- Arkeologikonsult
Stensättningar OMGIVNA AV INLANDSISENS SPÅR Arkeologisk slutundersökning av RAÄ 95 och 96, Östra Fågelviks socken, Karlstads kommun, Värmlands län Arkeologisk slutundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2825 Åsa Berger Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Johan och Tove undersöker stensättningen Östra Fågelvik 95. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003 © Arkeologikonsult 2015 Stensättningar OMGIVNA AV INLANDSISENS SPÅR Arkeologisk slutundersökning av RAÄ 95 och 96, Östra Fågelviks socken, Karlstads kommun, Värmlands län Åsa Berger Arkeologisk slutundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2825 ( ! Torsby ( ! ( ! Charlottenberg ( ! ! ( Sunne ( ! Munkfors Arvika ( ! ( ! ( ! Hagfors Årjäng ( ! Grums Kil ( ! Forshaga ( ! KarlstadBråtebäcken ( ! ! ( Skoghall ! ( ! ( ! ( Säffle Filipstad Storfors Kristinehamn SAMMANFATTNING I Bråtebäcken, strax öster om Karlstad, undersöktes två oregelbundna stensättningar. Båda var anlagda direkt på berget och bestod av skarpkantat stenmaterial. Anläggningarna saknade gravgömma och i den ena påträffades endast sju bitar krossad och naturlig kvarts medan den andra innehöll en knacksten. Stensättningarna kunde inte dateras närmare men deras läge i utmark, placeringen direkt på det kala berget och avsaknad av ben pekar på att de bör höra hemma i yngre bronsålder – äldre järnålder. Kring de båda stensättningarna påträffades ett antal stenfyllda bergsskrevor som vid förundersökningen tolkades som anlagda av människor. Liknande miljöer med så kallade klädda berg har tidigare undersökts på flera platser utmed Sveriges västkust. Vid slutundersökningen kunde dock konstateras att stenansamlingarna var ett resultat av inlandsisens framfart och alltså en del av geologin. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING..............................................................................................................4 INLEDNING............................................................................................................................7 SYFTE....................................................................................................................................7 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ.........................................................................7 GENOMFÖRANDE............................................................................................................... 8 RESULTAT............................................................................................................................ 9 Fynd............................................................................................................................... 11 Analyser......................................................................................................................... 11 DISKUSSION.......................................................................................................................12 REFERENSER.....................................................................................................................14 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER.............................................................. 15 BILAGOR............................................................................................................................ 