Landrapport Indonesien september 2015

2015-09-03
Jakarta
Landrapport: Indonesien
Basfakta
Officiellt namn:
Republiken Indonesien
Huvudstad:
Jakarta
Landareal:
1 919 440 km² bestående av ca 17 500 öar,
varav ca 6 000 är bebodda
Befolkning:
Ca 256 miljoner (2015) bestående av över 300
etniska grupper, varav de största är javaneser
(41 %) och sundaneser (16 %)
Befolkningstillväxt:
0,92 % (2015)
Språk:
Indonesiska och ca 750 lokala språk
Religion:
Muslimer 86,1 %, protestanter 5,7 %,
katoliker 3 %, hinduer 1,8 %, buddhister
1 %, övriga 2,4 %
Stats- och regeringschef:
President Joko Widodo (kallas Jokowi)
Utrikesminister:
Retno Lestari Priansari Marsudi
Större politiska partier:
PDI-P (nationalistiskt, presidentens parti)
18,95 %, Golkar (nationalistiskt, Suhartos f.d.
statsbärande parti) 14,75 %, Gerindra
(nationalistiskt) 11,81 %, Demokratiska Partiet
(nationalistiskt) 10,19 %, PKB (muslimskt)
9,04 %, PAN (muslimskt) 7,59 %, PKS
(muslimskt) 6,79 %, NasDem (nationalistiskt)
6,72 %, PPP (muslimskt) 6,53 % och Hanura
(nationalistiskt) 5,26 %.
Senaste/nästa parlamentsval: 9 april 2014 / 2019
Senaste/nästa presidentval:
9 juli 2014 / 2019
Valuta:
Rupiah (IDR)
Växelkurs:
1 USD = 14 000 rupiah (augusti 2015)
BNP (nominell):
2014: 887 miljarder USD
BNP/capita (PPP):
2014: 10 600 USD
Adress
Menara Rajawali 9th floor
Kawasan Mega Kuningan, Lot 5.1
Jakarta 12950
Telefon
+62 21 2553 5900
Telefax
+62 21 2553 5941
E-post
[email protected]
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
BNP-tillväxt:
2014: 5 %
Inflation (KPI, ej medel):
2014: 6,4 %
Arbetslöshet:
2014: 6,1 % men andelen undersysselsatta stor
Viktigaste näringar:
Olja, gas, gruvindustri (guld, silver, koppar),
skogsbruk/palmolja, jordbruk
Budgetbalans (% av BNP):
2014: -2,4 %
Utländsk valutareserv:
2014: 112 miljarder USD
Statsskuld (% av BNP):
2014: 23,9 %
Handelsbalans:
2014: -6,9 miljarder USD
Export:
2014: 175 miljarder USD
Exportprodukter:
kol, naturgas, palmolja, råolja, gummi, koppar
Import:
2014: 168 miljarder USD
Importprodukter:
industriprodukter, maskiner, kemikalier,
bränslen, livsmedel
Största handelspartners:
Export: Japan, Kina, EU, Singapore, USA;
Import: Kina, Singapore, Japan, Sydkorea, EU
Svensk export till landet:
2014: 3,4 miljarder SEK; 2013: 3,1 miljarder SEK;
2012: 4,7 miljarder SEK; 2011: 5 miljarder SEK;
2010: 4 miljarder SEK
Svensk import från landet:
2014: 5,7 miljarder SEK; 2013: 1,2 miljarder SEK;
2012: 1,4 miljarder SEK; 2011: 1,3 miljarder SEK;
2010: 1,3 miljarder SEK
Bakgrund
Med nära 260 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde mest folkrika
land och det land i världen med störst muslimsk befolkning. Indonesien består
av över 17 000 öar uppdelade på 34 provinser. Från öst till väst sträcker sig
landet 5 271 km, vilket är lika långt som avståndet mellan New York och
London.
Indonesiens har länge intagit en nyckelposition mellan Europa, Mellanöstern
och Kina i långdistanshandeln över Indiska oceanen. Handeln förde genom
åren med sig tre olika civilisationer: den indiska, den arab-muslimska och den
europeiska, till den redan existerande malajiska kulturen. Hinduiska och
buddistiska influenser medfördes från den indiska subkontinenten de första
århundradena efter Kristus. Islam introducerades av arabiska köpmän under
handelsboomen på 1300- och 1400-talen.
Från 1600-talet och framåt var det som senare skulle bli Indonesien mer eller
mindre en nederländsk koloni. År 1945 deklarerade Indonesien sin
2(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
självständighet som blev erkänd 1949. Sukarno blev då landets första president.
