1. No category

CHRISTINELUND
Där Christinelund nu ligger låg i gamla tider den urgamla byn Gåra vars marker sträckte sig
längs ån ända ner till Arby kyrka. Namnet Gåra betyder helt enkelt gård – omgärdad plats.
Här låg på Gustaf Wasas tid, de första uppgifter vi har, tre gårdar, Norra och Södra Gåra, som
var stora skattegårdar ägda av sina brukare och en mindre frälsegård, vid denna tid ägd av
Gustaf Wasas svärmoder Ebba Eriksdotter Wasa. Längre fram ägdes den av hennes sonson
Erik Abrahamsson Lejonhufvud som här i trakten också ägde Applerum nr 1, Kulltorp nr 3
och de tre gårdarna i Väntorp. 1534 hette skattebönderna Sten Persson och Jeppe Olsson.
Kring 1600 är som arrendator på frälsegården en känd
bonde omnämnd, Byrie Holma i Gåra. Han gömde under
Kalmarkriget 1611-1613 en del av Arby kyrkas klenoder.
1621 brukade han enl. mantalslängden 5 ½ tunnland jord
och ägde 2 ston, 5 oxar, 10 kor, 5 ungnöt, 18 får, 14 getter
och 8 svin
1656 ägdes Norra Gåra av bonden Steen Jonsson som
brukade 12 tunnland jord, Södra Gåra av Olof
Abrahamsson, 8 tunnland jord, medan frälsegården på 6
½ tunnl. brukades av Jon Nilsson. Gården ägdes då av
Sigrid Banér, som hade sin sätesgård på den
Danielssonska gården i Applerum.
Karta 1656. Gåra by sträckte sig längs ån ända ner till Arby kyrka.
Gårdarna i byn 1691. 1. Norra Gåra på nuv. Christinelunds plats. 2. Frälsegården. 3. Södra
Gåra.
Gåra på 1700-talet
På Norra Gåra fanns 1688 jägmästaren Sven Ljungberg som var jägmästare i Södra Möre
härad. Han ägde även Skällbylund. 1727 köpte hans son Jonas Ljungberg gården. Han skulle
senare också efterträda sin far som jägmästare.
Södra Gåra hade på 1660-talet blivit indraget till grevskapet som skattevrak, ägaren hade inte
kunnat betala skatten. På 1690-talet förvärvas den av häradsskrivaren Johan Törnebaum som
har sin gravhäll i koret i Arby kyrka. 1713 köps gården av majoren Hans Micael Maës som
har donerat en vacker silverskål till Arby kyrka. Den används som dopskål.
Under 1720, -30 och -40-talen fanns här fänriken vid Kalmar regemente Olof Löfman.
Löfman var på sin tid bygdens läkare.
På byns marker i Byagärde ner mot Arby kyrka låg en tid i början på 1700-talet ytterligare en
gård ägd av landskamreren Erik Lalin. En bit nedströms Väntorp låg ett gammalt kvarnställe
benämnt Baggensqvarn, ett minne av den rika Baggesläkten i Bottorp som på 1400-talet ägde
mycken mark i bygden.
Christinelund anläggs
Hos jägmästaren Jonas Ljungberg på Norra Gåra växte tillsammans med hans son upp en
faderlös gosse från det närbelägna Applerum. Hans namn var Johan Wahlbom. Hans far med
samma namn, en läkarkunnig f.d. bruksägare i Närke, hade blivit kallad hit ner till Kalmartrakten som läkare. 1736 förvärvade han Applerum, men dog samma år.
Efter avslutad undervisning i hemmet med informator fortsatte de bägge ynglingarna sina
studier i Uppsala. Det sägs att den begåvade Johan Wahlbom var den store Carl von Linnés
favoritlärjunge. Han utbildade sig till naturvetare och läkare. 1753 blev han den förste
provinsialläkaren i Kalmar län med uppgift att organisera sjukvården här.
Han förvärvade efterhand gårdarna i sin hemby och
byggde på Norra Gåras plats en gårdsanläggning som
till viss del består än idag. De två röda byggnaderna
här var på sin tid flygelbyggnader till den ursprungliga huvudbyggnaden, som skall ha varit i samma stil
som mangårdsbyggnaden på Storagården i Bottorp.
Johan Wahlbom gifte sig med Christina Björnstierna,
självaste ärkebiskopens dotter, och till hennes ära
uppkallade han sin gård till Christinelund.
På gamla dar nämnes Johan Wahlbom som arkiater –
kunglig livmedicus.
Gamla huvudbyggnaden på Christinelund
riven efter 1815.
