Lyckad informationskampanj i Jämtlands län
Konvertering i verkligheten Energirådgivare Lyckad informationskampanj i Jämtlands län Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län genomförde, med delf inansering från Energimyndigheten, under februari en informationskampanj på temat solvärme och biobränsle. U nder åtta dagar genomfördes totalt 17 aktiviteter för olika målgrupper. Föreläsare var Lars Andrén och Olof Arkelöv, två av Sveriges ledande experter inom solvärme- respektive biobränslebranschen. Antalet deltagare vid aktiviteterna uppgick totalt till mer än 700 vilket gör att kampanjen känns väldigt lyckad. Utbildning Två förmiddagar arrangerades ett informations- och utbildningspass för tillverkare, konsulter, installatörer med flera. Lars och Olof inledde sina föredrag med att fråga deltagarna vilka frågeställningar de fann mest relevanta för att därefter delvis anpassa respektive föredrag efter önskemålen. Föredragen omfattade i övrigt information, utbildning och rådgivning om marknadsutveckling, systemutveckling samt även affärsutveckling inom branscherna biobränsle och solvärme. De tota lt 44 deltagarna ställde många frågor och det kan konstateras att det finns ett stort intresse för de aktuella frågorna bland målgruppen. Information för företag Under sju eftermiddagar bestod målgruppen av företag och organisationer med oljepanna i fastigheter utanför 66 fjärrvärmeområde. Deltagarna erbjöds kvalitativ rådgivning avseende vilka möjligheter som biobränsle- och/eller solvärmesystem kan ge, olika sätt att konvertera samt vilka förutsättningar som behöver råda. Stor vikt lades också vid miljönyttan samt det ekonomiska utbytet vid konvertering. Rådgivningen genomfördes i form av så kallade runda-bord-samtal där deltagarna en efter en framförde sina frågeställningar vilka Lars och Olof besvarade och diskuterade. Frågorna var i vissa fall gemensamma för samtliga deltagare men flertalet var väldigt specifika. Antalet deltagande företag/ organisationer uppgick totalt till 22 stycken. Därmed uppnåddes inte vår målsättning om totalt 24 deltagande företag/organisationer men som motvikt till detta nåddes den aktuella målgruppen och deltagarna var väldigt nöjda. Ett antal av deltagarna uttryckte till och med att de kände sig onödigt bortskämda. Information för privatpersoner A lla åtta dagar genomfördes informationskvällar för allmänheten. Kvällarna kan dessutom betraktas som en form av minimässor då totalt 21 tillverkare och/eller installatörer av utrustning deltog genom att demonstrera pro- Fliseldning i herrgårdsmiljö Olof Arkelöv utbildar konsumenter i bioenergikunskap under välbesökta temadagar i Jämtlands län. dukter. Vid samtliga kvällar deltog dessutom Länsstyrelsen Jämtlands län och konsumentvägledningen i respektive kommun för att informera om aktuella bidrag respektive avtalsskrivning etcetera. Kvällarna startade med att Lars eller Olof höll ett föredrag om drygt en timme. De inledde med att ställa frågan om hur deltagarna värmer upp sina hus för närvarande. En stor majoritet visade sig elda med ved medan det var påfallande få som räckte upp handen när frågan om ”hur många eldar med olja?” ställdes. Viktig ”mingelpaus” Efter det inledande föredraget togs en paus om 30 minuter då deltagarna bjöds på fika samtidigt som de kunde förse sig med broschyrer, ställa frågor och titta på produkter. Efter pausen fortsatte informationen. Löpande under föredragen ställdes massor av frågor; hur stor ska ackumulatortanken vara, är det bättre med vacuumrör än plana solfångare? Vid samtliga informationskvällar stannade också en eller flera deltagare kvar för att Nr 2 2007 ställa ytterligare frågor och diskutera. Det totala antalet deltagare vid kvällarna uppgick till cirka 620 stycken vilket var mycket mer än vad vi arrangörer hade hoppats på. Stä mningen va r överlag mycket god och förvånansvärt många av deltagarna uttryckte spontant sin uppskattning över arrangemangen i allmänhet och kring Lars och Olofs föredrag i synnerhet. Detta kändes naturligtvis oerhört bra för oss arrangörer. Utvärdering Kampanjen kommer att utvärderas under sommaren och hösten 2007. Redan nu står det dock klart att vi kommer att kontakta något/några studieförbund med syfte att starta studiecirklar på temat självbygge av solfångare då intresset för detta är stort. Vi kan också redan nu konstatera att kombinerad information om solvärme och biobränsle var ett oerhört lyckat drag som vi varmt kan rekommendera till andra. Text: Jimmy Anjevall Projektledare Energikontoret Hillringsbergs herrgård ligger i Glava i sydvästra Värmland. Herrgårdsbyggnaden är såld till ett företag som nu bedriver konferensverksamhet på anläggningen. Gården drivs av Hillringsbergs Lantbruk AB som ägs av bröderna Aronius, Lars och Mattias. H uvudbyggnaden på