Genom introducerandet av Pancasila som filosofisk grund för staten utmärktes
hans styre av sekularisering och nationellt enande av de många olikartade
öarna. Kommunistpartiet PKI beskylldes för försök till statskupp 1965 och en
mycket blodig militär motkupp organiserades under ledning av general Suharto.
Omkring en halv miljon PKI-medlemmar avrättades, Suharto firades som
nationens beskyddare och fick överta makten 1967.
Under Suhartos år blomstrade Indonesiens ekonomi tack vare en gynnande
politik för utländska investerare. Samtidigt var censuren utbredd och
regimkritiker fängslades. I kölvattnet av den finansiella krisen som drabbade
Indonesien hårt tvingades Suharto avgå 1998. Det blev startskottet till dagens
demokratiska och pluralistiska politiska system. Tre direkta, demokratiska val
har hållits sedan 2004.
Inrikespolitik
Efter parlamentsvalet den 9 april 2014 ingår totalt tio partier i
representanthuset. PDI-P blev det största partiet med 19 procent av rösterna,
Golkar det näst största med 16 procent, följt av Gerindra med 13 procent och
Demokratiska Partiet med 11 procent.
Presidentval hölls den 9 juli 2014 med ett valdeltagande på ca 70 procent.
Presidenten väljs för fem år och är den som utser regeringen. Endast partier
eller allianser med minst 20 procent av underhusplatserna får ställa upp med en
presidentkandidat. Detta ledde till två kandidater till presidentvalet 2014:
Joko ”Jokowi” Widodo (PDI-P) med fyra partier bakom sig och Prabowo
(Gerindra) som stöddes av fem partier. Med de mycket jämna röstsiffrorna 53
mot 47 procent vann Jokowi och tillträdde presidentposten den 20 oktober
2014 som den förste folkvalde ledaren att efterträda en annan folkvald ledare i
Indonesiens historia.
Jokowi är också landets första president som inte har en lång bakgrund inom
politiken och makteliten utan började sin karriär som möbelförsäljare i
Surakarta (Solo) på östra Java, valdes sedan till borgmästare i Solo och därefter
till guvernör i Jakarta. Jokowi anses vara en reformvänlig och effektiv politiker
som har stigit från ett enklare liv till ledande poster i samhället.
Jokowi har valt nio huvudområden (NAWACITA) att fokusera på under
mandatperioden. De hittills mest framträdande områdena har varit politiken
för att stärka Indonesien som marin nation, ekonomiska åtgärder för att hjälpa
de svaga i samhället (t.ex. sänkta bränslesubventioner och utveckling av det
allmänna sjukvårds- och pensionssystemet), ekonomisk tillväxt,
infrastrukturinvesteringar, skyddet av religiösa minoriteter samt reform av
3(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
byråkratin.
Regeringen består av 34 ministrar. För Jokowi var det av stor vikt att samtliga
ministrar hade ett rent förflutet och alla kandidater genomlystes av landets
antikorruptionskommission. Jokowi kallar sin regering för ”Arbetsregeringen”
då han förväntar sig att alla ministrar skall arbeta hårt för att uppnå de uppsatta
målen. Sommaren 2015 bytte Jokowi ut sex av ministrarna i regeringen då han
var missnöjd med vilka mål de uppnått, framförallt inom den ekonomiska
politiken. De nya ministrarna är överlag respekterade teknokrater med gedigen
akademisk bakgrund och tung politisk erfarenhet. En första bedömning är
därför att regeringen stärks av ombildningen.
Interna konflikter
Det multietniska och mångreligiösa Indonesien led under de senaste
decennierna av våldsamma interna konflikter i flera av landets regioner.
Konflikterna är idag i stort lösta men utmaningar kvarstår i Aceh och i Papua.
År 1976 blossade en konflikt upp i Aceh mellan självständighetsrörelsen
Gerakan Aceh Merdeka (GAM) och nationella indonesiska militärstyrkor.
Konflikten pågick till början av 2000-talet och kom att kräva 15 000 liv.
Tsunamin som drabbade Aceh på juldagen 2004 och ledde till över 200 000
dödsoffer ökade omvärldens engagemang i provinsen. I början av 2005
inleddes formella fredsförhandlingar som ledde till ett fredsavtal i augusti
samma år. Aceh fick då ökat självstyre och lokala politiska partier tilläts, vilket
även ledde till utrymme att införa sharialagstiftning. Situationen är numera
allmänt stabil men inför parlamentsvalet i april 2014 förekom i Aceh flera
våldshändelser – ofta med dödlig utgång – mot politiska kandidater i
provinsen.
