Cactus Tåglednings system i Stockholm SYSTEM FÖR HÖG TILLGÄNGLIGHET OCH RATIONELLARE DRIFT. På Cactus erbjuder vi expertkunskap för att effektivisera rälsbunden trafik.Vi har levererat Tågledningsystem till nordiska spåroperatörer sedan början av 1990-talet. Vår specialitet har blivit regionala järnvägar som rustas upp med hårda krav på att integrera gammal och ny teknik. Högre krav på operatörer. En effektiv trafikstyrning lägger grunden för bättre tidhållning, tätare trafik och rationellare drift. Eftersom störningar påverkar alla tåg på banan är kvaliteten på utrustningen för trafikledning kritisk för dig som operatör. Men att planera och styra tågtrafik är komplexa uppgifter. En tågledare måste kunna fatta snabba och korrekta beslut. Utvecklingen går därför mot mer automatik och starkare beslutsstöd i tågledningssystemen. Cactus Tågledningssystem (TMS). Cactus Tågledningssystem är beprövat, komplett och har kapacitet för i princip hur stora anläggningar som helst. Det är gjort för att kundanpassas och består av flera delar: • Fjärrstyrning. • Automatisk tågvägsläggning. • Logg, uppspelningsfunktioner och larm. • Ställverkskommunikation. • Tågnummerhantering. • Grafiska tidtabeller. Vad kunderna uppskattar mest av allt. Bland våra kunder har ”Cactuskvalitet” blivit något av ett begrepp. Det omfattar projektgenomförande på utsatt tid och efter överenskommen budget. Men det våra kunder uppskattar mest av allt är vårt sätt att arbeta. Jämfört med de stora systemleverantörerna är Cactus ett litet företag. Det ger dig å andra sidan sett stora fördelar som kund: flexibilitet, korta kontaktvägar och verklig kundanpassning till rimliga kostnader. Storstockholms Lokaltrafik och Cactus. Redan i slutet att 1980-talet levererade vi vårt första system till Storstockholms Lokaltrafik (SL). Den leveransen omfattade ett larminsamlingssystem för Stockholms tunnelbanas samtliga tunnelbanestationer. Den här broschyren beskriver det och flera andra av projekten för SL. Vi levererar system till branscher som gynnar ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta gav oss vårt namn då kaktusar lever i en krävande miljö och klarar sig med små resurser. Vår första leverans gjorde vi redan 1964. 2 3 600 000 PASSAGERARE VARJE DAG. VÄLKOMMEN TILL SVERIGES HUVUDSTAD! Lidingö saltjöbanan Roslagsbanan. Sveriges första elektriska järnväg. Nästan sju mil lång och smalspårig. Läs mer på sidan 6. n roslagsbanan tunnelbanan Lidingö Tvärbanan. År 2000 invigdes Tvärbanan – en genväg mellan väst och söder som dessutom är samordnad med tunnelbanan. Läs mer på sidan 9. 4 n Varje dag reser fler än 600 000 personer med Storstockholms Lokaltrafik (SL): med buss, med tunnelbana eller med tåg. SL satsar målmedvetet på nya tekniska system för att öka punktligheten, stärka säkerheten och ge passagerarna bättre service. Man investerar kraftigt för att modernisera linjenätet, bland annat i nya tågledningssystem från Cactus. Cactus första uppdrag var ett larminsamlingssystem för tunnelbanan. Sedan dess har Cactus fått förtroendet att leverera tågledningssystem för fyra lokala järnvägar. I samarbetet ingår också ett serviceavtal. Vi är i ständigt beredskap, året runt, dygnet runt. Lidingöbanan. Lidingöbanan är klassad som järnväg, men har alltid trafikerats av spårvagnar. I dag finns det totalt 20 vagnar i trafik i den nästan 100 år gamla banan. Läs mer på sidan 7. Lidingö saltjöbanan Lidingö roslagsbanan roslagsbanan saltjöbanan Stockholms tunnelbana. Varje vardag gör en halv miljon tunnelbanan resenärer drygt en miljon resor med tunnelbanan från någon av de drygt tunnelbanan 100 stationerna. Läs mer på sidan 10. Saltsjöbanan. Banan elektrifierades som en av de