Klimatanpassad stadsplanering och gröna tak

Klimatanpassad stadsplanering och gröna tak
– studiebesök i Köpenhamn och Malmö
Takfarmen Östergro,
Klimakvarter Köpenhamn
Program
Måndag 21 september, 2015
Studiebesök Klimakvarter, Vennemindevej 39, Köpenhamn.
http://www.klimakvarter.dk
Tisdag 22 september, 2015
Studiebesök Augustenborgs Botaniska takträdgård och
Västra Hamnen. http://greenroof.se/
Klimakvarter
Guide: René Sommer Lindsay, Köpenhamns kommun
Efter de extrema regnen under sommaren 2011 i
Köpenhamn har staden arbetat med olika typer av lösningar
för att hantera de extrema regnmängder som förmodligen
kommer att bli vanligare i framtiden. Klimakvarter är ett
demonstrationsprojekt som genomför åtgärder i området
som sedan kan implementeras även på andra platser.
Området ligger i nordöstra delen av Köpenhamn och har
relativt breda asfalterade gator, mycket utrymme för bilar. I
projektet arbetar de med att omvandla hårdgjorda ytor till
grönområden utan att minska antalet parkeringsplatser. De
nya grönområdena rymmer platser för lek, park och även ett
underjordiskt dagvattenmagasin.
I arbetet med omvandlingen till Klimakvarter har
projektorganisationen jobbat i nära samarbete med de
boende. Antalet boende är ca 24 000 och i området finns en
variation av både billigare och dyrare lägenheter. Förnyelsen
har lett till ett socialt och kulturellt lyft av området, som
tidigare uppfattades som anonymt och utan identitet.
Tåsings Plads, Klimakvarter, Köpenhamn
Raingarden
- regnpark
Regnvatten samlas i de stora dropparna på torget,
för att sedan pumpas fram av gammal som ung
som vistas på torget.
Augustenborg, Malmö
Guide: Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof
Institute
Augustenborg var ett populärt område på 1950-talet då det
var nybyggt. I området finns bara hyresrätter som ägs av
Malmös kommunala bostadsbolag (MKB). Augustenborg
är byggt på jordbruksmark med dålig infiltrationskapacitet
för dagvatten. På 1980- och 90-talen drabbades det
av översvämningar. Dessutom var underhållet av
bostadsbebyggelsen eftersatt och området uppfattades som
ruffigt med sociala problem. Trenden vände i och med de
satsningar som kom i och med Agenda 21 arbetet och 1998
inleddes arbetet med Ekostaden Augustenborg. I processen
har det genomförts många dialogmöten och de har även
satsat på de sociala värdena.
I dag finns ett öppet dagvattensystem, dagvattendammar,
diken, parker och skolgårdar anpassade för att bli
översvämmade. 200 årsregnet i augusti 2012, då det föll 100
mm på 6 timmar, testade systemets kapacitet. Resultatet
blev att inga källare i Augustenborg översvämmades och
dagvattensystemet kunde hantera regnmängderna.
Gröna tak
I Ekostaden finns en botanisk takträdgård med testbäddar
av olika gröna tak. Gröna tak kan inte jämföras med grönt
på marken då de skulle sluta fungera optimalt utan skötsel.
Att diversifiera de gröna taken är viktigt, det finns så mycket
mer än sedumtak. Gröna tak behöver inte se likadana
ut - de kan anpassas till den omgivande miljön i området,
exempelvis en strandäng.
Ju tjockare gröna tak desto mer vatten kan infiltreras och
det blir dessutom bättre dränering. I Stuttgart har de krav på
10 cm substrat i de gröna taken, just eftersom det infiltrerar
mer än tunnare tak.
En handbok med riktlinjer om gröna tak tas fram av
Scandinavian Green Roof Institute och beräknas vara klar
under hösten 2016.
Ny grönblåplan i Malmö
Den nu gällande grönplanen för Malmö antogs 2003 och
sedan dess har mycket hänt i staden. Andelen allmänrättsligt
tillgänglig mark är låg i Malmö och grönytorna minskar
mycket. Stadens ytor utgörs av 45 % av hårdgjorda ytor.
