Drönaren
Våren 2015
Ordföranden har ordet våren 2015
Vi har just haft konstituerande styrelsemöte och fördelat uppdragen inom
styrelsen. Vi hälsade Anders Fryklöf välkommen som ny sekreterare.
Till detta möte hör också att sammanfatta det gångna året för att ge
styrelsen ett underlag för en grovplanering av verksamheten. Vi kunde
konstatera att saneringen av materiellagret är klar men att det återstår
flamning av bihusen och skurning av golvet i friggeboden. Det kan göras i
vår när vi kan ställa ut all utrustning och få golvet fritt för rengöringen.
Därefter återstår det svåraste beslutet nämligen om vi vågar befolka
bigården med nya samhällen. Styrelsen bestämde sig dock för att vi skall
beställa två samhällen för leverans så tidigt som möjligt på försommaren.
Kan vi inte använda vår bigård får vi finna en provisorisk
uppställningsplats helst utanför flygradien från bikuporna i Skarpnäck. Vi
kan inte acceptera att föreningen skall vara utan bin ett helt år.
Under alla år har vi känt ett starkt stöd från Koloniföreningen. Ett stöd som
gav oss möjligheter till mark för bigården och utrymmen för materiel och
slungrum. I gengäld har vår förening garanterat tillgången på pollinatörer
genom målsättningen att tio bisamhällen skall finnas i bigården. När nu
kuporna står tomma känns det som en hederssak att vi så snart som möjligt
kan starta biodlingen och på nytt åter erbjuda kolonisterna åsynen av
honungsbin i blommor, buskar och träd.
Har då forskningen funnit orsakerna till vinterdödligheten? Knappast, men
några ledtrådar har vi trots allt. En är att kvalsterbekämpningen måste
göras än aktivare. Varroa är fortfarande en viktig orsak till försvagning av
bisamhällena och styrelsen har därför beslutat att bekämpningen skall
göras intensivare än tidigare. En annan orsak kan vara de nya
bekämpningsmedel som används i jordbruket och trädgårdsskötseln. De
gör att binas orienteringsförmåga förstörs så att dragbina inte hittar hem till
kupan utan omkommer i naturen. Vi har inga möjligheter att upptäcka om
sådana ämnen används i koloniträdgårdarna men om så sker ber jag
innerligt att kolonisterna går över till för bina ofarliga bekämpningsmedel.
Kanske sådana inte behövs alls om ett annorlunda växtval innebär
motståndskraftigare grödor.
Avslutningsvis vill jag tro att det här året ändå skall innebära en förnyelse
av biodlingen i Skarpnäck. Jag hoppas att vi därmed kan ge vårt bidrag till
den natur som ger oss människor den stimulans och de upplevelser vi så
väl behöver.
Nils-Erik Persson
2 Föreningsnytt
Den nya styrelsen består av följande personer:
Nils-‐‑Erik Persson Ordförande 070-‐‑642 23 73 Anders Fryklöf Sekreterare 070 554 49 65 Rolf Henriksson Kassör 070-‐‑789 15 79 Lamin Gassama Ledamot 073 443 49 20 Lennart Lindkvist Ledamot 08-‐‑742 34 05 Rolf Engquist Suppleant 070-‐‑21 83 531 Aktiviteter i föreningsbigården
Träffarna vid föreningsbigården i Skarpnäck fortsätter även den här
säsongen. Vi börjar klockan 10:00 och alltid på en lördag.
Första mötet äger rum lördagen den 18 april då vi snyggar till både inom–
och utomhus och därefter:
2 maj 16 maj 30 maj 13 juni 27 juni 11 juli 25 juli 8 augusti 22 augusti 5 september Vad vi gör fastställs inför varje träff beroende när vi får de nya samhällena
och hur de utvecklas. Men det blir allt från bisurr, varroa-behandling,
skattning till invintring. Föreningen bjuder på fika. Det krävs ingen
föranmälan, det är bara att dyka upp när det passar.
Du som har fått det här bladet i ett fysiskt brev Hjälp föreningen att spara porto-och kopieringskostnader. Vill du ha
Drönaren via e-post i fortsättningen? Hör av dig till
[email protected] så lägger jag upp din mejl-adress i
medlemsregistret. Naturligtvis kommer det inte skickas något annat än det
som berör föreningens aktiviteter.
Kungliga Vetenskapsakademien inbjuder till föreläsning
Den 20 maj kommer Thomas Seeley, forskare och författare till boken
Honeybee Democracy att berätta om kollektiv intelligens hos bisvärmar under
rubriken Collective intelligence in honey bees: How a swarm chooses its
home. Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för allmänheten. Det
krävs ingen föranmälan. Mer information finns på http://kva.se/seeley
Honung utan att slunga. Ren fantasi?
