1. No category

1995/96
Årsrapport för universitet
& högskolor 1995/96
18 månader
Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R
Sveriges officiella statistik
1995/96
Årsrapport för universitet
& högskolor 1995/96
18 månader
Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R
Sveriges officiella statistik
1
Denna årsrapport illustreras med bilder från några av de
årsrap
p o rt f ö rsom
unges
i ver
et o c h hö
sko lo r 1Bilderna
9 9 5 / 9 6 är
utbildningar
vidsit
universitet
ochghögskolor.
avsedda att ge exempel på den mångfald av olika studiemöjligheter som den svenska högskolan erbjuder. Omslagsbilden är från
Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet.
Redaktör
Onni Tengner
Avsnittet Grundutbildning
Lars Brandell, Lena Eriksson, Carl Hård af Segerstad,
Kristina Julin, Anne-Marie Lindström, Britta Lövgren,
Ragnhild Nitzler, Marie-Louise Persson
Avsnittet Forskarutbildning
Vaike Pielbusch
Avsnittet Forskning
Carin Callerholm, Jan-Åke Engström, Maivor Sjölund
Avsnittet kvalitetsarbete vid universitet och högskolor
Staffan Wahlén, Lars Petersson
Avsnittet Internationella kontakter
Anne-Marie Lindström
Avsnittet Personalen vid universitet och högskolor
Onni Tengner
Avsnittet Ekonomisk översikt
Carin Callerholm
Sammanställning och bearbetning av
ekonomidata och studerandeuppgifter
Gerd Lindau
Grafisk form & Figurer
Högskoleverkets informationsavdelning
Foto
Ingemar Eldblom
2
Tryck
Fälths Tryckeri, Värnamo, augusti 1997
Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R
ISSN 1400-948X
ISRN HSV-R—97/17—SE
1995/96
Årsrapport för universitet
& högskolor 1995/96
I
Innehållsförteckning
Sammanfattning .............................................. 7
Finansieringen av forskningen vid
universitet och högskolor .......................... 75
Vetenskaplig publicering .............................. 78
Professurer ........................................................ 82
Professursprövningar .................................... 82
Fakta om högskolesektorn 1995/96 ........... 18
Internationella kontakter ............................. 84
Grundutbildning ........................................... 19
Utlandsstuderande på
grundutbildningsnivå ................................... 85
Internationellt utbyte av
doktorander ...................................................... 87
Lärare som tjänstgjort utomlands ........... 88
Universitet och högskolor
i Sverige 1995/96 ............................................ 4
Förord .............................................................. 5
Inledning ............................................................ 19
En översiktsbild av sökande,
studenter och examina .................................. 19
Antalet studenter fortsätter att öka .........................
Sökande till högskoleutbildning ..............................
Högskolenybörjare ...................................................
Registrerade studenter ..............................................
Distansutbildning .....................................................
Höstterminsuppgifter 1996 .....................................
Examina ....................................................................
19
20
22
24
25
26
27
Treårsperioden 1993/94–1995/96 .................. 28
Utbildningsuppdragen och resultatet ......................
Resultat .....................................................................
Helårsstudenter och helårsprestationer ...................
Kursutbudets utveckling ..........................................
29
29
35
37
Belysning av några aktuella områden ..... 42
En jämförelse av studenterna höstterminerna
1985 och 1995 ..........................................................
Studenternas sociala bakgrund ................................
Regional rekrytering till högskolan .........................
Naturvetenskap och teknik ......................................
Utbildning och arbetsmarknad ................................
42
45
47
52
58
Kvalitetsutveckling inom
grundutbildningen ........................................ 60
Examensrättsprövningar ........................................... 60
Några resultat från utvärderingar av
grundutbildning ....................................................... 60
Några resultat av projekt som stöds av
grundutbildningsrådet ............................................. 62
Forskarutbildning ......................................... 68
Övergångsfrekvens till
forskarutbildning ........................................... 68
Nyantagna till forskarutbildning ........... 69
Aktiva studerande .......................................... 69
Studiefinansiering ......................................... 70
Examina .............................................................. 70
Arbetsmarknad ................................................. 72
Några resultat av utvärdering
av forskarutbildning ..................................... 73
Forskning ....................................................... 74
Inledning ............................................................ 74
Inriktningen av forskningen ...................... 74
Kvalitetsarbete vid universitet
och högskolor ................................................ 90
Personalen vid universitet och högskolor .. 93
Antalet årsverken utförda av alla
typer av personal ............................................. 94
Antalet årsverken av lärare och annan
undervisande och forskande personal .... 95
Antalet studenter per lärare ..................... 95
Andelen lärare med doktorsexamen ......... 96
Kvinnor och män ............................................. 97
Ekonomisk översikt ...................................... 98
Högskolesektorns kostnader ...................... 98
Universitetens och högskolornas
intäkter och kostnader ................................ 98
Lokalkostnadernas andel av de
totala kostnaderna ......................................... 99
Verksamhetsutfallet vid universitet
och högskolor budgetåret 1995/96 .......... 101
Uppdragsverksamhet ..................................... 102
EU/EG-medel för utbildning
och forskning ................................................. 103
Summary ...................................................... 104
Kvalitetsdeklaration avseende
redovisade uppgifter ................................... 112
Basfaktatabeller ........................................... 113
Förteckning över professurer..................... 132
Förteckning över examensrätter ................ 141
Urval av publikationer som
beskriver högskoleverksamhet ................... 143
List of terms ................................................ 144
Definitioner av vissa begrepp .................... 144
3
U
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Universitet och högskolor
i Sverige 1995/96
Universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser
Statlig huvudman
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå*
Sveriges lantbruksuniversitet
UU
LU
GU
SU
UmU
LiU
KI
KTH
HLu
SLU
Enskild huvudman
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
HB
HDa
HG/S
HH
HK
HK/R
HKs
HKr
HS
HT/U
HV
HÖ
HuG
IH
LHS
MH
MdH
SötH
Kommunal huvudman
Ingesunds Musikhögskola
IMH
Enskild huvudman
SMI
Vårdhögskolor***
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Hälsouniversitetet i Linköping***
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Växjö
BIH
BV
HHJ
HIS
HUM
HHV
HU
KVH
SV
VBD
VHB
VF
VG
VGÖ
LHK
VLH
VHM
VHU
VV
VHV
Enskild huvudman
Enskild huvudman
ES
GSs
JTI
SSS
THS
ÖMS
* Från den 1 januari 1997 Luleå tekniska universitet.
** Utbildningen anordnas av andra universitet och högskolor
på uppdrag av Högskoleutbildningen på Gotland resp.
Organisationskommittén för Södertörns högskola.
4
DH
DI
KF
KH
KMH
OH
TH
Kommunal huvudman
Statlig huvudman
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Statlig huvudman
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Stockholms Musikpedagogiska Institut
CTH
HHS
HJ
Mindre och medelstora
högskolor
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Högskoleutbildning på Gotland**
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Södertörns högskola (org. komm.)**
Konstnärliga högskolor
Ersta Högskola
Röda korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
EH
RKS
SHS
*** Från och med den 1 juli 1995 ingår Vårdhögskolorna i
Eskilstuna och i Västerås i Mälardalens högskola, Vårdhögskolan i Halland i Högskolan i Halmstad, Vårdhögskolorna i Sundsvall/Örnsköldsvik och i Östersund i
Mitthögskolan samt Vårdhögskolan i Örebro i Högskolan i Örebro. Från och med den 1 januari 1996 ingår
Hälsouniversitetet i Linköping i Linköpings universitet.
F
Förord
Högskoleverkets årsrapport syftar till att ge en samlad, översiktlig bild
av högskoleverksamheten i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Årsrapporten är också en vägvisare till andra publikationer där
aktuella frågeställningar belyses mer detaljerat. Källhänvisningarna
och publikationsförteckningen har därför utökats.
Sedan 1993 har universitet och högskolor ökade befogenheter att
själva besluta om sin verksamhet. Lärosätena har samtidigt ökat
ansvar för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och med hög
kvalitet. Den ökade autonomin ställer skärpta krav på att lärosätena
själva följer upp och utvärderar sin egen verksamhet och att resultaten
redovisas till regering och riksdag.
Landskapsarkitektlinjen • Uppsala
Sveriges lantbruksuniversitet
5
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Årsrapporten omfattar lärosäten med såväl statlig som kommunal
och enskild huvudman. Den speglar utvecklingen inom högskolesektorn till och med budgetåret 1995/96 (18 månader) med tyngdpunkt på perioden 1993/94–1995/96. Även räkenskapsåret 1995/96
omfattar 18 månader vilket begränsar möjligheterna att jämföra
ekonomidata med tidigare budgetår. För att inte bryta tidsserierna
redovisas bl.a. studerandedata för läsåret 1995/96. Uppgifter om
sökande, nybörjare och registrerade höstterminen 1996 ingår, vilket
medför att årsrapportens aktualitet väsentligt förbättrats.
Underlaget till analyserna och redovisningen i årsrapporten kommer
från flera källor. De statliga universiteten och högskolorna ger i sin
årsredovisning bl.a. en resultatredovisning och en ekonomisk redovisning. De kommunala och enskilda lärosätena lämnar i huvudsak
motsvarande uppgifter. En annan källa är statistik som på Högskoleverkets uppdrag produceras av Statistiska Centralbyrån. Underlag
hämtas även från utredningar och rapporter t.ex. avseende kvalitetsarbete och utvärderingar.
Förutom denna huvudrapport publiceras en tabellbilaga med mer
detaljerade uppgifter. Denna finns även tillgänglig på diskett. En
fickversion på svenska samt en förkortad version på engelska ges också
ut. I Högskoleverkets databas för nationell uppföljning, NU-databasen, finns kvantitativa uppgifter om verksamheten inom högskolesektorn för perioden 1993/94–1995/96. Fullt utbyggd kommer
databasen att innehålla uppgifter för fem år. NU-databasen finns på
Internet och kan även erhållas som fristående version på CD-ROM.
Liksom tidigare återfinns i årsrapporten basinformation om bl.a.
studenter, personal och ekonomi. Dessutom belyses särskilt vissa
aktuella frågor som t.ex. de högskolestuderandes sociala bakgrund
samt den regionala rekryteringen till högre studier. Sammanfattande
redovisningar av olika kvalitativa aspekter inom högskoleområdet har
fått ökat utrymme i årets rapport. Förutom kvalitetsarbete vid
universitet och högskolor och resultat av genomförda utvärderingar
och pedagogiska utvecklingsprojekt redovisas även Högskoleverkets
examensrättsprövningar och prövningar av rätten att få inrätta professurer.
Agneta Bladh
generaldirektör
Ann Fritzell
avdelningschef
6
Till läsaren
I årsrapporten används många
begrepp och storheter som
kan behöva förklaras.
På sid 144 finns därför en
förteckning över vissa
använda begrepp och hur
dessa definieras.
S
Sammanfattning
Högskolesektorn
Under budgetåret 1995/96 fanns det totalt ett sjuttiotal universitet
och högskolor med statlig, kommunal eller enskild huvudman.
Den statliga delen av högskolesektorn bestod av 10 universitet och
högskolor med fasta forskningsresurser, 7 konstnärliga högskolor i
Stockholm samt 16 mindre och medelstora högskolor inklusive
Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm.
Dessutom anordnades statlig högskoleutbildning på uppdrag av
Högskoleutbildningen på Gotland och Organisationskommittén för
Södertörns högskola. Chalmers tekniska högskola, Högskolan i
Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm har enskild huvudman. Vidare fanns 1995/96 19 landstingskommunala samt 3 enskilda vårdhögskolor. Hälsouniversitetet i Linköping och 6 vårdhögskolor har under budgetåret 1995/96 inordnats i statliga lärosäten. Från och med 1 juli 1995 har Gammelkroppa Skogsskola
erhållit examensrättigheter. Härtill kommer 7 mindre högskolor med
enskild huvudman.
Fig 1.
7
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Grundutbildningen
Allt fler studerar eller önskar studera vid universitet och högskolor.
Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökningen av antalet
studenter i grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan
början av 1990-talet. Såväl antalet sökande som antalet nybörjare och
registrerade uppvisar en ökning jämfört med föregående läsår.
Inför höstterminen 1996 var det 113 000 personer som inte tidigare
studerat i högskolan som sökte en utbildningsplats, vilket innebär en
ökning med drygt 7 000 personer jämfört med höstterminen 1995.
Antalet högskolenybörjare, dvs. personer som inte tidigare studerat i
högskolan, ökade jämfört med läsåret 1994/95. Under läsåret 1995/96
var antalet högskolenybörjare 66 300 vilket är en ökning med
närmare 6 procent från föregående läsår. Detta innebär en återgång
till den tidigare ökningstakten för högskolenybörjare under 1990talet efter en nedgång 1994/95. Höstterminen 1996 var antalet
högskolenybörjare i stort sett lika många som höstterminen 1995.
Läsåret 1995/96 studerade nära 286 000 personer vid universitet och
högskolor. Det är en ökning med 6 procent jämfört med läsåret
1994/95. Andelen kvinnor var 57 procent, en nivå som i stort sett
varit konstant sedan början av 1980-talet. Andelen studenter under
25 år har under 1990-talet ökat från 46 procent för att läsåret 1994/95
uppgå till 50 procent. Ökningen har inte fortsatt under 1995/96 utan
i stället planat ut på femtioprocentsnivån. Studenterna under 21 år
har minskat sin andel samtidigt som studenter i åldrarna 22–24 år har
ökat.
Antalet examina från grundläggande högskoleutbildning nådde en
toppnotering 1994/95 på 34 000 examina. Läsåret 1995/96 minskade antalet examina kraftigt till 31 600. Nedgången beror till stor del
på minskad examination av fritidspedagoger och förskollärare i
samband med att dessa utbildningar förlängdes och ersattes av barnoch ungdomspedagogisk examen. Den minskade examinationen
ligger i linje med statsmakternas intentioner beträffande dessa
utbildningar. Andelen examina från utbildningar omfattande tre år
eller däröver har ökat under hela 1990-talet. Läsåret 1990/91 var
denna andel 43 procent för att läsåret 1995/96 ha stigit till nästan 85
procent.
Utbildningskapaciteten inom grundutbildningen har ökat med cirka
85 procent under den senaste tioårsperioden. Det totala antalet
helårsstudenter läsåret 1995/96 var drygt 233 000 vilket är en ökning
med 7 procent jämfört med läsåret 1994/95. Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser hade läsåret 1995/96 65 procent av
den totala utbildningskapaciteten inom grundutbildningen medan
8
s am m anfat tni ng
de mindre och medelstora högskolorna svarade för 27 procent. De
konstnärliga högskolorna hade 1 procent och vårdhögskolorna 7
procent. De mindre och medelstora högskolorna ökade därmed sin
andel med 2 procentenheter jämfört med läsåret 1994/95 medan
vårdhögskolorna minskade sin med 2 procentenheter. Denna förändring beror delvis på att vissa vårdhögskolor överförts till mindre och
medelstora högskolor.
Utbildningsuppdragen till
universitet och högskolor
Varje lärosäte erhöll för treårsperioden 1993/94–1995/96 ett
utbildningsuppdrag som beslutades av riksdagen. Uppdragen avsåg
bl.a. krav på ett minsta antal av vissa examina. Vidare fastställdes
ramar för utbildningsutbudets inriktning uttryckt som det högsta
antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller
grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning under treårsperioden. För varje budgetår fastlades den högsta samlade ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer – ett s.k. takbelopp.
Flertalet lärosäten fick också särskilda åtaganden specificerade i sina
utbildningsuppdrag.
Beträffande kravet på minsta antalet examina kan konstateras att så
gott som samtliga lärosäten redovisar fler examina om minst 120
poäng än vad som angivits i uppdragen. Störst skillnad mellan
uppdragen och redovisat antal examina gäller grundskollärarexamina
med inriktning mot undervisning i årskurserna 4–9 där redovisat
antal examina totalt endast uppgår till hälften av uppdragens minimiantal. Även antalet gymnasielärarexamina underskrider kraftigt
uppdragens krav. Flera lärosäten har i årsredovisningarna påpekat att
kraven för dessa examina var orealistiskt högt ställda. Antalet läkaroch tandläkarexamina motsvarar ungefär de ställda kraven. Det totala
antalet avlagda civilingenjörsexamina under treårsperioden var något
fler än uppdragens minimiantal.
Flertalet lärosäten redovisade per den 30 juni 1996 helårsprestationer
för vilka de inte kunnat få ersättning och som alltså ej rymts inom de
ramar som statsmakterna fastställt dels för utbildningsutbudets inriktning och dels i form av takbelopp. Det sammanlagda värdet av
icke ersatta helårsprestationer var vid nämnda tidpunkt drygt en
miljard kronor. Detta belopp motsvarar cirka 40 000 studenter inom
det samhällsvetenskapliga området. Universiteten och högskolorna
har alltså under treårsperioden 1993/94–1995/96, helt i enlighet
med gällande regler, givit plats åt betydligt fler studenter än vad de fått
ersättning för. Huvudorsaker till de överintag som gjorts har dels varit
osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet, dels arbetsmarknadsläget som medfört att lärosätena velat ge tillträde till fler
9
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
ungdomar än vad takbeloppen medgivit. Överintagen har i många
fall inneburit stora undervisningsgrupper och överbelastning på
lärare och lokaler.
Under treårsperioden har de flesta universitet och högskolor haft ett
antal särskilda åtaganden utöver det ordinarie uppdraget. De särskilda åtagandena som har gällt flertalet lärosäten har varit teknisktnaturvetenskapligt basår, sommarkurser, s.k. NT-utbildning, ettåriga
språkutbildningar, aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med
akademisk utbildning samt en tillfällig utökning av kurser i humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Beträffande basåret har lärosätena redovisat sammanlagt cirka 5 200 helårsstudenter under
treårsperioden, vilket var 800 färre än uppdragen. Redovisningen av
de särskilda åtagandena vad gäller NT-utbildning och aspirantutbildning visar att lärosätena sammantaget inte nått upp till den
volym som angivits i utbildningsuppdragen. Sommarkurserna har
under treårsperioden omfattat 7 700 helårsstudenter.
Utöver de ramar som utbildningsuppdragen utgör har statsmakterna
givit uttryck för en önskad utveckling vad gäller vissa utbildningar. En
uppföljning av antalet nybörjare på de berörda utbildningarna visar
att utvecklingen under treårsperioden väl överensstämmer med statsmakternas intentioner. Således har antalet nybörjare ökat på
civilingenjörsprogrammen, på grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4–9 och på gymnasielärarprogrammen. Antalet nybörjare har däremot minskat på
barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt på läkar- och tandläkarutbildningen.
Under perioden 1985 till 1995 ökade antalet studenter i Sverige med
cirka 55 procent. Större delen av ökningen skedde under 1990-talet.
Under denna period har andelen av befolkningen i olika åldrar som
är högskolestuderande förändrats avsevärt. År 1985 var andelen för
någon åldersklass som högst cirka 12 procent. Detta gällde för både
män och kvinnor. Maximum inträffade i åldersklassen 22 år för
kvinnorna och 23 år för männen. År 1995 hade motsvarande värden
ökat till över 25 procent för kvinnorna och nära 20 procent för
männen. Den största relativa ökningen har skett i åldersklasserna
mellan 19 och 24 år. Det ökade antalet studieplatser har resulterat i
att en större andel av personer upp till trettioårsåldern kan bedriva
högskolestudier. Det har också resulterat i att andelen kvinnor över
30 år som studerar vid universitet och högskolor har ökat. Däremot
är andelen män över 30 år som läser på högskolenivå oförändrad i
detta tioårsperspektiv.
10
Idrottshögskolan • Stockholm
Studenterna – en jämförelse av de studerande
höstterminerna 1985 och 1995
s am m anfat tni ng
Studenternas sociala bakgrund
För att mäta studenternas sociala bakgrund har hemmets utbildningsnivå använts. Tidigare analyser har baserats på klassificering av
föräldrar enligt den socio-ekonomiska indelningen som är kopplad
till individers yrkesverksamhet. Vid en jämförelse av hur stor andel av
årskullarna födda 1968 och 1973 som påbörjat högskolestudier före
22 års ålder kan konstateras att expansionen av högskolan medfört en
ökad rekrytering av studenter från samtliga sociala bakgrundsgrupper.
Oavsett hemmets utbildningsnivå har andelen som påbörjat högskolestudier ökat mellan ovannämnda årskullar. Vidare kan konstateras
att ju högre hemmets utbildningsnivå är desto större andel av
årskullarna påbörjar högskolestudier. Från hem där någon av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller mer
började 50 procent av årskullen född 1968 och 63 procent av
årskullen född 1973 en högskoleutbildning före 22 års ålder. Motsvarande andelar för ungdomar från hem med förgymnasial utbildning
var 9 procent för årskullen född 1968 och 16 procent för årskullen
född 1973.
Regional rekrytering till universitet och högskolor
Andelen högskolenybörjare per 1 000 invånare, dvs. promille av
befolkningen i respektive län, används som mått på rekryteringstäthet. Läsåret 1995/96 hade Västerbottens län den högsta rekryteringstätheten. Där var nästan 15 promille av befolkningen högskolenybörjare. Sedan följde Norrbottens och Kronobergs län med nästan 14
promille. Lägst rekryteringstäthet hade Östergötlands och Stockholms län samt Göteborgs och Bohuslän. I förhållande till situationen för tio år sedan har rekryteringstätheten ökat i samtliga län, dock
olika mycket. Störst har ökningen varit i Gotlands län som nästan
fördubblat sin rekryteringstäthet. Stora ökningar har också skett i
Norrbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Kronobergs län.
Lägst har ökningen varit i de tre storstadslänen samt Östergötlands
och Kristianstads län.
Naturvetenskap och teknik
Utbildningar inom naturvetenskap och teknik har i Sverige, liksom
i andra länder, länge varit av stort politiskt och allmänt intresse.
Många åtgärder vidtas för att öka antalet studerande inom dessa
utbildningar.
Antalet studerande inom naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar har ökat kraftigt både under 1980-talet och 1990-talet.
T.ex. har antalet nybörjare i civilingenjörsutbildning fördubblats från
11
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
knappt 3 000 läsåret 1980/81 till nära 6 000 läsåret 1995/96.
Nybörjarna till högskoleingenjörsutbildningen (2–3 år) har under
motsvarande period ökat från ett par hundra till nära 6 300. Samtidigt
har den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan upphört.
För att öka rekryteringen av studerande till teknik och naturvetenskap har ett basår införts som skall ge nödvändiga förkunskaper för
studierna. Basåret finns både inom kommunal vuxenutbildning
(komvux) och inom högskolan. Läsåret 1995/96 fanns det 1 500
basårsplatser och läsåret 1996/97 finns 4 000 platser inom komvux.
Inom högskolan fanns det 2 800 platser läsåret 1995/96 och nära
3 100 höstterminen 1996. Mellan 60 och 70 procent av dem som
varit registrerade på basåret i högskolan återfinns på en naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning året därpå. Bland dem som
klarade av basåret i tid med godkänt resultat studerade nära 80
procent naturvetenskap eller teknik höstterminen därpå.
Statsmakterna beslutade år 1995 att 9 000 platser inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram med särskilt vuxenstudiestöd skulle inrättas. Platserna skulle fördelas på tre år (NT-SVUX).
Efter två av tre antagningsomgångar (1995 och 1996) finns cirka
4 500 studerande inom NT-SVUX.
Skolverket och Högskoleverket har ett femårigt regeringsuppdrag
med syfte att öka ungdomars intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning (NOT-projektet). Projektet spänner över hela utbildningsfältet och samverkan sker med berörda intressenter inom
skola, högskola, näringsliv och organisationer. En viktig målgrupp är
lärarna, inte minst de som arbetar inom grundskola och gymnasieskola.
Kvalitetsutveckling inom grundutbildningen
Den kraftiga utbyggnaden av högskolans grundutbildning under
1990-talet samt det resultatbaserade resurstilldelningssystemet som
infördes den 1 juli 1993 har bidragit till att kvaliteten i grundutbildningen kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare.
En av Högskoleverkets uppgifter är att föreskriva om rätt för universitet och högskolor med offentlig huvudman att utfärda examina.
Verket yttrar sig till regeringen när det gäller examensrätt för enskilda
utbildningsanordnare. Under budgetåret 1995/96 har Högskoleverket avslutat 43 examensrättsprövningar varav 26 avsåg lärosäten
med offentlig huvudman och 17 avsåg enskilda utbildningsanordnare.
Prövningarna för lärosäten med offentlig huvudman gällde framför
allt examensrätt för magisterexamen i olika ämnen samt vissa
12
s am m anfat tni ng
yrkesexamina. När det gäller enskilda utbildningsanordnare har
prövningarna främst gällt högskoleexamen med olika inriktningar.
Universitet och högskolor har under 1995/96 genomfört ett antal
utvärderingar av större eller mindre omfattning allt ifrån kursvärderingar till utvärderingar av enstaka utbildningar eller samtliga program. Stockholms universitet omnämner t.ex. i sin årsredovisning ett
antal egeninitierade utvärderingar av bl.a. grundutbildningen vid
den språkvetenskapliga sektionen och av biologisk grundutbildning.
Vidare har arbetsgivare som anställer naturvetare fått ge sin syn på
naturvetarnas utbildning och vad de anser om naturvetarnas framtid.
Linköpings universitet redovisar exempelvis en större utvärdering av
folkhögskollärarprogrammet.
Många av lärosätena har också ingått i de nationella utvärderingar
som genomförts inom Högskoleverkets ram. Dessa har under perioden omfattat grundskollärarutbildningen och de medellånga vårdutbildningarna. Den tidigare genomförda nationella utvärderingen
av grundutbildningen i matematik har följts upp med en redovisning
från berörda lärosäten av genomförda åtgärder.
Grundutbildningsrådet har till uppgift att stödja insatser för att
utveckla grundutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. I
januari 1996 tillfrågades ett fyrtiotal projektledare om arbetet inom
projekt som fått stöd av rådet. Svaren vittnar entydigt om att
projektstödet möjliggjort förändringar som annars inte kunnat genomföras. De bärande projektidéerna har i många fall medfört
ändringar i kursplaner och utbildningens uppläggning och genomförande. Studenterna har genomgående varit positiva. Några projektledare hävdar att inlärningen märkbart förbättrats. Ett program för
lärarutbyte har inrättats vilket innebär att ett hundratal svenska
universitetslärare per år deltar i verksamheten. Rådet har även regeringens uppdrag att stärka miljöinslagen i högskolans utbildningar
samt att genom projektverksamhet främja att fler kvinnor studerar
naturvetenskap och teknik.
Forskarutbildning
Under den senaste tioårsperioden har antalet nyantagna till forskarutbildning ökat med 38 procent. Läsåret 1995/96 antogs 3 120
personer till forskarutbildning. Andelen kvinnor bland de nyantagna
har under de senaste tioårsperioden ökat från 31 till 40 procent.
Läsåret 1995/96 fanns det nära 16 000 aktiva forskarstuderande
(aktivitetsgrad över tio procent).
De aktiva forskarstuderandena finansierade sina studier på olika sätt.
Närmare 8 procent hade utbildningsbidrag och 38 procent innehade
13
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
en doktorandtjänst. Cirka 40 procent hade någon annan form av
finansiering såsom stipendier, universitetstjänst eller förvärvsarbete
med forskningsanknytning. Det finns även doktorander som finansierar sina studier via studiemedelssystemet. Inom medicinsk fakultet
finansierade närmare hälften av doktoranderna med klinisk inriktning sina studier genom förvärvsarbete, företrädesvis läkartjänst.
Antalet doktorsexamina har under den senaste tioårsperioden ökat
med närmare 70 procent. Läsåret 1995/96 avlades drygt 1 600
doktorsexamina och 825 licentiatexamina. Andelen kvinnor bland
dem som avlade doktorsexamen var 32 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående år.
Forskning
Högskolesektorn svarar för cirka en fjärdedel av de resurser som går
till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i Sverige. Tre fjärdedelar
utförs inom företagssektorn och den offentliga sektorn utanför
universitet och högskolor.
Enligt lärosätenas årsredovisningar utfördes under läsåret 1995/96
omkring 17 000 FoU-årsverken vid universitet och högskolor, vilket
är en marginell minskning i förhållande till 1994/95. Den helt
dominerande delen, 16 300 FoU-årsverken, utfördes vid universitet
och högskolor med fasta forskningsresurser. Vid de mindre och
medelstora högskolorna utfördes knappt 500 årsverken och vid
vårdhögskolor och konstnärliga högskolor resterande del. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser gjordes de flesta
årsverkena vid medicinska och tekniska fakulteter, medan den övervägande delen av FoU-verksamheten vid de mindre och medelstora
högskolorna avsåg det samhällsvetenskapliga området.
Svenska forskare har under 1990-talet publicerat fler vetenskapliga
artiklar för varje år. Sverige hävdar sig väl om man använder publicerade vetenskapliga artiklar som mått på forskningsaktivitet. Om
antalet artiklar relateras till folkmängden kommer Sverige på andra
plats efter Schweiz vid en jämförelse av OECD-länder. Samförfattarskap över nationsgränserna har ökat markant liksom samförfattande av vetenskapliga artiklar mellan forskare i Sverige.
Läsåret 1995/96 fanns det 2 255 professurer vid universitet och
högskolor. Under treårsperioden 1993/94–1995/96 har antalet professurer ökat med 158 eller med 7,5 procent. Ökningen har varit
störst inom samhällsvetenskaplig fakultet som ökat antalet professurer med nära 25 procent. Vid den filosofiska fakulteten vid Linköpings
universitetet mer än fördubblades antalet professurer under treårsperioden från 5 professurer till 11 professurer 1995/96.
14
s am m anfat tni ng
Högskoleverket har givit rätt åt nio mindre och medelstora högskolor
att få inrätta sammanlagt 51 professurer. Av dessa var 22 professurer
inom områdena naturvetenskap/teknik/data medan 18 var inom det
samhällsvetenskapliga området och 10 inom det humanistiska. En
professur avsåg det idrottsliga området.
Internationella kontakter
I universitetens och högskolornas verksamhet förekommer många
slag av internationella kontakter. Forskningen är ofta internationell
till sin karaktär och utländska studenter, forskare och lärare är ett
vanligt inslag i den högre utbildningen. Ett stort antal svenska
studenter, forskare och lärare är varje år verksamma i något annat
land. Internationalisering av verksamheten ses som en viktig kvalitetsfaktor.
Läsåret 1995/96 studerade uppskattningsvis 20 000 svenska studenter vid en utländsk högskola under en längre eller kortare period. Av
dessa studerade nästan 15 000 på egen hand medan cirka 5 000 deltog
i utbytesprogram av något slag. EU-programmet Erasmus hade nära
3 000 utresande svenska studenter läsåret 1995/96. Antalet utländska
studenter/gäststudenter som redovisats i lärosätenas årsredovisningar
uppgick till drygt 5 000 vilket är en underskattning eftersom flera
lärosäten inte kunnat redovisa sina utländska studenter.
Kvalitetsarbete vid universitet
och högskolor
Högskolan för design
och konsthantverk
Göteborgs universitet
Statsmakterna följer upp lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på flera olika sätt. En uppgift för Högskoleverket i detta
sammanhang är att bedöma kvalitetsarbetet vid universitet och
högskolor. Bedömningarna avser samtliga lärosäten. I en första omgång genomförs bedömningarna under treårsperioden 1996–1998.
De viktigaste momenten är en självvärdering från högskolan, ett
platsbesök av en grupp externa bedömare samt ett återföringsmöte
med utgångspunkt i gruppens rapport. Under budgetåret 1995/96
har kvalitetsarbetet vid fem lärosäten bedömts. Därutöver har en stor
del av bedömningsprocessen genomförts för ytterligare sju högskolor.
De första bedömningarna visar att kvalitetsarbetet har olika inriktning och utformning vid de utvärderade lärosätena, men också att
man kommit olika långt. I de flesta fall befinner det sig i sin linda.
Många lovvärda ansträngningar görs, men en tydlig systematik
saknas ofta. Genomgången av samtliga universitets och högskolors
årsredovisningar visar dock på en generell intensifiering av arbetet
med och diskussionerna kring frågorna om kvalitetsutveckling under
15
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
budgetåret. Några av lärosätena redogör också i sina årsredovisningar
för påbörjade eller planerade åtgärder som en följd av Högskoleverkets bedömningar. Många vittnar även om ett tydligt ökat intresse
och engagemang bland personalen för dessa frågor.
Personalen vid universitet och högskolor
Under läsåret 1995/96 utfördes sammanlagt 44 400 årsverken av all
personal vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor i Sverige. Andelen kvinnor var 47 procent. 21 000 årsverken
avsåg lärare inklusive gäst- och timlärare och annan undervisande och
forskande personal. Andelen kvinnor var här 34 procent. Innehavare
av doktorandtjänster utförde 6 170 årsverken varav 35 procent av
kvinnor. Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
utfördes 82 procent av samtliga årsverken och vid de mindre och
medelstora högskolorna 12 procent. De konstnärliga högskolorna
svarade för 1 procent och vårdhögskolorna för 5 procent.
Antalet helårsstudenter per årsverken av samtliga lärarkategorier
inklusive gäst-och timlärare och annan undervisande och forskande
personal skiljer sig avsevärt mellan olika typer av lärosäten. De mindre
och medelstora högskolorna har som grupp nästan dubbelt så många
helårsstudenter per årsverken av samtliga lärare som universiteten
och högskolorna med fasta forskningsresurser (19 respektive 10
läsåret 1995/96). Om man i stället relaterar antalet helårsstudenter
till antalet lektorer och adjunkter, vars huvudsakliga arbetstid skall
ägnas åt undervisning, blir bilden helt annorlunda. I detta fall blir
kvoten 20 för gruppen universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och 22 för gruppen mindre och medelstora högskolor. Det
finns dock stora skillnader mellan olika lärosäten och ovannämnda
siffror speglar enbart genomsnittsvärden per grupp av lärosäten.
Av gruppen professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter
utfördes 51 procent av årsverkena av personer med doktorsexamen
under läsåret 1995/96. Vid universiteten och högskolorna med fasta
forskningsresurser var denna andel 65 procent, vid de mindre och
16
Idrottshögskolan • Stockholm
Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 ökade det totala antalet årsverken för all personal med totalt 8 procent. Universiteten och
högskolorna med fasta forskningsresurser ökade sin personal med 7
procent medan de mindre och medelstora högskolorna uppvisade en
kraftig ökning med 27 procent. Denna ökning förklaras delvis av att
vissa vårdhögskolor inordnats i mindre och medelstora högskolor.
Även utan detta tillskott har de mindre och medelstora högskolorna
expanderat och ökat sin personal med 19 procent. Gruppen vårdhögskolor har som en följd av organisationsförändringen minskat sin
personal med 16 procent mellan 1993/94 och 1995/96.
s am m anfat tni ng
medelstora högskolorna 24 procent, vid de konstnärliga högskolorna
1 procent och vid vårdhögskolorna 8 procent. Jämfört med läsåret
1994/95 har andelen ökat med 3 procentenheter vid de mindre och
medelstora högskolorna medan universiteten och högskolorna med
fasta forskningsresurser uppvisar en marginell minskning.
Under läsåret 1995/96 utfördes 47 procent av det totala antalet
årsverken vid universitet och högskolor av kvinnor och 53 procent av
män. Kvinnorna dominerar i gruppen administrativ personal och
bibliotekspersonal. Bland samtliga lärare och innehavare av doktorandtjänster utfördes drygt en tredjedel av årsverkena av kvinnor och
knappt två tredjedelar av män. Under tioårsperioden 1986/87 till
1995/96 har andelen kvinnor bland professorerna ökat från 5 till 8
procent och bland lektorerna från 17 till 22 procent.
Ekonomi
De totala kostnaderna för högskolesektorn för det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader) kan uppskattas till 51,5 miljarder kronor.
För kalenderåret 1996 kan motsvarande kostnader uppskattas till
34,7 miljarder kronor. Då har inräknats kostnader för utbildning och
forskning/forskarutbildning vid statliga, kommunala och enskilda
universitet och högskolor, kostnader vid centrala myndigheter samt
studiestöd till högskolestuderande. Som jämförelse var kostnaderna
för hela utbildningsväsendet i Sverige 122 miljarder kronor år 1995.
Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser svarade för 82
procent av lärosätenas kostnader. De mindre och medelstora högskolorna svarade för 13 procent, de konstnärliga högskolorna för 1
procent och vårdhögskolorna för 4 procent. I jämförelse med budgetåret 1994/95 innebär detta att de mindre och medelstora högskolorna ökade sin andel med 2 procentenheter medan universitet och
högskolor med fasta forskningsresurser och även vårdhögskolorna
minskade sin andel med vardera 1 procentenhet.
Under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har lärosätena redovisat
stora positiva kapitalförändringar. De kapitalförändringar som nu
redovisas för kalenderåret 1996 tyder på ett betydligt mindre ekonomiskt handlingsutrymme speciellt för de mindre och medelstora
statliga högskolorna.
Uppdragsverksamheten vid universitet och högskolor fortsätter att
öka. De flesta universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
redovisar intäkter från uppdragsverksamhet på cirka 4 procent av de
totala intäkterna. Vid de mindre och medelstora högskolorna var
motsvarande andel omkring 8 procent.
17
F
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Fakta om högskolesektorn 1995/96
Studenter och lärare
läsåret
1995/96
förändring
från 1994/95
andel kvinnor
1995/96
andel män
1995/96
66 330
285 800
31 570
+5 %
+6 %
-8 %
56 %
57 %
58 %
44 %
43 %
42 %
Antal nyantagna till forskarutbildning
Antal aktiva studerande i forskarutbildning
Antal avlagda doktorsexamina
Antal avlagda licentiatexamina
3 120
15 580
1 600
825
0%
+0,5 %
+5 %
+17 %
40 %
38 %
32 %
30 %
60 %
62 %
68 %
70 %
Antal helårsstudenter totalt
varav vid
universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser
mindre och medelstora högskolor
konstnärliga högskolor
vårdhögskolor
233 070
+6 %
55 %
45 %
151 630
62 540
2 000
16 900
+6 %
+14 %
0%
-16 %
51 %
57 %
58 %
88 %
49 %
43 %
42 %
12 %
Antal helårsprestationer totalt
varav vid
universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser
mindre och medelstora högskolor
konstnärliga högskolor
vårdhögskolor
193 670
+7 %
57 %
43 %
124 530
51 640
1 900
15 600
+6 %
+19 %
0%
-19 %
53 %
60 %
57 %
88 %
47 %
40 %
43 %
12 %
Årsverken av all personal vid statliga, kommunala
och enskilda universitet och högskolor
varav av all undervisande och forskande personal
44 400
21 000
+8 %
+6 %
47 %
34 %
53 %
66 %
Antal årsverken av professorer, lektorer,
adjunkter och forskarassistenter
15 500
+2 %
35 %
65 %
51 %
0%
21 %
79 %
65 %
24 %
1%
8%
-1 %
+3 %
0%
-1 %
Antal högskolenybörjare
Antal registrerade studenter i grundutbildning
Antal examina i grundutbildningen
Andel årsverken av professorer, lektorer,
adjunkter och forskarassistenter med doktorsexamen
varav vid
universitet och högskolor med
fasta forskningsresurser
mindre och medelstora högskolor
konstnärliga högskolor
vårdhögskolor
Kostnader (miljoner kronor)
Kalenderåret 1996
Högskolesektorns totala kostnader
varav
statliga universitet och högskolor (netto)
vårdhögskolor
enskilda utbildningsanordnare
studiestöd m.m. till högskolestuderande
myndigheter m.m.
34 700
25 600
1 000
2 200
5 700
200
Verksamhetens kostnader vid statliga universitet och
högskolor (netto)
25 600
varav vid
universitet och högskolor med fasta forskningsresurser21 740
mindre och medelstora högskolor
3 670
konstnärliga högskolor
360
18
G
Grundutbildning
Inledning
I detta kapitel ges först en översiktsbild av intresset för högskolestudier och inflödet av nya studerande till högre utbildning. Detta
beskrivs genom en analys av sökande till och nybörjare i högskoleutbildning. Utvecklingen av antalet högskolestuderande under en
tioårsperiod redovisas liksom antalet examina. Därefter följer en
redovisning av statsmakternas ramar och villkor för treårsperioden
1993/94–1995/96 och en uppföljning av grundutbildningens utveckling och omfattning ställt i relation till de givna utbildningsuppdragen för treårsperioden.
I avsnittet som följer ges en bild av den heterogena grupp som
högskolestuderande utgör och av olika sätt på vilket högskolesystemet utnyttjas av olika studerandekategorier. Vissa aspekter som
rör rekryteringen till högre utbildning beskrivs genom en analys av de
studerandes sociala bakgrund och den regionala rekryteringen till
högskolestudier. Området teknik och naturvetenskap uppmärksammas särskilt. Arbetsmarknaden för högskoleutbildade belyses.
Vissa kvalitativa aspekter inom grundutbildningen tas upp genom en
redovisning av examensrättsprövningar och några resultat från genomförda utvärderingar och pedagogiska utvecklingsprojekt.
En översiktsbild av sökande, studenter
och examina
Antalet studenter fortsätter att öka
Under läsåret 1995/96 fortsatte den kraftiga ökning av studenter
inom grundläggande högskoleutbildning som har pågått sedan läsåret 1990/91. Totalt fanns under läsåret 1995/96 285 800 registrerade studenter i universitetens och högskolornas grundutbildningar,
vilket är en ökning med sex procent i förhållande till föregående läsår.
Se fig 2. (För definition av registrerade studenter, högskolenybörjare
etc. se sid 144. En detaljerad redovisning av nybörjare, registrerade
och examina ges i statistiskt meddelande U20 SM 9701).
Ökningen av antalet studenter kan sägas bero på tre samverkande
faktorer. För det första har antalet högskolenybörjare ökat, dvs.
personer som inte tidigare studerat i högskolan. Bortsett från läsåret
19
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
300 000
1994/95 har den årliga ökningen av
Registrerade
högskolenybörjare varierat med mellan 250 000
Nybörjare
Examina
fem och åtta procent. Läsåret 1995/96
var 66 330 av studenterna högskoleny- 200 000
börjare. För det andra har antalet studenter som inte är högskolenybörjare 150 000
utan varit registrerade i högskoleutbild- 100 000
ning tidigare också ökat med mellan fem
och tio procent årligen. Det är studenter 50 000
som fortsätter sin utbildning, studenter
0
som gjort studieuppehåll och återkom77/78
79/80
81/82
83/84
85/86
87/88
89/90
91/92
93/94
mer samt studenter med en tidigare exaFig 2. Utveckling av antalet högskolenybörjare, registrerade studenter och examina 1977/78-1995/96.
men som vill fortbilda eller vidareutbilda sig. För det tredje har antalet examina, det vill säga utflödet,
endast ökat marginellt och under läsåret 1995/96 faktiskt minskat i
antal, samtidigt som många studenter som redan har en examen
fortsätter att studera.
95/96
Folkmängd
Flera faktorer inom och utanför högskolesektorn har påverkat och
möjliggjort utvecklingen. Universiteten och högskolorna har fått
ökade resurser av statsmakterna och större möjligheter att själva
besluta om sin studieorganisation. Detta har möjliggjort för lärosätena att både ta in fler nybörjare och förlänga en del befintliga
utbildningar. Dessutom har en fyraårig magisterexamen införts.
Samtidigt som dessa förändringar av högskolesektorn ägt rum har det
kärva läget på arbetsmarknaden bidragit till att fler ungdomar väljer
att bedriva högskolestudier.
150 000
Befolkningsstrukturen är en extern faktor som har betydelse för
högskolesektorns utveckling. Under början av 1990-talet var de stora
ungdomskullarna från 1960-talet i åldrar där de flesta studenter
rekryteras till högskoleutbildning. Se fig 3.
0
De som i dag är 20 till 26 år är födda under första hälften av 1970talet. Dessa årskullar är betydligt mindre än de sena sextiotalisterna
men ändå betydligt större än de kullar som föddes under andra
hälften av 1970-talet. De årskullar som nu är under 20 år och lämnar
gymnasieskolan är betydligt mindre än årskullarna som nu är mellan
20 och 30 år.
Sökande till högskoleutbildning
De som söker till universitet och högskolor kan delas in i två grupper.
Sökande som tidigare inte bedrivit högskolestudier och sökande som
tidigare har bedrivit högskolestudier. Till höstterminen 1996 sökte
totalt 273 990 personer till utbildningar vid universiteten och
20
120 000
90 000
60 000
30 000
10
15
20
25
30
Fig 3. Folkmängd 31/12 1995 i olika åldersgrupper.
35
Ålder
gru nd u tb i ldni ng
Antal
120 000
totalt
kvinnor
högskolorna, vilket motsvarar en tioprocentig ökning i förhållande
till hösten 1995. Drygt 60 procent av de sökande var kvinnor. Av det
totala antalet sökande hade 41 procent eller 112 770 personer inte
tidigare varit registrerade i svensk högskoleutbildning.
män
100 000
80 000
60 000
Sökande som inte tidigare bedrivit högskolestudier
40 000
20 000
0
ht -92
ht -93
ht -94
ht -95
ht -96
Fig 4. Antal sökande som ej tidigare varit registrerade
höstterminerna 1992-1996.
Som framgår av fig 4 har antalet sökande som ej tidigare har bedrivit
högskolestudier ökat. Denna ökning har ägt rum trots att årskullarna
i de yngre åldrarna som söker till högskolan minskat i förhållande till
tidigare år. Till exempel har andelen 19-åringar ur respektive årskull
som söker till högskolan ökat.
Ett liknande mönster framträder om man ser på direktövergångarna
från gymnasieskolan till högskolan. Av de ungdomar som avslutade
sin gymnasieutbildning under läsåret 1994/95 påbörjade 22 procent
högskolestudier 1995/96. Detta var en procentuell ökning i förhållande till 1992/93 då 18 procent av gymnasieskolans avgångsklasser
fortsatte direkt till högskolan. Under samma period minskade avgångsklasserna från gymnasiet i storlek från 95 000 till 68 000.
Antal
50 000
40 000
30 000
Intresset för högskolestudier ökar för varje år bland ungdomar i
18–19 års ålder. Detta mönster gäller för både kvinnor och män.
20 000
10 000
Sökande som tidigare varit registrerade
0
ht -92
ht -93
ht -94
ht -95
ht -96
Fig 5. Antal sökande med minst en tidigare högskoleexamen
höstterminerna 1992-1996.
Den andra gruppen som söker till universiteten och högskolorna, dvs.
studenter som tidigare varit registrerade i högskoleutbildning är en
heterogen grupp. Totalt utgör denna grupp 59 procent av samtliga
sökande. 19 procent av samtliga sökande har varit borta från högskolan minst ett år. Här finns studenter som har en påbörjad men icke
avslutad utbildning och som återkommer för att avsluta, bygga på
eller skaffa sig en ny utbildning. Av alla sökande är 40 procent
studenter som varit registrerade terminen innan och som söker för att
komma in på ‘nästa’ kurs i utbildningen. Andelen fortsättningssökande har ökat med fem procentenheter hösten 1996 i förhållande
till hösten 1995. Totalt hade 41 100 personer (15 procent) av samtliga
sökande minst en tidigare avlagd högskoleexamen, vilket motsvarar
en ökning med 38 procent i förhållande till föregående hösttermin.
Se fig 5.
Antalet sökande som studerat i högskolan tidigare ökar mer än
antalet som inte studerat tidigare. Framför allt ökar antalet
sökande som redan har en examen från högskolan.
21
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antagningsprocessen
När antalet sökande överstiger de platser som respektive utbildningsanordnare ställer till förfogande görs ett urval genom antagningsprocessen.
En speciell uppföljning gjordes av antagningen hösten 1993 inom
ramen för arbetet med uppföljningen av 1993 års universitets- och
högskolereform (RUT-93, Antagningen i praktiken, arbetsrapport nr
4). RUT-93 visade att antalet högskolenybörjare bara kan ses som ett
delresultat av den process som ansöknings/antagningssystemet innebär. Både hösten 1993 och hösten 1995 hade cirka 86 procent av
högskolenybörjarna sökt högskoleutbildning genom något av de
datoriserade antagningssystemen (VHS, LANT och LFA). Bland de
resterande 14 procenten som inte sökt på detta sätt återfinns studenter som börjat på olika konstnärliga utbildningar där antagning sker
med hjälp av olika arbetsprover. I denna grupp finns även studenter
som börjat på en kurs eller ett program efter det att antagningen
avslutats. En faktor som ytterligare försvårar analysen av antagningen
är att många som sökt, antagits och tackat ja, inte återfinns bland de
registrerade studenterna. Vidare finns det en liten grupp som avbrutit
sin ansökan men ändå återfinns bland de registrerade studenterna.
Slutligen går det inte att via den tillgängliga statistiken avgöra
huruvida en student är registrerad på samma utbildning som ursprungligen söktes.
Att jämföra antalet sökande med antalet antagna är således inte en
framkomlig väg för att svara på frågan hur efterfrågan på studier
kan tillgodoses. Det är därför mer relevant att använda högskolenybörjare i stället för antalet antagna som mått på inflödet till
högskolan.
Sökande och nybörjare
För att försöka beskriva högskolornas möjligheter att svara mot
studenternas efterfrågan på högskoleutbildning, kan man beräkna
kvoten mellan antalet sökande och antalet nybörjare. Till höstterminen 1993 var det dubbelt så många som sökte i förhållande till hur
många som sedan registrerades som högskolenybörjare. Hösten 1995
kunde en marginell ökning av denna kvot noteras. Vid terminsstarten
hösten 1996 hade kvoten mellan antalet sökande som inte varit
registrerade tidigare och antalet högskolenybörjare stigit från 2,1
sökande per högskolenybörjare hösten 1995 till 2,2 hösten 1996. Se
fig 6.
Skillnaderna totalt återspeglas i varje åldersintervall. Skillnaderna
mellan kvinnor och män varierar mellan olika åldrar, men i alla
22
3,5
3,0
ht 1995, kvinnor
ht 1995, män
ht 1996, kvinnor
ht 1996, män
-21
25-34
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
22-24
35+
totalt
Fig 6. Antal sökande per nybörjare för män och kvinnor i
olika åldersintervall höstterminerna 1995 och 1996.
gru nd u tb i ldni ng
Andel
40%
25%
20%
23-24 år
21-22 år
30%
25-28 år
35%
t.o.m. 20 år
15%
10%
5%
0%
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
Fig 7. Andel av årskullarna födda 1966-1975 som påbörjat
högskolestudier före 20, 22, 24 och 28 års ålder.
åldersgrupper har kvinnor svårare att ta sig in i högskolan än män. De
största skillnaderna mellan män och kvinnor i antalet som påbörjar
högskolestudier i relation till hur många som söker finns i åldersintervallet 22–24 år. Bland kvinnor i dessa åldrar går det 2,6 sökande
på varje nybörjare. Motsvarande siffror för män är 1,8 sökande per
nybörjare. Orsaken till skillnaderna är att kvinnor i stor utsträckning
söker sig till utbildningar där de konkurrerar med andra kvinnor om
de tillgängliga platserna. Vårdutbildningar och vissa lärarutbildningar
är exempel på sådana utbildningar.
Trots att fler kvinnor än män söker till högskoleutbildning och fler
kvinnor än män påbörjar högskolestudier, är det samlade utbildningsutbudet bättre anpassat för män som söker till högskolan
än för kvinnor.
Andel
40%
21-22 år
25-28 år
30%
23-24 år
Högskolenybörjare som andel av årskullen
35%
25%
20%
t.o.m. 20 år
15%
10%
5%
0%
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
Fig 8. Andel av alla kvinnor födda 1966-1975 som påbörjat
högskolestudier före 20, 22, 24 och 28 års ålder.
Av årskullen som föddes 1975 hade 20 procent av männen påbörjat
högskolestudier läsåret 1995/96. Motsvarande andel för kvinnorna
var 29 procent. Se fig 7–9. I förhållande till de som föddes 1974 och
var 20 år 1994, innebar detta att ytterligare en halv procent av alla 20åringar hade påbörjat högskolestudier. I ett längre perspektiv är detta
en marginell ökning. Av årskullen som föddes 1970 hade 11 procent
av männen respektive 18 procent av kvinnorna påbörjat högskolestudier före 20 års ålder. Under perioden 1989–94 ökade andelen 20åringar som påbörjat högskolestudier med i genomsnitt 2,25
procentenheter per år. Om detta innebär att årskullen född 1975
kommer att påbörja sina högskolestudier senare eller om intresset för
högskolestudier inte fortsätter att öka lika mycket i framtiden är ännu
för tidigt att uttala sig om. Klart är emellertid att ökningen av andelen
högskolenybörjare av varje årskull har skett i åldersintervallet upp
t.o.m. 20 år.
Andel
40%
20%
21-22 år
25%
25-28 år
30%
23-24 år
35%
Det blir således svårare för sökande som inte tidigare varit registrerade att komma in i högskolan. Resultatet av detta blir att
andelen av varje årskull som påbörjar högskolestudier inte kommer fortsätta öka, om inte de sena sjuttiotalisterna påbörjar sina
studier senare i livet än tidigare årskullar.
10%
5%
t.o.m. 20 år
15%
0%
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
Fig 9. Andel av alla män födda 1966-1975 som påbörjat
högskolestudier före 20, 22, 24 och 28-års ålder.
Högskolenybörjarna fördelade på
kvinnor, män och ålder
Läsåret 1995/96 påbörjade 66 330 personer högskolestudier. Detta är
en ökning med fem procent i förhållande till läsåret 1994/95.
Samtidigt är det en återgång till den relativa ökningstakt av
23
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
högskolenybörjare som vi sett under hela 1990-talet med undantag
för föregående läsår då ökningstakten av nybörjarna gick ned. Se fig
10.
Procentuell
förändring
10%
högskolenybörjare
registrerade
5%
0%
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
Antal
70 000
totalt
Antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning
läsåret 1995/96 ökade med 16 000 studenter till 285 800 i förhållande till läsåret 1994/95. Detta motsvarar en ökning med sex
procent. Fördelningen av studenterna på olika ämnesområden framgår av fig 13.
88/89
Fig 10. Årlig procentuell förändring av antalet högskolenybörjare och registrerade studenter 1978/79-1995/96.
60 000
Registrerade studenter
87/88
86/87
-5%
85/86
Totalt var 56 procent av högskolenybörjarna kvinnor (fig 11), men
denna bild kan nyanseras genom en uppdelning i åldersintervall. De
yngre studenterna har minskat sin andel av samtliga nybörjare under
de senaste åren. Se fig 12. Denna minskning gäller både för män och
för kvinnor. I åldersintervallet 22–24 år är skillnaderna marginella
och här är skillnaden mellan andelen män och andelen kvinnor också
minst. De äldre nybörjarna i åldern 25–34 har ökat sina andelar bland
både män och kvinnor. Bland de äldsta nybörjarna är förändringarna
små, anmärkningsvärt är dock att andelen kvinnor över 35 år av det
totala antalet högskolenybörjare är dubbelt så stor som andelen män.
Den relativa minskningen av yngre högskolenybörjare, och motsvarande relativa ökning av högskolenybörjare i åldrarna 25–34 kan
sannolikt hänföras till förändringar i årskullarnas storlekar.
kvinnor
män
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
Andelen kvinnliga studenter uppgick till 57 procent, en nivå som i
princip varit konstant sedan 1982/83. Andelen kvinnor respektive
män varierar högst väsentligt mellan de olika ämnesområdena. Snedast
fördelning mellan män och kvinnor var det inom ämnesområdena
vård och omsorg med 87 procent kvinnor, övriga ämnen (bl.a.
humanbiologi, kvinnostudier) med 81 procent kvinnor, och teknik
med 77 procent män. Under de tre senaste läsåren har endast små
förändringar skett. Störst förändring uppvisar det medicinska området där andelen kvinnor ökat från 55 till 63 procent, och det
konstnärliga området där männen ökat från 32 till 38 procent.
0
87/88
89/90
91/92
93/94
95/96
Fig 11. Utveckling av antalet högskolenybörjare läsåren
1986/87-1995/96.
60%
50%
1993/94 kvinnor
1993/94 män
1994/95 kvinnor
1994/95 män
1995/96 kvinnor
1995/96 män
40%
Registrerade studenter på program som
leder till yrkesexamen
Vissa utbildningsprogram leder till yrkesexamina som beslutats av
statsmakterna. Andelen studenter som läser på sådana program har
minskat till drygt 40 procent från att ha legat på 44 procent läsåret
1993/94. Detta är bl.a. en effekt av 1993 års högskolereform som gav
universiteten och högskolorna större möjligheter att själva utforma
24
30%
20%
10%
0%
t.o.m. 21
22-24
25-34
35-
totalt
Fig 12. Andelar av högskolenybörjarna fördelat på ålder, för
läsåren 1993/94-1995/96.
gru nd u tb i ldni ng
Antal
200 000
1993/94
1994/95
utbildningsutbudet samtidigt som generella examina infördes. Resultaten av detta är bland annat att fler studenter läser fristående kurser
och själva väljer vilka ämnen som skall ingå i examen.