Generalen Magnus Björnstierna
Wahlbom och hans fru fick en son som hette Magnus. Han kom senare att anta moderns
efternamn då det ansågs finare. Han blev militär och var under Finska kriget 1808-1809 som
kapten kung Gustaf IV Adolfs adjutant. I redovisningen över tappra svenska officerares
insatser i slaget vid Lappo 14 juli 1808, den svensk-finska arméns sista stora seger, är
Björnstierna nämnd som första namn.
Magnus Björnstierna gifte sig 1802 med Sara Elisabeth Nilsson, dotter till en rik bruksägare i
Bergslagen. En portal till minne av deras vistelse på Christinelund detta år restes upp på
ängen rakt söderut från gården. Den är sedan nya ladugården byggdes flyttad till norra delen
av parken och kan ses från Mortorpsvägen österifrån. Den har inskriptionen ”Till minne av en
glad sommar 1802”.
Enligt traditionen skall bruden som hemgift haft med sig 2 tunnor guld. Med den ekonomin
dög inte den gamla huvudbyggnaden längre. Åren 1812-1815 uppfördes därför det nuv. corpsde-logiet, ritat av Carl Mannerskantz på Wärnanäs, på Mortopssidan norr om ån.
Familjen bosatte sig nu för gott på Christinelund. Magnus Björnstierna var artilleriofficer och
blev med tiden general.
CdL på Christinelund uppfört av generalen Magnus Björnstierna 1812-1815 efter ritningar
av Carl Mannerskantz på Wärnanäs. Innehåller 16 rum. Vackert beläget vid Hagbyån.
Släkten Rappe
Generalen Björnstierna och hans fru hade två barn, en son och en dotter. Sonen blev efterhand
general, men det var dottern Lizette Emilia som skulle föra gården vidare i tiden. Som en rik
mans dotter hade hon många friare. En av dem var den unge officeren Axel Ludvig Rappe
från Strömserum. Han var ingalunda den främste, men dottern fattade tydligen tycke för
honom. De tilltänkta svärföräldrarna ställde som villkor för äktenskap att han skaffade sig en
finare examen. Den unge mannen läste och strävade och efter några år var han färdig.
1833 gifte de sig. Efter general Björnstiernas död tog de över Christinelund. Axel Ludvig
Rappe var överste vid Upplands regemente, blev så småningom general och slutligen
landshövding i Kristianstad län.
Axel och Emilia hade sex söner, varav tre uppnådde vuxen ålder. Den äldste, Magnus, levde
ogift på gården och kallades inspektor. Han är starkt misstänkt för den längre fram kommande
”schweizerhistorien”. Det var han som skötte gården, men inte bara det, han var en av Arby
sockens ledande män och skall ha varit en mycket trevlig sällskapsmänniska.
Näste son, Axel Emil, blev officer. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870 blev han av
regeringen sänd som observatör till Frankrike. Snart finner vi honom som den franske
generalens adjutant. Efterhand gick han i fransk tjänst och deltog med stor tapperhet i 43
blodiga drabbningar, såväl i fransk-tyska kriget, bl.a. vid Amiens, Ham och S:t Quentin, som
det följande algeriska kriget. Vid den avgörande drabbningen med kabylerna i det senare, då
det låg väldigt illa till för fransmännen, rev han till sig befälet över en bataljon ökenjägare och
vände det hotande nederlaget till seger. Denna seger kom att befästa fransmännens herravälde
i Nordafrika. För sin insats erhöll han senare Hederslegionen, Frankrikes högsta utmärkelse,
av självaste Napoleon.
Axel Rappe återvände till Sverige, blev så småningom general och var åren 1892-1899
försvarsminister.
Han hade en son med samma namn som också blev general.
På fyra generationer framställde gården fem generaler. Vilken annan svensk gård har gjort
det?
Ludvig Bernhard Rappe
Men det var den yngste sonen Ludvig Bernhard Rappe som skulle föra Christinelund vidare i
släkten. Även han var militär och slutade som överste för Upplands regemente. Han var gift
med Anna Tersmeden. På 1880-talet arrenderade de Gräsgärde gård men flyttade senare hem
till Christinelund. Efter modern Emilia Björnstiernas död 1900 (91 år), övertog de
egendomen. Överste Rappe avled 1906, 59 år gammal.
Ludvig Bernhard Rappe med familj och gårdsfolk på Gräsgärde gård 1892.
I vit livré kusken Per Broqvist och bakom honom i kullig hatt August Jonsson, boende längst
upp i Gräsgärdegatan.