första i landet 1913. En annan innovation var så kallad CTC (Centraliserad Tågledning). Läs mer på sidan 8. saltjöbanan 5 ROSLAGSBANAN. Roslagsbanan var Sveriges första elektriska järnväg. Den är nästan sju mil lång och smalspårig. Från att ha varit nedläggningshotad, beslutade SL att förnya vagnparken, renovera stationerna, lägga ny räls och slipers i en jättesatsning där man också bytte ut den 30 år gamla tekniken för driftövervakning. Tidigt 1990-tal fick Cactus förtroendet att leverera ett nytt tågledningssystem. Ständiga förbättringar av banan, bland annat ställverksbyten, har gjort att Cactus hela tiden fått bevisa stor förmåga till flexibilitet och anpassning. På ett och samma ställe. All övervakning sker från ett kontrollrum. Här står sex bildskärmar tätt intill varandra som presenterar en översiktsbild som visar hela banan. Varje station har en egen direktlinje till det centrala systemet. Ute i varje station finns antingen en plc och ett reläställverk eller så har stationen ett nyare elektroniskt ställverk. Totalt hanteras ungefär 3 700 indikeringar och 2 300 ordrar. SNABBFAK TA RO S LAG S BA NA N Invigning: 1885 Spårlängd: 88 km Spårvidd: 891 mm 6 Vagnstyper: X10p, UBp, UBxp Antal stationer/hållplatser: 39 st Max hastighet: 80 km/h System utöver det vanliga. Basen i systemet är traditionella fjärrställverkfunktioner, dvs fjärrmanövrering och återindikering av samtliga stationer. Men systemet kan en hel del mer: • Tidtabellkontroll med rapporter. Alla ankomster och avgångar loggas och jämförs mot tidtabell. Förseningar (och för tidiga avgångar) markeras i loggen och visas i bilder. • Automatisk tågvägsläggning. Med ledning av tidtabeller och trafiksituation utför systemet de fjärrmanövrer som behövs för aktuella tåg. Självfallet kan tågledaren när som helst ta över och utföra dessa manövrer. • Rekonstruktion vid driftstörningar. Det mesta som händer i systemet sparas automatiskt. Om till exempel en incident inträffar kan driftläget detaljstuderas i efterhand. Händelse för händelse kan spelas upp samtidigt som man i såväl bild som logg kan kontrollera förloppet. Antal vagnar: 101 st Antal spårväxlar: 132 st Banlängd: 76 km Antal signaler: 332 st LIDINGÖBANAN. Lidingöbanan är en av Stockholms äldre spårtrafiklinjer som troget tjänat resenärerna i snart 100 år. 1914 avgick det första tåget och mycket är fortfarande sig likt – utom teknik och vagnar som rustats upp rejält. Tågledningssystemet för Lidingöbanan är ett bra exempel på hur man kan modernisera i små steg och med små medel. Här används till exempel en enda arbetsstation som också fungerar som server. Blandad teknikmiljö – på alla sätt. Lidingöbanan är också ett bra exempel på Cactus förmåga att koppla ihop gammal och ny teknik, samt utrustning av olika fabrikat. Här finns ett centralt reläställverk med överordnad plc. Utmed linjen finns reläställverk som tar order och lämnar indikeringar via ett Dupline-system. den andra skärmen visar oftast detaljinformation. Men tågledaren har full frihet att välja de övervakningsbilder som han eller hon önskar. En användbar funktion är att detaljbilden är skrollbar med hjälp av en linjal i nedre kanten av skärmen. På så sätt kan tågledaren lätt ”skrolla fram” den del av banan han/hon vill ha detaljinformation från. En enda tågledare. För tågledarna som ansvarar för Lidingöbanan blev det en positiv omställning när de fick ta i drift det nya tågledningssystemet från Cactus. En enda tågledare övervakar hela Lidingöbanan. Tågledaren ser hela trafiken via två bildskärmar. Den ena skärmen visar normalt en översikt över hela banan, SNABBFAKTA L ID ING Ö BA NA N Invigning: 1914 Spårlängd: 13 km Spårvidd: 1 435 mm Vagnstyp: A30B