1995/96
150 000
100 000
50 000
Övriga
ämnen
Medicin
Konstn.
Teknik
Vård &
omsorg
Naturvet.
Hum. &
teol.
Juridik &
samh.vet.
0
Fig 13. Antal registrerade studenter per ämnesområde läsåren
1993/94-1995/96.
De utbildningsprogram som leder till yrkesexamen som har flest antal
registrerade presenteras i tablån. Se fig 14. Vilka program som har
flest antal registrerade är inte bara beroende på hur många som börjar
på dem. Programmens längd är naturligtvis också avgörande för hur
många som återfinns som registrerade. Uppgifter om nybörjare på
vissa program som leder till yrkesexamen finns redovisade i avsnittet
om treårsperioden 1993/94–1995/96.
Fig 14. Antal registrerade på de åtta största programmen som leder till yrkesexamen.
Omfattning
Civilingenjörsexamen
Ingenjörsexamen
Sjuksköterskeexamen
Grundskollärarexamen 1–7
Barn- och ungdomspedagogisk examen
Grundskollärarexamen 4–9
Juris kandidatexamen
Läkarexamen
180
80–120
120
140
120
140–180
180
220
p
p
p
p
p
p
p
p
1993/94
22
11
11
10
11
6
6
5
003
182
386
055
303
517
222
411
1994/95
22
10
10
10
8
7
6
5
541
998
570
843
857
244
426
373
1995/96
23
13
11
10
7
7
6
5
326
241
401
861
609
490
692
261
Registrerade studenters åldersfördelning
Under flera år har andelen unga studenter ökat. Läsåret 1990/91 var
andelen studenter 25 år och yngre 46 procent av samtliga registrerade.
Läsåret 1994/95 hade andelen under 25 år stigit till att vara hälften
av alla registrerade. Denna utveckling har inte fortsatt under 1995/96
utan istället planat ut på femtioprocentsnivån. Detta trots att antalet
studenter under 25 år har ökat med 8 500 till 143 000. Antalet
studenter över 25 år har med andra ord ökat lika mycket. Se fig 15.
Det som har hänt under de senare åren är att studenterna under 21
år har minskat sin andel samtidigt som studenter i åldrarna 22–24 år
har ökat sin. Föryngringen av studentstocken stannar således av
under läsåret 1995/96. En bidragande orsak härtill är minskande
underlag av studenter på grund av minskande årskullar i de aktuella
åldrarna.
35%
25-34 år
30%
22-24 år
25%
Studenter registrerade på distansutbildning
över 35 år
20%
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
87/88
15%
86/87
under 21
Fig 15. Andel registrerade studenter i olika åldrar läsåren
1986/87-1995/96.
27 000 studenter eller tio procent av samtliga bedrev läsåret 1995/96
studier på distans. Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 har antalet
studenter som är registrerade på kurser som ges på distans ökat med
23 procent. De flesta är registrerade vid stora universitet. Störst andel
av studenterna som läser på distans återfinns vid de mindre och
25
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
medelstora högskolorna där tolv procent studenterna läser på distans.
Motsvarande andel för universitet och fackhögskolorna är åtta, och
för vårdhögskolorna tio procent. Störst antal registrerade i distansutbildning inom respektive högskolekategori finns vid lärosäten i
Umeå. I fig 16 visas de tre lärosäten inom varje kategori som har störst
andel studenter registrerade på kurser som ges på distans.
Antal
300 000
registrerade studenter
250 000
högskolenybörjare
200 000
150 000
100 000
Fig 16. Studenter i distansutbildning vid olika lärosäten
Univ/högsk med fasta
forskningsresurser
Umeå universitet
Högskolan i Luleå
Uppsala universitet
Mindre och medelstora
högskolor
Mitthögskolan
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan Kristianstad
Vårdhögskolor
Hälsohögskolan i Umeå
Vårdhögskolan i Växjö
Vårdhögskolan Gävle
24%
18 805
7 211
26 169
6 406
1 240
4 043
34.1%
17.2%
15.4%
46%
22%
19%
82 620
9 799
11.9%
42%
10 456
4 561
3 554
2 679
1 041
6 04
25.6%
22.8%
17%
13%
131%
32
23 554
2 405
10.2%
-8%
2 003
990
766
824
397
231
41.1%
40.1%
30.2%
104%
1%
110%
ht -96
85
ht -95
15 487
ht -94
194 285
0
ht -93
23%
ht -92
9.5%
ht -91
27 048
ht -90
285 802
ht -89
Andel på
distans
ht -88
Antal
distans
50 000
ht -87
Totalt antal registrerade
Antal
totalt
Ökning av
antal
från 93/94
Fig 17. Antal registrerade studenter och högskolenybörjare
höstterminerna 1987-1996.
Antal
examina
35 000
30 000
totalt
25 000
20 000
kvinnor
15 000
10 000
män
Vissa uppgifter om antalet nybörjare och registrerade studenter i
grundläggande högskoleutbildning kan redovisas för höstterminen
1996.
Det var en liten ökning av antalet högskolenybörjare även under
höstterminen 1996. Sammanlagt började 51 490 nya studenter i
olika högskoleutbildningar. Det är en ökning med knappt 1 procent
i förhållande till hösten 1995. Detta är den klart minsta ökningen av
antalet högskolenybörjare mellan två höstterminer under 1990-talet.
Se även basfaktatabell nr 4 för fördelning av antalet högskolenybörjare per högskola.
Antalet registrerade studenter fortsatte att öka under höstterminen
1996. Totalt var 259 930 studenter registrerade i grundläggande
högskoleutbildning. Det motsvarar en ökning med nästan sex procent i förhållande till höstterminen 1995. Se fig 17.
En jämförelse av ökningstakten mellan antalet registrerade på
höstterminsbasis och antalet registrerade på läsårsbasis visar att
26
Fig 18. Antal examina 1986/87-1995/96.
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
87/88
0
Höstterminsuppgifter
86/87
5 000
gru nd u tb i ldni ng
Antal
examina
10 000
Jur. & samh. vet.
8 000
Undervisning
6 000
Vård
Teknik & naturvet.
förändringarna följer samma mönster. Om detta mönster består och
inte något oförutsett inträffar under innevarande läsår 1996/97 så
kommer ökningen av antalet studenter att bli ungefär 5,6 procent i
förhållande till läsåret 1995/96. Med en sådan ökningstakt kommer
antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning
för läsåret 1996/97 att uppgå till cirka 302 000.
4 000
Hum. & teol.
2 000
95/96
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
87/88
86/87
0
94/95
Med, odont.
Konstn.
Lant- & skogsbr.
Om hittillsvarande trender håller i sig även under innevarande
läsår, så kommer antalet registrerade studenter för läsåret 1996/97
uppgå till cirka 302 000.
Fig 19. Antal examina per område 1986/87-1995/96.
Examina
Antal
examina
5 000
Under den senare delen av 1980-talet var antalet avlagda examina
cirka 31 000 per år. Under perioden 1991/92–1994/95 steg antalet
examina för att nå en topp på drygt 34 000 läsåret 1994/95. Antalet
examina minskade kraftigt läsåret 1995/96 till 31 600. Se fig 18.
4 000
Nedgången mellan 1994/95 och 1995/96 beror till stor del på en
minskad examination inom undervisningsområdet (-2000 examina)
men även inom teknik och naturvetenskap (-450 examina) samt
juridik och samhällsvetenskap (-200 examina) har det skett en
minskning. Se fig 19.
3 000
2 000
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
86/87
0
87/88
1 000
Fig 20. Antal examina, barn- och ungdomspedagogisk
utbildning (motsvarande) 1986/87-1995/96.
Antal
examina
2 500
grund. 1-7
grund. 4-9
gymn.
2 000
Som framgår av fig 20 och fig 21 beror utvecklingen inom undervisningsområdet på den kraftigt minskande examinationen av fritidspedagoger och förskollärare i samband med att dessa utbildningar
ersatts av barn- och ungdomspedagogisk examen. Antalet nybörjare
har minskat med närmare en fjärdedel de senaste åren samtidigt som
utbildningen har förlängts. Båda faktorerna bidrar till en minskad
examination. Utvecklingen ligger i linje med statsmakternas intentioner om en minskad volym inom de barn- och ungdomspedagogiska
utbildningarna (se vidare avsnittet om utvecklingen under treårsperioden 1993/94–1995/96). Examinationen av grundskollärare
och gymnasielärare ökade däremot något.
1 500
1 000
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
87/88
0
86/87
500
Fig 21. Antal examina, grundskollärarutbildning 1-7 och 4-9
samt gymnasielärarutbildning (motsvarande) 1986/87-1995/96.
Inom det tekniskt-naturvetenskapliga området ligger huvuddelen av
minskningen på tekniska utbildningar (-350). Antalet civilingenjörsexamina har minskat med 200. Av redovisningstekniska skäl
borde dock cirka 100 civilingenjörsexamina flyttats från 1994/95 till
1993/94, vilket jämnar ut kurvan. Examinationen från civilingenjörsutbildningarna uppvisar även tidigare smärre fluktuationer. Eftersom
antalet nybörjare ökat med närmare 30 procent under 1990-talet kan
man förvänta sig en ökad examination av civilingenjörer framöver.
27
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
examina
Även antalet ingenjörsexamina har minskat, men detta uppvägs till
stor del av att antalet kandidatexamina inom teknikområdet ökat. Se
fig 22. Examina enligt äldre studieordning inom teknik har minskat
med 50 och yrkesteknisk högskoleexamen med drygt 100. Kandidatoch magisterexamina i naturvetenskap har ökat, dock inte lika
mycket som antalet äldre examina minskat varför även de naturvetenskapliga utbildningarna uppvisar en nettominskning (-100).
3 500
civilingenjör
högskoleingenjör
tekn. kand.
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
0
87/88
500
86/87
Examinationen av läkare och tandläkare har pendlat något under
senare år men ändå hållit en tämligen konstant nivå. Här kan dock
förväntas en lägre examination framöver på grund av minskat antal
nybörjare.
Fig 22. Antal examina, civilingenjör, högskoleingenjör och
teknisk kandidat 1986/87-1995/96.
Antal
examina
30 000
25 000
20 000
15 000
I detta avsnitt redovisas resultaten för treårsperioden 1993/94–
1995/96 i förhållande till utbildningsuppdragen, utvecklingen avseende vissa program under treårsperioden, den volymmässiga förändringen mätt i antal helårsstudenter samt utvecklingen av kursutbudet
under treårsperioden. Redovisningen avser de statliga universiteten
och högskolorna (exkl. Sveriges lantbruksuniversitet) samt stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, dvs. samtliga lärosäten som erhöll utbildningsuppdrag inför
treårsperioden 1993/94–1995/96. I redovisningen av kursutbudet
ingår dock inte samtliga dessa lärosäten eftersom den redovisningen
bygger på uppgifter som hämtas från studiedokumentationssystemet
LADOK (lokalt administrativt dokumentationssystem).
28
10 000
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
0
89/90
5 000
88/89
Från och med läsåret 1993/94 beslutar universiteten och högskolorna
själva om sitt utbildningsutbud vad gäller inriktning, studieorganisation, dimensionering och lokalisering. Detta sker inom de ekonomiska ramar och andra villkor som framgår av det treåriga s.k.
utbildningsuppdrag som riksdagen beslutar om för varje lärosäte.
120-
87/88
Treårsperioden 1993/94–1995/96
<120
86/87
Den kraftiga ökningen av antalet examina omfattande tre år eller
längre fortsätter, medan examina från kortare utbildningar minskar.
Se fig 23. Läsåret 1995/96 avsåg knappt 85 procent av alla examina
utbildningar som var tre år eller längre. Denna utveckling beror
huvudsakligen på förlängda utbildningar inom undervisningsområdet och vårdområdet. Även ingenjörsutbildningarna har i många fall
förlängts till att omfatta tre år.
Fig 23. Antal examina 1986/87-1995/96 efter examenslängd.
gru nd u tb i ldni ng
Utbildningsuppdragen
Statliga universitet och högskolor, inklusive Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, erhöll inför budgetåret 1993/94
utbildningsuppdrag som avsåg treårsperioden 1993/94–1995/96.
Treårsperioden avslutades således den 30 juni 1996, trots att budgetåret 1995/96 omfattade 18 månader, dvs. perioden 1 juli 1995– 31
december 1996. Uppdragen bestod av
• Examenskrav, dvs. minsta antal examina under treårsperioden
avseende vissa examina.
• Ramstyrning av utbildningsutbudets inriktning uttryckt som det
högsta totala antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kan ge
ersättning under treårsperioden.
• Eventuella särskilda åtaganden.
• Ett takbelopp, dvs. den högsta samlade årliga ersättningen för
helårsstudenter och helårsprestationer.
• Möjlighet att fördela prestationerna över treårsperioden, dvs. spara
prestationer eller outnyttjat takutrymme mellan åren.
Resultat
Examina
Enligt utbildningsuppdragen skulle antalet avlagda examina under
treårsperioden uppgå till minst de antal som redovisas i fig 24 (totalt
för samtliga universitet och högskolor). Av tabellen framgår också
utfallet, dvs. det totala antalet examina som redovisats i respektive
lärosätes årsredovisning för treårsperioden. Se även basfaktatabell nr 7.
Examen
Minsta antal
examina enl.
uppdragen
Redovisat
antal
examina
Examina om minst
80 poäng
885
864
Examina om minst
120 poäng
54 560
63 809
Civilingenjörsexamen
8 945
9 110
Grundskollärarexamen 1-7
6 270
6 035
Grundskollärarexamen 4-9
4 590
2 291
Gymnasielärarexamen
4 430
3 057
Läkarexamen
2 221
2 253
570
562
Tandläkarexamen
Fig 24. Examina enligt utbildningsuppdragen samt redovisat
antal examina för treårsperioden 1993/94–1995/96.
Det är endast de konstnärliga högskolorna i Stockholm som haft
uppdrag avseende examina som omfattar minst 80 poäng. De konstnärliga högskolorna har uppnått sina examensuppdrag med undantag för Konstfack och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Samtliga universitet och högskolor utom de konstnärliga högskolorna i Stockholm har haft ett uppdrag avseende examina som
omfattar minst 120 poäng. Samtliga lärosäten, utom Karolinska
institutet och Idrottshögskolan i Stockholm, har redovisat fler examina under treårsperioden än vad som angivits i uppdraget. Totalt har
9 249 fler examina som omfattar minst 120 poäng redovisats i
förhållande till uppdragens minimikrav.
Det totala antalet avlagda civilingenjörsexamina var 9 110 under
treårsperioden vilket var något fler än uppdragens minimiantal.
29
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Vad gäller de olika lärarexamina visar sammanställningen ovan att
totalt redovisat antal grundskollärarexamina med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1–7 understiger det antal som angivits i
uppdragen med drygt 200. Endast 5 lärosäten av 15 har redovisat fler
sådana examina än som angivits i uppdragen.
Den största skillnaden mellan uppdragen och redovisat antal examina
gäller grundskollärarexamina med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4–9. Knappt 2 300 sådana examina har redovisats medan
uppdragen totalt var minst 4 590 examina. Flera lärosäten har i sina
årsredovisningar påpekat att examenskraven för grundskollärarexamina 4–9 har varit orealistiskt högt ställda. Detta gäller också
examenskraven för gymnasielärarexamina som enligt uppdragen
skulle uppgå till minst 4 430 medan redovisat antal var 3 057. Inget
lärosäte som har haft examensuppdrag avseende de två sistnämnda
examina har kunnat fullgöra sitt uppdrag.
Vad gäller läkarexamina har vissa lärosäten inte nått upp till sitt
uppdrag samtidigt som andra har redovisat fler examina än vad som
krävts. Sammantaget har fler examina redovisats än uppdragens
minimikrav.
Ortopedingenjörsprogrammet
Hälsohögskolan i
Jönköping
Slutligen är totala antalet redovisade tandläkarexamina 562 vilket är
8 färre än vad som angivits i uppdragen. Endast Göteborgs universitet
har redovisat fler sådana examina än uppdragets minimiantal.
Helårsprestationer inom olika utbildningsområden
De ramar som har angivits i utbildningsuppdragen avseende högsta
antal helårsprestationer inom ett utbildningsområde eller grupp av
utbildningsområden som kunde ge ersättning under treårsperioden
angavs så att universitet och högskolor fick handlingsutrymme att
såväl öka som minska utbildningsutbudet inom respektive utbildningsområde. Ramarna medgav också möjligheten att expandera det
totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer under perioden.
Av universitetens och högskolornas årsredovisningar framgår att det
maximala antalet helårsprestationer som ger ersättning har överskridits av fyra lärosäten vad gäller utbildningsområdena humaniora,
samhällsvetenskap, teologi och juridik (vilka utgör en grupp), av tre
lärosäten vad gäller naturvetenskap, teknik och vård (vilka också
utgör en grupp), av ett lärosäte vad gäller medicin, av fyra lärosäten
vad gäller undervisningsområdet, av fem lärosäten vad gäller utbildningsområdet ”övrigt” och av sju lärosäten vad gäller de konstnärliga
utbildningsområdena. Totalt har antalet redovisade helårsprestationer
utöver det maximala antalet som kunde ge ersättning fördelat sig
enligt fig 25.
30
Utbildningsområde/
grupp av utbildningsområden
Humaniora, samhällsvetenskap,
juridik, teologi
Naturvetenskap, teknik, vård
Medicin
Undervisning
Redovisade helårsprestationer utöver
maximalt antal som
kunde ge ersättning
under treårsperioden
655
1 017
65
694
Övrigt
255
Konstnärliga
151
Fig 25. Redovisade helårsprestationer utöver maximalt antal
som kunde ge ersättning under treårsperioden 1993/94–
1995/96.
gru nd u tb i ldni ng
I flertalet fall har de lärosäten som redovisat helårsprestationer utöver
maximalt antal som kan ge ersättning också redovisat ett stort antal
helårsprestationer som inte ryms inom de samlade takbeloppen för
treårsperioden, dvs. dessa lärosäten hör till den grupp som totalt sett
gjort relativt stora överintag av studenter.
Helårsprestationer som ej rymts inom takbeloppen
Universiteten och högskolorna har för varje budgetår inom treårsperioden erhållit ett takbelopp som anger den högsta möjliga ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer. I de fall värdet av
redovisade helårsstudenter och helårsprestationer understigit takbeloppet har lärosätet kunnat spara outnyttjat takbelopp till kommande budgetår inom treårsperioden. I de fall lärosätet redovisat fler
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som rymts inom årets
takbelopp har överskjutande helårsprestationer kunnat sparas till
kommande budgetår inom treårsperioden för att då berättiga till
ersättning.
Flertalet lärosäten redovisade per den 30 juni 1996 helårsprestationer
för vilka de ej kunnat få ersättning, dvs. överskjutande helårsprestationer som inte rymts inom takbeloppen under treårsperioden.
Det samlade värdet av icke ersatta helårsprestationer per den 30 juni
1996 var drygt en miljard kronor. I detta belopp ingår såväl helårsprestationer som inte rymts inom de samlade takbeloppen som
helårsprestationer som inte ersatts på grund av att de överstigit det
maximala antalet ersättningsberättigade helårsprestationerna inom
vissa utbildningsområden enligt vad som redovisats i föregående
avsnitt.
Omräknat i helårsstudenter med en genomsnittlig prestationsgrad
motsvarar en miljard kronor cirka 40 000 helårsstudenter inom det
samhällsvetenskapliga området.
Universitet och högskolor har således, helt i enlighet med gällande
regler, under treårsperioden 1993/94–1995/96 givit plats åt betydligt
fler studenter än vad de fått ersättning för. I anslutning till Högskoleverkets regeringsuppdrag att följa upp resurstilldelningssystemet har
synpunkter inhämtats från samtliga lärosäten som omfattas av det
resurstilldelningssystem som infördes den 1 juli 1993. Av dessa
synpunkter framgår att huvudorsaker till de överintag som gjorts har
varit dels osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet, dvs.
övergången från att få ersättning för tillhandahållna årsstudieplatser
till att få ersättning för antalet studenter och deras prestationer, dels
arbetsmarknadsläget som medfört att man velat ge tillträde till
framför allt fler ungdomar än vad takbeloppen medgett.
31
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Det bör dock framhållas att överintagen i många fall inneburit
“överfulla“ undervisningsgrupper och överbelastning på såväl lärare
som lokaler. Sådana förhållanden kan accepteras under en kortare tid
utan att kvaliteten äventyras, men ger i längden inte rimliga arbetsförhållanden för vare sig studenter eller lärare.
Särskilda åtaganden
Flertalet universitet och högskolor har under treårsperioden, utöver
det ordinarie uppdraget, även haft ett antal särskilda åtaganden. Vissa
särskilda åtaganden har endast gällt ett lärosäte, medan andra har gällt
de flesta lärosäten. Till den senare kategorin hör de särskilda
utbildningssatsningar som beslutats av bl.a. arbetsmarknadsskäl.
Samtliga lärosäten utom de konstnärliga högskolorna och Idrottshögskolan i Stockholm samt Karolinska institutet omfattas av två
eller flera av dessa utbildningssatsningar. Av basfaktatabell nr 8
framgår respektive lärosätes åtaganden samt redovisade resultat.
Under treårsperioden har följande utbildningssatsningar utgjort särskilda åtaganden:
Budgetåret 1993/94: Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår.
Budgetåret 1994/95: Basår samt sommarkurser.
Budgetåret 1995/96 (12 månader): Basår, sommarkurser, s.k. NTutbildning, ettåriga språkutbildningar, aspirantutbildning och tillfällig utökning av kurser i humaniora, samhällsvetenskap och juridik.
För sommarkurser har gällt att lärosätena skall erbjuda sommarkurser
om minst 5 och högst 10 poäng ur det ordinarie kursutbudet.
Den s.k. NT-utbildningen avser naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar som skall möjliggöra för vuxna, redan yrkesverksamma
eller arbetslösa att genomgå sådana utbildningar. Som studiefinansiering gäller särskilt vuxenstudiestöd och personer mellan 28 och 48 år
kan komma ifråga. Totalt skall 9 000 nya platser anordnas, med
antagning höstterminerna 1995, 1996 och 1997. En närmare redovisning av de s.k. NT-utbildningarna samt basårsutbildning ges i
avsnittet om naturvetenskap och teknik.
Aspirantutbildning är en utbildning som på försök anordnades av nio
lärosäten under läsåret 1995/96. Utbildningen vänder sig i första
hand till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Syftet
med utbildningen är att underlätta invandrarnas inträde på arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tas till vara. I utbildningen ingår praktik i näringsliv eller i gemensam sektor.
32
Idrottshögskolan
Stockholm
gru nd u tb i ldni ng
Syftet med den ettåriga språkutbildningen var att generellt förbättra
möjligheterna till språkutbildning. Satsningen är tvåårig.
Såväl språkutbildningarna som den tillfälliga utökningen inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik är av den karaktären att lärosätena
normalt inte “öronmärker“ de studenter som omfattas av dessa
särskilda åtaganden. De är mer att betrakta som en tillfällig utökning
av det ordinarie kursutbudet, varför någon särskild uppföljning av
utfallet är svår att göra.
Läsår
Uppdrag
Antal
helårsstudenter
Resultat
Antal
helårsstudenter
1 500
1 945
2 595
1 285
1 636
2 248
1993/94
1994/95
1995/96
Fig 26. Basåret. Uppdrag och redovisat resultat för treårsperioden 1993/94–1995/96.
Utbildningsområde
Antal helårsstudenter
1994/95
1995/96
(18 mån)
Totalt
Humaniora,
samhällsvetenskap,
juridik, teologi
1 859
3 639
5 498
Naturvetenskap,
teknik, vård
490
1 356
1 846
37
43
80
Odontologi
3
17
20
Undervisning
18
91
109
Övrigt
32
114
146
7
7
2 439
5 267
7 706
Medicin
Konstnärliga
Samtliga
Fig 27. Sommarkurser. Antal helårsstudenter budgetåren
1994/95 och 1995/96 (18 mån.).
Basår
För vart och ett av de tre läsåren under treårsperioden har resultat
enligt fig 26 redovisats i lärosätenas årsredovisningar.
Av resultaten framgår att totala antalet redovisade helårsstudenter
inte uppgår till det antal som angivits i uppdragen under något av
läsåren. Dock har lärosätena väl klarat av den relativt kraftiga
dimensioneringsökning som skett under treårsperioden.
Sommarkurser
Universitet och högskolor har haft som särskilt åtagande att anordna
sommarkurser under somrarna 1994, 1995 och 1996. För detta har
anvisats medel budgetårsvis, och uppdragen har varit olika utformade
för respektive budgetår. I fig 27 redovisas resultaten uttryckt i antal
helårsstudenter per budgetår, där budgetåret 1995/96 avser hela 18månadersperioden. Därutöver redovisas helårsstudenterna fördelade
på utbildningsområden.
NT-utbildningar (NT-SVUX)
Inför hösten 1995 fördelades totalt 4 930 platser avseende s.k. NTutbildningar. Om samtliga skulle ha utnyttjats, skulle detta ha
resulterat i lika många helårsstudenter under läsåret 1995/96.
Resultaten från de olika lärosätena visar dock att totalt 1 843
helårsstudenter har redovisats under läsåret 1995/96. NT-utbildningen beskrivs närmare i avsnittet om naturvetenskap och teknik.
Aspirantutbildning
Aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning var en helt ny utbildning i högskolan när den startade som
försöksverksamhet hösten 1995. Från de berörda lärosätena (nio) har
rapporterats vissa initialproblem med denna utbildning. Bl.a. har det
varit svårigheter att finna praktikplatser, problem med behörigheten,
samt försenade kursstarter. De berörda lärosätena erhöll uppdrag för
läsåret 1995/96 omfattande totalt 1 270 helårsstudenter inom aspirantutbildning. Sammanlagt 365 helårsstudenter har redovisats för läsåret 1995/96.
33
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Högskoleverket har ett regeringsuppdrag att följa upp de särskilda
utbildningssatsningarna som av arbetsmarknadsskäl påbörjades under budgetåret 1995/96. Regeringsuppdraget skall rapporteras i
december 1997.
Utvecklingen av vissa program som
leder till yrkesexamen
Utöver de ramar som utbildningsuppdragen utgör har statsmakterna
givit uttryck för en önskvärd utveckling vad gäller vissa utbildningar.
I prop. 1992/93:169 om den högre utbildningen inför treårsperioden
1993/94–1995/96 förordade regeringen en viss långsiktig inriktning
av utbildningen vid universitet och högskolor. Sammanfattningsvis
ansåg regeringen att
• civilingenjörsutbildningen borde öka
• de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna borde minska
• grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4–9 borde öka.
Vidare angav regeringen i prop. 1993/94:150, den s.k. kompletteringspropositionen, att
• antalet nybörjare inom läkarutbildningen borde minska med totalt
120 från läsåret 1994/95
• antalet nybörjare inom tandläkarutbildningen borde minska med
40 procent från samma läsår.
Antalet nybörjare på vissa program som leder fram till
yrkesexamen under treårsperioden 1993/94–1995/96
Utöver nybörjare på de utbildningar där statsmakterna angivit en
önskvärd utveckling redovisas nedan antalet nybörjare på ingenjörsprogram och grundskollärarprogram med inriktning mot undervisning i årskurserna 1–7 samt gymnasielärarprogram.
34
gru nd u tb i ldni ng
Fig 28. Antal nybörjare på vissa program som leder fram till yrkesexamen under perioden 1993/94–1995/96 (SCB).
Program
Civiling.
Ingenjör
Barn-ungd. pedag.
Grundsk. (1–7)
Grundsk. (4–9)
Gymn.lär.
Läkar.
Tandläkar.
1992/93
4
5
4
2
1
757
864
873
971
725
776
841
332
1993/94
5
5
3
3
2
2
1
470
456
345
275
197
001
046
337
1994/95
5
5
2
2
1
1
497
073
616
960
984
902
928
237
1995/96
5
6
2
2
2
1
903
278
557
866
012
722
904
208
ökn/minskn
under treårsperioden
21
8
-69
-3
13
47
6
-37
%
%
%
%
%
%
%
%
Fig 28 visar att utvecklingen av nybörjare på de olika programmen väl
överensstämmer med den av statsmakterna förordade utvecklingen.
Antalet nybörjare på civilingenjörsprogrammen har ökat kraftigt
under treårsperioden, medan nybörjarna på de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna har minskat med nästan 70 procent
under treårsperioden.
Nybörjarna på grundskollärarutbildningarna med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4–9 har ökat, men framför allt har
nybörjarna på gymnasielärarprogrammen ökat kraftigt, vilket är
fördelaktigt eftersom examenskraven i kommande treårsperioder är
höga avseende dessa utbildningar.
Ortopedingenjörsprogrammet
Antalet nybörjare på läkar- och tandläkarutbildningen har minskat
från läsåret 1994/95 i den omfattning som statsmakterna beslutat.
Hälsohögskolan i
Jönköping
Helårsstudenter och helårsprestationer
Utvecklingen av antalet helårsstudenter
vid universitet och högskolor
Antal
250 000
Det totala antalet helårsstudenter vid statliga, landstingskommunala
och enskilda högskolor uppgick läsåret 1995/96 till 233 070. Antalet
helårsstudenter avser all grundutbildning och även särskilda åtaganden och uppdragsutbildning. Antalet helårsstudenter ökade mellan
läsåret 1993/94 och 1995/96 med närmare 28 000, vilket motsvarade
en total ökning med 13 procent. Totalt har antalet helårsstudenter
ökat med 108 000 eller 86 procent under tioårsperioden 1986/87–
1995/96. Se fig 29. (Från och med läsåret 1993/94 inkluderas
uppdragsutbildningen i det totala antalet helårsstudenter.)
200 000
150 000
100 000
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
87/88
0
86/87
50 000
Fig 29. Utvecklingen av antalet helårsstudenter/utnyttjade
årsstudieplatser läsåren 1986/87-1995/96.
35
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
Utvecklingen har framför allt sedan läsåret 1990/91 inneburit en
kraftig expansion av grundutbildningsvolymen, särskilt vid universiteten samt vid de mindre och medelstora högskolorna. Se fig 30. De
konstnärliga högskolorna har ökat i mycket liten omfattning. Läsåret
1995/96 minskade antalet helårstudenter vid vårdhögskolorna, vilket har sin förklaring i att en del av vårdutbildningarna då övergick
från landstingen till statliga lärosäten, främst till de mindre och
medelstora högskolorna. Mellan läsåren 1994/95 och 1995/96 minskade därför vårdhögskolorna antalet helårsstudenter med 8 procent
och totalt omfattade övergången 3 100 helårsstudenter.
160 000
140 000
Universitet/högskolor med
fasta forskningsresurser
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
Mindre och medelstora
högskolor
20 000
Vårdhögskolor
Konstnärliga högskolor
0
90/91
Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 ökade antalet helårsstudenter
vid universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser med
totalt 16 procent. Jämför man med läsåret 1992/93 ökade helårsstudenterna med totalt 24 procent. Ökningen mellan läsåren 1993/94
och 1994/95 var delvis beroende på att Högskolan i Jönköping fick
fasta forskningsresurser läsåret 1994/95 och fördes över från gruppen
mindre och medelstora högskolor. Sedan 1992/93 har de största
ökningarna skett vid Högskolan i Jönköping (75 procent), Umeå
universitet (46 procent), Högskolan i Luleå (42 procent) och
Linköpings universitet (37 procent).
91/92
92/93
93/94
94/95
95/96
Fig 30. Utvecklingen av antalet helårsstudenter/utnyttjadeårsstudieplatser läsåren 1990/91-1995/96.
Läsåret 1992/93 uppgick antalet helårsstudenter vid de mindre- och
medelstora högskolorna till 37 640. Läsåret 1995/96 hade volymen
av helårsstudenter ökat till 62 540, en ökning med sammanlagt 65
procent. Mellan läsåren 1993/94 och 1994/95 tycktes antalet helårsstudenter inte förändras, vilket berodde på att Högskolan i Jönköping
fick fasta forskningsresurser och därmed inte räknades in bland de
mindre och medelstora högskolorna. I stort sett alla mindre och
medelstora högskolor har expanderat sin grundutbildningsvolym
kraftigt. De största ökningarna av antalet helårsstudenter har bland
annat skett vid Högskolan Dalarna (120 procent) och Högskolan i
Karlstad (99 procent).
Helårsstudenter fördelade på utbildningsområden
Det samhällsvetenskapligt utbildningsområdet står för största andelen av helårsstudenterna av alla utbildningsområden. Läsåret 1995/96
utgjorde andelen helårsstudenter inom samhällsvetenskapligt utbildningsområde 28 procent.
Andelen helårsstudenter inom det naturvetenskapliga området var
13 procent och inom det tekniska området 15 procent.
Andelen helårsstudenter inom olika utbildningsområden har varit relativt oförändrade under treårsperioden. Se fig 31. En viss ökning kan
dock noteras av andelen helårsstudenter inom det naturvetenskapliga
36
Odontologiskt
0,6%
Medicinskt
3,1%
Konst 1,7% Idrottsligt 0,3%
Undervisningsområde 6,1%
Övrigt 2,2%
Humanistiskt
15,7%
Vård 9,5%
Tekniskt 15,4%
Juridiskt 4,3%
Samhällsvetenskapligt
27%
Naturvetenskapligt
12,9%
Farmaceutiskt 0,4%
Teologiskt 0,9%
Fig 31. Andelen helårsstudenter fördelade på utbildningsområden läsåret 1995/96.
gru nd u tb i ldni ng
utbildningsområdet vid de mindre och medelstora högskolorna.
Denna andel ökade med 2 procentenheter under treårsperioden.
Konst
Odont.
Underv.
Helårsprestationer 1993/94–1995/96
Med.
Det totala antalet helårsprestationer inklusive uppdragsutbildningen
uppgick läsåret 1995/96 till 193 670 vilket motsvarar en prestationsgrad på 83,1 procent. Detta innebär en ökning på 0,8 procentenheter
i jämförelse med läsåret 1994/95 och i jämförelse med läsåret 1993/
94 har prestationsgraden ökat med 1,2 procentenheter.
Idrott
Farm.
Vård
Teknik
Prestationsgraden varierar mellan olika utbildningsområden. Se fig
32. De utbildningsområden som hade högst (över 90 procent)
prestationsgrad var bl.a. vård och medicin samt de konstnärliga
områdena. Lägst prestationsgrad hade utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och teologi. En viss förskjutning har skett
sedan läsåret 1993/94 genom att det naturvetenskapliga utbildningsområdet har fått högre prestationsgrad, medan vårdområdet har en
något lägre prestationsgrad läsåret 1995/96.
Jur.
Naturv.
Samh.
Teol.
Hum.
Övrigt
Totalt
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Fig 32. Helårsprestationer 1995/96 per utbildningsområde.
Kursutbudets utveckling läsåren 1993/94–1995/96
Det lokala dokumentationssystemet, LADOK, ligger till grund för
analysen av kursutbudet läsåret 1995/96 och den utveckling av
kursutbudet som skett mellan läsåren 1993/94 och 1995/96. I
kursutbudet för respektive läsår ingår endast de kurser som startats
någon gång under läsåret ifråga. Eftersom LADOK är programmerat
för att endast räkna det antal helårsstudenter som registrerats på den
del av kursen som infaller under aktuellt budgetår innebär detta att
inte alla helårsstudenter återfinns i materialet. Därtill kommer att
inte alla högskolor är anslutna till LADOK. I LADOK-materialet för
läsåret 1995/96 ingår 84 procent av det totala antalet helårsstudenter
för läsåret 1995/96.
Vid LADOK-högskolorna påbörjades läsåret 1995/96 totalt 26 130
kurser, fördelade på 38 570 kurstillfällen. Sedan läsåret 1993/94 har
ungefär 20 000 nya kurser redovisats. Ungefär en tredjedel av
kursutbudet redovisas som nya kurser varje år. Många av de kurser
som redovisas som nya kurser är dock kurser som har förändrats vad
gäller omfattning och djup eller har omklassificerats till annat utbildningsområde.
37
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Utvecklingen av andelen “programstudenter“ och
andelen kurser som enbart läses av dessa
En ”programstudent” kan antingen studera på ett program som leder
till yrkesexamen eller på ett lokalt utbildningsprogram som inrättats
av respektive lärosäte. Andelen helårsstudenter som har varit registrerade på utbildningsprogram, “programstudenter“, minskade under
treårsperioden 1993/94–1995/96 i genomsnitt med 4 procentenheter vid de lärosäten som LADOK redovisar under perioden, vilket
framgår av fig 33.
Vid Chalmers tekniska högskola har andelen helårsstudenter som
läser på program legat omkring 95 procent under hela treårsperioden.
Vid de sju vårdhögskolor som numera ingår i LADOK-systemet var
andelen helårsstudenter på program över 80 procent, liksom vid
Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet. Det har dock
inte varit möjligt att analysera utvecklingen vid dessa högskolor under
treårsperioden, då de ej varit anslutna till LADOK under hela
perioden.
Alla universitet minskade andelen helårsstudenter på program totalt
under treårsperioden. Framför allt har Högskolan i Luleå kraftigt
minskat andelen “programstudenter“. Läsåret 1993/94 var andelen
84 procent och läsåret 1995/96 hade andelen sjunkit till 75 procent.
Linköpings universitet minskade andelen från 78 procent läsåret
1993/94 till 70 procent läsåret 1995/96 och Göteborgs universitet
minskade med 8 procentenheter till en andel på 51 procent under
samma tid.
De mindre och medelstora högskolorna har utvecklats i något olika
riktningar under treårsperioden vad gäller helårsstudenter registrerade på program. Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 hade ett fåtal
(4 av högskolorna) ökat andelen helårsstudenter på program, medan
flertalet minskade andelen kraftigt.
Under treårsperioden 1993/94–1995/96 har andelen kurser som
enbart läses av “programstudenter“ minskat med totalt 9 procentenheter, från 45 procent läsåret 1993/94 till 36 procent läsåret 1995/96
vid samtliga lärosäten för vilka uppgift redovisats. Andelen av dessa
kurser har vid universiteten minskat från en andel på 42 procent till
34 procent. Andelen minskade även på de mindre och medelstora
högskolorna, från 50 procent till 40 procent. I fig 34 redovisas
utvecklingen av andelen kurser som enbart läses av “programstudenter“.
Under treårsperioden har andelen kurser, där såväl “programstudenter“
som “icke-programstudenter“ ingår, ökat i stor utsträckning. Denna
andel har ökat från 25 procent läsåret 1993/94 till 31 procent läsåret
1995/96. Detta beror på att kurser som tidigare enbart lästes av
38
Procentuell
andel
1993/94
Universiteten
och HLu
CTH
Mindre och medelstora högskolor
Totalt
Vårdhögskolor
KTH, KI
1994/95
1995/96 Differens
1993/94–
1995/96
57
95
54
96
53
95
-4
0
65
61
-
63
57
-
63
57
95
-2
-4
-
-
89
91
+2
Fig 33. Tabell. Utvecklingen av andelen helårsstudenter
registrerade på program 1993/94–1995/96.
Anm: Högskolan i Jönköping ingår från och med 1994/95
i gruppen universitet. Differensen för KTH och KI avser
1994/95 till 1995/96.
gru nd u tb i ldni ng
Procentuell
andel
1993/94
Universiteten
och HLu
CTH
Mindre och medelstora högskolor
Totalt
Vårdhögskolor
KTH, KI
1994/95
1995/96 Differens
1993/94–
1995/96
42
55
38
61
34
52
-8
-3
50
45
-
43
39
50
40
36
66
57
-10
-9
+7
Fig 34. Utvecklingen av andelen kurser som enbart läses av
studenter registrerade på program
Anm: Högskolan i Jönköping ingår från och med 1994/95 i
gruppen universitet. Differensen för KTH och KI avser
1994/95 till 1995/96.
“programstudenter“ även läses av “icke-programstudenter“ och dessutom är det så att kurser där tidigare enbart “icke-programstudenter“
läst även läses av “programstudenter“. Detta tyder på att kursutbudet
utformas i ökad utsträckning av lärosätena så att det kan utnyttjas mer
flexibelt av studenterna.
Under treårsperioden har andelen “programstudenter“ minskat
från 61 till 57 procent. Andelen kurser där såväl “programstudenter“ som “icke-programstudenter“ deltar har ökat från 25
till 31 procent under perioden, vilket tyder på att valfriheten ökar
för båda kategorier studenter.
Utbudet av kurser som möjliggör “livslångt lärande“
Andelen kurser som ges i långsammare studietakt uppgick läsåret
1993/94 till totalt 24 procent. Läsåret 1995/96 var denna andel
oförändrad. Universiteten har en oförändrad andel på 25 procent. De
mindre och medelstora högskolorna har även de ett oförändrat utbud
av dessa kurser med en andel på 29 procent.
Andelen helårsstudenter på kurser som ges i långsammare studietakt
är oförändrad under läsåren 1993/94 och 1995/96 med en total andel
på 16 procent, 15 procent för universiteten och 21 procent för de
mindre och medelstora högskolorna.
Helårsstudenternas andel på kvällskurser har under läsåren 1993/94
och 1995/96 varit stabil med en genomsnittlig andel på 6 procent.
Vid universiteten minskade andelen helårsstudenter med en procentenhet till en andel av 6 procent mellan läsåren. Vid de mindre och
medelstora högskolorna är andelen helårsstudenter på 8 procent
oförändrad.
Sommarkurserna var ett av de särskilda åtaganden som universiteten
och högskolorna genomförde under treårsperioden. På flera av lärosätena har sommarkursverksamheten blivit ett inslag som planeras att
permanentas. Det bör påpekas att enstaka lärosäten har genomfört
sommarkurser redan före läsåret 1993/94, däribland Umeå universitet. När sommarkurserna startade läsåret 1993/94 gavs knappt 100
kurser och inte på alla lärosäten. Sommarkursernas antal hade läsåret
1994/95 ökat med 361 procent och sommarkursernas andel av
kursutbudet uppgick till 2 procent. Läsåret 1995/96 hade sommarkurserna ökat med ytterligare 47 procent och andelen sommarkurser
uppgick till 3 procent. Helårstudenterna på sommarkurser ökade
med 340 procent mellan läsåren 1993/94 och 1994/95. Mellan
läsåren 1994/95 och 1995/96 ökade helårsstudenterna med 308
procent.
39
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 ökade antalet kurser på distans
från en andel på 4 procent till en andel på 5 procent liksom andelen
helårsstudenter. Utbudet av distanskurser expanderade främst under
slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Under treårsperioden
ökade antalet kurser med 40 procent och antalet helårsstudenter
ökade med 30 procent.
Utlokaliserade kurser har samtidigt minskat kraftigt. Under treårsperioden minskade antalet kurser med 47 procent. Antalet helårsstudenter på utlokaliserade kurser minskade dock endast med 6
procent.
Av de mindre och medelstora högskolorna bedriver många någon
form av distansutbildning. Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96
ökade distanskurserna till en andel på 7 procent, däremot har andelen
helårsstudenter varit oförändrad under perioden med en genomsnittlig andel på 6 procent.
Kurser som ger studenter en möjlighet till “livslångt lärande“
tenderar att bli en stabil del av de flesta lärosätens verksamhet. Såväl
antalet distanskurser som antalet helårsstudenter på dessa kurser
fortsätter att öka. Sommarkurserna har expanderat mycket kraftigt
under läsåren 1993/94 och 1995/96.
Utvecklingen av helårsstudenterna på fördjupningsnivåer
läsåren 1993/94–1994/95
Uppgifterna om utvecklingen av fördjupningsnivåerna mellan läsåren 1993/94 och 1995/96, som i detta fall hämtats från lärosätenas
årsredovisningar, är inte heltäckande, beroende på att alla lärosäten
inte har kunnat redovisa fördelningen av helårsstudenter på fördjupningsnivåer för läsåret 1993/94. Totalt baserar sig uppgifterna för
läsåret 1993/94 på mindre än tre fjärdedelar av antalet helårsstudenter, för vårdhögskolorna endast en fjärdedel och de konstnärliga
högskolorna är ej medräknade. För läsåren 1994/95 och 1995/96
baserar sig uppgifterna på Högskoleverkets insamlade uppgifter.
Läsåret 1995/96 uppgick den totala andelen helårsstudenter inom all
grundläggande statlig högskoleutbildning på kurser upp till 40 poäng
till 85,4 procent.
På fördjupningskurser mellan 41 och 60 poäng (kandidatnivå) var
andelen helårsstudenterna 11 procent och på fördjupningskurser
mellan 61 och 80 poäng (magisternivå) 4,5 procent. Utvecklingen
under treårsperioden vid lärosätena 1993/94–1995/96 beskrivs i fig
35.
40
Högskolan för design
och konsthantverk
Göteborgs universitet
gru nd u tb i ldni ng
Fig 35. Andel helårsstudenter fördelade på högskolegrupper och förändringar av andelen helårsstudenter under treårsperioden
1993/94–1994/95. Procentuell fördelning.
Läsår
Lärosäte
41–60
1993/94
61–80
14
7
12
4,7
12,6
5,7
Mindre och medelstora högskolor
7
1,5
8,1
1,2
9,1
2,2
Vårdhögskolor
5
0,1
3,2
0,5
3,7
0,3
Konstnärliga högskolor
-
-
7,1
14,7
7,1
22,3
5
10,2
3,6
10,9
4,5
Univ. och högskolor med
fasta forskningsresurser
Totalt
1994/95
41–60
61–80
1995/96
41–60 61–80
Uppgifter om fördelning av helårsstudenter på olika utbildningar
saknas för läsåret 1993/94, och därför redovisas denna fördelning
enbart för läsåren 1994/95 och 1995/96. Som framgår av fig 36, har
helårsstudenternas fördelning mellan olika utbildningsområden endast i mindre utsträckning förändrats mellan dessa två läsår.
Endast på ett fåtal utbildningsområden har andelen helårsstudenter
på fördjupningsnivåerna (kandidat- och magisternivå) minskat under de två läsåren.
Utbildningsområden som har ökat andelen helårsstudenter på kandidat- och magisternivå är främst undervisningsområdet som har
ökat andelen helårsstudenter på kandidatnivå från 2 till 5 procent och
de konstnärliga utbildningsområdena där andelen helårsstudenter på
magisternivå ökat från 5 till 13 procent.
Fig 36. Helårsstudenter på fördjupningsnivå fördelade på utbildningsområden läsåren 1994/95–1995/96. Procentuell
fördelning. Anm: Från och med läsåret 1995/96 är det konstnärliga området uppdelat på flera utbildningsområden
Läsår
Utbildningsområde
<40 poäng
1994/95
41–60 poäng 61–80 poäng
1995/96
<40 poäng 41–60 poäng 61–80 poäng
Idrottsligt
Teologiskt
Medicinskt
Tekniskt
Odontologiskt
Naturvetenskapligt
Samhällsvetenskapligt
Humanistiskt
Konstnärligt
Farmaceutiskt
Juridiskt
Vård
Undervisningsområdet
Övrigt
49,9
68,5
74,1
75,8
83,3
84,3
86,3
87,6
87,8
88,0
92,4
95,3
97,7
96,3
22,7
23,4
22,0
16,7
10,4
11,6
10,7
9,2
4,9
8,9
5,5
3,7
2,2
2,2
27,3
8,1
3,8
7,4
6,4
4,1
2,9
3,2
7,3
3,0
2,1
0,9
0,2
1,5
64,4
69,3
75,9
72,6
94,9
84,7
84,7
86,8
80,4
87,7
92,8
93,9
94,2
91,1
22,3
23,1
20,5
17,7
4,8
11,4
10,9
9,7
6,5
7,6
5,2
5,1
5,3
6,3
13,3
7,6
3,6
9,7
0,4
3,9
4,4
3,5
13,1
4,7
2,0
0,9
0,5
2,6
Totalt
86,2
10,2
3,6
84,7
10,9
4,5
41
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Köns- och åldersfördelning av helårsstudenterna under läsåren
1994/95 och 1995/96 visar att kvinnor i åldrarna över 35 år i större
utsträckning än män i motsvarande åldrar läser på kandidat- och
magisternivå. I de övriga åldersintervallen läser generellt fler män än
kvinnor på fördjupningsnivåer. Antalet kvinnor ökar kraftigt och
särskilt i åldersgrupperna över 25 år. Männen ökar däremot kraftigare
på magisternivå än kvinnorna i åldersgruppen upp till 24 år. Se fig
37. beskriver utvecklingen mellan läsåren 1994/95 och 1995/96.
Fig 37. Helårsstudenternas totala köns- och åldersfördelning på fördjupningsnivåer mellan läsåren 1994/95 och 1995/95.
Läsår
Kvinnor
Män
1994/95
1995/96
–24 år
25–34 år
35– år
–24 år
25–34 år
35– år
41–60p
5 174
3 193
1 739
6 824
4 611
923
Totalt
22 464
1994/95–1995/96
61–80 p
41–60 p
1 312
6 627
1 391
3 535
680
1 830
1 682
7 770
2 362
4 824
411
963
7 838
25 549
61–80 p
1 940
1 686
799
2 655
2 937
472
41–60 p
28%
11%
5%
14%
5%
4%
61–80 p
48%
21%
18%
58%
24%
15%
10 489
14%
34%
Antalet helårsstudenter ökar totalt på fördjupningsnivåerna, både
på kandidat- och magisternivå. En tendens är att antalet kvinnor
ökar kraftigare än männen och att kvinnorna särskilt i åldrarna
över 35 år läser på fördjupningsnivåer i större utsträckning än män.
Belysning av några aktuella områden
En jämförelse av studenterna
höstterminerna 1985 och 1995
För att få veta mer om vilka dagens studenter är har Högskoleverket
startat ett projekt – Studenterna i Sverige (StudS).
StudS syftar till att ge en beskrivning av de studenter som idag finns
vid universitet och högskolor och deras situation. Projektet kommer
bl.a. att ge uppgifter om tidigare utbildning och studier, mål och
planer med studierna, civilstånd och familjesituation i övrigt, ekonomi, bostad, livet utanför studierna och intressen i allmänhet.
Arbetet inom StudS bygger både på data från universitets- och högskoleregistret vid SCB och på en enkät som gjordes höstterminen
1996 bland 3 000 studenter vid olika lärosäten. Dessutom planeras
ett antal djupintervjuer med studenter under höstterminen 1997. För
att kunna beskriva utvecklingen under en tioårsperiod har vissa
uppgifter tagits fram om de studenter som var registrerade i grundutbildningen höstterminen 1985. StudS skall komma med en slutrapport vid årsskiftet 1997/98. Information om aktuella resultat från
StudS kan fås på http://www.hsv.se/Ufyra/studs.html.
42
gru nd u tb i ldni ng
Antal
70 000
kvinnor
60 000
Under höstterminen 1995 fanns det nära en kvarts miljon studenter
i grundutbildningen vid de svenska universiteten och högskolorna.
Enligt en enkät inom ramen för StudS studerade ungefär fyra av fem
på heltid (läste minst 20 poäng per termin). Resten bedrev deltidsstudier av varierande intensitet.
män
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
-19 år 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49
år
år
år
år
år
år
Studenterna höstterminen 1995
50-
Fig 38. Alla studenter i grundutbildning höstterminen 1995.
Åldersfördelning.
Den traditionella bilden av en student som en person i åldern 18–25
år och som i stort sett direkt efter gymnasieskolan utbildar sig under
några år för att sedan gå ut i arbetslivet är sedan länge överspelad.
Endast ungefär hälften av dagens studenter i grundutbildningen är
under 25 år. 27 procent är istället 30 år eller mer. En majoritet (57
procent) är kvinnor. Se fig 38.
Studenter i återkommande utbildning
Ett mål för den högre utbildningen har sedan länge varit att den skulle
ge möjligheter till “återkommande utbildning“ även om benämningen har varierat under årens lopp. Fortbildning och vidareutbildning, långsiktig kompetensutveckling och livslångt lärande är andra
begrepp som täcker ungefär samma område. Detta kan innebära att
personer som tidigare studerat vid universitet eller högskola efter
något eller några år “återkommer“ för fortsatta studier. Men återkommande utbildning kan också ibland innebära att personer påbörjar
högskolestudier vid relativt hög ålder.
En aktuell fråga är: I vilken grad förekommer återkommande utbildning idag vid svenska universitet och högskolor? Här skall inte ges ett
exakt svar (beroende bl.a. på att det är svårt att precisera vad som
menas med “återkommande utbildning“). En approximativ uppfattning kan man dock få av följande:
Höstterminen 1995 var mer än 42 000 studenter 35 år eller äldre. Det
var mer än en sjättedel av alla studenter. Av dessa var 30 000 kvinnor
och 12 000 män. Ungefär en tredjedel (9 000 kvinnor och 4 000 män)
hade inte bedrivit högskoleutbildning tidigare. De hade börjat högskolestudier läsåret 1992/93 eller senare när de alltså var 32 år eller
mer.
Å andra sidan hade mer än hälften (17 000 kvinnor och 6 000 män)
börjat högskolestudier för mer än 10 år sedan. De allra flesta hade
varit borta från studier under en eller flera perioder. En stor del hade
också redan avlagt en examen på högskolenivå.
43
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Många studenter kan sägas delta i återkommande utbildning. En
stor del av dem har börjat studera under de senaste åren vid relativt
mogen ålder, men ännu flera har bedrivit studier för relativt länge
sedan, och har återkommit efter att ha varit borta från studier
under en viss tid. Betydligt fler kvinnor än män deltar i “återkommande utbildning“.
Utvecklingen under en tioårsperiod
Under 1990-talet har antalet studenter i
Sverige ökat kraftigt. För att beskriva utvecklingen kan en jämförelse göras mellan
situationen höstterminen 1995 och höstterminen 1985. Under perioden 1985–
1995 ökade antalet studenter i Sverige
med cirka 55 procent (större delen av
denna ökning inträffade under 1990talet). Av speciellt intresse kan vara hur
ökningen fördelas på åldersklasser och kön.
Eftersom åldersgruppernas storlek har förändrats är det mest rättvisande att studera
hur andelen av befolkningen i olika åldrar
som är studenter har förändrats.
30%
1985
25%
1995
20%
15%
10%
5%
0%
16
20
25
30
35
40
45
50
55
60
Fig 39. Studenter höstterminerna 1985 och 1995 (kvinnor): Andelen av respektive ålderskull inom befolkningen.
I fig 39 (kvinnor) och fig 40 (män) visas för varje åldersklass mellan
18 och 65 år hur stor andel som var högskolestuderande. Höstterminen 1985 var ingen andel för någon åldersklass större än cirka 12
procent. Detta gällde för såväl män som kvinnor. (Maximum inträffade i åldersklassen 22 år för kvinnorna och 23 år för männen).
Höstterminen 1995 hade motsvarande 30%
andelar ökat till över 25 procent för kvinnorna och nära 20 procent för männen. 25%
Andelen studenter har under tioårs- 20%
perioden ökat för både män och kvinnor i 15%
var och en av åldersklasserna 19–29 år.
Den största relativa ökningen har skett för 10%
åldersklasserna mellan 19 och 24 år. (För
en åldersklass har andelen högskolestu- 5%
denter minskat. Det är 18-åringarna. Idag
0%
16
20
25
30
35
är alla gymnasielinjer treåriga. Den som
idag läser i normal takt i gymnasieskolan
Fig 40. Studenter höstterminerna 1985 och 1995 (män):
kan börja högskoleutbildning tidigast det
år då han/hon fyller 19 år. 1985 däremot fanns det tvååriga linjer i
gymnasieskolan som gav behörighet för fler högskoleutbildningar.
Den som gick direkt från en tvåårig linje till högskolestudier gjorde
det under det år hon/han fyllde 18 år.)
44
65
år
1985
1995
40
45
50
55
60
65
år
Andelen av respektive ålderskull inom befolkningen.
gru nd u tb i ldni ng
I åldrarna 30–60 år har andelen kvinnor ökat, medan motsvarande
värden för männen i stort sett är konstanta. Redan höstterminen
1985 var det betydligt flera kvinnor än män över 30 år som studerade
på högskolenivå. Detta gällde således i ännu högre grad höstterminen
1995.
