Kallelse Socialnämnden Klicka här för att ange skapat datum

Kallelse
1 (1)
Ersättarna för kännedom
Socialnämnden
Klicka här för att ange skapat datum.
Tid för sammanträde
onsdagen den 19 augusti 2015, kl. 13:00
Lokal
Plats
Per-Inge Pettersson
Ordförande
Yvonne Knutsson
Sekreterare
Ärenden
1
Upprop
2
Val av protokolljusterare
3
Underlag för överenskommelse LOB
2015/70
2 - 12
4
Motion om barnahus i norra länsdelen
2014/7
13 - 20
5
Motion om möjlighet till köp av tjänst för
samvaro vid partners bortgång, från Tomas
Sörelindg, s m fl
2015/6
21 - 26
6
Motion angående buss till äldreomsorgen
2014/44
27 - 33
7
Granskning av användandet av kommunens
fordon
2015/42
34 - 51
8
Verksamhetsråd 2011-2014 arbetsordning
uppdaterad 2015-07
2015/71
52 - 53
9
Sammanställning av ej verkställda beslut
2015/72
54
2015/27
55
10 Anmälningsärenden
11 Nedläggning av faderskapsutredning, 2 st,
sekretess
1
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
2015-07-07
Överenskommelse i Kalmar län om att förbättra
stöd och behandlingsinsatser vid
omhändertagande av berusade personer enligt
LOB
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att
-
Underteckna överenskommelsen enlig det förslag som presenterats av
länsgemensam ledning i samverkan
Ärendebeskrivning
Regeringen har avsatt medel under åren 2014-2016 för att stimulera ett lokalt
utvecklingsarbete. Syftet med medlen är att förbättra den medicinska
säkerheten och omvårdnaden vid omhändertagande av berusade personer enligt
LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer).
I dag sker omhändertagande vid flertalet tillfälle i arrest hos polismyndigheten.
Tanken är landsting och kommunerna tillsammans med Polismyndigheten
gemensamt ska utveckla alternativa lösningar istället för förvaring i arrest av
de personer som omhändertas enligt LOB.
Överenskommelsen är framtagen i länsgemensam ledning i samverkan.
Överenskommelsen innebär att parterna gemensamt tar ett inriktningsbeslut om
att samverka och verka för sammanhållande strukturer kring personer
omhändertagna inom LOB. Rapporten från 2015-05-22, som ligger till grund
för överenskommelsen samt överenskommelsen bifogas.
Den påskrivna överenskommelsen återsänds så snart som möjligt och senast
den 1 oktober 2015 till Regionförbundet.
Ann-Gret Sillén
Socialchef
2
1 (1)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
2015-06-12
Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd
och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade
personer enligt LOB
Bakgrund
Regeringen har avsatt 35 000 000 kronor årligen under åren 2014–2016 för att stimulera ett lokalt
utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt
utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) så att den medicinska säkerheten
och omvårdnaden förbättras. Medlen som avsatts för 2015 ska fördelas efter genomförd prestation.
Den prestation som avses är, såsom aviserats i uppdraget om fördelning av medel för 2014
(dnr S2014/2933/FST), att parterna (landsting, kommuner och Polismyndigheten) har ingått en
överenskommelse i respektive län om att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av
personer som omhändertas enligt LOB i syfte att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen.
Mål
Målet med satsningen är att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden.
Arbetet i länet
En arbetsgrupp har kartlagt situationen, inom polisen, socialtjänsten och sjukvården, beträffande
omhändertagande av berusade personer. Brukarintervjuer har genomförts. Arbetsgruppen har
presenterat en rapport med inriktningsförslag utifrån kartläggningen, se bilaga.
-----------------------------Arbetsgruppen kring LOB har i sin rapport från 2015-05-22, tillhandahållit en god första överblick och
bild av situationen kring omhändertagande av berusade personer i Kalmar län. Landstinget i Kalmar
län, kommunerna i Kalmar län samt Polismyndigheten kommer utifrån rapporten att underteckna ett
inriktningsbeslut och en överenskommelse kring samverkan. Överenskommelsen kommer att handla
om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som
ska utredas närmare är organisation av god vårdkedja för tillnyktring, avgiftning och behandling och
regionala stöd och kompetensinsatser kring detta.
Anders Henriksson
Landstingsstyrelsens ordförande
Landstinget i Kalmar län
Patrik Oldin
Polismästare
Region syd Polisområde Kalmar
Per-Inge Pettersson
Socialnämndens ordförande
Hultsfreds kommun
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
3
1 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
2015-05-22
Inledning
Regeringen har avsatt 35 000 000 kronor årligen under 2014–2016 för att stimulera ett lokalt
utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten
gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som
omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB)
så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras.
Medlen som avsatts för 2015 ska fördelas efter genomförd prestation. Den prestation som
avses är, såsom aviserats i uppdraget om fördelning av medel för 2014 (dnr S2014/2933/FST),
att parterna (landsting, kommuner och Polismyndigheten) har ingått en överenskommelse i
respektive län om att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som
omhändertas enligt LOB i syfte att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen.
Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhetsansvar. Då lagen inte ger tydlig
vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelse
mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda
huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.
Senast den 30 oktober 2015 ska en kopia på överenskommelsen vara Regeringskansliet
(Socialdepartementet) tillhanda.
Syfte
Stimulera lokalt utvecklingsarbete där samverkansorganen (landsting, kommuner och polisen)
gemensamt skall utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som
omhändertas enligt LOB så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras.
Mål
Få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till
arresten jämfört med i dag. Istället skall personerna omhändertas på annat sätt så att fler kan
fångas upp för fortsatt stöd- och behandling.
Lösningar är särskilt angelägna då barn under 18 år omhändertas. De lokala behoven får vara
styrande för vilka lösningar parterna väljer att utveckla. Genom att stärka vård- och
omsorgsinsatserna för personer som omhändertas underlättas dessutom efterföljande
behandling då detta krävs.
Under 2015 avser regeringen att ställa som villkor för tilldelningen av medel att det finns en
lokal överenskommelse mellan parterna; landsting, kommuner och polisen, på plats.
Överenskommelsen ska vara förankrad på politisk nivå hos landsting och kommuner och
inkludera polisen som avtalspart.
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
4
2 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Villkor för att medel ska utbetalas
1. Det ska framgå genom underskrift, utdragsprotokoll eller på annat sätt, att
överenskommelsen är politiskt förankrad hos den eller de huvudmän som omfattas av
överenskommelsen.
2. Överenskommelsen ska vara undertecknad av behörig företrädare för
Polismyndigheten.
3. Av överenskommelsen ska framgå vilka åtgärder parterna avser vidta och vilka
effekter som dessa förväntas ge såväl vad gäller vuxna som barn och unga.
4. Av överenskommelsen ska framgå hur den ska följas upp och vilken eller vilka aktörer
som ansvarar för uppföljningen.
5. Senast den 30 oktober 2015 ska en kopia på överenskommelsen vara
Regeringskansliet (Socialdepartementet) tillhanda tillsammans med uppgift om
mottagande organisation och kontonummer för utbetalning av medel. Hänvisning ska
ske till det diarienummer som detta beslut har.
En projektgrupp med representanter från landstiget, kommuner, Regionförbundet och polisen
har tagit fram föreliggande underlag till förslag till överenskommelse. I projektgruppen har
ingått