Anna Rappe
Det skulle bli överstens fru, Anna Tersmeden, mera känd som Anna Rappe, som i mer än 40
år skulle styra och ställa på Christinelund. I min barndom var hon något av en legend. Hon var
en väldigt duktig driftsledare som hade grepp om detaljerna och kunde sköta både stort och
smått, från de stora affärerna till omsorgerna om de anställda.
Gerhard Rappe
Under 1940-talet hade sonen Gerhard Rappe alltmer tagit hand om driften och 1952 övertog
han egendomen. Modern var då 87 år gammal. Gerhard Rappe var agronomie doktor och hade
i närmare 20 år varit föreståndare för Svenska Vall-och Mosskulturföreningens försöksgård
Flahult i Jönköpings län. Han skall ha varit en mycket skicklig forskare på vallodlingens
område, något han fortsatte med även på Christinelund.
Gerhard Rappe var 1:o g.m. grevinnan Hedvig Posse från Bergkvaragodset bortom Växjö, 2:o
med konstnärinnan Ebba Pauli.
Johan Rappe och hans söner
1969 kom nästa ägarskifte. Egendomen övertogs nu av Gerhards son Johan Rappe g.m.
grevinnan Ingrid H. Posse-Bruncrona och deras söner. Ekonomibyggnaderna var vid denna tid
förbrukade. Framförallt var ladugården, som byggts på 1700-talet, trots fortlöpande
moderniseringar alltför tungarbetad. ”Ungrapparna” satsade på att bygga en ny, toppmodern
ladugård. Detta kom dock att bli dem ekonomiskt övermäktigt. Trots försäljning av stora
skogsskiften, gårdsarealen var därefter nere i 165 ha åker och 125 ha skog, blev de 1985
tvungna att lämna Christinelund. En 150-årig Rappe-era var slut. Inte nog med det – det var
den släkt som innehaft egendomen sedan den grundades som lämnade den!
Johan Rappe och en son kom i fortsättningen att driva släktegendomen Olofsböle i Tenala
öster om Helsingfors.
Familjen Cedergren
Björn och Agneta Cedergren framför corps-de-logiet.
1985 förvärvades Christinelund av Björn och Agneta Cedergren, som verkligen satt fart på
gården. Den nya ladugården är motorn. Efter en ytterligare tillbyggnad är kreatursbesättningen här uppe på 1250 djur, varav 500 mjölkkor. Under årtiondena har egendomen utökats
väsentligt genom tillköp av granngården Applerum, samt Krankelösa och Öbbestorp i
Ljungby socken. Christinelund omfattade 2011 1.760 ha, varav 550 ha jord och 1.070 skog.
Inom Arby socken har man 250 ha mark, varav 150 ha jord.
Arbetsstyrkan utgjordes 2011 av familjen jämte 7 anställda.
Senare har ytterligare tillköp av mark gjorts med bl.a. Fröstorp
Glimtar från gamla tiders Christinelund, en rundvandring på gården i tid och rum
Det präktiga corps-de-logiet på från 1815 är karaktärsbyggnaden på Christinelund. Med sina
två våningar, frontoner och brutna tak ger den ett kraftfullt intryck.
Inom dess väggar med 16 rum har före den nuvarande ägarfamiljen generationer av Rappar
och Björnstiernor levat och verkat. Men tiderna har förändrats. Här fanns förr till herrskapets
förfogande en stor tjänarstab med husa, kokerska, kammarjungfru, betjänt och pigor. Till den
yttre tjänsten fanns även kusk, senare chaufför. Idag är detta sedan länge ett minne blott.
Vi tar nu och går en runda utikring och tittar på de begivenheter som finns eller har funnits på
gården. På norra sidan (den här bilden är ifrån söder) finner vi t.h. det gamla åttakantiga
dasset, där förr, förutom de vanliga förrättningarna, de hemliga samtalen och de stora
affärerna gjordes upp utom hörhåll för lyssnande öron. T.v. balanseras det av det lilla
lusthuset Snokhem, en gång konstnärinnan Ebba Paulis ateljé. Namnet har det fått efter en
väldigt nyfiken betjänt som bodde där.
Ute på ön i ån låg förr alcoven, en på ena hållet öppen scenliknande parkbyggnad som
användes vid de glada festerna. Här serverades sommartid alltid ägarfamiljen med gäster
punsch kl. 15 em. Åt norr och öster breder parken ut sig.