Det ökade antalet studieplatser har resulterat i att en större andel
av landets ungdomar upp till 30-årsåldern kan bedriva högskolestudier. Det har också resulterat i att andelen kvinnor över 30 år
som studerar vid universitet och högskolor har ökat. Däremot är
andelen män över 30 år som läser på högskolenivå oförändrad i
ett tioårsperspektiv (och betydligt lägre än för kvinnor i samma
åldrar).
Studenternas sociala bakgrund
Inledning
År 1991 tillsatte regeringen en kommitté, för att utreda den sociala
snedrekryteringen till högre studier. I utredningens betänkande,
“Ursprung och utbildning – social snedrekrytering till högre utbildning“ (SOU 1993:85) redovisas olika argument för minskad social
snedrekrytering till högskolan. Ett argument som idag används flitigt
oavsett politiska eller andra värderingar är ett effektivitetsargument.
Ur samhällsperspektiv är det ineffektivt att inte ta tillvara den
begåvning som finns i samhället. För att kunna konkurrera på den
globala marknaden måste Sverige höja den samlade utbildningsnivån
i landet. Det är idag ett uttalat mål från statsmakterna att rekryteringen till högskolan från grupper med svag studietradition skall öka.
Utredningen framhöll att det finns en sned social rekrytering vid alla
utbildningsval som individerna gör i utbildningssystemet. De
utbildningsval som görs vid unga år har störst selekterande effekt.
Skall man påverka rekryteringen till högskolan från hem med låg
utbildningsnivå måste resurserna sättas in i grundskolan eller till och
med tidigare. (Se vidare SOU 1993:85).
Social bakgrund
Statistiska Centralbyrån redovisar vartannat år siffror om social
bakgrund för olika grupper av högskolenybörjare. I sitt senaste
statistiska meddelande (SM) i denna fråga redovisas uppgifter för
läsåret 1994/95 (se U 20 SM 9602). I detta SM använde SCB två olika
mått på social bakgrund bland högskolenybörjarna. Socioekonomisk
indelning (SEI) är en indelning som grundar sig på den enskilde
individens yrke. Yrkena har klassificerats så att man skiljer på arbetare, tjänstemän och företagare. Varje kategori delas upp i flera
underkategorier beroende på hur kvalificerade arbetsuppgifterna
45
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
anses vara (se SCB MIS 1982:4) Det andra måttet på social bakgrund,
Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är den standard som SCB
använder för att klassificera olika utbildningar. Enligt SUN urskiljs
följande grupper: Förgymnasiala utbildningar, gymnasieutbildningar
(två år eller kortare, eller längre än två år), eftergymnasiala utbildningar
(kortare än tre år, tre år eller längre). Totalt redovisas fem grupper.
Den av föräldrarna som har den högsta utbildningen är bestämmande
för vilken utbildningsnivå hemmet har. (SUN-koden har fler kategorier än som redovisas här. Se SCB MIS 1996:1).
Rekrytering av högskolenybörjare från hem
med olika utbildningsbakgrund
I det följande redovisas hur stor andel av årskullarna födda åren 1968
och 1973 som påbörjat högskolestudier före 22 års ålder. För att mäta
social bakgrund har variabeln hemmets utbildningsnivå använts, dels
beroende på att den anses ha starkare samband med övergången till
högskolestudier och dels beroende på att bortfallet är mindre med
SUN jämfört med SEI-koden. Ambitionen med detta är inte att
lämna en heltäckande bild av hur sned den sociala fördelningen till
högskoleutbildning är. Vad man kan se är istället hur stor andel från
respektive social bakgrundsgrupp som påbörjat högskolestudier före
22 års ålder, och hur stor andel dessa utgör av gruppen högskolenybörjare för respektive årskull. Detta redovisas mot bakgrund av hur
hela årskullen fördelar sig mellan olika sociala bakgrundsgrupper.
Figurförklaring till fig 41 och 42. Den vänstra stapeln
visar storleken av årskullen och andelarna till vänster
anger fördelningen mellan de olika sociala bakgrundsgrupperna (klassifiering enligt SUN har medfört ett visst
bortfall varför summan av andelarna inte blir 100).
Procentandelarna mellan staplarna anger hur stor andel
ur respektive grupp som påbörjat högskolestudier före 22
års ålder. Den högra stapeln visar hur många ur den
aktuella årskullen som påbörjat högskolestudier före 22
års ålder och procentangivelserna till höger visar de olika
sociala bakgrundsgruppernas fördelning bland dem som är
högskolenybörjare.
Antal
120 000
100 000
eftergymn. 3
år el. mer
eftergymn.
<3 år
13%
10%
80 000
12%
50%
28%
gymnasial 2
år el. mindre
23%
förgymnasial
60 000
30%
14%
40 000
14%
9%
20 000
34%
29%
21%
Årskullen född 1968,
totalt 114195
22001 har påbörjat studier
före 22 års ålder
Fig 41. Årskullen född 1968. 19% av årskullen har påbörjat
studier före 22 års ålder.
Antal
120 000
eftergymn. 3
år el. mer
100 000
eftergymn.
<3 år
16%
63%
De senaste årens expansion av högskolan och ökningen av antalet
högskolenybörjare har skett genom en ökad rekrytering av studenter
från samtliga sociala bakgrundsgrupper. Oavsett hemmets utbildningsnivå har andelen som påbörjat högskolestudier ökat mellan
årskullen född 1968 och årskullen 1973. Även antalet högskolenybörjare från samtliga grupper med olika utbildningsbakgrund har
ökat. Studenter som kommer från familjer med förgymnasial utbildning har ökat i antal trots att antalet barn som vuxit upp i dessa
familjer har minskat. Förändringarna i den demografiska strukturen
och utbyggnaden av högskolan har bidragit till vissa mindre förändringar i sammansättningen av gruppen högskolenybörjare mellan
studenter från hem med olika studiebakgrund. Se fig 41 och 42.
46
14%
14%
0
Man kan konstatera att de två jämförda årskullarna (1968 och 1973)
skiljer sig från varandra beträffande fördelningen av utbildningsnivån
i hemmet. 29 procent av årskullen född 1968 föddes i hem där ingen
av föräldrarna gått mer än grundskola (eller motsvarande). 1973 hade
den andelen sjunkit till 22 procent. På motsvarande sätt har andelarna födda i hem med mer än tre års eftergymnasial utbildning ökat
från 13 procent 1968 till 16 procent 1973. Sett över en längre tidsperiod är detta en ihållande trend.
gymnasial
>2 år
80 000
gymnasial
>2 år
12%
gymnasial 2
år el. mindre
41%
13%
34%
60 000
förgymnasial
21%
40 000
32%
34%
20 000
16%
22%
16%
15%
22%
10%
0
Årskullen född 1973,
totalt 110 665
33 500 har påbörjat studier
före 22 års ålder
Fig 42. Årskullen född 1973. 30% av årskullen har påbörjat
studier före 22 års ålder.
gru nd u tb i ldni ng
andel arbetare i
populationen (38%)
andel högre tjänstemän i
populationen (14%)
Yrkesteknisk högskoleexamen
Tandhygienistexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Social omsorgsexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen
Ingenjörsexamen
Barnmorskeexamen
Sjuksköterskeexamen
Grundskollärarexamen 1-7
Arbetsterapeutexamen
Receptarieexamen
Socionomexamen
Grundskollärarexamen 4-9
Sjökaptenexamen
Sjukgymnastexamen
Idrottslärarexamen
Musiklärarexamen
Konstnärlig högskoleexamen, konst/design
Gymnasielärarexamen
Teologie kandidatexamen
Psykologexamen
Civilingenjörsexamen
Konstnärlig högskoleexamen, scen o media
Agronomexamen
Konstnärlig högskoleexamen, musik
Juris kandidatexamen
Apotekarexamen
Arkitektexamen
Läkarexamen
Andelen och antalet övergångar till högskolan före 22 års ålder har
ökat från samtliga socialgrupper mellan årskullarna födda 1968 och
1973. Samtidigt har andelen och antalet föräldrar i gruppen med
endast förgymnasial utbildning minskat, och övriga grupper ökat.
Resultatet av detta blir att bland högskolenybörjarna har andelen som
kommer från hem med endast förgymnasial utbildning minskat trots
att antalet har ökat.
arbetare
övriga
Skillnader mellan olika utbildningar
Den ovan redovisade bilden av rekrytering till högskolestudier från
grupper med olika social bakgrund är generell. Det finns stora
skillnader mellan olika typer av utbildningar. SCB har redovisat
uppgifter om nybörjarnas fördelning mellan olika socialgrupper för
ett antal program som leder till yrkesexamen. Uppgifterna som avser
läsåret 1994/95 är beräknade med SEI-koden som indikator på social
bakgrund. I redovisningen har socialgrupperna enligt SEI-koden
lagts ihop till tre grupper; högre tjänstemän, övriga och arbetare.
Högre tjänstemän utgör 14 procent av populationen och andelen
arbetare uppgår till 38 procent.
högre tjänstemän
0%
20%
40%
60%
80%
Fig 43. Nybörjare 1994/95 på program som leder till
yrkesexamen,fördelade efter social bakgrund.
100%
Inte oväntat är det på långa program som leder till traditionella
“akademikerutbildningar“ som andelen nybörjare från högre tjänstemannahem är störst, och andelen från arbetarhem minst. Utbildningar
som leder till läkarexamen, arkitektexamen och apotekarexamen är
exempel på sådana utbildningar där cirka 50 procent av nybörjarna
kommer från högre tjänstemannahem, och bara 10 procent från
arbetarhem. I andra änden av spektrat återfinns yrkesteknisk högskoleutbildning där 43 procent av nybörjarna kom från arbetarhem och
8 procent från högre tjänstemannahem. Se fig 43. (För en mer
detaljerad presentation se SCB, U 20 SM 9602.)
Regional rekrytering till högskolan
Den förändring som högskolesektorn gick igenom 1977 syftade bl.a.
till att sprida högskoleutbildningen i Sverige geografiskt. Sedan dess
har högskolorna blivit något av ett regionalpolitiskt instrument både
för att främja rekryteringen till högskolan i olika regioner och för att
dämpa effekterna av den kärva arbetsmarknaden. I regleringsbrevet
från regeringen till universiteten och högskolorna för 1997 sägs att
“Högskolorna skall särskilt främja rekryteringen från grupper med
svag studietradition och i regioner där personer i mindre utsträckning
går vidare till högre utbildning.“ Det finns därför anledning att
sammanfatta de senaste årens förändringar och beskriva utgångsläget
inför dessa nya uppdrag.
47
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
I detta avsnitt belyses två olika perspektiv av rekryteringen till högre
utbildning från olika geografiska regioner. Dels beskrivs rekryteringstätheten i samtliga län, både som läget ser ut just nu och hur
situationen har förändrats under de senaste tio åren, dels beskrivs
varifrån universiteten och högskolorna rekryterar sina nybörjare.
Detta avsnitt baseras på SCB:s statistiska meddelande U 20 SM 9701
i vilket en detaljerad redovisning återfinns.
Rekryteringstäthet i olika län
Andelen högskolenybörjare per 1 000 invånare i åldersintervallet 18–
64 år, det vill säga promille av denna befolkning i respektive län, är det
mått som SCB använder sig av för att beskriva rekryteringstätheten.
I topp läsåret 1995/96 låg Västerbottens län, där nästan 15 promille
av befolkningen var högskolenybörjare. Sedan följde Norrbottens,
och Kronobergs län med nästan 14 promille. Västernorrlands och
Blekinge län hade också hög rekryteringstäthet, här var drygt 13
promille av befolkningen högskolenybörjare. Lägst rekryteringstäthet hade Östergötlands och Stockholms län samt Göteborg och
Bohuslän. I dessa län var cirka 10 promille högskolenybörjare läsåret
1995/96. Något högre men ändå låg rekryteringstäthet hade Gävleborgs län. Malmöhus län skiljer sig från de andra storstadslänen i och
med att rekryteringstätheten här var högre än i Stockholm och
Göteborg. Se fig 44.
Fig 44. Rekryteringstäthet per län
1995/96 i promille.
högre än 13 (5)
12–12,9 (6)
11–11.9 (9)
upp till 10,9 (4)
Förändring av rekryteringstätheten
1986/87–1995/96
I förhållande till läsåret 1986/87 har rekryteringstätheten ökat i
samtliga län, vilket är en effekt av grundutbildningens expansion
under 1990-talet. Ökningen av rekryteringstätheten har däremot
varit olika stor i olika regioner. I fig 45 visas ökningen av rekryteringstätheten per län under perioden 1986/87–1995/96.
Läsåret 1986/87 hade Gotlands län den lägsta rekryteringstätheten,
där fanns endast 6,3 högskolenybörjare per 1 000 invånare. Läsåret
1995/96 hade denna siffra nästan fördubblats. Förklaringen till detta
är de utbildningar som på uppdrag av Högskoleutbildningen på
Gotland ges av Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet,
Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet och som
förlagts till Gotland. Stora ökningar av rekryteringstätheten har också
skett i Norrbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Kronobergs
län. Den minsta ökningen av rekryteringstätheten har ägt rum i
Östergötlands län och de tre storstadslänen, som redan hade låg
rekryteringstäthet, samt i Kristianstads län.
48
gru nd u tb i ldni ng
Stora ökningar av rekryteringstätheten kan vara en effekt av lyckade
satsningar på högre utbildning i olika regioner. Men rekryteringstätheten är naturligtvis nära kopplad till dels läget på arbetsmarknaden, dels vilka alternativ som finns till utbildning och dels hur stor
andel av befolkningen i de olika regionerna som är i de åldrar där de
flesta påbörjar högskolestudier.
Lärosätenas rekrytering av sina nybörjare
En annan aspekt av regional rekrytering till universitet och högskolor
är i vilken utsträckning högskolenybörjarna vid ett visst universitet
eller högskola kommer från det län där lärosätet ligger. Skillnaderna
mellan olika lärosäten är stora. Vissa äldre universitet som Uppsala,
har traditionellt lockat till sig studenter från hela riket, medan andra
högskolor är inrättade just av den anledningen att öka flödet till
högskolan från den berörda regionen. Vissa universitet och högskolor
har unika utbildningar, som lockar till sig studenter från hela landet.
Andra högskolor har utbildningar som finns i nästan varje län.
Fig 45. Förändring av rekryteringstäthet
1986/87–1995/96 i procent.
75 till 100 (1)
50 till 74,9 (9)
25 till 49,9 (910)
upp till 24,9 (4)
I fig 46 presenteras, för den senaste treårsperioden, hur stor andel av
det totala antalet högskolenybörjare vid respektive högskola som
kommer från det län där högskolan har sitt huvudsakliga säte. (För
Mitthögskolan, Mälardalens högskola och Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla som har huvudorter i två län har båda länen klassificerats
som egna. SLU har exkluderats på grund av dess geografiska spridning).
Generellt för universitet och fackhögskolor med fasta forskningsresurser har andelen högskolenybörjare från det egna länet minskat
vilket innebär att dessa lärosäten har ökat sin rekrytering från andra
län. I denna kategori är dock Uppsala universitet ett undantag. Här
har andelen högskolenybörjare från det egna länet ökat. Uppsala
universitet är emellertid det universitet som rekryterar minst andel
från det egna länet.
Fig 46. Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
Stockholms universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Lunds universitet
Högskolan i Jönköping
Karolinska institutet
Göteborgs universitet
Linköpings universitet
Handelshögskolan i Stockholm
Chalmers tekniska högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
Antal högskolenybörjare
93/94
94/95
95/96
5692
2216
1621
505
990
429
5822
2797
224
1895
3389
5046
6030
2458
1985
6877
1293
474
5382
3222
259
1769
4166
5039
5859
2321
1797
6347
1256
493
5430
3176
215
1736
3747
5042
Andel Nyb. från eget Län
93/94
94/95
95/96
79,3
63,7
55,3
59,6
62
56,9
50,1
45
50,4
45
44,1
24,3
77,3
59
58,3
57,1
60
51,1
50,5
43,7
47,4
42,8
42,5
26
76,8
61,5
57,4
56,9
56,8
49,2
48
43
39
38,4
38
27,5
49
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Bland de konstnärliga högskolorna har Operahögskolan och Teaterhögskolan läsåret1995/96 högst andel nybörjare från det egna länet.
Fig 47. Konstnärliga högskolor.
Antal högskolenybörjare
93/94
94/95
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Kungl. Konsthögskolan
Konstfack
Danshögskolan
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Dramatiska institutet
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
4
19
36
72
28
30
50
102
10
6
42
82
41
31
64
112
95/96
9
9
57
77
30
22
54
102
Andel Nyb. från eget Län
93/94
94/95
95/96
75
68,4
58,3
55,6
42,9
43,3
40
35,3
90
50
45,2
53,7
31,7
48,4
53,1
37,5
77,8
77,8
49,1
48,1
43,3
36,4
35,2
29,4
Bland de mindre och medelstora högskolorna är variationen stor. Ett
par högskolor rekryterar i särskilt hög grad från de egna länen
(Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Mälardalens högskola).
Idrottshögskolan, som har unika utbildningar rekryterar sina nybörjare från hela riket. Intressant är att högskolan i Växjö i stor utsträckning rekryterar studenter från andra län än det egna, samtidigt som
man har hög övergångsfrekvens till högskoleutbildning i Kronobergs
län. Det borde med andra ord finnas en stark hemmamarknad för
högskolan i Växjö.
Fig 48. Mindre och medelstora högskolor.
Ericastiftelsen
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Stiftelsen Stora Sköndal
Mälardalens högskola
Lärarhögskolan i Stockholm
Högskolan Dalarna
Mitthögskolan
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Borås
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Örebro
Högskolan i Växjö
Teologiska Högskolan i Stockholm
Idrottshögskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
50
Antal högskolenybörjare
93/94
94/95
95/96
5
652
34
1394
1519
1276
2889
1097
836
2121
628
645
906
900
871
1763
1732
43
105
27
19
7
2
731
25
2091
1547
1399
2830
1294
1052
2057
717
962
1024
1049
1284
2275
1782
45
98
15
17
18
4
724
32
1563
1112
1291
2694
1218
834
2084
560
753
1022
1075
1052
1958
1562
24
104
15
16
Andel Nyb. från eget Län
93/94
94/95
95/96
40
87,6
64,7
73,4
60
62,4
58,9
56,6
63,3
52,8
53,5
59,8
64,6
52,6
58,4
50
39,4
27,9
41,9
40,7
36,8
14,3
100
83,6
65,6
67,7
62
62,4
59,3
58
59,1
56,5
53
47,7
57,5
52,9
48,5
46,9
37,6
20,8
39,4
26,7
0
100
84
80
70,3
62,4
61
60,5
59,7
56,1
55,7
55,1
53,3
52,2
52
49,5
48,2
41,4
40
36,7
13,3
11,8
11,1
Hippologprogrammet • Flyinge
Sveriges lantbruksuniversitet
Vårdutbildningar finns i nästan alla län. Man kan dock konstatera att
det finns stora skillnader i hur stor andel av nybörjarna som kommer
från det egna länet. Några vårdhögskolor rekryterar i större utsträckning sina nybörjare från andra län än det egna. Detta är t.ex. fallet med
Vårdhögskolan i Växjö, där över 70 procent av högskolenybörjarna
läsåret 1995/96 kom från andra län.
Fig 49. Vårdhögskolor
Antal högskolenybörjare
93/94
94/95
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
Ersta högskola
Blekinge internationella hälsohögskola
Hälsohögskolan i Stockholm
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Malmö
Röda Korsets sjuksköterskeskola
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Hälsohögskolan i Värmland
Bohusläns vårdhögskola
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan i Göteborg
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsouniversitetet i Linköping
Hälsohögskolan i Umeå
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Växjö
48
45
98
534
174
163
65
124
299
149
86
108
180
210
138
116
184
332
367
330
415
229
165
63
45
87
452
176
227
75
111
314
136
77
145
148
252
123
134
160
322
458
306
435
224
181
95/96
64
55
100
435
211
202
91
146
323
141
67
146
216
209
134
140
150
292
471
283
408
227
302
Andel Nyb. från eget Län
93/94
94/95
95/96
93,8
95,6
60,2
76,2
76,4
85,9
81,5
58,9
69,6
66,4
84,9
67,6
61,7
67,6
55,8
67,2
65,2
61,4
47,4
63,6
53
48,5
56,4
66,7
77,8
73,6
77,4
84,7
81,5
65,3
65,8
69,4
75,7
77,9
76,6
62,2
66,3
57,7
58,2
52,5
53,1
50,7
52,3
57,2
35,3
49,2
90,6
81,8
81
80,7
80,6
79,2
76,9
74
74
68,8
67,2
66,4
66,2
65,1
61,9
59,3
55,3
54,1
49,7
48,8
45,6
37
28,5
51
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
250 000
Naturvetenskap och teknik
NT
Utbildningsvolymen inom naturvetenskap och teknik har i Sverige,
liksom i andra länder, länge varit av stort politiskt intresse. Det är
främst inom dessa ämnesområden som det ibland talas om brist på
utbildade. Många åtgärder görs för att stimulera ungdomars intresse
för naturvetenskap och teknik och för att öka rekryteringen till dessa
utbildningar.
200 000
icke NT
150 000
100 000
50 000
Antalet studerande på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
har ökat kraftigt under 1980- och 1990-talet. Inom vad som då
kallades teknisk sektor fördubblades antalet utnyttjade årsstudieplatser (helårsstudenter) från 17 500 läsåret 1983/84 till nära 35 000
läsåret 1992/93. I teknisk sektor ingick både tekniska och vissa
naturvetenskapliga utbildningslinjer, men inte fristående kurser. En
starkt bidragande orsak till ökningen var införandet och expansionen
av ingenjörsutbildningarna i högskolan. Civilingenjörsutbildningarna
har också byggts ut kraftigt under 1980- och 1990-talet.
0
90/91
91/92
92/93
93/94
94/95
95/96
Fig 50. Antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena respektive övriga utbildningsområden. Enligt delkursers inklassificering i utbildningsområden.
Källa: Universitetens och högskolornas årsredovisningar. I diagrammet ingår det naturvetenskapliga och det tekniska utbildningsområdet i "NT" men inte de medicinska, odontologiska
eller farmaceutiska utbildningsområdena.
Också efter 1993 har utbildningsvolymen ökat. Då avskaffades
indelningen i utbildningssektorer. Ett nytt system för resurstilldelning
till universitet och högskolor infördes som grundade sig på kursers
indelning i utbildningsområden. I det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ingår en mycket stor del av de olika
delkurserna i t.ex. ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna, men
även vissa delkurser från helt andra utbildningar. Av fig 50 framgår
det naturvetenskapliga och tekniska områdets andel av samtliga
utbildningsområden, enligt måttet antal helårsstudenter per område.
Figuren omfattar statliga universitet och högskolor exklusive Sveriges
lantbruksuniversitet samt även Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping. (För läsåren 1990/91–1992/93 har en omräkning gjorts i efterhand, delvis baserad på schabloner, för att kunna
jämföras med läsåren efter reformen).
52
Antal
8 000
ingenjör
7 000
civilingenjör
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
Fig 51. Antal nybörjare på civilingenjörs- respektive ingenjörsprogram läsåren 1980/81-1995/96.
95/96
93/94
91/92
89/90
87/88
85/86
0
83/84
1 000
81/82
Antalet helårsstudenter vid nämnda lärosäten har ökat med 66 procent mellan
läsåren 1990/91 och 1995/96, från drygt
127 000 till nära 211 600. För de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena var ökningen 78 procent och
för övriga utbildningsområden 62 procent. Ökningen har alltså varit större för
naturvetenskap och teknik än för övriga
områden sammantagna. Andelen helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena av samtliga helårsstudenter har därmed ökat från
28 till 30 procent.
gru nd u tb i ldni ng
Utbildningsvolymen inom naturvetenskap och teknik har ökat
kraftigt under 1980- och 1990-talen. Antalet helårsstudenter
inom dessa utbildningsområden har ökat mer än inom övriga
områden. Därmed har även andelen naturvetenskap och teknik
ökat.
Tillströmningen till civilingenjörs- och
ingenjörsutbildningar
100%
80%
3123-25
22
Utvecklingen av antalet nybörjare på civilingenjörs- respektive
ingenjörsprogrammen sedan början av 80-talet framgår av fig 51.
Ingenjörsutbildningarna infördes successivt under 1980-talet. Från
slutet av 1980-talet har ingenjörsutbildningarna i högskolan ökat
kraftigt i samband med att gymnasiets långa variant av teknisk linje
(4-årig) lades ned. Läsåret 1995/96 började 5 900 personer på något
civilingenjörsprogram och 6 280 personer på något ingenjörsprogram
i Sverige.
26-30
Ålder och kön
21
De flesta studenter på högskolans civilingenjörs- och ingenjörsutbildningar är män. Andelen kvinnor bland nybörjare på civilingenjörsutbildningar har dock ökat från 15 till 23 procent mellan
läsåren 1980/81 och 1995/96. På ingenjörsutbildningarna har andelen kvinnor bland nybörjarna länge legat omkring 16–17 procent.
Läsåret 1995/96 hade den ökat något, till 19 procent.
60%
20
40%
20%
-19
0%
kvinnor
män
Fig 52. Åldersfördelning bland kvinnliga respektive manliga
nybörjare på civilingenjörsprogram läsåret 1995/96.
100%
Ingenjörsutbildningarna har en något högre medelålder på sina
nybörjare. Här är drygt 60 procent av såväl de kvinnliga som manliga
nybörjarna 22 år eller yngre. Se fig 53.
3180%
Som framgår av fig 52 är en mycket stor del av nybörjarna på
civilingenjörsutbildningarna unga. Detta gäller särskilt för kvinnorna. Hela 85 procent av de kvinnor som läsåret 1995/96 började
på ett civilingenjörsprogram var 22 år eller yngre. Bland de manliga
nybörjarna var motsvarande andel 76 procent.
26-30
23-25
60%
22
Såväl civilingenjörs- som ingenjörsutbildningarna har ökat kraftig
i omfattning under den senaste tioårsperioden. Dessa utbildningar
är starkt mansdominerade, men andelen kvinnor har långsamt
ökat. En mycket stor andel av civilingenjörsstudenterna är unga,
särskilt bland kvinnorna.
21
40%
20
20%
-19
0%
kvinnor (antal 1218)
män (antal 5060)
Fig 53. Åldersfördelning bland kvinnliga respektive manliga
nybörjare på ingenjörsprogram läsåret 1995/96.
53
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
annat
80%
60%
N, T, NV
Av de högskolenybörjare som läsåret 1995/96 påbörjade högskolestudier inom naturvetenskap och teknik hade 57 procent läst naturvetenskaplig linje (N), teknisk linje (T) eller naturvetenskapsprogrammet (NV) i gymnasiet och fem procent hade gått basåret.
Fem procent hade läst andra 3–4-åriga teoretiska gymnasielinjer/
program, 11 procent andra 2–3-åriga gymnasielinjer/program och
21 procent hade någon annan gymnasiebakgrund. I den sistnämnda
kategorin, “annat“ ingår personer som har kompletteringsläst inom
t.ex. komvux.
100%
40%
20%
basår
Utbildningsbakgrund
0%
civ. ing.
Studerar man detta för några enskilda typer av utbildningsprogram
framträder följande bild. Se fig 54.
Bland de studenter som 1995/96 började på civilingenjörs- och
ingenjörsutbildningar (och som inte tidigare hade studerat vid universitet/högskola) har de allra flesta, 80 procent, gått N, T eller NV
på gymnasiet. En liten del, 4 procent, har gått basåret och övriga 16
procent har (troligen) gått varken N, T, NV eller basår. Dessa har
inhämtat sina särskilda förkunskaper på annat sätt, t.ex. genom
studier på komvux. På civilingenjörs- och ingenjörsutbildningar
spelar basåreten större roll för kvinnor än för män. Andelen med
basårsbakgrund är större bland kvinnorna.
Bland nybörjarna på grundskollärarutbildning med inriktning mot
matematik/naturorientering spelar basåret en stor roll som utbildningsbakgrund. Hela 31 procent kommer därifrån.
På naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram som inte
leder till yrkesexamen, läkarprogrammet och på naturvetenskapliga
och tekniska kurser utanför program är andelen som varken gått N,
T, NV eller basår relativt stor.
När det gäller NT-kurser utanför program, stapeln längst till höger i
diagrammet, är det troligt att inte alla kräver NV-förkunskaper. Av de
olika programmen som visas i diagrammet däremot, kräver troligen
de allra flesta förkunskaper motsvarande gymnasiets NV-program.
För dessa är andelen nybörjare som inte har, N-, T-, NV- eller
basårsbakgrund intressant eftersom dessa måste ha inhämtat motsvarande förkunskaper på annat sätt, t.ex. genom studier inom komvux.
Bland nybörjarna på läkarprogrammet gäller detta för så många som
hälften av gruppen.
Långt ifrån alla nybörjare på naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar i högskolan kommer från gymnasiets N- eller T-linje
eller NV-program. Vissa har kompletterat med basåret och andra
har gjort det på annat sätt, troligen genom komvuxstudier.
54
antal: (4142)
ing.
grundskollär. progr.
ma-no (ej yrkes)
(4161) (1042) (2160)
läkar.
kurser
(421)
(7106)
Fig 54. Utbildningsbakgrund hos högskolenybörjare på olika
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, läsåret 1995/96.
gru nd u tb i ldni ng
Rekryteringsfrämjande satsningar inom
naturvetenskap och teknik
En rad insatser och åtgärder har gjorts på senare år, såväl nationellt
som lokalt, för att främja rekryteringen till naturvetenskapliga och
tekniska högskoleutbildningar. Fem stora satsningar inom högskoleområdet har initierats från statsmakterna: 1) NOT-projektet, ett
femårigt projekt gemensamt för Högskoleverket och Skolverket, 2)
den behörighetsgivande förutbildning som kallas tekniskt/naturvetenskapligt basår, 3) ekonomiskt stöd, via grundutbildningsrådet, till
pedagogiska utvecklingsprojekt som bidrar till en ökad rekrytering av
kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, 4) ett
nationellt utvecklingsprojekt vid Linköpings universitet för förnyelse
av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna, 5) den speciella satsningen för äldre som kallas NT-SVUX.
NOT-projektet
NOT-projektet är ett femårigt projekt som Högskoleverket och
Skolverket bedriver på regeringens uppdrag sedan år 1993. NOT står
för naturvetenskap och teknik. Grundtankarna bakom NOT är flera:
• Helhetssyn på samhället betyder öppenhet bland annat för naturvetenskapens och teknikens möjligheter och villkor.
• Den snabba tekniska utvecklingen innebär ett ökat behov av
teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning.
• Sverige internationaliseras. Vårt näringsliv måste hävda sig på en
världsmarknad. Detta kräver kunskaper i naturvetenskap och
teknik.
• För en allsidig utveckling behövs fler kvinnor inom naturvetenskap och teknik.
NOT-projektet arbetar på flera sätt med att stimulera intresset för
naturvetenskap och teknik, bl.a. med kunskapsspridning och attitydpåverkan, strategier för metodutveckling i skola och högskola, kontinuerlig uppföljning av basåret, stöd till teknik- och naturvetenskapscentra (science centres) och uppföljning av resurscentra i kemi, fysik
respektive teknik. Projeket spänner över hela utbildningsfältet och
samverkar med förskola, forskning och näringsliv, offentlig förvaltning och organisationer, massmedia och allmänhet.
Idrottshögskolan • Stockholm
55
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
registrerade
En viktig målgrupp är lärarna, inte minst de som arbetar i grundskola
och gymnasieskola. Deras entusiasm och kompetens påverkar i hög
grad elevernas intresse och vägval. En annan målgrupp är skolhuvudmän och rektorer, som ansvarar för att tillräckliga resurser avsätts.
Barn och ungdomar är – direkt eller indirekt – NOT-projektets allra
viktigaste målgrupp. Det är de som i klassrummet, på teknik- och
naturvetenskapscentra, eller på annat sätt skall kunna få utlopp för sin
naturliga nyfikenhet.
3 500
kvinnor
3 000
män
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Tekniskt/naturvetenskapligt basår
Basåret inrättades i stor skala höstterminen 1992 efter lokala initiativ.
Då fick 26 universitet och högskolor i uppdrag att ge basårsutbildning. Denna ettåriga utbildning syftar till att öka rekryteringen, särskilt av kvinnor, till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Basåret ger den särskilda behörighet som krävs för högskolestudier inom naturvetenskap och teknik. Det innehåller matematik, fysik, kemi och biologi alternativt teknologi motsvarande
gymnasiets naturvetenskapsprogram. Basåret är tänkt att underlätta
för dem som vill söka sig till naturvetenskapliga eller tekniska
högskolestudier men som läst något annat än naturvetenskaplig linje,
teknisk linje eller naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. De som
blir antagna till basåret får i regel en garantiplats på en efterföljande
högskoleutbildning.
0
92/93
93/94
94/95
95/96
ht -96
Fig 55. Antal registrerade studenter på tekniskt/naturvetenskapligt basår, läsåren 1992/93-1995/96 samt höstterminen
1996.
100%
80%
studerar NT
60%
40%
studerar övrigt
Läsåret 1995/96 inrättades basår också inom komvux. Motivet till
detta var bl.a. att man ville öka den regionala spridningen. Det fanns
1 500 basårsplatser inom komvux det första året och 4 000 platser
läsåret 1996/97.
Basåret i högskolan har stadigt ökat i storlek. Från drygt 1 000
studenter det första året har antalet ökat till nära 2 800 läsåret 1995/96
och nära 3 100 höstterminen 1996. Drygt hälften av studenterna är
kvinnor. Andelen kvinnor varierar starkt mellan basårets olika
inriktningar. Kvinnorna är i stark majoritet på basår med inriktning
mot grundskollärarutbildning med inriktning mot matematik/naturorientering medan de är färre än männen på ingenjörs- och
civilingenjörsinriktningarna. Se fig 55.
Omkring 70 procent av basårsstudenterna slutför sina studier på
basåret i tid eller inom terminen efter basåret. Mellan 60 och 70
procent av alla som varit registrerade på basåret läser året därpå någon
naturvetenskaplig eller teknisk utbildning i högskolan. Se fig 56.
Om man utgår från dem som blev godkända (i tid) på basåret är
andelen som går vidare inom naturvetenskap och teknik ännu högre.
56
20%
ej i högskolan
0%
kull 92/93
kull 93/94
kull 94/95
Fig 56. Verksamhet året efter basåret. Tre årskullar.
gru nd u tb i ldni ng
100%
Nära 80 procent av de godkända på basår läsåret 1995/96 läste
naturvetenskap eller teknik höstterminen därpå.
civ. ing.
80%
ing.
60%
40%
lärar ma-no
nat. vet.
20%
övr. (ej NT)
med.,
odont., farm.
övr. teknik
ej i högskolan
0%
män
kvinnor
Fig 57. Godkända ur basårskull 1995/96. Verksamhet höstterminen 1996. Kvinnor respektive män.
Vid en närmare granskning av på vilka utbildningar inom naturvetenskap eller teknik före detta basårsstudenter hamnar (se fig 57) ser
vi att män till en mycket stor del (44 procent) återfinns på ingenjörsutbildningar och kvinnor (till 33 procent) på lärarutbildningar
med inriktning mot matematik/naturorientering. Omkring 16 procent av de män som blev godkända på basåret 1995/96 och 11 procent
av kvinnorna studerade på någon civilingenjörsutbildning höstterminen 1996. Att inte alls vara registrerad i högskoleutbildning
höstterminen efter basåret var något vanligare bland män. Detta
gällde för 18 procent av de män som blivit godkända på basåret och
för 14 procent av kvinnorna.
NT-platser med särskilt vuxenstudiestöd (NT-SVUX)
Statsmakterna beslutade 1995 att 9 000 nybörjarplatser med särskilt
vuxenstudiestöd inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram skulle inrättas, fördelade på tre intagningsår (ht 95, ht 96
och ht 97). Särskilt vuxenstudiestöd innebär att studenten får ett
bidrag vars storlek baserar sig på vilken A-kasse-ersättning han eller
hon är berättigad till. Satsningen riktar sig till personer som är mellan
28 och 48 år och som har minst fem års arbetslivserfarenhet. Det
beslutades att de som uppfyller kriterierna för NT-SVUX men saknar
den särskilda behörighet som krävs för studier inom naturvetenskap
eller teknik skulle få inleda sina studier med ett basår. (Under basåret
får studenten inte NT-SVUX-stöd men är berättigad till studielån.
När studenten avslutat den efterföljande utbildningen halveras studieskulden för basåret).
Höstterminen 1995 började omkring 2 200 personer på någon
utbildning inom NT-SVUX-satsningen. Av dessa gick 350 på basår.
Enligt en enkät till de universitet och högskolor som har NT-SVUXstudenter fanns omkring 1 580 av dessa studenter kvar i utbildning
höstterminen 1996 och 2 950 nybörjare hade tillkommit samma
höst, varav 640 på basår inför NT-SVUX-studier. Detta innebär att
det, efter två av tre intagningsår, finns omkring 4 500 personer inom
NT-SVUX-satsningen. Omkring 1 000 av dessa har börjat med ett
basår.
Satsningar vid vissa lärosäten
Vid de universitet och högskolor som ger naturvetenskaplig eller
teknisk utbildning pågår en mängd olika insatser, förutom de ovan
nämnda, för att öka rekryteringen till dessa ämnesområden. Många
insatser är speciellt riktade mot att öka antalet kvinnliga studenter.
57
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
100%
På många ställen skapas nya utbildningsprogram och befintliga program
högsk. kvinnor
80%
förändras. Ofta går utvecklingen mot
ökad tvärvetenskaplighet, samhällshögsk. män
60%
anknytning, fler miljöinslag, projektarbeten m.m. Vid vissa lärosäten anordgymn. kvinnor
40%
nas inledande studieår i grupper med
gymn. män
enbart kvinnliga studenter. Det finns
20%
ibland nätverk för kvinnliga studenter
inom naturvetenskap och teknik liksom
0%
mentorprojekt för samma grupp. För
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
att sprida information om naturvetenFig 58. Andel "enbart förvärvsarbetande" bland personer som gått ut gymnasiet respektive bland examinerade från
skapliga och tekniska utbildningar samhögskolan ett år efter avgångs-/examensåren 1987-93.
arbetar många lärosäten aktivt med
gymnasie- och grundskolor. Man ordnar studiebesök på universitetet/högskolan för skolelever och därtill besöker representanter, ofta
män
100%
studenter, från lärosätet grund- och gymnasieskolorna. Det görs ofta
enbart förvärvsarbetande
särskilt informationsmaterial om naturvetenskapliga och tekniska
80%
utbildningar, lärosätena håller ibland “öppet hus“ och deltar i mässor
av olika slag. I vissa fall ordnas forskarskolor på somrarna för
60%
gymnasieelever.
både förvärvsarbetande
enbart högskolestud.
och högskolestud.
40%
Utbildning och arbetsmarknad
20%
Högskoleutbildning generellt jämfört med
g ymnasieutbildning generellt
Såväl bland personer som tagit en examen i högskolan som bland
personer som gått ut gymnasiet har andelen som förvärvsarbetar
inom ett år gått ner de senaste åren. Men högskoleutbildade personer
har i allmänhet lättare att komma in på arbetsmarknaden än enbart
gymnasieutbildade. Nedgången i andelen förvärvsarbetande är mycket
kraftigare bland dem som nyligen gått ut gymnaiset än bland de
högskoleexaminerade. Se fig 58.
Den kärvare arbetsmarknaden för personer som nyligen lämnat
gymnasieskolan har, tillsammans med den ökande kapaciteten i
högskolan, bidragit till att en ökande andel börjar studera i högskolan
året efter gymnasiet. Det har blivit allt vanligare att direkt efter
gymnasiet börja studera i högskolan och allt fler varken förvärvsarbetar eller studerar i högskolan året efter gymnasiet. Andelen som
studerar i högskolan året efter gymnasiet har ökat från 11 procent
bland männen som gick ut gymnasiet 1988 till 23 procent bland
männen som gick ut 1993. Bland kvinnorna har motsvarande andel
ökat från 16 till 30 procent. Se fig 59 och 60. Också bland högskoleexaminerade har det de senaste åren blivit något vanligare att vara kvar
i högskolestudier inom grundläggande utbildning eller påbyggnadsutbildning ett år efter examen.
58
varken förvärvsarbetande
eller högskolestud.
0%
1988
1989
1990
1991
1992
1993
Fig 59. Sysselsättning i november året efter slutförd gymnasieutbildning per avgångsår från gymnasiet (män).
kvinnor
100%
enbart förvärvsarbetande
80%
60%
både förvärvsarbetande
och högskolestud.
enbart högskolestud.
40%
20%
varken förvärvsarbetande
eller högskolestud.
0%
1988
1989
1990
1991
1992
1993
Fig 60. Sysselsättning i november året efter slutförd
gymnasieutbildning per avgångsår från gymnasiet (kvinnor).
gru nd u tb i ldni ng
förvärvsarbetande arb. m. pol. åtgärder studerande
arbetslös
annat
undervisning
teknik, naturv.,
lant- & skogsbr.
jur., samh.vet.
med., odont.,
vård, omsorg
humaniora,
konstn.
totalt
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Fig 61. Examinerade från olika grupper av högskoleutbildningar
1993. Huvudsaklig sysselsättning i mars 1996.
förvärvsarbetande arb. m. pol. åtgärder studerande
arbetslös
annat
Delvis förklaras alltså den minskande andelen förvärvsarbetande av
att fler studerar. Men bland de resterande personer som gått ut
gymnasiet är det i alla fall en ökande andel som inte förvärvsarbetar.
I själva verket är det andelen som varken förvärvsarbetar eller studerar
i högskolan året efter de lämnat gymnasiet som ökat mest de senaste
åren (t.o.m. de som gick ut gymnasiet 1993). Nära hälften av de män
som slutade gymnasiet 1992 återfanns varken i förvärvsarbete eller
högskolestudier i november 1993. För kvinnorna är andelen inte lika
hög. Jfr fig 59 och 60. Dessa personer kan vara arbetslösa, delta i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, studera på folkhögskola, komvux,
gå ett frivilligt extra år på gymnaisum eller göra något helt annat.
En mer detaljerad redovisning finns i SCB:s statistiska meddelande
U 81 SM 9601.
Jämförelser mellan olika högskoleutbildningar
Det finns givetvis skillnader, ibland stora, mellan olika högskoleutbildningar när det gäller möjligheterna att få ett arbete. SCB gjorde
våren 1996 en enkätundersökning bland de personer som examinerades från högskolan 1993. I enkäten fanns frågor om vad man gjorde
i mars 1996 och om vad man hade gjort under de tre åren sedan
examen. Fig 61 och 62 visar vad de examinerade från olika högskoleutbildningar svarade på frågan: “Vad gjorde Du huvudsakligen
under veckan 18–24 mars 1996?“
ingenjörsutbildning
hälso- & sjukvårdslinjen 3- år
hälso- & sjukvårdslinjen <3 år
rehabiliteringslinjen &
social omsogslinjen
fritidspedagog
& förskollär.
grundskollär.
civilingenjörsutb.
ekonom- & int.
ekonomlinjen
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Fig 62. Examinerade från olika högskoleutbildningar 1993.
Huvudsaklig sysselsättning i mars 1996.
Ser man till högskoleutbildningar sammanslagna i ämnesgrupper (fig
61) är det personer som examinerades från någon humanistisk eller
konstnärlig utbildning 1993 som tre år senare i lägst grad var
förvärvsarbetande och i högst grad arbetslösa. Högsta andelen förvärvsarbetande fanns bland dem som examinerats från någon utbildning inom undervisningsområdet.
I fig 62 visas motsvarande andelar för examinerade från vissa stora
enskilda utbildningslinjer. Högst förvärvsfrekvens i mars 1996 hade
de som examinerats från ekonomlinjen, internationella ekonomlinjen eller från någon civilingenjörslinje tre år tidigare. Bland dem
som examinerades från någon ingenjörslinje 1993 var det hela 30
procent som studerade i mars 1996. Möjligheterna har utökats att
bygga på de tvååriga ingenjörsutbildningarna med ytterligare ett
studieår till en högskoleingenjörsexamen omfattande 120 poäng eller
till en teknologie kandidatexamen. Även möjligheterna att efter en
ingenjörsutbildning fortsätta studierna på ett civilingenjörsprogram
har ökat.
59
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Kvalitetsutveckling inom
grundutbildningen
Den kraftiga utbyggnaden av högskolans grundutbildning under
1990-talet samt det resultatbaserade resurstilldelningssystemet som
infördes den 1 juli 1993 har bidragit till att kvaliteten i grundutbildningen kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare.
Flera olika aspekter av kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring belyses i denna årsrapport. I kapitlet om kvalitetsarbete vid universitet och
högskolor ges inledningsvis en redogörelse för Högskoleverkets olika
nationella kvalitetsbedömningar. I det följande redovisas de delar
därav som avser grundutbildningen samt även projekt som stöds av
grundutbildningsrådet.
Examensrättsprövningar
En av Högskoleverkets uppgifter är att föreskriva om rätt för universitet och högskolor med offentlig huvudman att utfärda examina.
Uppgiften hänger nära samman med den ändrade reglering av högre
utbildning som infördes genom 1993 års reform. Det tidigare systemet med allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer vid högskolor med offentlig huvudman ersattes med en examensordning.
Vidare infördes en lag som reglerar tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina. Högskoleverket yttrar sig till regeringen när det gäller examensrätt för enskilda utbildningsanordnare.
Rätten att få utfärda examen är inte given en gång för alla utan
omprövning förutsätts kunna ske. I samband med att examensrätt
beviljas har Högskoleverket deklarerat sin avsikt att efter två till tre år
följa upp utvecklingen av utbildningen. Denna uppföljning fungerar
som en förnyad prövning.
Följande kriterier används vid examensrättsprövningarna:
• Lärarkompetens, kompetensutveckling
• Behörighet och antagning
• Utbildningens organisation och omfattning
• Ämnesdjup och ämnesbredd
• Kritisk och kreativ miljö
• Lokaler och utrustning
• Bibliotek och litteraturförsörjning
• Forskningsanknytning
• Övergångsmöjligheter till forskarutbildning
• Internationalisering
• Utvärdering och kvalitetssäkring
• Stabilitet i verksamheten
60
gru nd u tb i ldni ng
Verket har två fasta expertgrupper, magisterexamensgruppen och
lärarexamensgruppen. Utöver dessa fasta grupper anlitas ämnesexperter
för varje specifikt ärende. För närvarande finns cirka 35 experter
engagerade.
Av nedanstående tabell framgår hur många ärenden respektive prövningar som handlagts av Högskoleverket under 1995/1996. De
avslutade ärendena har när det gäller högskolor med offentlig huvudman avsett examensrätt framför allt för magisterexamen i olika ämnen
samt yrkesexamina såsom psykologexamen, psykoterapeutexamen,
teologie kandidatexamen och olika lärarexamina. När det gäller
enskilda utbildningsanordnare har examensrättsprövningarna framför
allt avsett högskoleexamen med olika inriktning, exempelvis inriktning mot teologisk utbildning och musikpedagogisk utbildning. De
pågående prövningarna avser framför allt ett stort antal ansökningar
om magisterexamensrätt i olika ämnen och gymnasielärarexamen vid
de mindre och medelstora högskolorna samt kandidat- och magisterexamensrätt vid vårdhögskolorna. Utvärderingen av de medellånga
vårdutbildningarna gav även underlag för bedömning av examensrätter som inte tidigare prövats (se även nästa avsnitt).
Fig 63. Avslutade ärenden under 1995/96*.
Ärenden
Prövningar
Högskolor med offentlig huvudman
Enskilda utbildningsanordnare
16
15
26
17
Summa
31
43
Fig 64. Pågående ärenden.
Ärenden
Prövningar
Högskolor med offentlig huvudman
Enskilda utbildningsanordnare
34
6
98
12
Summa
40
110
*Observera att ett ärende kan innebära ansökan om t.ex. magisterexamensrätt i ett flertal ämnen, vilket medför att antalet
ämnesprövningar är betydligt fler än antalet ärenden.
I basfaktadelen finns en förteckning över examensrätter för samtliga
lärosäten. Högskoleverkets rapporter om examensrättsprövningar
framgår av publikationslistan i slutet av årsrapporten.
Examensrättsprövningarna innebär inte endast en prövning, en
kontroll, av kvaliteten i utbildningen. Genom det sätt som de utförs
på, genom diskussion och överläggning mellan experterna och lärosätenas företrädare, så har de också karaktären av utvecklingsarbete.
Innan fler resultat föreligger från uppföljningarna av beviljade examensrätter är det för tidigt att med säkerhet säga något om hur examensrättsprövningarna har påverkat utvecklingen inom högskolesektorn.
Det är dock tydligt att de kriterier som genomgående tillämpas vid
61
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
prövningarna har vunnit acceptans i högskolesektorn. Några områden kan pekas ut där prövningarna troligen har haft effekt. Vid de
mindre och medelstora högskolorna anställs fler sökande med doktorsexamen (motsvarande) som högskolelektor och vid många högskolor garanteras högskolelektorerna forskning i tjänsten. Biblioteksresurser, datorisering och internationalisering är andra områden som
förefaller att ha påverkats av prövningarna. (Se bl.a. Andrén, CarlGustaf, Examensrättsprövningarna och deras effekter – ett fyraårigt
perspektiv i 1993 års högskolereform. Vad blev det av den? Sju vittnesmål
efter tre år, Högskoleverkets skriftserie 1996:6S).
Några resultat från utvärderingar
av grundutbildning
Universitet och högskolor har under verksamhetsåret genomfört ett
antal utvärderingar av större eller mindre omfattning, allt ifrån
kursvärderingar till utvärderingar av enstaka utbildningar eller samtliga program. Några av dessa har beskrivits i lärosätenas årsredovisningar. Många av universiteten och högskolorna har också
ingått i de nationella utvärderingar som genomförts inom Högskoleverkets ram.
Stockholms universitet redovisar egeninitierade utvärderingar av
t.ex. grundutbildningen vid språkvetenskapliga sektionen och av
biologisk grundutbildning. I den förra påvisas behovet av ökade
undervisningsresurser på grund av de stora och skiftande krav som
ställs på grundutbildningen. Den senare utvärderingen utmynnade i
ett konkret handlingsprogram för hur man skulle förbättra utbildningen.
De 1 224 studenter, som mellan åren 1985 och 1995 har utfört
examensarbete inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulten,
har också följts upp. Företag, myndigheter, högskolor och organisationer som anställer naturvetare har fått ge sin syn på naturvetarnas
utbildning och vad de anser om naturvetarnas framtid. Studien finns
redovisad i rapporten: Efter studierna, naturvetare i arbetslivet. Stockholms universitet, 1966.
Linköpings unversitet omnämner att de har genomfört en stor
utvärdering av folkhögskollärarprogrammet.
Grundskollärarutbildningen har utvärderats av Högskoleverket. Utvärderingen skulle göras som en uppföljning av de rekommendationer som låg till grund för 1988 års revision av lärarutbildningen.
Ett urval av sex huvudaspekter låg till grund för arbetet. Förutom
jämställdhetsaspekten ingick didaktikens utformning, lärarutbildarnas
62
gru nd u tb i ldni ng
kompetens, den vetenskapliga nivån på lärarutbildningen, pedagogikämnets karaktär samt naturorientering och naturvetenskap.
De övergripande resultaten av utvärderingen visade på ett behov av
särskilda insatser avseende jämställdhetsaspekten och det föreslogs att
ett genusperspektiv skulle införas i olika centrala utbildningsmoment. Vissa brister iakttogs också beträffande lärarutbildningens
högskolemässighet. Det utmynnade i rekommendationer om att
förstärka den vetenskapliga basen i didaktisk riktning, att avsätta
särskilda forskningsresurser samt att höja den vetenskapliga kompetensen hos samtliga kategorier av lärarutbildare.
Förutsättningarna för ett fortsatt framgångsrikt förändringsarbete
betraktades som goda, då det konstaterades att förändringsprocesser
i konstruktiv riktning redan förekom över hela landet om än i
varierande grad. Utvärderingen är redovisad i Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R. Grundskollärarutbildningen 1995. En utvärdering.
Även utvärderingen av medellånga vårdutbildningar tillkom 1994
som ett uppdrag från regeringen till dåvarande Kanslersämbetet.
Uppdraget omfattade dels utbildning vid vårdhögskolorna, dels
sjukgymnastutbildning med statligt huvudmannaskap. Syftet var att
få underlag för regeringens senare bedömningar av lärosätenas rätt att
utfärda examina. Utvärderingen omfattade 113 utbildningsprogram
som leder till 12 skilda yrkes- eller högskoleexamina.
Samtliga utbildningar bedömdes på ett grundläggande plan vara yrkesrelevanta. 69 utbildningsprogram bedömdes vara högskolemässiga,
Konservatorprogrammet • Göteborgs universitet
63
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
19 med förutsättningar att i huvudämnet utveckla utbildningen så att
den leder till kandidatexamen. Kraven för högskolemässighet ansågs
inte uppfyllda i 44 fall.
Utbildningsprogrammen i arbetsterapi, laboratorievetenskap, sjukgymnastik, sociala omsorgsutbildningen – inriktningen mot socialpedagogiskt behandlingsarbete och ortopedingenjörsutbildningen
ansågs ha en högskolemässig grund. Barnmorske-, sjuksköterske- och
sociala omsorgsutbildningen karakteriserades däremot i det nationella perspektivet som högskolemässigt svaga. De största svårigheterna att uppnå högskolemässighet tycktes tandhygienistutbildningen
ha. Inget av programmen bedömdes uppfylla kraven på högskolemässighet. Utvärderingen är redovisad i Högskoleverkets rapportserie
1996:7 R. Vårdutbildningar i högskolan. En utvärdering.
Högskoleverket har även anordnat uppföljningskonferenser efter
slutförandet av Kanslersämbetets utvärdering Nationell utvärdering
av grundutbildning i matematik. I en skrivelse till regeringen redogjorde verket för de olika typer av åtgärder som berörda lärosäten
planerat eller redan vidtagit i syfte att stärka kvaliteten i verksamheten.
Några resultat av projekt som stöds av
grundutbildningsrådet
Grundutbildningsrådets övergripande syfte är att ge erkännande och
därmed status till den lärare inom högskolan som intresserar sig för
undervisning. I likhet med forskningsråd, som fördelar medel till
välförtjänta forskningsprojekt efter noggrann prövning, skall
Grundutbildningsrådet premiera de undervisningsprojekt som visat
sig hålla god internationell standard. Rådet ingår sedan den 1 juli
1995 i Högskoleverket.
Några av de kriterier som gäller vid projektbedömning är att
• endast större utvecklings- och utvärderingsprojekt, kan komma i
fråga, dvs. ordinarie kursutveckling/programutveckling stöds inte
av rådet,
• en tydligt beskriven pedagogisk idé skall alltid ligga till grund för
projektet,
• undervisnings- och inlärningsformer skall stå i fokus,
• projektet skall genomsyras av strävan till en pedagogisk professionalitet,
• studentmedverkan i planering och genomförande är angelägen,
• det skall vara möjligt att fortsätta bedriva projektet även efter det
att finansieringen från rådet har upphört.
64
gru nd u tb i ldni ng
Hippologprogrammet • Flyinge
Sveriges lantbruksuniversitet
Inför ansökningsomgången i oktober 1995 fick rådet 177 ansökningar. Av de sökande var 53 kvinnor och 124 män. Två av de 14
beviljade projekten leds av kvinnor, två leds av icke disputerade
personer, en kvinna och en man. Det bör också noteras att det stora
flertalet av de sökande (144 av 177) är disputerade. Det är glädjande
eftersom det visar att även de som har möjlighet att ansöka om medel
för forskningsprojekt finner det meningsfullt att söka medel för att
förbättra undervisningen.
Intresset för datorstödda hjälpmedel i undervisningen ökar. Hösten
1995 gällde ungefär en tredjedel av ansökningarna någon form av
användning eller utveckling av datorstödda hjälpmedel. I tidigare
ansökningsomgångar har många lärare inom medicin och moderna
språk demonstrerat sitt intresse för datorstödd undervisning. Rådet
har därför finansierat verksamhet för två arbetsgrupper i syfte att
samordna och främja utvecklingen av datorstöd inom dessa ämnen.
Grundutbildningsrådets verksamhet gäller hela högskolan. Med en
sådan bredd är det självklart att redovisningskraven måste få variera.
För att underlätta informationsspridning har utveckling av rådets
databas prioriterats högt under verksamhetsåret. Projektledarna skriver själva sammanfattningar av projekten som publiceras på nätet
tillsammans med uppgifter om tillgängliga rapporter och studiematerial.