Tommy Brännström, enhetschef, Polismyndigheten
Rolf Nordström, Enhetschef Vuxenenheten Varvet, Västerviks kommun
Carina Björkman, Enhetschef Mottagning Barn och Vuxen, Kalmar kommun
Victoria Häggerud, Regional utvecklingsledare Missbruk och beroende, Regionförbundet
i Kalmar län
Charlotta Brunner, chefläkare psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län
Karl Landergren, verksamhetschef akutkliniken Västerviks sjukhus, Landstinget i Kalmar
län
Gunnita Augustsson, utredare/projektledare planeringsenheten, Landstinget i Kalmar län
Kartläggning
Under 2104 gjordes, inom ramen för de statliga medlen, en kartläggning inom Kalmar län vad
avser omhändertagna enligt LOB. Kartläggningen har bestått av en genomgång av antalet
LOB-omhändertaganden i Kalmar län 2013 och grundar sig på polisens statistik.
Genomgången innefattar var omhändertagandet har skett, i vilken kommun det skett, kön och
ålder på den omhändertagne, skälet till omhändertagandet, i de flesta fall vad personen varit
påverkad av samt om han/hon förts till arrest eller sjukvårdsinrättning. Liknande information
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
5
3 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
finns inte att hämta från varken landstinget eller från kommunerna då dessa inte registreras.
Den statistik som finns att hämta från landstinget är personer som kommit till
sjukvårdsinrättningar och har diagnostiserats som alkoholförgiftade. Om någon av dessa är
LOB-ärenden går inte att utläsa
Omhändertagna enlig LOB fördelat på ålder (Polisens statistik)
Ålder
Totalt
Män
13 - 18år
19-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
Ålder redovisas ej
Totalt
Andel
88
691
238
233
273
87
31
7
8
1656
Kvinnor
66
602
206
197
247
85
30
7
7
1447
87 %
22
89
32
36
26
2
1
0
1
209
13 %
Tabellen visar antalet omhändertagna personer utifrån ålder och kön. Av de omhändertagna är
87 % män och 13 % är kvinnor. Flest antal omhändertagna personer finns i åldrarna 19-59 år.
Av det totala antalet omhändertagna är 5 % ungdomar upp till 18 år.
Förvaring i arrest/alternativ lösning (Polisens statistik)
Totalt
Män
Kvinnor
Till sjukvårdsinrättning
Till arrest
Till annan ex föräldrar o anhöriga
Till Socialförvaltning
Totalt antal
14
1593
47
2
1656
10
1403
32
2
1447
4
190
15
0
209
Övervägande delen, 96 %, av de omhändertagna personerna har förts till arrest. 3 % har
lämnats till föräldrar och anhöriga. Sjukvården och socialförvaltningen har tagit emot 1 %.
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
6
4 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Kommun
Borgholms kommun
Emmaboda kommun
Hultsfreds kommun
Högsby kommun
Kalmar kommun
Mönsterås kommun
Mörbylånga kommun
Nybro kommun
Oskarshamns kommun
Torsås kommun
Vimmerby kommun
Västerviks kommun
Män
41
21
60
9
643
37
24
38
242
8
29
295
1447
Totalt
Kvinnor antal
Andel
9
50
3%
4
25
2%
6
66
4%
2
11
1%
76
719
43%
6
43
3%
4
28
2%
7
45
3%
41
283
17%
1
9
1%
3
32
2%
50
345
21%
209
1656
Fördelat per kommun har den övervägande delen omhändertagits i de tre stora kommunerna
där Kalmar kommun har högst antal omhändertagna, följt av Västerviks kommun och
Oskarshamns kommun. Övriga kommuner utgör mellan 1-4 % av de omhändertagna.
Barn- och ungdomar upp till 18 år
Antalet personer som omhändertagits på barnklinikerna i Kalmar län är 23 inom slutenvården
och 2 inom öppenvården. Vid länssjukhuset i Kalmar har 16 personer omhändertagits och vid
sjukhuset i Västervik 7 personer. Barn- och ungdomar har oftast inkommit via föräldrar efter
att polisen omhändertagit dem och lämnat över dem till föräldrarna. Jämfört med LOBstatistiken finns en differens där polisens LOB-statistik visar att det är totalt 88 personer som
omhändertagits enligt LOB och av dessa har 45 personer lämnats till föräldrar och anhöriga.
Två lämnades till sjukvården och två till socialen. 43 d v s nästan hälften kvarhölls i arresten.
Om polisen vet att den omhändertagne är under 18 år görs stora ansträngningar att få tag i
vårdnadshavare/anhöriga. Om man inte får tag på någon anhörig finns socialtjänsten med i
arresten.
På barnkliniken i Kalmar säger man att det har skett en förändring eller förskjutning från
användandet av alkohol till användande av andra droger. Det har skett en markant förändring
av ”festandemönstret” jämfört med förr. I dagsläget är ungdomarna inte berusade av alkohol i
samma utsträckning utan det finns istället andra droger med i bilden. Droger som är svåra att
hantera av sjukvården. I samband med att ett barn- eller ungdom omhändertas görs från
barnkliniken en anmälan till socialtjänsten på alla som omhändertagits. Viktigt att påpeka att
hos barn- och ungdomar som berusat sig och som omhändertas finns ofta andra
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
7
5 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
bakomliggande orsaker som behöver omhändertas. I dessa lägen skickas alltid en remiss till
BUP.
Brukarintervjuer
Muntliga intervjuer med brukare har genomförts. Avsikten har varit att få en bild av brukarnas
syn på omhändertagandet. Idag upplevs den medicinska vården som obefintlig och ett LOBomhändertagande kan mera betraktas som förvaring och man är sårbar när man kommer
ut/släpps från polisen. Hos polisen finns inte någon medicinskt kunnig personal som tar hand
om personerna när de nyktrar till. Svaren visar på att brukarna efterfrågar en TNE
(tillnyktringsenhet) där hela vårdkedjan finns på ett ställe och att de inte blir utsläppta förrän
det finns en individuell planering. De poängterar att det är angeläget att snabbt få erbjudande
om fortsatta stöd- och behandlingsinsatser innan vederbörande släpps ut på egen hand. Ett
omhändertagande enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) beskrevs kunna vara en
räddning för att avbryta ett aktivt missbruk. De beskrev också oron över de nya droger som
idag har stor utbredning i samhället.
LOB i dag – Polisen
Inom Kalmar län omhändertog polisen under 2013 totalt 1656 personer där den övervägande
delen, 96 %, fördes till arrest. Endast 1 % har förts till hälso- och sjukvården. Anledningen till
att de flesta omhändertas i arresten är att man inom hälso- och sjukvården uppgett att man inte
har haft möjlighet att ta emot dessa personer. Detta får till följd att polisen istället för
personerna till arrest där de efter tillnyktring normalt släpps efter 6-8 timmar utan något
nämnvärt stöd. Polisen uppger att de inte har den medicinska kompetensen att ta hand om
LOB:arna samt att de inte har möjlighet att följa upp vad som händer när personerna har
släppts.
LOB i dag – kommunerna
Vid ett LOB-omhändertagande skickar polisen uppgift om omhändertagandet till
socialtjänsten i den kommun där den omhändertagna är folkbokförd. Kommunen i sin tur
kontaktar personen via brev eller telefonsamtal för att erbjuda kontakt och om den
omhändertagna personen är under 20 år görs alltid försök att få en personlig kontakt. Detta
görs också i de fall personen har barn under 18 år. Är personen redan aktuell tar ansvarig
handläggare kontakt med personen. Rutinen kan hanteras olika i kommunerna.
SMADIT-modell
SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) är en modell som används inom
polisen när en person misstänks för rattfylleri. Syftet med verksamheten är att få alkoholeller drogpåverkade förare under vård så snabbt som möjligt. Det är bemötandet och samtalet
med den misstänkte, som är avgörande för hur han eller hon ställer sig till vårderbjudandet.
Detta ligger i linje med det brukarna efterfrågar.
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
8
6 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Tillnyktring – abstinensvården - behandling
Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol- och drogpåverkade personer
omvårdnad, medicinsk insatser och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen
nyktrar till. Tillnyktringsverksamhet bör vara en ingång i vård- och stödprocessen som kan
kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling.
Den tillnyktrings- och abstinensvård som finns idag i Kalmar län finns inom landstingets
hälso- och sjukvård samt inom kommunens socialtjänst. Inom hälso- och sjukvården finns inte
någon speciell organisation eller några specifika platser för denna typ av vård som är akut och
som kräver slutenvård. Det mest optimala vore inrättandet av tillnyktringsenhet (TNE) som
inkluderar tillnyktring, avgiftning och behandling. TNE möjliggör således ett
kompetenscentra som ger säker tillgänglighet samt en vårdkedja för att kunna starta en
efterföljande behandling när så krävs. Personer som kommer till en tillnyktringsenhet har ofta
i grunden ett missbruksproblem som de behöver hjälp med och avsikten är därför att försöka
få personen i fråga att ta emot hjälp så fort som möjligt och snabbt starta behandling. De
personer som skulle komma till TNE är dels de som söker själva eller som kommer in akut på
annat sätt, dels de personer som polisen LOB:at. Även om det funnits en TNE skull inte alla
de 239 personerna som kommit till vården för alkoholförgiftning passa på en TNE. Vid
förfrågan i andra landsting uppskattar man att mellan 39 och 70% av LOB skulle kunna
omhändertas i vården. Övriga kan eller skall inte omhändertas i sjukvården utan behöver ett
polisomhändertagande även om det finns en TNE.
Flödesschema/vårdkedja över förslag till LOB-omhändertaganden
Hem
LOB
Medicinsk
bedömning
Socialtjänsten
Arrest
TNE
Vid behov
kompletterande
abstinensvård
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
9