Antal stationer/hållplatser: 14 st Max hastighet: 60 km/h Antal vagnar: 20 st Antal spårväxlar: 32 st Banlängd: 9 km Antal signaler: 83 st 7 SALTSJÖBANAN. Ser du Saltsjöbanan första gången tycker du nog att tågen ser bekanta ut. Och mycket riktigt – det är tunnelbanetåg av den äldre modellen som byggts om för de runt 15 000 dagliga resenärerna mellan havet och Stockholms centrum. med var så kallad CTC (Centraliserad Tågledning) som gjorde att hela banan kunde fjärrstyras från trafikledningskontoret. Utmaningen. Utmaningen för Cactus har varit att integrera modern teknik med delar av den gamla tekniken från 1938. Cactus och SL har i samarbete på ett mycket bra sätt etablerat kommunikation mellan ställverken och tågledningscentralen. Här har modern fiberteknik och redundanta modem med kontinuerlig övervakning kommit till användning. Ovanligt smidig lösning. Lösningen för att integrera ny teknik har varit mycket smidig. Den säkerställde också en extremt snabb och säker driftsättning. Knepet har varit att arbeta med exakt samma gränssnitt mellan fjärrkontrollstationen och ställverken. I det här fallet var gränssnittet ett 80-poligt kontaktdon. Genom att koppla på det nya fjärrkontrollsystemet genom det gamla gränssnittet, säkerställde man att allt fungerade. Trots att Saltsjöbanan är en järnväg, trafikeras den av tåg som en gång beställdes för tunnelbanan. I dag rullar 30 vagnar på den 23 kilometer långa banan. Tekniken gjorde det enkelt att testa och koppla in nya enheter. Station efter station kunde testas på nätterna. Eventuella fel åtgärdades direkt. Driftstarten blev sedan mest en formalitet. Först med CTC. Banan elektrifierades som en av de första i landet 1913. En annan innovation som Saltsjöbanan var först SNABBFAKTA S A LTS JÖ BA NA N Invigning: 1893 Spårlängd: 27 km Spårvidd: 1 435 mm 8 Vagnstyp: C10 Antal stationer/hållplatser: 18 st Max hastighet: 80 km/h Antal vagnar: 30 st Antal spårväxlar: 36 st Banlängd: 23 km Antal signaler: 67 st TVÄRBANAN. År 2000 invigdes Tvärbanan – en genväg mellan väst och söder som dessutom är samordnad med tunnelbanan. Stockholms nya spårväg är en tvärförbindelse mellan pendeltåget, tunnelbanan och bussarna. Tvärbanans moderna, tystgående och energivänliga vagnar är en blandning av spårväg och järnväg. I det första projektet ansvarade Cactus för trafikledningssystemet som underleverantör till Bombardier. Projektet pågick i mer än två år. Tågstyrning inklusive kontroll av tidhållning. Det nya systemet utför och övervakar all tågstyrning inklusive kontroll av tidhållning. Systemet hämtar tidtabeller från SL:s tidtabelldatabas. Dessutom skapar Cactussystemet en mängd rapporter. Dubblerade diskar, servrar och operatörstationer garanterar högsta tillgänglighet. Alla händelser i repris. Tågledarna ser vad som är på gång och vilka störningar som är att förvänta. De kan se variationer och avvikelser innan problem uppstår. De kan ingripa i tid och förebygga störningar. Det räcker inte med att man tar rätt beslut – åtgärden måste sättas in vid rätt tidpunkt. Alla händelser kan repriseras i Cactussystemet. Det innebär att personalen i lugn och ro kan gå tillbaka och analysera händelser som stopp, larm eller andra incidenter. All historik samlas och sparas i en databas. Delvis spårvagn. På Tvärbanans delar som klassificeras som spårvagns trafik arbetar SL med AVI – en speciell typ av detektering som anger vagnarnas position utefter banan. Varje vagn har ett eget id som läses av vid fasta positioner. På Tvärbanan samlar också Cactussystemet in informa tion om matningen till luftledningarna utmed banan. Tågledarna ser direkt om någon bandel har problem. Passagerarvänlig. Tvärbanan upplevs som