2014 VINSLÖV
MILJÖRAPPORT
2014
VINSLÖV
AVLOPPSRENINGSVERK
Senast ändrad 2015-03-02 /PÅN
Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2014\MR-VIN2014\MR-VIN2014.indd
2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014 Anläggningens (platsens) namn:
TEXTDEL
Vinslövs avloppsreningsverk
Anläggningens platsnummer: 1293-50-015
Kommun: Hässleholm
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB.
Verkställande tjänsteman är bolagets VD Henrik Brink.
Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet
åvilar övergripande Henrik Brink.
Delansvar för miljöfrågor enligt följande:
Avloppsreningsverk
Jan Sjöström
Pumpstationer”-”
LedningsnätThomas Nilsson
Process vid reningsverk
Per-Åke Nilsson
och provtagning
Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema.
Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra
fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet.
Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm.
STYRELSE
VD
Henrik Brink
ADM / EKON / KUNDTJ
Lars Landgren
UTREDNING / PROJ
Stefan Lindgren
PRODUKTION / VA-VERK
Jan Sjöström
DISTRIBUTION / RÖRNÄT
Thomas Nilsson
LABORATORIUM
Per-Åke Nilsson
3
ANLÄGGNING
Lars Lennartsson
Verksamhetsområden
Verksamhetsområdet till Vinslövs avloppsreningsverk omfattar Vinslövs samhälle samt
Lommarp och Vanneberga enligt nedanstående översiktliga kartskiss.
Verksamhetens påverkan på miljön
Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för
eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter.
Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt
stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag.
Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär
tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka
lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets
eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%.
Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser.
Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor
och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse
avfallsfraktioner som går till återvinning.
4
FUNKTIONSBESKRIVNING
Avloppsvattenrening
Vattnet renas i tre steg varefter det via ett mindre, delvis kulverterat, dike når recipienten Vinnö å.
Följande reningssteg används:
• mekanisk (rensgaller med renstvätt, sandfång och försedimentering)
• biologisk rening (biobädd)
• kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare,
eftersedimentering)
Styrning och övervakning sker med Flygts undercentraler som kommunicerar med övervakningsdatorn i kontrollrummet. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk, varifrån viss styrning också kan ske.
Principschema för Vinslövs avloppsreningsverk
Järnklorid
Inkommande vatten
från Vinslöv
Försedimentering
Eftersedimentering
Biobädd
Flockningskammare
Skruv- Renspump galler
Renat vatten
till Vinnö å
Ftj
Rötkammare
Slamlager
Rötslam för
avvattning
vid Hässleholms
reningsverk
Slambehandling
Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas, rötas i rötkammare vid ca 32°C under 30 dygn varefter det pumpas till ett slamlager. Från slamlagret transporteras det till
Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning.
Kemikalier och energi
Järnkloriden förvaras i en glasfibertank med volymen 28 m3 i särskild invallad lokal. Den
transporteras till reningsverket i tankbil.
Reningsverkets elenergiförbrukning var 2012 ca 131 MWh. Tillskott för uppvärmning av
lokaler och slam till rötkammare sker med gaspanna för rötgas.
Anslutna industrier
I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter.
Ledningsnät och pumpstationer
Till reningsverket förs vatten från Vinslövs samhälle. Denna tranport ombesörjs av fem
pumpstationer. Dessa förtecknas i bilaga 3.
5
VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER,
VA-UTBYGGNADSPLAN
VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor.
Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut §77 1997-06-16. Den utgör ingen
detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en
VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten.
Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar,
spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen
10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel:
fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse.
I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för
det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och
ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av
bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger.
Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning):
• Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav
avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö.
• Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen.
• Optimera och förfina rening av spillvatten.
• Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda.
• Motverka bräddningar av orenat spillvatten.
• Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning
eller på grund av avloppsstopp.
• Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet.
• Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk.
• Minska antalet akuta underhållsåtgärder.
• Minska energiförbrukningen för VA-driften.
• Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser.
• Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar.
• I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad.
Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från
VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10.
Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt.
För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att
kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen
visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över.
6
Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om
en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot
Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att
uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika
beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen.
En rapport benämnd ”Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun”,
daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt §65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän
VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som
idag saknar allmän VA-försörjning.
Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll.
Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och
inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter.
GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT
Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
• Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1984-03-19
Utsläpp av avloppsvatten från Vinslöv samhälle jämte tätbebyggelse i Vanneberga till
Vinnö å.
KONTROLLPROGRAM
Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm 2000.
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
1. Reningsverket skall utföras samt avloppsvattnet behandlas och utsläppas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet
angett eller åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen.
Villkoret uppfyllt. Inga omfattande förändringar har vidtagits under året.
2. De föreslagna anläggningarna skall vara vidtagna före 1985 års utgång.
Villkoret uppfyllt.
3. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Från
och med den 1 januari 1986 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet i medeltal
för vecka som riktvärde inte överstiga 15 mg BOD /l eller 0,4 mg fosfor/l. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt åligger det kommunen att vidta sådana kompletterande åtgärder att dessa värden i fortsättningen kan innehållas.
Veckoriktvärdet har vid några få tillfällen överskridits för såväl fosfor som BOD7, medan
kvartals- och årsmedelvärdena har legat väl under gällande riktvärden.
7
4. Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående avloppsvatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt.
Villkoret uppfyllt. Mobil anläggning för desinfektion finns i beredskap.
5. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för
omgivningen eller i recipienten.
Villkoret bedöms uppfyllt. Inga synbara störningar som kan hänföras till inkommande
vatten har uppkommit under året.
6. Slammet från reningsverket skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej uppkommer.
Villkoret uppfyllt. Inga klagomål har förekommit.
7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses, underhållas och kompletteras i syfte
att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av yt- och dräneringsvatten,
förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt grovrena
bräddat avloppsvatten. En tidsbunden åtgärdsplan, som upprättas i enlighet med allmänna råd i naturvårdsverkets publikation 1978:3, inges till länsstyrelsen för fastställelse
före utgången av år 1985.
Villkoret uppfyllt.
8. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller för omgivningen.
Inloppspumpen havererade under året. Detta har anmälts till tillsynsmyndigheten.
9. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha
betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i
god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor sådant arbete
får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske om avloppsutsläpp
befaras förorsaka störningar i recipienten eller för omgivningen.
Villkoret uppfyllt.
10. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till
följd av avloppsutsläpp skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa
dessa.
Villkoret uppfyllt.
11. Bullret från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 50 dB(A) dagtid (klockan 07.00-18.00),
45 dB(A), kvällstid (klockan 18.00-22.00) och 40 dB(A) nattetid (klockan 22.00-07.00).
Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit.
12. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten
jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande utsläppskontroll vid kommunala
avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges
till länsstyrelsen för fastställelse senast tre månader innan den ombyggda anläggningen
beräknas tas i bruk.
Villkoret uppfyllt.
8
Företagets beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet:
I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en
absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta.
En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors
diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning
i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna.
Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet.
Bästa möjliga teknik
Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter
och riskbedömningar centrala för teknikvalet.
Lokaliseringsprincipen
Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi
bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett
policybeslut angående skyddszoner för reningsverken.
Hushållning med råvaror och energi
Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas.
Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik
vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter
spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många
transporter.
Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier.
Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att
denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning.
Produktvalsprincipen
Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium.
9
DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT
KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET
Driftförhållanden under året
Kraftiga flödesvariationer har lett till problem med framför allt fosforfällningen, och
veckoriktvärdet har vid tre tillfällen under året överskridits.
Beroende på överklaganden vid upphandlingen av ny skruvpump har inloppspumpningen
skett med ett provisorium, dock utan några driftproblem.