16 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning..................................................................................... 16 Bilaga 2. Fyndlista...........................................................................................................17 ± 0 0,5 1 2 km Figur 1. Terrängkartan med undersökningsområdet. Skala 1:50 000. INLEDNING I samband med etablering av ett område för industriverksamhet utmed E18, vid Bråtebäcken cirka 10 km öster om Karlstad lät kommunen utföra en kulturmiljöutredning (Wallbom 2010) (figur 1 och 2). Vid utredningen påträffades två stensättningar som registrerades som Östra Fågelvik 95 och 96. Dessa förundersöktes i augusti 2012 och förutom de två registrerade stensättningarna påträffades flera stenfyllda skrevor i berget. Dessa tolkades som gra- var eller kultiska anläggningar av en typ som ofta uppträder på Sveriges västkust. På många platser förekommer så kallade ”klädda berg” där man med hjälp av sten modifierat bergets naturliga former (Berger 2012). Länsstyrelsen beslutade att platsen skulle slutundersökas inför exploateringen (Lst dnr 431-922-2012). Undersökningen utfördes i oktober och november 2014. SYFTE Syftet med den arkeologiska undersökningen var att dokumentera fornlämningen inför borttagandet. Fornlämningen skulle också relateras till det omgi- vande landskapet under den aktuella perioden, och diskuteras i ljuset av rådande forsknings- och kunskapsläge. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Den aktuella förundersökningsytan ligger i ett skogsområde strax norr om E18 (figur 2), en dryg kilometer från Vänerns norra strand. Terrängen utgörs av kuperad hällmark beväxt med planterad talloch granskog. I väster vidtar en våtmark. Inför den kommande byggnationen hade en väg och en vändplan anlagts strax väster om undersökningsområdet. I närområdet finns ett fåtal fornlämningar. Vid den utförda kulturmiljöutredningen påträffades förutom de aktuella stensättningarna ett gravfält med bl.a. ofyllda stensättningar (Östra Fågelvik 94) och spår efter utmarksaktiviteter så som kolning och stenbrytning (Wallbom 2010). I övrigt är fornlämningarna koncentrerade till Alsterdalen i väster, som dessutom är riksintresse för kulturmiljövården. De består av ensamliggande stensättningar (Alster 128:1-3, 129:1, 130:1 m.fl.) lägenhetsbebyggelse (Alster 207 m.fl.), byggnader (Karlstad 22:1, Alster 69:1 och 172:1 m.fl.) och fyndplatser för stenredskap (Alster 93:1 samt Östra Fågelvik 67:1och 81:1). Dessutom finns ett flertal platser med tradition knutna till Gustav Fröding (Alster 66:1 och 136:1 m.fl.). Det aktuella undersökningsområdet utgörs enligt det äldre kartmaterialet av skogsmark i gränsen mellan de historiska byarna Busterud (äldsta skriftliga belägg 1603, enligt SOFI) och Bäck (äldsta skriftliga belägg 1397 enligt SOFI). De aktuella anläggningarna låg på en svag förhöjning i landskapet, ca 65 meter över havet. Marken kring höjdsträckningen var beväxt med tjock mossa och blåbärsris i tuvor vilket gjorde det svårt att avläsa markytans beskaffenhet. Höjdsträckningen omges enligt geologiska kartan av sandig morän, glaciallera och svallsediment av grus. Anläggningarna var registrerade som en förmodad stensättning (Östra Fågelvik 95) samt en fylld, närmast rund stensättning (Östra Fågelvik 96). Runt de två stensättningarna fanns ett tiotal stenfyllda bergsskrevor vilka vid förundersökningen tolkades som möjliga gravanläggningar eller delar av ett så kallat ”klätt berg” som förekommer i västra Sverige (Berger 2012). Fyra km mot norr ligger en rad liknande stensättningar inom ett ca 400 x 200 meter stort område vid Bredmossen (Östra Fågelvik 150:1-3, 151:1, 152:1 och 157:1). Dessa är anlagda på hällmark och är oregelbundna och låga. Denna typ av gravar är svåra att datera men brukar normalt föras till äldre järnålder, de kan dock även förekomma under yngre bronsålder samt under yngre järnålder. 