passagerarvänlig och har blivit mycket populär. Cactussystemet vidarebefordrar information från trafikövervakningen till trafikant informationssystemet TRIS. Resenärerna får därför omedelbar information om förseningar eller stopp. SNABBFAKTA TVÄ RBA NA N . Invigning: 2000 Spårlängd: 20 km Spårvidd: 1 435 mm Vagnstyp: A32 Antal stationer/hållplatser: 11 st Max hastighet: 80 km/h Antal vagnar: 22 st Antal spårväxlar: 27 st Banlängd: 10 km Antal signaler: 60 st 9 STOCKHOLMS TUNNELBANA. Varje vardag gör en halv miljon resenärer drygt en miljon resor med tunnelbanan från någon av de drygt 100 stationerna. Tunnelbanan går ofta – i innerstan går det tåg mellan varannan och var femte minut på vardagar. Redan på 1930-talet ville man bygga en tunnelbana i Stockholm som skulle vara stommen i kollektivtrafiken. Planerna dröjde, men efter andra världskriget kom man igång på allvar. I dag omfattar banan tre linjer som har var sin ledningscentral. Det började med larminsamlingssystem. 1991 fick Cactus sin första beställning från SL – ett komplett, driftfärdigt larminsamlingssystem för samtliga stationer i tunnelbanan. Systemets operatörs platser var baserat på arbetsstationer med – för den tiden – utomordentliga grafiska prestanda. Något som uppskattades stort av SL:s tekniker. Leveransen visade sig få avgörande betydelse för Cactus kommande TMS-system. Cactus förmåga att genomföra projektet med total kontroll över tidplaner, utlovade funktioner och avtalade kostnader gjorde att Cactus fick fortsatt förtroende att delta i kommande upphandlingar av TMS-system. Redundant fibernätverk. Systemet innehöll ursprungligen tre servrar, dvs en server per ledningscentral. Numera är systemet uppdaterat till en central dubbeldatorlösning med distribuerade arbetsplatser. SL:s redundanta fibernätverk är en viktig komponent i den totala systemlösningen. Fibernätet är helt okänsligt för elektriska störningsfält och är utformat som ett ringnät för att fungera även vid ett avbrott. Gemensam driftledning. Idag har SL den centrala övervakningen av såväl SNABBFAKTA S TO C K HO L M S TU NNE LBA NA . Invigning: 1950 Antal stationer/hållplatser: 101 st Spårvidd: 1 435 mm 10 Vagnstyp: C20, C6 Antal vagnar: 535 st Max hastighet: 90 km/h Tunnelbanan som andra tekniska system koncentrerade till en driftledningscentral, DLC. Cactus larminsamlingssystem understöder DLC genom att samla in viktiga larm från samtliga tunnelbanestationer och alla Cactus delsystem. Systemets funktion har ändrats genom åren. Idag har det fått större betydelse för trafikantinformation genom sin högtalarstyrning och för ökad passagerarsäkerhet genom att övervaka överfalls- och brandlarm för stationerna. Central statistikserver. Cactus har även bidragit med en central statistikserver. Denna har stor betydelse med omfattande lagrings- och redovisningsdelar för samtliga delsystem. Banlängd: 109 km Antal spårväxlar: 688 st Spårlängd: 276 km Antal signaler: 726 st CACTUS TRAFFIC MANAGEMENT SYSTEM (TMS) I KORTHET. Fjärrstyrning (CTC). Alla grundläggande funktioner för central styrning och övervakning ingår i systemet. Arbetsplatser och presentationsenheter består av standardiserade datorprodukter. Genom att utnyttja modern nät verksteknik kan ledningscentralen placeras var som helst. Kommunikation ut till ställverk kan ske via normalt tillgängliga medier (koppartråd, radio, fiber etc). Långt driven integration gör att de grafiska gränssnitten kan inkludera information från olika sidosystem och andra tekniska system. Det går därför att begränsa antalet skärmar på skrivbordet på ett enkelt sätt. Automatisk tågvägsläggning (ARS). Systemet kan automatiskt lägga tågvägarna helt förutsägbart enligt tidtabellen. Men