1. No category

2014 HÄSTVEDA
MILJÖRAPPORT
2014
HÄSTVEDA
AVLOPPSRENINGSVERK
Senast ändrad 2015-03-17 /PÅN
Orginaldokument:K:\HLM-VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Miljörapporter\MR2014\Indd-orginal2014\MR-HÄS2014\MR-HÄS2014.indd
2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014 Anläggningens platsnummer:
1293-50-006
Anläggningens (platsens) namn:
Kommun:
TEXTDEL
Hässleholm
Hästveda avloppsreningsverk
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är
styrelsen för Hässleholms Vatten AB.
Verkställande tjänsteman är bolagets VD, Henrik Brink.
Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet
åvilar övergripande Henrik Brink.
Delansvar för miljöfrågor enligt följande:
Avloppsreningsverk
Jan Sjöström
Pumpstationer”-”
LedningsnätThomas Nilsson
Process och provtagning
Per-Åke Nilsson
Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema.
Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra
fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet.
Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm.
STYRELSE
VD
Henrik Brink
ADM / EKON / KUNDTJ
Lars Landgren
PRODUKTION / VA-VERK
Jan Sjöström
UTREDNING / PROJ
Stefan Lindgren
DISTRIBUTION / RÖRNÄT
Thomas Nilsson
LABORATORIUM
Per-Åke Nilsson
3
ANLÄGGNING
Lars Lennartsson
Verksamhetsområden
Verksamhetsområdet knutet till Hästveda avloppsreningsverk omfattar Hästveda samhälle samt Sjörröd och Tottarp enligt nedanstående översiktliga kartskiss.
Verksamhetens påverkan på miljön
Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för
eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter.
Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt
stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag.
Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär
tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka
lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets
eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%.
Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser.
Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form
av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt
diverse avfallsfraktioner som går till återvinning.
4
FUNKTIONSBESKRIVNING
Avloppsrening
Vattnet renas i tre steg inom reningsverksområdet samt en poleringsdamm varefter det
via diffus översilning genom en vassridå når recipienten Lillasjöns södra del.
Följande reningssteg används:
• mekanisk rening (rensgaller och försedimentering)
• biologisk rening (biobädd)
• kemisk rening (dosering av aluminiumkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering)
• våtmarkspolering (närsaltreduktion genom assimilation samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla)
Styrning och övervakning sker med Flygts övervakningssystem. Larm och processdata
Principschema
för Hästveda
avloppsreningsverk
överförs
via modem till kontrollrummet
vid Hässleholms
reningsverk.
2014-02-12/PÅN
Biodamm
Fällningskemikalie
Inkommande
vatten från
Hästveda
Biobädd
Skruvpump
Försedimentering
Rensgaller
Renat vatten
till
Lillasjön S.
Flockningskammare
Eftersedimentering
Förtj.
Slamlager
Slam för rötning och avvattning
vid Hässleholms AR
Slamhantering
Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas i råslamförtjockare. Slammet mellanlagras i ett slamlager, varefter det med tankbil transporteras till inkommande vatten
vid Hässleholms reningsverk för rötning och avvattning. Förtjockaren är försedd med lock
och slamlagret med tak, ventilerat genom filter, för att minska luktproblemen.
Kemikaliehantering
Flockningskemikalien aluminiumklorid förvaras i en glasfibertank med volymen 23 m3 i
särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil.
Energiförbrukning
Reningsverkets el-energiförbrukning för 2013 ca 53 MWh.
Anslutna industrier
I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter
Ledningsnät och pumpstationer
Till reningsverket förs vatten från Hästveda, Sjörröd och Tottarp. Denna transport ombesörjs av 3 pumpstationer, specificerade i Bilaga 3.
5
VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER,
VA-UTBYGGNADSPLAN
VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor.
Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut §77 1997-06-16. Den utgör ingen
detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en
VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten.
Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar,
spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen
10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel:
fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse.
I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för
det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och
ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av
bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger.
Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning):
• Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav
avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö.
• Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen.
• Optimera och förfina rening av spillvatten.
• Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda.
• Motverka bräddningar av orenat spillvatten.
• Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning
eller på grund av avloppsstopp.
• Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet.
• Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk.
• Minska antalet akuta underhållsåtgärder.
• Minska energiförbrukningen för VA-driften.
• Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser.
• Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar.
• I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad.
Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från
VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10.
Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt.
För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att
kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen
visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över.
Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om
en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot
6
Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att
uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika
beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen.
En rapport benämnd ”Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun”,
daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt §65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän
VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som
idag saknar allmän VA-försörjning.
Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll.
Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och
inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter.
KONTROLLPROGRAM
Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm 2000.
GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT
Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
Tillstånd enligt miljöskyddslagen
• Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1988-04-11
Utsläpp av avloppsvatten från Hästveda samhälle till Lillasjö. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga 10 mg BOD7/l resp 0,3 mg P/l.
• Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1994-11-08
Ändrad utsläppspunkt och anläggning av våtmark.
7
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och
kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen
angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas
efter godkännande av länsstyrel­sen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra
ökad förorening eller annan störning.
Villkoret uppfyllt.
2. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av länsstyrelsen.
Villkoret uppfyllt. Ingen förändring har skett under året.
3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast den 1 april 1990 och vara intrimmat
senast den 1 juli 1990 varvid anmälan skall göras till länsstyrelsen för förstagångsbesiktning. Föreskrivna riktvärden gäller från den senare tidpunkten.
Villkoret uppfyllt.
4. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får under en försöksperiod - den 1 juli
1990 - den 31 december 1992 - som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD- och 0.4 mg
totalfos­for per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.
Ej aktuellt
5. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som gränsvärde, ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderår.
Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7
6. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde
för kalenderkvartal.
Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7
7. Det utgående avloppsvattnets pH-värde får ej understiga 6.
Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet under 2014 för utg pH var 6,4.
8. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten
jämte journalföring och rappor­tering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstäm­
melse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontroll­program skall upprättas av kommunen och inges till läns­
styrelsen senast den 1 april 1989.
Villkoret uppfyllt
9. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen.
Villkoret uppfyllt.
10. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan
ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen
i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får före­skriva under vilka villkor arbetet får
utföras. Rapporte­ring till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i re­cipienten eller i omgivningen.
Villkoret uppfyllt.
8
11. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion
skall företas i den omfatt­ning som hälsoskyddande myndighet finner erforderlig.
Villkoret uppfyllt. Desinfektion med mobil anläggnig kan genomföras vid behov.
12. Slamhanteringen på reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringskapa­citeten för färdigbehandlat slam skall efter den 1
januari 1991 uppgå till minst tio månaders produktion.
Villkoret uppfyllt. Slammet transporteras med tankbil till Hässleholm, där det färdigrötas.
13. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat av­loppsvatten skall mätas och/
eller registreras.
Villkoret uppfyllt. Flödesmätning av bräddat vatten finns installerad och loggas via övervakningssystemet. Provtagning av bräddat vatten utförs vid behov.
14. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och under­hållas i syfte att så långt
som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dränerings-vatten
och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Villkoret uppfyllt.
15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i
recipienten eller i omgivningen.
Villkoret bedöms uppfyllt.
16. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforder­liga åtgärder vidtas för att
motverka störningarna av detta.
Övertäckning av slamlagret där frånluften filtreras och övertäckning av förtjockaren har
genomförts. Villkoret bedöms uppfyllt.
På kommunfullmäktiges uppdrag har utredning genomförts för utförande av nytt reningsverk på ny plats vid Hästveda. Som följd av utredningen har kommunledningen föreslaget en framtida placering av ett nytt reningsverk. Beslut avseende finansiering av nytt
reningsverk och därmed verkställande har inte fattats.
9
FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA
Kunskapskravet:
I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en
absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta.
En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors
diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning
i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna.
Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet.
Bästa möjliga teknik
Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter
och riskbedömningar centrala för teknikvalet.
Lokaliseringsprincipen
Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi
bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett
policybeslut angående skyddszoner för reningsverken.
Hushållning med råvaror och energi
Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas.
Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik
vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter
spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många
transporter.
Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier.
Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att
denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning.
Produktvalsprincipen
Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium.
10
DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT
KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET
Driftförhållanden under året
● Tidvis är inflödena till reningsverket låga, vilket skapar problem med kemfällningen så
tillvida att överdosering i kombination med ett dåligt buffrat vatten leder till för låga
pH-värden alternativt förhöjda fosforhalter. Under 2014 var dessa problem relativt små
och årsmedelvärdet för pH i utgående vatten var 6,4.