7 ± Östra Fågelvik 67:1 # * # * Östra Fågelvik 96 ( (! ! Östra Fågelvik 94 Östra Fågelvik 95 # * Lösfynd ( ! Stensättning Undersökningsområde Gravfält 0 125 250 500 m Figur 2. Undersökningsområdet med närliggande fornlämningar utmärkta på Fastighetskartan. Skala 1:10 000. GENOMFÖRANDE De två stensättningarna som var kända sedan tidigare, RAÄ 95 och RAÄ 96, torvades av i sin helhet. och höjdsträckningen banades av runtomkring. Till största delen var berget täckt med ett tunt lager mossa och rötter som enkelt kunde skalas av. Sammanlagt frilades en yta på ca 1750 m2 (figur 2). Stensättningarna och de stenfyllda bergsskrevorna rensades för hand och lodfotograferades. De mättes in med 8 GPS och dokumenterades i text och bild. Även den avbanade ytan mättes in med GPS. Anläggningarna undersöktes förhand och delar av fyllningen vattensållades. Påträffade fynd samlades in och mättes in # * med GPS. I samråd med kommunen lämnades den avbanade ytan öppen efter avslutad undersökning eftersom exploatering snart skulle vidta. RESULTAT Östra Fågelvik 95 var en 3,9 x 2,4 m stor, rundad och ca 0,3 m hög stensättning. Anläggningen var övertorvad med mossa och ljung och i nordväst fanns en tallstubbe (figur 4). Den var uppbyggd av till största delen skarpkantade, röda stenar, 0,10 x 0,10 upp till 0,3 x 0,2 meter stora, lagda delvis direkt på berget. Ingen kantkedja kunde iakttas utan kanterna var snarare lösa och oregelbundna. I sydväst fanns ett platt stenblock, 0,9 x 0,7 m stort. Ställvis bestod stenpackningen av 2-3 skikt. I ytan bestod fyllningen av mörkbrun förna och mot botten ljusbrun sand med enstaka sotfläckar och kolfragment. Där fyllningen legat mot berget hade den antagit en svart färg. Fyllningen vattensållades för att små benfragment och liknande skulle kunna hittas. Vid undersökningen påträffades endast ett par bitar kvarts. Inget som skulle kunna utgöra gravgömma kunde konstateras. Stensättningen Östra Fågelvik 96 bestod av en halvmåneformad stenpackning lagd direkt på det välvda berget (figur 5). Stenpackningen var till största delen enskiktad och bestod av skarpkantade, röda stenar ca 0,1 x 0,1 till 0,5 x 0,5 m stora. I nordväst- ± Stensättning Undersökningsområde # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Stenansamling 110 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 60 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Östra Fågelvik 96 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 422400 # # # # # # # # # # 80 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 70 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 90 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # E 6586047 E Östra Fågelvik 95 # # # # # # # # # # # # # # # # # # 30 # # # # # # # # 10 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 20 # # # # # # # # # 422333 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # E 6586009 E 0 5 10 20 m Figur 3. Schaktplan med de två stensättningarna samt de kringliggande stenansamlingarna. Skala 1:500. 9 Figur 4. Stensättningen Östra Fågelvik 95. Foto från nordväst. ra kanten hade det underliggande berget lossnat i tunna flak vilket kan tyda på att man eldat direkt på berget men det kan också röra sig om frostsprängning. Stenpackningen var ”draperad” över berget och täckte delvis en skarp kant i det underliggande berget i öster (figur 6). I anläggningens norra del bestod fyllningen endast av förna och tallbarr. I södra delen där anläggningen låg över en skarp kant i berget med en höjdskillnad på ca 0,4 meter, bestod fyllningen av ljusbrun till beige sand med stråk av sot och kol. Där fyllningen legat mot berget hade den antagit en svart färg. Inget som kunde utgöra en gravgömma påträffades. Fyllningen provsållades men inga ben eller liknande påträffades. Eftersom fyllningen var så pass finkornig sållades inte allt. Om ben eller föremål funnits i fyllningen hade de påträffats då fyllningen grävdes bort med hjälp av skärslev. I gravens västra del påträffades en knacksten av röd sandsten. I skrevor på berget fanns ytterligare åtta stenansamlingar. Dessa uppvisade en viss symmetri