Geologi som station på naturstigen

Geologi som station på naturstigen
På Österby skolas gård finns ett lågt berg. Eftersom många barn rör sig där på rasterna växer det
inte lavar och mossor på berget. Därför kan man lätt se istidens spår.
Berget är en station längs vår naturstig. I
närområdet finns högre berg på båda sidorna
och en havsvik åt det håll dit glaciären rörde
sig, till höger på fotot.
Berget där fotona är tagana har en röd prick på
kartan.
Uppgifterna som jag ska göra kommer att
ligga på skolans hemsida och på Raseborgs
Moodle.
http://www.edu.raseborg.fi/osterbyskola
http://moodle.edu.raseborg.fi/course/category.
hp?id=36
p
Isräfflor
De här räfflorna visar att en glaciär har rört sig över berget. I isen har det funnits infrusna stenar
som har skrapat bergets yta. Man kan hitta isräfflor på många ställen på berget.
Handsken ligger där för att visa hur stora räfflorna är.
Rundhäll
På avstånd ser man att hela berget har formen av en rundhäll. (Se också översta bilden) Isen har
kommit från vänster på bilden och nött av den sidan av berget så att den har blivit flack. Den kallas
stötsida.
Högra sidan är tvärt avbruten. En del av isen har tinat under glaciärens tryck. Vattnet har trängt ner i
sprickor i berget, frusit till igen och sprängt loss bitar av berget. Den sidan kallas läsida.
Skärbrott
De här skärformade märkena visar också åt vilket håll isen har rört sig. Stenar som var infrusna i
isen trycktes ner i bergytan samtidigt som glaciären rörde sig. Skärbrotten på den högra bilden visar
att glaciären har rört sig åt höger.
Skärbrott har fått sitt namn av att de har samma form som en skära. Med en
sådan skördade man säd förr i tiden.
Flyttblock
På läsidan av berget, inte långt ifrån skolans dörr ligger en sten som inte liknar resten av berget.
Den har en rödaktig färg och små hål över hela ytan.
Den har förts hit med glaciären. När isen smälte blev stenen slipad av smältvatten.
Innan den blev sten och fördes hit var det här materialet sand på havsbottnen. Snäckskal som
innehöll kalk blandades med sanden på havsbottnen.
Småningom blev lagren av material (sediment) på havsbottnen så tjocka och tunga att sanden och
kalkskalen trycktes ihop till sten. Surt vatten löser upp kalk, då blidas sådana här små hål i en sten
som innehåller kalk.
Gångbergart
När det här berget blidades, långt före istiden, rörde jordskorpan på sig så att det blev sprickor i
berget.
En annan bergart trängde upp i sprickorna. Det kallas gångbergart. ”Gången” med den ljusare
bergarten syns tvärs över bilden.
Besök en ås
Det västnylandska landskapet är fullt av större och mindre åsar.
Åsarna blidades i kanten av inlandsisen när isen låg och smälte.
I åsarna finns många sandtag där det är lätt att se vad åsen består av.
Man kan undersöka materialet i åsen för att få veta om det blev liggande där isen lämnade det eller
om det gjorde en längre resa efter att isen smält.
Stora korn och stenar i åsen visar att smältvattnet rann snabbt och små korn visar att vattnet
stannade upp, kanske i en sjö.
Svallning
Mycket smältvatten rann ut i havet och ahvsytan steg ända hit. De här stenarna låg i strandkanten
och vågorna slipade dem runda med hjälp av sand och småstenad. Mycket av sanden fördes längre
ut i havet men de stora stenarna blev kvar för att de var så tunga.
Landhöjning
När isen hade smält och inte längre tryckte ner marken började landet stiga.
De stora stenarna i strandkanten var snart högt uppe på land.
Vind och regnvatten förde dit sand och andra småkorn. Sporer och frön från växter fastnade och
började växa. Till sist var hela åsen övervuxen med skog.
Ras
De rundade stenarna lossnar lätt när man gräver i åsen.