Bengt Perttu som under många år skött driften vid reningsverket gick under 2014 i pension. En arbetsgrupp bestående av Tommy Nilsson, Nicklas Carlsson och Björn Ekstrand
sköter numera driften vid samtliga fasta avloppsanläggningar. I normalfallet ansvarar här
Nicklas för driften av detta reningsverk.
Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1.
PROVTAGNINGSPUNKTER OCH UTSLÄPPSKONTROLL
Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6
dp/år.
Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppspumpstationens pumpgrop. Dygnsprover tas
ut varannan vecka.
Slam tas ut som ett samlingsprov/nedtappning och samlas fryst till samlingsprov för sex
månaders slamproduktion.
Flödesmätare för utgående vatten har fungerat tillförlitligt.
Provtagare för utgående vatten och bräddning har fungerat utan anmärkning under året.
Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg.
Periodisk besiktning genomfördes senast 2009.
TRANSPORTER
Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 525 mil, varav uppskattningsvis
70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av
automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar.
Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt.
OMGIVNINGSKONTROLL
Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll.
10
BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING
Kommun
Hässleholm
Avloppsreningsverk
Vinslöv
Anslutning till verket
Antal fysiska personer anslutna till
vattenverket (p)
3833
Antal fysiska personer anslutna till
avloppsreningsverket (p)
3790
Medelvärde,
Maxdygn
se bilaga 8
Totalt antal personekvivalenter (pe)
beräknat utifrån BOD-belastning i
inkommande vatten (70g/person,dygn)
4264
5197
- därav industri (pe)
0
- därav externbelastning (uppskattat antal
pe)
0
-mottagning av slam från enskilda
avloppsanläggningar
0
- slam från andra avloppsreningsverk
0
Dimensionering (antal pe)
5450
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
41
Medelvärde (m /d)
976
3
Maxvärde (m3/d)
2418
Minvärde (m3/d)
604
Totala årsflödet (m3/år)
355288
Mängd ovidkommande vatten (m3/år)
122204
(34%)
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
41
Medelvärde (m3/d)
976
Maxvärde (m3/d)
2418
Minvärde (m /d)
604
3
Totala årsflödet (m /år)
355288
3
Dimensionerande flöde
m3/h
145
m /d
-
3
11
BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8
Inkommande vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
(maxdygn)
Mängd exkl
Typ av och antal prov (dp,
bidrag från rejekt vp, annat)
mg/l
kg/d
mg/l
kg/d
ton/år
BOD7
372
363
430
364
132
3 dp
CODCr
741
723
1022
749
264
6 dp
P-tot
7,7
7,5
9,3
9,0
2,7
6 dp
N-tot
63
61
82
79
22
6 dp
Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning.
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten?
Nej
Utgående vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde
(maxdygn)
Mängd
Typ av och antal prov
(dp, vp, annat)
mg/l
kg/d
mg/l
kg/d
ton/år
BOD7
8,1
7,9
11
13
2,9
16 dp
CODCr
50
48
71
84
18
24 dp
P-tot
0,26
0,25
0,50
0,40
0,092
24 dp
N-tot
41
40
50
60
15
24 dp
12
BILAGA 3 - BRÄDDNING
Bräddat vatten vid reningsverket
Antal
bäddningar
Antal h
Antal m3
Kvartal 1 Med behandling
0
0
Utan behandling
0
0
Kvartal 2 Med behandling
1
6
Utan behandling
0
0
Kvartal 3 Med behandling
0
0
Utan behandling
2
119
Kvartal 4 Med behandling
0
0
Utan behandling
1
87
4
212
Typ av behandling av bräddat vatten
Försedimentering
Summa
Högt flöde
Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år)
Högt flöde
Högt flöde
0
Total bräddad volym pga hydraulisk
överbelastning (m3/år)
212
Bräddad volym i % av totala årsflödet
0,06%
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket
Maxvärde
(mg/l)
Medelvärde (mg/l) (maxdygn)
Total
mängd
(ton/år)
BOD7
346
0,073
CODCr
797
0,170
P-tot
7,5
0,002
N-tot
60
0,013
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde
Ja
Flödesproportionell provtagning
Nej
Tidsproportionell provtagning
Ja
Bilaga 3 fortsätter på nästa sida
13
Orsak
Forts, bilaga 3
Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer
Mängd vatten totalt (m3/år)
0
Mängd p.g a. drifthaveri (m /år)
0
Mängd p.g.a hydraulisk
överbelastning (m3/år)
0
3
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och
pumpstationer
Total mängd
(ton/år)
BOD7
0,000
CODCr
0,000
P-tot
0,000
N-tot
0,000
NH4-N
Total mängd
(kg/år)
Hg
-
Cd
-
Pb
-
Cu
-
Zn
-
Cr
-
Ni
-
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter
som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns.