Malmö har som mål att förtäta staden inom den inre
ringvägen, som löper runt Malmö, vilket skapar utmaningar
som bland annat den nya grönblåplanen ska hantera. I
arbetet med planen ses alla gröna och blåa strukturer över,
oavsett ägarskap. Förvaltningen bedömer att det gröna måste
förfinas och utvecklas, de vill framförallt få in mer mångfald
i grönytorna och plantera mer träd.
En vattenplan för Malmö kommer ut på remiss i slutet av
2015. De arbetar även med en skyfallsplan som kommer att
kopplas med en åtgärdsplan.
Augustenborgs botaniska takträdgård
Dagvattendamm och park som översvämmas vid stora regn.
Nedan följer en sammanställning av
planeringsunderlag, vägledningar, inspirerande
exempel och lite av det som är på gång just nu inom
klimatanpassning.
”Hitta lager” och tryck enter.
Länsstyrelsens Webb-GIS
Vägledningar
•
Planeringsunderlag
I Länsstyrelsens webb-GIS finns olika
planeringsunderlag tillgängliga, bland annat
översvämningskarteringar för Fyrisån. Sök i rutan
Dagvattenkanal
Dagvattendamm
•
Värmens påverkan på samhället - en
kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och
rekommendationer vid värmebölja, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (2015)
Klimatanpassning i fysisk planering, Länsstyrelserna
(2012)
Grönt tak i kombination med solceller.
Dagvattenränna
•
Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för
ny bebyggelse vid Mälaren – med hänsyn till risken för
översvämning, Länsstyrelserna kring Mälaren (2015)
Övergripande
•
•
Klimatanalys för Uppsala län, SMHI (2013)
Klimatanpassningsportalen - ett samarbete mellan 17
myndigheter, här hittar du information och goda exempel.
Samhällsbyggnad
•
•
•
Mångfunktionella ytor, Boverket (2010)
Klimat- och miljöförändringarnas inverkan på kulturarv,
Riksantikvarieämbetet (2014)
Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader
- anpassning genom förebyggande underhåll,
Länsstyrelserna (2015)
Vatten
•
•
Stigande vatten, handbok i fysisk planering framtagen av
Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland (2012,
2014)
Dagvattenlösningar i Växjö, exempel från
Klimatanpassningsportalen
Areella näringar
•
•
•
Gradvis.se, information till lantbruksföretag, ett projekt
som Hushållningssällskapet genomför
Klimatanpassning av jordbruket, Jordbruksverket
Klimatförändringens effekt på den biologiska mångfalden i
odlingslandskapets gräsmarker, Jordbruksverket (2010)
Naturmiljö
•
•
•
•
Skyddad natur i ett förändrat klimat, Länsstyrelsen i Västra
Götaland (2013)
Havsstrandängar och klimatförändringar, Länsstyrelsen i
Västra Götaland (2014)
Klimatförändringar och Mälaren - ur ett vatten och
naturmiljöperspektiv, Länsstyrelsen i Stockholm(2010)
Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten konsekvenser och anpassning, Länsstyrelsen i Norrbotten
(2015)
Smart lösning på cykelparkering och infiltration.
På gång - ett urval
•
•
•
Skyfallskartering länets tätorter - våren 2016,
Länsstyrelsen i Uppsala län
Vägledning gröna tak – hösten 2016, Greenroof
Samordning av befintliga underlag, ras-, skred
och erosion – december 2015, MSB, SGI och
SGU
Har du frågor eller idéer gällande
klimatanpassning och planering?
Hör gärna av dig!
[email protected]
[email protected]
I början på oktober kom Mino Ashkan Far
tillbaka till länsstyrelsen på 50% efter sin
föräldraledighet. Dessutom har Malin Berglind
börjat hos oss och hon ska bland annat arbeta
med översvämningsdirektivet. Hon har tidigare
arbetat med klimatanpassning i Jönköpings
län. Det går även bra att kontakta dem:
Västra hamnen
[email protected]
[email protected]