och föreföll lagda (figur 7). Vid undersökning av dem kunde konstateras att de snarare var istidslämningar än konstruktioner gjorda av människor. I berget fanns sprickor i öst-västlig riktning och vid isens framväxt från norr hade berget kring sprickorna brutits loss och tryckts ihop till stenpackningsliknande ansamlingar. Isälvsavlagringar av sand hade sedan samlats kring stenarna i sprickorna. Vid närmare studier av stenarna kunde man passa ihop dem med berget och varandra som i ett stort pussel. En av stenansamlingarna (90) skilde sig från de övriga genom att stenmaterialet var runt i stället för skarpkantat (figur 8). Dessutom innehöll den en inre konstruktion med stenar i en ring kring en större rundad sten. Vid 10 Figur 5. Stensättningen Östra Fågelvik 96. Foto från söder. Figur 6. Den skarpa kanten i berget som framkom under stensättningen Östra Fågelvik 96. Foto från söder. undersökningen kunde konstateras att det rörde sig om sten och sand som samlats i en bassängliknande fördjupning i berget. Inget som tydde på att stenarna lagts av människor kunde iakttas. Även denna stenansamling tolkades som spår av istiden. Strax söder om stensättningen Östra Fågelvik 95 fanns ytterligare en stenansamling, nr 30 (figur 9). Denna var 6,3 x 4,0 meter stor och ca 0,3 meter hög. Stenarna var mellan 0,1 x 0,1 och 0,6 x 0,6 Figur 7. Stenansamling i bergsskreva. Foto från sydöst. Fynd Figur 8. Stenansamling med runt stenmaterial i förgrunden. Foto från öster. meter stora. De största stenarna låg i ytterkanterna och kunde uppfattas som en kantkedja. Mot öster var begränsningen oklar och där övergick den till synes prydliga stenläggningen i ett stökigt stråk med skarpkantade stenar, förna och sand. Fyllningen runt stenarna i nr 30 bestod av förna i överdelen och sand mot botten. I fyllningen fanns enstaka stråk av sot och kol. De mylliga delarna av fyllningen vattensållades medan den sandiga delen grävdes försiktigt med skärslev. Ingen gravgömma eller brända ben påträffades. Anläggningens status är oklar. Den avviker från de två säkra stensättningarna genom att den är förlagd i en fördjupning mot en spricka i berget men stenmaterialet är inte lika tydligt sönderbrutet och krossat som i de uppenbara istidslämningarna. Avsaknaden av fynd och anknytningen till det stökiga stenstråket i öster talar för att det ändå är spår av inlandsisen. Få fynd påträffades och tillvaratogs vid undersökningen. I Östra Fågelvik 95 registrerades sju bitar kvarts och i Östra Fågelvik 96 en knacksten av röd sandsten (figur 10). Kvartsen föreföll krossad eller slagen men var inte bearbetad i övrigt. Inga retuscher eller liknande kunde ses i materialet. Tre av kvartsstyckena är konformiga medan de övriga är mer fyrsidiga i formen. Kvarts är relativt vanligt i gravar även i områden där kvarts inte förekommer naturligt. Inga kvartsådror påträffades vid undersökningen. De vita stenarna har sannolikt haft någon betydelse i gravceremonierna eller föreställningarna om livet efter detta (läs mer under kapitlet Diskussion på sidan 12). Knackstenen som var av röd sandsten var 76 x 66 x 40 millimeter stor och oväntat tung. På ena kanten fanns ett krosspår och flera flak har spjälkats av. Stenen har delvis färgats svart då den legat direkt mot Figur 10. Kvartsbitar från Stensättningen Östra Fågelvik 95 och knacksten från stensättningen Östra Fågelvik 96. Skala 1:2. Figur 9. Den osäkra stenansamlingen nr 30. Foto från nordväst. berget. Analyser Eftersom inga kulturlager eller något osteologiskt material påträffades utfördes inga av de planerade analyserna. 