Hillringsbergs herrgård är från 1776. Huset står i en imponerande trädgård i vacker miljö precis intill Glafsfjordens strand. Genom historien har Hillringsberg haft en betydande industri samt stora skogs- och jordbruksarealer. I dag kan ma n bok a herrgå rden för bland annat konferenser och bröllop. Stort värmebehov För att täcka behovet av värme behövdes en ny panncentral och därför investerades det i en ny anläggning under 2005. Själva panncentralen byggde de själva. Den består av en del för pannan och en del för bränsleförråd. Genom att lyfta på taket kan bränsle fyllas på. Pannan är en tysk HDG på 200 KW som levererats av Lantmännen Bygglant. Den eldas med egenproducerad flis. Pannans styr- och reglerfunktioner känner själva hur mycket värme som skall produceras beroende på dels hur kallt det är men även beroende på hur mycket varmvatten som används. Till pannan finns en ackumulatortank kopplad för att kunna buffra värme. Om pannan styr ned vid låglast under 30 procent stänger den ner och slocknar för att sedan tända automatiskt när det kallar på mer värme. En värmepistol tänder pannan igen efter att den stått still. Pannan eldas med egenproducerad flis som matas in via en skruv direkt från bränsleförrådet. Innan pannan finns ett fallschakt som förhindrar risk för bakåtbrand. Värmen shuntas sedan ut till de olika förbrukarna med hjälp av kulvertnät och olika pumpsystem. Bra kombination Värmeanläggningen producerar värme till bostadshus där det sitter värmeväxlare i källaren. Man säljer också värme till herrgården och därmed blir detta en finurlig kombination av gårdsvärme och småskalig fjärrvärme! Även ladugården med torkanläggning får värme från den nya biobränsleanläggningen. I ett särskilt varmvattenbatteri förses torken med värme. Under höstperioden är det litet behov av värme från resten av systemet och pannan kan därför utnyttjas till full kapacitet för torken. Detta gör att ingen eldningsolja behöver användas vid normala fukthalter på spannmålet som torkas. HDG-panna 200 kW från Lantmännen Bygglant. Text: Dag Hallén LRF-Konsult och Sofie Samuelsson Ett varmvattenbatteri förser torken med värme. Ladugård med torkanläggning. Nr 2 2007 67 Martinskolan i Hökarängen integrerade sin konvertering i undervisningen. Systemlösningen bygger på ett Janfire Jetsystem ihop med Lesols solfångare som är avsedda för självbyggeri. Genomtänkt systemlösning gav stor besparing Martinskolan i Stockholm byggde om sitt värmesystem från oljeeldning till pellets och sol. Man installerade en ny pelletspanna på 300 kW och satte upp en pelletsilo som rymmer 40 m3. På taket byggdes 30 kvadratmeter solfångare och i pannrummet installerades två ackumulatortankar på 1800 liter. I stort sett halverade man sin uppvärmningskostnad samtidigt som man skonar miljön. M artinskolan är en Waldorfskola i Hökarängen i södra Stockholm. Här undervisas från klass 1 till klass 12. Det finns också läkepedagogiska klasser för barn med särskilda behov. Waldorfpedagogiken bygger på en helhetssyn på människan. Kortfattat kan pedagogiken sammanfattas som en mer oforcerad inlärningsprocess där man inte fokuserar på mätbar kunskap utan låter barnen utvecklas i sin egen takt. Man följer barnens utveckling och undervisar enbart i sådant som 68 barnet är moget att ta emot. Man har inga färdiga material utan barnen gör sina egna arbetshäften. Man har inte bara teoretisk undervisning utan lägger också stor vikt vid praktiska och konstnärliga ämnen, såsom olika hantverk. Eleverna deltar praktiskt i skolans skötsel, och även föräldrarna har ett ansvar för skolan. Det finns olika arbetsgrupper som ger stöd till skolan på olika sätt. Praktisk miljöarbete Miljöfrågorna har en naturlig plats både i skolans undervis- ning och i skolans förvaltning. Sättet att behandla miljöfrågorna i undervisningen anpassas till elevernas ålder. De yngre eleverna gör utflykter i skogen vid skolan, mellanklasserna gör längre exkursioner och i de högre klasserna arbetar man praktiskt med olika miljöfrågor. Martinskolan har också tagit flera steg mot en mer miljövänlig förvaltning av skolan. Man gjorde OVK besiktning, mätte radonha lter, koldioxidhalter, elektriska- och magnetiska fält och utförde mögel- och bakteriesök med hund. Man har arbetat med energisparåtgärder. Ombyggnad och renovering Skolbyggnaden är från 1956, så man tilläggsisolerade vindsbjälklaget, renoverade och tätade fönster och ytterdörrar, trimmade pannan, injusterade värmesystemet, och gjorde en översyn av ventilationssystemet. Man förbättrade inomhusklimatet genom att införa miljövänliga städmetoder, skaffade mer växter i trappNr 2 2007 hus, korridorer och klassrum, gjorde en översyn av skolans belysning och skärmade av störande solinstrålning. Man förbättrade även utemiljön, såg över avfallshanteringen, införde åtgärder