65
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Några resultat av rådets verksamhet
I januari 1996 tillfrågades drygt 40 projektledare om projektarbetet.
Svaren visar att i de flesta fall har projekten varit lyckade och att de fått
betydelse för utformningen av utbildningen vid respektive institution. Enkätsvaren vittnar entydigt om att projektstödet har möjliggjort förändringar som annars inte varit möjliga att genomföra.
De bärande projektidéerna har i många fall också fått fäste på
institutionerna i form av ändringar av kursplaner, kursernas innehåll,
utbildningens upplägg, dess genomförande etc. Enligt de tillfrågade
projektledarna finns också flera exempel på att läromedel, pedagogiska arbetssätt och examinationsformer har förändrats. I 5 av 36 svar
sägs förändringarna ha varit genomgripande.
Studenterna har genomgående varit positiva till projekten. Det är
svårare att fastslå huruvida projekten underlättat studenternas inlärning, men några projektledare hävdar att inlärningen märkbart har
förbättrats.
Resultaten från projekten har ofta redovisats av projektledarna vid
konferenser och liknande möten eller i artiklar och rapporter. Genom
presentation inför kolleger vid andra institutioner och/eller lärosäten
har resultaten fått spridning. I många fall har projektarbetet genererat
internationella kontakter, inte minst genom den expertbedömning
som föregår beslut om medel.
Ett flertal projektledare beskrev också oväntade positiva effekter.
Främst gällde det kontakter, antingen över fakultets- eller ämnesgränser eller kontakter utanför universitetsvärlden. I några fall har
projektets idéer kunnat överföras till gymnasieskolan och i andra fall
har projekten varit till nytta för forskarutbildningen genom nya
undervisningsformer, ökad rekrytering eller uppslag för ny forskning.
Idrottshögskolan, Stockholm
66
gru nd u tb i ldni ng
Internationalisering
År 1993 erhöll rådet ett resurstillskott för internationalisering. Rådet
beslutade då att inrätta ett program för lärarutbyte. Ett hundratal
svenska universitetslärare per år deltar numera i verksamheten som
helt bygger på institutionernas egna kontakter. Både de svenska och
utländska lärarna har varit mycket entusiastiska över de nya erfarenheter och influenser som utbytet medfört.
Därutöver finansierar rådet deltagande på internationella konferenser för lärare inom högskolan. Kriterierna är att sökande skall ha fått
ett bidrag accepterat och konferensen skall fokusera undervisning
inom högre utbildning. Även i detta avseende syftar rådets verksamhet till att jämställa undervisning och forskning inom högskolan.
Integrerade miljöinslag
Sedan 1992 har rådet regeringens uppdrag att integrera miljöinslag i
högskolans utbildningar. Förutom gängse utvecklingsprojekt (sammantaget närmare 50) har rådet inom ramen för miljöuppdraget
finansierat en uppskattad och uppmärksammad satsning på högskolornas bibliotek. Bibliotekarierna vid respektive högskolor har
knutits till projektarbetet och dessutom etablerat kontakter mellan
varandra gällande miljölitteratur. Projekten inom miljöuppdraget
uppvisar i huvudsak liknande resultat som rådets övriga projekt.
Fler kvinnor till teknisk och
naturvetenskaplig utbildning
Inom ramen för detta regeringsuppdrag har rådet finansierat utvecklingen av nya utbildningsprogram. Hypotesen har varit att tekniska
utbildningar inte är upplagda på ett sätt som tilltalar kvinnor. För att
rekrytera – och behålla – en högre andel kvinnliga studenter måste
därför undervisningsformerna förändras. Studenter antogs till fem
nykonstruerade eller reviderade utbildningsprogram inom teknik
och naturvetenskap hösten 1995 vid Stockholms, Göteborgs och
Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola och Högskolan
i Karlstad.
Resultaten av de fem projekten visar att det är möjligt att åstadkomma
förändringar. De nya programmen har lockat fler kvinnliga studenter
även under andra året. Pilotprojektens goda resultat föranledde rådet
att omprioritera verksamheten något för att kunna utlysa ytterligare
projektmedel. På detta sätt finansierades ytterligare fyra projekt
under våren 1996 som samtliga gäller de nya ingenjörsutbildningarna.
67
F
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Forskarutbildning
Antal
20 000
15 000
aktiva
10 000
Forskarutbildning bedrivs vid samtliga universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser inklusive Högskolan i Jönköping, som
den 1 juli 1994 blev stiftelsehögskola och därvid fick fasta forskningsresurser och rätt att utfärda doktorsexamen. Vid många av de övriga
högskolorna ges forskarutbildning i samarbete med någon fakultet
vid ett lärosäte som har rätt att utfärda doktorsexamen. Utvecklingen
av antalet nyantagna, aktiva och examinerade framgår av fig 65.
5 000
nyantagna
examina
0
86/87
89/90
92/93
95/96
Fig 65. Forskarutbildning: aktiva, nyantagna och examinerade
1986/87–1995/96.
Övergångsfrekvens till forskarutbildning
Av de examinerade i högskolans grundutbildning under femårsperioden 1987/88–1991/92 hade 5,8 procent övergått till forskarutbildning t.o.m. läsåret 1995/96. Övergångsfrekvensen har under den
senaste femårsperioden ökat med någon tiondels procent per år.
Högskola
Totalt
Universitet
MMH
Vårdhögsk
Övrigt
Omkring 93 procent av samtliga forskarstuderande som påbörjat
doktorandstudier under den aktuella perioden kom från ett universitet eller en fackhögskola. Universitet och fackhögskolor rekryterade
sina forskarstuderande huvudsakligen från det egna lärosätet.
Endast 5 procent av dem som påbörjade sin forskarutbildning under
femårsperioden kom från någon av de mindre och medelstora högskolorna. Doktorander från dessa högskolor valde företrädesvis att
studera vid samhällsvetenskaplig, humanistisk eller teknisk fakultet
vid det universitet som ligger närmast högskoleorten. Den högsta
övergångsfrekvensen av de mindre och medelstora högskolorna hade
Mitthögskolan, Högskolan i Växjö och Högskolan i Borås där mellan
60 och 70 personer av de examinerade från grundutbildningen från
respektive högskola hade övergått till forskarutbildning under femårsperioden.
Cirka 1,6 procent av doktoranderna som påbörjade sin forskarutbildning under nämnda period hade examen från en vårdhögskola.
Omkring 56 procent av dessa påbörjade doktorandstudierna vid en
medicinsk fakultet och cirka nio procent vid en samhällsvetenskaplig
fakultet. Se fig 66.
Examinerade
i grundutbildning
Antal
153 479
Övergått
till forskarutbildning
tom 1995/96
Antal
8 893
8 276
415
145
57
Andel
5,8%
93,0%
5,0%
1,6%
0,4%
Fig 66. Tabell. Examinerade från högskolans grundutbildning
1987/88–1991/92 som övergått till forskarutbildning inom
fem år.
Antal
2 500
2 000
kvinnor
män
1 500
1 000
500
0
86/87
88/89
90/91
92/93
94/95
Fig 67. Nyantagna kvinnor och män i forskarutbildningen
1986/87–1995/96.
68
fo rs karu tb i ldni ng
100%
Nyantagna till forskarutbildning
90%
Antalet nyantagna till forskarutbildning har ökat med 38 procent
under den senaste tioårsperioden varav kvinnorna stått för 60 procent
av ökningen. Närmare hälften av de omkring 3 120 nyantagna läsåret
1995/96 antogs till de båda största fakulteterna, den tekniska och den
medicinska. Se fig 67.
80%
70%
män
60%
50%
40%
kvinnor
30%
Andelen kvinnor har ökat från 31 till 40 procent under tioårsperioden men det finns påtagliga skillnader mellan fakulteterna. Vid
de stora fakulteterna varierade andelen kvinnor bland de nyantagna
från 23,5 procent på teknisk till 53 procent på humanistisk fakultet
läsåret 1995/96. Vid de mindre fakulteterna fluktuerar andelen
kvinnor stort mellan åren. Se fig 68.
20%
10%
0%
86/87
88/89
90/91
92/93
94/95
Fig 68. Andelen nyantagna kvinnor och män i forskarutbildningen 1986/87–1995/96.
Antal
3 500
3 000
2 500
36- år
Genomsnittsåldern var 29,5 år för de nyantagna läsåret 1995/96 men
en stor variation förekommer mellan fakulteterna. Den lägsta medianåldern hade de nyantagna vid de matematisk-naturvetenskapliga och tekniska
fakulteterna där medianåldern var 26,5
år. Sedan början av 70-talet har medelåldern ökat med två år i genomsnitt.
2 000
31-35 år
1 500
26-30 år
1 000
500
0
-25 år
75/76
77/78
79/80
81/82
83/84
85/86
Fig 69. Nyantagna i forskarutbildningen läsåren 1975/76–1995/96.
87/88
En uppdelning i olika åldersklasser av de
nyantagna visar att 28 procent var 25 år
eller yngre, 34 procent var mellan 26 och
30 år, 15 procent var mellan 31 och 35 år
och 23 procent var 36 år eller äldre när de
påbörjade sin forskarutbildning läsåret
89/90
91/92
93/94
95/96
1995/96. Som framgår av fig 69 var den
yngsta åldersgruppen, 25 år eller yngre,
något större än i mitten av 1970-talet. Gruppen över 36 år har ökat
markant och fördubblat sin andel under denna period.
Aktiva studerande
Höstterminen 1995 fanns preliminärt cirka 19 500 registrerade
doktorander av vilka 15 580 var aktiva. Som aktiva studerande räknas
de med en aktivitetsgrad om minst 10 procent. Antalet aktiva
studerande i forskarutbildningen har under perioden höstterminen
1985 t.o.m. höstterminen 1995 ökat med 31 procent. Kvinnorna
utgjorde drygt 38 procent av de aktiva doktoranderna. Omkring 61
procent av de aktiva var minst hel- eller halvtidsaktiva höstterminen
1995. Det fanns inga stora skillnader i aktivitetsmönstret mellan
kvinnor och män.
69
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Studiefinansiering
Av de cirka 15 580 aktiva doktoranderna innehade 7 procent utbildningsbidrag, 38 procent hade doktorandtjänst och nästan lika många
hade någon annan form av finansiering såsom stipendier, universitetstjänst eller förvärvsarbete med forskningsanknytning m.m. Det
finns även en grupp doktorander på cirka 7 procent som finansierar
studierna via studiemedelssystemet. Se fig 71.
Den vanligaste finansieringsformen inom forskarutbildningen var
doktorandtjänst som under höstterminen 1996 innehades av 35
procent av kvinnorna och 40 procent av männen. Denna skillnad
mellan könen beror på olikheter mellan fakulteterna. Inom samma
fakultetsområde föreligger inga större skillnader mellan könen i detta
avseende. Störst andel forskarstuderande som innehade doktorandtjänster fanns på de tekniska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna. 61 respektive 64 procent av de aktiva doktoranderna på dessa
fakulteter hade doktorandtjänst. Se fig 72.
Antal
3 500
utb.bid.
3 000
dr.tjänster
2 500
annat
2 000
1 500
1 000
500
0
Hum
Sam
Med
Mat-Na
Teknik
TeNa
Fig 71. Studiefinansiering på de större fakulteterna
höstterminen 1996.
70%
60%
50%
Andelen forskarstuderande med utbildningsbidrag har sjunkit kraftigt på grund av statsmakternas tidigare beslut att successivt omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster. Genom ett ändrat
beslut återinfördes utbildningsbidragen från den 1 juli 1995, varför
andelen utbildningsbidrag åter väntas stiga.
40%
30%
20%
10%
En annan mycket vanlig finansieringsform var förvärvsarbete med
forskningsanknytning, framför allt inom medicinsk fakultet. Närmare 46 procent av doktoranderna med klinisk inriktning på medicinsk fakultet finansierade sina studier genom ett arbete som hade
någon form av forskningsanknytning, företrädesvis läkartjänst.
Examina
Enligt preliminär statistik från SCB avlades cirka 2 430 forskarexamina läsåret 1995/96. Av dessa var 1 604 doktorsexamina och 825
licentiatexamina vilket är en ökning med 82 doktorsexamina och 120
licentiatexamina sedan föregående år. Andelen kvinnor bland de
disputerade var 32 procent, vilket är en procentenhet lägre än året
innan. Se fig 73.
0%
Hum
Sam
Med
Mat-Na
Teknik
TeNa
Fig 72. Andel med doktorandtjänst av aktiva studerande
höstterminen 1995 på de större fakulteterna.
Antal
2 000
Lic
Dr
1 500
1 000
70
Fig 73. Doktors- och licexamina 1986/87–1995/96.
95/96
94/95
93/94
92/93
91/92
90/91
89/90
88/89
0
87/88
Antalet doktorsexamina ökade under perioden 1986/87–1995/96
med cirka 68 procent. Räknat i antal examina ökade teknisk fakultet
mest, från 164 doktorsexamina till 358 under tioårsperioden. Kvinnornas andel ökade under samma tid från 11 till 18 procent på teknisk
fakultet.
86/87
500
fo rs karu tb i ldni ng
Antal
40
75/76
35
86/87
30
91/92
25
95/96
20
De matematisk-naturvetenskapliga, tekniska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna examinerade tillsammans drygt 41 procent
av samtliga doktorer, men endast 28 procent av samtliga kvinnliga
doktorer. Den höga andelen examinerade med en relativt låg andel
kvinnor inom dessa fakulteter gör att andelen kvinnor bland de
examinerade totalt blivit förhållandevis lägre.
15
10
5
0
–30
31–35
36–40
41–45
46–50
51–
Fig 74. Antal doktorsexamina i olika åldersgrupper 1975/76,
1986/87, 1991/92 och 1995/96.
Största antalet doktorsexamina avlades vid medicinsk fakultet. Läsåret 1995/96 examinerades 478 doktorander, vilket är omkring 30
procent av samtliga examinerade. Av dem som hade examen från
medicinsk fakultet hade två tredjedelar en klinisk inriktning och en
tredjedel en preklinisk inriktning. Av de examinerade på medicinsk
fakultet utgjorde kvinnorna 38 procent, 45 procent på den prekliniska och 35 procent på den kliniska inriktningen.
Antal
160
140
120
100
80
60
40
20
0
–30 år
36–40 år
31–35 år
40– år
Antalet licentiatexamina ökade vid samtliga fakulteter och läsåret 1995/96 avlades
825 licentiatexamina varav cirka 30 procent av kvinnor. Hälften av alla licentiatexamina avlades vid teknisk fakultet. Kvinnornas andel bland de licentiatexaminerade
har ökat från 24 till närmare 30 procent
under den senaste tioårsperioden.
Läsåret 1995/96 var endast 10 procent av
de doktorsexaminerade 30 år eller yngre.
75/76
77/78
79/80
81/82
83/84
85/86
87/88
89/90
91/92
93/94
95/96
Omkring 36 procent var mellan 31 och 35
Fig 75. Humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter: antalet doktorsexamina i olika åldersgrupper.
år och hela 54 procent var 36 år eller äldre.
Under de senaste tio åren har andelen examinerade som är 30 år eller yngre legat tämligen konstant på 10 till
12 procent, vilket är betydligt lägre än på 1970-talet då 21 procent av
de examinerade var 30 år eller yngre. Se fig 74.
Medianåldern för doktorsexamen läsåret 1995/96 var 35,5 år, men
det var stora skillnader mellan olika fakultetsområden. På de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna står de som var 40 år
eller äldre för den stora ökningen av antalet forskarexamina som skett
sedan mitten av 1980-talet. Läsåret 1995/96 var 53 procent av de
examinerade från dessa fakulteter 40 år eller äldre och endast fem
procent var 30 år eller yngre. Problemet för de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna är att det examineras alltför få
unga doktorer som skall täcka behovet av humanister och samhällsvetare långt in på 2000-talet. Se fig 75.
Förhållandet var det omvända för de tekniska och matematisknaturvetenskapliga fakulteterna. De yngsta åldersgrupperna stod för
den största ökningen medan gruppen över 40 år hade ökat i betydligt
71
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
blygsammare omfattning sedan mitten
på 1980-talet. Läsåret 1995/96 var 32
procent av de examinerade 30 år eller
yngre och endast tio procent var 40 år
eller äldre. Se fig 76.
300
250
–30 år
36–40 år
31–35 år
40– år
200
150
Arbetsmarknad
Våren 1996 genomförde SCB en enkätundersökning bland dem som
1993 examinerats från forskarutbildning i syfte att kartlägga sysselsättningen under de första åren efter examen. De forskarutbildade
arbetade främst inom statlig (53 procent) eller enskild sektor (27 procent), i mindre omfattning inom landsting (14 procent) eller kommun (fyra procent). Hela 52 procent arbetade inom utbildningssektorn och 22 procent inom hälso- och sjukvård. Av de forskarutbildade arbetade endast nio procent inom tillverkningsindustrin
varav 22 procent hade en teknologie licentiatexamen. Av de forskarutbildade hade 16 procent varit arbetslösa vid åtminstone något
tillfälle efter examen.
72
1970
1965
1960
1955
1950
1945
1940
1935
1930
Gruppen examinerade som var 30 år eller 100
yngre 1975 hör till de stora årskullarna på
50
40-talet. De som föddes mellan åren
1945–1950 är alltjämt den hittills mest
0
välutbildade generationen i Sverige och
76/77
78/79
80/81
82/83
84/85
86/87
88/89
90/91
92/93
94/95
utgör närmare 23 procent av samtliga
Fig 76. Antalet doktorsexamina i olika åldersgrupper. Matematisk-naturvetenskapliga, Tekniska och Teknisk-naturvetendoktorander som examinerats sedan lässkapliga fakulteter.
året 1970/71. Senare generationer har
Antal
börjat sin grundutbildning senare i livet examina
än fyrtiotalisterna, delvis beroende på
900
kvinnor
antagningsreglerna under 1970 och 1980800
män
talen som inte gynnade de sökande som
700
kom direkt från gymnasieskolan. Detta
600
innebar att de avslutade sin grundutbild500
ning senare och därmed också påbörjade
400
och avslutade sin forskarutbildning se300
nare än fyrtiotalisterna på 1970-talet. Att
de äldsta åldersgrupperna ökat kraftigt på
200
1990-talet är delvis också en följd av de
100
senaste årens satsningar på att ge hög0
skoleadjunkter och andra universitetsFödelseår
lärare utan doktorsexamen möjlighet till
Fig 77. Antal examinerade kvinnor och män i forskarutbildningen födda 1930-73.
forskarutbildning, företrädesvis vid de
mindre och medelstora högskolorna. Dessa doktorander har i första
hand förlagt sina forskarstudier till de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Se fig 77.
fo rs karu tb i ldni ng
Några resultat av utvärdering
av forskarutbildning
En nationell utvärdering av forskarutbildningen i språkvetenskap
initierades av dåvarande Kanslersämbetet våren 1994 efter samråd
med dekanerna för de humanistiska fakulteterna (språkvetenskapliga
sektionerna). Bakgrunden var bl.a. oro över långa studietider, många
studieavbrott och att antalet avhandlingar var lågt på flera håll.
Syftet med utvärderingen var att bedöma den språkvetenskapliga
forskarutbildningen med avseende på dess kvalitet och effektivitet i
ett internationellt perspektiv samt ge förslag till förbättringar och
åtgärder. I utvärderingen inkluderades universiteten i Göteborg,
Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Utvärderingen utmynnade i en rad konkreta förslag riktade till såväl
enskilda handledare, institutioner och fakulteter på den lokala nivån
som till statsmakterna inom dessas ansvarsområden. Målet för
förbättringarna var att få flertalet forskarstuderande att genomföra
utbildningen med fyra års heltidsstudier.
Utvärderingen avslutades i april 1996. I början på höstterminen 1996
genomförde Högskoleverket en uppföljningskonferens med berörda
parter.
Utvärderingen är redovisad i Högskoleverkets rapportserie 1996:9 R.
Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området. En utvärdering.
Fig 78. Fakultetsvis översiktstabell: Nyantagna och aktiva per fakultet, doktors- och licentiatexamina samt studiefinansiering
1995/96.
Fakultet
Nyantagna 1995/96 Aktiva* Andel
Tot därav kv
ht-95 kvinnor
Doktorsexamen Lic examen
Studiefinansiering ht 1995
Tot därav kv Tot därav kv utb bidrag dr tjänst annat
Hum
Teo
Jur
Sam**
Med
Odont
Farm
Mat-nat
Teknisk
Te-naturv
Fil fak
Lant vet
Skogs vet
Vet med
340
35
32
510
778
27
17
307
757
149
33
67
41
29
118
18
11
219
375
16
9
120
178
48
17
29
13
16
2 201
243
161
2 762
2 980
204
138
1665
3504
687
229
403
273
129
49%
35%
43%
43%
44%
46%
59%
35%
22%
28%
52%
47%
25%
58%
113
18
9
170
478
26
20
208
358
95
19
46
22
22
47
3
4
61
181
11
10
59
65
22
12
21
7
10
21
3
3
126
53
6
98
426
55
9
11
10
4
11
51
28
3
33
92
16
5
4
2
1
55
3
1
79
437
30
309
34
61
46
4
7
2
469
42
69
695
595
60
81
860
2 153
437
91
241
137
57
614
61
56
1 244
1 668
70
51
456
1 120
209
114
133
120
59
Summa 3 122 1 250
15579
38% 1604
513
825
246
1 068
5 984
5 975
* Doktorand som har en aktivitetsgrad över 10%
** Inkl. Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping
73
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
F
Forskning
Humanistisk
1994/95
Teologisk
1995/96
Juridisk
Samhällsvet.
Filosofisk
Medicinsk
Inledning
Att beskriva forskningsverksamheten vid universitet och högskolor är
förenat med många svårigheter. De olika lärosätenas och fakulteternas
verksamhet skiljer sig åt i väsentliga avseenden och kan inte utan
vidare summeras eller jämföras. I detta avsnitt redovisas främst
sammanställningar utifrån de mått på forskningsverksamheten som
lärosätena är skyldiga att redovisa i sina årsredovisningar. Detta
innebär att forskningens omfattning beskrivs utifrån hur många
årsverken som utförs vid lärosätena, forskningens finansiering och
utvecklingen av antalet professorer. Dessutom redovisas den vetenskapliga publiceringen.
Odontologisk
Farmaceutisk
Mat-naturvet.
Teknisk
Teknisk-naturvet.
Tema
Konst
Vård/oms.
Lantbruksvet.
Skogsvet.
Vet.med.
74
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Antal
årsverken
300
1994/95
250
1995/96
200
150
100
50
Skogsvet.
Vård/oms.
Konst
Tema
Teknisk
Teknisk-naturv.
Mat-naturv.
Medicinsk
0
Juridisk
Ytterligare uppgifter om personalen i forskningsverksamheten finns
att läsa i Statistiskt meddelande, Forskning och utveckling inom
universitet och högskolesektorn 1995/96, persondata, (U 13 SM
9701). Det kan noteras att de uppgifter lärosätena lämnat i anslutning till årsredovisningarna inte helt överensstämmer med SCB:s
uppgifter.
Fig 79. FoU-årsverken vid universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser 1994/95 och 1995/96 (12 månader).
Samhällsv.
Sammanlagt utfördes läsåret 1995/96 omkring 17 000 FoU-årsverken vid universitet och högskolor. En liten minskning har redovisats i lärosätenas årsredovisningar i förhållande till läsåret 1994/95.
Vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser utfördes
de flesta FoU-årsverken vid medicinska och tekniska fakulteter. Se
Fig 79. Totalt utfördes omkring 16 300 årsverken vid dessa lärosäten.
Vid mindre och medelstora högskolor framträder en annan bild. Där
dominerar forskning inom det samhällsvetenskapliga området starkt.
Se fig 80. Totalt utfördes knappt 500 FoU-årsverken vid mindre och
medelstora högskolor. I totaluppgiften ingår också de FoU-årsverken
som har utförts vid vårdhögskolor och konstnärliga högskolor.
Humanistisk
Inriktningen av forskningen
0
Ej fakultet
Fig 80. FoU-årsverken vid mindre och medelstora högskolor
budgetåren 1994/95 och 1995/96 (12 månader).
forskni ng
Finansieringen av forskningen vid
universitet och högskolor
Fig 81. Intäkter för forskning och forskarutbildning budgetåren 1994/95 och 1995/96 (18 mån).
Finansiär
Mkr
1995/96
(18 mån)
Fakultetsanslag
Övriga FoU-anslag
Forskningsråd
Statliga myndigheter
Svenska organisationer utan vinstsyfte
Svenska företag & affärsdrivande verk
Kommuner och landsting
Utländska organisationer utan vinstsyfte
Utländska företag
EU
Övriga intäkter
9
2
2
3
1
507
562
548
412
384
960
329
152
188
217
432
1995/96
(18 mån.)
1994/95
(12 mån.)
43,8%
11,8%
11,7%
15,7%
6,4%
4,4%
1,5%
0,7%
0,9%
1,0%
2,0%
43,6%
11,6%
12,2%
14,1%
5,7%
4,5%
1,4%
0,7%
0,9%
0,4%
5,0%
Intäkter för forskning och forskarutbildning budgetåren 1994/95
och 1995/96 framgår av fig 81. Uppgifterna omfattar samtliga
universitet och högskolor, exklusive vårdhögskolor och enskilda
högskolor utan fasta forskningsresurser.
Förändringar i forskningsfinansieringens sammansättning
under budgetåren 1993/94 till 1995/96
60%
1993/94
50%
1994/95
1995/96
40%
30%
20%
De inbördes förändringarna i andelar mellan olika typer av FoUfinansiärer är små under perioden. Se fig 82. De statliga myndigheternas finansiering av universitet och högskolors forskning har ökat
något vilket kan bero på att en stor del av de EU-medel som slutligt
disponeras vid universitet och högskolor förmedlas via statliga myndigheter. Se vidare s 77, EU/EG-finansiering av forskning vid universitet och högskolor.
10%
Fig 82. FoU-finansiering budgetåren 1993/94–1995/96.
övrigt
EU
övr. utländska
finansiärer
övr. svenska
finansiärer
kommuner
& landst.
statliga mynd.
forskningsråd
fakultetsmedel
& motsv.
0%
De största bidragsgivarna till universitet
och högskolors forskning
Det är fortfarande de svenska och framför allt de statliga medlen som
står för huvuddelen av forskningsfinansieringen. Om man till den
offentliga finansiering via fakultetsanslag och motsvarande lägger
forskningsrådsmedel och medel från statliga myndigheter samt också
medel från kommuner och landsting märks en viss ökning av andelen
offentlig finansiering. Ökningen hänför sig främst till ökade intäkter
från landstingen till Mitthögskolan och Högskolan i Örebro vilket
har samband med att den till vårdutbildningen knutna forskningen
har integrerats med respektive högskola. Sammantaget finansierar
75
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
den offentliga sektorn omkring 85 procent av forskningen vid
universitet och högskolor.
Bland de privata finansiärerna kan en liten ökning anas av andelen
intäkter till forskning vid universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser som finansieras från svenska organisationer utan
vinstsyfte. I den gruppen ingår forskningsstiftelserna vars forskningsfinansiering presenteras närmare nedan.
60%
universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
mindre och medelstora
högskolor
50%
40%
30%
20%
10%
Forskningen vid de mindre och medelstora högskolornas, som utgör
ca tre procent av de totala intäkterna till svensk universitets- och
högskoleforskning, har en annan finansiering än forskningen vid
universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Forskningen
vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser finansieras
utöver fakultetsanslagen med intäkter från forskningsråd till drygt 10
procent och 15 procent från övriga statliga myndigheter och endast
med någon procent från kommuner och landsting. Vid de mindre
och medelstora högskolorna är intäkterna från statsanslag och forskningsbidrag från statliga myndigheter nästan lika stora och bidrag
från kommuner och landsting uppgår till nästan 10 procent medan
bidrag från forskningsråd endast utgör några procent. Se fig 83.
Störst av de statliga sektorsfinansiärerna är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Övriga sektorsfinansiärers forskningsbidrag till universitet och högskolor är väsentligt mindre. Som
jämförelse kan nämnas länsstyrelsernas stora bidrag till de mindre och
medelstora högskolornas forskning. Mindre och medelstora högskolor får tillsammans lika stora belopp i forskningsbidrag från länsstyrelserna som universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Se fig 84.
0%
fakultetsmedel forsknings- statliga
kommuner övriga externa
& motsv.
råd
myndigheter & landsting finansiärer
Fig 83. Forskningsfinansieringens sammansättning vid olika
typer av lärosäten budgetåret 1995/96 (18 månader).
NUTEK
SIDA/SAREC
SNV &
Avfallsforskningsrådet
Byggforskningsrådet
(BFR)
universitet & motsv.
Rådet för
Arbetslivsforskning
Forskningsstiftelsernas finansiering av
universitet och högskolors forskning
Forskningsstiftelserna bildades 1994 med ett kapital om ca 15
miljarder kronor från de tidigare löntagarfonderna. De fördelade
1995 enligt SCB 396 miljoner kronor till universitet och högskolor
främst till projekt inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Universitet och högskolor har till Högskoleverket redovisat ca
130 miljoner kronor av dessa medel som intäkter under budgetåret
1995/96 (18 månader). Detta innebär att majoriteten av de medel
som fördelades av stiftelserna under 1995 inte hann bli förbrukade
under budgetåret 1995/96 utan kommer att användas senare.
mindre & medelstora
högskolor
Socialvetenskapliga
forskningsrådet (SFR)
AMS & LAN
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
Rymdstyrelsen
Länsstyrelser
Försvarsmyndigheter
0
100
200
300
400
500
600
700 800 900
miljoner kr, 18 mån
Fig 84. Forskningsfinansiering via sektorsorgan m.m. budgetåret
1995/96 (18 månader).
76
forskni ng
Tkr 18 mån
60 000
Intäkternas fördelning framgår av fig 85 och 86. Universitet och
högskolor har redovisat störst intäkter från Stiftelsen för strategisk
forskning, cirka 57 miljoner, kronor medan till antalet flest lärosäten
har redovisat intäkter från KK-stiftelsen. Störst intäkter från forskningsstiftelserna har Linköping universitet redovisat.
50 000
40 000
30 000
SCB har undersökt forskningsstiftelsernas fördelning av medel. Undersökningen finns redovisad i PM 1996-07-24, Forskning och
utveckling inom den privata icke-vinstdrivande sektorn 1995.
20 000
10 000
Östersjöstiftelsen
Stiftelsen Internat. inst. f. ind. miljöekonomi vid Lunds univ. (Miljöeko)
Stiftelsen f. vård &
allergiforskning (Vårdala)
Stiftelsen f. miljöstrategisk
forskning (MISTRA)
Stiftelsen f. internationalisering av
högre utb. & forskn.(STINT)
Stiftelsen f. strategisk
forskning (SSF)
Stiftelsen f. Kunskaps& Kompetensutv. (KK)
0
EU/EG-finansiering av forskning
vid universitet och högskolor
Fig 85. Forskningsstiftelsernas finansiering av FoU vid universitet
och högskolor budgetåret 1995/96 (18 månader).
Universitet och högskolor har i sina årsredovisningar redovisat väsentligt ökade intäkter från EU:s forskningsprogram i förhållande till
tidigare år. För budgetåret 1995/96 (18 månader) redovisade lärosätena 211 miljoner kronor i intäkter för forskning från EU varav 5,6
miljoner kronor avsåg forskning vid mindre och medelstora högskolor. Budgetåret 1994/95 (12 månader) redovisades endast omkring
52 miljoner kronor som intäkter från EU.
Att det svenska deltagandet i EU-programmen ökar framgår också av
högskolornas årsredovisningar. Göteborgs universitet redovisar:
UU
LU
”Universitetet har väsentligt ökat sitt deltagande i FoU-programmen.
Kommissionen har godkänt ett 80-tal projekt med universitetet som
kontraktspart, vilket ger ett tillskott på ca 90 miljoner kronor under den
närmaste treårsperioden. De medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna står för huvuddelen av ansökningarna.“
SU
UmU
LiU
KI
KTH
Linköpings universitet omnämner att de deltar i 46 forskningsprogram, som under projekttiden som regel tre år, ger ca 47 miljoner
kronor i intäkt. Även Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola har ett stort deltagande i EU:s forskningsprojekt. Bland de enskilda programmen dominerar industri- och materialprogrammet Brite-Euram.
HLu
CTH
KK
HG/S
SSF
HH
STINT
HK
HK/R
MISTRA
HKs
Vårdala
HÖ
KTH, som koordinerar 15 projekt av de kontrakt som hittills
tecknats, beskriver i sin årsredovisning betydelsen av att vara koordinator:
Miljöeko
LHS
Östersjöstiftelsen
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
MH
Tkr 18 mån
Fig 86. Forskningsstiftelsernas finansiering av FoU vid universitet
och högskolor budgetåret 1995/96 (18 månader).
“Att koordinera ett EU-projekt är en administrativt tidsödande uppgift
men viktig, eftersom koordinator mer än övriga parter styr projektinriktning och konsortiesammansättning. KTH betraktar det som angeläget att underlätta för forskare att åta sig ledande roller av detta slag.
Arbetet med att öka kunskaperna om EU-systemet kommer att utvidgas
med en projketledarutbildning våren 1997.“
77
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Mitthögskolan ger i sin årsredovisning exempel på andra typer av EUsamarbete. Högskolan deltar i utbildningsinriktade projekt: distansutbildning i miljöstyrning av företag och myndigheter, entreprenörutbildning, ekologisk skogsproduktion i anslutning till EU:s strukturfonder Mål 6 och Mål 2. Syftet med strukturfonderna är att skapa
arbetstillfällen och nya företag. Vidare medverkar högskolan i Innovation Relay Center i Norrland som ska vara en sammanbindande
länk i arbetet med att överföra vetenskaplig och teknisk kunskap till
den lokala industrin, små och medelstora företag i de fyra nordligaste
länen. Men högskolan deltar också i forskningsprojekt inom biotekniken, allmänheten och samhället, digitala röntgensystem, kemi
och processteknologi. Även Högskolan i Luleå har erhållit finansiering från EU:s strukturfonder bl.a. till två professurer i träteknik och
en i industriell design.
HB
HDA
HG/S
HH
HK
HK/R
HKs
HKr
HS
FoU-medel totalt
HT/U
forskningsråd motsv.
HV
HÖ
IH
Forskningsfinansieringen vid mindre och
medelstora statliga högskolor
LHS
MH
Anslag från forskningsråd under Utbildningsdepartementet brukar
vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser anses vara
en kvalitetsindikator på verksamheten. Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser finansierar 12 procent av forskningen
med bidrag från råd under Utbildningsdepartementet. Om man till
dessa råd lägger intäkterna från andra stora forskningsråd, Rådet för
arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet och Socialvetenskapliga
forskningsrådet uppgår rådsfinansieringen vid mindre och medelstora högskolor endast till omkring tre procent av de totala intäkterna
för forskning.
Vetenskaplig publicering
Svenska forskare har under 1990-talet stadigt publicerat fler vetenskapliga artiklar för varje år. Enligt preliminära resultat, sammanställda av docent Olle Persson vid Umeå universitet, ökade antalet
publicerade svenska artiklar även under kalenderåret 1996. Om
prestationer mäts i form av publicerade vetenskapliga artiklar ligger
det svenska forskningssystemet fortsatt bra till vid en internationell
jämförelse.
78
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
MdH
0
Störst intäkter för forskning bland mindre och medelstora högskolor
redovisar Mitthögskolan med drygt 94 Mkr (18 månader). Detta kan
jämföras med de lärosäten bland universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser som redovisar de lägsta intäkterna för forskning,
nämligen Handelshögskolan i Stockholm med ca 171 Mkr (18 mån)
och Högskolan i Luleå med 475 Mkr (18 månader). Se fig 87.
Tkr 18 mån
Fig 87. Mindre och medelstora högskolors FoU-finansiering via
forsknings- råd motsvarande budgetåret 1995/96 (18 månader).
forskni ng
Antal
artiklar
1. USA
2. Storbritannien
3. Japan
4. Tyskland
5. Frankrike
6. Kanada
7. Italien
8. Australien
9. Spanien
10. Nederländerna
11. Sverige
12. Schweiz
13. Belgien
14. Danmark
15. Finland
16. Norge
17. Grekland
18. Nya Zeeland
19. Irland
20. Portugal
21. Island
300
77
69
64
48
36
31
19
19
19
14
13
9
7
6
4
3
3
2
2
Andel av världsproduktionen (%)
453
063
904
643
553
683
108
917
570
458
676
516
888
360
690
522
983
877
415
026
269
34,38
8,82
8,00
7,40
5,56
4,20
3,56
2,28
2,24
2,23
1,68
1,55
1,13
0,84
0,77
0,52
0,46
0,44
0,28
0,23
0,03
Fig 89. Antal vetenskapliga artiklar i SCI och andel av världsproduktionen 1996 bland OECD-länder.
Den vetenskapliga publiceringen har här åskådliggjorts med hjälp av
bibliometriska data från två databaser, Science Citation Index (SCI)
som behandlar publicering i cirka 3 000 tidskrifter inom klinisk
medicin, biomedicin, lantbruksvetenskap, teknologi, biologi, fysik,
kemi, geovetenskap och matematik samt Social Science Citation
Index (SSCI) som täcker cirka 1 500 tidskrifter inom områdena
beteende- och samhällsvetenskap.
Svenska forskares totala artikelproduktion för hela kalenderåret 1996
är 15 412 artiklar enligt databaserna SCI och SSCI. Publiceringsstatistiken bör tolkas med viss försiktighet då databaserna inte i alla
avseenden är heltäckande. Se fig 88.
Fig 88. Publicerade svenska artiklar
SSCI
SCI
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
427
11 127
477
11 364
564
11 767
533
12 686
584
13 397
639
14 597
736
14 676
Under år 1996 har totalt 1 015 244 publicerade artiklar från hela
världen registrerats i databaserna SSCI (141 254 artiklar) och SCI
(873 990 artiklar). Andelen artiklar av hela världsproduktionen
registrerade i SCI med minst en svensk författare är knappt 1,7
procent. Under hela 1990-talet har den svenska andelen artiklar legat
mellan 1,6 och 1,7 procent.
USA är det land som producerar flest antal vetenskapliga artiklar.
Under år 1996 registrerades 300 453 artiklar från USA i databasen
SCI. Det är cirka 34 procent av hela världsproduktionen men
samtidigt en minskning från tidigare år med ungefär 3 procent.
Sverige ligger med 14 676 artiklar på elfte plats vid en jämförelse
mellan OECD-länders andel av artikelproduktionen. Se fig 89. En
placering som Sverige i stort sett har intagit under det senaste
decenniet.
Schweiz
Sverige
Danmark
Storbritannien
Finland
Nederländerna
Kanada
USA
Australien
Nya Zeeland
Norge
Hög artikelproduktion i förhållande till folkmängd
Island
Belgien
Frankrike
Tyskland
Irland
Japan
Italien
Spanien
Grekland
Portugal
0
500
1 000
1 500
2 000
Artiklar/milj.
invånare
Sverige hamnar på en andra plats i en rangordning av länderna inom
OECD om totala antalet publicerade artiklar relateras till folkmängden. I förhållande till folkmängd är det särskilt två länder som
publicerar många vetenskapliga artiklar. Schweiz, som publicerade
1 948 artiklar per miljon invånare och Sverige med 1 683 publicerade
artiklar. Därefter följer Danmark med 1 418 och Storbritannien med
1 324 artiklar, se fig 90. Rangordningen är i stort sett densamma som
föregående år och det är intressant att konstatera att de nordiska
länderna ligger väl framme vad avser artikelproduktion i förhållande
till folkmängd.
Fig 90. Antal publicerade vetenskapliga artiklar per miljon
invånare 1996.
79
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Om antalet artiklar inom olika vetenskapsområden relateras till
folkmängden hamnar Sverige relativt högt inom flertalet vetenskapsområden. I hälften av de vetenskapsområden som täcks av databaserna SCI och SSCI hamnar Sverige bland de tre främsta av
länderna inom OECD, se fig 91. Störst positiv förändring under år
1996 uppvisar artikelproduktionen inom geovetenskap. I likhet med
tidigare år är det framförallt inom beteende/samhällsvetenskap och
matematik som många andra länder redovisar en större artikelproduktion i relation till befolkningen.
Antal
artiklar
8 000
Kemi
Teknologi
Lantbruksvetenskap
Matematik
Klinisk medicin
Biomedicin
Biologi
Fysik
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
Fig 91. Sveriges placering inom olika vetenskapsområden med avseende på publiceringstäthet bland 21 OECD-länder.
Vetenskapsområde
Klinisk medicin
Biomedicin
Lantbruksvetenskap
Teknologi
Biologi
Fysik
Kemi
Geovetenskap
Matematik
Bet./Samhällsvetesnkap
0
Placering
1984
1
1990
1
8
5
4
6
9
5
10
11
3
4
10
14
1992
2
2
4
7
3
4
5
10
14
9
1993
2
2
5
2
2
2
2
11
13
8
1990
1994
2
2
5
3
2
2
2
11
11
8
1995
1
2
7
3
2
2
2
10
9
9
1996
1
2
6
3
2
3
2
6
11
9
1991
1992
1993
1994
1995
1996
Fig 92. Antal publicerade vetenskapliga artiklar med svensk
författare inom vissa vetenskapliga områden i Science Citation
Index (SCI) 1990–1996.
Vetenskapliga artiklar återspeglar
svensk forskningsprofil
Den forsknings- och resurssatsning som föreligger i Sverige återspeglas tydligt i antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom olika
områden. Flest artiklar publiceras inom de stora vetenskapsområdena
klinisk medicin och biomedicin och minst antal artiklar inom
lantbruksvetenskap och matematik. Se fig 92.
Svenska författares andel av världsproduktionen av artiklar har under
1990-talet överstigit 1 procent inom nästan alla vetenskapsområden.
Under år 1996 har andelen till och med ökat och utgör mer än 2
procent i nära hälften av vetenskapsområdena. Utvecklingen mellan
de olika vetenskapsområdena varierar dock. Under 1990-talet är det
inom geovetenskap, lantbruksvetenskap och fysik som artikelproduktionen relativt sett har ökat mest medan den har minskat mest
inom biomedicin. Se fig 93.
Fig 93. Andel publicerade artiklar med svenska författare inom olika vetenskapsområden, 1990-1996.
80
3 000
2 000
1996
1995
1994
0
1993
1 000
1992
1996
2,11
2,04
2,03
2,02
1,71
1,66
1,27
1,06
1,02
0,52
1991
1995
1,51
2,01
2,10
2,06
1,86
1,75
1,23
1,08
1,09
0,45
1990
1994
1,41
2,05
2,04
2,18
1,68
1,64
1,24
1,12
0,98
0,60
1989
1993
1,35
2,02
2,02
2,20
1,57
1,56
1,23
1,17
0,90
0,58
4 000
1988
1992
1,37
1,84
2,08
2,29
1,49
1,35
1,10
0,96
0,78
0,62
5 000
1987
1991
1,32
2,02
2,08
2,42
1,31
1,31
1,05
0,92
0,81
0,54
Göteborg
Umeå
Linköping
Stockholm
Lund
Uppsala
1986
Geovetenskap
Biologi
Klinisk medicin
Biomedicin
Lantbruksvetenskap
Fysik
Kemi
Teknologi
Matematik
Bet./Samhällsvetenskap
1990
1,15
1,96
2,17
2,43
1,19
1,17
0,98
0,93
0,68
0,49
Antal
artiklar
6 000
Fig 94. Antal publicerade artiklar per universitetsort i Sverige
1986–1996.
forskni ng
Antal
artiklar
15 000
andel samförfattade artiklar
100%
antal artiklar totalt
antal samförfattade
artiklar
12 000
80%
9 000
60%
6 000
40%
3 000
20%
0
0%
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
Fig 96. Antal och andel publicerade vetenskapliga artiklar i
SCI samförfattade med forskare i andra länder 1990–1996.
(Flera forskare kan vara med i samma publikation varvid
dubbelräkning kan förekomma).
Andel
artiklar
Artikelproduktionen vid Sveriges universitetsorter fortsätter att öka.
Mellan åren 1986 och 1996 har den sammanlagda artikelproduktionen
ökat med nästan 40 procent. Antalet artiklar per universitetsort
återspeglar ganska väl den resurstillgång för forskning som orten har.
Se fig 94.
Samförfattarskap med andra länder ökar
Antalet artiklar med svensk författare publicerade i samarbete med
forskare från andra länder har ökat under hela 1990-talet. Cirka
8 590 artiklar publicerade under 1996 var samförfattade med forskare från andra nationer. Nettoräknat utgör det cirka 40 procent av
alla artiklar. Samförfattarskap sker främst med forskare i USA följt av
Storbritannien och Tyskland. Se fig 95 och 96.
Fig 95. Antal publicerade vetenskapliga artiklar i SCI samförfattade med forskare från 12 av de mest förekommande länderna,
1990–1996. (En publikation kan vara författad av forskare från flera länder varför dubbelräkning kan förekomma.)
14%
12%
10%
8%
6%
4%
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
0%
1986
2%
USA
Storbritannien
Tyskland
Danmark
Frankrike
Finland
Norge
Italien
Nederländerna
Kanada
Schweiz
Japan
1990
1 092
405
342
272
219
180
208
159
125
153
126
119
1991
1 229
427
348
285
247
199
208
179
130
125
142
136
1992
1 294
575
512
426
322
254
286
229
211
183
181
170
1993
1 344
529
524
444
353
271
249
255
226
204
181
195
1994
1 509
635
585
472
412
357
311
288
280
235
237
216
1995
1 724
692
725
531
464
392
397
317
301
265
252
235
1996
1 722
826
774
519
557
438
423
404
343
262
280
273
Totalt under
90-talet
9 914
4 089
3 810
2 949
2 574
2 091
2 082
1 831
1 616
1 427
1 399
1 344
Fig 97. Andel samförfattade artiklar mellan de sex stora
universitetsorterna i Sverige 1986–1996.
Samförfattarskap mellan forskare inom landet ökar
Antal
artiklar
2 000
Antalet artiklar som samproduceras mellan forskare vid olika
universitetsorter i Sverige fortsätter att öka. Under de senaste tio åren
har antalet samförfattade artiklar fördubblats. Under år 1996 publicerades 15 125 artiklar från de största universitetsorterna i Sverige. Av
dessa var 1 889 samproducerade, dvs. 12,5 procent. Se fig 97.
Umeå
Linköping
totalt
Stockholm
Uppsala
Lund
Göteborg
1 500
1 000
I fig 98 redovisas antalet artiklar från de stora universitetsorterna som
samproducerats med forskare från de andra universitetsorterna under
den senaste 20-års perioden.
1995
1993
1991
1989
1987
1985
1983
1981
1979
1977
0
1975
500
Fig 98. Antal publicerade vetenskapliga artiklar samförfattade
av forskare vid olika universitetsorter i Sverige 1975–1996.
Av 1 009 artiklar publicerade från Umeå 1996, var 388 (39 procent)
samförfattade med forskare vid annan universitetsort i Sverige. I storleksordning efter Umeå följer Linköping med 38 procent, Uppsala 28,
Göteborg 23, Stockholm och Lund med 21 procent. Vid samtliga universitetsorter har andelen samförfattade artiklar ökat från tidigare år.
81
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
artiklar
Samförfattandet mellan universitetsorter åskådliggörs i fig 99. Av
diagrammet framgår att det mesta samförfattandet sker mellan
forskare i Stockholm och Uppsala.
500
Lund
Göteborg
400
Umeå
300
Linköping
Professurer
Läsåret 1995/96 fanns det 2 255 professurer vid universitet och
högskolor. Under treårsperioden 1993/94–1995/96 har antalet professurer ökat med 158 eller 7,5 procent. Ökningen har varit störst
inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna som tillsammans inrättat
61 professurer vilket motsvarar en ökning med nära 25 procent. Stora
relativa ökningar uppvisar några av de mindre fakulteterna. Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet har mer än fördubblat
antalet professurer.
I fig 100 visas antalet professurer vid olika fakulteter samt förändringen under treårsperioden 1993/94–1995/96. I årsrapportens basfaktadel finns en detaljerad tabell över utvecklingen vid varje fakultet
och lärosäte. Där finns också en förteckning över samtliga professurer
läsåret 1995/96.
Professursprövningar
Sedan den 1 juli 1995 kan Högskoleverket ge tillstånd att inrätta
professurer vid de mindre och medelstora högskolorna. Efter ansökan
från en högskola fattar Högskoleverket efter prövning beslut om varje
tjänst i ett visst ämne. Ett av syftena med att inrätta dessa professurer
är att öka forskningsanknytningen för grundutbildningen. En expertgrupp har därför förordnats av Högskoleverket för att bedöma
grundutbildningens behov av en professur. Det görs även en bedömning av den befintliga vetenskapliga kvaliteten och omfattningen i
ämnet för professuren vid den berörda högskolan. Av betydelse vid
prövningen är även allmäna infrastrukturella faktorer som bibliotek,
lokaler, datautrustning etc.
Drygt 100 prövningar av rätten att få inrätta professurer har genomförts eller inletts. Ansökningar från nio högskolor har hittills behandlats av den särskilt förordnade expertgruppen. Förutsättningar och
kriterier för att pröva rätten att inrätta professurer har tydliggjorts för
lärosätena. Det är ännu svårt att utläsa några konkreta effekter av
genomförda prövningar, men det är sannolikt att de kommer att bidra
till att stärka forskningsanknytningen vid de berörda högskolorna.
Dessutom har professursprövningarna troligen bidragit till kvalitetsoch förbättringsarbetet vid universiteten och högskolorna. Av fig 101
framgår vid vilka lärosäten prövningar skett.
Av fig 102 framgår inom vilka ämnen Högskoleverket givit rätt för
berörda högskolor att inrätta professurer.
82
Uppsala
200
100
0
Stockholm
Lund
Göteborg
Umeå
Linköping
Fig 99. Antal vetenskapliga artiklar samförfattade av forskare
vid olika universitetsorter i Sverige 1996.
forskni ng
Fig 100. Antalet professurer 1992/93–1995/96.
Fakultet
Antal Förändring
Antal
professurer 1993/94– professurer Förändring
1992/93 1995/96 1995/96
%
Medicinsk
538
31
569
5,8
Teknik
447
30
477
6,7
Samhällsvetenskaplig
248
61
309
24,6
Matematisk-naturvetenskaplig
192
8
200
4,2
Humanistisk
167
14
181
8,4
97
1
98
1,0
Lantbruksvetensk.
Teknisk-naturvetenskaplig
85
2
87
2,4
Konstnärlig
56
5
61
8,9
Juridisk
59
-1
58
-1,7
Skogsvetenskaplig
53
2
55
3,8
Odontologisk
57
-4
53
-7,0
Veterinärmedicinsk
39
-2
37
-5,1
Teologisk
25
3
28
12,0
Temaforskning
17
2
19
11,8
Farmaceutisk
12
0
12
0
5
6
11
120
2 097
158
2 255
7,5
Filosofisk
Summa
Fig 102. Ämnen för professurer, som Högskoleverket givit rätt
för berörda högskolor att inrätta.
Fig 101. Prövningar av rätten att få inrätta professurer.
Lärosäten
Slutförda prövningar
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/
Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Bifall
19
2
6
1
10
17
11
11
1
32
4
6
7
7
10
1
12
1
Matematik/tillämpad matematik
Datalogi
Informatik
Datateknik
Datorsystemteknik
Programvaruteknik
Teleinformatik
Telekommunikation
Signalanalys med inriktning mot bildbehandling
Tillämpad signalbehandling
Teletrafiksystem
Elektronikkonstruktion
Elektronikproduktion
Fotonik med särskild inriktning
mot dess tillämpningar
Produktionsutveckling och innovationsteknik
Teknisk miljövetenskap
Ekoteknik
Organisk kemi
Kemi
Statskunskap
Sociologi
Sociologi med inriktning mot arbetsvetenskap
Psykologi
Företagsekonomi
Nationalekonomi
Statistik
Geografi/Kulturgeografi
Pedagogik
Litteraturvetenskap
Engelska
Franska
Historia
Media- och kommunikationsforskning
Rörelselära
Summa
2
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
3
1
1
5
1
1
1
3
2
3
1
3
1
1
51
Konservatorprogrammet
Göteborgs universitet
83
I
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Internationella
kontakter
Inom universitetens och högskolornas verksamhet förekommer många
slag av internationella kontakter. Forskningen är ofta internationell
till sin karaktär och i undervisningen på grundutbildningsnivå är i
många ämnen en stor del av kurslitteraturen på engelska eller andra
utländska språk. Utländska studenter, forskare och lärare är ett vanligt
inslag i den högre utbildningen liksom att ett stort antal svenska
studenter, forskare och högskolelärare varje år är verksamma i något
annat land.
De allra flesta svenska universitet och högskolor har policies för
internationalisering och ser detta som en viktig kvalitetsfaktor. Så här
skriver t.ex. Linköpings universitet om internationalisering i sin
årsredovisning:
“Internationellt samarbete inom grundutbildning, forskarutbildning
och forskning bidrar inte bara till att skapa ökad internationell förståelse
utan är också ett viktigt instrument i universitetes övergripande kvalitetsarbete. Enligt universitetets gemensamma program för internationalisering kan flera åtgärder befrämja detta arbete: ökad internationell
rörlighet för studenter, lärare och forskare; ett globalt perspektiv i
utbildning och forskning; uppbyggnad av internationella nätverk; internationell marknadsföring; kontakter med internationella forskningsorganisationer; mottagning av utländska studenter, lärare och forskare;
förbättrad service till utresande studenter, forskare och lärare samt
utveckling av undervisningsmoment på främmande språk.“
Det finns vanligtvis anställda som arbetar särskilt med dessa frågor
och särskilda internationella sekretariat eller liknande. Dessutom
ägnar också andra, som är anställda främst för andra uppgifter, t.ex.
lärare, en del av sin tid åt internationellt studentutbyte, kurser på
engelska, samarbetsprojekt med andra länder m.m.
I lärosätenas årsredovisningar beskrivs den stora bredden av aktiviteter som ingår i internationaliseringen. Inom såväl grundutbildning,
forskarutbildning som för lärare är lärosätena ofta aktiva partners i
nätverk för utbyten. Inom olika EU-program, liksom Nordplusprogrammet administreras ett mycket stort antal studentutbyten,
84
int e rnat io ne ll a kontakter
men det finns också många mindre nätverk liksom bilaterala avtal
mellan två enskilda lärosäten eller två enskilda institutioner i olika
länder. I många utbildningsprogram ingår en utlandsförlagd studieeller praktikdel.
Att anordna kurser som ges enbart på engelska för både svenska och
utländska studenter har blivit vanligare de senaste åren. Kurser i
svenska för utländska studenter ökar i takt med inflödet av utländska
studenter. Man har också utvecklat internationella utbildningsprogram i samarbete med utländska universitet liksom mastersprogram
på engelska. Nya kurser om den europeiska integrationen har utvecklats de senaste åren. Ett annat exempel på internationalisering är att
flera lärosäten har börjat med sommarkurser för östeuropéer eller i
samarbete med östeuropeiska universitet.
Dessutom pågår forskningssamverkan med andra länder liksom
samverkan om utvecklingen av enskilda typer av utbildningar, t.ex.
lärarutbildningar. Lärosätena är i egenskap av experter i vissa fall
också engagerade i internationellt samarbete som inte främst handlar
om utbildning eller forskning. Sveriges lantbruksuniversitet arbetar
t.ex. med landsbygdsutveckling samt bistånd och insatser i u-länder
och med miljösamarbete i Baltikum.
Juristlinjen • Stockholms universitet
Utlandsstuderande på
grundutbildningsnivå
Antalet personer som väljer att studera på grundläggande högskolenivå utomlands, under en kortare eller längre tid, har ökat under de
senaste tio åren. Utlandsstudierna organiseras på många olika sätt.
Vissa söker själva upp en utländsk studieplats och andra reser ut
genom ett organiserat studentutbytesprogram. I vissa svenska
högskoleutbildningar ingår delar som är utlandsförlagda.
Totalt sett studerade uppskattningsvis närmare 20 000 svenskar vid
en utländsk högskola en kortare eller längre tid under läsåret 1995/96.
Nära 15 000 studerade utomlands “på egen hand“ eller utanför något
organiserat utbytesprogram. Antalet studenter som genom sin svenska
högskola studerade utomlands uppgick troligen till mellan 4 000 och
5 000.
Enligt årsredovisningarna fanns sammanlagt drygt 5 000 utländska
studenter/gäststudenter vid de svenska universiteten och högskolorna under hela eller delar av läsåret. Dessa uppgifter är dock osäkra
och troligen en underskattning.