Vid utfarten mot Mortorpsvägen ligger häststallet, en präktig byggnad på 25x11 m, som på
sin tid innehöll stall, selkammare, vagnsbodar och foderskulle. Här fanns de fina vagnshästarna, vagnarna och herrskapets ridhästar. Förutom de verkliga finåken fanns här en
familjevagn, wursth, även kallad charabang, med säten vid bägge sidor. Den rymde 10-12
personer och användes bl.a. vid julottefärderna till Arby kyrka. Anna Rappe använde vintertid
en släde försedd med björnskinnsfäll vid sina kyrkfärder, varannan söndag till Arby, varannan
till Mortorp.
Väster om gården låg trädgårdsmästeriet. Redan på 1870-talet fanns där ett orangeri, en 10x5
m stor och 3,6 m hög byggnad med nordvägg av tegel, i övrigt inglasad, inredd till
persikohus, vinhus och växthus. Trädgårdsmästare drev trädgården som eget företag. En av
dem var Edvin Persson som senare byggde upp Kvarnlyckans Handelsträdgård. Sonen Ove
Wetterfalk drev trädgården här på 1960-talet. Den hette då Haga. Idag är allt borta. Området
är åker, bara ett par präktiga stenstolpar vittnar om vad som varit.
Karta över Christinelund idag:
1. Corps de Logiet
2. Dasset, kallat Osman.
3. Snokhem.
4. Alcoven låg här, borta nu.
5. Häststallet.
6. Trädgårdsmästeriet, borta.
7. Schweizerbyggnaden.
8. Chaufförens bostad.
9. Åldrigt magasin.
10. Baronbyggningen.
11. F.d. personalhus
12. 1700-talsbyggnaden från
Södra Gåra.
13. Gamla smedjan
14. Här låg gamla ladugården.
15. Magasin och vagnslider
16. Nya ladugården.
17. Södra Gåra.
Så vandrar vi förbi huvudbyggnaden och träder ut på den präktiga bron över Hagbyån. Den är
för ett antal år sedan ombyggd för att motsvara tidens krav, men räcken och broplankor är
utförda helt efter den gamla modellen. Vi kommer över till Arbysidan. Väster om vägen har vi
den vackra schweizerbyggnaden som speglar sig i Hagbyåns sakta framglidande vatten. Den
är i två våningar och inrymmer idag bostadslägenheter. På den norra väggen kan man läsa
devisen: ”Om till vår Gud vi sätta lit, han väl vill signa all vår flit”. På den södra: ”Det år jag
färdig blef man 1861 skref”. Den byggdes som gårdsmejeri och behöll den funktionen till
Skällby mejeri stod färdigt 1912, sedan gårdskontor och bostad för inspektor och rättare, på
1950-talet bodde ladugårdsförmannen här.
Denna synnerligen speciella byggnad rymmer historien om en romans. En av gårdens söner
träffade på resa i Europa en ung schweiziska som han förälskade sig i. Men han var en man av
börd och hon en kvinna av folket. Det gick inte. Till den skönas minne lät han efter
hemkomsten bygga detta hus.
Historien passar bra in på
äldste sonen Magnus Rappe
som levde här ogift i all sin tid.
Här ligger också två höga röda
tvåvånings byggnader. De var
en gång flygelbyggnader till
den ursprungliga huvudbyggnaden som alltså låg mitt där
vägen nu går. Den västra inrymde förr personalbostäder
medan den östra kallades
Baronbyggningen. I den bodde
Gerhard Rappe då han i början
av 1920-talet själv några år
ledde driften på Christinelund.
På 1970-talet var den gårdskontor och bostad för inspektoren. I en liten byggnad nära ån
bodde på sin tid chauffören Edvin Holmér som hade den tjänsten i 25 år. En bit från ån ligger
här det gamla ärevördiga magasinet.
På planen västeröver finns den gamla Södra
Gårabyggningen, uppförd kring 1700 av skrivare
och officerare som då innehade gården där.
Stugan flyttades till sin nuv. plats redan på 1870talet och användes länge som drängstuga.
Numera är den avsatt som kulturhus.
Folket och gårdsdriften
Förr i tiden var arbetsstyrkan på Christinelund
10-12 man och 4-5 ynglingar under
högsäsongen. Utställningsplatsen var vid norra
gaveln av den gamla ladugården där också
vällingklockan hängde. Inspektor och rättare gav
där order om dagens arbeten varefter det ringdes
i klockan.
Arbetstiden var fram till
1934 10 timmar om dagen,
även lördag. Lönen var 3040 kr kontant pr. månad
samt stat av råg, havre,
vete, potatisland och
mjölk. Statsystemet
upphörde 1945.
1918 kom elströmmen.
1923 försvann de sista
oxarna.
1924 kom den första
traktorn.
2015 02 27 L.L.