7 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Ansvarsfördelning
Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika
verksamhets- och kostnadsansvar. I lagstiftningen står det att den som är omhändertagen
fortlöpande skall ses till. Skulle den omhändertagnes tillstånd ge anledning till det, skall
personen föras till sjukhus eller ska läkare tillkallas så snart det kan ske. De vårdinriktade
alternativen ska ha företräde och kvarhållandet i arrest skall ses som en sista utväg. Målet är
att minska antalet personer som för till arrest eller hitta ett alternativ till att de förs till arrest.
Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol- och drogpåverkade personer
omvårdnad, medicinsk insatser och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen
nyktrar till. Tillnyktringsverksamhet bör vara en ingång i vård- och stödprocessen som kan
kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling. TNE kommer
sannolikt att underlätta samarbete mellan huvudmännen. För kommunens missbruksvård kan det
innebära att det förbättrar uppsöket och förebyggande arbete genom att ex koppla socialtjänsten
till TNE för ett tidigt uppfångande.
Ansvarsfördelningen mellan landstinget och kommunerna gällande personer med riskbruk,
missbruk eller beroende beskrivs i den samverkansöverenskommelse som ska tas fram under
2015.
Polisen
Enligt LOB ska polisen omhänderta personer som är så berusade av alkohol eller andra
berusningsmedel att de är en fara för sig själv och andra. Det behöver oftast göras en
medicinsk bedömning för att man skall kunna avgöra om den berusade personen ska
omhändertas i vården eller föras till/kvarhållas i arrest. Polisen ska åker till TNE där en läkare
eller sjuksköterska gör en medicinsk bedömning om personen skall läggas in eller om den
ska/kan kvarhållas i arrest i stället.
Landstinget
De som omhändertas med stöd av LOB och som inte är våldsamma och/eller hotar med våld bör
transporteras direkt till en TNE för tillsyn. När polisen kommer till TNE gör läkare eller
sjuksköterska en medicinsk bedömning om det föreligger behov av sjukhusvård. Om ett sådant
omhändertagande inte bedöms aktuellt av sjukvården ska polisen kvarhålla personen i arresten.
När polisen överlämnat personen på tillnyktringsenheten upphör LOB-omhändertagandet och
personen har möjlighet att lämna tillnyktringsenheten.
Kommunerna
Kommunernas socialtjänst ansvarar för uppföljning av LOB-omhändertaganden d v s efter att
LOB har upphört. TNE är en ingång till vård- och stödprocessen och socialtjänst ska finnas
med tidigt för att motivera och erbjuda fortsatt vård och stöd. Om personen är i behov av stöd från
både kommunen och landstinget skall en gemensam individuell vårdplanering erbjudas.
Länsdelar som är svåra att täcka
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
10
8 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länets geografi innebär svårigheter att med TNE ge full täckning när det gäller
omhändertagandet. Delar av Öland och västra länet är ett exempel på område där man
behöver hitta andra lösningar vid det akuta omhändertagandet och för koppling mot vården.
Praktiska lösningar i samverkan mellan kommuner, polismyndighet och landstingets
verksamheter som ambulans och primärvård måste hitta och fungera i samverkan med TNE
Uppföljning
Överenskommelsen ska följas upp årligen genom att de tillskapade TNE och polisen
tillsammans lämnar årsrapporter med statistik och analys till Länsgemensam ledning i
samverkan.
Barnklinikerna vid länets sjukhus skall lämna årlig rapport över antalet barn som anlänt
omhändertagits enligt LOB samt hur många som remitterats till BUP och som fått hjälp.
Ansvarig för att uppföljning sker är Länsgemensam ledning i samverkan, som också skall ta
emot och agera utifrån resultaten.
Förbättringsförslag
Utifrån kartläggningen som gjorts har arbetsgruppen diskuterat fram förbättringsförslag som
ska ligga till grund för en överenskommelse mellan landsting, kommuner och polisen i
Kalmar län.
Gruppen konstaterar att det finns ett mycket begränsat värde i att skapa enheter som bara är
till för tillnyktring/förvaring i anslutning till sjukhusen. Det som skapar värde är däremot en
helhetsintegration av tillnyktring, avgiftning och behandling. I Kalmar län är det mest
optimalt att inrätta fullskaliga integrerade enheter. Integrerade enheter ger säker tillgänglighet,
en vårdkedja och möjliggör start av en efterföljande behandling när så krävs. I en integrerad
enhet finns kompetens från både landstingets sjukvård och kommunernas socialtjänst. Då en
tillnyktringsenhet ska vara basen för motivationsarbete bör det finnas möjlighet att påbörja
motiverande samtal på tillnyktringsenheten, i slutet av tillnyktringsfasen. Att tillskapa enbart
en TNE i länet räcker inte eftersom detta inte ger en jämlik vård och TNE på en plats i länet
resulterar i en svårtillgänglig vård p g a länets geografi med långa avstånd mellan söder och
norr.
Det mest realistiska, både kompetens- och effektivitetsmässigt, är att inrätta två helintegrerade
TNE. För att täcka behovet behövs en enhet i norr och en i söder förlagda i anslutning till
länssjukhuset i Kalmar och till Västerviks sjukhus. I och omkring Kalmar sker de flesta
omhändertagandena och det är länets mest befolkningstäta område. Västervik kan täcka
behovet för mellersta och norra länsdelen. Detta innebär att mellanlänspatienterna som
omhändertas enligt LOB kommer polisen att skjutsa till TNE i norr.
Omhändertagande av barn under 18 år
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
11
9 (10)
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
I samband med att ett barn under 18 år omhändertas gör barnklinikerna en anmälan till
socialtjänsten på alla som omhändertagits. Hos barn och ungdomar som berusar sig finns
oftast en bakomliggande orsak, social eller psykisk, som behöver utredas och omhändertas. I
dessa lägen går alltid en remiss till BUP. Det gäller här att fånga problemen tidigt och kanske
vara ett stöd för att förhindra senare missbruk hos ungdomarna d v s se till att barnet får det
stöd som behövs.
Förslag
Projektgruppens förslag är att Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län samt
Polismyndigheten, kommer utifrån rapporten att underteckna ett inriktningsbeslut och en
överenskommelse kring samverkan. Överenskommelsen kommer att handla om att verka för
sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska
utredas närmare är organisation av god vårdkedja för tillnyktring, avgiftning och behandling
och regionala stöd och kompetensinsatser kring detta.
Kalmar som ovan
Gunnita Augustsson
Utredare/projektledare
Planeringsenheten
Landstinget i Kalmar län.
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
12
13
Sammanträdesprotokoll
1(2)
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
SNAU § 42/2015
Dnr 2014/7
Motion om barnahus i norra länsdelen
Beslut
Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom förvaltningens
beredning av motionen gällande barnahus i norra länsdelen
Ärendebeskrivning
Kristdemokraterna har tidigare lämnat en motion till fullmäktige om
barnahus i norra länsdelen. I socialnämndens motionssvar i september 2014
ställde sig nämnden positiv till att ansluta sig till befintligt barnahus i
Kalmar och det skulle utredas om det var möjligt att genomföra.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-09-30 att återremittera
motionen till socialnämnden med uppdraget att undersöka med
kringliggande kommuner om förutsättningarna för ett barnahus i norra
länsdelen.
På uppdrag av förvaltningen har 1;e socialsekreterare på barn och familj
berett frågan tillsammans med Västervik och Vimmerby kommuner.
Utredningen visar att befolkningsunderlaget i dessa tre kommuner inte
räcker till för att inrätta ett barnahus. Vid en översyn av andra befintliga
barnahus i landet visar det sig att man har ett större upptagningsområde än
vad dessa tre kommuner skulle innebära.
Kontakt har tagits med Högsby och Oskarshamn för att diskutera
möjligheten att dessa båda kommuner skulle ingå i utredningen. Högsby
har sedan tidigare diskuterat möjligheten att tillhöra Kalmar barnahus men
polisen i Oskarshamn bedömde avståndet till Kalmar för barnaförhör blir
för långt.
Oskarshamn tycker att det fungerar bra som det är idag och att det inte är
aktuellt för deras del att tillhöra barnahus i Kalmar och inte heller att gå
samman mot barnahus i norra länsdelen.
Vid kontakt med Kalmar ges möjligheten för Hultsfreds kommun att gå
med i deras barnahus om deras referensgrupp är positiva till det.
Vid kontakt med polisen i norra Kalmar län dit Hultsfred tillhör får förvaltningen beskedet att polis från Västervik eller Oskarshamn inte har
möjlighet att åka till Kalmar för barnaförhör då avståndet är för långt.
Dessa förhör som skulle gälla barn i vår kommun är inte heller möjligt att
läggas på förhörsledare i Kalmar.
Sammanfattningsvis är förvaltningens bedömning att
befolkningsunderlaget för att upprätta ett barnahus i norra länet är för litet
med kommunerna Västervik, Vimmerby och Hultsfred. Högsby och
Oskarshamn är för närvarande inte intresserade.
Förvaltningen bedömer det inte lämpligt utifrån ett barnperspektiv att gå
med i barnahuset i Kalmar. Idag genomförs barnförhör i Oskarshamn det är
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
14
Sammanträdesprotokoll
2(2)
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
en sträcka på 6 mil, till Kalmar blir sträckan nästan dubbelt så lång.
Polisen anser inte heller att det är en möjlig lösning utifrån deras