85
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Antal
15 000
Fig 106. Fördelning av utlandsstuderande utanför utbytesprogram per ämnesområde inom de tio länder med flest svenska
utlandsstuderande. Läsåret 1995/96.
USA Storbrit. Frankrike Spanien Tyskland Norge Italien Danmark
Konstnärligt
Humaniora
Samh o bet vet
Ekonomi, adm
Medicin, vård
Teknik
Service
Övr ämnesomr.
19% 17%
6%
1%
6% 29% 28%
2% 39% 83% 93% 52% 5% 54%
10% 10%
3%
1% 12% 8% 8%
24% 12%
3%
2%
4% 5% 1%
4%
3%
0%
1%
7% 8% 2%
5%
3%
0%
0%
4% 8% 0%
3%
2%
0%
1%
2% 1% 1%
33% 14%
5%
1% 13% 36% 6%
100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Antal utlandsstud. 4 872 2 345 1 842 1 114
86
671
412
374
Alla länder
Schweiz Australien (inkl. övriga)
39%
10%
6%
0%
14%
7%
0%
24%
100%
6%
6%
8%
3%
2%
1%
70%
4%
100%
9%
7%
7%
31%
2%
3%
11%
30%
100%
15%
32%
8%
13%
5%
3%
4%
20%
100%
316
315
299
14 673
3 000
0
87/88
89/90
91/92
93/94
95/96
Fig 103. Antal utlandsstuderande utanför utbytesprogram med
studiemedel ("free movers") läsåren 1987/88-1995/96.
Antal
3 500
kvinnor
3 000
män
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Övrigt
Naturvetenskap
Teknik
Masskomm.,
dokumentation
Service-näringar
0
Medicin, vård
Vilket ämne man läser utomlands beror på vilket land man valt, eller
tvärtom. Bland dem som läste i Frankrike och Spanien är humaniora,
inklusive språk, det allra vanligaste ämnet (83 respektive 93 procent
av studenterna i dessa länder läste humaniora läsåret 1995/96). Även
i Tyskland, Italien och Storbritannien är studier inom detta ämnesområde vanligt (52, 54 respektive 39 procent av studenterna). De
utlandsstuderande i USA läser ofta ekonomi och annan samhällseller beteendevetenskap. Danmark, Norge och Italien väljs relativt
ofta för konstnärliga studier. I Schweiz är service det dominerande
ämnesområdet och i Australien läser de utlandsstuderande ofta
ekonomi och administration. Se fig 106.
6 000
Samh. & bet. vet.
De allra flesta väljer att studera i Europa utanför Norden och i
Nordamerika, främst i USA. Kvinnorna väljer oftare Europa och
männen väljer något oftare USA. Mönstret är detsamma som tidigare
år. Se fig 105.
9 000
Ekonomi, adm.
Dessa utlandsstuderande utanför utbytesprogram består till 57 procent av kvinnor och det vanligaste ämnesområdet är, liksom tidigare
år, humaniora (inklusive språk). Som framgår av fig 104 uppgick
läsåret 1995/96 antalet kvinnor som läste humaniora utomlands till
omkring 3 300. Detta motsvarar 20 procent av samtliga utlandsstuderande utom utbytesprogram. Även konstnärliga och samhällsvetenskapliga utbildningar är vanliga bland utlandsstuderande. I
kategorin “övrigt“ i diagrammet ingår, i nämnd ordning, ämnesområdena transport och kommunikation, datavetenskap, juridik, arkitektur och stadsplanering, lärarutbildningar, industri och hantverk,
jord- och skogsbruk, teologi, dietik samt övrigt och okänt.
12 000
Humaniora
Den största gruppen av utlandsstuderande är de som inte deltar i
utbytesprogram utan själva söker upp en studieplats och tar med sig
studiemedel. Dessa finns särredovisade i CSN:s studiemedelsstatistik
och går att följa sedan läsåret 1987/88. De har ökat stadigt i antal, från
knappt 2 000 läsåret 1987/88 till nära 14 700 läsåret 1995/96. Se fig
103.
Konstnärligt
Utlandsstuderande utanför utbytesprogram
Fig 104. Antal utlandsstuderande kvinnor respektive män
utanför utbytesprogram per ämnesområde läsåret 1995/96.
Antal
6 000
kvinnor
5 000
män
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Norden
Övr. Europa
Nordamerika
Övr. världen
Fig 105. Antal utlandsstuderande kvinnor respektive män
utanför utbytesprogram per världsdel läsåret 1995/96.
int e rnat io ne ll a kontakter
Antal
3 000
Utlandsstuderande inom utbytesprogram
Utöver de utlandsstuderande som redovisats ovan finns också de som
reser utomlands genom något utbytesprogram. Enligt universitetens
och högskolornas årsredovisningar bedrev omkring 3 800 studenter
utlandsstudier under läsåret 1995/96. Häri skall ingå såväl Erasmusstudenter, Nordplusstudenter som andra utbytesstudenter. Omräknat till helårsstudenter beräknas detta motsvara omkring 2 200
helårsstudenter. Dessa uppgifter är dock inte fullständiga.
2 000
1 000
Sverige deltar sedan läsåret 1992/93 i EU:s utbytesprogram Erasmus.
Här har antalet utresande svenska studenter ökat från drygt 1 000
utresande läsåret 1992/93 till nära 3 000 läsåret 1995/96. Se fig 107.
0
92/93
93/94
94/95
95/96
Fig 107. Antal utlandsstuderande svenskar i Erasmusprogrammet läsåren 1992/93–1995/96.
Fig 108 visar antal utresande i Erasmus läsåren 1993/94–1995/96,
per land. Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna är
liksom tidigare år de största mottagarna av Erasmus-utbytesstudenter
från Sverige.
Storbritannien
Tyskland
Så många som 44 svenska universitet och högskolor deltog i Erasmusutbytet 1995/96. Flest utresande hade de stora universiteten. Bland
övriga högskolor finns såväl mindre och medelstora högskolor som
vårdhögskolor och konstnärliga högskolor. Se fig 109.
Frankrike
Nederländerna
Spanien
Österrike
Som framgår av fig 110 är företagsekonomi det i särklass vanligaste
ämnet bland utresande Erasmusstudenter. Den genomsnittliga tiden
utomlands är ett halvår.
Belgien
Irland
Italien
Internationellt utbyte av doktorander
Grekland
Danmark
93/94
Schweiz
94/95
Portugal
95/96
Finland
Norge
0
200
400
600
800
Fig 108. Antal utlandsstuderande svenskar i Erasmusprogrammet per land läsåren 1993/94–1995/96.
1 000
Många svenska doktorander förlägger en del av sina forskarstudier
utomlands och ännu fler utländska doktorander kommer under en
period till ett svenskt universitet/högskola. Här spelar bl.a. Svenska
Institutet en stor roll som förmedlare av stipendier. Det saknas
fullständiga uppgifter om detta i lärosätenas årsredovisningar vilket
gör det svårt att dra några säkra slutsatser om omfattningen av
internationellt utbyte av doktorander. Antalsuppgifterna för de universitet och högskolor som redovisat detta i sina årsredovisningar
återfinns dock i fig 111 och 112. (även för dessa lärosäten är det i vissa
fall osäkert om uppgifter för samtliga fakulteter ingår i det redovisade
antalet).
Av de redovisade svenska doktoranderna som varit utomlands var de
allra flesta i Europa (41 procent), framför allt i något EU-land (32
procent av samtliga) eller i USA (40 procent).
87
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
De redovisade utländska doktorander som har studerat i Sverige har
en annan geografisk fördelning. Hela 44 procent kommer från
utomeuropeiska länder som inte ingår i OECD. 48 procent kommer
från något europeiskt land (27 procent av samtliga kommer från EU)
och endast 4 procent från USA.
Figur 111. Svenska doktorander som förlagt minst tre månader av sina forskarstudier utomlands under läsåret 1995/96,
per svensk högskola. De högskolor som saknas i tabellen har inte redovisat denna uppgift i sina årsredovisningar.
Högskola
EU
Övriga Europa
USA
Lunds universitet
Stockholms universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Umeå universitet
Högskolan i Luleå
Handelshögskolan i Stockholm
Linköpings universitet
Summa
16
21
13
12
7
3
5
3
3
83
7
13
1
1
0
0
0
0
1
23
28
17
11
11
13
9
5
8
3
105
Övriga OECD Övriga världen Totalt
7
3
2
3
3
0
5
0
3
26
7
4
1
0
4
0
0
0
1
17
65
58
28
27
27
*18
15
11
11
260
Figur 112 .Utländska doktorander som förlagt minst tre månader av sina forskarstudier i Sverige läsåret 1995/96, per svensk
högskola. De högskolor som saknas i tabellen har inte redovisat denna uppgift i sina årsredovisningar.
Högskola
EU
Karolinska institutet
Lunds universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Chalmers tekniska högskola
Linköpings universitet
Umeå universitet
Handelshögskolan i Stockholm
Summa
87
52
63
19
13
17
3
0
2
256
Övriga Europa
64
44
37
12
24
13
4
1
1
200
USA
Övriga OECD Övriga världen Totalt
14
7
2
3
5
1
1
1
0
34
10
6
13
5
2
1
0
0
0
37
201
74
49
56
12
15
12
1
0
420
376
183
164
95
56
47
20
*12
3
956
* För 6 respektive 9 personer saknas uppgift om land. Dessa ingår i totaluppgiften.
Fig 109. Utresande studenter inom Erasmus per lärosäte.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Stockholms universitet
Göteborgs universitet
Linköpings universitet
Umeå universitet
Högskolan i Växjö
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Karlstad
Mitthögskolan
Högskolan i Örebro
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Skövde
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Halmstad
Mälardalens högskola
Högskolan i Kalmar
Sveriges lantbruksuniversitet
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Luleå
Karolinska Institutet
Hälsohögskolan i Stockholm
Högskolan Dalarna
Lärarhögskolan i Stockholm
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Borås
Röda korsets sjuksköterskeskola
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Konstfack
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan Kristianstad
Hälsohögskolan i Umeå
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan Gävle
Hälsohögskolan i Jönköping
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Boden
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg
Kungl. Konsthögskolan
Vårdhögskolan i Växjö
Blekinge Internationella Hälsohögskola
Hälsohögskolan i Värmland
Danshögskolan
Summa
Lärare som tjänstgjort utomlands
Lärare som under en tid lämnar sin svenska högskola för att tjänstgöra
utomlands är en viktig del av internationaliseringen av högskoleutbildningen. Deras utlandserfarenheter kommer alla deras studenter till del, även de studenter som väljer att gå hela sin utbildning i
Sverige.
Många, men inte alla universitet och högskolor, har i sina årsredovisningar uppgivit hur många lärare som tjänstgjort utomlands
i minst tre månader under läsåret 1995/96. Se fig 113. Bland dessa
lärare var det vanligast att tjänstgöra i ett annat europeiskt land (49
procent av samtliga), framför allt i ett annat EU-land (32 procent av
samtliga). Många tjänstgjorde också i USA (23 procent). Inom övriga
OECD-länder återfanns 10 procent av redovisade utlandstjänstgörande lärare och i övriga länder 18 procent.
88
412
382
268
254
212
145
135
124
95
80
79
65
64
53
48
48
45
44
43
42
37
34
28
28
21
18
17
15
13
12
8
8
7
6
6
6
4
4
3
3
3
2
2
2
2 927
Fig 110. Ämnen och tid utomlands för utresande i Erasmus.
Antal utresande
Företagsekonomi
Samhällsvetenskap
Teknik
Juridik
Medicin, vård
Lärarutbildning
Språk
Naturvetenskap
Kommunikation, information
Matematik, data
Konstnärliga ämnen
Geografi, geologi
Arkitektur, stadsplanering
Humaniora
Jordbruk
Övrigt
Summa
989
317
263
235
185
182
157
133
77
73
70
53
50
39
24
66
Månader per
utresande
6,6
5,7
8,3
7,0
3,7
3,7
6,2
6,5
5,4
6,3
6,1
6,0
7,3
6,8
6,5
7,5
2 912
6,3
Högskolan för design
och konsthantverk
Göteborgs universitet
Figur 113. Antal lärare som tjänstgjort utomlands i minst tre månader under läsåret 1995/96, per högskola. De högskolor
som saknas i tabellen har inte redovisat denna uppgift i sina årsredovisningar.
Högskola
EU
Lunds universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Luleå
Göteborgs universitet
Högskolan i Växjö
Sveriges lantbruksuniversitet
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Teaterhögskolan i Stockholm
Högskolan i Karlstad
Handelshögskolan i Stockholm
Teologiska Högskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Idrottshögskolan i Stockholm
Högskolan i Borås
19
8
11
6
9
9
3
3
2
2
1
1
0
1
1
0
1
0
0
Övriga Europa
9
12
9
4
1
2
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
1
USA
11
9
8
7
1
0
6
2
3
2
0
1
1
0
1
1
0
1
0
Övriga OECD Övriga världen Totalt
11
5
2
1
1
1
0
1
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
21
4
3
3
7
1
0
3
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
71
38
33
21
19
13
9
9
5
4
3
2
2
2
2
1
1
1
1
Summa
77
39
54
24
43
237
89
K
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Kvalitetsarbete vid
universitet och
högskolor
Universitet och högskolor är självständiga organisationer med ansvar
för den egna verksamheten och dess kvalitet. Med självständigheten
följer också en skyldighet att redovisa att verksamheten bedrivs
effektivt och med hög kvalitet.
Statsmakterna följer upp lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på flera olika sätt. Högskoleverket har fyra program som
syftar till kvalitetsbedömningar på nationell nivå:
• Prövning av rätt för universitet och högskolor att utfärda examina
• Prövning av rätt för lärosäten utan fakultetsorganisation att inrätta
professurer
• Nationella utvärderingar av utbildningsprogram, ämnesområden
eller särskilda företeelser inom högskoleområdet
• Bedömning av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor.
En sammanfattande redovisning av de examensrättsprövningar som
handlagts under budgetåret 1995/96 ges i kapitlet om grundutbildning. I kapitlet om forskning finns redovisat vilka högskolor som
under samma tidsperiod fått rätt att inrätta professurer och vilka
ämnesområden som tjänsterna avser. Några resultat från de nationella
utvärderingarna framgår av grundutbildningskapitlet respektive kapitlet om forskarutbildning. Följande avsnitt behandlar lärosätenas
kvalitetsarbete så som det framgår dels av de granskningar och
bedömningar som Högskoleverket genomfört under budgetåret
1995/96, dels av de redogörelser universitet och högskolor lämnat
själva i sina årsredovisningar.
Högskoleverkets bedömning av kvalitetsarbetet vid universitet och
högskolor avser samtliga lärosäten. I en första omgång genomförs
bedömningarna under treårsperioden 1996–1998. De viktigaste
momenten är en självvärdering från högskolan, ett platsbesök av en
grupp externa bedömare samt ett återföringsmöte med utgångspunkt
i gruppens rapport. Under budgetåret 1995/96 har kvalitetsarbetet
vid fem universitet och högskolor bedömts, nämligen Uppsala universitet, högskolorna i Borås, Jönköping och Karlstad samt Lärarhögskolan i Stockholm. En sammanfattande rapport (Granskning och
bedömning av kvalitetsarbete vid fem lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 1997:1 R) har färdigställts. Under 18-månadersperioden har en
stor del av bedömningsprocessen genomförts för högskolorna i
90
kvalit e ts arbe t e vid u nive rs it e t o ch högskolor
Gävle/Sandviken, Halmstad, Karlskrona/Ronneby, Örebro, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad och Operahögskolan. Rapporterna för dessa lärosäten har färdigställts under de första månaderna av 1997. Vidare har arbetet påbörjats beträffande Högskolan i
Kalmar, Danshögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl.
Konsthögskolan, Mitthögskolan, Mälardalens högskola samt Lunds
universitet.
Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet
De första bedömningarna visar att kvalitetsarbetet har olika inriktning och utformning på de utvärderade lärosätena, men också att
man kommit olika långt. I de flesta fall befinner sig kvalitetsarbetet
i sin linda. Många lovvärda ansträngningar görs, men en tydlig
systematik saknas ofta. Genomgången av samtliga universitets och
högskolors årsredovisningar visar dock på en generell intensifiering av
arbetet med och diskussionerna kring frågorna om kvalitetsutveckling
under budgetåret. Några av lärosätena redogör också i sina årsredovisningar för påbörjade eller planerade åtgärder som en följd av
Högskoleverkets bedömningar. Många vittnar också om ett tydligt
ökat intresse och engagemang bland personalen för dessa frågor.
Mål och strategier för kvalitetsarbetet är i flera fall inte klart utryckta.
Dock poängteras i universitetens och högskolornas egna årsredovisningar i flera fall vikten av tydliga mål för kvalitetsarbetet och en
tydligare koppling mellan dessa och verksamhetens övergripande
mål. Flera lärosäten har under perioden reviderat sina kvalitetsutvecklingsprogram, i ett antal fall nämns Högskoleverkets bedömningar som ett stöd i detta sammanhang.
Beträffande ledning och organisation av kvalitetsarbetet framhålls att
alla de utvärderade lärosätena har informella ledningsgrupper med
mer eller mindre tydlig ställning. Graden av styrning och ledning
varierar dock.
Generellt förefaller de utvärderade lärosätena internt ha lyckats
kommunicera hur kvalitetsarbetet bedrivs vid de olika enheterna.
Medvetenhet om och delaktighet i kvalitetsarbete tycks också omfatta
personal som arbetar i stödfunktioner. Vid stora universitet är det
dock svårt att uttala sig om genomslaget på institutionsnivå. Generellt eftersträvas en “bottom-up“-filosofi, vilket bl.a. innebär att idéer
om utveckling skall ha sin bas i själva verksamheten. En svårighet med
en sådan ansats är att kännedom om många goda exempel på t.ex.
institutionsnivå inte alltid når ut till alla enheters verksamhet, och att
det därför pågår många parallella processer. Erfarenhetsspridning
sker dock vid flera lätosäten på ett systematiskt sätt genom årliga (eller
ännu oftare förekommande) konferenser för hela universitetet.
När det gäller intressentsamverkan har högskolorna såsom sina intressenter framför allt identifierat studenter och företrädare för lokal och
91
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
regional industri samt övriga samhällsfunktioner. Dessas inflytande
yttrar sig framför allt genom att de deltar i olika slag av beslutande och
rådgivande organ.
De flesta lärosätena framhåller i sina årsredovisningar utvärderingar
av olika slag som en av de viktigaste punkterna i ett systematiskt
kvalitetsarbete. Systematisk utvärdering och uppföljning som har sin
grund i basfakta och nyckeltal saknas emellertid i de flesta fall. Mer
eller mindre systematiska kursvärderingar förekommer på samtliga
de bedömda lärosätena. Flera av bedömargrupperna riktar dock
kritik mot bristande stringens, konsekvens och uppföljning av resultat. Rekommendationer till lärosätena ges i bedömargrupperna att
utveckla även andra former av utvärdering, framför allt beträffande
hela program eller institutioner. Inte minst efterlyses uppfattningar
från studenter som efter avslutad utbildning befinner sig ute i
arbetslivet.
Mer eller mindre utvecklade strategier för kompetensutveckling och
rekrytering av personal finns vid samtliga utvärderade lärosäten.
Generellt är det fråga om två områden, nämligen stöd till lärare som
vill genomgå forskarutbildning samt högskolepedagogisk utbildning. Samtliga universitet och högskolor har erhållit särskilda medel
från regeringen för forskarutbildning och denna satsning tycks fortsätta på de flesta håll även efter det att de särskilda insatserna upphört.
Flera mindre och medelstora högskolor har uppsatt mål för andelen
forskarutbildade lärare. Vidare har några högskolor genomfört utbildning för personalen i kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring som
ett led i att öka medvetenheten om vikten av ett systematiskt
förbättringsarbete.
Även pedagogisk introduktionsutbildning, annan pedagogisk fortbildning och kompetensutveckling genomförs vid de flesta universitet och högskolor. Denna verksamhet är nära knuten till annan
pedagogisk utveckling generellt och genomförs inom ramen för pedagogiska utvecklingsenheter, centra etc, som vid flera lärosäten har en
mångårig tradition och utgör ett led i en medveten strategi.
De konstnärliga högskolorna framhåller antagningsproven, den individualiserade undervisningen samt offentliga examinationer som
viktiga komponenter för att säkra kvaliteten. Att utveckla former för
antagningsprov och examination anges därför av flera av dem som
prioriterade områden.
Slutligen kan nämnas att flera lärosäten under perioden arbetat med
självvärderingar ibland som en förberedelse för Högskoleverkets
granskningar men också i flera fall på eget initiativ som ett led i det
kontinuerliga utvecklingsarbetet.
92
P
Personalen vid
universitet och
högskolor
Statistik över universitetens och högskolornas personal produceras
för närvarande dels vid Högskoleverket, dels vid SCB på uppdrag av
Högskoleverket. Rapporteringen till Högskoleverket sker i samband
med lärosätenas årsredovisningar och avser årsverken under ett läsår
för olika personalkategorier fördelade på kön och åldersgrupper.
Uppgifter lämnas av samtliga universitet och högskolor oavsett
huvudman.
Personalstatistiken vid SCB omfattar statliga universitet och högskolor och tas fram genom en vidarebearbetning av den statliga lönestatistiken. Den omfattar antalet anställda individer som i vissa fall
även omräknats till heltidspersoner. Uppgifter för oktober 1995 finns
i U23 SM 9601 och för oktober 1996 i U23 SM 9701. Dessa SM har
kompletterats med de uppgifter om årsverken avseende vårdhögskolorna och vissa enskilda utbildningsanordnare som samlats in
av Högskoleverket.
Juristlinjen
Stockholms universitet
93
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Redovisningen i detta avsnitt baseras på de uppgifter som lämnats av
de statliga universiteten och högskolorna i årsredovisningarna för
budgetåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 samt en särskild inrapportering till Högskoleverket den 1 november 1996 avseende läsåret
1995/96. Motsvarande uppgifter om personalen har lämnats av
kommunala och enskilda lärosäten.
Doktorandtjänster 14%
Tekn. o adm.
personal 36%
Lärare inkl. gäst/timlärare o annan underv.
o forskande personal
47%
Antalet årsverken utförda av alla
typer av personal
Bibliotekspersonal 3%
Under läsåret 1995/96 utfördes sammanlagt 44 400 årsverken vid
statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor i Sverige.
Av dessa avsåg 21 000 årsverken lärare inklusive gäst- och timlärare
samt annan undervisande och forskande personal. Knappt 15 800
årsverken utfördes av teknisk och administrativ personal, 6 170
årsverken av doktorander och 1 440 av bibliotekspersonal. Se fig 114.
Fördelningen av personalen på olika typer av lärosäten framgår av fig
115.
Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Annan
forskande
och undervisande
personal
Innehavare
av doktorandtjänst
Teknisk och
administrativ
personal
Bibliotekspersonal
Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
82%
4 063
6 034
13 462
1 133
36 373
Mindre och medelstora
högskolor
3 097
307
115
1 699
219
5 437
Konstnärliga högskolor
346
9
211
13
579
1 523
5
21
412
72
2 033
16 647
4 384
6 170
15 784
1 437
44 422
Summa
Som framgår av fig 116 utfördes 82 procent av samtliga årsverken
läsåret 1995/96 vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. De mindre och medelstora högskolorna svarade för 12
procent av årsverkena. Vårdhögskolorna hade 5 procent och de
konstnärliga högskolorna 1 procent av årsverkena läsåret 1995/96.
Mellan läsåren 1993/94 och 1995/96 har det totala antalet årsverken
vid universitet och högskolor ökat med 8 procent. Se fig 117.
Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser har ökat med
7 procent medan de mindre och medelstora högskolorna uppvisar en
ökning på 27 procent. Denna kraftiga ökning förklaras delvis av att
vissa vårdhögskolor inordnats i mindre och medelstora högskolor.
Men även oräknat detta tillskott har de mindre och medelstora
högskolorna expanderat och ökat sin personal med 19 procent.
94
Vårdhögskolor 5%
Summa
11 681
Vårdhögskolor
Konstnärliga
högskolor 1%
Mindre och medelstora högskolor
12%
Fig 115 . Antalet årsverken läsåret 1995/96 vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor
Professor
lektor
adjunkt
forskarass.
gäst/timlärare
Fig 114. Årsverken läsåret 1995/96 utförda av olika personalkategorier, procentuell fördelning.
Fig 116. Årsverken läsåret 1995/96 utförda vid olika typer
av lärosäten, procentuell fördelning.
1995/96
Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser 36 373
Förändring
mellan 1993/94
och 1995/96
7%
Mindre och medelstora
högskolor
5 437
27%
Konstnärliga högskolor
579
6%
2 033
-16%
44 422
8%
Vårdhögskolor
Summa
Fig 117. Antalet årsverken vid statliga, kommunala och enskilda
universitet och högskolor 1995/96 och utvecklingen mellan
1993/94 och 1995/96.
pe rs o nale n vid u nive rs it e t o ch högskolor
Gruppen vårdhögskolor uppvisar som följd av organisationsförändringen en personalminskning.
Annan undervisande
o forskande personal
21%
Professor
10%
Gäst-/timlärare
6%
Forskarassistent
6%
Antalet årsverken av lärare och annan
undervisande och forskande personal
Lektor 28%
Adjunkt 29%
Fig 118. Årsverken läsåret 1995/96 utförda av professorer,
lektorer, adjunkter, forskarassistenter, gäst-/timlärare samt
annan undervisande och forskande personal, procentuell
fördelning.
konstnärliga
högskolor 2%
Läsåret 1995/96 fördelade sig antalet årsverken för olika lärarkategorier
enligt fig 118. Utöver de i högskoleförordningen angivna lärarkategorierna professor, lektor, adjunkt, forskarassistent och gäst- och
timlärare finns även en relativt stor grupp benämnd annan undervisande och forskande personal. I denna grupp ingår t.ex. kvarvarande
tjänster som forskare och forskningsassistent samt assistent, amanuens och forskningsingenjör. Tio procent av årsverkena utfördes av
professorer medan lektorer och adjunkter svarade för 28 respektive 29
procent.
Som framgår av fig 119 utfördes 75 procent av årsverkena av lärare
och annan undervisande och forskande personal vid universitet och
högskolor med fasta forskningsresurser. De mindre och medelstora
högskolornas andel var 16 procent. Utvecklingen av antalet lärare och
forskare mellan 1993/94 och 1995/96 följer i stort samma mönster
som för den ovan beskrivna utvecklingen av all personal.
vårdhögskolor
7%
mindre och medelstora högskolor 16%
universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser 75%
Antalet studenter per lärare
Fig 119. Årsverken läsåret 1995/96 utförda av lärare och
annan undervisande och forskande personal fördelade på
olika typer av lärosäten, procentuell fördelning.
1993/94
1994/95
1995/96
8,8
9,8
9,7
Mindre och medelstora
högskolor
19,0
19,4
18,8
6
6,2
5,6
10,3
10,5
12,9
Universitet och
högskolor
med fasta
forskningsresurser
Konstnärliga högskolor
Vårdhögskolor
Fig 120. Antalet helårsstudenter per årsverken av lärare och
annan undervisande och forskande personal 1993/94–1995/
96 för olika typer av lärosäten.Fig 117. Antalet årsverken vid
statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor
1995/96 och utvecklingen mellan 1993/94 och 1995/96 för
olika typer av lärosäten.
I fig 120 har antalet helårsstudenter relaterats till antalet årsverken av
lärare och annan undervisande och forskande personal under treårsperioden. Som framgår av tabellen har antalet helårsstudenter per
lärare och forskare inte ändras i någon större utsträckning under
läsåren1993/94 t.o.m. 1995/96. Skillnaderna mellan olika typer av
lärosäten är relativt stora om antalet helårsstudenter relateras till all
undervisande och forskande personal oberoende av hur mycket tid
som ägnas åt undervisning. De mindre och medelstora högskolorna
har med detta sätt att räkna nästan dubbelt så många helårsstudenter
per årsverken av lärare och forskare som universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser. De konstnärliga högskolorna har
lägst antal helårsstudenter per årsverken av lärare och forskare.
Om man i stället relaterar antalet helårsstudenter till summan av
antalet årsverken av lektorer och adjunkter, vars huvudsakliga arbetstid skall ägnas åt undervisning, blir bilden helt annorlunda. Skillnaden mellan lärosätena med fasta forskningsresurser och de mindre
och medelstora högskolorna blir då betydligt mindre. Se fig 121. I
detta fall blir kvoten 20 för universiteten och högskolorna med fasta
forskningsresurser och 22 för de mindre och medelstora högskolorna
under läsåret 1995/96. Det finns stora skillnader i lärartäthet mellan
95
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
olika lärosäten. Av universiteten har det i Stockholm flest helårsstudenter per årsverken av lektorer och adjunkter medan Karolinska
Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet ligger lägst. Bland de
mindre och medelstora högskolorna har de i Skövde, Trollhättan/
Uddevalla och Växjö flest helårsstudenter per årsverken av lektorer
och adjunkter medan Mälardalens högskola och Högskolan i Kalmar
har lägst.
1993/94
1994/95
1995/96
18,8
19,2
20
Mindre och medelstora
högskolor
22,2
22,4
22,2
Konstnärliga högskolor 9,9
9
8,3
11,5
12,1
Universitet och
högskolor
med fasta
forskningsresurser
Vårdhögskolor
11,1
Fig 121. Antalet helårsstudenter per årsverken av lektorer
och adjunkter läsåren 1993/94–1995/96 för olika typer av
lärosäten.
Andelen lärare med doktorsexamen
I de redovisningar som universitet och högskolor gör till Högskoleverket anges andelen årsverken av lärare med doktorsexamen. Med
lärare avses professor, lektor, adjunkt, forskarassistent samt gäst- och
timlärare. För den sistnämnda kategorien har lärosätena haft svårigheter att redovisa andelen årsverken utförda av personer med doktorsexamen varför redovisningen är ofullständig. För gruppen “annan
undervisande och forskande personal“ redovisas inte nämnda andel.
Den följande analysen omfattar därför andelen årsverken av lärare
med doktorsexamen enbart för de fyra lärarkategorierna professor,
lektor, adjunkt och forskarassistent.
Antal
årsverken
12 000
kvinnor
10 000
män
8 000
6 000
Som framgår av fig 122 utfördes läsåret 1995/96 cirka 7 900
årsverken av lärare med doktorsexamen. Detta är 51 procent av årsverkena utförda av de redovisade lärarna. Vid universiteten och
högskolorna med fasta forskningsresurser var andelen årsverken
utförda av lärare med doktorsexamen 65 procent och vid de mindre
och medelstora högskolorna var motsvarande andel 24 procent.
Jämfört med läsåret 1994/95 innebär detta en minskning med 1
procentenhet för universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser medan de mindre och medelstora högskolorna ökat sin andel
med 3 procentenheter.
Fig 122. Antal årsverken 1995/96 av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter samt andelen årsverken utförda
av personer med doktorsexamen.
Universitet och högskolor
med fasta forskninsresurser
Antal årsverken
Andel, doktorsexamen
Mindre och medelstora
högskolor
Antal årsverken
Andel, doktorsexamen
Konstnärliga högskolor
Antal årsverken
Andel, doktorsexamen
Vårdhögskolor
Antal årsverken
Andel, doktorsexamen
Summa
Antal årsverken
Andel, doktorsexamen
96
Professor
Lektor
Adjunkt
Forskarassistent
Summa
2 049
92%
4 732
84%
2 941
6%
1 206
93%
10 928
65%
20
95%
909
69%
1 909
1%
12
75%
2 850
24%
45
4%
43
2%
197
2
100%
155
67%
1 233
1%
1
100%
1 391
8%
2 116
90%
5 839
80%
6 280
3%
1 219
92%
15 454
51%
285
1%
4 000
2 000
0
lärare övr. underv. doktorand- teknisk
& forsk. pers. tjänster personal
adm bibliotekspersonal personal
Fig 123. Antal årsverken 1995/96 fördelade på olika
personalkategorier.
pe rs o nale n vid u nive rs it e t o ch högskolor
Fig 124.
Kvinnor och män
Under läsåret 1995/96 utfördes 47 procent av det totala antalet
årsverken vid universitet och högskolor av kvinnor och 53 procent av
män. Könsfördelningen totalt sett var således jämn. Det var dock
stora skillnader mellan de olika personalkategorierna. Se fig 123.
Bland den administrativa personalen och bibliotekspersonalen var
andelen kvinnor hög (79 resp. 71 procent). Även bland den tekniska
personalen var majoriteten kvinnor. Bland lärarna och forskarna och
doktoranderna utfördes drygt en tredjedel av årsverkena av kvinnor
och knappt två tredjedelar av män.
Situationen inom universitet och högskolor vad avser könsfördelningen
under en tioårsperiod framgår av fig 124. Jämfört med läsåret
1986/87 har andelen kvinnor bland professorerna stigit från 5 till 8
procent och bland lektorerna från 17 till 22 procent. Bland de
nyantagna till forskarutbildning och bland de doktorsexaminerade
har andelen kvinnor stigit markant.
97
E
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Ekonomisk översikt
Budgetåret 1995/96 var förlängt och omfattade 18 månader. I
universitet och högskolors resultaträkningar redovisas uppgifter om
hela 18-månadersperioden och om kalenderåret 1996. Ingen av dessa
perioder är helt jämförbar med det tidigare budgetåret varför inga
tillförlitliga jämförelser kan göras med budgetåret 1994/95. I denna
rapport sker därför inga direkta redovisningar av jämförelser av
utvecklingen av intäkter och kostnader mellan budgetåren 1994/95
och 1995/96. Dessutom har det under den gångna treårsperioden
skett stora förändringar i redovisningsmodeller och redovisningsprinciper vid universitet och högskolor. Detta innebär att det krävs
försiktighet vid jämförelser såväl mellan enskilda lärosäten som
mellan budgetår.
Högskolesektorns kostnader
De totala kostnaderna för högskolesektorn kan uppskattas till 51,5
miljarder kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. För kalenderåret 1996, de sista 12 månaderna av budgetåret kan motsvarande
kostnader uppskattas till 34,7 miljarder kronor. Detta kan jämföras
med kostnaderna för hela utbildningsväsendet i Sverige, grund- och
gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt studiestöd, vilka
för kalenderåret 1995 uppskattades uppgå till sammanlagt 122
miljarder kronor. Högskolesektorns kostnader utgjorde således nästan 30 procent av de totala kostnaderna för utbildningsväsendet. Se
fig 125.
Universitetens och högskolornas
intäkter och kostnader
I fig 126 ges en sammanfattning av universitetens och högskolornas
resultaträkningar för kalenderåret 1996 (12 månader). Under de sista
12 månaderna av det förlängda budgetåret 1995/96 har statsanslagen
till universitet och högskolor ökat med omkring en miljard kronor
främst för att nya platser skulle kunna erbjudas framför allt inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena (NT-SVUX), se även
avsnittet NT-platser med särskilt vuxenstudiestöd. Alla NT-SVUXplatser har inte kunnat utnyttjas av behöriga sökande och därmed har
lärosätena inte kunnat tillgodogöra sig hela anslagsökningen. Samtidigt har generella besparingar börjat genomföras på statsanslagen.
98
Centrala myndigheter 0,2 mdkr
Studiestöd
5,7 mdkr
Enskilda utbildningsanordnare 2,1 mdkr
Statlig universitets- och
högskoleutbildning 25,8 mdkr
Landstingskommunal
högskoleutbildning 1,0 mdkr
Fig 125. Fördelning av de totala kostnaderna för högskolesektorn kalenderåret 1996 i miljarder kronor. Kostnaderna
var totalt 34, 7 miljarder kronor, exklusive internkostnader
för högskolesektorn om 0,1 miljarder kronor.
e ko no m is k översi kt
Miljoner kronor
Avgifter och andra
ersättningar
10%
Övriga bidrag
22%
Statsanslag 64%
Bidrag från landsting
4%
Fig 127. Intäkternas fördelning för statliga, kommunala och
enskilda universitet och högskolor kalenderåret 1996,
12 månader.
Universitet och
högskolor med
fasta forskningsresurser
Mindre och
medelstora
högskolor
Konstnärliga
högskolor
Vårdhög
skolor
Totalt
15 090
2 691
361
187
18 328
102
5 741
229
364
3
19
667
111
1 002
6 234
2 215
23 148
376
3 660
15
399
122
1 086
2 728
28 293
13 369
3 374
2 144
564
227
88
664
157
16 405
4 183
1 502
4 525
22 770
27
816
3 550
66
382
49
198
1 068
1 578
5 604
27 770
989
23 760
170
3 721
17
399
22
1 090
1 198
28 962
Verksamhetsutfall
-612
-61
0,1
-4
-676
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och kostnader
Räntekostnader
Saldo
711
188
522
45
46
-1
4
4
-0,4
1
3
-2
761
242
519
Årets kapitalförändring
-89
-63
-0,3
-5
-157
Verksamhetens intäkter
Anslag
Bidrag från landsting för
vårdutbildning
Övriga bidrag
Avgifter och andra
ersättningar
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Lokaler
Klinisk utbildning och
forskning
Övriga driftskostnader
Summa kostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
70%
60%
Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Mindre och medelstora
högskolor
50%
Konstnärliga högskolor
40%
Vårdhögskolor
Fig 126. Sammanfattning av universitet och högskolors resultaträkningar för kalenderåret 1996, 12 månader.
30%
20%
10%
0%
Personal
Lokaler
Övrig drift
Klinisk utb.
och forskning
Fig 128. Kostnadernas sammansättning vid olika grupper av
lärosäten kalenderåret 1996.
Klinisk utb. och
forskning 5%
Avskrivningar 4%
De totala verksamhetsintäkternas fördelning på olika typer av finansiärer vid statliga, kommunala och enskilda universitet och högskolor
framgår av fig 127. Intäkterna för kalenderåret 1996, 12 månader var
totalt 28,3 miljarder kronor.
Av fig 128 framgår kostnadernas sammansättning vid olika grupper
av lärosäten kalenderåret 1996 och av fig 129 dessa kostnaders
fördelning för statliga, kommunala och enskilda universitet och
högskolor. Andelen personalkostnader är ungefär densamma i alla
grupper av lärosäten men vad gäller lokalkostnader har de konstnärliga högskolorna den klart högsta andelen. De högskolor som under
budgetåret övertagit vårdhögskoleutbildning redovisar numera också
kostnader för klinisk utbildning och forskning.
Övrig drift 19%
Personal 58%
Lokaler 14%
Fig 129. Kostnadernas fördelning för statliga, kommunala och
enskilda universitet och högskolor kalenderåret 1996,
12 månader.
Lokalkostnadernas andel av de
totala kostnaderna
De totala lokalkostnaderna för högskolesektorn uppgick kalenderåret 1996 till 4,2 miljarder kronor. I dessa kostnader ingår inte bara
lärosätenas hyreskostnader utan också kostnader för elektricitet och
städning samt de ombyggnadsåtgärder som inte betalas av hyresvärden. Fig 130–132 visar hur lokalkostnadernas andelen av de totala
99
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
kostnaderna vid de statliga universiteten och högskolorna förändrats under perioden 1993/94–
1995/96.
HB
HDa
HG/S
1993/94
1993/94
LU
1994/95
1995/96
HH
HK
Vid en majoritet av de mindre
och medelstora statliga högskoHK/R
lorna samt de konstnärliga högHKs
skolorna minskar andelen lokalHKr
kostnader. Undantag utgör de
HS
högskolor som flyttat in i nya
HT/U
eller ombyggda lokaler där lokalkostnadsandelarna ökar. HögskoHV
lorna i Gävle/Sandviken respekHÖ
tive Kristianstad har flyttat in i
HuG
helt ombyggda lokaler på tidigare
IH
regementsområden och vid högLHS
skolorna i Växjö och Örebro har
MH
omfattande tillbyggnader av bl.a.
bibliotek tagits i bruk. Även
MDH
Kungl. Konsthögskolan har flyt0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
tat till tidigare militära byggnaFig 130. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna
der som anpassats för högskolan
vid statliga mindre och medelstora högskolor budgetåren
1993/94–1995/96.
behov. Konsthögskolan har med
nästan 40 procent lokalkostnader
den absolut största andelen lokalkostnader av alla lärosäten.
Statliga universitet och högskolor kommer fr.o.m. hösten 1996 och
framåt att få vidkännas betydliga minskningar av anslagen från
statsmakterna med hänvisning till att hyresnivåerna skall vara möjliga
att förhandla ned. De i fig 130–132 redovisade minskningarna av
lokalkostnadsandelarna har sannolikt inte samband med de hyresförhandlingar som genomfördes per den 1 juli 1996 eftersom de
hyressänkningar som då eventuellt genomfördes endast har kunnat
minska hyreskostnader för den sista tredjedelen av budgetåret
1995/96. De minskade andelarna har snarare samband med att
högskolornas fått ytterligare resurser till grundutbildningen för NTutbildning, språkplatser, aspirantutbildning m.m. och därmed utökad verksamhet som inrymts i befintliga lokaler. Vid universitet och
högskolor med fasta forskningsresurser har inte en lika tydlig minskning av andelen lokalkostnader skett. Vissa hyressänkningar har dock
förhandlats fram även bland dessa lärosäten. T.ex. sänkte Kungl.
Tekniska högskolan enligt uppgifter i årsredovisningen hyreskostnaderna med 20 miljoner kronor.
UU
1994/95
GU
1995/96
SU
UmU
LiU
KI
KTH
HLu
SLU
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Fig 131. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna
vid statliga universitet och högskolor med fasta forskningsresurser budgetåren 1993/94–1995/96.
40%
1993/94
35%
30%
1994/95
1995/96
25%
20%
15%
10%
5%
0%
DH
DI
KF
KKH
KMH
OH
TH
Fig 132. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna
vid statliga konstnärliga högskolor budgetåren
1993/94–1995/96.
100
e ko no m is k översi kt
Verksamhetsutfallet vid universitet och
högskolor budgetåret 1995/96
UU
LU
GU
Verksamhetsutfallet vid universitet och högskolor för kalenderåret
1996 blev, som framgår av fig 126, 676 miljoner kronor. I förhållande
till budgetåret 1994/95 förefaller de redovisade verksamhetsintäkterna ha minskat något i fast penningvärde samtidigt som kostnaderna ökar. Tidigare under treårsperioden har lärosätena redovisat
stora positiva kapitalförändringar. De kapitalförändringar som nu
redovisas för den sista 12-månadersperioden, kalenderåret 1996 är
betydligt mindre och vid flera lärosäten negativa. Se fig 133 och 134.
SU
UmU
LiU
KI
KTH
HLu
60 000
40 000
20 000
0
-20 000
-40 000
-60 000
-80 000
-100 000
SLU
Tkr
Fig 133. Kapitalförändring 1996 vid statliga universitet och
högskolor med fasta forskningsresurser.
HB
Vissa av dessa negativa kapitalförändringar är planerade minskningar
av tidigare stora positiva ackumulerade kapitalförändringar. T.ex.
redovisar Högskolan i Luleå att cirka 50 miljoner kronor har använts
bl.a. till upprustning av lärosalar, fortsatt utbyggnad av studentdatornätet, studentrekrytering, uppbyggnad av Högskolans vetenskapliga
bibliotek m.m. Kungl. Tekniska högskolan redovisar att motsvarande
ekonomiska utrymme används för att stödja de målsättningar som
högskolan lagt fram i sin utvecklingsplan. Där ingår bl.a. rekrytering
av studerande, IT-satsningar, kompetensutveckling och didaktisk
utbildning för lärare. Vid andra lärosäten är de negativa kapitalförändringarna inte planerade och kan därmed komma att leda till
behov av stora besparingar i verksamheten vilket är fallet vid Högskolan Dalarna.
HDa
Den största negativa kapitalförändringen redovisar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Statsanslagen till SLU har minskat kraftigt och
besparingar i verksamheten håller på att genomföras. SLU har
balanserade överskott från tidigare budgetår som används till att
utjämna effekterna av besparingarna. När dessa överskott används
uppkommer den stora negativa kapitalförändringen.
HG/S
HH
HK
HK/R
HKs
HKr
De tidigare under treårsperioden redovisade stora positiva kapitalförändringar (fig 135–136) hade till en del samband med att vissa
universitet och högskolor erhållit stora anslagsbelopp för att täcka
investeringskostnader under flera år. Anslagsintäkterna skulle då i sin
helhet tas upp på ett budgetår medan kostnaderna kom att fördelas
på flera budgetår. Därtill kommer att den av statsmakterna beslutade
expansionen inom grundutbildningen har medfört omedelbara
ökningar av universitets och högskolors intäkter medan kostnadsökningarna inte skett i samma takt.
HS
HT/U
HV
HÖ
IH
HuG
LHS
MH
60 000
40 000
20 000
0
-20 000
-40 000
-60 000
-80 000
-100 000
MdH
Tkr
Fig 134. Kapitalförändring 1996 vid mindre och medelstora
statliga högskolor.
Det förefaller som om kostnadsökningarna med anledning av expansionen nu kommer i snabb takt. Lärosätena har börjat anpassa
organisationerna till en permanent större undervisningsvolym genom att anställa lärare, hyra lokaler och investera i utrustning. Detta
sker samtidigt som de av statsmakterna beslutade besparingarna
101
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
medför sänkta anslagsnivåer vilket innebär ett betydligt mindre
ekonomiskt handlingsutrymme speciellt vid de mindre och medelstora statliga högskolorna. Lärosätena redovisar följaktligen en betydligt negativare resultatutveckling för den sista delen av budgetåret,
kalenderåret 1996, än tidigare.
UU
LU
GU
SU
UmU
LiU
KI
Uppdragsverksamhet
KTH
HLu
Uppdragsverksamheten vid universitet och högskolor fortsätter att
öka. De flesta universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
redovisar intäkter från uppdragsverksamhet som motsvarar omkring
4 procent av de totala intäkterna. Intäkterna kommer i lika stor
utsträckning från uppdragsutbildning som från uppdragsforskning.
Av universiteten redovisar Linköpings universitet störst andel uppdragsverksamhet, 9 procent. Intäkterna från uppdragen i Linköping
var ca 200 miljoner kronor för 18-månadersperioden. Av lärosätena
med fasta forskningsresuser redovisade Handelshögskolan i Stockholm med över 30 procent störst andel uppdragsintäkter. Där dominerar intäkterna från uppdragsutbildning helt. Se fig 137 och 138.
340 000
290 000
240 000
190 000
140 000
90 000
40 000
-10 000
0
SLU
Tkr
Fig 135. Kapitalförändring 1994/95 vid statliga universitet
och högskolor med fasta forskningsresurser.
Vid de mindre och medelstora högskolorna står uppdragsverksamheten
för en något större andel av intäkterna, omkring 8 procent. Störst
HB
HB
HDa
HDa
HG/S
HG/S
HH
HH
HK
HK
HK/R
HK/R
HKs
HKs
HKr
HKr
HS
HS
UU
HT/U
LU
HV
HV
SU
HÖ
UmU
HÖ
LiU
IH
IH
KI
KTH
HuG
HuG
HLu
LHS
LHS
SLU
CTH
MH
MdH
340 000
290 000
240 000
190 000
140 000
HJ
90 000
40 000
MH
HHS
MdH
-10 000
0
HT/U
GU
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Andel
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Andel
Tkr
Fig 136. Kapitalförändring 1994/95 vid mindre och medelstora statliga högskolor.
102
Fig 137. Andel uppdragsverksamhet av intäkterna vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser budgetåret
1995/96.
Fig 138. Andel uppdragsverksamhet av intäkterna vid mindre
och medelstora statliga högskolor budgetåret 1995/96.
e ko no m is k översi kt
andel uppdragsintäkter redovisas från Högskolan i Kalmar medan
Lärarhögskolan i Stockholm redovisar de största intäkterna omkring
60 miljoner kronor för 18 månader. Vid de mindre och medelstora
högskolorna avser uppdragen till övervägande del utbildning. Se fig
139–140.
UU
LU
GU
SU
UmU
LiU
KI
KTH
Intäkterna till uppdragsutbildning vid universitet och motsvarande
kommer främst från statliga myndigheter, medan kommuner och
landsting ger de mindre och medelstora högskolor mest intäkter för
uppdragsutbildning. Intäkterna för uppdragsforskning kommer i
samma omfattning från stat, kommuner och landsting som från
privata företag och organisationer.
HLu
SLU
Uppdragsutbildning
CTH
Uppdragsforskning m.m.
HHS
HJ
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
Tkr 18 mån
Fig 139. Uppdragsverksamhet vid universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser budgetåret 1995/96.
EU/EG-medel för utbildning
och forskning
Universitet och högskolor redovisar för budgetåret 1995/96 en
ökning av andelen intäkter från EU från knappt en halv procent till
en procent av de totala intäkterna. Av fig 141 framgår redovisade EUmedel för utbildning och forskning budgetåren 1994/95 (12 månader) och 1995/96 (18 månader) i löpande priser.
HB
De EU-intäkter som lärosätena redovisade i anslutning till
årsredovisningarna för budgetåret 1994/95 avsåg i huvudsak det
tredje ramprogrammet där Sveriges deltagande var mycket begränsat.
Fr.o.m budgetåret 1995/96 omfattar redovisningen också intäkter
från det fjärde ramprogrammet där Sveriges deltagande på sikt
kommer att omfatta cirka 300 miljoner kronor per år. Det är ur
lärosätenas redovisning svårt att skaffa en fullständig bild av återflödet
av medel från EU eftersom en hel del anslag förmedlas av koordinatörer
eller svenska myndigheter och därmed inte direkt kan identifieras
som EU-medel i redovisningen.
Uppdragsutb.
Uppdragsforskn.
m.m.
HDa
HG/S
HH
HK
HK/R
HKs
HKr
Tkr
250 000
HS
1994/95 12 månader
HT/U
200 000
HV
1995/96 18 månader
HÖ
150 000
IH
HuG
100 000
LHS
50 000
MH
MdH
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000 60 000
Tkr 18 mån
Fig 140. Uppdragsverksamhet vid mindre och medelstora
statliga högskolor budgetåret 1995/96.
0
Universitet och högskolor med Mindre och medelstora högskolor
fasta forskningsresurser
Mest intäkter från EU redovisar Kungl. Tekniska högskolan
(KTH), cirka 34 miljoner kronor (18 månader). Störst relativ ökning av EU-medlen redovisar Umeå universitet som
totalt har knappt 8,8 miljoner
kronor (18 månader). Bland
de mindre och medelstora högskolorna redovisar Högskolan
i Halmstad mest EU-medel
med 2,5 miljoner kronor.
Fig 141. Redovisade EU-medel budgetåren 1994/95 (12 mån.)
och 1995/96 (18 mån.) i löpande priser.
103
S
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
Summary
Higher education sector
In the financial year 1995/96 there was a total of some seventy universities
and institutions of higher education in Sweden with central government,
local government or private organizers.
The central government sector of higher education comprised 10
universities and institutions of higher education with permanent research resources, 7 colleges of art in Stockholm and 16 small and
medium-sized institutions of higher education including the Stockholm
Institute of Education and the Stockholm University College of Physical
Education and Sports. In addition, central government higher education
was commissioned by the Gotland College of Higher Education and the
Organizing Committee for the University College of South Stockholm.
Chalmers University of Technology, the University College of Jönköping
and the Stockholm School of Economics are privately organized. There
were also 19 county council and 3 private colleges of health sciences in
1995/96. The Faculty of Health Sciences, Linköping University and 6
colleges of health sciences were incorporated into central government
institutions of higher education during the fiscal year 1995/96. As of 1
July 1995 Gammelkroppa School of Forestry has examination rights. In
addition there are a further 7 small colleges with private organizers.
Undergraduate education
More and more people are studying or wish to study at universities and
institutions of higher education. During the academic year 1995/96 the
marked rise in the number of students in undergraduate education that
has been recorded since the early 1990s continued. Both the number of
applicants and the number of new students and registered students show
an increase compared with the previous year.
For the autumn term of 1996, 113,000 people who had never previously
studied at tertiary level applied for places. This entails an increase of more
than 7,000 people compared with the autumn of 1995.
The number of new students in higher education, that is people who
have never previously studied at tertiary level, rose compared with the
academic year 1994/95. During the academic year 1995/96 the number
of new students was 66,300, which is an increase of almost 5 per cent on
the previous academic year. This entails a return to the previous rate of
increase in the number of new students in the 1990s after a dip in
104
Hippologprogrammet
Flyinge
Sveriges lantbruksuniversitet
summary
1994/95. In the autumn term of 1996 the number of new students was
about the same as in the autumn term of 1995.
During the academic year 1995/96 almost 286,000 people were studying
at universities and institutions of higher education. This is an increase of
6 per cent compared with the academic year 1994/95. The proportion
of women was 57 per cent, a level that has generally speaking remained
constant since the early 1980s. The number of students under 25
increased during the 1990s from 46 per cent to reach 50 per cent in the
academic year 1994/95. The increase did not continue during 1995/96
but levelled off around the 50 per cent level. Students under the age of
21 constituted a smaller proportion at the same time as students in the
age group 22-24 years increased.
The number of degrees taken in basic higher education reached a record
level in 1994/95 with 34,000 degrees. The academic year 1995/96 saw
a considerable reduction in the number of degrees to 31,600. This
reduction is closely related to changes in the training of school recreation
instructors and pre-school teachers in conjunction with the prolongation of these courses and the change in their degree titles to a degree in
child and youth education. The reduction in degrees of this kind
corresponds to the intentions of central government in relation to these
courses.
The proportion of degrees from courses and programmes taking three
years or more has been rising throughout the 1990s. In the academic year
1990/91 this proportion was 43 per cent, and it rose to almost 85 per cent
in the academic year 1995/96.
Educational contracts for institutions
of higher education
Every university and institution of higher education was assigned an
educational contract for the three-year period 1993/94-1995/96 which
was decided by Parliament. The contracts included requirements regarding
the minimum number of certain kinds of degrees. Further, guidelines
were set for the orientation of the training offered, expressed as the
maximum number of annual performance equivalents to be eligible for
compensation within the area of study or the group of areas in question
during the three-year period. For every fiscal year a ceiling was fixed —
the maximum aggregate compensation for FTE students and annual
performance equivalents. Most institutions of higher education also had
special commitments specified in their educational contracts.
With regard to the requirement of a minimum number of degrees it may
be noted that practically all universities and institutions of higher
education report awarding more degrees of at least 120 credits than the
figure stipulated in their contract. The greatest difference between the
105
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
contract figures and the number of degrees reported occurred in relation
to compulsory school teaching (grades 4-9) degrees, where the reported
number of degrees was only half the minimum number specified in the
contracts. The number of upper secondary teaching degrees also fell
markedly short of contract requirements. In their annual reports a
number of institutions of higher education noted that unrealistically
high requirements had been set for these degrees.
As of 30 June 1996 most universities and institutions of higher education
reported some annual performance equivalents for which they were
unable to obtain compensation, and which thus failed to conform with
the guidelines set by central government, partly in relation to the
orientation of the courses and programmes and partly in relation to the
financial ceiling.
The aggregate value of non-compensated annual performance equivalents
at the time indicated was rather more than one thousand million kronor.
This amount corresponds to approximately 40,000 students in the social
sciences field. The universities and institutions of higher education thus
provided places for considerably more students, in complete agreement
with existing regulations, than they received compensation for. The main
reasons for the excess admissions were partly uncertainty in relation to
the new system of allocating resources and partly the state of the labour
market which induced the universities and institutions of higher education
to admit more young people than the financial ceiling allowed for. In
many cases, however, the excess admissions led to over-dimensioned
tuition groups and excess strain on teaching staff and premises.
The social background of the students
The educational level of the student’s home was used to measure the
students’ social background. Comparing the proportion of the year
groups born in 1968 and 1973 commencing tertiary studies before the
age of 22, it may be seen that the expansion of higher education resulted
in an increased intake of students from all social backgrounds. Regardless
of the educational level of the home, the proportion commencing
tertiary studies increased between these two year groups. It may also be
seen that the higher the educational level of the home, the greater the
proportion of the year group commencing higher studies. 50 per cent of
students born in 1968 from homes where one of the parents has a postupper-secondary education of three years or more commenced higher
education before the age of 22, compared with 63 per cent of those born
in 1973 from similar homes. The corresponding figures for young people
from homes with pre-upper-secondary education were 9 per cent of the
1968 age-group and 16 per cent for the 1973 group.
106
summary
Natural science and technology
Courses and programmes in natural science and technology have long
been a matter of great public and political concern in Sweden as in other
countries. Many steps have been taken to increase the number of
students in these fields.
The number of students in scientific and technological courses and
programmes increased considerably in both the 1980s and the 1990s.