● Rötkammaren har liksom föregående år varit ur funktion, vilket inneburit att slammet
orötat har transporterats till Hässleholms AR för rötning och avvattning. Då detta inte
innebär ökade transporter och den producerade biogasen kan användas mer effektivt
på detta sätt avser vi att permanenta detta förhållande.
● Övertäckning av slamlagret med filtrerad frånluft och övertäckning av slamförtjockaren
har kraftigt förbättrat de tidigare luktproblemen.
● Bengt Perttu som under många år skött driften vid reningsverket gick under 2014
i pension. En arbetsgrupp bestående av Tommy Nilsson, Nicklas Carlsson och Björn
Ekstrand sköter numera driften vid samtliga fasta avloppsanläggningar. I normalfallet
ansvarar här Nicklas för driften av detta reningsverk.
PROVTAGNINGSPUNKTER OCH UTSLÄPPSKONTROLL
Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Projekt som genomförts
under året redovisas i bilaga 10.
Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen
6 dp/år.
Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppskammaren vid flödesmätaren. Dygnsprover
tas ut varannan vecka.
Driftkontroll och slamprovtagning utförs enligt gällande kontrollprogram. Provtagning på
slam i slamlagret som transporteras vidare till Hässleholms avloppsverk har genomförts.
Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg.
Senaste periodiska besiktningen skedde 2009.
TRANSPORTER
Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 525 mil, varav uppskattningsvis
70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av
automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar.
Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt.
OMGIVNINGSKONTROLL
Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll.
11
BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING
Kommun
Hässleholm
Avloppsreningsverk
Hästveda
Anslutning till verket
Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p)
1639
Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p)
1636
Medelvärde, se bilaga 8
Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn)
1497
- därav industri (pe)
0
- därav externbelastning (uppskattat antal
pe)
0
-mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar
0
- slam från andra avloppsreningsverk
0
Dimensionering (antal pe)
3400
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
24
Medelvärde (m3/d)
570
Maxvärde (m /d)
1501
3
Minvärde (m /d)
104
3
Totala årsflödet (m /år)
208158
Mängd ovidkommande vatten (m3/år)
90512
(43%)
3
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
24
Medelvärde (m /d)
570
3
Maxvärde (m /d)
1501
3
Minvärde (m /d)
104
3
Totala årsflödet (m /år)
208158
3
Dimensionerande flöde
m3/h
m3/d
80
1500
12
BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8
Inkommande vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
(maxdygn)
Typ av och antal
Mängd exkl bidrag
prov (dp, vp, anfrån rejekt
nat)
mg/l
kg/d
mg/l
kg/d
ton/år
BOD7
237
135
359
170
49
5 dp
CODCr
612
349
950
590
127
6 dp
P-tot
6,8
3,9
11
8,0
1,4
6 dp
N-tot
42
24
49
36
8,7
6 dp
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej
Att maxvärden ibland är lägre än medelvärden beror på att dessa beräknas
som maxdygn av 6 prover medan medelvärdet är medelvärde för de 6 dygnsproverna * årsmedelflödet, där årsmedelflödet ibland kan vara högre.
Utgående vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
(maxdygn)
Mängd
Typ av och antal
prov (dp, vp, annat)
mg/l
kg/d
mg/l
kg/d
ton/år
BOD7
5,3
3,0
11
5,8
1,1
24 dp
CODCr
33
19
50
28
6,9
24 dp
P-tot
0,19
0,11
0,64
0,40
0,040
24 dp
N-tot
19
11
28
15
4,0
24 dp
13
BILAGA 3 - BRÄDDNING
Bräddat vatten vid reningsverket
Antal
Antal h
bräddningar
Antal m3 Orsak
Kvartal 1 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 2 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 3 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 4 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
0
0
0
Summa
Typ av behandling av bräddat vatten
Försedimentering följd av passage
genom damm och översilningskrön
Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år) 0
Total bräddad volym pga hydraulisk
överbelastning (m3/år)
0
Bräddad volym i % av totala årsflödet
0%
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket
Medelvärde (mg/l)
Maxvärde
(mg/l)
(maxdygn)
Total
mängd
(ton/år)
BOD7
0,000
CODCr
0,000
P-tot
0,000
N-tot
0,000
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde
Ja
Flödesproportionell provtagning
Ja
Tidsproportionell provtagning
Nej
Bilaga 3 fortsätter på nästa sida
14
Forts, bilaga 3 - Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer
Mängd vatten totalt (m3/år)
0
Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år)
0
Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m3/år)
0
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och
pumpstationer
Total mängd
(ton/år)
BOD7
0,0
CODCr
0,0
P-tot
0,0
N-tot
0,0
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter
som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns.
