Cactus Tåglednings system i Stockholm

Cactus Tåglednings­
system i Stockholm
SYSTEM FÖR HÖG TILLGÄNGLIGHET
OCH RATIONELLARE DRIFT.
På Cactus erbjuder vi expertkunskap för
att effektivisera rälsbunden trafik.Vi har
levererat Tågledningsystem till nordiska
spåroperatörer sedan början av 1990-talet.
Vår specialitet har blivit regionala järnvägar som rustas
upp med hårda krav på att integrera gammal och ny teknik.
Högre krav på operatörer.
En effektiv trafikstyrning lägger grunden för bättre
tidhållning, tätare trafik och rationellare drift. Eftersom
störningar påverkar alla tåg på banan är kvaliteten
på utrustningen för trafikledning kritisk för dig som
operatör.
Men att planera och styra tågtrafik är komplexa
uppgifter. En tågledare måste kunna fatta snabba
och korrekta beslut. Utvecklingen går därför
mot mer automatik och starkare beslutsstöd
i tågledningssystemen.
Cactus Tågledningssystem (TMS).
Cactus Tågledningssystem är beprövat, komplett och har
kapacitet för i princip hur stora anläggningar som helst.
Det är gjort för att kundanpassas och består av flera delar:
• Fjärrstyrning.
• Automatisk tågvägsläggning.
• Logg, uppspelningsfunktioner och larm.
• Ställverkskommunikation.
• Tågnummerhantering.
• Grafiska tidtabeller.
Vad kunderna uppskattar mest av allt.
Bland våra kunder har ”Cactuskvalitet” blivit något
av ett begrepp. Det omfattar projektgenomförande på
utsatt tid och efter överenskommen budget.
Men det våra kunder uppskattar mest av allt är vårt sätt
att arbeta. Jämfört med de stora systemleverantörerna
är Cactus ett litet företag. Det ger dig å andra sidan sett
stora fördelar som kund: flexibilitet, korta kontaktvägar
och verklig kundanpassning till rimliga kostnader.
Storstockholms Lokaltrafik och Cactus.
Redan i slutet att 1980-talet levererade vi vårt första
system till Storstockholms Lokaltrafik (SL). Den
leveransen omfattade ett larminsamlingssystem för
Stockholms tunnelbanas samtliga tunnelbanestationer.
Den här broschyren beskriver det och flera andra
av projekten för SL.
Vi levererar system till branscher som gynnar ett
långsiktigt hållbart samhälle. Detta gav oss vårt
namn då kaktusar lever i en krävande miljö och
klarar sig med små resurser. Vår första leverans
gjorde vi redan 1964.
2
3
600 000 PASSAGERARE VARJE DAG.
VÄLKOMMEN TILL SVERIGES HUVUDSTAD!
Lidingö
saltjöbanan
Roslagsbanan.
Sveriges första elektriska järnväg.
Nästan sju mil lång och smalspårig.
Läs mer på sidan 6.
n
roslagsbanan
tunnelbanan
Lidingö
Tvärbanan.
År 2000 invigdes Tvärbanan – en
genväg mellan väst och söder som
dessutom är samordnad med
tunnelbanan. Läs mer på sidan 9.
4
n
Varje dag reser fler än 600 000 personer med
Storstockholms Lokaltrafik (SL): med buss,
med tunnelbana eller med tåg.
SL satsar målmedvetet på nya tekniska system för
att öka punktligheten, stärka säkerheten och ge
passagerarna bättre service. Man investerar kraftigt
för att modernisera linjenätet, bland annat i nya
tågledningssystem från Cactus.
Cactus första uppdrag var ett larminsamlingssystem för
tunnelbanan. Sedan dess har Cactus fått förtroendet
att leverera tågledningssystem för fyra lokala järnvägar.
I samarbetet ingår också ett serviceavtal. Vi är i ständigt
beredskap, året runt, dygnet runt.
Lidingöbanan.
Lidingöbanan är klassad som
järnväg, men har alltid trafikerats av
spårvagnar. I dag finns det totalt 20
vagnar i trafik i den nästan 100 år
gamla banan. Läs mer på sidan 7.
Lidingö
saltjöbanan
Lidingö
roslagsbanan
roslagsbanan
saltjöbanan
Stockholms tunnelbana.