14
Fortsättning bilaga 3
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och
bräddpunkter även om de inte bräddat)
Anläggning
Tillsyn/
vecka
Larm
Antal
pumpar
Nödutlopp
Bakvattenstopp
Bräddmagasin
Recipient
Antal
Bräddtid h
Volym
m3
Badet pstn.
0,5
-
2
NB till
dag
-
-
Vinslövssjön
0
0
0
Bygatan
pstn.
0,5
-
2
-
-
10 m3
-
0
0
0
Lommarps
pstn.
0,5
-
2
Ja
-
-
Vinnö å
0
0
0
Norra Industriområdet
pstn.
0,5
MTC
2
pumpsump
-
-
Vinnö å
0
0
0
Vannerberga
pstn.
0,5
-
2
pumpsump
till dag
Ja
-
Vinnö å
0
0
0
Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler
och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns
larm med lokal varning, typ röd lampa eller saknas helt.
15
BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket
ton/år
BOD7
3,0
CODCr
18
P-tot
0,094
N-tot
15
16
BILAGA 5 - SLAM
Slam, årsvärden
Medelvärde Maxvärde
Mängd
(mg/kg TS) (mg/kg TS) (kg/år)
Typ av och antal
prov (stickprov,
samlingsprov,
månad, kvartal, år)
Hg
0,42
0,43
0,028
2 sp
Cd
0,72
0,77
0,048
2 sp
Pb
15
17
1,0
2 sp
Cu
505
520
34
2 sp
Zn
755
770
51
2 sp
Cr
14
14
0,94
2 sp
Ni
11
14
0,74
2 sp
N-tot
42 000
43 000
2800
2 sp
P-tot
33 000
35 000
2200
2 sp
0,34
0,67
0,022
2 sp
PCB, summa
0,019
0,019
0,001
2 sp
PAH, summa
0
0
0,000
2 sp
5,3
6
0,35
2 sp
Toluen
Nonylfenol
Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning.
OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan.
Slammängder
Producerad mängd
1770
m3/år
mängd TS totalt
[TS-halt
67
3,8%
Externslammängd
till vattenfas
(vattenfas=inkommande
arv eller på ledningsnät)
Externslammängd till
slambehandling
0
-från enskilda
avloppsanläggningar
-från andra reningsverk
-från andra
verksamheter
17
ton TS/år
Forts, bilaga 5
Lagrat slam
m3
ton TS
Arets början
520
20
Årets slut
520
20
Lagrets kapacitet
800
Rötning
Ja
Kompostering
Vassbäddar el.
liknande
0
Annat
Åkermark
Energigröda
Energiskog
Täckning deponi
Övrig
markanvändning
Deponering
Till annat
reningsverk
1770
67
(HLM, slamfas)
Förs register över
åkermark där slam
sprids? Ja Nej x
vem för register:
Annat
18
BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING
Avfall
Typ
EWC-kod
Ursprung Mängd
Rens
19 08 01
0
Deponi
Sand
19 08 02
0
Deponi
Brännbar rensrest 19 12 10
Slutbehandling
2,2 m3 Återvinning
Deponiavfall
0
Deponi
Skrot
0
Återvinning
Kemikalier
Mängd
(ton/år)
Typ
Fällning
Järnklorid
75
Slambehandling
Desinfektion
Annat
Energihushållning
Förbrukad mängd energi (MWh/år)
Bränsletyp
Olja
El
Förbrukning (m3 el. ton)
0
107
Gasproduktion
Ja
Mängd prod. gas/år
(m3)
31 025 m3
Gasens
energiinnehåll
(kWh/m3)
Facklad mängd
(m3/år)
Användning av
gasen
Uppskattningsvis 300 m3 oförbränd biogas
(motsvarande ca 200 nm3 metangas)
har avgivits via gasklockans vattenlås.