11 DISKUSSION Stensättningarna i Östra Fågelvik är placerade mellan bygderna längs med Alsterälven i väster respektive Råbäcken i öster. Till stor del har stensättningarna i området anlagts utmed äldre kommunikationsstråk, främst längs vattenvägar men även längs med äldre landvägar. De stensättningar som liksom Östra Fågelvik 95 och 96 avviker från detta mönster och ligger avsides i markerade höjdlägen har sannolikt utgjort någon form av gränsmarkeringar mellan olika bygder. Den gränsmarkerande tolkningen förstärks av att gravarna återfinns på ett förhållandevis stort avstånd från de bästa bebyggelselägena. 1600-talsgården Busterud, på vars utmarker gravarna ligger, återfinns drygt 500 meter österut och den medeltida gården Bäck ligger drygt 1 000 meter åt väster. Gravfältet Östra Fågelvik 94, ska med all sannolikhet kopplas till Bäck. Troligen är det någonstans i anslutning till Bäck som områdets bebyggelse från järnåldern också har legat. I så fall ligger de aktuella stensättningarna definitivt i ett läge som inte direkt kan knytas till samtida bosättning utan mer i ett gränsmarkerande utmarksläge. Vid slutundersökningen av berget i Östra Fågelvik konstaterades att de stenfyllda bergsskrevorna var ett resultat av inlandsisens framfart. Stenmaterialet var bortbrutet från det underliggande berget och vissa stenar gick att passa ihop som ett pussel. Kring och under stenarna fanns fin sand. Berget föreföll påbyggt och utjämnat och uppvisade en ”fasad” mot söder och sydväst. Eftersom berget först uppfattades som påbyggt av människor drogs paralleller till liknande platser i bland annat Bohuslän och Göteborg (Berger 2012). Vid Lur i Bohuslän undersöktes ett par stensättningar på ett berg och daterades till bronsålder/ äldre järnålder. Stenpackningar, mer eller mindre regelbundna, hade placerats utmed bergskanter och i sprickor kring stensättningarna på bergets krön. Platsen tolkades som att man velat få huvudgraven att se större ut och därmed skapat en visuell effekt och att hällmarken varit platsen för återkommande ritualer och aktiviteter (Kraft 2008). I Unnered på Hisingen i Göteborg visade det sig att alla sprickor och svackor på ett berg hade fyllts med sten och jord 12 så att det fått en jämn profil. Den stora anläggningen daterades till övergången mellan bronsålder och järnålder och antogs ha en liknande funktion som berget i Lur (Andersson 2005). De två stensättningarna på höjdens krön skilde sig från övriga stenansamlingar genom att stenmaterialet var jämnare i storlek och att de var placerade direkt på det svagt välvda berget. Detta kan inte vara en effekt av inlandsisen eftersom berget snarare bör ha skrapats rent av isen, dessutom hade de en tydlig, rundad form. Båda stensättningarna saknade spår av gravgömma. Det kol som påträffades låg främst i långa stråk och föreföll komma från rotbränder. Inget kol eller några föremål som kunde utgöra underlag för datering hittades. Avsaknad av ben och föremål i vad vi utifrån form och läge kallar gravar är inte ovanligt. I sin licenciatuppsats har Hans Olsson gjort en sammanställning av undersökta stensättningar i Värmland och det finns flera exempel på ben- och fyndtomma gravar. Av de elva stensättningar som undersöktes i Stavnäs socken (RAÄ 337) 1997 innehöll ingen ben eller föremål. Andra platser i Värmland där stensättningar undersökts och visat sig helt sakna spår av begravningar är bland annat Ed 102, By 54:2 och 62, samt Nor 18:10 (Olsson 2013). En specialstudie gjordes i samband med rapportarbetet kring E4:an i Uppland där man fokuserade på gravfält från yngsta bronsålder till äldre järnålder där gravarna innehöll några få eller inga ben alls. Dessa kunde delas in i tre grupper utifrån frånvaro respektive närvaro av brända ben. I studien framträdde en tendens med ökande mängd ben framåt i tid. Författarna knyter de äldsta bentomma gravarna till de omvälvningar som pågått under övergången mellan bronsålder och järnålder. Gemensamt för de äldsta gravarna är att de inte skiljer sig från den omgivande topografin utan snarare