På Papua har självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (OPM) varit
verksam sedan slutet av 1960-talet. OPM kräver självständighet men har sedan
början mött hårt motstånd från polis och militär och konflikten betraktas idag
som lågintensiv. I takt med att Indonesien har demokratiserats har även en
bredare rörelse som med fredliga medel engagerar sig vuxit fram. En lag om
särskild autonomi för Papua antogs 2001 men har inte implementerats. Våldet
har på senare år ökat och senast i augusti 2015 omkom två civila som en följd
av att de beskjutits av lokal militär. Sedan 2009 har officiellt omkring 70
människor dödats men den verkliga siffran är sannolikt högre.
Terrorism och radikalism
Bombdåd utförda av Jemaah Islamiyah (JI) och andra islamistiska
terrororganisationer, riktade mot västerländska intressen, har sammantaget
4(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
med attacker mot religiösa minoriteter, ökad implementering av lokal
sharialagstiftning och diskussioner om bl.a. skärpt lagstiftning kring pornografi
och blasfemi, lett till en debatt kring radikaliseringen av islam i Indonesien. Till
de största av attacker hör de två Bali-bomberna 2002 och 2005, bomberna mot
Marriott Hotel i Jakarta 2003, australiensiska ambassaden 2004 och de två
bomberna i centrala Jakarta i juli 2009, återigen mot Marriott och Ritz Carlton.
Radikala muslimska grupper, som organisationen Islamic Defenders Front
(FPI), har också blivit mer aktiva. De utför tidvis attacker och trakasserier mot
oliktänkande, inklusive kristna, shia-muslimer, ahmaditer och HBTQ-personer.
Den allmänna synen är att rättsväsendet har varit relativt bra på att hantera
terroristhotet, då flera av hjärnorna bakom den indonesiska terrorismen har
kunnat ställas inför rätta.
Utrikespolitik
Den indonesiska utrikespolitiken har under det senaste decenniet präglats av
ett aktivt engagemang i internationella sammanhang. Indonesien är medlem i
G20 och spelar i kraft av sin storlek, strategiska betydelse och växande
ekonomiska potential en allt större roll på den globala arenan. Landet har
deltagit aktivt i FN och gavs av före detta president Yudhoyono ett uttalat mål
att komma med på topp-tio listan över de länder i världen som sänder flest
antal trupper till FN:s fredsbevarande insatser. Indonesien ser sig självt som ett
föregångsland internationellt, både vad gäller demokratisering, religiös tolerans,
klimatpolitik, ekonomi och i rollen som medlare och brobyggare mellan G20länder och utvecklingsländer. Ett typiskt initiativ är exempelvis det årliga Bali
Democracy Forum som samlar ledare från hela världen för att diskutera
demokratifrågor.
Indonesien var pådrivande vid ASEAN:s bildande år 1967 och har efter
Asienkrisen 1998 återtagit en framträdande roll inom organisationen. ASEAN
har sitt säte i Jakarta och utgör landets främsta utrikespolitiska plattform.
Indonesien var även pådrivande i bildandet av ASEAN:s mellanstatliga
kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) som lanserades hösten 2009,
och även i enandet av ASEAN:s länder kring Sydkinesiska sjön. Landet har
också aktivt försökt få med Östtimor i ASEAN och spelar, både bilateralt och
genom ASEAN, en särskild roll i demokratiseringsprocessen i Burma.
Relationerna mellan EU och Indonesien är goda. Under det svenska EUordförandeskapet 2009 undertecknade EU (i samband med utrikesminister
Bildts besök till Jakarta) ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal med Indonesien,
det första av sitt slag i Asien.
Trots att Indonesien ofta kritiserat den amerikanska politiken i Mellanöstern är
landet mycket mån om relationerna till USA. USA har i sin tur ett strategiskt
5(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
intresse av ett nära förhållande till Indonesien. Det tidigare amerikanska
embargot mot militärt samarbete med Indonesien har i huvudsak hävts och
relationerna utvecklas och fördjupas. I och med valet av Barack Obama, som
tillbringade fyra år av sin barndom i Jakarta, till president i USA skapades det
särskilda band länderna emellan.
Den indonesiska regeringen anstränger sig för att stärka relationen till Kina.
Kina har ett stort behov av indonesiska råvaror och Indonesien har ett intresse
av starka ekonomiska band med Kina. Handeln med Kina har ökat kraftigt –
mer än en fördubbling under 2006-2011. Indonesien odlar också en mycket
nära relation med Japan, framförallt i handelssyfte. Ambassaden i Tokyo är
bland Indonesiens största (över 100 personer) och huvuduppgiften är öka de
japanska investeringarna i landet.