To increase recruitment to technology and the sciences an introductory
year was introduced with a view to providing the necessary previous
knowledge required for such studies. At universities and institutions of
higher education there were 2,800 places in the academic year 1995/96
and almost 3,100 in the autumn term of 1996. Between 60 and 70 per
cent of those registered for the introductory year at universities and
institutions of higher education enrol in scientific or technological
courses and programmes the following year.
Högskolan för design och konsthantverk • Göteborgs universitet
The National Agency for Education and the National Agency for Higher
Education have a five-year government assignment intended to increase
young people’s interest in technological and scientific education. The
project spans the whole field of education and involves collaboration
with stakeholders in schools, universities and institutions of higher
education, the business community and public and private organizations.
Teachers constitute an important target group, especially those working
in compulsory and upper secondary schools.
Improving quality in undergaduate
education
The massive expansion of basic higher education during the 1990s
together with the results-based system of allocating resources that was
introduced on 1 July 1993 have combined to bring the quality of basic
higher education into focus in a quite new way.
One of the tasks of the National Agency for Higher Education is to
authorize the right of universities and institutions of higher education
with public organizers to award degrees. The Agency states its opinion to
the Government concerning the right of private organizers of higher
education to award degrees. In the financial year 1995/96 the National
Agency for Higher Education examined 43 requests for degree-awarding
rights, of which 26 were from institutions of higher education with
public organizers and 17 were from private organizers.
During 1995/96 the universities and institutions of higher education
carried out a number of evaluations of various scope ranging from course
evaluations to evaluations of individual programmes and of all programmes. In addition many of the institutions of higher education were
107
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
involved in the national evaluations carried out under the aegis of the
National Agency for Higher Education. The Agency carried out an
evaluation of teachers training programmes for compulsory school
teachers and also of the medium-length programmes in the health
sciences. The national evaluation of undergraduate education in mathematics was followed up by a report from the universities and institutions of higher education involved on measures implemented as a result.
The Council for the Renewal of Undergraduate Education has the task
of supporting efforts to develop the quality of basic higher education and
to encourage pedagogical innovation. A programme of teacher exchanges
was set up which means that a hundred or so Swedish university teachers
per year participate in project activities. The Council was also assigned
by the Government to reinforce environmental aspects in the courses and
programmes offered by universities and institutions of higher education,
and to use project activities to encourage more women to study science
and technology.
Postgraduate education
In the past ten-year period the number of new postgraduate students
increased by 38 per cent. In the academic year 1995/96 3,120 people
were admitted to research training. The proportion of women among the
newly admitted postgraduate students rose from 31 to 40 per cent. In the
academic year 1995/96 there were almost 16,000 active research students
(10 per cent study activity or greater).
The active postgraduate students funded their studies in various ways.
Almost 8 per cent had education grants and 38 per cent had a postgraduate
post. Approximately 40 per cent had some other form of funding such
as scholarships, university posts or gainful employment linked to research. There are also postgraduate students who finance their studies
using the study aid system. In faculties of medicine almost half of the
clinically oriented postgraduate students funded their studies by way of
gainful employment, primarily as doctors.
The number of PhDs increased by almost 70 per cent during the past tenyear period. In the academic year 1995/96 approximately 1,600 PhDs
were completed, and 825 licentiate degrees. The proportion of women
among those completing their PhDs was 32 per cent, which is one
percentage point less than the previous year.
Research
The higher education sector is responsible for about a quarter of the
resources allocated to Research and Development (R&D) in Sweden.
Three quarters of the research is done in the business sector and in the
public sector excluding the higher education sector.
108
summary
According to the annual reports of the universities and institutions of
higher education, approximately 17,000 R&D year-equivalents were
performed during the academic year 1995/96 at universities and institutions of higher education, which represents a marginal decrease in
relation to 1994/95. By far the greater part of this, 16,300 yearequivalents, was done at universities and institutions of higher education
with permanent research resources. At the small and medium-sized
institutions of higher education a little less than 500 year-equivalents
were performed, while the rest was carried out at colleges of health
sciences and colleges of art. At universities and institutions of higher
education with permanent research resources most year-equivalents were
performed under the aegis of medical and technical faculties, while the
predominant part of R&D work at the small and medium-sized institutions of higher education was done in the social sciences field.
Swedish researchers have been publishing a constantly rising number of
scientific articles during the 1990s. Sweden has a high position
internationally if the number of published scientific articles is used as a
measure of research activity. If the number of articles is related to the
population, Sweden comes in second place after Switzerland as far as
OECD countries are concerned. Collaboration across national borders
has increased noticeably, as has collaboration among researchers in the
writing of scientific articles within Sweden.
In the academic year 1995/96 there were 2,255 professorships at
universities and institutions of higher education in Sweden. During the
three-year period 1993/94-1995/96 the number of professorships
increased by 158 or 7.5 per cent. The greatest increase has taken place in
the social sciences, in which the number of professorhips grew by almost
25 per cent.
The National Agency for Higher Education has authorized nine small
and medium-sized institutions of higher education to set up a total of 51
professorships. 22 of these were professorships in the fields of science,
technology and computer studies, while 18 were in the social sciences
field and 10 were in the humanities. One professorship was in the area
of sports sciences.
International contacts
Many kinds of international contacts form part of the activities of
universities and institutions of higher education. Research is often
international in character and foreign students, researchers and teachers
are a common feature of Swedish higher education. A large number of
Swedish students, researchers and lecturers are active in other countries.
The internationalization of activities is seen as an essential quality factor.
In the academic year 1995/96 an estimated 20,000 Swedish students
were studying at a foreign institution of higher education for longer or
109
årsrap p o rt f ö r un i ver sit et o c h hö g sko lo r 1 9 9 5 / 9 6
briefer periods. Of these, almost 15,000 were studying on their own
initiative, while approximately 5,000 were participating in exchange
programmes of some description. The EU Erasmus programme organized
almost 3,000 Swedish students who studied abroad in the academic year
1995/96. The number of foreign students/guest students mentioned in
institutions of higher education annual reports totals rather more than
5,000, which is an underestimate since a number of institutions were
unable to account for their foreign students.
Maintaining standards – quality work at
universities and institutions of
higher education
The audit by the National Agency for Higher Education of the quality
work carried out at institutions of higher education applies to all
institutions. In an initial run-through the audit will be made during the
three-year period 1996-1998. The most important elements are a selfassessment by the institution of higher education, an inspection visit by
a group of external observers and a follow-up meeting with the senior
management of the institution taking the group’s report as its starting
point. During the fiscal year 1995/96 the quality work of five institutions
of higher education was audited. Beyond this, most of the audit process
is now complete for a further seven institutions of higher education.
The reports show that quality work is different in design and orientation
at the institutions being evaluated. They also show that different
institutions have achieved different degrees of progress. In most cases,
quality work is in its inception. Many admirable efforts are being made,
but a clear and systematic approach is often lacking. Reading the annual
reports of all universities and institutions of higher education, however,
indicates a general intensification of work being done and discussions
being held on the issues of quality development during the fiscal year. In
their annual reports, some institutions also mention measures that are
being carried out or being planned as a result of audits made by the
National Agency for Higher Education. Many of the reports mention a
clearly enhanced interest and commitment among the staff for issues of
this kind.
Staff at universities and institutions of
higher education
During the academic year 1995/96 44,400 year-equivalents were carried
out at universities and institutions of higher education in Sweden with
central government, local government and private organizers. 21,000 of
these year-equivalents were performed by teaching staff including visiting
and temporary teachers and other teaching and research staff, and 6,170
were performed by staff holding postgraduate posts.
110
summary
During the academic year 1995/96 51 per cent of the year-equivalents
performed by the group of professors, senior lecturers, lecturers and
research assistants were done by PhDs. At universities and institutions of
higher education with permanent research resources this proportion was
65 per cent, while it was 24 per cent at small and medium-sized
institutions of higher education, 1 per cent at the colleges of art and 8 per
cent at the colleges of health sciences. Compared with the academic year
1994/95 the proportion increased by 3 percentage points at small and
medium-sized institutions of higher education, while a slight reduction
can be noted for universities and institutions of higher education with
permanent research resources.
During the academic year 1995/96, 47 per cent of the total number of
year-equivalents were performed by women and 53 per cent by men.
Women dominate in the groups of administrative staff and library staff.
Among all teachers and holders of postgraduate posts, rather more than
a third of the year-equivalents were performed by women and just under
two thirds by men. During the ten-year period 1986/87 to 1995/96 the
proportion of women in the group of professors has risen from 5 to 8 per
cent, and in the group of senior lecturers from 17 to 22 per cent.
Finance
The total cost of the higher education sector for the extended fiscal year
1995/96 (18 months) may be estimated to amount to 51,500 million
kronor. For the calendar year 1996 the corresponding costs may be
estimated at 34,700 million kronor. This includes the costs of training
and research/research training at central government, regional government
and private universities and institutions of higher education, the costs of
central government agencies and study assistance to students of higher
education. By comparison, the costs of the whole of the education sector
in Sweden in 1995 amounted to 122,000 million kronor.
Konservatorprogrammet
Göteborgs universitet
Universities and institutions of higher education with permanent research resources accounted for 82 per cent of the costs. Small and
medium-sized institutions of higher education accounted for 13 per cent,
colleges of art for 1 per cent and the colleges of health sciences for 4 per
cent. Compared with the financial year 1994/95 this means that small
and medium-sized institutions of higher education increased their share
of funding by 2 percentage points while both universities and institutions
of higher education with permanent research resources and colleges of
health sciences reduced their share of funding by 1 percentage point each.
Activities commissioned by external clients at universities and institutions of higher education continue to increase. Most universities and
institutions of higher education with permanent research resources
report revenues from commissioned work amounting to approximately
4 per cent of total income. At small and medium-sized institutions of
higher education the corresponding proportion was around 8 per cent.
111
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Kvalitetsdeklaration avseende
redovisade uppgifter
Högskoleverket har av statsmakterna ålagts ett ansvar för nationell uppföljning av högre utbildning
och forskning.
Högskoleverket är fr.o.m. den 1 juli 1994 statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet medan
SCB är statistikansvarig myndighet för forskning.
Detta enligt en till lagen om den officiella statistiken
(1992:89) anslutande förordning (1992:1668, ändrad och omtryckt i 1994:1108).
Enligt nämnda förordning skall den officiella statistiken dokumenteras, kvalitetsdeklareras och hållas
allmänt tillgänglig enligt föreskrifter som SCB meddelar.
Källorna till Högskoleverkets uppföljning av
högskoleväsendet budgetåret 1995/96 är de statliga
universitetens och högskolornas årsredovisningar
samt uppgifter från universitets- och högskoleregistret och forskningsstatistiken vid SCB. De kommunala och enskilda utbildningsanordnarna har
lämnat uppgifter till Högskoleverket som delvis
motsvarar uppgifterna från de statliga lärosätena.
Uppgifter har vidare inhämtats från Centrala
studiestödsnämnden. Uppgifter till avsnittet om
vetenskaplig publicering har lämnats av Inforsk vid
Umeå universitet.
De statliga universitetens och högskolornas årsredovisningar skall följa förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.(1996:882). Resultatredovisningen samt de uppgifter som samlas in av
SCB styrs även av förordningen om redovisning av
studier m.m. vid universitet och högskolor
(1993:1153).
112
Vissa av de kvantitativa uppgifter som ingår i resultatredovisningen har inhämtats med hjälp av en mall.
Mallen, som utarbetats av Högskoleverket, innebär
ett förtydligande av de uppgifter som universiteten
och högskolorna skall lämna enligt 4 kap i förordning (1993:1153) ändrad i (1996:1457). Mallen
har omfattat följande uppgifter: nybörjare, helårsstudenter och helårsprestationer, examina, forskarutbildning, personal, bedömning av forskningsvolymen, internationellt utbyte, uppgifter om inrättade och indragna professurer samt ekonomiska
uppgifter
De uppgifter som hämtats från SCB har kvalitetsdeklarerats i primärpublikationerna. För uppgifter
om nybörjare, registrerade och examina 1995/96
(U20 SM 9701) gör SCB bedömningen att uppgifterna håller hög kvalitet. Uppgifterna om helårsstudenter och helårsprestationer utgör grund för
resurstilldelning, varför även dessa måste bedömas
ha hög tillförlitlighet. Detta gäller även övriga uppgifter som lämnats via mallen, dock med undantag
för uppgifter om gäststudenter, där lärosätena inte
kunnat göra fullständiga redovisningar.
Universiteten och högskolorna har i årsredovisningarna använt delvis olika principer vad gäller den
ekonomiska redovisningen, vilket gör att jämförelser mellan lärosätena försvåras och i vissa avseenden
omöjliggörs. Redovisningen av intäkter och kostnader i notapparaten har också gjorts på delvis olika
grunder. Därför har sammanställningar av ekonomidata till nationell nivå begränsats. Stor försiktighet
bör iakttagas vid jämförelser mellan lärosäten och
även vid jämförelser med tidigare år.
b a s fa k ta
Basfakta
Tabeller
Tables
Grundutbildning
Undergraduate education
1. Högskolenybörjare, registrerade studenter, helårsstudenter
och helårsprestationer läsåret 1995/96
6. Antal examina läsåren 1991/92-1995/96 per ämnesområde och examen
7. Utbildningsuppdragen för 1993/94-1995/96 avseende
examina
8. Utbildningsuppdragen för 1993/94-1995/96 avseende
särskilda åtaganden
1. University entrants, enrolled students, full time equivalent
(FTE) students and annual performance equivalents
academic year 1995/96
2. Full time equivalent (FTE) students academic years
1986/87-1995/96
3. Annual performance equivalents academic years
1986/87-1995/96
4. University entrants autumn terms 1993-1996 per
university/university college
5. Number of degrees academic years 1991/92-1995/96 per
university/university college.
6. Number of degrees academic years 1991/92-1995/96 by
subject area and type of degree
7. Educational assignments 1993/94-1995/96 concerning
degrees
8. Educational assignments 1993/94-1995/96 concerning
special commitments
Forskarutbildning
Postgraduate education
9. Studerande och examinerade i forskarutbildning läsåret
1995/96
10.Studiefinansiering i forskarutbildning höstterminen 1995
9. Enrolled in postgraduate education and postgraduate degrees
academic year 1995/96
10.Postgraduate study support autumn term 1995
Personal
Staff
11.Personalen vid universitet och högskolor läsåret 1995/96,
årsverken
12.Köns- och åldersfördelning för olika personalkategorier
läsåret 1995/96, årsverken
11.The staff at universities and university colleges academic
year 1995/96 (FTE)
12. The staff at universities and university colleges academic
year 1995/96 by sex and age-group (FTE)
Ekonomi
Finances
13.Universitetens och högskolornas intäkter och kostnader
budgetåret 1995/96 (18 månader)
14.Universitetens och högskolornas intäkter och kostnader
kalenderåret 1996 (12 månader)
13.Revenues and expenditure at universities and university
colleges financial year 1995/96 (18 months)
14.Revenues and expenditure at universities and university
colleges calendar year 1996.
Observera att vissa vårdhögskolor från och med läsåret
1995/96 ingår i statliga lärosäten (se förteckningen över
unversitet och högskolor 1995/96, sid 4)
Some colleges of health sciences are incorporated in state
universities and university colleges (see the list of universities
and colleges 1995/96, page 4)
I en separat tabellbilaga finns en detaljerad redovisning av
de uppgifter som lärosätena rapporterat till Högskoleverket.
A supplement to this report contains more detailed tables.
2. Helårsstudenter läsåren 1986/87-1995/96
3. Helårsprestationer läsåren 1986/87-1995/96
4. Högskolenybörjare höstterminerna 1993-1996 per
högskola
5. Antal examina läsåren 1991/92-1995/96 per lärosäte
113
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 1
Högskolenybörjare, registrerade studenter, helårsstudenter och helårsprestationer i grundläggande högskoleutbildning läsåret 1995/96
Universitet/högskola
Samtliga
registr.
individer
Varav
kvinnor
5
6
5
6
4
3
26
34
29
30
18
14
4
12
7
3
8
1
4
169
018
515
837
805
269
183
024
211
391
212
500
151
39 337
1
1
1
1
1
Högskolenybörjare
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Högskoleutbildning på Gotland
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Mindre och medelstora högskolor
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Ingesunds Musikhögskola
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Konstnärliga högskolor
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Hälsouniversitetet i Linköping
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Växjö
Ersta Högskola
Röda korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
Vårdhögskolor
Totalt
039
877
382
030
166
222
474
2 458
1985
730
1 769
259
1 293
Registr.ind
på distansutbildning
Helårsstudenter
totalt
Helårsprestationer
totalt
Prestationsgrad
14 510
17 821
18 139
18 016
10 717
7 017
2, 738
2 796
3 482
1 834
1 604
451
2 295
4 043
1 063
1 213
137
6 406
765
143
103
1 240
327
47
19 797
27 768
22 455
22 340
14 274
12 695*
2 953
9 053
5 953
2 339
6 951
1 477
3 574
15 691
22 359
18 439
17 304
11 881
10 713*
2 786
7 753
5 016
2 314
6 083
1 087
3 104
79%
81%
82%
77%
83%
84%
94%
86%
84%
99%
88%
74%
87%
186 485
97 693
15 487
151 630
124 528
82%
3
4
4
4
3
2
8
3
2
2
6
8
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
1
6
2
2
1
5
6
2
3
2
2
2
1
5
2
1
1
4
6
052
399
294
284
049
717
057
024
962
731
782
275
98
547
889
091
967
598
561
183
951
179
093
554
685
301
858
742
451
8 217
10 455
7 231
2
17
18
25
45
15
137
18
66
180
143
34
114
2
29
140
80
9
22 240
81 163
48 218
30
54
77
57
102
9
9
44
22
138
326
513
249
589
86
49
154
127
122
204
339
135
291
54
24
87
59
404
2 225
1 311
100
67
471
435
408
141
283
146
216
211
134
146
209
292
150
323
202
227
140
302
55
91
64
469
295
817
558
003
787
233
773
721
839
813
794
766
987
729
772
920
301
820
990
348
528
291
416
264
568
320
724
716
103
698
634
730
718
717
684
762
657
610
812
134
726
834
322
474
273
2
1
1
2
1
2
2
1
2
2
1
1
1
1
4
2
1
1
3
5
6
6
3
1
2
1
1
1
1
1
418
597
659
406
169
870
664
257
284
234
756
571
207
605
026
970
621
545
1 041
454
587
936
704
475
144
093
638
525
651
510
520
313
981
479
4 382
8 351
5 320
(378)
43
18
32
300
78
52
404
151
788
551
639
329
332
251
942
248
027
043
442
3 954
6 896
4 220
(361)
43
18
29
221
64
51
82%
85%
80%
81%
85%
81%
82%
85%
77%
82%
76%
87%
92%
90%
83%
79%
(95%)
100%
100%
91%
74%
81%
98%
62 546
51 642
83%
101
112
600
220
581
39
76
152
116
91
112
544
220
570
37
76
147
105
90%
100%
91%
100%
98%
95%
100%
97%
90%
0
1 996
1 901
95%
136
442
353
290
303
331
490
**
450
592
569
498
524
715
784
558
157
858
919
583
607
210
370
300
424
347
1 099
2 085
1 276
446
96%
98%
85%
91%
96%
91%
382
555
553
453
501
686
1 631
476
1,044
850
834
543
558
200
354
300
85%
94%
97%
91%
96%
96%
91%
85%
90%
99%
91%
93%
92%
95%
96%
100%
403
604
18
1 054
189
26
501
2 679
1 050
27
9 799
58
824
**
176
105
231
18
104
47
132
55
397
122
1
1
4 800
23 349
20 714
2 405
16 900
15 594
92%
66 330
285 802
163 415
27 048
233 072
193 666
83%
* I antalet helårsstudenter och helårsprestationer ingår Hälsouniversitetet i Linköping
** Helårsstudenter och helårsprestationer ingår i Linköpings universitet
Helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar uppdragsutbildning. Summeringarna avseende registrerade studenter är nettoräknade
114
1
2
1
b a s fa k ta
Tabell 2
Antal helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning 1986/87-1995/96 (exklusive uppdragsutbildning)
Helårsstudenter* (Exklusive uppdragsutbildning)
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan**
Mälardalens högskola***
Högskoleutbildning på Gotland
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Konstnärliga högskolor i Stockholm****
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Grafiska Institutet/IHR
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Ingesunds Musikhögskola
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Vårdhögskolor
Totalt
*
**
***
****
86/87
11
17
14
15
6
6
2
4
2
699
479
575
451
295
528
470
936
600
87/88
11
17
14
15
6
6
2
4
2
739
837
229
782
311
895
318
993
830
88/89
11
17
13
15
6
6
2
5
3
633
792
985
337
345
887
260
033
035
89/90
12
18
13
15
6
6
2
5
3
202
184
862
386
448
843
176
885
129
90/91
12
19
14
16
7
7
2
6
3
799
438
519
026
104
269
296
264
382
4 698
5 083
4 698
4 951
5 096
1 312
1 109
973
1 026
609
1 103
1 317
1 086
929
1 186
622
1 157
1
1
1
1
1
1
1
1
2 928
931
502
464
168
336
364
868
1 659
558
2 902
1 098
700
1
1
1
1
1
1
2 504
949
395
368
093
156
225
755
1 404
211
2 570
1 037
617
2 655
3 264
2 662
3 347
2 774
3 257
3 063
3 151
3
3
3 777
2 405
1 110
3 794
2 624
1 216
3 575
2 852
1 458
3 306
3 164
1 581
3 497
3 592
1 844
101
1 638
1 591
1 598
1 575
3
1
679
363
714
478
027
807
654
282
278
842
449
303
533
1 662
91/92
92/93
14
20
16
17
8
8
2
6
3
1
5
343
668
137
689
168
024
363
696
682
923
424
16
22
18
19
9
9
2
7
4
2
6
013
986
346
090
794
254
495
220
191
036
098
2
1
1
1
1
2
026
647
883
749
271
031
952
055
666
992
691
858
790
2
2
2
2
1
2
1
5
1
1
4 471
4 519
2 227
231
4
5
2
338
034
416
149
519
260
130
022
870
209
914
499
230
250
718
218
645
300
4
1
3
3
1 633
4
4
93/94
17
25
20
20
11
10
2
8
5
1
6
1
2
2
2
2
2
2
1
6
2
1
1
5
4
430
586
456
589
312
358
615
467
404
780
780
125
960
302
767
690
007
611
332
136
087
609
276
150
919
417
5 524
6 846
3 320
394
35
94/95
18
26
21
20
12
10
2
9
5
2
6
1
3
2
2
3
2
2
1
6
2
1
1
5
5
936
476
394
762
596
832
845
056
345
058
747
421
005
499
880
017
297
818
435
240
299
890
397
039
788
484
4 874
7 119
3 522
468
33
95/96
19
27
22
20
14
12
2
9
5
2
6
1
3
2
3
3
2
2
1
6
2
2
1
5
5
16
157
38
23
30
167
80
45
340
575
196
763
218
070
566
498
918
354
911
477
418
914
514
352
668
987
623
449
615
434
520
263
862
370
5 867
7 079
3 918
378
43
18
32
177
78
52
92
125
165
612
189
557
47
69
115
105
137
101
112
533
220
539
39
76
138
116
15 159
224 550
1 648
13 473
13 621
14 586
15 386
15 655
16 185
17 291
17 325
600
191
569
47
73
144
107
17 651
125 033
127 530
128 541
133 409
142 953
160 994
181 183
205 814
215 518
Begreppet helårsstudent är nytt fr o m 1993/94. Det svarar dock mot det tidigare utnyttjade begreppet årsstudieplatser
Före 1993/94: Högskolan i Sundsvall/Härnösand och Högskolan i Östersund
Före 1993/94: Högskolan i Eskilstuna/Västerås
T.o.m. 1992/93 redovisades de konstnärliga högskolorna i Stockholm ihopslagna
115
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 3
Antal helårsprestationer i grundläggande högskoleutbildning 1986/87-1995/96 (exklusive
uppdragsutbildning)
Helårsprestationer (Exklusive uppdragsutbildning)
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan**
Mälardalens högskola***
Högskoleutbildning på Gotland
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Konstnärliga högskolor i Stockholm****
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Grafiska Institutet/IHR
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Ingesunds Musikhögskola
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Vårdhögskolor
Totalt
86/87
8 847
14 21622
11 523
10 623
5 230
5 676
2 322
4 766
1 972
87/88
8
14
11
10
5
5
2
4
2
849
080
163
774
276
770
204
694
127
834
322
265
688
472
949
108
493
359
89/90
9
14
11
10
5
5
2
5
2
321
365
030
914
539
907
008
081
485
90/91
10
15
11
11
6
6
2
5
2
097
582
763
447
109
348
186
410
889
4 403
4 545
4 415
4 312
4 766
1 106
924
838
280
438
991
1 191
960
840
1 051
446
1 029
1
1
1
1
1 983
744
346
290
002
211
192
697
1 456
366
2 448
903
504
1
1
1
1
1 978
641
254
1 173
985
991
978
577
1 188
166
2 228
783
433
1 982
2 814
1 443
2 901
1 921
2 970
2 367
2 661
2
3
3 659
2 081
857
3 698
2 217
1 026
3 499
2 246
1 193
3 190
2 654
1 290
3 257
2 918
1 534
66
1 565
1 556
1 425
1 381
1
2
482
034
458
293
905
474
524
701
934
636
369
674
081
1 532
91/92
92/93
93/94
11
16
12
13
7
6
2
6
3
1
4
312
672
846
075
084
966
236
019
362
590
777
12
19
14
14
8
8
2
6
3
1
5
933
077
964
235
537
026
354
431
784
631
148
14
20
16
15
9
8
2
6
4
1
5
1
1
1
1
1
1
744
383
838
547
093
842
683
273
384
747
585
123
305
2
1
1
1
1
2
2
1
2
2
1
2
1
4
1
1
1
3
4
3 864
3 617
1 808
159
4
4
2
083
548
683
880
339
015
817
941
610
001
784
585
721
235
297
377
158
245
3
1
3
3
1 590
3
1
1
3
3
5
5
2
189
471
935
435
770
669
468
949
077
700
523
936
439
866
264
279
648
268
012
795
805
199
037
907
494
389
036
659
638
331
35
94/95
15
21
17
16
10
9
2
7
4
1
5
1
2
2
2
2
1
2
1
5
1
1
1
3
4
236
506
795
055
515
211
656
212
693
946
647
109
605
055
304
433
818
469
156
038
995
499
153
879
398
439
3 153
5 724
2 505
370
33
95/96
14
157
38
21
22
160
69
39
341
003
244
851
832
045
413
118
998
336
058
087
965
393
963
672
079
586
324
246
216
884
244
994
969
347
5 155
5 723
2 963
361
43
18
29
165
64
51
15
22
18
15
11
10
2
8
4
2
6
1
2
2
2
2
2
2
1
5
2
1
1
3
4
84
125
120
612
189
536
47
69
115
98
137
91
112
497
220
534
37
76
134
105
13 907
185 493
1 602
12 074
13 078
14 035
14 420
15 511
16 158
16 988
16 219
597
191
525
39
76
144
99
16 292
102 060
103 991
106 696
109 994
119 980
135 682
153 029
170 569
177 095
** Före 1993/94: Högskolan i Sundsvall/Härnösand och Högskolan i Östersund
*** Före 1993/94: Högskolan i Eskilstuna/Västerås
**** T.o.m. 1992/93 redovisades de konstnärliga högskolorna i Stockholm ihopslagna
116
88/89
8
14
11
10
5
5
2
4
2
b a s fa k ta
Tabell 4
Högskolenybörjare höstterminerna 1993-1996
Andel
Höstterminen
Riket totalt netto
Universitet/högskola
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska Högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Högskoleutbildning på Gotland
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Södertörns högskola
Ericastiftelsen
Gammelkroppa skogsskola
Johannelunds teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska högskolan i Stockholm
Örebro Missonsskola
kvinnor %
1993
1994
1995
1996
1996
46811
47730
51118
51490
55
3664
4699
4336
3874
2630
2381
242
1974
1463
466
1751
189
854
3662
4508
4178
4161
2798
2655
311
1942
1592
458
1542
178
1108
3754
4974
4004
4172
3217
2760
317
2191
1696
536
1616
216
1200
3538
5026
3888
3605
2912
3091
337
2429
1864
662
1620
228
1127
57
52
61
61
55
53
67
26
46
56
23
34
57
618
881
888
740
719
548
1693
756
564
598
1409
1273
680
983
884
780
857
503
1573
882
666
649
1322
1447
951
1162
1083
996
889
674
1631
909
837
600
1346
1732
105
1168
2109
1011
93
921
1969
1261
95
1159
2193
1570
4
18
7
34
24
27
1
55
52
57
51
51
43
56
63
52
51
55
58
46
45
78
54
51
67
100
16
30
24
15
2
17
18
25
33
15
861
1274
943
832
1049
643
1535
958
862
649
1359
1651
234
73
1131
2442
1963
454
4
14
34
18
13
43
77
50
46
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Grafiska institutet
Ingesunds musikhögskola
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Teaterhögskolan i Stockholm
26
33
32
25
72
28
102
4
30
17
39
27
28
24
43
49
84
53
35
80
32
111
9
31
6
36
76
43
100
9
22
9
28
69
34
114
7
26
10
46
68
59
54
29
23
50
Blekinge Internationella Hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Ersta högskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Hälsouniversitetet i Linköping
Kalmar läns vårdhögskola
Röda korsets sjuksköterskeskola
Skaraborgs vårdhögskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan i Eskilstuna
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan i Halland
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Sundsvall/Örnsköldsvik
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Västerås
Vårdhögskolan i Växjö
Vårdhögskolan i Örebro
Vårdhögskolan i Östersund
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
62
32
24
236
296
267
109
180
73
21
118
26
98
74
151
88
91
199
60
85
137
132
99
77
107
159
70
88
179
61
36
25
290
249
289
92
182
73
33
107
31
94
69
118
63
124
185
64
148
187
130
113
74
109
135
68
99
179
76
34
28
266
209
273
92
152
96
47
152
32
130
114
130
68
95
36
34
234
236
172
89
70
89
94
86
91
86
89
88
43
99
43
88
69
133
66
85
93
85
95
85
88
93
89
162
167
85
113
147
90
129
121
144
111
85
89
234
103
80
92
188
107
120
85
90
117
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 5
Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning 1991/92 - 1995/96, per lärosäte
Universitet/högskola
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Summa universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
(andel kvinnor, procent)
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens Högskola
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Alla examina
Antal examina som omfattar minst 3 års studier
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
1951
3166
2743
1767
1476
1318
469
1165
634
501
1123
181
511
2235
3342
2616
1716
1543
1486
537
1099
807
534
1170
246
545
2541
3529
2639
1835
1743
1585
519
1210
600
490
990
147
436
2726
3886
2949
2081
1771
1773
432
1361
877
411
1247
254
625
2604
3698
2896
2185
1876
1720
479
1426
821
427
1103
203
558
1433
2095
1668
1519
832
903
324
948
395
205
747
181
142
1663
2181
1599
1507
854
975
355
842
475
206
753
246
178
1951
2589
1787
1646
1148
1148
354
920
369
227
657
147
144
2278
3085
2352
1938
1453
1453
416
1050
568
240
949
254
281
2265
3307
2695
2082
1613
1481
451
1146
696
254
797
203
475
17005
(53)
17876
(52)
18264
(53)
20393
(52)
19996
(52)
11392
(48)
11834
(49)
13087
(51)
16317
(51)
17262
(53)
348
435
395
239
472
170
646
357
119
41
681
670
418
449
498
410
544
96
722
429
154
159
743
846
56
1302
1089
541
440
399
489
394
583
129
901
343
180
249
772
803
40
1583
873
481
12
321
470
505
402
589
89
880
419
164
264
943
826
92
1350
879
548
337
451
414
289
476
148
892
357
187
151
741
834
62
999
1014
458
12
128
20
27
60
17
310
80
53
135
90
47
147
20
358
106
65
124
113
117
124
188
44
484
182
79
312
420
169
372
51
364
452
56
164
474
78
378
499
40
573
473
85
215
352
231
126
241
49
590
240
113
49
582
616
81
869
491
119
240
353
314
229
346
99
774
291
135
72
546
706
54
847
775
315
34
23
26
33
29
1405
860
506
18
18
34
23
26
33
2
5
29
8
6
7378
(64)
8479
(64)
8697
(65)
8776
(63)
7870
(59)
2053
(61)
2579
(61)
3529
(64)
4825
(63)
6125
(64)
35
55
101
75
86
12
12
30
31
12
26
110
40
95
14
10
23
35
25
26
61
40
107
13
12
21
26
20
35
83
24
90
13
13
20
13
10
10
125
20
92
10
17
19
21
19
31
96
18
70
10
12
30
31
7
17
105
18
73
6
10
23
35
20
17
58
28
88
10
12
21
26
20
24
78
24
84
12
13
20
13
5
125
20
75
9
17
19
21
437
(56)
365
(56)
331
(57)
311
(60)
324
(63)
317
(56)
294
(57)
280
(58)
288
(62)
291
(66)
111
108
360
910
441
196
391
116
167
238
176
153
206
165
634
114
192
475
277
227
341
135
158
140
403
88
47
163
117
125
41
309
876
434
146
291
109
171
226
173
184
199
196
654
116
195
450
273
165
381
113
162
179
394
99
55
145
66
121
77
368
853
470
164
263
117
179
203
155
135
216
141
615
128
155
326
266
194
301
101
137
122
324
82
27
128
101
74
42
279
395
372
106
194
90
118
157
109
100
57
123
264
35
87
147
198
135
246
88
79
99
198
65
58
32
78
68
47
195
417
248
121
193
78
97
96
127
35
42
78
46
26
67
65
59
6
10
11
22
19
15
23
19
41
38
15
33
36
22
21
27
43
13
111
87
39
11
203
32
35
24
12
28
21
30
50
27
16
36
36
31
49
68
46
154
251
176
89
156
53
79
81
88
17
21
17
32
28
22
29
19
48
27
6
1
47
20
137
79
47
15
141
24
26
22
55
26
18
28
131
17
60
70
27
38
76
34
21
52
16
44
57
25
29
Summa vårdhögskolor
(andel kvinnor, procent)
7249
(91)
6927
(90)
6469
(88)
4025
(86)
3380
(89)
446
(86)
712
(86)
1080
(87)
1382
(85)
2472
(87)
Totalt
(andel kvinnor, procent)
32069
(64)
33647
(63)
33761
(63)
33505
(59)
31 570
(58)
14208
(52)
15419
(53)
17976
(57)
22812
(55)
26353
(59)
Summa mindre och medelstora
högskolor
(andel kvinnor, procent)
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Ingesunds Musikhögskola
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Summa konstnärliga högskolor
(andel kvinnor, procent)
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Hälsouniversitetet i Linköping
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan i Eskilstuna
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan i Halland
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Sundsvall/Örnsköldsvik
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Västerås
Vårdhögskolan i Växjö
Vårdhögskolan i Örebro
Vårdhögskolan i Östersund
Ersta Högskola
Röda korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
118
131
104
428
126
201
149
177
61
20
16
13
18
28
1
9
18
26
34
14
99
54
85
78
15
23
26
88
59
304
84
161
42
156
43
79
54
83
78
b a s fa k ta
Tabell 6
Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning läsåren 1991/92 - 1995/96, per
ämnesområde och examen
Ämnesområde
Generella examina
Yrkesexamina
Vissa äldre examina
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Humaniora och teologi
Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen
Teologie kandidatexamen
Äldre examina - humaniora och teologi
varav
Bibliotekarielinjen
Journalistlinjen
Kulturvetarlinjen
1289
430
109
750
(63)
(63)
(48)
(66)
1364
516
126
722
(67)
(65)
(44)
(72)
1486
77
635
18
160
596
(66)
(47)
(67)
(78)
(51)
(71)
1894
227
929
105
138
495
(66)
(58)
(65)
(68)
(49)
(75)
2011
376
1173
111
146
205
(65)
(65)
(65)
(59)
(56)
(68)
171
71
174
(73)
(65)
(65)
174
103
176
(78)
(62)
(68)
142
105
138
(75)
(64)
(74)
110
92
112
(84)
(54)
(85)
54
70
48
(93)
(50)
(71)
Juridik och samhällsvetenskap
Magisterexamen
Kandidatexamen/fil kand
Högskoleexamen
Juris kandidatexamen
Psykologexamen/motsv
Socionomexamen
Äldre examina - juridik och samhällsvetenskap
varav
Ekonomlinjen
Förvaltningslinjen
Grundläggande ekonomutbildning
Internationella ekonomlinjen
Linjen för personal- o arbetslivsfrågor
Samhällsvetarlinjen
Systemvetenskapliga linjen
7451
715
790
201
776
4969
(58)
(58)
(51)
(68)
(84)
(54)
7892
903
839
170
737
5243
(57)
(52)
(51)
(65)
(84)
(55)
8249
382
1234
22
852
145
795
4819
(56)
(34)
(51)
(64)
(56)
(70)
(85)
(55)
9249
1130
1972
134
896
174
792
4151
(55)
(45)
(53)
(54)
(51)
(75)
(83)
(53)
9022
1395
3409
244
861
187
730
2196
(55)
(46)
(55)
(51)
(56)
(70)
(84)
(50)
2163
226
412
201
308
135
367
(47)
(62)
(45)
(63)
(76)
(59)
(44)
2089
266
387
286
373
146
379
(46)
(58)
(45)
(66)
(81)
(52)
(39)
1829
311
447
320
367
162
321
(44)
(57)
(51)
(62)
(80)
(59)
(37)
1915
309
199
250
308
156
342
(45)
(55)
(47)
(54)
(76)
(69)
(39)
1292
116
154
185
38
102
(46)
(51)
(42)
(61)
(76)
(38)
Undervisning
Barn- och ungdomspedagogisk examen/motsv
varav
Barn- och ungdomspedagogisk examen
Fritidspedagoglinjen
Förskollärarlinjen
Bildlärarexamen/motsv
Flyglärarexamen/motsv
Folkhögskollärarexamen/motsv
Grundskollärarexamen 1-7/motsv
Grundskollärarexamen 4-9/motsv
Gymnasielärarexamen/motsv
varav
Gymnasielärarexamen
Industri- och hantverkslärarlinjen (exkl flyglärar
Ämneslärarlinjen
Hushållslärarexamen/motsv
Idrottslärarexamen/motsv
Musiklärarexamen/motsv
Slöjdlärarexamen/motsv
Specialpedagogexamen/motsv
Studie- och yrkesvägledarexamen/motsv
7357
4044
(83)
(93)
8271
4344
(82)
(93)
8685
4267
(82)
(93)
8591
3533
(80)
(90)
6620
1456
(77)
(89)
800
3244
23
11
64
752
235
953
(77)
(97)
(74)
(0)
(58)
(88)
(73)
(54)
992
3352
47
13
62
1112
493
1037
(78)
(97)
(81)
(0)
(50)
(88)
(71)
(50)
318
811
3138
41
5
37
1548
641
1253
(94)
(78)
(97)
(78)
(0)
(59)
(87)
(69)
(54)
565
741
2227
66
11
60
2236
842
945
(90)
(76)
(95)
(82)
(0)
(47)
(86)
(67)
(51)
1307
44
105
72
14
103
2261
886
1032
(89)
(77)
(93)
(78)
(7)
(59)
(85)
(68)
(56)
369
162
10
113
215
120
540
78
(15)
(38)
(90)
(51)
(56)
(43)
(93)
(74)
375
257
13
91
202
172
413
78
(14)
(39)
(92)
(48)
(55)
(39)
(93)
(76)
383
218
223
15
72
172
80
342
110
(41)
(14)
(48)
(93)
(47)
(62)
(61)
(89)
(80)
713
106
100
14
112
152
118
370
115
(54)
(19)
(53)
(100)
(41)
(59)
(44)
(91)
(76)
886
2
143
22
103
164
47
368
85
(56)
(0)
(56)
(100)
(53)
(62)
(79)
(91)
(74)
Teknik och naturvetenskap
Magisterexamen - naturvetenskap
Magisterexamen - teknik
Kandidatexamen - naturvetenskap
Kandidatexamen - teknik
Högskoleexamen - naturvetenskap
Högskoleexamen - teknik
Arkitektexamen/motsv
Brandingenjörsexamen/motsv
Civilingenjörsexamen/motsv
varav
Datatekniklinjen
Elektrotekniklinjen
Farkosttekniklinjen
Geoteknologilinjen
Industriell arbetsmiljölinjen
Industriell ekonomilinjen
Kemitekniklinjen
Lantmäterilinjen
Maskintekniklinjen
Materialfysiklinjen
Materialtekniklinjen
Samhällsbyggnadstekniklinjen
6566
171
9
104
24
2768
(25)
(42)
(0)
(58)
(13)
(20)
7017
169
18
102
23
2720
(25)
(38)
(6)
(50)
(17)
(20)
6889
366
13
239
109
3
1
120
16
2640
(26)
(60)
(15)
(33)
(17)
(0)
(100)
(47)
(6)
(21)
8187
607
26
325
366
9
58
129
27
3311
(26)
(54)
(4)
(48)
(18)
(22)
(22)
(49)
(15)
(20)
7750
688
50
379
644
23
110
110
35
3115
(27)
(56)
(12)
(46)
(20)
(65)
(29)
(52)
(17)
(20)
252
426
73
13
13
225
280
67
667
60
14
(10)
(10)
(14)
(38)
(62)
(23)
(45)
(52)
(15)
(30)
(57)
263
432
39
17
14
215
266
59
636
7
53
26
(6)
(10)
(13)
(29)
(71)
(24)
(47)
(42)
(15)
(14)
(26)
(65)
255
380
64
11
21
208
228
75
633
13
65
19
(5)
(9)
(11)
(45)
(57)
(25)
(49)
(57)
(18)
(15)
(32)
(63)
310
495
55
20
23
265
307
71
815
33
72
39
(7)
(11)
(11)
(25)
(61)
(22)
(54)
(56)
(13)
(9)
(31)
(59)
304
471
61
25
21
231
257
94
768
22
64
29
(7)
(9)
(11)
(32)
(52)
(24)
(51)
(55)
(13)
(5)
(27)
(48)
119
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Forts. Tabell 6. Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning läsåren 1991/92 1995/96, per ämnesområde och examen
Ämnesområde
Generella examina
Yrkesexamina
Vissa äldre examina
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Totalt
Kv %
Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen
Teknisk fysiklinjen
Väg- och vattenbyggnadslinjen
Ingenjörsexamen/motsv
varav
Byggnadsingenjörslinjen
Data- och elektroniklinjen
Dataingenjörslinjen
Dataingenjörslinjen 3-årig variant
Dataingenjörsutbildning
Ekonomiingenjörslinjen 120 p
Elektroingenjörslinjen
Ingenjörsexamen
Kemiingenjörslinjen
Maskiningenjörslinjen
Apotekarexamen/motsv
Receptarieexamen/motsv
Maskinteknikerexamen/motsv
Sjöingenjörsexamen/motsv
Sjökaptensexamen/motsv
Styrmansexamen/motsv
Yrkesteknisk högskoleexamen/motsv
Äldre examina - teknik och naturvetenskap
117
259
302
1322
(12)
(12)
(30)
(16)
143
274
276
1796
(17)
(15)
(24)
(18)
126
256
286
1700
(11)
(12)
(26)
(18)
143
304
359
1850
(14)
(13)
(26)
(18)
121
320
306
1517
(17)
(14)
(29)
(18)
133
84
71
6
1
6
243
50
277
47
255
38
26
48
58
414
1282
(33)
(2)
(6)
(17)
(0)
(50)
(14)
(56)
(15)
(68)
(98)
(3)
(0)
(8)
(5)
(8)
(35)
265
63
66
4
18
14
390
121
394
85
294
42
41
90
64
463
1110
(30)
(8)
(6)
(25)
(22)
(43)
(11)
(55)
(10)
(66)
(98)
(0)
(2)
(7)
(5)
(5)
(35)
304
42
55
1
13
25
393
72
102
363
68
301
43
39
93
32
481
625
(23)
(12)
(9)
(0)
(15)
(44)
(11)
(19)
(51)
(12)
(68)
(98)
(2)
(5)
(4)
(3)
(5)
(26)
302
23
74
2
7
19
408
280
123
375
83
309
31
55
60
41
458
440
(26)
(9)
(8)
(50)
(29)
(58)
(11)
(15)
(60)
(10)
(66)
(97)
(0)
(0)
(7)
(5)
(10)
(26)
208
10
29
2
9
4
252
553
79
220
75
257
39
56
82
42
348
174
(25)
(30)
(14)
(100)
(22)
(25)
(10)
(17)
(59)
(11)
(95)
(69)
(5)
(2)
(6)
(0)
(20)
(21)
Lant- och skogsbruk
Agronomexamen/motsv
Hortonomexamen/motsv
Jägmästarexamen/motsv
Landskapsarkitektexamen/motsv
Lantmästarexamen/motsv
Skogsmästarexamen/motsv
Skogsteknikerexamen/motsv
Trädgårdsingenjörsexamen/motsv
401
79
12
36
19
121
40
94
-
(24)
(52)
(58)
(17)
(42)
(26)
(3)
(2)
-
447
75
11
55
17
114
35
140
-
(24)
(60)
(45)
(16)
(76)
(25)
(0)
(4)
-
422
84
19
44
19
120
36
100
-
(22)
(46)
(63)
(11)
(53)
(20)
(3)
(3)
-
352
87
14
50
22
30
45
104
2
(27)
(59)
(71)
(16)
(59)
(27)
(2)
(4)
(0)
337
89
19
46
20
72
30
48
6
(36)
(58)
(84)
(26)
(65)
(21)
(7)
(4)
(50)
1002
715
42
186
59
(49)
(47)
(71)
(45)
(73)
1 016
754
46
168
48
(50)
(45)
(70)
(58)
(79)
1 019
688
60
210
61
(52)
(47)
(83)
(52)
(80)
1 025
20
6
1
761
27
148
62
(51)
(75)
(33)
(0)
(48)
(78)
(56)
(63)
1 106
27
48
1
694
54
210
72
(53)
(70)
(58)
(0)
(48)
(87)
(50)
(78)
7 580
360
226
40
463
3732
515
161
2083
(91)
(97)
(100)
(100)
(82)
(89)
(95)
(98)
(92)
7 276
1
293
221
39
448
3660
474
22
2118
(89)
(100)
(95)
(100)
(92)
(80)
(88)
(91)
(95)
(90)
6 760
7
391
233
25
521
3956
394
150
1083
(88)
(100)
(95)
(100)
(96)
(73)
(87)
(93)
(94)
(89)
4 407
67
49
19
354
193
9
461
2205
580
157
313
(86)
(90)
(92)
(84)
(95)
(99)
(100)
(74)
(85)
(90)
(92)
(81)
4 322
107
83
126
154
219
44
279
2616
453
184
57
(89)
(91)
(92)
(81)
(94)
(100)
(100)
(76)
(88)
(90)
(96)
(95)
297
(83)
338
(79)
371
(81)
231
(78)
2
(100)
Konstnärliga utbildningar
Magisterexamen
Kandidatexamen/fil kand
Högskoleexamen
Konstn högskoleexamen dans/motsv
Konstn högskoleexamen konst o design/motsv
Konstn högskoleexamen musik/motsv
Konstn högskoleexamen scen o medier/motsv
Organistexamen/motsv
Äldre examina - det konstnärliga området
395
24
115
98
68
18
72
(52)
(92)
(57)
(35)
(54)
(72)
(44)
363
12
123
88
55
20
65
(55)
(92)
(61)
(40)
(47)
(65)
(58)
370
2
9
20
115
118
51
15
40
(55)
(100)
(100)
(100)
(58)
(45)
(59)
(47)
(40)
400
1
19
12
20
106
121
56
35
30
(53)
(100)
(79)
(58)
(80)
(58)
(45)
(48)
(54)
(43)
392
33
22
26
10
134
76
42
24
25
(60)
(45)
(73)
(69)
(90)
(73)
(53)
(45)
(50)
(40)
Totalt
32 073
(64)
33 668
(63)
33 950
(63)
34 147
(59)
Medicin och odontologi
Magisterexamen - medicin
Kandidatexamen - medicin
Högskoleexamen - medicin
Läkarexamen/motsv
Psykoterapeutexamen/motsv
Tandläkarexamen/motsv
Veterinärexamen/motsv
Vård
Magisterexamen - vård- och omsorg
Kandidatexamen - vård- och omsorg
Högskoleexamen - vård och omsorg
Arbetsterapeutexamen/motsv
Barnmorskeexamen/motsv
Logopedexamen/motsv
Sjukgymnastexamen/motsv
Sjuksköterskeexamen/motsv
Social omsorgsexamen/motsv
Tandhygienistexamen/motsv
Äldre examina - vård och omsorg
varav
Laboratorieassistentlinjen
Endast vissa äldre examina är medtagna i tabellen. Summeringarna omfattar dock samtliga examina inom respektive ämnesområde och även totalt.
En fullständig redovisning finns i Statistiska Meddelanden U 20 SM 9701.
120
31 570
(58)
b a s fa k ta
Tabell 7
Examina under treårsperioden1993/94 - 1995/96. Utbildningsuppdragen och utfallet
Enhet
Examina om minst
80 poäng
Examina om minst
120 poäng
Civilingenjörsexamina
Uppdrag
Uppdrag
Utfall
Uppdrag
Uppsala universitet
6 000
7 878
Lunds universitet
8 400
9 026
Göteborgs universitet
6 800
6 814
Utfall
Grundsskollärarexamina 1-7
Grundskollärarexamina 4-9
Gymnasielärarexamina
Utfall
Uppdrag
Utfall
Uppdrag
Utfall
350
313
310
255
480
1 520
1 531
610
485
580
730
629
Läkarexamina
Tandläkarexamina
Uppdrag
Utfall
Uppdrag
Utfall
Uppdrag
Utfall
316
450
319
290
313
281
1 000
773
500
484
30
65
1 100
410
1 000
650
272
305
170
165
130
119
Stockholms universitet
5 100
5 763
Umeå universitet
3 900
4 742
75
45
410
391
430
289
500
326
269
275
Linköpings universitet
3 500
4 194
1 250
1 414
290
319
390
204
250
131
150
168
Karolinska institutet
1 100
1 058
740
708
240
213
Kungl. Tekniska högskolan
2 900
2 971
2 750
2 791
Högskolan i Luleå
1 400
1 531
800
786
Chalmers tekniska
högskola
2 200
2 230
2221
2253
570
562
300
381
360
289
2 400
2 570
Högskolan i Jönköping
550
755
Högskolan i Borås
400
515
Högskolan Dalarna
400
761
270
219
Högskolan i Gävle/
Sandviken
350
629
300
309
Högskolan i Halmstad
150
383
Högskolan i Kalmar
500
870
300
305
Högskolan i Karlskrona/
Ronneby
100
201
1 700
1 875
500
492
Högskolan Kristianstad
560
979
400
528
Högskolan i Skövde
120
332
370
341
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla
100
178
Högskolan i Växjö
1 300
1 610
Högskolan i Örebro
1 600
1 742
Idrottshögskolan i Stockholm
250
189
Lärarhögskolan i Stockholm
3 300
3 397
750
742
Mitthögskolan
1 500
2 516
370
350
180
330
54560
63809
6270
6035
Mälardalens högskola
Danshögskolan
Dramatiska institutet
60
75
80
271
Kungl Konsthögskolan
70
73
Kungl Musikhögskolan i
Stockholm
325
311
Operahögskolan i Stockholm
25
33
Teaterhögskolan i Stockholm
30
38
885
864
Summa
8
300
210
100
77
60
59
160
49
110
36
980
488
1 070
722
4590
2291
4430
3057
58
300
Konstfack
60
8945
9110
121
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 8
Vissa särskilda åtaganden under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Utbildningsuppdragen och utfallet
Universitet/högskola
Basår
Uppdrag
Utfall
NT-SVUX
Uppdrag
Utfall
Sommarkurser
Utfall
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Jönköping
210
270
255
30
500
335
540
285
225
200
213
239
225
8
461
259
497
250
211
192
540
300
410
120
220
205
270
100
125
130
68
124
112
103
46
90
182
64
64
117
916
699
1681
624
407
312
98
128
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens Högskola
Högskoleutbildning på Gotland
130
420
260
120
200
105
260
155
150
100
230
140
225
370
210
115
133
373
215
113
202
68
191
93
87
78
207
76
175
339
209
55
132
335
400
58
100
185
120
100
300
60
260
65
30
120
200
45
73
44
59
44
24
74
75
62
64
59
51
38
27
97
82
151
146
110
207
58
34
230
85
155
89
237
336
197
476
152
158
Summa
6040
5169
4930
1843
7710
Basår avser hela treårsperioden, dvs läsåren 1993/94 -1995/96
NT-SVUX avser läsåret 1995/96
Sommarkurser avser läsåret 94/95 och budgetåret 1995/96 (18 månader)
Aspirantutbildning avser läsåret 1995/96
122
Aspirantutbildning
Uppdrag
Utfall
100
100
600
200
50
8
8
142
119
28
50
3
40
30
30
27
100
0
24
1270
365
b a s f a k ta
Tabell 9
Antalet studerande och examinerade i forskarutbildningen
Antalet nyantagna, antalet doktors- och licentiatexamina läsåren 1995/96 och 1994/95 samt antalet aktiva höstterminen 1995 och höstterminen 1994. Övre raden avser läsåret 1995/96. Undre
raden avser 1994/95. För aktiva avser övre raden ht 1995 och undre raden ht 1994.
Universitet/högskola/variabel
Uppsala
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Lunds
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Göteborgs
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Stockholms
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Umeå
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Linköpings
universitet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Karolinska
institutet
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Humanistisk
Teologisk
Juridisk
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
108
94
449
457
72
76
6
7
Odontologisk
Farmaceutisk
Matematisknaturvetenskaplig
66
57
475
463
33
16
3
8
23
28
136
116
12
12
2
8
16
12
67
53
3
7
0
59
65
457
416
31
42
21
21
99
70
499
417
24
17
7
6
12
22
107
93
6
6
1
5
2
4
44
46
5
1
1
1
142
75
671
641
31
39
24
21
132
106
578
590
66
87
3
2
4
6
37
39
8
5
1
3
101
89
440
430
57
64
8
4
60
97
652
731
44
34
35
28
123
86
524
520
93
70
7
3
13
13
86
93
6
13
3
5
65
88
359
364
59
48
25
26
55
75
422
433
16
16
8
7
70
87
642
592
34
36
1
10
50
40
163
128
6
8
2
1
14
7
50
53
1
2
3
17
28
138
140
20
14
Teknisknaturvetenskaplig
Filosofisk
LantbruksSkogsvetenskaplig vetenskaplig
Veterinärmedicinsk
149
150
687
687
95
88
55
53
6
110
146
616
652
39
35
19
26
60
48
286
261
14
15
9
1
Teknisk
133
124
669
657
77
70
69
44
101
115
614
624
66
64
52
18
60
61
236
227
28
39
3
2
1
8
30
28
6
4
0
52
49
284
287
42
24
6
5
303
238
909
1224
177
140
28
18
40
57
252
251
29
32
13
9
102
88
496
504
53
44
68
44
33
33
229
224
19
14
9
0
9
11
51
52
6
10
2
5
123
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Forts. Tabell 9. Antalet studerande och examinerade i forskarutbildningen
Antalet nyantagna, antalet doktors- och licentiatexamina läsåren 1995/96 och 1994/95 samt antalet aktiva höstterminen 1995 och höstterminen 1994. Övre raden avser läsåret 1995/96. Undre
raden avser 1994/95. För aktiva avser övre raden ht 1995 och undre raden ht 1994.
Universitet/högskola/variabel
Kungl. Tekniska
högskolan
Humanistisk
Teologisk
Juridisk
forts.