Varje vardag gör en halv miljon
tunnelbanan
resenärer
drygt en miljon resor med
tunnelbanan från någon av de drygt
tunnelbanan
100 stationerna. Läs mer
på sidan 10.
Saltsjöbanan.
Banan elektrifierades som en av de
första i landet 1913. En annan innovation
var så kallad CTC (Centraliserad
Tågledning). Läs mer på sidan 8.
saltjöbanan
5
ROSLAGSBANAN.
Roslagsbanan var Sveriges första elektriska järnväg. Den är nästan sju mil lång
och smalspårig. Från att ha varit nedläggningshotad, beslutade SL att förnya
vagnparken, renovera stationerna, lägga ny räls och slipers i en jättesatsning där
man också bytte ut den 30 år gamla tekniken för driftövervakning.
Tidigt 1990-tal fick Cactus förtroendet att leverera ett
nytt tågledningssystem.
Ständiga förbättringar av banan, bland annat
ställverksbyten, har gjort att Cactus hela tiden fått
bevisa stor förmåga till flexibilitet och anpassning.
På ett och samma ställe.
All övervakning sker från ett kontrollrum. Här står
sex bildskärmar tätt intill varandra som presenterar en
översiktsbild som visar hela banan. Varje station har en
egen direktlinje till det centrala systemet. Ute i varje
station finns antingen en plc och ett reläställverk eller
så har stationen ett nyare elektroniskt ställverk. Totalt
hanteras ungefär 3 700 indikeringar och 2 300 ordrar.
SNABBFAK TA RO S LAG S BA NA N
Invigning: 1885
Spårlängd: 88 km
Spårvidd: 891 mm
6
Vagnstyper: X10p, UBp, UBxp
Antal stationer/hållplatser: 39 st
Max hastighet: 80 km/h
System utöver det vanliga.
Basen i systemet är traditionella fjärrställverkfunktioner,
dvs fjärrmanövrering och återindikering av samtliga
stationer. Men systemet kan en hel del mer:
• Tidtabellkontroll med rapporter. Alla ankomster
och avgångar loggas och jämförs mot tidtabell.
Förseningar (och för tidiga avgångar) markeras
i loggen och visas i bilder.
• Automatisk tågvägsläggning. Med ledning av tid­tabeller
och trafiksituation utför systemet de fjärrmanövrer
som behövs för aktuella tåg. Självfallet kan tågledaren
när som helst ta över och utföra dessa manövrer.
• Rekonstruktion vid driftstörningar. Det mesta
som händer i systemet sparas automatiskt. Om
till exempel en incident inträffar kan driftläget
detaljstuderas i efterhand. Händelse för händelse kan
spelas upp samtidigt som man i såväl bild som logg
kan kontrollera förloppet.
Antal vagnar: 101 st
Antal spårväxlar: 132 st
Banlängd: 76 km
Antal signaler: 332 st
LIDINGÖBANAN.
Lidingöbanan är en av Stockholms äldre spårtrafiklinjer som troget tjänat
resenärerna i snart 100 år. 1914 avgick det första tåget och mycket är
fortfarande sig likt – utom teknik och vagnar som rustats upp rejält.
Tågledningssystemet för Lidingöbanan är ett bra
exempel på hur man kan modernisera i små steg och
med små medel. Här används till exempel en enda
arbetsstation som också fungerar som server.
Blandad teknikmiljö – på alla sätt.
Lidingöbanan är också ett bra exempel på Cactus
förmåga att koppla ihop gammal och ny teknik, samt
utrustning av olika fabrikat. Här finns ett centralt
reläställverk med överordnad plc. Utmed linjen finns
reläställverk som tar order och lämnar indikeringar via
ett Dupline-system.
den andra skärmen visar oftast detaljinformation. Men
tågledaren har full frihet att välja de övervakningsbilder
som han eller hon önskar.
En användbar funktion är att detaljbilden är skrollbar
med hjälp av en linjal i nedre kanten av skärmen. På så
sätt kan tågledaren lätt ”skrolla fram” den del av banan
han/hon vill ha detaljinformation från.
En enda tågledare.
För tågledarna som ansvarar för Lidingöbanan blev
det en positiv omställning när de fick ta i drift det nya
tågledningssystemet från Cactus.
En enda tågledare övervakar hela Lidingöbanan.