Uppvärmning och slamvärmning
Har energibesparande åtgärder
gjorts under året?
Nej
19
BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING
Årsmedelvärden
P-tot
BOD7
mg/l
%
mg/l
%
0,26
65%
8,1
54%
Veckomedelvärden
Datum
P-tot
mg/l
BOD7
%
mg/l
%
2014-01-21
0,26
65%
12,0
80%
2014-02-04
0,44
109%
>14
>93%
2014-02-19
0,33
83%
9,7
65%
2014-03-04
0,27
67%
11,0
73%
2014-03-18
0,20
49%
11,0
73%
2014-04-01
0,29
72%
>13
>87%
2014-04-15
0,27
68%
>13
>87%
2014-04-30
0,25
62%
9,8
65%
2014-05-15
0,18
46%
7,6
51%
2014-05-27
0,38
94%
11,0
73%
2014-06-11
0,34
86%
10,0
67%
2014-06-26
0,14
36%
7,0
47%
2014-07-09
0,24
59%
6,5
43%
2014-07-23
0,13
32%
4,5
30%
2014-08-06
0,20
49%
SF
-
2014-08-19
0,41
104%
>8,4
>56%
2014-09-02
0,50
126%
7,4
49%
2014-09-16
0,23
57%
6,8
45%
2014-09-30
0,23
58%
7,4
49%
2014-10-15
0,20
49%
5,1
34%
2014-10-29
0,14
34%
6,0
40%
2014-11-11
0,24
59%
7,4
49%
2014-11-27
0,15
38%
5,9
39%
2014-12-10
0,19
48%
<5,7
<38%
*
SF - Fel på provtagning eller analys. För BOD innebär detta vanligen att ingen spädning givit en syreförbrukning inom acceptabelt intervall.
20
BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR
Analyserande laboratorium
Analyser av Ptot, BOD7, CODCr, Ntot, NH4-N och pH för avloppsvatten har utförts på eget
laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets
ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784.
Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, AlControl i Malmö t o m
1 september och därefter Eurofins.
Beräkningsmodeller
Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande:
n
Medelhalt =
∑C
i =1
i
n
Maxhalt (mg / l ) = Maxin=1 (Ci )
där Ci är uppmätt halt vid respektive provtagnings-
tillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m3/d)
Medelhalt (mg / l ) ⋅ Medelflöde (m3 / d )
Dygnsbelastning (kg / d ) =
1000
Maxmängd (kg / d ) = Maxin=1 (
Årsbelastning (ton / år ) =
Belastning pe =
Qi ⋅ Ci
)
1000
Dygnsbelastning (kg / d ) ⋅ 365
1000
CBOD 7 (mg / l ) ⋅ Q (m3 / d )
70
Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD7<3 tas vid medelvärdesberäkningar
med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover.
21
BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG
Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m3 sorterade efter
förbrukning i m3 2014.