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
Odontologisk
Farmaceutisk
Matematisknaturvetenskaplig
Nyantagna
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Lantbruksuniversitetet
Teknisk
naturvetenskaplig
Filosofisk
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Chalmers
tekniska
högskola
Nyantagna
Aktiva
Licentiatexamina
Nyantagna
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Nyantagna
Aktiva
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Summa
Nyantagna
andel kvinnor, %
Aktiva
Doktorsexamina
andel kvinnor. %
Licentiatexamina
andel kvinnor%
124
41
52
273
264
22
30
10
11
29
28
129
131
22
18
4
1
67
43%
87
403
431
46
46%
48
11
36%
18
41
32%
52
273
264
22
32%
30
10
20%
11
29
55%
28
129
131
22
45%
18
4
25%
1
40
39
80
82
11
11
18
12
Aktiva
Högskolan i
Jönköping
67
87
403
431
46
48
11
18
146
150
796
761
79
89
133
42
Doktorsexamina
Handelshögskolan i
Stockholm
LantbruksSkogsVeterinärvetenskaplig vetenskaplig medicinsk
305
267
1222
1206
120
105
120
113
71
73
321
283
26
23
36
42
Aktiva
Högskolan i
Luleå
Teknisk
7
9
340
53%
329
2201
2033
113
42%
93
21
52%
32
35
51%
50
243
209
18
17%
18
3
0%
13
32
34%
23
161
152
9
44%
8
3
0%
4
510
43%
470
2762
2792
170
36%
176
126
40%
109
778
48%
634
2980
3305
478
38%
436
53
53%
37
27
59%
38
204
212
26
42%
32
6
50%
13
17
53%
28
138
140
20
50%
14
0
0%
6
307
39%
349
1665
1669
208
28%
208
98
34%
57
757
24%
629
3183
3411
358
18%
308
426
22%
243
149
32%
150
687
687
95
23%
88
55
29%
53
33
52%
33
229
224
19
63%
22
9
56%
0
b a s f a k ta
Tabelll 10
Studiefinansiering i forskarutbildningen ht 1995
Antal forskarstuderande med studiefinansiering
Universitet/högskola/fakultet
Studiemedel
CSN
Utbildningsbidrag
Doktorandtjänst
Stipendier
Universitetstjänst
Förvärvs arb m
forsk ankn
Uppsala universitet
Humanistisk
Teologisk
Juridisk
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
Farmaceutisk
Teknisk-naturvetenskaplig
244
168
39
3
0
21
44
967
111
16
33
177
112
81
437
394
92
24
11
74
104
10
79
284
42
17
8
96
20
4
97
315
26
14
3
26
176
37
33
Lunds universitet
Humanistisk
Teologisk
Juridisk
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
Odontologisk
Matematisk-naturvetenskaplig
Teknisk
340
1
3
115
4
72
2
1111
102
26
17
163
74
12
244
473
246
39
2
7
52
63
7
36
40
352
67
4
3
123
30
8
46
71
401
25
0
6
95
187
4
17
67
Göteborgs universitet
Humanistisk
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
Odontologisk
Matematisk-naturvetenskaplig
283
219
5
11
82
5
116
447
91
118
67
13
158
251
54
120
48
2
27
332
72
168
27
10
55
367
18
32
276
25
16
Stockholms universitet
Humanistisk
Juridiska
Samhällsvetenskaplig
Matematisk-naturvetenskaplig
213
116
4
0
23
89
553
115
19
113
306
249
48
11
84
106
286
68
7
141
70
197
55
0
96
46
50
82
6
13
28
3
32
392
50
93
80
16
153
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
147
8
75
22
5
37
5
100
48
6
46
460
28
341
91
14
6
4
4
247
65
72
110
111
111
0
0
Karolinska Institutet
Medicinsk fakultet
Odontologisk fakultet
34
138
120
18
256
237
19
220
219
1
58
53
5
261
258
3
Kung. Tekniska högskolan
Teknisk fakultet
19
12
12
546
546
168
168
189
189
216
216
1
1
191
191
27
24
70
70
32
32
Umeå universitet
Humanistisk
Samhällsvetenskaplig
Medicinsk
Odontologisk
Matematisk-naturvetenskaplig
Linköpings universitet
Medicinsk
Teknisk
Tema
61
Högskolan i Luleå
Teknisk
198
1
Lantbruksuniversitetet
Lantbruksvetenskaplig
Skogsvetenskaplig
Veterinärmedicinsk
9
13
4
7
2
435
241
137
57
118
56
39
23
114
51
48
15
80
26
33
21
Chalmers tekniska högskola
Teknisk
5
13
13
604
604
28
28
69
69
70
70
41
8
8
13
13
38
38
14
14
10
10
1753
41%
2015
39%
2207
36%
Handelshögskolan
i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Samhällsvetenskaplig
Summa
Andel kvinnor
9
9
1243
1068
44%
5984
35%
125
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 11
Personalen vid universitet och högskolor läsåret 1995/96, årsverken
Universitet/högskola
Antal årsverken utförda av
samtlig
personal
Andelen utförda av kvinnor (%)
lärare*
lärare med
doktorsexamen
4645
5850
4191
3515
3038
2650
2791
2670
1129
3278
2066
207
342
1372
2237
1626
1256
1191
1128
626
691
445
464
420
86
140
952
1325
911
810
710
529
508
440
187
314
347
64
37
45
44
51
46
48
48
64
28
38
45
31
39
48
25
28
34
31
30
38
32
8
23
24
8
10
35
20
20
23
26
24
20
23
6
10
18
7
5
16
36372
11682
7134
45
28
20
247
329
267
282
367
116
521
212
145
110
408
571
65
555
649
475
15
12
15
19
20
24
16
137
180
157
152
168
69
291
139
83
62
207
326
35
331
373
321
45
28
48
36
38
24
91
30
25
6
44
72
9
54
80
63
35
31
38
47
30
19
30
45
28
29
29
48
29
62
36
33
27
14
31
28
13
8
21
33
20
33
30
32
11
46
11
32
7
1
86
100
9
14
20
10
1
7
11
2
49
36
48
52
45
34
48
53
39
45
43
54
40
68
49
43
53
83
40
42
55
42
31
22
43
30
30
0
14
27
0
5440
3091
715
49
38
25
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Ingesunds Musikhögskola
Stockholms Musikpedagogiska Institut
36
50
150
50
161
29
33
54
17
20
21
84
28
101
21
18
41
13
61
40
48
44
36
45
45
31
35
70
38
38
29
28
43
44
24
23
Summa konstnärliga högskolor
580
347
3
42
35
33
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
72
30
149
288
186
65
56
57
63
105
57
65
56
26
91
205
145
49
39
45
43
70
45
52
10
1
17
25
9
6
2
1
1
6
3
2
74
90
75
87
80
89
88
77
71
86
89
82
70
92
71
89
78
90
85
76
74
87
91
81
50
100
53
72
89
33
50
0
100
83
100
0
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping
Summa universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens Högskola
Högskoleutbildning på Gotland
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Summa mindre och medelstora högskolor
126
3
samtlig
personal
lärare*
lärare med
doktorsexamen
33
b a s fa k ta
Forts. Tabell 11. Personalen vid universitet och högskolor läsåret 1995/96, årsverken
Universitet/högskola
Antal årsverken utförda av
samtlig
personal
Andelen utförda av kvinnor (%)
lärare*
lärare med
doktorsexamen
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Växjö
Ersta Högskola
Röda korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
213
87
142
76
107
63
58
24
44
26
162
64
120
62
83
54
44
18
31
21
3
3
18
12
10
8
Summa vårdhögskolor
2033
44422
Totalt
samtlig
personal
lärare*
lärare med
doktorsexamen
7
4
2
84
82
79
82
83
70
76
83
91
96
86
81
80
82
86
70
70
78
90
100
67
33
67
67
70
63
71
75
100
1525
150
82
82
65
16645
8002
47
35
21
* De olika lärarkategorierna framgår av tabell 12
Tabell 12
Köns- och åldersfördelning för olika personalkategorier läsåret 1995/96, årsverken
Kategori
Lärare
Professor
Lektor
Nordisk lektor
Utländsk lektor
Adjunkt
Forskarassistent
Gäst-/timlärare
summa
Män
- 34 år
Kvinnor
35-44 år
45-54 år
55-59 år
60 år -
kvinnor
- 34 år
35-44 år
45-54 år
55-59 år
60 år -
summa
män
Totalt
1
61
1
3
220
69
123
16
318
2
15
763
186
130
84
661
1
13
1615
72
167
33
223
0
5
564
10
32
29
134
0
5
240
2
21
163
1396
4
41
3402
340
472
12
225
3
14
372
246
162
223
1128
2
13
805
530
177
888
1965
0
26
1192
99
189
450
636
0
4
334
4
57
381
376
0
7
178
0
56
1953
4330
5
63
2881
879
641
2116
5726
9
104
6285
1218
1189
Övrig personal
Innehavare av
doktorandtjänst
Annan undervisande och
forskande personal
Teknisk personal
Administrativ personal
Bibliotekspersonal
1492
472
187
23
3
2177
3245
613
122
12
0
3992
6170
484
907
1073
130
429
1136
1348
213
357
1569
2721
453
77
423
760
139
40
257
453
81
1387
4292
6355
1016
900
833
367
46
1009
911
378
117
781
1088
630
170
203
367
188
49
104
240
134
39
2997
3439
1697
421
Summa
4469
5056
7453
2053
1122
20153
6277
5807
6908
2097
1426
22515
4383
7731
8053
1438
27775
44422
127
128
Enskild huvudman
Chalmers tekniska högskola (Not1)
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping (Not 2)
Summa enskilda
Summa universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Statlig huvudman
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Högskoleutbildning på Gotland
Summa statliga
Enskild huvudman
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Summa enskild huvudman
Summa mindre och
medelstora högskolor
Statlig huvudman
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl Konsthögskolan
Kungl Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Summa statliga
Statlig huvudman
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Summa statliga
Enhet
avgifter o
andra ersättningar
Summa
intäkter
345626
0
345626
0
7963
690
1184
6022
2839
2101
20799
3991124
33051
73294
142775
70155
121188
22691
34294
497448
93429
83861
129381
38955
102186
23446223
184832
269843
233255
152549
252819
140470
399184
175499
141153
106306
307848
340351
55189
429800
464039
277247
39941
3970325
0
102186
69872
32314
1208567
68350
234438
1511355
2908817
3909665
3202299
2103631
2120526
1591092
2198005
1725678
737495
1437660
21934868
355
3318
11017
6792
3147
339
1383
26351
470246
277
2631
3270
10688
7221
1915
26002
8142
31297
16138
41767
21026
18871
61784
3725
6389
6211
6097
42578
463
77777
66895
20675
14409
444244
8563078
793202
133686
9375
936263
1206173
1425616
817070
606891
442844
430761
801754
975279
181968
738459
7626815
18470
749
1301
3085
619
12711
5
540619
1150
7395
10713
8118
1103
1933
30412
18233
21380
16925
13205
62330
22768
43496
29058
17225
7284
35502
61349
12174
45685
55242
44618
3733
510207
2860965
138474
125283
47474
311231
355545
296469
345258
293990
230478
261033
147084
227617
80252
312008
2549734
34155
77913
156877
77566
137046
23035
35677
542269
5347615
9390
10716
15167
24828
11163
5949
77213
211207
322520
266318
246476
336175
182109
504464
208282
164767
119801
349447
573659
67826
553262
679605
426401
58083
5270402
34972452
2140243
327319
291287
2758849
4470535
5631750
4364627
3004512
2793848
2352758
3179157
2928574
999715
2488127
32213603
19251
41818
78453
30197
84868
14779
18708
288074
3043739
7443
6099
8096
17876
7980
5718
53212
121017
183550
144403
151290
180536
94229
304751
115779
93402
69284
223092
336565
32574
296661
387610
246121
9663
2990527
19240973
1251068
236185
170381
1657634
2450977
3271124
2194563
1826655
1522652
1283663
1396760
1554647
585392
1496906
17583339
7671
17108
40571
28725
19846
3423
9537
126881
839906
933
2485
4098
5525
1124
624
14789
41195
54484
50388
28641
47054
26308
56314
40738
27641
19443
49939
107508
18169
71882
106582
69399
9432
825117
4978771
379722
32588
32975
445285
587341
661661
662188
508254
310053
309706
275917
509762
210280
498324
4533486
Lokalkostnader
Personalkostnader
övriga
bidrag
Intäkter av
statsanslag
bidrag fr
landsting
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens intäkter
0
42401
0
42401
12450
11689
15750
2512
2693365
0
2693365
361490
218552
830474
582028
700821
Kostnader
för klinisk
utbildn o
forskning
2996
15360
23951
12588
23646
2847
3088
84476
1172950
1120
1580
2844
4799
2850
1414
14607
43085
79923
67890
45935
73524
42508
94239
55560
29248
20297
61936
100709
10133
192399
132017
73145
35795
1158343
6821526
417824
157327
59154
634305
1189640
808080
699707
578052
452381
402476
612369
683568
226259
534689
6187221
Övriga
driftkostnader
29918
74286
142975
71510
128360
21049
31333
499431
5098996
9496
10164
15038
28200
11954
7756
82608
205297
317957
262681
228378
301114
163045
455304
212077
150291
109024
334967
560532
60876
560942
638659
400354
54890
5016388
33734635
2048614
426100
262510
2737224
4227958
5322893
4257279
2912961
2646576
2214397
3115520
2747977
1021931
2529919
30997411
Summa
driftkostnader
3673
3762
6829
4316
2363
288
668
21899
243060
1530
436
363
665
66
10539
17238
10477
12204
22876
17602
23648
14753
8642
5985
14092
21229
1009
10060
28983
19727
2466
241530
1485799
121999
7630
11201
140830
199119
283707
191213
119592
86270
118117
66177
176317
25444
79013
1344969
Avskrivningar
33591
78048
149804
75826
130723
21337
32001
521330
5342056
9496
10600
15401
28865
12020
7756
84138
215836
335195
273158
240582
323990
180647
478952
226830
158933
115009
349059
581761
61885
571002
667642
420081
57356
5257918
35220434
2170613
433730
273711
2878054
4427077
5606600
4448492
3032553
2732846
2332514
3181697
2924294
1047375
2608932
32342380
Summa
kostnader
564
-135
7073
1740
6323
1698
3676
20939
5559
-106
116
-234
-4037
-857
-1807
-6925
-4629
-12675
-6840
5894
12185
1462
25512
-18548
5834
4792
388
-8102
5941
-17740
11963
6320
727
12484
-247982
-30370
-106411
17576
-119205
43458
25150
-83865
-28041
61002
20244
-2540
4280
-47660
-120805
-128777
Verksamhetsutfall
253
911
1192
1688
1164
355
23
5586
77735
379
155
85
63
76
3764
2665
7305
2349
4823
2692
8344
4831
4362
2489
3632
4440
2123
6523
9157
7891
-34
77356
1088079
47376
16705
20745
84826
100143
327389
82016
134001
54904
51480
78850
110051
18469
45950
1003253
Ränteintäkter
1283
548
1473
1771
897
21
322
6315
68021
405
231
1
173
1633
4043
4150
2264
4838
5981
4494
3785
3660
1597
4303
4801
343
3245
9086
8638
755
67616
274806
38463
21
667
39151
22816
56133
32175
24525
14506
10545
11792
24856
5987
32320
235655
Räntekostnader
Finansiella intäkter och kostnader
-1030
363
-281
-83
267
334
-299
-729
9714
85
-110
76
-231
154
0
-26
2131
-1378
3155
85
-15
-3289
3850
1046
702
892
-671
-361
1780
3278
71
-747
-789
9740
813273
8913
16684
20078
45675
77327
271256
49841
109476
40398
40935
67058
85195
12482
13630
767598
Saldo
-466
228
6792
1657
6590
2032
3377
20210
15273
-21
6
-158
-4268
-703
-1807
-6951
-2498
-14053
-3685
5979
12170
-1827
29362
-17502
6536
5684
-283
-8463
7721
-14462
12034
5573
-62
22224
565291
-21457
-89727
37654
-73530
120785
296406
-34024
81435
101400
61179
64518
89475
-35178
-107175
638821
Årets
kapitalförändring
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 13
Universitetens och högskolornas intäkter, kostnader, verksamhetsutfall och årets kapitalförändring
enligt fastställda resultaträkningar för budgetåret 1995/96 (1/7 1995 - 31/12 1996)
5037
5037
30769
12835
94477
184088
58869
23140
35380
24162
37008
46322
28573
34262
26996
35424
74625
28289
61665
40844
20842
898569,5
14086
36556
18086
68728
967297,5
1420147
32126
11215
540789
6519
3911
19518
36286
23232
7803
6862
9241
9779
7668
8535
10964
31254
10049
22573
13295
16930
6247
8956
259622
3541
6233
4766
14540
274162
28252298
6304
2700
5681
14685
177516
9237894
10123
162831
900
1383
585
69625
30750
1458
3839
18162
766
18022
808
6410
703
27054
4650
183076
3608842
1062
3588
11483
7251
3489
3189
5512
178426
7472
7061
20925
4281
34866
1355
1884
1509
26297
6153
3060
6065
26574
24182
5712
avgifter o
andra ersättningar
24993
49077
28533
102603
1602051,5
42519180
51170
23807
138759
242817
117733
50320
44934
34912
74542
60143
40168
51876
154449
76223
108681
49735
83467
50280
45433
1499448,5
11918
597062
42875
Summa
intäkter
10380
21312
14912
46604
969535
23579074
36561
14659
72235
131540
73855
32035
28880
24008
42749
45485
25598
30742
106151
44820
69380
36650
48268
27158
32157
922931
8583
324828
28171
3477
9665
3234
16376
232889
6187617
5955
4884
23957
32176
13473
11229
3913
6127
9653
6492
9289
11211
19068
9667
11657
5053
17869
9706
5134
216513
2418
136051
6752
Lokalkostnader
Personalkostnader
övriga
bidrag
Intäkter av
statsanslag
bidrag fr
landsting
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens intäkter
4978
9025
7256
21259
69841
2805607
48582
10638
272
35912
1760
0
Kostnader
för klinisk
utbildn o
forskning
5229
4741
3317
13287
303069
8391191
8730
5094
36483
40738
16992
6952
10995
5738
21420
7353
5849
9237
28510
24544
25196
10867
6744
9915
8425
289782
1570
93646
7600
Övriga
driftkostnader
24064
44743
28719
97526
1575333,5
40963490
51246
24637
132675
240366
106080
50216
44060
35873
73822
59330
40736
51190
153729
79031
106233
52570
83519
46779
45716
1477807,5
12571
554525
42523
Summa
driftkostnader
5386
30272
1782733
930
4456
1393
326
1104
75
1137
2035
875
293
1665
2262
506
1309
3364
2729
1579
244
1133
2394
463
24886
363
23602
1340
Avskrivningar
24994
49199
28719
102912
1605605,5
42746222
52639
24963
133779
240441
107217
52251
44935
36166
75487
61592
41242
52499
157093
81760
107812
52814
84652
49173
46179
1502693,5
12934
578127
43863
Summa
kostnader
-1
-122
-186
-309
-3554
-227042
-1469
-1156
4980
2376
10516
-1931
-1
-1254
-945
-1449
-1074
-623
-2644
-5537
869
-3079
-1185
1107
-746
-3245
-1016
18935
-988
Verksamhetsutfall
344
188
532
2220
1173803
4
1688
1
1662
2
19
184
5770
Ränteintäkter
395
2
397
4526
353668
257
4129
616
24
948
580
23
8
798
159
136
1
188
391
6315
Räntekostnader
Finansiella intäkter och kostnader
0
0
-51
186
135
-2306
820136
-798
-159
-117
-1
-188
-391
0
0
-23
-6
0
-616
1638
-948
-579
0
0
0
-253
-2441
184
-545
Saldo
Not 1. CTH redovisar resultat före bokslutsdispositioner.
Not 2. HJ redovisar resultat före bokslutsdispositioner.
principer varför stor försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. Summeringarna har gjorts för att ge en ungefärlig bild av högskolesektorns omfattning.
Noter:
Tabellen är en sammanställning av de statliga universitetens och högskolornas fastställda resultaträkningar samt ekonomiska uppgifter som kommunala och enskilda högskolor lämnat till Högskoleverket. Lärosätena har använt delvis olika redovisnings-
Kommunal huvudman
Ingesunds Musikhögskola
Enskild huvudman
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Summa konstnärliga högskolor
Kommunal huvudman
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Växjö
Summa kommunala
Enskild huvudman
Ersta Högskola
Röda Korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
Summa enskilda
Summa vårdhögskolor
Riket totalt
Enhet
-1
-173
0
-174
-5860
593094
-2267
-1315
4863
2375
10328
-2322
-1
-1254
-968
-1455
-1074
-1239
-1006
-6485
290
-3079
-1185
1107
-999
-5686
-832
18390
-988
Årets
kapitalförändring
b a s fa k ta
129
130
Statlig huvudman
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Högskolan i Luleå
Sveriges lantbruksuniversitet
Summa statliga
Enskild huvudman
Chalmers tekniska högskola (Not 1)
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Jönköping (Not 2)
Summa enskilda
Summa universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser
Statlig huvudman
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Högskoleutbildning på Gotland
Summa statliga
Enskild huvudman
Ericastiftelsen
Gammelkroppa Skogsskola
Johannelunds Teologiska institut
Stiftelsen Stora Sköndal
Teologiska Högskolan i Stockholm
Örebro Missionsskola
Summa enskild huvudman
Summa mindre och
medelstora högskolor
Statlig huvudman
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack
Kungl Konsthögskolan
Kungl Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Summa statliga
Enhet
0
229255
0
5310
460
782
4032
1911
1410
13905
2690983
22059
48958
94979
47223
80910
15083
22822
332034
59891
56513
86881
229255
102186
15089536
25970
0
811252
45850
156440
1013542
123972
179684
158886
103499
167152
99539
272840
118538
97338
71028
204444
225816
36781
283611
313848
192639
27463
2677078
102186
1868028
2493752
2008135
1397212
1354707
1020217
1319368
1165659
497591
951325
14075994
69872
32314
bidrag fr
landsting
avgifter o
andra ersättningar
bidrag
204
2537
7504
5014
1589
262
1237
18347
363741
82
1712
2121
6855
4906
1265
16941
6394
24107
11919
32101
12265
15902
50584
3474
9693
5148
23226
24872
7763
48682
47887
11974
10809
346800
5740860
687210
602407
84803
798327
898649
592044
434481
171739
290213
557709
680721
122872
506895
5053650
11419
529
436
1844
484
8121
5
375687
721
4851
7033
5762
702
1300
20369
14238
15986
12768
8500
50245
8077
35259
20578
4984
5131
4747
64349
463
37997
39312
30006
2678
355318
2215404
103716
86349
42924
232989
231623
209860
244731
243934
320436
200958
97962
154924
58609
219378
1982415
22792
51931
104327
52721
90620
15350
24059
361800
3659666
6113
7023
9936
16649
7519
3975
51215
144604
219777
183573
170070
229662
123518
358683
142590
112015
81307
232417
401918
45007
370290
460938
291132
40950
3608451
23147986
1517375
217002
199364
1933741
2897978
3602261
2844910
2075627
1846882
1581260
2007353
2001304
679072
1677598
21214245
13750
28700
55086
20715
60621
10573
12850
202295
2144421
5220
4100
5441
12220
5186
3933
36100
87431
134814
103381
104324
126417
69307
214374
82191
66488
48749
150161
235516
22747
207162
274413
174666
6180
2108321
13369283
901919
151004
120686
1173609
1704931
2277057
1503092
1258540
1077129
888239
957704
1079535
415525
1033922
12195674
Personalkostnader
5121
9504
26879
18243
13058
2462
6312
81579
563659
195
1629
2699
3619
736
431
9309
27269
37774
31252
21088
32251
17927
38709
27655
18327
13159
33709
72367
11982
45945
72540
45835
6561
554350
3374277
254595
21227
21949
297771
394114
446178
452283
344566
205609
219453
184376
340492
150520
338915
3076506
Lokalkostnader
Verksamhetens kostnader
Intäkter av
statsanslag
Summa
intäkter
Verksamhetens intäkter
0
26643
0
26643
8200
6268
10500
1675
1501990
0
1501990
160144
109482
414413
179208
290190
348553
Kostnader
för klinisk
utbildn o
forskning
2029
11385
18295
7684
16532
2136
2372
60433
815501
647
988
1892
3473
1815
955
9770
30593
55667
47409
31014
53424
27935
65267
39222
19918
14289
43011
76590
6989
129972
93570
46189
24672
805731
4524654
302321
103694
40048
446063
570516
545619
480830
413452
334479
279661
456434
490861
159000
347739
4078591
Övriga
driftkostnader
20900
49589
100260
46642
90211
15171
21534
344307
3550224
6062
6717
10032
19312
7737
5319
55179
145293
228255
182042
158101
212092
115169
318350
149068
104733
76197
226881
394973
41718
383079
448723
272958
37413
3495045
22770204
1458835
275925
182683
1917443
2848769
3559044
2784758
2016558
1777361
1496835
2012927
1910888
725045
1720576
20852761
Summa
driftkostnader
2449
2335
5450
3258
1670
255
448
15865
170689
986
236
200
484
66
6869
11996
7863
8771
16478
12331
16288
10150
5911
4025
9865
15522
631
7165
20157
14380
1301
169703
989335
85759
6249
7565
99573
133599
188850
131692
83837
37699
78350
39370
124428
17984
53953
889762
Avskrivningar
23349
51924
105710
49900
91881
15426
21982
360172
3720913
6062
6953
10232
19796
7803
5319
56165
152162
240251
189905
166872
228570
127500
334638
159218
110644
80222
236746
410495
42349
390244
468880
287338
38714
3664748
23759539
1544594
282174
190248
2017016
2982368
3747894
2916450
2100395
1815060
1575185
2052297
2035316
743029
1774529
21742523
Summa
kostnader
-557
7
-1383
2821
-1261
-76
2077
1628
-61247
51
70
-296
-3147
-284
-1344
-4950
-7558
-20474
-6332
3198
1092
-3982
24045
-16628
1371
1085
-4329
-8577
2658
-19954
-7942
3794
2236
-56297
-611553
-27219
-65172
9116
-83275
-84390
-145633
-71540
-24768
31822
6075
-44944
-34012
-63957
-96931
-528278
Verksamhetsutfall
206
476
859
957
780
231
21
3530
44843
242
89
67
41
45
44601
2167
884
3775
1579
3050
1802
6587
2707
1373
1422
1898
2562
1320
3458
5089
4928
710658
30830
10978
16241
58049
62116
226714
52263
96320
32419
30381
49678
66125
10445
26148
652609
817
265
996
1242
565
15
181
4081
46339
303
191
1
111
1183
2763
3029
1682
3510
4415
2591
3014
951
951
3126
3766
208
2215
5938
6091
603
46036
188280
38184
5
138
38327
14786
35545
16836
16874
9662
7125
7525
17487
3767
20346
149953
Räntekostnader
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
-611
211
-137
-285
215
216
-160
-551
-1496
67
-70
45
-191
88
0
-61
984
-1879
746
-103
-460
-2613
3996
-307
422
471
-1228
-1204
1112
1243
-849
-1163
-603
-1435
522378
-7354
10973
16103
19722
47330
191169
35427
79446
22757
23256
42153
48638
6678
5802
502656
Saldo
-1168
218
-1520
2536
-1046
140
1917
1077
-62743
118
0
-251
-3338
-196
-1344
-5011
-6574
-22353
-5586
3095
632
-6595
28041
-16935
1793
1556
-5557
-9781
3770
-18711
-8791
2631
1633
-57732
-89175
-34573
-54199
25219
-63553
-37060
45536
-36113
54678
54579
29331
-2791
14626
-57279
-91129
-25622
Årets
kapitalförändring
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Tabell 14
Universitetens och högskolornas intäkter, kostnader, verksamhetsutfall och årets kapitalförändring enligt fastställda resultaträkningar för kalenderåret 1996
3404
3404
21030
8787
63185
124816
39005
15491
26099
16909
25432
30881
18649
25685
19210
24698
52191
19219
45450
27457
16343
620537
9288
25212
12013
46513
667050
1001895
21508
7477
361019
4346
3911
13463
23572
15488
5643
4575
6190
6519
5112
5784
7171
21253
6700
15693
9129
11851
4067
5971
176438
2341
4125
3751
10217
186655
18328193
bidrag fr
landsting
6665
110764
6234181
4365
2300
6213
104099
725
874
301
48279
21005
950
1430
12245
433
8567
257
2820
469
18816
avgifter o
andra ersättningar
536
2461
3989
6986
121751
2728340
6895
5924
2108
2318
952
114765
6505
4843
14498
3105
23711
6007
1081
1110
14669
4102
1819
3722
11396
15498
4079
bidrag
16530
34098
19753
70381
1086220
28292608
34701
17541
92576
163738
78637
35708
32012
24209
47570
40095
26252
36879
100138
52403
74779
34997
60283
33842
29479
1015839
7945
398736
28991
7404
14461
10336
32201
663934
16404949
25473
10134
49034
88916
50490
22141
19772
16547
29172
30323
17121
21077
72020
31594
48228
25546
32754
19735
21656
631733
5722
227311
19294
Personalkostnader
2272
6551
2189
11012
157372
4183161
3914
3236
16173
21191
9110
7742
3772
4085
6551
4328
6091
8747
12598
5332
7685
3545
12289
6518
3453
146360
1612
87853
4662
Lokalkostnader
Verksamhetens kostnader
Intäkter av
statsanslag
Summa
intäkter
Verksamhetens intäkter
2853
5982
5186
14021
49392
1578025
35371
10638
228
23759
746
0
Kostnader
för klinisk
utbildn o
forskning
3497
2815
2142
8454
197484
5604047
6172
3516
23571
29900
11570
5094
7644
3941
11852
4902
3667
5346
18092
15301
17101
6093
5073
5493
4702
189030
1047
66409
4929
Övriga
driftkostnader
16026
29809
19853
65688
1068182
27770183
35559
16886
88778
163766
71916
34977
31416
24573
47575
39553
26879
35170
102710
52227
73014
35184
60754
31746
29811
1002494
8381
381573
28885
Summa
driftkostnader
4665
21556
1198625
504
4161
1139
260
757
64
739
1354
595
199
1165
1508
269
1076
1655
2018
1087
162
783
1708
353
16891
242
17045
938
Avskrivningar
16530
33970
19853
70353
1089738
28968807
36698
17146
89535
163830
72655
36331
32011
24772
48740
41061
27148
36246
104365
54245
74101
35346
61537
33454
30164
1019385
8623
398618
29823
Summa
kostnader
0
128
-100
28
-3518
-676199
-1997
395
3041
-92
5982
-623
1
-563
-1170
-966
-896
633
-4227
-1842
678
-349
-1254
388
-685
-3546
-677
119
-832
Verksamhetsutfall
178
101
279
1437
760590
4
1158
1
1140
1
12
123
3653
308
1
309
3201
241901
190
2892
519
2
684
383
14
5
125
181
576
129
84
4081
Räntekostnader
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
0
0
-130
100
-30
-1764
518689
-576
-129
-72
0
-125
-181
0
0
-14
-4
0
-519
1138
-684
-382
0
0
0
-186
-1734
123
-428
Saldo
0
-2
0
-2
-5282
-157510
-2573
266
2969
-92
5857
-804
1
-563
-1184
-970
-896
114
-3089
-2526
296
-349
-1254
388
-871
-5280
-555
-310
-832
Årets
kapitalförändring
Not 2. HJ redovisar resultat före bokslutsdispositioner.
Not 1. CTH redovisar resultat före bokslutsdispositioner.
Noter:
Tabellen är en sammanställning av de statliga universitetens och högskolornas fastställda resultaträkningar samt ekonomiska uppgifter som kommunala och enskilda högskolor lämnat till Högskoleverket. Lärosätena har använt delvis olika redovisningsprinciper varför stor
försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. Summeringarna har gjorts för att ge en ungefärlig bild av högskolesektorns omfattning.
Kommunal huvudman
Ingesunds Musikhögskola
Enskild huvudman
Stockholms Musikpedagogiska Institut
Summa konstnärliga högskolor
Kommunal huvudman
Blekinge internationella hälsohögskola
Bohusläns vårdhögskola
Hälsohögskolan i Jönköping
Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Umeå
Hälsohögskolan i Värmland
Kalmar läns vårdhögskola
Skaraborgs vårdhögskola
Vårdhögskolan Boden
Vårdhögskolan i Borås
Vårdhögskolan Falun
Vårdhögskolan Gävle
Vårdhögskolan i Göteborg
Vårdhögskolan Kristianstad
Vårdhögskolan Lund/Helsingborg
Vårdhögskolan i Malmö
Vårdhögskolan i Uppsala
Vårdhögskolan i Vänersborg
Vårdhögskolan i Växjö
Summa kommunala
Enskild huvudman
Ersta Högskola
Röda Korsets sjuksköterskeskola
Sophiahemmets sjuksköterskeskola
Summa enskilda
Summa vårdhögskolor
Riket totalt
Enhet
b a s fa k ta
131
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Professurer
1992/93-1995/96
Professurer 1992/93—1994/95
Universitet/högskola
Fakultet/motsv.
UU
Farmaceutisk
Filosofisk
12
LU
GU
SU
UmU
1993/94
1994/95
1995/96
- språkvetenskaplig
1993/94
1994/95
1995/96
Juridisk
20
+3
19
+1
17
1993/94
1993/94
1994/95
1995/96
1993/94
1994/95
1995/96
18
+2
Matematisk-naturvetenskaplig
Medicinsk
79
+10
+1
+2
Odontologisk
14
17
-1
58
-2
-3
+2
111
-2
-2
15
1993/94
1995/96
Samhällsvetenskaplig
1993/94
1994/95
1995/96
38
+11
+1
+2
Teknisk
1994/95
Teologisk
1993/94
40
+3
+3
18
+1
-1
24
+1
-1
KTH
HLu
14
23
+2
+1
+1
+2
23
35
+2
+5
85
-1
+3
+1
13
-1
-2
44
+3
+17
+1
67
+1
+1
58
+3
+3
+3
14
-1
60
+1
+3
+6
47
+2
KF
KH
SMH
OH
TH
+3
158
+4
+2
-1
15
35
+2
+1
31
+1
56
+3
+1
+1
+1
4
81
+2
12
+3
152
+8
47
+3
+10
+3
+5
+1
109
-2
+3
-2
13
97
+2
-1
53
+2
39
-2
1995/96
Konstnärlig
7
1993/94
1994/95
1995/96
10
4
2
1
+1
2
10
12
5
2
1
1
+1
2
10
12
5
2
1
2
2
10
12
5
2
1
+1
+3
Temaforskning
1993/94
132
DI
+2
1995/96
Summa
DH
2
Veterinärmedicinsk
1993/94
1994/95
HJ
32
Skogsvetenskaplig
Summa
Förändring 1992/93--1995/96
Annan högskola 1992/93
HHS
282
+28
+4
+4
318
+13%
1
+8
+1
10
376
+1
+1
219
+2
+23
+6
250
+14%
3
+1
+3
3
7
+4
381
+1%
2
197 160
+2
+5
+4
+8
+7
+4
210 177
+7% +11%
4
1
+2
+1
5
Sum
Förändr
(ackum)
12
5
+2
+3
+1
+40%
+100%
+120%
+1
78
+1
+5
+1
59
-1
192
-2
+2
+8
538
+18
+7
+6
57
-2
-2
248
+20
+30
+11
447
+13
+4
+13
+1
8
1993/94
1995/96
1993/94
1994/95
1995/96
CTH
89
+6
Lantbruksvetenskaplig
1992/93
Förändring
”-
SLU
9
+1
83
+1
1993/94
1994/95
1995/96
Teknisk-naturvetenskaplig
- teknisk
- naturvetenskaplig
KI
5
+2
+3
+1
1993/94
1994/95
1995/96
Humanistisk
- historisk-filosofisk
LiU
3
17
+2
125
+9
+4
+5
143
+14%
173 152
49
+4
+8
+3
+2
+1
-1 +10
+3
178 170
56
+3% +12% +14%
2
2
189
+2
-1
190
+1%
109
-2
+3
-2
108
-1%
33
+1
34
+3%
0
+5
+1
6
+7%
+7%
+8%
+1%
+8%
+9%
+3
+1
-2%
-1%
+2
+4%
3
+3%
+5%
+6%
-4%
-7%
+8%
+20%
+25%
9
+8
+3
1
+3%
+4%
+7%
4
81
+2
+2%
25
+3
+12%
97
+2
+2%
-1
+1%
53
+2
+4%
39
-2
-5%
56
+1
+2%
+1
+4%
+3
+9%
17
+2
+12%
2097
+63 +3,0%
+54 +2,5%
+41 +1,9%
2255 +5,6%
+7,5%
13
+11
+6
30
Annan
högskola
13
+11
+6
30
Professurer
Professurer
* Nyinrättad professur eller ändrad benämning
UU
Farmaceutisk fakultet
Analytisk farmaceutisk kemi
Biofarmaci
Biokemisk farmakologi
Farmaceutisk biokemi m inr mot läkemedelsmetabolism
Farmakognosi
Farmakologi
Fysikalisk farmaceutisk kemi
Galenisk farmaci
Läkemedelskemi
Mikrobiologi
Organisk kemi
Toxikologi
Delsumma
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
12
LiU
Filosofisk fakultet
Företagsekonomi m inr mot ledning, produktion o marknadsf av tjänster
Företagsekonomi m inr mot redovisning
Informationssystemutveckling
Klinisk psykologi
Nationalekonomi
Pedagogik
Pedagogik med inriktning mot didaktik
Pedagogik med inriktning mot forskning om barn
Psykologi, särsk handikappvetenskap
Transportekonomi
Vuxenpedagogik
Delsumma
1
1
1*
1
1*
1
1
1
1
1
1
11
UU LU
Humanistisk fakultet,
historisk-filosofiska ämnen
Antikens kultur- och samhällsliv
Arkeologi
Bok- och bibliotekshistoria
Bysantinologi
Egyptologi
Etnologi
Etnologi särsk europeisk
Etnologi särsk utomeuropeisk
Filmvetenskap
Historia
Historia
Historia med socialhistorisk inriktning
Historia särsk de svenska folkrörelsernas historia
Historia särsk idrottshistoria
Historia särsk stads- o kommunhistoria
Historia särsk. äldre historia (före 1700)
Historisk demografi
Historisk osteologi
Humanekologi
Idé- o lärdomshistoria
Idéhistoria
Idéhistoria särsk nya tidens idéhistoria
Internationell historia
Journalistik
Journalistik
Kognitionsforskning
Konstvetenskap
Konstvetenskap med särsk inriktning mot nutiden
Kvinnohistoria
Laborativ arkeologi
Litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap särsk allmän och jämförande litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap särsk barn- och ungdomslitteratur
Litteraturvetenskap särsk dramaforskning
Litteraturvetenskap särsk litteratursociologi
Logik
Masskommunikationsforskning
Medeltidsarkeologi
Medeltidshistoria
Musikvetenskap
Nordisk och jämförande konsthistoria
Numismatik och penninghistoria
Praktisk filosofi
Religionshistoria särsk indisk och ostaseatisk
Religionshistoria särsk religionsetnologi
Religionsvetenskap
Retorik
Teatervetenskap
Teoretisk filosofi
Vetenskapshistoria
Vetenskapsteori
Delsumma
1
1
1
1
1
GU
1
1
SU UmU Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1*
1
2
1
2
1
1
2
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
23
20
1
18
24
1
11
4
5
1
1
1
1
5
1
1
9
1
1
1
1
1
1
1
1
2
3
1
1
1
1
1
1
5
1
1
1
8
1
1
1
1
1
1
2
1
1
4
1
1
4
1
1
1
1
1
4
1
2
96
HÖ
MH
HÖ
UU LU
Humanistisk fakultet,
språkvetenskapliga ämnen
Allmän språkvetenskap
Arabiska
Arabiska särsk modern arabiska
Baltikums historia, kultur och samhällsliv
Baltiska språk
Barnspråk
Datalingvistik
Datorlingvistik
Engelska
Engelska
Engelska språket
Engelska språket
Engelska särsk amerikansk litteratur
Engelska särsk engelska språket
Engelska särsk engelskspråkig litteratur
Finsk-ugriska språk
Finska
Fonetik
Franska särsk franskspråkig litteratur
Franska särsk modern franska
Grekiska
Grekiska språket och litteraturen
Indiens språk och kulturer
Indologi särsk sanskrit
Iranistik
Italienska
Japanska
Japonologi särsk modern japanska
Jämförande språkforskning med sanskrit
Kinas språk och kultur
Kinesiska
Koreas språk och kultur
Latin
Latin särsk efterantikt latin
Lingvistik
Modern svenska
Nordiska språk
Nordiska språk m inr på nordskandinavisk språkentnografi
Nordiska språk särsk ortnamnsforskning
Romanska språk särsk franska
Romanska språk särsk iberoromanska språk
Samiska
Semitiska språk
Slaviska språk
Slaviska språk särsk ryska
Slaviska språk särsk ryska språket och litteraturen
Sociolingvistik
Spanska
Språkvetenskaplig databehandling särsk lexikologi
Svenska språket
Svenska språket särsk nusvenska
Talfysiologi och talperception
Teckenspråk
Tvåspråkighetsforskning
Tyska
Tyska särsk tyskspråkig litteratur
Delsumma
Juridisk fakultet
Allmän kriminologi
Allmän rättslära
Allmän rättslära med rättsinformatik
Arbetsrätt
Bankrätt
Civilrätt
Civilrätt med internationell privaträtt
Civilrätt särsk arbetsrätt
Civilrätt särsk konsument- och marknadsrätt
Europeisk integrationsrätt
Fastighets-, byggnads- och värderingsrätt
Finansrätt
Folkrätt
Folkrätt, särsk mänskliga rättigheter o humanitär rätt
Företagsrätt
Försäkringsrätt
Förvaltningsrätt
Internationell och komparativ privat- och processrätt
Internationell rätt
Internationell skatterätt
Jämförande och internationell civilrätt
Konstitutionell rätt
Miljörätt
Nationalekonomi med rättsekonomi
Offentlig rätt
1
GU
1
1
SU UmU Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
5
1
2
3
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
4
1
1
4
1
1
2
3
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
4
1
85
1
1
1
20
14
17
1
24
10
UU
LU
SU HHS
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
3
4
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
2
1
2
HKs
Sum
1
2
1
1
1
11
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
4
133
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Processrätt
Rättshistoria
Rättsinformatik
Rättsvetenskap särsk immaterialrätt
Socialrätt
Straffrätt
Delsumma
LU GU
Matematisk-naturvetenskaplig fakultet
Acceleratorfysik
1
Akvatisk ekotoxikologi
1
Akvatsik miljökemi särsk metallers ekologiska effekter
Allmän och historisk geologi
Analytisk kemi
1
1
Analytisk miljökemi
Astrofysik
1
Astrofysik med kosmologi
Astronomi
2
Atmosfärfysik
Atomfysik
Berggrundsgeologi
1
Biofysik
Biofysik särsk biofysikalisk kemi
1
Biokemi
2
1
Biokemi
1
Biokemi särsk bioenergetik
Biokemi särsk enzymologisk toxikologi
Biokemi särsk mitokondriell biokemi
Biokemi särsk neurokemi
Biologi m inr mot akvatisk ekologi
Biostatistik
1
Botanik särsk systematik och växtgeografi
1
Brackvattensekologi
Datalogi
1
Datalogi särsk programmeringslogik
1*
Diskret matematik med inr mot datalogiska problemställningar
Dynamisk meteorologi
Ekologi särsk kemisk kommunikation
1*
Ekologisk botanik
Ekologisk geografi
Ekologisk mikrobiologi
1
Ekologisk miljökonsekvensanalys
Ekologisk zoologi
Elementarpartikelfysik
1
Etologi
Etologisk kemi
1
Eukaryot molekylär genetik
1*
Evolutionär systematik med molekylärbiologisk inriktning
1
Experimentell fysik m inr mot nanoelektronik, fotonik o mesoskopiska syst.
1
Experimentell fysik särsk astropartikelfysik vid höga energier
Experimentell molekylfysik
Fenomenologisk kvarkfysik
1
Fjärranalys särsk tillämpad fjärranalys
Funktionell zoomorfologi
Fysik
Fysik särsk atomfysik
1
Fysik särsk atomfysik och grundläggande molekylfysik
1*
Fysik särsk experimentell kärnfysik
1*
Fysik särsk synkrotonljusforskning
1
Fysik särsk teorin för kollektiva fenomen
1*
Fysikalisk kemi
1
1
Fysikalisk systemteknik
Fysiologisk botanik
1
1
Fysisk oceanografi med inr mot Östersjön
Försäkringsmatematik och matematisk statistik
Genetik
1
1
Geografi särsk naturgeografi
1
Geokemi och petrologi
Geologi särsk historisk geologi
1
Immunologi
Kemisk dynamik
1
Kemisk meteorologi
Kemisk spektroskopi särsk NMR-metodik
Kemometri
Kvartärgeologi
1
Kvartärgeologi särsk paleolimnologi m paleohydrologi
1
Kärnfysik
Limnologi
1
Logik
Luftföroreningslära
Marin biologi
Marin botanik
1
Marin ekologi
1
Marin ekotoxikologi
Marin geologi
1
Marin kemi
1
Marin systemekologi
Matematik
3
2
Matematisk fysik
1*
Matematisk statistik
1
Materialkemi m inr mot elektrokeramer
Mikrobiell geokemi
Mikrobiologi
1
Mikrobiologi kemi inr bioteknisk ytkemi
1
Mikrobiologi m inr mot mikroorganismers metabolism o fysiologi
Miljöfysik särsk fysikaliska mätmetoder
1
Miljökemi
Molekylfysik
1
134
UU
2
1
LU
2
1
SU
2
1
1
HHS
1
1
1
16
1
17
SU
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
23
UmU
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1*
1
1*
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
Sum
6
3
1
1
1
4
58
Sum Tj vid
1
2
1
1
4
1
2
1
3
1
1
1
1
1
5
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1
4
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
10
1
2
1
1
3
1
1
1
2
1
HK
HK
LU
Molekylär biofysik
1
Molekylär biofysik m inr mot NMR-spektroskopi
Molekylär biologi
Molekylär genetik
Molekylär genomforskning
Molekylär växtbiologi
Molekylärbiologi
Morfologisk botanik
Narturvetenskaplig mikrobiologi
Naturgeografi
1
Naturresurshushållning
Numerisk analys
Numerisk analys med inr mot parallella beräkningar
Numerisk matematik
1
Oceanografi
Oceanografi särsk marin systemanalys
Oorganisk högtemperaturkemi
Oorganisk kemi
1
Organisk kemi
1
Organisk kemi m inr mot bioorganisk kemi
Organisk kemi m inr mot NMR-spektroskopi
Organisk kemi särsk syntetisk organisk kemi
1
Petrologi och endogen geologi
1*
Relativistisk tungjonsfysik
1
Signalbehandling
Skogsträdens fysiologi särsk inverkan av luftföroreningar
Strukturbiokemi
Strukturkemi
Systematisk botanik
1
Systematisk zoologi
1
Teoretisk ekologi
1
Teoretisk elementarpartikelfysik
1
Teoretisk fysik
Teoretisk fysik särsk högenergifysik och fältteori
1
Teoretisk fysik särsk teori f gravitation o fundamentala växelverkningar
Teoretisk fysikalisk kemi
1
Teoretisk kemi
1
Teoretisk plasmafysik
Teoretisk rymdfysik
Tillämpad matematik med inr mot statistisk fysik
Tillämpad molekylärbiologi
Toxikologisk genetik
Vatten i natur o samhälle
Vägbyggnad
Växtbiokemi
1
Växtcellbiologi
1
Växtekologi
1
Växtekologi särsk metallers omsättning
1
Växtekologi särsk skogsträdens ekologi
1
Ytbioteknik
Zooekologi
Zoofysiologi
1
Zoologi särsk funktionell morfologi
1
Zoologisk cellbiologi
Zoologisk ekologi
1
Zoologisk utvecklingsbiologi
Zoomorfologi
Delsumma
55
GU
SU
UmU
1*
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
42
71
34
UU LU GU UmU LiU
Medicinsk fakultet
Allmänmedicin
Anatomi
Anatomi särsk neuroanatomi
Anestesiologi
Anestesiologi och intensivvård
Anestesiologi särsk intensivvård
Audiologi
Bakteriologi
Barn- och ungdomspsykiatri
Barnkardiologi
Barnreumatologi
Baromedicin
Basal och klinisk neurofysiologi
Bindvävens biokemi
Bioanalys särsk analytisk biokemi
Bioimplantatforskning
Biokemi
Biokemisk atherosklerosforskning
Biomedicinsk strålningsvetenskap
Biostatistik
Cancerepidemiologi
Cellbiologi
Cellfysiologi
Cellpatologi
Dermatologi och venereologi
Diabetesforskning
Diagnostisk experimentell radiologi
Diagnostisk radiologi
Endokrin kirurgi
Endokrinologi
Endokrinologisk biokemi
Endokrinologisk kirurgi
Epidemiologi
Epidemiologi med biostatistik
Epidemiologi med hälso- o sjukvårdsforskning
Epidemiologi med inr på kemiska hälsorisker
Experimentell astma- o allergiforskning
Experimentell beroendeforskning
1
1
1
1
2
Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
5
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
3
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
202
1
1
1
1
1
3
1
KI
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
Sum Tj vid
6
6
1
4
2
1
1
2
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
7
1
1
8
1
3
1
1
4
1
1
1
1
1
Professurer
UU LU GU UmU LiU
Experimentell endokrinologi
1
1
Experimentell kardiovaskulär forskn.
Experimentell medicin m inr mot arbetsmiljömedicin
1
Experimentell onkologi
1
1
Experimentell patologi
1
2
Farmakologi
2
1
2
1
1
Farmakologi särsk toxikologi
1
Fortplantningens endokrinologi
Funktionell radiologisk diagnostik
1
Fysiologi
3
2
2
2
Fysiologi m inr mot integrativ fysiologi
Fysiologi särsk arbetsfysiologi
Fysiologi särsk endokrinologi
1
Fysiologi särsk kroppövningarnas fysiologi
Fysiologi särsk kroppövningarnas fysiologi
Fysiologi särsk organsystemens fysiologi
Gastroenterologi
Genetik
Geriatrik
1
Geriatrik m inr mot hjärnans åldrande o hj:s åldersrel sjukdomstillst
1
Geriatrisk neuropsykiatri
1
Geriatrisk psykiatri
1
Gynekologisk onkologi
1
Handikappforskning
1
Handkirurgi
1
Histologi
2
2
1
Histologi med cellbiologi
1
1
Hormonforskning särsk obstetrik o gynekologi
Human toxikologi
1
Hygien
1
1
Hygien särsk omgivningshygien
1
Hälso- o sjukvårdsforskning
1
Hälsoekonomi
1
Hälsoinriktad beteendeforskning
Idrottsmedicin
1
1
Immunkemi
1
Immunologi
1
1
1
Infektioner och immunitet
1
Infektionssjukdomar
1
1
2
1
Inflammations- och tumörbiologi
1*
Intensiv- och brännskadevård
1
Internationell barnhälsovård
1
Internationell hälsa
Internationell kvinno- och mödrahälsovård
1*
Internmedicin
1
Kardiologi
1
1
1
1
1*
Kardiologi m inr mot diagnostik
1*
Kardiovaskulär epidemiologi o prevention
1
Kardiovaskulär forskning
1
Katastrofmedicin
1
Kirurgi
1
2
2
1
1
Kirurgi särsk transplantationskirurgi
Klinisk alkohol- o narkotikaforskning
Klinisk alkoholforskning
1
Klinisk allergiforskning
Klinisk audiologi
Klinisk bakteriologi
1
1
1
1
Klinisk diabetesforskning
Klinisk farmakologi
1
1
1
Klinisk farmakologi särsk biverkningsforskning
1
Klinisk farmakologi särsk i primärvården
1
Klinisk fysiologi
1
1
1
1
1
Klinisk fysiologi m nuklearmedicin
1
Klinisk genetik
1
1
Klinisk hjärnforskning med positronemissionstomografi
Klinisk immunologi
1
1
1
1
Klinisk immunologi särsk allergologi
Klinisk kemi
1
3
2
1
1
Klinisk koagulationsforskning
Klinisk metabolisk forskning
Klinisk mikrobiologi
1
Klinisk neurofysiologi
1
1
1
1
1
Klinisk näringslära
1
Klinisk smärtforskning
1
Klinisk virologi
1
1
Klinisk vårdforskning
1
Koagulationsforskning
1
Kolerektalkirurgi
1
Kostepidemologi
Kärlkirurgi
1
1
Laryngologi och bronchologi
1
Lungmedicin
1
1
1
Långvårdsmedicin
1
Långvårdsmedicin särsk geriatrik
1
1
1
Medicin
1
2
2
1
1
Medicin särsk gastroenterologi
1
Medicin särsk hematologi
1
Medicin särsk lungmedicin
1
Medicin särsk reumatiska o a invalidiserande folksjukdomar
Medicin särsk yrkesmedicin
1
Medicinsk beteendeforskning särsk riskforskning
1
Medicinsk beteendevetenskap
1
Medicinsk biofysik
1
Medicinsk biokemi
1
Medicinsk biomaterialforskning
1
Medicinsk cellbiologi
1
1
1*
5
Medicinsk cellgenetik
Medicinsk fysik
1
1
Medicinsk genetik
1
1*
1
KI
1
1
1
1
1
2
1*
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
2
1
2*
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
Sum Tj vid
3
1
1
3
3
8
1
1
1
11
1
1
IH
1
1
1
IH
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
6
3
1
1
4
1
1
1
1
4
1
4
1
6
1
1
1
1
1
1
6
1
1
1
1
9
1
1
1
1
1
5
1
4
1
1
7
1
3
1
5
1
9
1
1
1
6
1
1
3
1
VGÖ
1
1
1
2
1
3
2
3
9
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
9
1
3
4
UU LU GU UmU LiU KI Sum Tj vid
Medicinsk immunologi
1
1
Medicinsk inflammationsforskning
1
1
Medicinsk kemi
3*
1
4
Medicinsk kvinnoforskning
1
1
Medicinsk membranbiofysik
1
1
Medicinsk mikrobiell ekologi
1
1
Medicinsk mikrobiologi
2
1
1
1
5
Medicinsk molekylärbiologi
1
1
Medicinsk molekylärgenetik
1
1
Medicinsk neurokemi
1
1
Medicinsk näringslära
1
1
Medicinsk och fysiologisk kemi
2
3
3
1
2
11
Medicinsk och fysiologisk kemi m inr mot kardiovaskulär biokemi
1
1
Medicinsk radiofysik
2
1
1
1
1
6
Medicinsk rehabilitering
1
1
Medicinsk rehabilitering särsk fysikalisk medicin
1
1
1
3
Medicinsk teknik
1
1
2
Medicinsk tobaksforskning
1
1
Medicinsk ultrastrukturforskning
1
1
Medicinska njursjukdomar
1
1
2
Membranfysiologi
1
1
Miljömedicin
1
1
Miljömedicinsk utvecklingsbiologi
1
1
Miljötoxikologi
1
1
Molekykär medicin särsk genterapiforskning
1
1
Molekylär biofysik
1
1
Molekylär cellbiologi
2
2
Molekylär genetik
1
1
Molekylär immunologi
1
1
Molekylär medicin
1
1
2
Molekylär membranstrukturforskning
1
1
Molekylär patogenes
1
1
Molekylär strukturbiologi
1
1
Molekylär toxikologi
1
1
Molekylärbiologi
2
2
Muskelforskning
1
1
Nervsjukdomar
1
1
Neurobiologi
1
1
2
Neurofysik
1
1
Neurofysiologi
1*
1
Neurokemi
1
1
2
Neurokirurgi
1
1
1
1
4
Neurologi
1
1
1
1
1
1
6
Neurologi särsk nervsystemets regeneration
1
1
Neuropsykofarmakologi
1
1
Neuropsykologi
1
1
Neuroradiologi
1
1
1
3
Neurotransmissionsforskning
1
1
Neurovetenskap särsk molekylär neurobiologi
1
1
Neurovetenskap särsk neuroanatomi
1*
1
Njurmedicin
1
1
2
Näringslära
1
1
Obstetrik och gynekologi
1
2
2
1
1
2
9
Obstetrik och gynekologi särsk perinatologi
1
1
Obstetrik och gynekologi särsk reproduktionsendokrinologi
1
1
Oftalmiatrik
1
2
1
1
1
2
8
Oftalmiatrik särsk behandlingsforskning
1
1
Omvårdnadsforskning
1
1
2
Onkologi
1
1
1
1
1
1
6
Onkologisk endokrinologi
1
1
Organisk och bioorganisk kemi
1
1
Ortopedi
1
1
2
Ortopedi särsk frakturepidemiologi
1
1
Ortopedi särsk åldringsfrakturer
1
1
Ortopedisk kirurgi
2
1
1
2
6
Ortopedisk protetik
1
1
Oto-rhino-laryngologi
1
1
2
Oto-rhino-laryngologi särsk yrkes- o miljörelaterade sjukd
1
1
Palliativ medicin
1*
1
Patologi
1
3
3
4
2
3
16
Patologi särsk cellpatologi
1
1
Patologi särsk neuropatologi
1
1
2
Patologi särsk tumörcytologi
1
1
Pediatrik
1
2
1
1
1
2
8
Pediatrik särsk diabetologi
1*
1
2
Pediatrik särsk neonatologi
1
1
2
Pediatrik särsk nyföddhetsperiodens sjukd
1
1
Pediatrik särsk utvecklingsendokrinologi
1
1
Pediatrisk nutritionsforskning
1
1
Pediatrisk tillväxtforskning
1
1
Perinatalmedicin
1
1*
2
Plastkirurgi
1
1
1
3
Professur utan benämning
4
4
Psykiatri
1
2
3
2
1
3
12
Psykiatri särsk behandlingsforskning
1
1
Psykiatri särsk neuropsykiatri
1
1
Psykiatri särsk preventions- o behandlingsforskning
1
1
Psykiatri särsk social- och rättspsykiatri
1
1
Psykiatri särsk socialpsykiatri
1
1
Psykiatrisk neurofysiologi
1
1
Psykobiologi
1
1
Psykologi
1
1
Psykologisk alkoholforskning
1
1
Psykosocial miljömedicin särsk arbetsmedicin
1
1
Radiobiologi
1*
1
Radiofysik särsk strålforskning
1
1
Radiologi särsk neuroradiologi
1
1
Rehabiliteringsmedicin
1
1
Reumatologi
1
1
1
1
4
135
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Rättsmedicin
Samhällsmedicin
Sekretionsforskning
Sjukgymnastik
Smittskydd särsk epidemiologi
Smittskydd särsk klinisk bakteriologi
Smittskydd särsk klinisk immunologi
Smittskydd särsk klinisk parasitologi
Smittskydd särsk klinisk virologi
Smittskydd särsk vaccinforskning
Socialepidemiologi m inr mot hälsopolitik
Socialmedicin
Socialmedicin och folkhälsovetenskap
Socialmedicin särsk epidemiologi
Socialmedicin särsk hälso- o sjukvårdsforskning
Strukturbiokemi
Thoraxkirurgi
Tillämpad folkhälsovetenskap
Tillämpad fysiologi
Toxikologi
Transfusionsmedicin
Transplantationsimmunologi
Transplantationskirurgi
Tumörbiologi
Tumörimmunologi
Tumörpatologi
Urologi
Urologisk kirurgi
Utvecklingsbiologi
Virologi
Virologi särsk molekylär virologi
Vårdvetenskap
Yrkes- o miljömedicin
Yrkesmedicin
Yrkesortopedi
Öron-, näs- och halssjukdomar
Delsumma
UU LU
1
1
GU UmU LiU
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1*
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
92 107 88
Odontologisk fakultet
Cariologi
Endodonti
Endodonti med oral diagnostistik
Farmakologi
Fysiologi m inr mot den nervösa kontrollen av kärlsystemets funktioner
Geriatrisk odontologi
Klinisk odontologisk materialforskning
Klinisk oral fysiologi
Klinisk smärtforskning
Odontologisk diagnostik särsk radiologisk diagnostik
Odontologisk inflammationsforskning
Odontologisk teknologi
Odontologisk toxikologi
Oral biokemi
Oral diagnostisk radiologi
Oral kirurgi
Oral kirurgi med maxillofacial kirurgi
Oral mikrobiologi
Oral patologi
Oralcellbiologi
Ortodonti
Ortodonti m käkortopedi
Parodontologi
Pedodonti
Protetik
Samhällsodontologi
Delsumma
UU LU GU
Samhällsvetenskaplig fakultet
Administrativ databehandling
1
1
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadsrelationer
1
Arbetspsykologi
Bank- och finansvetenskap
1
Beteendevetenskaplig longitudinell forskningsmetodik
Biblioteks- och informationsvetenskap
1
Civilrätt
1
Data- och systemvetenskap
Demografi särsk demometri
Ekonometri
1
Ekonomi m särsk inr mot det sv. näringslivets utveckl o den ek politiken
Ekonomisk geografi
1
Ekonomisk geografi m inr på glesbygdens strukturfrågor
Ekonomisk historia
1
1
1
Ekonomisk historia med u-landsinriktning
1
Ekonomisk historia särsk bank- o finanshistoria
Ekonomisk historia särsk modern ek. o soc. hist.