Efter att Australiens väpnade styrkor sänts till Östtimor under FN:s befäl för
att återställa ordningen i landet, var bitterheten stor i Indonesien. När
terroristattacken på Bali 12 oktober 2002, då 202 människor omkom, fanns
emellertid Australien där för att erbjuda Indonesien sin omedelbara hjälp.
Därmed öppnades dörren för ett mycket långtgående försvars- och
antiterroristsamarbete länderna emellan. Från Australiens sida markeras tydligt
att Indonesien numera är en nära allierad och länderna har fördjupat sitt
samarbete inom klimatfrågor och försvar.
Det ekonomiska läget
Indonesien är den ekonomi i Sydostasien som klarade sig lindrigast i den
globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008/09. Indonesien
hade redan genomgått ett ekonomiskt stålbad i samband med finanskrisen i
slutet av 1990-talet. Idag är Indonesiens ekonomi relativt motståndskraftig
gentemot svängningar i världsekonomin, då ekonomin i hög grad drivs av den
egna inhemska efterfrågan samt en växande medelklass.
President Jokowi har ett tillväxtmål på 7 % och förväntningarna på honom att
genomföra ekonomiska reformer är stora. Investerare applåderade den
bränslesubventionsreform som genomfördes i slutet av 2014, något som i ett
slag ökade reformutrymmet för nödvändiga satsningar inom infrastruktur,
utbildning och sjukvård.
Siffror för första kvartalet 2015 visar dock en tillväxt på 4,7 % vilket är den
lägsta sedan 2009. Tillväxten har under 2015 påverkats av flera åtgärder för att
skydda inhemsk industri och valuta samt för att kontrollera inflationen och
underskottet i bytesbalansen. En inbromsning i Kina, en för Indonesien viktig
exportmarknad, och sjunkande råvarupriser har också bidragit till att
Indonesiens ekonomi går trögare än på mycket länge.
6(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
Landets infrastruktur är fortfarande påfallande eftersatt. Korruption,
handelsrestriktioner och de grundläggande bristerna i det indonesiska
rättsväsendet har försvårat välbehövliga investeringar. Jokowi har än så länge
inte lyckats vända den trenden. Exempelvis har ännu inga större
infrastrukturprojekt kunnat påbörjas, trots ökat budgetutrymme, bland annat
på grund av tung byråkrati och stark rädsla för korruption.
En ur svensk synvinkel positiv signal från Jokowi och hans regering är intresset
för att återuppta diskussionen med EU kring ett frihandelsavtal. En nyligen
genomförd studie visar att både EU och Indonesien skulle tjäna mångfalt på en
sådan överenskommelse.
Vid slutet av 2015 ska ASEAN:s fem ursprungliga medlemsstater (Indonesien,
Malaysia, Singapore, Thailand och Filippinerna) uppnå en liberaliserad inre
marknad, kallad AEC. Sannolikt kommer dock en fullt fungerade inre marknad
inte att uppnås på många år, främst på grund av ASEAN-sekretariatets
bristande resurser och otillräckliga medel att få medlemsstaterna att fullfölja
sina åtaganden. Indonesien är inget undantag – och det är enligt utsago det
land som släpar efter mest när det gäller att implementera överenskomna
åtgärder.
Klimat och miljö
Indonesien är ett av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser;
framförallt till följd av avskogning och förändrad markanvändning. Samtidigt
är Indonesien som stor önation mycket sårbart för klimatförändringar. Den
förre presidenten Yudhoyono sågs som en progressiv kraft i miljöarbetet och
under hans ledning meddelades att landet avsåg minska sina utsläpp med 26 %
till 2020 (och med 41 % med hjälp av internationellt stöd).
Dessa mål står sig, även om flertalet bedömare ifrågasätter om den nya
regeringen är lika intresserad som den förra av att arbeta för en ambitiös
klimat- och miljöagenda. Tydligt verkar vara att ekonomisk tillväxt prioriteras
före utvecklingen av ett miljömässigt hållbart samhälle.
SVENSK-INDONESISKA FÖRBINDELSER
Bilaterala överenskommelser
Bilaterala avtal: Handelsöverenskommelse (1954), Luftfartsavtal (1974),
Dubbelbeskattningsavtal (1989), Investeringsskyddsavtal (1992)
7(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
MoU: Hållbar stadsutveckling (2013)
LoI: Miljösamarbete (2013), Vetenskap, teknologi och innovation (2013),
Samarbete på hälsoområdet (2013)
Politiska relationer
Sverige erkände Indonesien som stat 1949 och länderna etablerade
diplomatiska förbindelser 1950. I samband med Östtimors kamp för
självständighet kritiserade emellertid Sverige Indonesien för allvarliga
människorättsövergrepp. Likaså ansträngdes relationerna i samband med
självständighetssträvandena i Aceh-provinsen då den svenska regeringen
anklagades för att stödja väpnade uppror i Aceh då ledarna för upproret under
tiden varit bosatta i Sverige. Då dessa frågor nu är lösta är de bilaterala
relationerna åter mycket goda och fortsätter att utvecklas i positiv riktning.