organisation.
Förvaltningens förslag blir att fortsätta med barnförhör i Oskarshamn som
sker idag och fungerar på ett bra sätt.
Beslutsunderlag
Motion
KSau § 254/2014
Socialchefens tjänsteskrivelse 2015-06-15
Skickas till
Socialnämnden
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
15
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
2015-06-15
Beredning av motion gällande barnahus i norra
länsdelen
KSAU § 254/2014
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att
-
ställa sig bakom förvaltningens beredning av motionen gällande barnahus i
norra länsdelen
Ärendebeskrivning
Kristdemokraterna har tidigare lämnat en motion till fullmäktige om barnahus i
norra länsdelen. I socialnämndens motionssvar i september 2014 ställde sig
nämnden positiv till att ansluta sig till befintligt barnahus i Kalmar och det
skulle utredas om det var möjligt att genomföra.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-09-30 att återremittera
motionen till socialnämnden med uppdraget att undersöka med kringliggande
kommuner om förutsättningarna för ett barnahus i norra länsdelen.
På uppdrag av förvaltningen har 1;e socialsekreterare på barn och familj berett
frågan tillsammans med Västervik och Vimmerby kommuner.
Utredningen visar att befolkningsunderlaget i dessa tre kommuner inte räcker
till för att inrätta ett barnahus. Vid en översyn av andra befintliga barnahus i
landet visar det sig att man har ett större upptagningsområde än vad dessa tre
kommuner skulle innebära.
Kontakt har tagits med Högsby och Oskarshamn för att diskutera möjligheten
att dessa båda kommuner skulle ingå i utredningen. Högsby har sedan tidigare
diskuterat möjligheten att tillhöra Kalmar barnahus men polisen i Oskarshamn
bedömde avståndet till Kalmar för barnaförhör blir för långt.
Oskarshamn tycker att det fungerar bra som det är idag och att det inte är
aktuellt för deras del att tillhöra barnahus i Kalmar och inte heller att gå
samman mot barnahus i norra länsdelen.
16
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
2015-06-15
Vid kontakt med Kalmar ges möjligheten för Hultsfreds kommun att gå med i
deras barnahus om deras referensgrupp är positiva till det.
Vid kontakt med polisen i norra Kalmar län dit Hultsfred tillhör får
förvaltningen beskedet att polis från Västervik eller Oskarshamn inte har
möjlighet att åka till Kalmar för barnaförhör då avståndet är för långt. Dessa
förhör som skulle gälla barn i vår kommun är inte heller möjligt att läggas på
förhörsledare i Kalmar.
Sammanfattningsvis är förvaltningens bedömning att befolkningsunderlaget för
att upprätta ett barnahus i norra länet är för litet med kommunerna Västervik,
Vimmerby och Hultsfred. Högsby och Oskarshamn är för närvarande inte
intresserade.
Förvaltningen bedömer det inte lämpligt utifrån ett barnperspektiv att gå med i
barnahuset i Kalmar. Idag genomförs barnförhör i Oskarshamn det är en
sträcka på 6 mil, till Kalmar blir sträckan nästan dubbelt så lång.
Polisen anser inte heller att det är en möjlig lösning utifrån deras organisation.
Förvaltningens förslag blir att fortsätta med barnförhör i Oskarshamn som sker
idag och fungerar på ett bra sätt.
Ann-Gret Sillén
Socialchef
17
2 (2)
18
19
20
21
Sammanträdesprotokoll
1(1)
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
SNAU § 43/2015
Dnr 2015/6
Motion om möjlighet till köp av tjänst för
samvaro vid partners bortgång, från Tomas
Söreling, s m fl
Beslut
Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom förvaltningens
beredning av motionen.
Ärendebeskrivning
Fullmäktigeledamöterna Tomas Söreling, Rosie Folkesson, Tommy Rälg,
Britt Wireland Sorpola och Silva Andersson, samtliga S, har 2014-11-17
lämnat in en motion om möjligheten till köp av tjänst för samvaro vid
partners bortgång. Verksamhetschefen för myndighet har berett ärendet och
den skrivelsen bifogas detta svar på motionen, bil.1.
Förvaltningen anser att det i Hultsfreds kommun finns resurser och
förutsättningar för att driva ett mycket väl fungerande anhörigstöd. Det
finns en nära samverkan mellan myndighet, anhörigstöd,
frivilligverksamhet och verksamheterna. Den är unik, i de flesta fall kan
behovet av stöd tillgodose, men i vissa fall kan det vara svårt även om
förutsättningarna finns. Det kan vara en del av processen att bli lyssnad på
även om det inte finns några snabba lösningar just för tillfället. Att
hemtjänsten fortsätter efter dödsfall kan vara en lösning i de fall dessa har
haft stor betydelse för anhörig.
Enligt gällande lagstiftning skall socialtjänsten ge stöd till personer som
vårdar eller stödjer närstående.
Förvaltningen anser att de behov den enskilde har ska kunna tillgodoses
inom de ramar som finns idag.
Beslutsunderlag
Motion
KSau § 14/2015
Socialchefens tjänstskrivelse 2015-06-15
Bilaga till tjänsteskrivelse
Skickas till
Socialämnden
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
22
1 (2)
Socialförvaltningen
2015-05-25
Bilaga 1
Beredning av motion gällande möjlighet till köp av tjänst för
samvaro vid partners bortgång
KS § 14/2015
Dnr 2014/204
759
Enligt gällande lagstiftning skall socialtjänsten ge stöd till personer som vårdar eller
stödjer närstående.
Socialtjänstlagen 5 kapitlet 10 §
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en
närstående som är långvarigt sjuk eller äldre som stödjer en närstående som har
funktionshinder.
I Hultsfreds kommun finns resurser och förutsättningar för att driva en mycket väl
fungerande anhörigstöd. Det finns en nära samverkan mellan myndighet, anhörigstöd,
frivilligverksamhet och verksamheterna. Den är unik, i de flesta fall kan vi tillgodose
behov av stöd, men i vissa fall kan det vara svårt även om förutsättningarna finns. Det
kan vara en del av processen att bli lyssnad på även om det inte finns några snabba
lösningar just för tillfället. Att hemtjänsten fortsätter efter dödsfall kan vara en lösning i
de fall dessa har haft stor betydelse för anhörig.
Det finns tillgång till anhörigstöd och frivilligverksamhet i olika former beroende på
behov. Det finns en person som är frivilligsamordnare och anhörigstödjare, en
kombinerad tjänst på heltid och en person som är anhörigstödjare på halvtid och
myndighetshandläggare 25 %.
Anhörig, som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid ska
erbjudas olika former av individanpassat stöd. Anhörigas behov av avlösning eller annat
stöd ska uppmärksammas i tidigt skede. Det krävs att vi är lyhörda så att inte anhöriga
upplever att de får ta ett alltför stort ansvar.
Det innebär bland annat att ge information om rätten till anhörigstöd. Att anordna
anhörigträffar på olika orter och särskilda boenden i kommunen och att anordna
individuellt anpassade former av stöd. Det finns olika alternativ av friskvård, samkväm
föreläsningar och cirklar för anhörigvårdare såsom efterlevandegrupper. Enskilda
samtal finns för de som så önskar. Det finns en mötespunkt, Anhörigcentrum på
Knektagården. Uppsökande verksamhet erbjuds till alla kommuninvånare som fyller 80
år varje år.
23
2 (2)
Mål
Målet med anhörigstödet är att behålla eller förbättra livskvaliteten både hos närstående
och hos den som vårdar. Stödet som ges ska vara förebyggande och synliggöra
anhörigas insatser samt skapa trygghet. Anhörigas insatser ska ses som en resurs och tas
till vara.
I tjänsten
Gunilla Olsson, verksamhetschef myndighet vård och omsorg
24
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
2015-06-15
Beredning av motion gällande möjlighet till köp av
tjänst för samvaro vid partners bortgång
KS § 14/2015 Dnr 2014/204
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att
-
att ställa sig bakom förvaltningens beredning av motionen
Ärendebeskrivning
Fullmäktigeledamöterna Tomas Söreling, Rosie Folkesson, Tommy Rälg, Britt
Wireland Sorpola och Silva Andersson, samtliga S, har 2014-11-17 lämnat in
en motion om möjligheten till köp av tjänst för samvaro vid partners bortgång.
Verksamhetschefen för myndighet har berett ärendet och den skrivelsen
bifogas detta svar på motionen, bil.1.
Förvaltningen anser att det i Hultsfreds kommun finns resurser och
förutsättningar för att driva ett mycket väl fungerande anhörigstöd. Det finns en
nära samverkan mellan myndighet, anhörigstöd, frivilligverksamhet och
verksamheterna. Den är unik, i de flesta fall kan behovet av stöd tillgodose,
men i vissa fall kan det vara svårt även om förutsättningarna finns. Det kan
vara en del av processen att bli lyssnad på även om det inte finns några snabba
lösningar just för tillfället. Att hemtjänsten fortsätter efter dödsfall kan vara en
lösning i de fall dessa har haft stor betydelse för anhörig.
Enligt gällande lagstiftning skall socialtjänsten ge stöd till personer som vårdar
eller stödjer närstående.
Förvaltningen anser att de behov den enskilde har ska kunna tillgodoses inom
de ramar som finns idag.
Ann-Gret Sillén
Socialchef
25
1 (1)
26
27
Sammanträdesprotokoll
1(2)
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
SNAU § 41/2015
Dnr 2014/44
Motion angående buss till äldreomsorgen
Beslut
Socialnämnden föreslås besluta att anta förvaltnings yttrande som sitt eget
och att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar
att bjuda in Mikael Leijonhud och KLT:s trafikplanerare till arbetsutskottet
där frågan fortsatt kommer att diskuteras.
Ärendebeskrivning
Fullmäktigeledamot Conny Daag med flera inom M har lämnat in en
motion om tillgång till en gemensam buss för alla äldreboende i
kommunen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till socialnämnden