Tågledaren ser hela trafiken via två bildskärmar. Den
ena skärmen visar normalt en översikt över hela banan,
SNABBFAKTA L ID ING Ö BA NA N
Invigning: 1914
Spårlängd: 13 km
Spårvidd: 1 435 mm
Vagnstyp: A30B
Antal stationer/hållplatser: 14 st
Max hastighet: 60 km/h
Antal vagnar: 20 st
Antal spårväxlar: 32 st
Banlängd: 9 km
Antal signaler: 83 st
7
SALTSJÖBANAN.
Ser du Saltsjöbanan första gången tycker du nog att tågen ser bekanta ut. Och
mycket riktigt – det är tunnelbanetåg av den äldre modellen som byggts om för
de runt 15 000 dagliga resenärerna mellan havet och Stockholms centrum.
med var så kallad CTC (Centraliserad Tågledning)
som gjorde att hela banan kunde fjärrstyras från
trafikledningskontoret.
Utmaningen.
Utmaningen för Cactus har varit att integrera modern
teknik med delar av den gamla tekniken från 1938.
Cactus och SL har i samarbete på ett mycket bra sätt
etablerat kommunikation mellan ställverken och
tågledningscentralen. Här har modern fiberteknik och
redundanta modem med kontinuerlig övervakning
kommit till användning.
Ovanligt smidig lösning.
Lösningen för att integrera ny teknik har varit mycket
smidig. Den säkerställde också en extremt snabb och
säker driftsättning.
Knepet har varit att arbeta med exakt samma gränssnitt
mellan fjärrkontrollstationen och ställverken. I det här
fallet var gränssnittet ett 80-poligt kontaktdon. Genom
att koppla på det nya fjärrkontrollsystemet genom det
gamla gränssnittet, säkerställde man att allt fungerade.
Trots att Saltsjöbanan är en järnväg, trafikeras den av
tåg som en gång beställdes för tunnelbanan. I dag rullar
30 vagnar på den 23 kilometer långa banan.
Tekniken gjorde det enkelt att testa och koppla in nya
enheter. Station efter station kunde testas på nätterna.
Eventuella fel åtgärdades direkt. Driftstarten blev sedan
mest en formalitet.
Först med CTC.
Banan elektrifierades som en av de första i landet
1913. En annan innovation som Saltsjöbanan var först
SNABBFAKTA S A LTS JÖ BA NA N
Invigning: 1893
Spårlängd: 27 km
Spårvidd: 1 435 mm
8
Vagnstyp: C10
Antal stationer/hållplatser: 18 st
Max hastighet: 80 km/h
Antal vagnar: 30 st
Antal spårväxlar: 36 st
Banlängd: 23 km
Antal signaler: 67 st
TVÄRBANAN.
År 2000 invigdes Tvärbanan – en genväg mellan väst och söder som
dessutom är samordnad med tunnelbanan. Stockholms nya spårväg är en
tvärförbindelse mellan pendeltåget, tunnelbanan och bussarna.
Tvärbanans moderna, tystgående och energivänliga
vagnar är en blandning av spårväg och järnväg.
I det första projektet ansvarade Cactus för
trafikledningssystemet som underleverantör till
Bombardier. Projektet pågick i mer än två år.
Tågstyrning inklusive kontroll av tidhållning.
Det nya systemet utför och övervakar all tågstyrning
inklusive kontroll av tidhållning. Systemet hämtar
tidtabeller från SL:s tidtabelldatabas. Dessutom skapar
Cactussystemet en mängd rapporter. Dubblerade
diskar, servrar och operatörstationer garanterar högsta
tillgänglighet.
Alla händelser i repris.
Tågledarna ser vad som är på gång och vilka störningar
som är att förvänta. De kan se variationer och avvikelser
innan problem uppstår. De kan ingripa i tid och
förebygga störningar. Det räcker inte med att man tar
rätt beslut – åtgärden måste sättas in vid rätt tidpunkt.
Alla händelser kan repriseras i Cactussystemet. Det
innebär att personalen i lugn och ro kan gå tillbaka
och analysera händelser som stopp, larm eller andra
incidenter. All historik samlas och sparas i en databas.
Delvis spårvagn.
På Tvärbanans delar som klassificeras som spårvagns­
trafik arbetar SL med AVI – en speciell typ av
detektering som anger vagnarnas position utefter
banan. Varje vagn har ett eget id som läses av vid fasta
positioner.