Indonesiens nuvarande ambassadör i Stockholm, Dewa Made Juniarta
Sastrawan tillträdde i början av 2012.
Bilaterala konsultationer ägde senast rum i Jakarta på enhetschefsnivå under
våren 2015 och då stod även mänskliga rättigheter på agendan. Tidigare har
mänskliga rättigheter diskuterats vid fyra olika tillfällen länderna emellan.
Handel och investeringar
Det finns potential vad gäller såväl europeiskt som svenskt handelsutbyte med
Indonesien. Dock måste svenska företag vara mycket tålmodiga och beredda
att investera under en längre tid innan resultat kan ses. Sett i ett större
sammanhang är den svenska exporten och importen mindre än i flertalet av de
andra länderna i regionen.
Svensk export till Indonesien består till största delen av
telekommunikationsutrustning, lastbilar och bussar, samt kraftverks- och
eldistributionsutrustning. Importen från Indonesien består huvudsakligen av
verkstadsprodukter, hemelektronik och textil.
Svenska företag har upplevt ett tuffare affärsklimat under 2014 och 2015,
främst beroende på minskad efterfrågan men också på grund av en rad nya
icke-tariffära handelshinder. Några företag som har produktion i landet är
SKF, Tetra Pak, ABB, Scania, Ekamant och Sandvik. I september 2013
öppnade H&M sin första butik i Jakarta, vilket har följts upp med ett flertal
butiker och i oktober 2014 öppnade IKEA sin första butik. Totalt finns det
ungefär 75 svenskrelaterade företag etablerade i landet.
Utvecklingssamarbete
8(9)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2015-09-03
Fram till 2013 bedrev Sverige utvecklingssamarbete med Indonesien, inom
ramen för en strategi som antogs 2009 och som omfattade 35 miljoner kronor
per år. Idag finns enstaka projekt med svenskt stöd inom ramen för ICLD och
kommun- till kommunsamarbete.
Besöksutbyte
Besöksutbytet på hög officiell nivå har utvecklats i positiv riktning de senaste
åren. Carl Bildts besök i Jakarta 2008 var det första officiella svenska
utrikesministerbesöket i Indonesien någonsin. HMK Carl XVI Gustaf togs
2012 emot av president Susilo Bambang Yudhoyono inom ramen för de båda
ledarnas stora scoutengagemang. Samma år besökte även statsminister Fredrik
Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling och en företagsdelegation Jakarta och
hade bilaterala möten med fokus på handel, MR, klimat, innovation och
regional säkerhet. I april 2015 besökte utrikesminister Margot Wallström
Indonesien för att delta som observatör vid 60-årsjubiléet av AsienAfrikakonferensen. Utrikesministern höll under besöket ett av många
uppskattat tal och hade ett stort antal bilaterala samtal, bland annat med
Indonesiens utrikesminister Retno Marsudi.
Utrikesminister Hassan Wirajudas besök i Stockholm 2009 var det första
indonesiska utrikesministerbesöket i Sverige sedan 1984. I maj 2013 besökte
president Susilo Bambang Yudhoyono i sin tur Sverige och träffade
statsminister Fredrik Reinfeldt, HMK Carl XVI Gustaf, talman Per Westerberg
samt representanter från näringslivet.
Sveriges ambassad i Jakarta
Nuvarande ambassadör Johanna Brismar Skoog tillträdde i september 2014.
Ambassadens utsända personal består även av en förste ambassadsekreterare,
två andre ambassadsekreterare och en från Singapore sidoackrediterad
försvarsattaché. Ambassaden har 14 lokalanställda.
Sveriges ambassad i Jakarta ansvarar även för Östtimor och ASEAN, som har
sitt säte i Jakarta.
Business Sweden öppnade i februari 2011 kontor i Indonesien, som invigdes i
samband med handelsminister Björlings besök i februari 2011. Ny
handelssekreterare för Business Sweden i Indonesien tillträder i oktober 2015.
Praktikanter kan om arbetssituationen tillåter arbeta på ambassaden enligt av
UD fastställda riktlinjer.
9(9)