för yttrande.
Socialförvaltningen anser att det är av stor vikt att den enskilde som bor på
ett äldreboende ges möjlighet att komma ut och att den planeringen måste
utgår från varje enskilds behov. Det kan innebära att det blir mindre av
gruppaktiviteter och mer utifrån den enskildes behov för att uppnå en
meningsfull vardag.
Om planeringen utgår från varje enskild individs behov så blir troligen
behovet av buss mindre. Det kommer att finnas tillfällen då
gruppaktiviteter planeras och då anser undertecknad att vi bör använda de
bussar som finns i vår organisation. Det finns ett antal bussar inom daglig
verksamhet och undertecknad vill att förvaltningen undersöker hur behovet
av gruppresor kan beställas via den dagliga verksamheten. Det är också ett
ansvar att i en buss se till att alla sitter säkert och att rullstolar är rätt
fastspända. Socialförvaltningen anser att befintliga fordon och olika
leverantörer ska användas för själva transporten och att personalen inom
äldreomsorgen ska fokusera på att vara behjälplig vid såväl gruppresor som
utflykter för en enskild brukare. Själva transporten bör utföras av de
personer som har kunskapen om detta.
Socialförvaltningen bedömer inte att en liten buss inom äldreomsorgen kan
tillgodose de behov respektive enskild brukare har. Förvaltningen måste
hitta olika alternativ för att genomföra de resor som behövs för en
meningsfull vardag. Alternativen kan vara att använda kommunens
leasingbilar, beställa en resa med buss via Framsteget, använda färdtjänst
eller ordinarie kollektivtrafik.
Beslutsunderlag
Motion
KSau § 310/2014
Socialchefens tjänsteskrivelse 2015-06-17
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
28
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
Skickas till
Socialnämnden
Mikael Leijonhud
KLT:s trafikplanerare
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
29
2(2)
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
2015-06-16
Yttrande motion angående buss till
äldreomsorgen Dnr 2014/195
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att
-
anta förvaltnings yttrande som sitt eget och att överlämna yttrandet till
kommunstyrelsen
Ärendebeskrivning
Fullmäktigeledamot Conny Daag med flera inom M har lämnat in en motion
om tillgång till en gemensam buss för alla äldreboende i kommunen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till socialnämnden för
yttrande.
Undertecknad anser att det är av stor vikt att den enskilde som bor på ett
äldreboende ges möjlighet att komma ut och att den planeringen måste utgår
från varje enskilds behov. Det kan innebära att det blir mindre av
gruppaktiviteter och mer utifrån den enskildes behov för att uppnå en
meningsfull vardag.
Om planeringen utgår från varje enskild individs behov så blir troligen behovet
av buss mindre. Det kommer att finnas tillfällen då gruppaktiviteter planeras
och då anser undertecknad att vi bör använda de bussar som finns i vår
organisation. Det finns ett antal bussar inom daglig verksamhet och
undertecknad vill att förvaltningen undersöker hur behovet av gruppresor kan
beställas via den dagliga verksamheten. Det är också ett ansvar att i en buss se
till att alla sitter säkert och att rullstolar är rätt fastspända. Undertecknad anser
att befintliga fordon och olika leverantörer ska användas för själva transporten
och att personalen inom äldreomsorgen ska fokusera på att vara behjälplig vid
såväl gruppresor som utflykter för en enskild brukare. Själva transporten bör
utföras av de personer som har kunskapen om detta.
Undertecknad bedömer inte att en liten buss inom äldreomsorgen kan
tillgodose de behov respektive enskild brukare har. Förvaltningen måste hitta
30
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
2015-06-16
olika alternativ för att genomföra de resor som behövs för en meningsfull
vardag. Alternativen kan vara att använda kommunens leasingbilar, beställa en
resa med buss via Framsteget, använda färdtjänst eller ordinarie kollektivtrafik.
Ann-Gret Sillén
Socialchef
Ann-Gret Sillén
Socialchef
31
2 (2)
32
33
34
www.pwc.se
Revisionsrapport
Caroline Liljebjörn
Cert. kommunal revisor
19 maj 2015
Granskning av
användandet av
kommunens fordon
Hultsfreds kommun
35
Granskning av användandet av kommunens fordon
Innehållsförteckning
1.
Inledning .................................................................................... 1
1.1.
Revisionsfråga ................................................................................................ 1
1.1.1.
Kontrollmål..................................................................................................................... 1
1.2.
Metod och avgränsning .................................................................................. 1
2.
Iakttagelser.................................................................................3
2.1.
Policydokument..............................................................................................3
2.2.
Ansvar och organisation.................................................................................4
2.2.1.
Kommunstyrelsen ..........................................................................................................4
2.2.2.
Barn- och utbildningsnämnden ....................................................................................4
2.2.3.
Socialnämnden ...............................................................................................................4
2.2.4.
Gemensamma nämnden för miljö och bygg .................................................................5
2.3.
Transportplanering ........................................................................................5
2.4.
Upphandling av bilar, service och underhåll samt bränsle............................6
2.5.
Fordonspark ................................................................................................... 7
2.5.1.
Dimensionering ..............................................................................................................7
2.5.2.
Standard......................................................................................................................... 8
2.6.
Fordonsekonomi ............................................................................................9
2.7.
Intern kontroll ................................................................................................9
3.
Revisionell bedömning.............................................................. 10
3.1.
Kontrollmål .................................................................................................. 10
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
36
Granskning av användandet av kommunens fordon
1.
Inledning
Hultsfreds kommun använder sig av en hel del transporter i sin verksamhet. De
förtroendevalda revisorerna har i sin riskanalys identifierat en risk i samband med
upphandling och utnyttjande av kommunens fordon. Granskningen har utförts av
Caroline Liljebjörn inom Kommunal Sektor, PwC.
1.1.
Revisionsfråga
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att logistikplaneringen är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande samt är den interna kontrollen avseende
fordonen tillräcklig?
1.1.1.
Kontrollmål
Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollmål:
1. Det finns en kartläggning över vilka typer av tjänsteresor som behöver utföras och till vilka volymer dessa har beräknats, uppdelat per förvaltning.
2. Ansvar och organisation för verksamheten är ändamålsenlig och tydlig.
3. Det finns en ändamålsenlig transportplanering.
4. Bokningssystemet är ändamålsenligt.
5. Standarden på fordonen är ändamålsenlig.
6. Antalet fordon är rimligt i förhållande till utnyttjande.
7. Det finns ändamålsenliga rutiner för upphandling av fordon, service och underhåll samt bränsle
8. Det finns en god intern kontroll avseende hantering av fordonen, till exempel avseende körjournaler, årskalkyl per bil, bensinförbrukning per bil,
tankkort etc.
1.2.
Metod och avgränsning
Vi har tagit del av följande material:
Fordonspolicy, resepolicy, strategi för energieffektivisering, underlag från upphandling av fordon inom socialnämnden och kommunstyrelsen under år 2013 och 2014,
statistik som beskriver fordonens användning samt omfattningen av privata fordon
i tjänsten, körjournaler för bilpoolen under december månad 2014, underlag från
ekonomisystemet och svar på motion om grön hemtjänst (KF § 84/2014).
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
1 av 13
37
Granskning av användandet av kommunens fordon
Vi har genomfört intervjuer med:
Kommunstyrelsen: kostchef Karin Anemyr
Socialnämnden: verksamhetschef Marie Pihl, verksamhetschef Katarina Dunhage-Jacobsson, verksamhetschef Kristina Bälter Sandell, enhetschef Annicka Persson, enhetschef Sandra Frejd samt controller Ola Gustafsson
Vi har genomfört telefonintervjuer med tjänstemän inom övriga förvaltningar.
Granskningen avgränsas till att omfatta resor i tjänsten som görs av kommunens
anställda med kommunens fordon.
Granskningsrapporten har faktagranskats av berörda tjänstemän.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
2 av 13
38
Granskning av användandet av kommunens fordon
2.
Iakttagelser
2.1.
Policydokument
Det finns en fordonspolicy och en resepolicy som båda beslutades av kommunfullmäktige år 2008 (KF § 56/2008). Dokumenten finns på kommunens intranät.
Fordonspolicyn innehåller föreskrifter gällande trafiksäkerhets- och miljöaspekter
på resor i tjänsten. Till exempel:







vad kommunen har åtagit sig och vad den ska uppfylla i form av trafiksäkerhet och arbetsmiljö,
vad de anställda inom kommunen åtar sig och hur de ska agera i trafiken,
miljö- och säkerhetskrav på tjänstebilarna,
vad anställda ska tänka på när de använder sin egen bil i tjänsten,
försäkringsfrågor,
rutiner för transport av brukare i brukarens egen bil,
rutiner för transport av barn i privatbil.
Av resepolicyn framgår att de anställda inom kommunen ska tänka på att minimera
sitt resande så långt det är möjligt. De resor som företas ska planeras noga. Det billigaste färdsättet ska väljas och kollektivtrafiken ska användas där så är möjligt.
Resande med privatbil ska undvikas.
År 2011 antog kommunfullmäktige en strategi för energieffektivisering avseende
fastigheter och persontransporter (KF § 51/2011). Strategin utgår från visionen att
regionen ska vara fossilbränslefri år 2030 och inom området persontransporter ska
alla kommunalt finansierade transporter vara klimatneutrala. För att uppnå visionen har såväl kortsiktiga som långsiktiga mål satts upp. De kortsiktiga målen ska
vara uppnådda år 2014 och de långsiktiga år 2020.
Målen för persontransporter avser följande:
Mål
Totala energianvändningen (bränslemängden) ska ha
minskat med
Total körd sträcka ska ha minskat med
Delmål: privata bilar i tjänst ska ha minskat med
Andelen miljöbilar ska överstiga
År 2014
År 2020
16 %
3%
25 %
44 %
33 %
7%
44 %
90 %
Målen ska uppnås genom att välja bästa lösning efter rådande infrastrukturförhållanden och genom att minska resorna. Det finns en handlingsplan med åtgärder
som innebär att etanolbilar ska bytas ut mot miljödieslar, att befintlig fordons- och
resepolicy revideras med fokus på miljö, att minst fem av socialförvaltningens bilar
ska ersättas med elhybrider och att minst två ska bytas mot elbilar samt att inga
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
3 av 13
39
Granskning av användandet av kommunens fordon
bensindrivna bilar ska finnas kvar år 2020. Måluppfyllelsen har följts upp i kommunens årsredovisning för 2014.
2.2.
Ansvar och organisation
Hultsfreds kommun har 80 stycken inregistrerade fordon i sin verksamhet. Fordonen fördelar sig enlig följande:
Nämnd/förvaltning
Antal fordon
Personbilar Lätta lastbilar
Kommunstyrelsen (serviceenheten)
7
5
Kommunstyrelsen (IT-kontoret)
1
Kommunstyrelsen (kultur- och fritid)
4
3
Kommunstyrelsen (räddningstjänsten)
2
4
Barn- och utbildningsnämnden (gymnasiet)
4
Socialnämnden
37
5
Gemensamma nämnden för miljö- och bygg
4
2
Summa
58
22
I kommunkoncernen har även AB Hultfreds Bostäder och ÖSK personbilar och lätta
lastbilar medan personalen i HKIAB använder kommunens fordon.
Respektive nämnd har ansvar för upphandling samt drift och underhåll av fordonen.
2.2.1.
Kommunstyrelsen
Inom kommunstyrelsen finns en bilpool med 7 personbilar som serviceenheten ansvarar för. Vaktmästeriet vid kommunkontoret utför löpande service som städning
och tvätt samt byte av däck.
Inom serviceenheten finns verksamhetsvaktmästare som har 5 lätta lastbilar. För
varje fordon finns en ansvarig person utsedd.
Kultur och fritidsförvaltningen har tre personbilar varav en används av förvaltningen och två av biblioteket. Fritidsgården har en 9-sitsig minibuss.
2.2.2.
Barn- och utbildningsnämnden
Hultsfreds gymnasium har två personbilar och två minibussar. Fordonsprogrammet
utför den löpande skötseln som tvätt och däckbyte medan vaktmästarna på gymnasiet kör fordonen till besiktning och service.
2.2.3.
Socialnämnden
Fordon för transporter av anställda används inom följande verksamhetsområden
(antal fordon inom parentes): hälso- och sjukvård (6), rehabiliteringen (5), bemanningsenheten (2), hemtjänsten (18), omsorg om funktionshindrade och psykiatri
(3), IFO Barn och familj (2) samt biståndshandläggare (1). Utöver dessa personbilar
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
4 av 13
40
Granskning av användandet av kommunens fordon
finns fordon för verksamheten inom intraprenaden Framsteget och arbetsmarknadsprojektet Stegen.
Inom socialförvaltningen hade controllern tidigare det övergripande ansvaret för
upphandling och försäljning av fordon. I uppgiften ingick även att se över dimensioneringen av antalet bilar inom förvaltningen, utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Idag är det ingen på förvaltningen som har det övergripande ansvaret för fordonen.
Flera som vi intervjuat uppger att de saknar en samordnande funktion inom förvaltningen och inom kommunen som helhet. Det finns planer på att bilda en bilgrupp inom äldreomsorgens verksamhetsområde, enligt de intervjuade.
2.2.4.
Gemensamma nämnden för miljö och bygg
Miljö- och byggnadsförvaltningen Hultsfred-Vimmerby finansierar fyra personbilar
som främst används av inspektörerna inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedel.
Tre av fordonen är placerade i Hultsfred och ett i Vimmerby. Inspektörerna ansvarar för att fordonen sköts löpande.
2.3.
Transportplanering
Bilarna i bilpoolen vid kommunhuset bokas via intranätet. I bokningssystemet
anges när bilen ska användas, av vem och vart resan ska företas. Principen först till
kvarn gäller vilket innebär att det inte sker någon omprioritering i syfte att fordonen ska nyttjas till de längre resorna. Enligt kostchefen finns det ett behov att använda fordonen effektivare eftersom de i dagsläget inte räcker till alla som skulle
behöva utnyttja dem.
Om samtliga kommunbilar är upptagna är alternativet att korttidshyra ett fordon
hos upphandlad leverantör.
Miljö- och byggnadsförvaltningens tre personbilar och en av kultur- och fritidsförvaltningens personbilar bokas via intranätet, vilket innebär att de i mån av utrymme
kan användas av andra förvaltningar. Övriga fordon inom kultur- och fritidsförvaltningen används inom respektive verksamhet. Inom miljö- och byggnadsförvaltningen och inom kultur- och fritidsförvaltningen används egen bil i tjänsten endast
i undantagsfall.
Fordonen vid Hultsfreds Gymnasium bokas via gymnasiets reception. I första hand
nyttjas fordonen av gymnasiet, gymnasiesärskolan och Albäcksskolan. Sommartid
använder gruppboendet Korsnäbben i Virserum en av minibussarna.
Inom socialförvaltningen görs den dagliga planeringen av resorna i respektive arbetsgrupp. Planeringen utgår från att nyttja kommunens fordon i så stor utsträckning som möjligt och att minska resorna med privata bilar
Sjuksköterskorna inom hälso-och sjukvården utgår från Hultsfred. När det saknas
fordon lånar de ibland bemanningsenhetens bil. Nattpatrullen har tillgång till hemtjänstgruppernas fordon under kvällar och helger. Rehabiliteringen har specialanpassade fordon med ramp för lastning.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
5 av 13
41
Granskning av användandet av kommunens fordon
Inom hemtjänsten sker planeringen veckovis utifrån när brukarna ska ha besök.
Fordonen fördelas så att en anställd i varje grupp ensam förfogar över en bil. Det är
för att de ska kunna svara på eventuella larm utan att behöva ta hänsyn till att någon kollega. Resor med privata bilar kan inte undvikas. I hemtjänstområdet Virserum-Järnforsen finns sex kommunbilar till 16 anställda vilket innebär att ett flertal
kör med egna bilar dagligen.
Verksamhetschefen för äldreomsorgen beskriver att de i ledningsgruppen återkommande diskuterar om fördelningen av kommunbilar mellan hemtjänstgrupperna är optimal. Under december månad år 2014 genomfördes en mätning av hur
lång sträcka varje hemtjänstgrupp körde med kommunbil respektive med privat bil.
Baserat på resultatet flyttades en kommunbil från Målilla hemtjänst till området
Hultsfred mellersta.
2.4.
Upphandling av bilar, service och underhåll
samt bränsle
Upphandling av fordon sker förvaltningsvis med stöd från upphandlingsenheten i
Västerviks kommun.
Socialförvaltningen upphandlade nya leasingbilar under år 2013. Verksamhetschefen för omsorg och psykiatri utsågs till ansvarig för upphandlingen. En arbetsgrupp
med representanter av bilansvariga inom verksamheten tillsattes för att ta fram
förfrågningsunderlaget. Enligt upphandlingsansvarig kom 17 av 20 önskemål från
personalen med som krav i förfrågningsunderlaget. Viktingen av utvärderingskriterierna beslutades av socialnämnden.
Kraven i förfrågningsunderlaget överensstämmer med de krav på tjänstebilar som
finns i kommunens fordonspolicy (KF § 56/2008). När det gäller alkolås finns det
en option på installation med i upphandlingen, men enligt uppgift har ingen installation skett.
Utvärderingskriterierna i upphandlingen viktades enligt följande för personbilar:
pris 70 %, miljö 20 % och garantier 10 %. När det gäller transportbilar var viktningen pris 70 %, säkerhet 10 %, miljö 10 % och garantier 10 %.
Under år 2014 har upphandling gjorts av fem stycken personbilar till kommunens
bilpool. Även här överensstämmer kraven i förfrågningsunderlaget med de krav
som finns i kommunens fordonspolicy (KF § 56/2008). Installation av alkolås och
dragkrok finns på option. Utvärderingskriterierna viktades enligt följande: pris
60 %, miljö 30 % och garantier 10 %.
Upphandling har även gjorts under år 2014 av fordon till miljö- och byggförvaltningen Hultsfred-Vimmerby.
Eftersom de flesta av fordonen nyttjas i stor omfattning är det viktigt att verkstadsbesök för service och reparation inte orsakar problem. I förfrågningsunderlagen
anges olika servicekrav, till exempel att ska det finnas ett telefonnummer att ringa
om problem uppstår, bilföretaget ska hämta och lämna fordonet på plats, en ersättningsbil ska ingå oavsett orsaken med verkstadsbesöket och enklare reparationer
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
6 av 13
42
Granskning av användandet av kommunens fordon
ska kunna göras på närmaste verkstad. I vissa fall tecknas serviceavtal med bilfirman vilket innebär att servicen betalas i förskott.
Bränsle upphandlas genom upphandlingsenheten i Västervik. För närvarande gäller
avtalet OK-Q8. På orter där OK-Q8 inte finns sker tankning på den lokala bensinmacken.
2.5.
Fordonspark
2.5.1.
Dimensionering
Statistik som beskriver fordonsparken och dess användning tas årligen fram inom
ramen för projektet att energieffektivisera fastigheter och persontransporter. Merparten av fordonen är dieseldrivna leasingbilar, 45 av 80 fordon är miljöklassade.
Under år 2014 kördes följande sträckor:
Fordonstyp
Personbilar
Övriga fordon
Privata fordon i tjänsten
Totalt körd sträcka
Antal mil
127 169
14 595
49 410
191 174
Procent
66,5 %
7,7 %
25,8 %
100,0 %
Av den totala sträckan som körs med privata fordon i tjänsten, 49 410 mil, kör socialförvaltningen 21 605 mil. 350 personer har använt sitt privata fordon i tjänst, vilket innebär att dessa i genomsnitt har kört drygt 60 mil år 2014.
Energistrategen genomförde under år 2014 en utredning om fler leasingbilar skulle
tillföras hemtjänsten (KF § 84/2014). Enligt utredningen nyttjar hemtjänstens personal privata fordon i tjänsten ca 9 700 mil per år. Det genomsnittliga behovet av
privata fordon samtidigt är 26 stycken. Utredningen visar att det blir betydligt dyrare att leasa 26 fordon jämfört med att betala milersättning (29 kr/mil) till de som
nyttjar privata fordon i tjänsten. Energistrategen beskriver att det finns andra grupper i kommunen där det skulle vara ekonomiskt fördelaktigt att ersätta privata fordon i tjänsten. Miljömässigt är det bättre att försöka minska antalet bilar med effektivare ruttplanering.
En beräkning av genomsnittligt utnyttjande av leasade och ägda personbilar under
åren 2012 till 2014 visar följande (mil/fordon):
Förvaltning
Serviceenheten (bilpoolen)
Kultur- och fritid1
Räddningstjänsten
Hultsfreds Gymnasium2
Socialnämnden
Miljö- och bygg
1
2
2012
1 828
1 063
1 772
1 052
2 746
1 028
2013
2 050
1 380
1 381
1 155
2 719
423
2014
1 732
1 174
1 862
1 417
2 623
1 006
Inklusive biblioteket från och med år 2014
Inklusive biblioteket till och med år 2013
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
7 av 13
43
Granskning av användandet av kommunens fordon
Ett arbetsår består av ca 225 arbetsdagar vilket innebär att ett fordon som totalt
körs 1 000 mil per år går cirka 4,5 mil per arbetsdag.
2.5.2.
Standard
Som beskrivits ovan ställer fordonspolicyn krav på utrustning av bilar som leasas,
köps eller hyrs för persontransporter. Fordonen ska bland annat:

erbjuda passagerarna bra skydd vid kollision dvs att bilen uppfyller säkerhetskraven för minst 4 stjärnor vid provning enligt Euro NCAP (European
New Car Assessment Programme),

uppfylla miljöklass 2005,

vara utrustade med motorvärmare och luftkonditioneringsanläggning,

ha trepunktsbälten och nackskydd på de platser som används,

ha bältespåminnare,

ha bältessträckare,

ha krockkuddar på såväl förarplats som passargerarplats,

ha sidokrockkuddar,

ha ABS-bromsar,

ha antisladdsystem,

ha antispinnsystem,

ha däck som har ett mönsterdjup som följer av lagstiftning och som inte är
mer än fem år gamla.
Personbilar leasas oftast på 36 månader men ibland även på 48 månader.
Upphandling av fordon görs utifrån fordonstyp. Övervägande del av socialförvaltningens fordon upphandlas med koden Aa som avser 3-5 dörrars småbil motsvarande VW Polo, Skoda Fabia, Nissan Micra eller liknande. Bilmodellen blev Ford
Fiesta. Det har framförts kritik mot att modellen är för låg att stiga i och ur samt
mot väghållningsegenskaper vid färd på vintervägar. Samtidigt anskaffades även
fyrhjulsdrivna bilar av märket VW Golf (kod Ba). Hemtjänstpersonalen i Hultsfred
tätort har haft problem med att partikelfiltret sätts igen på dieselbilarna eftersom de
körs för korta sträckor för att motorn ska hinna bli varm.
Som svar på en motion om grön hemtjänst har kommunfullmäktige beslutat att
avsätta 60 tkr för att finansiera merkostnader för att införa en elbil inom hemtjänsten och en inom bilpoolen under år 2015 (KF § 84/2014).
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
8 av 13
44
Granskning av användandet av kommunens fordon
2.6.
Fordonsekonomi
Följande tabell visar de sammanlagda bilkostnaderna för Hultsfreds kommun för
åren 2011-2014 (belopp i tkr):
Kostnad
Reparation, underhåll och service
Drivmedel
Fordonsskatt
Leasing enligt avtal
Korttidsförhyrning
Försäkring
Övriga kostnader
Totala kostnader
Ersättning privat bil i tjänsten
2011
758
1 262
137
2 233
834
145
404
5 773
1 241
2012
690
1 323
131
2 134
752
174
274
5 478
1 270
2013
919
1 181
212
1 840
811
180
219
5 361
1 254
2014
761
1 334
149
1 963
803
202
429
5 641
1 404
Fordonskostnaderna har successivt minskat mellan åren 2011 och 2013 medan ersättning för privat bil i tjänsten legat i stort sett stabilt. År 2014 är både fordonskostnaderna och ersättning för privat bil högre än övriga år. Det är främst kostnaderna för drivmedel och övriga kostnader som ökat.
2.7.
Intern kontroll
För fordonen vid kommunhuset som bokas via intranätet kvitteras nycklar och bensinkort ut i receptionen. Bensinkortet är knutet till ett visst fordon och bilen ska
tankas innan återlämning när det är mindre än en halv tank kvar. Bensinkvitton ska
lämnas in till receptionen tillsammans med bensinkortet och nyckeln. På varje
kvitto anges registreringsnummer, mätarställning och namn. Körjournaler finns i
varje bil och ska fyllas i efter användning med ärende, resväg, mätarställning, kontering och signatur.
Serviceenheten kontrollerar bränslefakturorna mot inlämnade kvitton och körjournaler.
Även inom hemtjänsten finns det ett bensinkort per fordon. Där det är möjligt förvaras bensinkorten på bensinmacken, annars finns de hos respektive hemtjänstgrupp. Enhetscheferna samlar in bensinkvitton och stämmer av mot fakturan. I
intervjuerna beskrivs att utformningen bränslefakturorna från OK-Q8 har försvårat
avstämningen. När ett arbetspass avslutas fylls körjournalen i med bilens mätarställning och signatur.
Under år 2014 har socialförvaltningens controller tagit stickprov på förekomsten av
bensinkvitton samt kontrollerat bensinförbrukningen för tre fordon. Vissa avvikelser identifierades. Resultatet av stickproven ska rapporteras till socialnämnden.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
9 av 13
45
Granskning av användandet av kommunens fordon
3.
Revisionell bedömning
Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna till viss del säkerställer att logistikplaneringen är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande. Det grundar
vi på att det till viss del finns en kartläggning av vilka typer av tjänsteresor som behöver utföras och till vilka volymer dessa har beräknats och att uppgifterna till delar
har använts för att utvärdera olika alternativ vad gäller transportsätt. Vidare bedömer vi att antalet leasade fordon i för hållande till utnyttjandet är rimligt och att
standarden på fordonen i stort sett är ändamålsenlig. Det finns ändamålsenliga rutiner för upphandling av fordon, service och underhåll samt bränsle.
Vi bedömer att följande förbättringsområden finns:

Vi bedömer att organisationen inte fullt ut är ändamålsenlig och tydlig. I intervjuerna beskrivs att det saknas någon som har det övergripande ansvaret
för fordonsrelaterade frågor som upphandling, dimensionering, avtalsbevakning, fordonsekonomi med mera.

Vi bedömer att prioriteringen av hur fordonen nyttjas i den gemensamma
bilpoolen behöver förtydligas. Vi bedömer att effektiviteten i planerade rutter inom övriga verksamhetsområden kontinuerligt behöver prövas.