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer
Anläggning
Tillsyn/
vecka
Larm
Antal
pumpar
Nödutlopp
Bakvattenstopp
Bräddmagasin
Recipient
Lillasjön
Antal
Bräddtid h
Volym
m3
0
0
0
Lillasjön pstn.
0,5
-
2
-
-
-
Luhrsjön nedre pstn.
1
-
2
-
-
10 m
-
0
0
0
0,5
ACADA
2
-
-
-
-
0
0
0
Luhrsjön pstn.
3
Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter
av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa,
eller saknas helt.
15
BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket
ton/år
BOD7
1,1
CODCr
6,9
P-tot
0,040
N-tot
4,0
16
BILAGA 5 - SLAM
Slam, årsvärden
Medelvärde Maxvärde
(mg/kg TS) (mg/kg TS)
Mängd
(kg/år)
Typ av och antal
prov (stickprov,
samlingsprov, månad, kvartal, år)
Hg
0,37
0,45
0,015
2 sp
Cd
0,49
0,50
0,020
2 sp
Pb
10
11
0,410
2 sp
Cu
255
260
10
2 sp
Zn
345
360
14
2 sp
Cr
6,8
6,9
0,281
2 sp
Ni
14
21
0,58
2 sp
Ag
-
N-tot
27000
32000
1107
2 sp
P-tot
16500
18000
677
2 sp
Toluen
6,8
11
0,277
2 sp
PCB, summa
0,039
0,042
0,002
2 sp
PAH, summa
2,14
3,4
0,088
2 sp
Nonylfenol
5,4
7,1
0,221
2 sp
0 sp
Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning.
OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan.
Slammängder
Producerad mängd
mängd TS totalt
[TS-halt
1290
m3/år
41
ton TS/år
3,2%
Externslammängd till vattenfas
(vattenfas=inkommande
arv eller på ledningsnät)
48
Externslammängd till
slambehandling
0
-från enskilda avloppsanläggningar
0
-från andra reningsverk
0
-från andra verksamheter
0
17
m3/år
Forts, bilaga 5 - Lagrat slam
m3
ton TS
Arets början
0
0
Årets slut
0
Lagrets kapacitet
800
Rötning
Nej
Kompostering
Vassbäddar el. liknande
Annat
Åkermark
Energigröda
Energiskog
Täckning deponi
Övrig markanvändning
Deponering
Till annat reningsverk
1290
(Till Hässleholm AR för
rötning och avvattning)
41
Förs register över
åkermark där slam
sprids? Ja Nej x
vem för register:
Annat
18
BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING
Avfall
Typ
EWC-kod
Rens
19 08 01
Sand
19 08 02
Ursprung Mängd
Slutbehandling
1,11 ton Brännbar fraktion
0
Deponi
Brännbart
0
Återvinning
Deponiavfall
0
Deponi
Skrot
0
Återvinning
Kemikalier
Fällning
Typ
Mängd (ton/år)
Aluminiumklorid
28
Desinfektion
Annat
Energihushållning
Förbrukad mängd energi (MWh/år)
Bränsletyp
Förbrukning (m3 el. ton)
Olja
El
64 MWh
Gasproduktion
Nej
Mängd prod.
gas/år (m3)
0
Gasens
energiinnehåll
(kWh/m3)
Facklad mängd
(m3/år)
Användning av
gasen
Har energibesparande åtgärder
gjorts under året?
Nej
19
BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i
beslutet.
Årsmedelvärden
P-tot
mg/l
%
0,19 63%
BOD7
mg/l %
5,3 53%
Kvartalsmedelvärden
Kvartal
Kvartal
Kvartal
Kvartal
1
2
3
4
P-tot
mg/l
%
0,18 60%
0,16 53%
0,20 67%
0,21 70%
BOD7
mg/l %
5,2 52%
5,3 53%
6,5 65%
4,1 41%
20
BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR
Analyserande laboratorium
Analyser av Ptot, BOD7, CODCr, Ntot, NH4-N och pH för avloppsvatten har utförts på eget
laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets
ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784.
Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Eurofins.
Beräkningsmodeller
Beräkningar av halter och mängder m m på inkommande och utgående vatten sker enligt
följande:
n
Medelhalt =
∑C
i =1
i
n
Maxhalt (mg / l ) = Maxin=1 (Ci )
där Ci är uppmätt halt vid respektive provtagnings-
tillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover.
Samma modell används för medelflöde Q
(m3/d)
Medelhalt (mg / l ) ⋅ Medelflöde (m3 / d )
Dygnsbelastning (kg / d ) =
1000
Maxmängd (kg / d ) = Maxin=1 (
Årsbelastning (ton / år ) =
Belastning pe =
Qi ⋅ Ci
)
1000
Dygnsbelastning (kg / d ) ⋅ 365
1000
CBOD 7 (mg / l ) ⋅ Q (m3 / d )
70
Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD7<3 tas vid medelvärdesberäkningar
med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover.
21
BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG
Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m3 sorterade efter
förbrukning i m3 2014.
HÄSTVEDA
HÄSTVEDA HÄSTFÖRENING
10
HÄSTVEDA LUTHERSKA MISSIONSFÖR
10
HANSEN STEFAN
13
CHRISTENSENS BYGG O FODER
19
HÄSTVEDA OK
27
HÄSTVEDA MACKEN AB
40
FRANSSONS BYGG I HÄSTVEDA AB
41
LOGISTIKCENTER HÄSTVEDA AB
44
HLMS INDUSTRIBYGGNADS AB
60
NILSSON FREDRIK
79
GOGOVIC MILOS
97
HÄSTVEDA HEMBYGDSFÖRENING
101
JP HÄSTVEDA AB
105
EBBESSON PÄR
120
HÄSTVEDA BIOENERGI AB
125
BRITTEDALS NÄT EK FÖRENING
133
HÄSSLEHOLM MILJÖ AB
152
ERLANDSSON ULF
174
RESTAURAN & PUB LOKMÄSTAREN AB
177
AAGAARD HANSEN PETER
195
RINDUS INDUSTRI AB
210
HÄSTVEDA ÅTERVINNING
212
HÄSTVEDA BYGGMARKNAD AB
277
MARTINSSON LENNART KRISTER
331
SVENSSON BO
361
HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING
496
BACKÄNGEN FASTIGHETS AB
872
MOURAD SELIAHTIN
953
HILDING ANDERS SWEDEN AB
1335
GULIRO FASTIGHETS AB
1772
JEBUR RAZZAK
1793
FORTIFIKATIONSVERKET
3009
HÄSSLEHEM AB
3670
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
4243
VIDA HN AB
5492
22
BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER
Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför
redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen.
1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till
reningsverk
Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk.
Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat
ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer
och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer
och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och
förorenar marken eller grundvatten.
Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i
spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar
förnyades.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades.
• Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt
avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
totalt 117 m spillvattenledningar förnyades.
• Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar
förnyades.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351
meter spillvattenledning förnyades.
• Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation.
Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining.
2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar
Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan
översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande
projekt:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för
att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration
sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket
varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av
dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning.
• Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka
översvämningar.
• Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar.
• Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin.
23
3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät
Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora
grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och
3620 meter tryckavloppsledning förnyades.
• Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115
meter vattenledning förnyades.
• Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt
förnyades 567 meter vattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för
Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar
för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning.
4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor
Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera
vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är
likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt
följande:
• Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning.
• Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på
Köpmannagatan i Hästveda.
• Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och
flödesmätarutrustning.
• Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation.
• Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation.
5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till
recipient
Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller
då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk.
Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och
om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning.
Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten:
• Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband
med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare
och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar
vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband
med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna
förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott.
24
•
•
•
•
Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat
framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell
tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor.
Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för
att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten.
Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer
lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet.
Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade
stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt
inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat
belastningen vid sådana tillfällen.
6. Investeringar syftande till minskad energianvändning
Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera
energiförbrukningen:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett
förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt
samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket.
• Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet.
• Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av
spillvattnet från Bjärnum.
• Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid
pumpning.
7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt.
Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten
avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till
grundvattnet inom vattenskyddsområdet.
25