På Tvärbanan samlar också Cactussystemet in informa­
tion om matningen till luftledningarna utmed banan.
Tågledarna ser direkt om någon bandel har problem.
Passagerarvänlig.
Tvärbanan upplevs som passagerarvänlig och har
blivit mycket populär. Cactussystemet vidarebefordrar
information från trafikövervakningen till trafikant­
informationssystemet TRIS. Resenärerna får därför
omedelbar information om förseningar eller stopp.
SNABBFAKTA TVÄ RBA NA N .
Invigning: 2000
Spårlängd: 20 km
Spårvidd: 1 435 mm
Vagnstyp: A32
Antal stationer/hållplatser: 11 st
Max hastighet: 80 km/h
Antal vagnar: 22 st
Antal spårväxlar: 27 st
Banlängd: 10 km
Antal signaler: 60 st
9
STOCKHOLMS TUNNELBANA.
Varje vardag gör en halv miljon resenärer drygt en miljon resor med
tunnelbanan från någon av de drygt 100 stationerna. Tunnelbanan går ofta
– i innerstan går det tåg mellan varannan och var femte minut på vardagar.
Redan på 1930-talet ville man bygga en tunnelbana i
Stockholm som skulle vara stommen i kollektivtrafiken.
Planerna dröjde, men efter andra världskriget kom man
igång på allvar. I dag omfattar banan tre linjer som har
var sin ledningscentral.
Det började med larminsamlingssystem.
1991 fick Cactus sin första beställning från SL – ett
komplett, driftfärdigt larminsamlingssystem för
samtliga stationer i tunnelbanan. Systemets operatörs­
platser var baserat på arbetsstationer med – för den
tiden – utomordentliga grafiska prestanda.  Något som
uppskattades stort av SL:s tekniker.
Leveransen visade sig få avgörande betydelse för
Cactus kommande TMS-system. Cactus förmåga att
genomföra projektet med total kontroll över tidplaner,
utlovade funktioner och avtalade kostnader gjorde att
Cactus fick fortsatt förtroende att delta i kommande
upphandlingar av TMS-system.
Redundant fibernätverk.
Systemet innehöll ursprungligen tre servrar, dvs
en server per ledningscentral. Numera är systemet
uppdaterat till en central dubbeldatorlösning med
distribuerade arbetsplatser.
SL:s redundanta fibernätverk är en viktig komponent
i den totala systemlösningen. Fibernätet är helt
okänsligt för elektriska störningsfält och är utformat
som ett ringnät för att fungera även vid ett avbrott.
Gemensam driftledning.
Idag har SL den centrala övervakningen av såväl
SNABBFAKTA S TO C K HO L M S TU NNE LBA NA .
Invigning: 1950
Antal stationer/hållplatser: 101 st
Spårvidd: 1 435 mm
10
Vagnstyp: C20, C6
Antal vagnar: 535 st
Max hastighet: 90 km/h
Tunnelbanan som andra tekniska system koncentrerade
till en driftledningscentral, DLC.
Cactus larminsamlingssystem understöder DLC
genom att samla in viktiga larm från samtliga
tunnelbanestationer och alla Cactus delsystem.
Systemets funktion har ändrats genom åren. Idag har det
fått större betydelse för trafikantinformation genom sin
högtalarstyrning och för ökad passagerarsäkerhet genom
att övervaka överfalls- och brandlarm för stationerna.
Central statistikserver.
Cactus har även bidragit med en central statistikserver.
Denna har stor betydelse med omfattande lagrings- och
redovisningsdelar för samtliga delsystem.
Banlängd: 109 km
Antal spårväxlar: 688 st
Spårlängd: 276 km
Antal signaler: 726 st
CACTUS TRAFFIC MANAGEMENT
SYSTEM (TMS) I KORTHET.
Fjärrstyrning (CTC).
Alla grundläggande funktioner för central styrning
och övervakning ingår i systemet. Arbetsplatser
och presentationsenheter består av standardiserade
datorprodukter. Genom att utnyttja modern nät­
verksteknik kan ledningscentralen placeras var som
helst. Kommunikation ut till ställverk kan ske via
normalt tillgängliga medier (koppartråd, radio, fiber etc).
Långt driven integration gör att de grafiska gränssnitten
kan inkludera information från olika sidosystem och
andra tekniska system. Det går därför att begränsa
antalet skärmar på skrivbordet på ett enkelt sätt.