Vi bedömer att fordonspolicyn och resepolicyn bör uppdateras i linje med
målen i strategin för energieffektivisering.
Vi bedömer att den interna kontrollen är i stort sett är tillräcklig. Säkerheten i förvaringen av bränslekort bör prövas löpande och det är viktigt att kontrollen av fakturor mot bränslekvitton upprätthålls av beslutsattestanter.
Vi ser positivt på de stickprovskontroller som utförts och vill betona vikten av att
fortsätta med dessa inom olika delar av kommunens verksamhet när det gäller hanteringen av bensinkort och körjournaler.
3.1.
Kontrollmål
Det finns en kartläggning över vilka typer av tjänsteresor som behöver
utföras och till vilka volymer dessa har beräknats, uppdelat per förvaltning.
Vi bedömer att det till viss del finns en kartläggning över vilka typer av tjänsteresor
som behöver utföras och till vilka volymer dessa har beräknats. Det grundar vi på
statistiken som beskriver fordonsparken och dess användning samt statistiken som
beskriver vilka grupper som nyttjar privat bil i tjänsten.
Vi bedömer att uppgifterna till delar har använts för att utvärdera olika alternativ
när det gäller att välja transportsätt.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
10 av 13
46
Granskning av användandet av kommunens fordon
Ansvar och organisation för verksamheten är ändamålsenlig och tydlig.
Vi bedömer att organisationen inte fullt ut är ändamålsenlig och tydlig. I intervjuerna beskrivs att det saknas någon som har det övergripande ansvaret för fordonsrelaterade frågor som upphandling, dimensionering, avtalsbevakning med mera.
Det gäller både kommunövergripande och inom socialnämnden. Vi ser positivt på
planerna att bilda en bilgrupp inom äldreomsorgens ansvarsområde.
Det finns en ändamålsenlig transportplanering.
Vi bedömer att transportplaneringen till delar är ändamålsenlig, men att den kan
förbättras framför allt när det gäller prioriteringen av hur fordonen nyttjas i den
gemensamma bilpoolen. Vi bedömer att effektiviteten i planerade rutter inom övriga verksamhetsområden kontinuerligt behöver prövas.
Bokningssystemet är ändamålsenligt.
Vi bedömer att det vore positivt om bokningssystemet kunde stödja en mer effektiv
användning av bilpoolens fordon genom att prioritering ges till den som ska resa
den längsta sträckan.
Standarden på fordonen är ändamålsenlig.
Vi bedömer att standarden på fordonen i stort sett är ändamålsenlig. Leasingperioden för personbilar är 3-5 år och fordonen byts därmed regelbundet. Vid upphandling av fordon ställs krav på säkerhet och utrustning i enligt med fordonspolicyn.
Dieselbilarna passar inte att köra med för korta sträckor. Alternativa bränsleslag
som är bättre anpassade för den sortens körningar bör eftersträvas.
Antalet fordon är rimligt i förhållande till utnyttjande.
Vi bedömer att antalet leasade och ägda personbilar är rimligt i förhållande till utnyttjande. Det baserar vi på att personbilar inom samtliga förvaltningar i genomsnitt körs mer än 1 000 mil per år vilket motsvarar ca 4,5 mil per arbetsdag.
Vi noterar att energistrategens utredning visar att det finns grupper av kommunens
personal som i stor utsträckning använder privata fordon i tjänsten. Vi rekommenderar att utredningen ligger till grund för beslut om ytterligare fordon ska anskaffas.
Antalet fordon bör prövas kontinuerligt i förhållande till antalet privata mil som
körs per förvaltning.
Det finns ändamålsenliga rutiner för upphandling av fordon, service
och underhåll samt bränsle.
Vi bedömer att det finns ändamålsenliga rutiner för upphandling av fordon, service
och underhåll samt bränsle. Det baserar vi på att upphandling görs via upphandlingsenheten i Västerviks kommun, att det tas hänsyn till kraven i fordonspolicyn
när förfrågningsunderlaget utformas samt att personalens synpunkter beaktas. I
förfrågningsunderlagen ställs krav på att service av fordonen ska fungera ändamålsenligt. Upphandling av bränsle sker centralt med hjälp av Västerviks upphandlingsenhet.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
11 av 13
47
Granskning av användandet av kommunens fordon
Det finns en god intern kontroll avseende hantering av fordonen, till
exempel avseende körjournaler, årskalkyl per bil, bensinförbrukning
per bil, tankkort etc.
Vi bedömer at den interna kontrollen avseende hantering av fordonen i stort sett är
tillräcklig. Säkerheten i förvaringen av bränslekort bör prövas löpande och det är
viktigt att kontrollen av fakturor mot bränslekvitton upprätthålls av beslutsattestanter.
Vi ser positivt på de stickprovskontroller som utförts och vill betona vikten av att
fortsätta med dessa inom olika delar av kommunens verksamhet när det gäller hanteringen av bensinkort och körjournaler.
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
12 av 13
48
Granskning av användandet av kommunens fordon
2015-05-19
Caroline Liljebjörn
Projektledare/ Uppdragsledare
19 maj 2015
Hultsfreds kommun
PwC
13 av 13
49
Sammanträdesprotokoll
1(1)
Sammanträdesdatum
2015-06-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KSAU § 118/2015
Dnr 2015/95
Granskningsrapport användandet av
kommunens fordon
Arbetsutskottets beslut
Arbetsutskottet ger uppdrag till kostchefen Karin Anemyr, IT-chefen
Stefan Wittlock, kultur- och fritidschefen Peter Adolfsson samt
räddningschefen Michael Hesselgård att lämna yttrande till arbetsutskottet
senast 25 augusti 2015 för att kunna lyfta ärendet i kommunstyrelsen.
Vidare beslutas om uppdrag till socialnämnden, barn- och
utbildningsnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden att lämna sina
yttranden till kommunstyrelsens arbetsutskott senast 25 augusti för att ha
med yttrandena till kommunstyrelsen i september.
Ärendebeskrivning
Revisorerna har gett PwC i uppdrag att göra en granskning av användandet
av kommunens fordon. Granskningen ligger inom den av revisorerna
antagna granskningsplanen.
Revisorerna överlämnar rapporten till kommunstyrelsen, barn- och
utbildningsnämnden, socialnämnden och den gemensamma nämnden för
miljö och bygg för beaktande och åtgärd. Svar på granskningen ska lämnas
till revisorerna senast 30 september 2015. Rapporten lämnas till
kommunfullmäktiges presidium för kännedom.
Skickas till
Kostchef
IT-chef
Kultur- och fritidschef
Räddningschef
Socialnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Miljö- och byggnadsnämnden
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
50
Sammanträdesprotokoll
1(1)
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Socialnämndens arbetsutskott
SNAU § 45/2015
Dnr 2015/42
Granskning av användandet av kommunens
fordon
Beslut
Arbetsutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att skriva ett
yttrande. Yttrandet kommer direkt på nämnden i augusti.
Ärendebeskrivning
De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att göra en
granskning av användandet av kommunens fordon. Granskningen ligger
inom den av revisorerna antagna granskningsplanen. Revisionen emotser
ett svar på granskningen senast den 30 september 2015.
Beslutsunderlag
Revisionsrapport
KSau § 118/2015
Skickas till
Förvaltningschef
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
51
1 (1)
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
0495-24 10 01
2012-02-09
Uppdaterad 2015-08-06
Arbetsordning för verksamhetsdialog i Hultsfreds
kommun
Verksamhetsdialog
En verksamhetsdialog ska genomföras 2 gånger per år inom samtliga av
förvaltningens verksamhetsområden, (Äldreomsorg norr, Äldreomsorg söder, OF,
Framsteget, HSR, Bemanningsenheten, IFO och Myndighet/Frivilligverksamheten)
från och med hösten 2012.
Valda kontaktpolitiker träffar sektionschefer eller verksamhetschefer, enhetschefer
samt personalrepresentanter utifrån en årligen uppdaterad tidsplan för de olika
verksamheterna.
Ansvarig för inbjudan är respektive verksamhetschef.
1. Punkter på dagordningen
Verksamhetens utveckling
Hur ser ni på er arbetsplats utveckling?
Kvalitet
Hur arbetar ni med kvalitetsutveckling?
Hur hanterar ni avvikelser?
Resultat av brukarundersökningen?
Ekonomi
Hur ser ansvaret för ekonomi ut inom området?
Arbetsmiljö/personalfrågor
Beskriv hur ni inom området arbetar med er arbetsmiljö
Hur fungerar era arbetsplatsträffar
2. Minnesanteckningar skrivs och delges socialnämnden senast 14 dagar efter
mötet.
52
1 (1)
2011-08-30
Socialförvaltningen
Ann-Gret Sillén
Socialchef
0495-24 10 01
Uppdaterad 2012-02-09
Uppdaterad 2015-07-09
Arbetsordning för verksamhetsråd i Hultsfreds
kommun
Ett verksamhetsråd skall finnas inom områdena LSS, Äldreomsorg norr samt
Äldreomsorg söder. Verksamhetsråden ska bestå av kontaktpolitiker, representanter
från brukarna, anhöriga/företrädare, enhetschef och anställda. En representant från
kostenheten respektive HSR-organisationen ska bjudas in.
Möten ska ske två gånger per år i mars och oktober månad.
1. Punkter på dagordningen
Vad anser brukarna och dess företrädare om nedanstående punkter och
hur kan vi förbättra.
- Bemötande
- Delaktighet
- Maten
- Övrigt
2. På mötena ska det skrivas minnesanteckningar som delges kommunala
pensionärsrådet, samt socialnämnden senast 14 dagar efter mötet. Protokollet skall
innehålla namn på de närvarande/representanter och vem eller vilka de representerar.
Dagordningens punkter ska skrivas med fetstil, följt av de synpunkter som
framkommit.
3. Ansvarig för att hålla i mötet är utsedd kontaktpolitiker
4. Ansvarig för inbjudan, planering av mötet samt kaffet är respektive enhetschef.
Enhetschefen är också ansvarig för att inbjudan skickas ut till alla berörda.
5. Vid varje sammankomst bestäms tidpunkten för nästa sammanträde.
6. Ingen form av ersättning utgår vid sammanträdena till representanterna för
brukarorganisationerna, de boende eller anhöriga.
7. Ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare väljs av respektive
verksamhetsråd, årligen, under mars månad eller vid sammanträdet närmast
därefter.
53
1 (1)
Socialförvaltningen
2015-08-05
Sammanställning av ej verkställda beslut
Beslut
Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till
handlingarna.
Ärendebeskrivning
Under andra kvartalet 2015 är det 8 personer som har beslut enligt
socialtjänstlagen som inte verkställts inom 3 månader.
Orsaker
Orsakerna är att enskild person önskar ett speciellt boende och
väljer att vänta på att det blir ledigt. Någon inflyttning dröjer med
anledning av renovering av lägenhet. I något fall berodde det på
att ingen lägenhet var ledig. Resursbrist saknas lämplig
personal/uppdragstagare. Några har tackat nej till erbjudandet.
Hultsfred 2015-08-05
Gunilla Olsson
Verksamhetschef
54
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
2015-08-06
Anmälningsärenden 2015-08-06
Delegationsbeslut IFO och äldreomsorgen juni 2015
Domar från Förvaltningsrätten i Växjö, 12 st
Information från Migrationsverket om anvisningsläget för mottagande av
ensamkommande barn
Cirkulär från SKL 15:18; Preliminär utjämning av LSS-kostnader för 2016
Lex Sarah
Överenskommelse från Migrationsverket om platser för barn med
uppehållstillstånd
Beslut från JO
Protokoll från Samverkan 150505
Protokoll från Kommunala Pensionärsrådet
KF § 85 mottagande av ensamkommande barn med permanent
uppehållstillstånd – mandat för socialnämnden
KF § 90 Utveckling av arbetsmarknadsenheten
Beslut från IVO, 2 st
Utredning enligt Lex Sarah, 5 st
55
1 (1)