VINSLÖV
SKANDI FORM AB
222
VINSIL FASTIGHETSBOLAG AB
11
MISSIONSFÖRSAMLINGEN
224
LJUDKANALEN
12
SPARBANKEN GÖINGE AB
275
VINSLÖVS BANGOLFKLUBB
15
ERIKSSON LARS
292
FASTEX FASTTEKNIK AB
17
LAURITSEN JÖRGEN
341
ANDERSSON IVAR BYGG AB
21
TALLPARKEN ANDELSFÖR
350
CONWELD AB
22
THAGESSON HENRIK
358
NYEBY BYGG O INREDNINGS AB
22
VINSLÖVS FRITIDSCENTER AB
367
NAVIGATIONSTEKNIK I VINSLÖV AB
25
VINSLÖVS FÖRSAMLING
397
TILLMAN MAGNUS PLÅT AB
26
AHLFELDT MARTIN
444
VINSLÖVS PASTORATSSAMFÄLLIGHET
28
HOLMKVIST ROLAND
484
RM IMPORT AB
31
LITTOGRAFEN I VINSLÖV AB
498
JÖRGENS SKOG O TRÄDGÅRD AB
35
VINSLÖVS VÄRDSHUS AB
513
PAULSSON OLLE
38
STENVALVET FASTIGHETS AB
543
ALUSOL FÖRSÄLJNINGS AB
43
VINSLÖVS BENSIN O SERVICE G OL
656
EL- O MÄTARESERVICE
47
NYA VINSLÖVSTVÄTTEN HB
747
NILSSON TOMMY BIL AB
53
HÄSSLEHEM AB
SECUREX SPECIALFORDON KB
53
BYAVÄRME AB
1046
PERSSON MONA
58
VANNEBERGA VATTENVERKSFÖRENING
1320
RF-SYSTEM
61
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
16384
HOLMGRENS VAPEN AB
63
KRONBORSTEN AB
30899
TECTUM BYGGNADER AB
63
MASKIN O TRAKTOR I VINSLÖV AB
66
SMÅDJURSHÄLSAN I VINSLÖV AB
69
VINSLÖVS BYGDEGÅRDSFÖR
72
GRANQVIST GÖRAN
78
STUGTEMA I VINSLÖV AB
79
HÄSSLEHOLM MILJÖ AB
89
REDINGE MARIELLE
91
STRABAG SVERIGE AB
93
SNICKARE G CARLSSON I VINSLÖV
96
KGA3 FÖRVALTNING AB
113
JONASSON PER ÅKE
120
VINSLÖVS IF
129
GIFAB
130
TILLMANS STATION HB
137
VINSLÖVS ALUMONTAGE &
141
EG BYGG AB
146
THAGESSON STIG
162
HB J P LIVS
174
TILLMAN MAGNUS
191
TEMAHALLEN AB
196
OLSSONS I VINSLÖV AB
201
CEDERHOLMS BUSS
209
22
827
BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER
Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför
redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen.
1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till
reningsverk
Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk.
Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat
ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer
och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer
och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och
förorenar marken eller grundvatten.
Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i
spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar
förnyades.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades.
• Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt
avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
totalt 117 m spillvattenledningar förnyades.
• Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar
förnyades.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351
meter spillvattenledning förnyades.
• Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation.
Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining.
2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar
Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan
översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande
projekt:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för
att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration
sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket
varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av
dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning.
• Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka
översvämningar.
• Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar.
• Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin.
3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät
23
Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora
grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och
3620 meter tryckavloppsledning förnyades.
• Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115
meter vattenledning förnyades.
• Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt
förnyades 567 meter vattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för
Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar
för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning.
4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor
Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera
vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är
likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt
följande:
• Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning.
• Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på
Köpmannagatan i Hästveda.
• Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och
flödesmätarutrustning.
• Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation.
• Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation.
5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till
recipient
Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller
då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk.
Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och
om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning.
Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten:
• Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband
med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare
och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar
vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband
med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna
förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott.
• Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat
framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell
24
•
•
•
tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor.
Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för
att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten.
Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer
lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet.
Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade
stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt
inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat
belastningen vid sådana tillfällen.
6. Investeringar syftande till minskad energianvändning
Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera
energiförbrukningen:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett
förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt
samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket.
• Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet.
• Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av
spillvattnet från Bjärnum.
• Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid
pumpning.
7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt.
Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten
avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till
grundvattnet inom vattenskyddsområdet.
25