om operatören tillåter, kan systemet göra förändringar som optimerar mot den aktuella trafiksituationen. Om automatiken får beslutsproblem begärs hjälp av tågledaren. Operatören har även tillgång till ett flertal ändringsbara parametrar för att kunna påverka automatiken. ARS ger tågledaren tid över för att lösa andra arbetsuppgifter eller koncentrera sig på eventuella problem. Loggning och uppspelning. Allt som indikeras och manövreras loggas kontinuerligt. Typisk storlek på loggfilerna är fem miljoner händelser. Men arkivering görs alltid per kalenderdygn och data kan sparas så länge man önskar. Uppspelning innebär att loggade data spelas upp mot ”historiska” spårplanebilder så att operatören kan återuppleva händelsen. Detta är ett oumbärligt hjälpmedel vid incidentanalys och felsökning. Ställverkskommunikation. Systemet använder olika typer av plc-system för att kommunicera med äldre reläställverk. Moderna elektroniska ställverk ansluts via ställverksleverantörens protokoll. Färdiga sådana protokoll finns mot BTRCS:s Ebilock-familj samt mot Union Switchs ML II. Cactus egen personal utvecklar de protokoll som behövs. Protokollen förses alltid med detaljerade loggningar som ger oss fullständig kontroll över gränssnitten. Om nya projekt kräver nya protokoll blir detta en naturlig del av genomförandet. Tågnummerhantering. Normalt tilldelas varje tåg en identitet från tidtabellen. Denna identitet följer med tåget genom Cactus systemet. Tidhållningen loggas vid varje ankomst och avgång och jämförs mot tidtabellen. Genom färg kodning i bilder får tågledaren omedelbar information om förseningar och kan kanske vidta motåtgärder. Tågledaren har alltid möjlighet att ändra och att ange egna tågidentiteter. Sex tecken är standard och såväl siffror som bokstäver accepteras. Till exempel är namnet på lokföraren ganska vanligt på utbildningståg och liknande fordonsrörelser. Service & support – på alla nivåer Vi är oerhört måna om att du som kund ska vara nöjd med ditt system. Speciellt med tanke på att vi tar ett långsiktigt ansvar. Våra långa kundsamarbeten är ett bra kvitto på att kunderna uppskattar vår service och vårt samarbete. Då behovet av support och underhåll ser olika ut för våra kunder, så har Cactus möjlighet att erbjuda olika nivå på serviceavtal. För den högsta servicenivån erbjuder vi 24/7-telefonsupport med garanterad svarstid och erforderliga insatser för att avhjälpa fel. 11 Över hela världen har rälsbunden trafik stora möjligheter att effektiviseras. Investeringar i ny teknik ger snabbare och tätare trafik, lägre driftskostnader, gynnsamma miljöeffekter, bättre personalekonomi och rationellare drift. Den här broschyren beskriver Cactus leveranser av system till Storstockholms Lokaltrafik. Den första leveransen gjordes redan i slutet av 1980-talet med ett larminsamlingssystem för Stockholms tunnelbana. Tågledningssystem har blivit något av en specialitet för oss på Cactus. Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kundanpassade lösningar som rönt stor uppskattning i främst Skandinavien hos olika tågoperatörer. Gemensam nämnare för de branscher vi arbetar i är att de gynnar ett långsiktigt hållbart samhälle. Vårt namn valde vi en gång i tiden för att kaktusen är en uthållig växt som klarar sig med små resurser. Fråga gärna våra kunder vad de tycker om oss. ”Leveranser i tid”, ”Hög kunskap”, ”Enkla att samarbeta med” och ”Kostnadsmedvetna” är några av de omdömen som ständigt återkommer i våra utvärderingar. Många av kunderna har vi samarbetat med ända från starten 40 år tillbaka i tiden. Kontakta gärna oss på Cactus. Vi vågar lova att det är väl investerad tid. 2012-08. SE. www.cactus.se
© Copyright 2024