smälter in i den. Ofta är de också enskiktade och anlagda intill ett block, invid eller direkt på berg. Enstaka fynd kan förekomma och består ofta av knacksten/löpare eller enstaka keramikskärvor (Appelgren & Renck 2007). De två stensättningarna i Östra Fågelvik är enskiktade och anlagda direkt på berget. Deras ringa höjd gör att de nästan uppfattas som en del av berget. De innehöll endast enstaka fynd i form av sönderdelad kvarts i den ena och en knacksten/löpare i den andra. Kvarts i gravar förekommer på många platser i Sverige. Ett exempel är de folkvandringstida gravfälten vid Lilla Sylta i Uppland, RAÄ 87 och 91 i Fresta socken. Här innehöll gravarnas överbyggnad stora mängder sönderdelad kvarts, en kammargrav så mycket som 500 kilo. De vita stenarna låg på gravens yta och måste ha lyst på långt håll (Viktor et al 2005). I vissa gravar låg dock kvartsen under stenpackningen (Andersson & Svensson 2005). Man kan därför anta att kvartsen haft en annan betydelse än den rent estetiska. På västkusten, bland annat i Bohuslän och Halland, har man på flera platser kunnat konstatera konformiga kvartsstycken i gravar. Vissa av kvartsstyckena är naturliga medan andra är formade av mänsklig hand (Claesson 2012). Det har diskuterats att kvarts haft en ceremoniell betydelse och att själva handlingen att forma kvartsen varit viktig (Artelius 2000). Tre av kvartsstyckena i Östra Fågelvik 95 var konformiga. Inga stora mängder kvarts eller kvartsådror påträffades vid avtorvningen i området eller vid undersökningen av istidslämningarna varför man får anta att kvartsen placerats i stensättningen avsiktligt. Ett exempel på fynd av kvarts i en grav i Värmland är en stensättning i Töcksmark (RAÄ 31) där krossad kvarts påträffades tillsammans med brända ben och rödockra. Graven daterades till tiden mellan 760 och 370 f.Kr. det vill säga övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder (Olsson 2013). Knackstenar/löpare som påträffas i gravar med brända ben tolkas ofta som att de använts för att krossa de brända benen inför begravningen. I gravar som saknar ben finns inte den direkta, praktiska kopplingen till benen och gravgömman. Graven har uppförts trots att den döde inte funnits där rent fysiskt. Knackstenen/löparen blir då en symbolisk länk mellan den döde vars kropp placerats någon annanstans och den fysiska graven (Appelgren & Renck 2007). Gravarna på höjdens krön kan utifrån form, placering i landskapet och avsaknad av fynd och gravgömma dateras till yngre bronsålder – äldre järnålder. Någon närmare datering kan inte göras då det varken fanns organiskt material som kol eller ben eller några daterande föremål. De två ensamma stensättningarna utgör sannolikt någon slags gränsmarkering i övergången mellan två bygder. Placeringen på det kala berget kan också tyda på att berget i sig haft en inneboende kraft som man velat förstärka eller utnyttja. 13 REFERENSER Andersson, G. & Svensson, S. Gravfält vid Lilla Sylta. Norrortsleden. Uppland, Fresta socken. Stora Alby 1:75. RAÄ87:1-2. 2005. UV-Mitt. Daff 2005:2. Andersson, S. 2005. Bronsålder. Bronsgjutare och bönder. I: Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Göteborgs stadsmuseum. Appelgren. K. & Renck, A-M. 2007. Vad är en grav? I: Att nå den andra sidan. Om begravning och ritual i Uppland. Arkeologi E4 Uppland – studier. Vol 2. Gustafsson, P. & Nordin, M. 2010. Gröna yxor och vita spån. Yx- och microspåntillverkning vid Ändebol i sydvästra Södermanland under mellan mesolitikum. I: In Situ Archaeologica 2009-2010. Borås. Kraft, A. 2008. Två stensättningar med satelliter. Slutundersökning i norra Bohuslän i samband med utbyggnaden av väg E6. Bohuslän, Lur socken, Klöveröd 1:1, Lur 432:1 och 433:3. UV Väst rapport 2008:14. Riksantikvarieämbetet. Olsson, H. 2013. På andra sidan vattnet. BronsålArtelius, T. 2000. Bortglömda föreställningar. Be- dern och äldre järnåldern i Värmland. Licentiatavgravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre handling Göteborgs universitet. järnålder. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Skrifter 36 Gotarc. Series B Gothenburg Arcaeological UF 2007. Stenåldersboplatsen på Kvarnåsen – RAÄ 32, Norra Råda socken, Hagfors kommun, Värmlands Theses 15. län. Värmlands Museum 2007. Berger, Å. 2012. Bråtebäcken. Arkeologisk förundersökning av RAÄ 95 och 96, Östra Fågelviks socken, Victor, H., Andersson, M. & Westerholm, A. Karlstads kommun, Värmlands län. Rapporter från 2005. Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. RAÄ91 – En gravplats använd under bronsArkeologikonsult 2012:2612. och järnålder.. Norrortsleden. Uppland, Fresta socken, Claesson, P. red. 2012. Bosättning vid älven. Bo- Lilla Sylta RAÄ91:1 & 91:4. SAU/UV-Mitt. Daff platser och kokgropar o Göta Älvdalen. Arkeologiska 2005:7. slutundersökningar, S:t Peder 66 och 67, Tunge 49, Lilla Edets kommun Skepplanda 70 och 237, Ale kommun. Bohusläns museum. Rapport 2012:15 14 ADMINISTRATIVA OCH TEKNISKA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: 431-922-2012 Arkeologikonsults projektnr: 2014:2825 Beställare:Karlstads kommun Typ av undersökning: Utförande fältarbete: Slutundersökning 20 oktober – 5 november 2014 Län:Värmlands Landskap:Värmland Kommun:Karlstad Socken:Östra Fågelvik Koordinatsystem: SweRef 99 TM Berörda fornlämningar: RAÄ 95 och 96 Projektledare:Åsa Berger Fältarkeologer: Åsa Berger, Johan Klange Rapportansvarig: Åsa Berger Tove Björk och Planer och layout: Mikael Bertheau & Åsa Berger Kvalitetssäkring:Linda Lindwall Undersökningsområdets storlek: 1750 m2 Fynd: Fynden förvaras hos Arkeologi- konsult i väntan på fyndfördelning. Godkänd av länsstyrelsen: 2015-03-30 15 BILAGA 1. ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Anläggningsnummer Storlek Höjd Beskrivning Tolkning 10 2,50x1,60 m 0,20 m 0,10-0,80 m stora skarpkantade stenar, oregelbunden, gles Istidslämning 20 3,0x2,20 m 0,15 m 0,15-0,30 m stora skarpkantade stenar, oregelbunden, gles Istidslämning 30 6,0x4,0 0,30 m 0,10-1,0 m stora skarpkantade flata stenar, oregelbunden, större stenar ut mot kanterna. Istidslämning Östra Fågelvik 95 4,0x2,80 m 0,30 m 0,10-0,30 m stora röda, företrädesvis skarpkantade stenar lagda diStensättning rekt på berget. Lösa och oregelbundna kanter. I sydväst fanns ett platt 0,70x0,90 m stort stenblock. Ställvis bestod stenpackningen av 2-3 skikt. Fyllning av märkbrun förna och mot botten ljusbrun sand med enstaka kol och sotfläckar. Östra Fågelvik 96 4,20x2,70 m 0,10-0,40 m Halvmåneformad stenpackning av röda, 0,10-0,50 m stora skarpkantade stenar lagda direkt på berget och draperad över en skarp, 0,40 m hög kant. Ställvis endast ett lager sten. Fyllning av förna och tallbarr i N delen och sand med stråk av kol och sot i söder. Fynd av knacksten. Stensättning 60 1,70x1,25 m 0,20 m 0,15-0,30 m stora skarpkantade stenar i en skreva oregelbunden, gles Istidslämning 70 4,50x1,80 m 0,25 0,10-0,50 m stora skarpkantade stenar i en skreva i en sluttning mot söder, oregelbunden, gles Istidslämning 80 5,20x3,50 m 0,35 0,10-0,50 m stora skarpkantade stenar, oregelbunden, gles Istidslämning 90 6,0x1,10-3,30 0,3 0,10-0,50 m stora rundade och skarpkantade stenar i en bassängformad fördjupning i berget, oregelbunden, gles Istidslämning 110 2,9x1,1 0,25 m 0,10-0,50 m stora skarpkantade stenar i en 0,30 m djup skreva med 90 graders vinkel, , oregelbunden, gles. Istidslämning 16 BILAGA 2. FYNDLISTA Fnr Typ Antal Material Vikt Anmärkning 2589:1 avslag/kross 7 kvarts 186 g Ej tillvarataget 2693:1 knacksten 1 röd sandsten 337 g spjälkad, ev. eldpåverkad 17 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2825
© Copyright 2024