Automatisk tågvägsläggning (ARS).
Systemet kan automatiskt lägga tågvägarna helt
förutsägbart enligt tidtabellen. Men om operatören
tillåter, kan systemet göra förändringar som optimerar
mot den aktuella trafiksituationen. Om automatiken
får beslutsproblem begärs hjälp av tågledaren.
Operatören har även tillgång till ett flertal ändringsbara
parametrar för att kunna påverka automatiken.
ARS ger tågledaren tid över för att lösa andra
arbetsuppgifter eller koncentrera sig på eventuella
problem.
Loggning och uppspelning.
Allt som indikeras och manövreras loggas kontinuerligt.
Typisk storlek på loggfilerna är fem miljoner händelser.
Men arkivering görs alltid per kalenderdygn och data
kan sparas så länge man önskar.
Uppspelning innebär att loggade data spelas upp
mot ”historiska” spårplanebilder så att operatören
kan återuppleva händelsen. Detta är ett oumbärligt
hjälpmedel vid incidentanalys och felsökning.
Ställverkskommunikation.
Systemet använder olika typer av plc-system för att
kommunicera med äldre reläställverk. Moderna
elektroniska ställverk ansluts via ställverksleverantörens
protokoll. Färdiga sådana protokoll finns mot BTRCS:s
Ebilock-familj samt mot Union Switchs ML II.
Cactus egen personal utvecklar de protokoll som
behövs. Protokollen förses alltid med detaljerade
loggningar som ger oss fullständig kontroll över
gränssnitten. Om nya projekt kräver nya protokoll blir
detta en naturlig del av genomförandet.
Tågnummerhantering.
Normalt tilldelas varje tåg en identitet från tidtabellen.
Denna identitet följer med tåget genom Cactus­
systemet. Tidhållningen loggas vid varje ankomst och
avgång och jämförs mot tidtabellen. Genom färg­
kodning i bilder får tågledaren omedelbar information
om förseningar och kan kanske vidta motåtgärder.
Tågledaren har alltid möjlighet att ändra och att
ange egna tågidentiteter. Sex tecken är standard och
såväl siffror som bokstäver accepteras. Till exempel är
namnet på lokföraren ganska vanligt på utbildningståg
och liknande fordonsrörelser.
Service & support – på alla nivåer
Vi är oerhört måna om att du som kund ska vara nöjd
med ditt system. Speciellt med tanke på att vi tar ett
långsiktigt ansvar. Våra långa kundsamarbeten är ett
bra kvitto på att kunderna uppskattar vår service och
vårt samarbete. Då behovet av support och underhåll
ser olika ut för våra kunder, så har Cactus möjlighet
att erbjuda olika nivå på serviceavtal. För den högsta
servicenivån erbjuder vi 24/7-telefonsupport med
garanterad svarstid och erforderliga insatser för att
avhjälpa fel.
11
Över hela världen har rälsbunden trafik stora möjligheter att effektiviseras.
Investeringar i ny teknik ger snabbare och tätare trafik, lägre driftskostnader,
gynnsamma miljöeffekter, bättre personalekonomi och rationellare drift.
Den här broschyren beskriver Cactus leveranser av
system till Storstockholms Lokaltrafik. Den första leveransen
gjordes redan i slutet av 1980-talet med ett larminsamlingssystem
för Stockholms tunnelbana.
Tågledningssystem har blivit något av en specialitet för oss på Cactus.
Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi
kundanpassade lösningar som rönt stor uppskattning i främst
Skandinavien hos olika tågoperatörer.
Gemensam nämnare för de branscher vi arbetar i är att de
gynnar ett långsiktigt hållbart samhälle. Vårt namn valde vi en gång i tiden
för att kaktusen är en uthållig växt som klarar sig med små resurser.
Fråga gärna våra kunder vad de tycker om oss. ”Leveranser i tid”,
”Hög kunskap”, ”Enkla att samarbeta med” och ”Kostnadsmedvetna” är några
av de omdömen som ständigt återkommer i våra utvärderingar.
Många av kunderna har vi samarbetat med ända från starten 40 år tillbaka i tiden.
Kontakta gärna oss på Cactus. Vi vågar lova att det är väl investerad tid.
2012-08. SE.
www.cactus.se