för att hushålla med vatten och gick över till miljövänliga skolmaterial och inventarier och skolkökets råvaror köps in från ekologiska odlingar. Ekologisk tillbyggnad När man byggde till skolan 1992 med en ny paviljong så valde man att bygga en ekologisk byggnad. Man byggde med sunda och miljövänliga material, färger och ytskikt. Den nya skolbyggnaden ventileras med förstärkt självdrag (naturlig ventilation); som kan regleras allt efter behov. I klassrummens tak finns det ventilationsschakt som samtidigt fungerar som dagsljusintag. Schakten är försedda med ventilationsskorstenar med ”spiromatic” snurror som med vindens hjälp förstärker självdraget och med reglerbara fönster som kan öppnas för att Utredningen av olika energisystem som gjordes visade tydligt att pellets och sol var det mest ekonomiska alternativet. Dessutom passade det bra in i skolans miljöprofil. ALTERNATIV INVESTERING OLJA PELLETS KAPITAL DRIFT BRÄNSLE TOTAL KOSTNAD/ÅR KOSTNAD/ÅR KOSTNAD/ÅR KOSTNAD/ÅR 0 0 20 000 555 900 575 900 1 250 000 156 250 45 000 225 000 426 250 FJÄRRVÄRME 533 000 66 600 10 000 412 600 489 300 BERGVÄRME 2 612 500 333 050 20 000 192 328 545 378 ytterliggare öka ventilationen sommartid. Byggnaden är en träkonstruktion isolerad med cellulosafiber. Den stora salen i den nya byggnaden byggdes av träullscementblock som både är bärande och isolerande och som anses vara ett utmärkt material ur miljösynvinkel samtidigt som materialet är brandsäkert, fuktsäkert och fuktbuffrande. På så vis har man fått ett mycket behagligt och tyst inomhusklimat. Dyrt och dåligt med olja Ett stort arbete har varit att ställa om skolans uppvärmning från olja till förnybar energi. Att värma skolan med de befintliga oljepannorna var både dyrt och dåligt för miljön. Solfångare blev del av undervisning Man började med att bygga solfångare på skolans tak. 1996 byggde man 15 m 2 solfångare på taket och 1998 byggde man till ytterligare 15 m 2 . De byggdes av eleverna ur årskurs 9 tillsammans med sina lärare och även föräldrar hjälpte till. Projektet drevs inom ramen för undervisningen i fysik, teknik, värmelära och hantverk. De byggde solfångarmoduler med trästomme, isolering och absorbatorer av svart plåt. De sågade rör, lödde ihop rör och gjorde träramarna i slöjden. Man arbetade i små grupper med olika moment och bytte vartefter så att alla fick pröva allt. I pannrummet installerades två ackumulatortankar på 1800 liter samt en stor varmvattenberedare. Eleverna tyckte att det var kul och att det kändes bra att göra något som behövs, och som verkligen kommer till användning. Man valde Lesols solfångare som är avsedda för självbyggeri. Man fick ett bidrag på 45 000 kronor till solfångarbygget från Stockholms stads miljöfond för lokalt Agenda 21 arbete. Solfångarna ger varmvatten under sommaren då skolan används som vandrarhem. Jämförelse av energisystem Därefter gjorde man en utred- ning om vilket energisystem som skulle vara bäst för skolans uppvärmning i framtiden, både ur miljösynvinkel och när det gäller ekonomin. De system som man jämförde presenteras i tabellen ovan. Utredningen visade att en ny pelletsanläggning skulle bli det bästa och billigaste alternativet. Man kunde kombinera den med solfångarna som man hade på taket. Man kunde behålla den ena oljepannan som reserv och man kunde söka ett 30 procent bidrag i och med att man konverterade en offentlig byggnad från olja till en förnybar energikälla. Pelletssystemet Man gick ut med förfrågningar till olika företag och det anbud som antogs kom från Bertil Alm på ABM Energiteknik. Den pelletsvärmeanläggning på 300 kW som man installerade bestod av en ny panna, en Viessmann Vitoplex 100, 570 kW, anpassad för pelletsbrännare och utrustad med automatisk askurmatning. På så vis kan rengörningsintervallerna göras så långa som ett halvår Nr 2 2007 varvid stora driftskostnader kan sparas. Pelletsbrännaren är en Janfire Jet 300 med roterande förbränningstrumma. Brännaren har modulerande effektreglering där effekten kontinuerligt anpassas till effektbehovet, som ger en effektiv förbränning även vid låga effekter och den är utrustad med en så kallad O2 -styrning som med hjälp av en lambdasond anpassar bränsle-luft blandningen, den reglerar matarpulslängden (bränslemängden) till inställd luftmängd, så att man får effektiv förbränning vid olika pelletskvaliteter. Verkningsgraden ligger på 95 procent. Man renar rökgaserna i en dubbel cyklongasavskiljare för stoft. Askpartiklarna från cyklonen transporteras automatiskt till askbehållaren. En silos på 40 m 3 byggdes i anslutning till skolbyggnaden. En askbehållare på 1 m 3 placerades i anslutning till pannrummet. Alla transporter av pellets och aska sker med matarskruvar. En styr- och larmutrustning sköter driften. Text: Varis Bokalders 69
© Copyright 2024