1
Ekonomisk historia särsk social- o arbetslivshistoria
1
Ekonomisk informationsbehandling
Ekonomisk statistik
Finansiell ekonomi
Finansiell ekonomi m inr mot internationellt företagande
Finansiell ekonomi med rättsekonomisk inriktning
Forsknings- och teknologipolitik
1*
Freds- och konfliktforskning
1
1
Företagsekonomi
1
4
1
Företagsekonomi m inr mot externredovisning
Företagsekonomi m inr mot ledn. o prod. av tjänster
1
136
1
1
KI
1
1
Sum Tj vid
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
2
4
1
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
4
1
1
1
1
5
1
1
1
1
4
1
2
1
1
4
1
2
5
163 569
67
52
LU
GU UmU KI
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
10
13
15
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
2
1
1
1
3
1
1
1
1
1
SU UmU HHS
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
1
4
HJ
Sum
4
3
1
2
1
1
1
2
1
1
1
3
1
1
3
3
1
4
3
1
3
1
3
3
4
1
53
Sum Tj vid
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
15
1
1
HKs
UU LU
Företagsekonomi m inr mot tjänstesektorn
Företagsekonomi m särsk inr mot företagsstrategi
Företagsekonomi m särsk inr mot förvaltningsekonomi
Företagsekonomi särsk administration
Företagsekonomi särsk bygg- o fastighetsföretagens styrning1
Företagsekonomi särsk datorbaserade tillämpn. av ek. teori
m inr p spel- o förhandl-probl.
Företagsekonomi särsk detalj- o partihandelsekonomi
Företagsekonomi särsk ekonomisk politik
Företagsekonomi särsk ekonomisk styrning
1
Företagsekonomi särsk ekonomisk styrning
1
Företagsekonomi särsk ekonomiska styr- o kontrollsystem
Företagsekonomi särsk entreprenörskap o företagsutv.
1
Företagsekonomi särsk förvaltningsekonomi
Företagsekonomi särsk handel o köparbeteende
Företagsekonomi särsk industriell marknadsföring
1
Företagsekonomi särsk internationellt företagande
1
Företagsekonomi särsk kostnads- o intäktsanalys
Företagsekonomi särsk marknadsföring
2
Företagsekonomi särsk marknadsföring o internat. företagande
Företagsekonomi särsk offentlig organisation
Företagsekonomi särsk organisation o administration
Företagsekonomi särsk organisationsteori
Företagsekonomi särsk redovisning
1
Företagsekonomi särsk redovisning med finansiering
Företagsekonomi särsk redovisning o finansiering
Företagsekonomi särsk strategi o organisation
Förvaltningsekonomi
1
Förvaltningsekonomi m företagsek inr, särsk kommunal ek o org
Förvaltningsekonomi särsk kommunal ek. o organisation
Geografi särsk kulturgeografi
1
Geografi särsk kulturgeografi
Handelsrätt
1
Handelsrätt m rättsekonomi
Handikappforskning m beteendevetenskaplig inr
Humanbiologisk psykologi
Humanteknologi
Hälsoekonomi
Implementationsforskning
Industriell marknadsföring
Informatik
Informatik
Informatik
Informationsadministration
Informationsbeh särsk adm databehandling
1
Internationell ekonomi
1
Internationell ekonomisk geografi
Internationell företagsekonomi
1
Internationella relationer
Internationellt företagande
Invandringsforskning
Japanese Political Economy and Buisiness
Journalistik
Klinisk psykologi
2
1
Kognitionsforskning
1
Kognitiv psykologi
Kommunal ekonomi
1
Kommunal planering
Kulturgeografi
1
1
Kulturgeografi m inr mot samhällsplanering
Kulturgeografi med samhällsplanering
Kulturgeografi särsk bosättning o bebyggelse
1
Kulturgeografi särsk ekonomisk geografi
Kultursociologi
1
Massmedieekonomi
Massmedieforskning
1
Medicinsk sociologi
Miljöekonomi
Miljöpsykologi/luftkvalitetsforskning
Multivariat statistisk analys
1
Nationalekonomi
2
2
Nationalekonomi
1
Nationalekonomi m inr mot fastighetsmarkn. ekonomi
1*
Nationalekonomi m inr mot internationella finansiella o monetära frågor
Nationalekonomi m särsk inr mot kapitalmarknadsanalys 1
Nationalekonomi m särsk inr mot socialpolitik
Nationalekonomi m särsk inr på infrastruktur o bygginvest.
Nationalekonomi särsk analyser o teknologisk utvärd, näringsstruktur
samt internationell och interregional handel
Nationalekonomi särsk beskattning
1
Nationalekonomi särsk den off. förvaltningens ekonomi
Nationalekonomi särsk ekonomisk politik
Nationalekonomi särsk fastighets- o bostadsmarkn. ekonomi1
Nationalekonomi särsk företagsbeskattning
1
Nationalekonomi särsk hälsoekonomi
Nationalekonomi särsk internationellt företagande
Nationalekonomi särsk kvinnoforskning
1
Nationalekonomi särsk makroekonomi
Nationalekonomi särsk miljö- o energiekonomi
Nationalekonomi särsk miljöekonomi
Nationalekonomi särsk offentlig ekonomi
2
Nationalekonomi särsk socialpolitik
1
Nationalekonomi särsk transport och turism
1
Nationalekonomi särsk turism o rekreation
Nationalekonomi särsk utvärderande arbetsmarknadsforskn.
Offentlig adm m statsvet inr, särsk kommunal politik o förvaltn
Offentlig förvaltning särsk regional politik o förvaltning
Offentlig rätt särsk socialrätt
Pedagogik
1
3
GU
SU UmU HHS
1
1
1
1
HJ
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1*
1
1
1*
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
4
1
1
1
1
2
1
2
1
1
1
1
4
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
1
1
1
5
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
7
1
1
1
1
HÖ
HV
HKs
MH
HKs
MH
HÖ
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
2
3
1
1
1*
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
2
1
1
1
12
HDa
Professurer
UU LU GU
Pedagogik
Pedagogik
1
Pedagogik
Pedagogik m inr mot de tidiga barnaåren
1
Pedagogik m inr mot pedagogisk psykologi
1
Pedagogik m särsk inr mot skolutveckling o socialisation
1
Pedagogik särsk didaktik
1
Pedagogik särsk idrottspedagogik
Pedagogik särsk internationell o jämförande ped.
Pedagogik särsk pedagogiska mätningar
Perception och psykofysik
Psykologi
2
1
1
Psykologi
1
Psykologi m inr mot kärnkraftssäkerh. o samspele Människa-Teknik-Org.
Psykologi m inr mot personlighetspsykologi
1
Psykologi m inr mot äldre människor
1
Psykologi särsk biologisk psykologi
1
Psykologi särsk ekonomisk psykologi
Psykologi särsk perceptionspsykologi
1
Psykologi särsk personlighets- och utvecklingspsykologi
Psykologi särsk social perception
Psykologi särsk tillämpad psykologi
1
Psykologi särsk utvecklingspsykologi
1*
Regionalekonomi
Rättssociologi
1
Rättsvetenskap
1
Rättsvetenskap särsk skatterätt
Sjörätt och annan transporträtt
1
Socialantropologi
1
2
Socialantropologi särsk utvecklingsforskning
Socialpolitik
Socialt arbete
2
1
Socialt arbete
1
Socialt arbete m inr mot familjepolitik
1
Socialt arbete m inr mot äldre människor
Socialt arbete m inr på vård o beh av alkohol- o drogmissbrukare
Sociologi
3
2
1
Sociologi
1
Sociologi m inr mot befolkningsprocesser
Sociologi m inr mot handikapp
1
Sociologi m inr mot köns- o familjesociologi
1
Sociologi m inr mot levnadsnivån
Sociologi m inr mot socialpolitik
1
Sociologi m inr mot äldre människor
1
Sociologi särsk alkoholforskning
Sociologi särsk arbetsmarknadssociologi
1
Sociologi särsk ekonomisk sociologi
Sociologi särsk kvinnoforskning
1
Specialpedagogik
1
Statistik
1
1
1
Statistik
1
Statistik med inr mot allmän statistikproduktion
Statistik särsk biostatistik
1
Statistik särsk bostads och byggforskning
1
Statistik särsk ekonometri
1
Statskunskap
Statsvetenskap
2
2
2
Statsvetenskap
1
Statsvetenskap m inr mot genusforskning
Statsvetenskap med inr mot förvaltning
1
Statsvetenskap särsk bostadspolitik
1
Statsvetenskap särsk grundl. forskn. om off. förvaltn,styrn,org.
Statsvetenskap särsk implementationsforskn
Statsvetenskap särsk org. o genomförandeprocesser inom miljöomr.
1
Statsvetenskap särsk planering o förvaltning
Statsvetenskap särsk valforskning
1
Stillahavsasienstudier
Svensk o internationell handelsrätt
Teoretisk ekonomi
Tillämpad psykologi
Transportekonomi
1
Utvecklingsekonomi
Utvecklingsekonomi
1
Vårdpedagogik
1
Vältalighet och statskunskap
1
Ämnesdidaktik
1
Öststatsforskning
1
Öststatskunskap särsk ekonomiska o sociala förh.
Delsumma
52 46 65
Teknisk fakultet
Analytisk kemi
Anläggningsproduktionsteknik
Arbetslivets socialpsykologi
Arbetsmiljöteknik
Arbetsorganisation
Arkitektur
Arkitektur och industriplanering
Arkitektur särsk byggnadsfunktion
Arkitektur särsk husbyggnad
Arkitektur särsk utlandsbyggande
Arkitekturens teori och historia
Arkitekturhistoria
Atomfysik särsk optisk spektroskopi m teknisk tillämpning
Automatisk databehandling
Bearbetningsteknik
Bearbetningsteknologi
Belysningslära
Bergbyggnadsteknik
SU UmU HHS
1
HJ
3
1
1
1
1
1
2
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
2
1
1*
1
1
1
2
1
1
1
1
1
68
38
1
32
6
Sum Tj vid
1
HLu
1
HÖ
3
LHS
1
1
1
HKs
1
1
1
1
1
7
1
HÖ
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
4
1
1
5
1
HÖ
1
1
1
8
1
HÖ
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
5
1
HÖ
1
1
1
1
1
9
1
HÖ
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
307
LU LiU KTH HLU CTH Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
3
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Bergmekanik
Bergteknik
Betongbyggnad
Bildbehandling
Biokemi
Biokemisk teknologi
Biomedicinsk fysik
Biomedicinsk instrumentteknik
Bioteknik
Brobyggnad
Byggandets ekonomi o organisation
Byggandets informationsteknologi
Byggandets systemteknik
Byggmaterialteknik
Byggnadsakustik
Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
Byggnadsfunktionslära
Byggnadsfysik
Byggnadskonstruktion
Byggnadsmateriallära
Byggnadsmateriel
Byggnadsmekanik
Byggnadsmekanik särsk geomekanik
Byggnadsstatik
Byggnadsteknik
Byggnadstekniskt brandskydd
Byggproduktionsteknik
Bärande konstruktioner
Cellulosateknik
Cerialieteknologi
Datalingvistik
Datalogi
Datalogi särsk bildbehandling
Datalogi särsk kunskapsbaserade system
Datatransmission
Datorarkitektur
Datorkommunikation
Datorstödd maskinkonstruktion
Datorsystem
Datorsystem för konstruktion och tillverkning
Datorsystemteknik
Datorteknik
Den kondenserade materiens fysik
Digital- och datorteknik
Distribuerade system
Ekonomiska informationssystem
Elautomatik o datamaskinteknik
Elektrisk mätteknik
Elektriska energisystem
Elektriska maskiner och drivsystem
Elektromagnetisk fältteori
Elektronfysik
Elektronikkomponenter och kretsstrukturer
Elektronikkonstruktion
Elektroniksystem
Elektroniksystemkonstruktion
Elektroniska komponenter
Elementarpartikelfysik
Elkraftsystem
Elkretsteknik
Elmaskinteknik
Energiförsörjningsteknik
Energihushållning
Energirelaterad neutronfysik
Energisystem
Energisystemanalys
Energisystemteknik
Energiteknik
Energiteknik för den kemiska processindustrin
Energiteknik i kemisk processindustri
Experimentell fusionsforskning
Experimentell fysik särsk vätskekristallers fysik
Experimentell halvledarfysik
Experimentell kärnfysik
Experimentell materialfysik
Experimentell mekanik
Experimentell plasmafysik
Experimentell tunnfilmsfysik
Fasta tillståndets elektronik
Fasta tillståndets fysik
Fasta tillståndets fysik särsk experimentell halvledarfysik
Fasta tillståndets teori
Fastighetsekonomi
Fastighetsteknik
Fiberbaserade material
Fjärranalys
Flygteknik
Fordonselektronik
Fordonsteknik
Formlära
Fotogrammetri
Fotonik med mikrovågsteknik
Fusionsplasmafysik
Fysik
Fysikalisk elektronik
Fysikalisk kemi
Fysikalisk miljöteknik
Förbränningsmotorer
Förbränningsmotorteknik
LU LiU KTH HLu CTH Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
2
3
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1*
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
2
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
2
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
3
7
1
1
1
2
1
4
1
1
1
1
1
1
2
137
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Förebyggande av personskador
Företagsekonomi
Företagsekonomi m särsk inr på bosdtads- o fastighetsförvaltning
Geodesi
Geografisk informationsteknik
Geologi särsk teknisk geologi
Georesursteknik
Geoteknik
Geoteknik med grundläggning
Grundvattenkemi
Halvledarelektronik
Halvledarmaterial
Husbyggnad
Hydraulik och pneumatik
Hydromekanik
Hållfasthetslära
Högeffektelektronik
Högspänningsteknik
Hörselteknik
Immunteknologi
Industriell arbetsmiljöutformning
Industriell arbetsvetenskap
Industriell automation
Industriell ekonomi och organisation
Industriell elektronik
Industriell elektroteknik
Industriell ergonomi
Industriell logistik
Industriell marknadsföring
Industriell marknadsföring särsk marknadsstrategi
Industriell marknadsföring särsk marknadsteknik
Industriell miljöekonomi
Industriell näringslära
Industriell organisation
Industriell organisation m kvalitetsstyrning
Industriell organisation särsk företagsstyrning
Industriell produktionsmiljö
Industriminnesforskning
Informationsbehandling särsk ADB
Informationsbehandling särsk datalogi
Informationsbehandling särsk numerisk analys
Informationsteori
Informationsteori med datakommunikation
Innovationsteknik
Installations- och klimatiseringslära
Installationsteknik
Integrerad produktutveckling
Jord- och byggmekanik
Kemisk apparatteknik
Kemisk apparatteknik (teknisk strömningslära)
Kemisk apparatteknik med bioteknisk inriktning
Kemisk fysik
Kemisk fysik särsk reaktioner på ytor
Kemisk reaktionsteknik
Kemisk teknologi
Kemisk teknologi särsk försurning av mark o grundvatten
Keramteknologi med pulvermetallurgi
Kollektivtrafik särsk i tätorter och tätortsregioner
Kommunikationssystem
Kondenserade materiens fysik
Kondenserade materiens teori
Konstruktionslära
Konstruktionsmaterial
Konstruktionsteknik
Konstruktionsteknik för elektriska anläggningar
Konstruktionsteknik med inriktning mot träbyggnad
Konsumentteknik
Korrosionslära
Kraft- och värmeteknologi
Kraftelektronik
Krafthandledarmaterial
Kraftverksteknik
Kretselektronik
Kulturteknik
Kvalitetsteknik
Kvinnor och teknik
Kärnfysik
Kärnfysik särsk tillämpad kärnfysik
Kärnkemi
Kärnkraftssäkerhet
Laserbaserad förbränningsdiagnostik
Laserfysik och kvantoptik
Livsmedelsteknologi
Livsmedelsvetenskap
Läran om verktygsmaskiner
Lättkonstruktioner
Lättkonstruktioner särsk sandwichkonstruktioner
Marin hydrodynamik
Marin konstruktionsteknik
Maskinelement
Maskinkonstruktion
Matematik
Matematik särsk flerdimensionell komplexanalys
Matematisk analys
Matematisk fysik
Matematisk statistik
Matematisk statistik särsk tillförlitlighetsteori
Materialfysik
Materialfysik särsk icke-metalliska material
138
LU LiU KTH HLu CTH Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
7
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
3
1*
1
1
1
2
1
1*
1
5
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
3
2
1
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
2
3
1*
1
1
1
1
2
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1*
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
4
1
1
2
1
1
2
3
7
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
Materialfysik särsk ytfysik
Materialkemi särsk högupplösande elektronmikroskopi
Materialmekanik
Materialteknologi
Materialvetenskap
Materiefysik
Medicinsk elektronik
Medicinsk teknik
Mekanik
Mekanisk teknologi
Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner
Mekanisk värmeteori och kylteknik
Mekanisk värmeteori och strömningslära
Mekatronik
Metallernas bearbetning
Metallernas gjutning
Metalliska konstruktionsmaterial
Metallografi
Mikrobiologi
Miljö- och naturresursinformation
Millimeter och maserteknik
Mineralteknik
Monteringssystem
Musikakustik
Människa-dator-interaktion
Mätteknik
Nanometerelektronik
Nanostrukturfysik
Nationalek m särsk inr mot bostads-, fastigh- o byggmarknaderna
Numerisk analys
Numerisk analys särsk linjär algebra
Olinjära reglersystem
Oorganisk kemi
Oorganisk materialkemi
Optimeringslära
Optimeringslära och systemteori
Optisk fysik
Optoelektronik
Organisk kemi
Pappersteknik
Plasmafysik
Polymera konstruktionsmaterial
Polymera material
Polymera materials egenskaper och användning
Polymerers och polymerkompositers bearbetning
Polymerteknologi
Processmetallurgi
Produktionsekonomi
Produktionsteknik
Produktionsteknisk mätteknik
Programmeringsteori
Programvaruteknik
Programvaruteknik särsk storskalig industriell programvaruteknik
Projekteringsmetodik
Radioelektronisk systemteknik
Radiosystemteknik
Reaktorteknologi
Regional planering
Reglerteknik
Restproduktteknik
Robotik och automation
Robotteknik
Rymdplasmafysik
Signalbehandling
Skeppsteknik
Stadsbyggnad
Statistik m särsk inr mot tillämpningar inom byggnadsforskningen
Strukturmekanik för byggnadskonstruktioner
Strukturmekaniska optimeringsmodeller
Strömningsfysik
Strömningslära
Strömningsmekanik m särsk inr mot installationsteknik
Strömningsteknik
Styrsystem för industriella utrustningar
Stål- och träbyggnad
Stålbyggnad
Svetsteknologi
Talteknologi m spec inr mot svenska språket
Talöverföring
Teknikhistoria
Teknisk akustik
Teknisk analytisk kemi
Teknisk geologi
Teknisk kemi
Teknisk logistik
Teknisk mikrobiologi
Teknisk psykologi
Teknisk vattenresurslära
Tekniska databaser
Telekommunikationssystem
Telekommunikationsteori
Teletrafiksystem
Teletransmissionsteori
Teoretisk datalogi
Teoretisk elektroteknik
Teoretisk elementarpartikelfysik
Teoretisk fusionsforskning
Teoretisk fysik
Teoretisk fysik särsk materialteori
LU LiU KTH HLu CTH Sum Tj vid
1*
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
3
3
1
2
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1*
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
3*
1
5
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
3
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1*
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
4
1
1
1
1
2
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
Professurer
Teoretisk fysik särsk statistisk fysik
Teoretisk metallurgi
Teoretisk partikelfysik särsk svag växelverkan
Teroteknologi
Tillämpad elektrokemi
Tillämpad elektronik
Tillämpad fysik
Tillämpad fysik särsk biosensorteknik
Tillämpad geologi
Tillämpad livsmedelsteknik
Tillämpad matematik
Tillämpad materialteknologi
Tillämpad neutronfysik
Tillämpad processmetallurgi
Tillämpad termodynamik och strömningslära
Trafikteknik
Transport- och trafikplanering
Transportförpackningsteknik
Transportsystem
Transportsystem särsk materialadministration
Transportteknik
Träkemi
Träteknik
Träteknik
Turbomaskinteknik
Uppvärminings- och ventilationsteknik
Vattenbyggnad
Vattenförsörjnings- och avloppsteknik
Vattenteknik
Vattenvårdteknik särsk transportprocesser o mark- o grundvatten
Verkstadsteknik
Verkstadsteknisk automatisering
Verkstadstekniska monteringssystem
Vägteknik
Värmeöverföring
Ytbehandlingsteknik
Ytbiologi
Ytors fysik och kemi
Delsumma
LU LiU KTH HLu CTH Sum Tj vid
1
1
1
1
1
1
1
1
HV
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
2
1
3
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
85 61 169 53 109 477
UU
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet,
tekniska ämnen
Elektronik särsk process- och komponentteknologi
Fasta tillståndets fysik
Hållfasthetslära
Signalbehandling
Delsumma
1
1
1
1*
4
UU
1
1
1*
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
1
1*
1
1
1
1
83
Naturgeografi särsk experimentell geomorfologi
Neutronspridningsfysik
Numerisk analys
Numerisk analys
Oorganisk kemi
Organisk kemi
Orogen dynamik
Populationsbiologi
Radiofarmaceutisk organisk kemi
Reglerteknik
Sedimentologi särsk recenta processer
Strukturell molekylärbiologi
Systematisk botanik
Teoretisk astrofysik
Teoretisk fysik
Teoretisk geokemi
Teoretisk subatomär fysik
Tillämpad konsekvensanalys
Tillämpad kärnfysik
Tillämpad miljökonsekvensanalys
Zoofysiologi
Zoologi särsk ekologisk zoologi
Zoologisk utvecklingsbiologi
Delsumma
UU
Teologisk fakultet
Empirisk livsåskådningsforskning
Etik
Gamla testamentets exegetik
Islamologi
Judaistik
Kyrko- och samfundsvetenskap
Kyrkohistoria
Kyrkohistoria särsk nordisk
Missionsvetenskap
Missionsvetenskap med ekumenik
Nya testamentets exegetik
Religionsfilosofi
Religionshistoria med inriktning mot indoeuropeiska religioner
Religionshistoria och religionsfenomenologi
Religionshistoria särsk främre orientens religioner
Religionspsykologi
Religionssociologi
Systematisk teologi
Tros- och livsåskådningsvetenskap
Delsumma
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
LU
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
1
1
13
Sum
1
2
2
1
1
2
2
1
1
1
3
2
1
1
1
2
2
1
1
28
LiU
UU
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet,
matematisk-naturvetenskapliga ämnen
Analytisk kemi
Astronomi
Atom- och molekylfysik
Biokemi
Bioorganisk kemi
Datalogi
Datoriserad bildanalys
Datorteknik
Ekologisk botanik
Ekotoxikologi
Elekticitetslära särsk studiet av transienter och urladdningar
Entomologi
Experimentell astrofysik
Experimentell fysik
Fasta jordens fysik
Fasta tillståndets elektrokemi
Faunavård, små populationers dynamik o genetiska struktur
Fysik
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi särsk makromolekylär
Fysiologisk botanik
Fysiologisk mykologi
Genetik
Geodynamik och tektonik
Historsik geologi och paleontologi
Hydrologi
Högenergifysik
Jonfysik
Kondenserade materiens teori
Kvantkemi
Kvartärgeologi
Kärnfysik
Limnologi
Matematik
Matematisk statistik
Materialvetenskap
Metallers och metallytors fysik
Meteorologi
Mikrobiell limnologi
Mikrobiologi
Mikropaleontologi
Mineralkemi och petrologi
Mjukröntgenfysik
Molekylär immunologi
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi med kinetik
Morfologisk zoologi
1
1
1
2
1
1
1*
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
1
2
1
4
1
2
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
1
Tema
Barn
Hälso- och sjukvården i samhället
Kommunikation
Teknik och social förändring
Vatten i natur och samhälle
Delsumma
4
3
4
5
3
19
SLU
Lantbruksvetenskaplig fakultet
Agrarhistoria
Alternativ odling
Biogeofysik
Byggnadsvetenskap
Djurfysiologi
Ekologisk mikrobiologi
Ekologisk miljövård
Företagsekonomi/kooperativa företagsformen
Företagsekonomi/småföretagande på landsbygd.
Hortikulturell genetik och förädling
Humanekologi
Husdjurens fysiologi
Husdjurens utfording och vård
Husdjursförädling
Insekters feromonsystem m särsk tillämpn f trädg-skadedj:s bekämpn.
Jordbr-sektorns ek o intern. handel
Kulturväxt:s genetik o förädl, avser växter f utn i jordbr, trädg-br o
Kulturväxt:s genetik o förädl/cellgen.
Kulturväxternas genetik o förädling särsk invitro-metodik
Köttvetenskap
Landsbygsutveckling
Landskapsarkitektur
Landskapsarkitekturens formlära
Landskapsplanering särsk vägrummetets estetik o miljö
Lantbrukets arbetsmetodik o teknik
Lantbrukets energi- o materialhant.-fråg.
Lantbrukets hydroteknik
Lantbrukets informationslära
Lantbrukets marknadslära särsk marknadsföring
Lantbrukets processautomation
Lantbrukskemi, oorg. o fysikalisk kemi m biokemisk inr
Lantbruksteknik
Lantbruktets företagsekonomi
Livsmedelshygien med inr på livsmedelskemi
Markbiologi jordbruk särsk markbiol. proc.
Marklära
Marklära särsk markkemi o jordmånslära
Mikrobiologi
Mjölkproduktlära
Molekylär cellbiologi
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
139
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Molekylär genetik
Molekylärbiologi
Naturresurs- o miljöekonomi
Nematologi
Norrländsk husdjursskötsel särsk idisslare
Norrländsk växtodling
Oorganisk och fysikalisk kemi
Organisk kemi särsk naturprodukternas kemi
Park- och trädgårdsteknik
Produktion av trädgårdsväxter från friland
Produktion av trädgårdsväxter i växthus
Radioekologi
Renskötsel
Resistensbiologi, särsk svampsjukd på jordbr- o trädg-växter
Småbrukarsystem
Statistik
Statsagronom, husdjurens, särsk fjäderfänas utfodring o vård
Statsagronom, husdjurens, särsk nötkreaturens utfodring o vård
Statsagronom, husdjurens, särsk svinens utfodring o vård
Statsagronom, husdjursförädling, särsk fjäderfäavel
Statsagronom, husdjursförädling, särsk nötkreaturs- o fåravel
Statsagronom, husdjursförädling, särsk svinavel
Statsagronom, jordbearbetning
Statsagronom, lantbr:s byggnadsteknik, särsk byggn- o klimatteknik
Statsagronom, lantbrukets hydroteknik
Statsagronom, nematologi
Statsagronom, Norrländskt växtskydd
Statsagronom, ogräsfrågor
Statsagronom, växtnäringslära
Statshortonom, Norrländsk trädgårdsodling
Statshortonom, växtförädling av frukt och bär
Strukturell molekylärbiologi
Trädg-vet-sk särsk markens o odl-substratens fys., kem. o biol. egensk.
Trädg-vet-sk särsk tillväxt o utveckl. v odling av trädgårdsväxter
Trädgårdsnäringens byggnads- och klimatteknik
Trädgårdsodlingens företagsekonomi
Trädgårdsproduktlära
Vattenbruk särsk fiskars beteende
Vattenbruk särsk fiskodl:s biol. o teknik
Vattenvårdslära
Vegetationsbyggnad
Virologi särsk växtpatogena virus, deras uppb., spridn., patogenes o bekämpn.
Växtbiokemi särsk högre växter
Växtfysiologi särsk tillväxt- o utveckl-fys. hos högre växter
Växtfysiologi särsk ämnesomsättn:s fys
Växtförädling
Växtnäringslära
Växtodl-lära, grödor som bioresurs
Växtodl-lära, odl-syst. i internationellt forskningssamarbete
Växtpatologi
Växtproduktlära
Växtskadedjurslära/entomologi
Översiktlig planering
Delsumma
SLU
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1*
1*
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
98
SLU
Skogsvetenskaplig fakultet
Arbetsanalys och ergonomi
Driftplantläggning
Fjärr- och bildanalys
Företagsekonomi
Intensivodling av skogsträd särsk för energiändamål
Jordmånslära
Markbiologi/skog särsk markbiologiska processer
Marklära
Marknadskunskap för sågade trävaror
Miljöanalys
Miljöanpassat skogsbruk
Naturresursekonomi
Planproduktion
Populationsekologi
Skoglig avkommebedömning
Skoglig fjärranalys
Skoglig fröforskning
Skoglig marklära
Skoglig mikrobiologi
Skoglig planering
Skoglig proveniensforskning
Skoglig torvmarkslära
Skoglig vegetationsekologi
Skoglig vertebratekologi
Skogsbrukets energisystem
Skogsekologi
Skogsekonomi
Skogsentomologi
Skogsföryngring
Skogsgenetik
Skogsproduktion
Skogsproduktionens kvalitet
Skogsskydd mot insekter
Skogsskötsel
Skogsskötsel m inr mot sydsvenska förhållanden
Skogstaxering
Skogsteknik
Skogsteknologi
Skogsträdens cellbiologi
Skogsträdens morfogenes
Skogsträdens patologi
Skogsträdens växtfysiologi särsk barrträd
140
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
2*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
1
1
1*
2
2
1
1
1
1
1
SLU
1
1
1*
1
1
1
1
1
55
Systemekologi
Terrester ekologi särsk ekosystemekologi
Terrester markekologi särsk kolets omsättning
Träskydd och virkesvård
Vedens ultrastruktur, mikrobiella nedbrytn. o biotekniska utnyttjande
Viltekologi
Virkeslära
Virkesmätning och aptering
Delsumma
SLU
Veterinärmedicinsk fakultet
Anatomi och histologi
Anatomi och histologi särsk biomekanik
Bakteriologi
Biträdande statsveterinär
Etologi
Farmakologi
Fysiologi
Försöksdjursvetenskap särsk sjukdomar och sjukdomskontroll
Husdjurshygien
Immunologi
Kirurgi
Kirurgi m särsk inr på stordjur
Kirurgi och oftalmologi
Klinisk kemi särsk veterinärmedicinsk radiobiologi
Klinisk mikrobiologi
Livsmedelshygien
Livsmedelshygien särsk livsmedelstoxikologi
Medicin för icke idisslare
Medicin för idisslare särsk brist- o omsättningssjukdomar
Medicinsk och fysiologisk kemi
Näringspatologi m särsk inr på vitaminer och spårelement
Obstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi särsk klin- repr-endokrinologi
Obstetrik och juversjukdomar
Parasitologi
Patologi
Patologi, allmän
Sjukdomsgenetik
Statsveterinär
Toxikologi
Veterinärmedicinsk klinisk radiologi
Veterinärmedicinsk reproduktionsbioteknologi
Virologi
Delsumma
LU GU UmU HLu
Konstnärliga professurer
Arkitektur
Arkitekturhistoria
Bildkonst
3**
Bildpedagogik
Danspedagogik
Den moderna konstens teori och historia
Dramatik
Fotografi
1
Fri konst m inr på den skulpturala formen
Fri konst m inr på interdisciplinära tekniker t.ex. foto, data o video
Fri konst m inr på internationell samtidskonst
1*
Fri konst m inr på nordisk samtidskonst
1*
Fri konst m inr på teckning
Färg och form
Gitarr
1
Grafik
1
1
Grafisk design
1
Grafisk design och illustration
Industridesign
Inredningsarkitektur
1
Interpretation
1
Keramik och glas
Komposition
1 1*
1
Konst m särsk inr mot konst där mångfaldigande av ett
konstverk är en del av den konstnärliga verksamheten
Konst m särsk inr på måleri
Konst m särsk inr på skulptur
Koreografi
Kördirgering och körsång
Metallkonsthantverk
Musikdramatisk gestaltning
1
Musikdramatisk instudering
Musikpedagogik
1
Måleri
Målning
1
Orgelspel
1
Orkesterdirigering, partiturstudium och orkesterspel
Piano
1
Pianospelning
Produkt- och miljödesign
1
Regi
Restaureringskonst
Scenisk gestaltning
1
1
Skulptur
Solistiskt orgelspel
1
Sång
1
Textil konst och formgivning
Textilkonst
1
Violinspel
1
Delsumma
10 10 4
3
1
1
1
1
1
1
1
1*
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
37
DH DI KF KH SMH OH TH Sum
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
1
4
1
1
1
1
1*
1*
1*
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2 10 12
5
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
3
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
61
f ö rt e c k n i n g ö v e r e x a m e n s r ä t t e r
Förteckning över examensrätter
Förteckning över vilka universitet och högskolor som har rätt att utfärda olika examina
(examina inom både grundutbildning och forskarutbildning)
I denna tabell anges med kryss vilka examina respektive universitet eller högskola har rätt att utfärda. Förteckningen är uppdaterad till 1997-05-28 och omfattar
lärosäten med statlig eller kommunal huvudman.
UU LU GU SU UmU LiU KI KTH LTU DH DI HB HD HG/S HH
GENERELLA
EXAMINA
Forskarutbildning
DoktorsLicentiatGrundläggande
högskoleutbildning
MagisterKandidatHögskoleYRKESEXAMINA
ApotekarArbetsterapeutArkitektBarn- o ungdomspedagogiskBildlärar-
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X X
X X
X X
X X
X X
X
X
X
X
X
Grundskollärar- 1-7
Grundskollärar- 4-9
GymnasielärarHushållslärar-
X
X
X
X
X
X
HögskoleingenjörsIdrottslärarJuris kandidatKonstnärlig: Dans-
X
X
X
X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Grundläggande
högskoleutbildning
MagisterX7 X8 X9 X26 X10
KandidatX X X X X
HögskoleX X X X X
X
X1 X22 X2 X3
X X X X
X X X X X
YRKESEXAMINA
ApotekarArbetsterapeutArkitektBarnmorskeBarn- o ungdomspedagogiskX
Bildlärar-
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X21
X
X
X
X
X
X X27
X27
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X X
X
X
X X25
X
X
X
X4
Social omsorgsSocionomSpecialpedagogStyrmansSYO-
X24 X
X24
X4
X
X4 X4
X24
X
X
X
X X
X
X X6
X28
X
X
X
UU Uppsala universitet
GU Göteborgs universitet
UmU Umeå universitet
HK/R Högskolan i Karlskrona/Ronneby
HKr Högskolan Kristianstad
HT/U Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
LiU
KTH
DH
HÖ
IH
KH
X
X
X
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Danshögskolan
Högskolan i Örebro
Idrottshögskolan i Stockholm
Kungl. Konsthögskolan
X
DI
HD
HH
MH
OH
KMH
X
X
X X
X
X
Dramatiska institutet
Högskolan Dalarna
Högskolan i Halmstad
Mitthögskolan
Operahögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
X
X
X
SpecialpedagogStyrmansSYOTandhygienistTandläkar-
X
X
X
X
X17
X X
X
X
X X
X X
X17 X17
X X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X18
X19
X
Teologie kandidatYrkestekniskLU
SU
HK
HKs
HS
X
X
PsykologPsykoterapeutReceptarieSjukgymnastSjuksköterskeSjöingenjörsSjökaptensSlöjdlärarSocial omsorgsSocionom-
X X X X
X5 X5
X5
X
X
X
Grundskollärar- 1-7 X
Grundskollärar- 4-9 X
GymnasielärarX17
Hushållslärar-
LäkarMaskinteknikerMusiklärarOrganist-
X
X
X14 X15 X16
X X X
X X X X X X
X
Konstnärlig: Konst- o designKonstnärlig: MusikKonstnärlig: Scen- o medierLogoped-
X
X
X11 X12
X13X20
X X X X29
X23
X X X X X X X
BrandingenjörsCivilingenjörsFolkhögskollärarFlyglärar-
HögskoleingenjörsIdrottslärarJuris kandidatKonstnärlig: Dans-
X
Konstnärlig: Konst- o designKonstnärlig: MusikKonstnärlig: Scen- o medierLogoped-
TandhygienistTandläkarTeologie kandidatYrkesteknisk-
X
X
X
X
X
X
X
SjukgymnastSjuksköterskeSjöingenjörsSjökaptensSlöjdlärar-
X
X
X
X
X
X24
X
X
OrganistPsykologPsykoterapeutReceptarie-
X
X
X
X
X
X
X
LäkarMaskinteknikerMusiklärarOptiker-
X
X
Forskarutbildning
Doktors
Licentiat-
X
X
BrandingenjörsCivilingenjörsFolkhögskollärarFlyglärar-
HK HK/R HKs HKr HS HT/U HV HÖ SH IH KF KH KMH LHS MH MDH OH TH
GENERELLA
EXAMINA
Lunds universitet
Stockholms universitet
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Skövde
X
X
X X
KI
LTU
HV
SH
KF
X
Karolinska institutet
Luleå tekniska universitet
Högskolan i Växjö
Södertörns högskola
Konstfack
HB Högskolan i Borås
HG/SHögskolan i Gävle/Sandviken
LHS Lärarhögskolan i Stockholm
MDH Mälardalens högskola
TH Teaterhögskolan
141
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
Forts Förteckning över vilka universitet och högskolor som har rätt att utfärda olika examina (examina
inom både grundutbildning och forskarutbildning)
Noter
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Borås: biblioteks- och informationsvetenskap, företagsekonomi, informatik.
Gäller följande ämne vid Högskolan i Gävle/Sandviken: företagsekonomi.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Halmstad: datorsystemteknik, elektroteknik, företagsekonomi, industriell organisation och ekonomi, pedagogik, sociologi.
Gäller vid UU, GU och UmU inriktning mot textilslöjd och vid LiU inriktning mot trä- och metallslöjd.
Gäller inriktningarna mot komplicerad inlärningssituation samt utvecklingsstörning.
Gäller endast 140 poäng.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Kalmar: biologi, kemi, företagsekonomi.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby: elektroteknik, företagsekonomi, progamvaruteknik, datavetenskap, engelska, maskinteknik, fysisk planering.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Karlstad: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, ADB, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap,
sociologi.
Gäller följande ämne vid Högskolan i Skövde: datavetenskap.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Växjö: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, matematik/tillämpad matematik,
datavetenskap, tyska.
Gäller följande ämnen vid Högskolan i Örebro: engelska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi, statistik, statskunskap,
elektroteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturgeografi.
Gäller följande ämnen vid Konstfack: grafisk design, industridesign, inredningsarkitektur, möbeldesign , metallformgivning, glas och keramik.
Gäller följande ämne vid Lärarhögskolan i Stockholm: pedagogik.
Gäller följande ämnen vid Mitthögskolan: företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB, kemi, elektroteknik,
historia, matematik/tillämpad matematik, nationalekonomi.
Gäller följande ämnen vid Mälardalens högskola: engelska, datateknik, datavetenskap/datalogi, företagsekonomi, historia, litteraturvetenskap, matematik/tillämpad matematik, tyska.
Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka respektive högskola givits rätt att utfärda magisterexamen.
Gäller inriktning mot dövhet eller hörselskada.
Gäller samtliga inriktningar.
Gäller följande ämne vid Kungl. Konsthögskolan: fri konst. (HSVFS 1996:1)
Enligt HSVFS 1996:2.
Gäller följande ämne vid Högskolan Dalarna: materialfysik. (HSVFS 1996:3)
Enligt HSVFS 1996:4.
Enligt HSVFS 1996:7.
Enligt HSVFS 1996:9.
Gäller följande ämnen vid Högskolan Kristianstad: pedagogik, psykologi. (HSVFS 1996:12)
Enligt HSVFS 1996:13.
Gäller endast 140 poäng. (HSVFS 1996: 14)
Gäller följande ämnen vid Södertörns högskola: etnologi, historia, tyska, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, statsvetenskap, kemi och molekylärbiologi (HSVFS 1997:5)
(HSVFS är Högskoleverkets författningssamling.)
Examinationsrätt för kommunal högskoleutbildning
Landsting/motsvarande
AB
C
X
X
X
X
E
F
G
X
X
X
H
K
L
M
MK1
O
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Examen:
HögskoleArbetsterapeutBarnmorskeSjukgymnastSjuksköterskeSocial omsorgsTandhygienist-
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
R
S
W
X
AC
BD
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Landsting/motsvarande
VFB2
P
X
X
X
X
X
X
X
Examen:
HögskoleArbetsterapeutBarnmorskeMusiklärarSjukgymnastSjuksköterskeSocial omsorgsTandhygienist-
1.
2.
3.
142
X
X3
X
X
X
X
Malmö kommun.
Göteborgs och Bohus vårdskoleförbund.
Avser Ingesunds musikhögskola.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
u rva l av p u b l i k at i o n e r s o m b e s k r i v e r h ö g s ko l e v e r k s a m h e t
Urval av publikationer som beskriver
högskoleverksamhet
Högskoleverkets rapportserie
Examensrättsprövningar
• Examensrättsprövning – Utbildning i pedagogiskt drama vid tre
folkhögskolor,
Högskoleverkets rapportserie 1997:14 R
• Examensrättsprövning – Utbildningar vid Företagsekonomiska
Institutet, Stockholms Musikpedagogiska Institut och Högskolan i
Gävle/Sandviken,Högskoleverkets rapportserie 1997:12 R
• Examensrättsprövning – Grundskollärarexamen vid Högskolan i
Falun/Borlänge, Högskolan i Jönköping och Högskolan i Kristianstad,
Högskoleverkets rapportserie 1997:11 R
• Examensrättsprövning – Utbildningar vid Södertörns högskola,
Högskoleverkets rapportserie 1997:10 R
• Examensrättsprövning – Lärarutbildning vid högskolorna i Borås och
Halmstad, Högskoleverkets rapportserie 1997:4 R
• Examensrättsprövning – Prövning av medieutbildningen vid Mediehögskolan i Uppsala, Högskoleverkets rapportserie 1996:30 R
• Examensrättsprövning – Uppföljning av teologisk utbildning,
Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R
• Examensrättsprövning – Teologisk utbildning vid frikyrkliga
seminarier och vid Umeå universitet, Högskoleverkets rapportserie
1996:15 R
• Examensrättsprövning – Kyrkomusikalisk utbildning vid Sköndalsinstitutet, Högskoleverkets rapportserie 1996:5 R
• Examensrättsprövning Konstnärlig kandidat- och magisterexamen,
Högskoleverkets rapportserie 1996:4 R
• Examensrättsprövning – Utbildning i biodynamisk odling,
Högskoleverkets rapportserie 1996:2 R
Rätt att inrätta professurer
• Högskoleverkets prövning av Högskolan i Kalmar, Karlstad, Växjö,
Örebro samt Mitthögskolan och Mälardalens högskola,
Högskoleverkets rapportserie 1996:24 R
Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, Högskoleverkets rapportserie 1997:13 R
• Kvalitet och förändring, Högskoleverkets rapportserie 1997:8 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Operahögskolan i
Stockholm, Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan
Dalarna, Högskoleverkets rapportserie 1997:6 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i
Örebro, Högskoleverkets rapportserie 1997:5 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i
Kristianstad, Högskoleverkets rapportserie 1997:3 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid fem lärosäten,
Högskoleverkets rapportserie 1997:1 R
• Quality Audit of Uppsala University, Högskoleverkets rapportserie
1996:28 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Lärarhögskolan i
Stockholm, Högskoleverkets rapportserie 1996:21 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i
Karlstad, Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i
Jönköping, Högskoleverkets rapportserie 1996:19 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet, Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R
• Granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i Borås,
Högskoleverkets rapportserie 1996:16 R
• The National Quality Audit of Higher Education in Sweden,
Högskoleverkets rapportserie 1996:10
• Kvalitetsarbete vid universitet och högskolor 1994/95,
Högskoleverkets rapportserie 1996:6 R
Utvärderingar
• Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området – En
utvärdering, Högskoleverkets rapportserie 1996:9 R
• Vårdutbildningar i högskolan – en utvärdering,
Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R
• Grundskollärarutbildningen, Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R
Övriga rapporter
• Rekryteringsmål för kvinnliga professorer – ett regeringsuppdrag,
Högskoleverkets rapportserie 1997:9 R
• Högskoleutbildningar inom vård och omsorg – En utredning,
Högskoleverkets rapportserie 1997:2 R
• Tillsynsrapport – Förfarande med inaktiva doktorander,
Högskoleverkets rapportserie 1996:29 R
• Redovisning vid universitet och högskolor – Rapport till regeringen,
(RRV 1996:59) Högskoleverkets rapportserie 1996:27 R
• Förslag till Meritvärdering vid urval på betyg,
Högskoleverkets rapportserie 1996:26 R
• Högskola på Gotland, Högskoleverkets rapportserie 1996:23 R
• Högskoleprovet - Genom elva forskares ögon,
Högskoleverkets rapportserie 1996:22 R
• Kvinnor och män i högskolan. Från gymnasium till forskarutbildning,
Högskoleverkets rapportserie 1996:13 R
• Kriterier för benämningen universitet – En utredning,
Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R
• Avgiftsbelagd utbildning i privat regi – En utredning,
Högskoleverkets rapportserie 1996:11 R
• Tillsynsrapport – Avgiftsfri utbildning, Högskoleverkets rapportserie
1996:3 R
SCB-publikationer
Högskolestatistik
Grundutbildning
• Nybörjare, registrerade och examina läsåret 1995/96. (U20).
• Genomströmning. Resultat t.o.m. läsåret 1995/96. (Beräknas
utkomma i aug)
• Social bakgrund bland högskolenybörjare 1994/95. (U20).
• Sökande till universitet och högskolor höstterminen 1996. (U46)
Forskning/ Forskarutbildning
• Nyantagna, registrerade och examinerade läsåret 1995/96. (U21)
• Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn1995/96 (U13)
• Forskning och utveckling inom företagssektorn 1995. (U14)
Övrigt
•
•
•
•
•
•
Personal vid universitet och högskolor 1996. (U23)
Övergång gymnasieskola – högskola. U 36
Gränssnittet utbildning – arbetsmarknad 1989-1995. (U81)
Studiestöd 1995/96. (U70)
Utträdet från gymnasie- och högskola. (U83)
Utbildningskostnader 1992–1996. (U12) (Beräknas utkomma i okt.)
Internationellt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Statistik från enskilda länder 1997.
Svensk och övrig nationell statistik. SCB
Statistik från internationella organ. SCB, 1995
World Education Report, 1996 UNESCO
Nordisk statistisk årsbok 1993, Nordiska ministerrådet
Education at a Glance OECD Indicators, OECD, 1996
Key Data on Education in the European Union, Eurostat, 1996
Statistical Yearbook 1994, UNESCO
OECD Education Statistics 1985 - 1992, OECD, 1995
Education Across the European Union, Eurostat, 1996
INTERNETADRESSER
Högskoleverket: www.hsv.se • Statistiska centralbyrån, SCB: www.scb.se • Svenska institutet: www.si.se •
Centrala studiestödsnämnden, CSN: www.csn.se • OECD: www.oecd.org • Eurostat via: www.europa.eu.int
143
årsrap p o rt f ö r un i v er sit et o c h hö g sko l o r 1 9 95/ 9 6
List of terms
Adjunkt – Junior lecturer
Andel – Share
Anslag – Appropriation
Antal – Number
Budgetår – Financial year
Distansutbildning – Distance education
Doktorandtjänst – Doctoral studentship
Doktorsexamen – Doctorate, PhD
Examen – Degree
Enskild – Private
Fasta forskningsresurser – Permanent research resources
Forskarassistent – Postdoctoral fellow
Forskarutbildning – Doctoral studies
Generell examen – General degree
Grundläggande högskoleutbildning – Basic higher education
Grundutbildning – Basic higher education
Gästlärare – Visiting lecturer
Halvtidsaktiv – Half-time active
Heltidsaktiv – Full-time active
Helårsprestation – Annual performance equivalent
Helårsstudent – Full time equivalent student, FTE
Humaniora – Humanities
Högskolenybörjare – University entrants
Högskoleutbildning – Higher education
Intäkt – Revenue
Juridik – Law
Konstnärlig utbildning – Fine and applied arts
Kostnad – Expenditure
Kurs – Course
Kvinnor – Women
Könsfördelning – Distribution by gender
Landsting – Regional government
Lantbruk – Agriculture
Lektor – Senior lecturer
Licentiatexamen – Licentiate degree
Lärosäte – University, university college
Läsår – Academic year
Medianålder – Median age
Medicin – Medicine
Mindre och medelstor högskola – University college
Män – Men
Naturvetenskap – Natural Science
Nyantagen – First year student
Personal – Staff
Prestationsgrad – Performance level
Procent – Per cent
Professur – Professorship
Registrerade studerande – Number of enrolled students
Ränta – Interest
Samhällsvetenskap – Social science
Skogsbruk – Forestry
Stipendium – Scholarship
Studiefinansiering – Study support
Tabell – Table
Teknik – Technology
Teologi – Theology
Universitet – University
Universitetstjänst – University post
Uppdragsforskning – Commissioned research
Uppdragsutbildning – Commissioned education
Utbildning – Education
Utbildningsbidrag – Study grant
Verksamhet – Activity
Vårdhögskola – College of health sciences
Yrkesexamen – Professional degree
Ålder – Age
Åldersfördelning – Distribution by age
Ämne – Subject
Ämnesområde – Subject area
144
Definitioner av vissa
begrepp
Antagning
Av högskola eller motsvarande, efter prövning av behörighet och ev. meritvärdering och
urval, fattat beslut om tillstånd att registreras på viss utbildning (kurs/program).
Distansutbildning
Distributionsform för kurs med i särskilda former utvecklade kontakter mellan lärare
och studerande och med i normalfallet ett fåtal gemensamma undervisningstillfällen.
Fakultet
Organisatorisk indelning i vetenskapsområden av forskning och forskarutbildning.
Gäststudent
Utländsk student som kommit till Sverige huvudsakligen i syfte att studera.
Heltidsstuderande
Studerande som är registrerad för högskolestudier omfattande minst en poäng per vecka
i genomsnitt under en termin.
Helårsstudenter
Med helårsstudenter avses antalet studenter som påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng delat med 40.
Helårsprestationer
Med helårsprestationer avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat
med 40.
Högskolenybörjare
Individ som första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning i Sverige.
Kurs
Den största enhet i grundutbildningen som betygsätts, och för vilken det finns en
fastställd kursplan.
Lärartjänst
Tjänst som professor (inkl adjungerad), lektor (inkl nordisk och utländsk), adjunkt och
forskarassistent samt tim- och gästlärare.
Prestationsgrad
Helårsprestationer dividerat med helårsstudenter.
Registrerade studenter.
Uppgift om antalet individer som har registrerats i studieregister med avsikt och rätt att
delta i en kurs (motsv.) under en viss period.
Social bakgrund SEI
Social bakgrund (socialt ursprung) definieras som föräldrarnas samhällsklass. SEI
(socioekonomisk grupp) är ett mått på social bakgrund som huvudsakligen bygger på
yrke.
Social bakgrund SUN
Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är en kod för klassificering av enskilda
utbildningar.
Sökande
Individ som anmält sig till en eller flera högskoleutbildningar (kurser eller program).
Bl. a. urskiljs behöriga och obehöriga sökande, och tidigare registrerade eller ej tidigare
registrerade sökande
Takbelopp
Den högsta ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som ett universitet eller
högskola sammantaget kan erhålla under ett budgetår.
Utbildningsområde
Av regeringen fastställd indelning av grundutbildningen att användas vid resursberäkning m.m.
Utbildningsprogram
Utbildning som består av, en för en högskola fastställd, kombination av kurser.
Utbytesprogram
Utbyte av lärare och/eller studenter m.fl. i avtalsreglerade former, t.ex. EU:s utbytesprogram, Nordplus eller bilaterala program.
Utlandsstuderande
Student som läser utomlands och beviljats studiemedel av CSN.
Yrkesexamen
Examen med viss yrkesinriktning som specificeras i examensordningen (SFS 1993:100
1993:221).
Ämne
Avgränsat kunskapsområde med egen benämning. I redovisningssyfte indelat i åtta
ämnesområden.
Högskoleverket är en central myndighet för
frågor som rör universitet och högskolor.
I Högskoleverkets uppgifter ingår att följa
upp, utvärdera och utöva tillsyn av universitetens och högskolornas verksamhet. Verket skall analysera tendenser av betydelse
för högskolan samt främja förnyelse och
stödja utvecklingen av kvalitet och pedagogik. Högskoleverket prövar rätt att utfärda
examina liksom rätten att inrätta vissa
professurer.
Studieinformation och en rad internationella frågor inom högskoleområdet, bedömning av utländska högskoleutbildningar m.m. är uppgifter som också åvilar
verket.
Högskoleprovet, högskolestatistik och samordning av det svenska universitetsdatornätet, SUNET, är andra uppgifter som
verket har.