Kolla den här sidan med alternativ till traditionell slungning.
http://www.boredpanda.com/honey-on-tap-flow-hive-stuart-cedaranderson/ Du slipper hålla på tunga skattlådor. Funkar det? Om du provar
så hör gärna av dig om resultatet.
3 Nya medlemmar
Sedan höstens medlemsblad har vi fått nya medlemmar som hälsas varmt
välkomna:
Annette Granberg, Tyresö
Eva Hannerz, Stockholm
Christin Norberg Granberg, Tyresö
Pär Listi, Sköndal
Bekämpning av bisjukdomar
Jordbruksverket leder centralt bekämpningen av amerikansk yngelröta och
varroakvalster, följer angreppens uppträdande och spridning och utfärdar
föreskrifter och anvisningar om bekämpning. Verket bevakar också
trakékvalster, europeisk yngelröta och de exotiska skadegörarna
tropilealapskvalster och lilla kupskalbaggen.
Länsstyrelserna har regionalt ansvar och anger bland
annat tillsynsdistriktens omfattning, utser bitillsynsmän och svarar för
kontakterna med dessa.
Tillsynsmannen är den lokala myndigheten. Landet är uppdelat i cirka 600
tillsynsdistrikt och i vart och ett av dessa ska en tillsynsman svara för det
praktiska bekämpningsarbetet. Varje tillsynsman ska upprätta en så
komplett förteckning som möjligt över bigårdarna i sitt område.
Biodlaren har också ett ansvar att förebygga och hindra spridning av
smittosamma bisjukdomar. Vid bekämpning av varroa är det biodlaren
själv som väljer metod.
Lennart Lundkvist som är ledamot i föreningens styrelse är bitillsynsman.
Har du frågor till Lennart så passa på vid träffarna i bigården.
4 Vårrapport från Biörkmans bigårdar
Efter en lååång varm höst med mycket sen yngelsättning blev det yngelfritt
först i början på december, alltså dags för oxalsyrabehandling.
Det pratas mycket och många tror en massa saker, kanske för att man vill
göra som man alltid gjort, eller för att någon talat om en fantastisk ny
metod som man vill prova.
Just nu är det oxalsyraförångning som är på tapeten. Det finns flera, mer
eller mindre krångliga, ganska dyra, maskiner att köpa. En bra idé är att
föreningen köper in en maskin, sen sätter man upp sig på en lånelista om
man är intresserad. Man kan förånga underifrån eller uppifrån. Det verkar
inte spela någon roll vilket man gör, men har man polystyrenkupor är det
lättare och säkrare att utföra metoden uppifrån.
Fördelar: Du kan göra om behandlingen flera gånger, framförallt om du får
stort nedfall. Du behöver inte flytta massa lådor. Om du ser stort nedfall på
våren, med pudersockermetoden, kan du göra en tidig vårbehandling med
oxalsyra. Studier visar mindre vinterdödlighet vid förångning, kanske för
att man bara behöver 1-2 gram oxalsyra. Pudret sprider sig på bina och
ramarna. Bina behöver alltså inte äta upp oxalsyran för att vara effektivt
mot varroan (det finns normalt oxalsyra i alla kupor men tyvärr för liten
halt).
Nackdelar: Dyr i inköp. Det tar tid innan man kommit på tekniken. Det ger
obehaglig, ”farlig”, ånga om man gör fel. Man bör ha mask på sig.
Jag köpte i alla fall en maskin, med gaspatron, av Freddy Duwe. Inga
sladdar eller tunga batterier med mera. Bara att ta förångaren under armen
och ge sig ut i bigården. Jag körde alla mina 38 invintrade samhällen på en
dag, trots att jag har bina utspridda på 5 bigårdar. Nu i mitten av februari
lever fortfarande alla samhällen. So far so good…
I år verkar en massiv invasion av talgoxar vara ett större hot än varroan.
Talgoxarna hoppar, pickar och stör bina. Bina blir stressade och äter då mer
foder än beräknat. Blir det inte en tidig rensflykt kommer det att resultera i
utsot och senare i vår blir det brist på foder. Man kan lägga granris, ställa
en skiva mot flustret, eller hönsnät med mera. Men tyvärr hjälper det inte
mot katterna som hoppar från kupa till kupa för att jaga talgoxar.
Owe Björkman
5 Neonicotinoider skadar binas hjärnor
Många menar att huvudorsaken bakom den globala bidöden är jordbrukets
användning av pesticider som neonicotinoider. Nu finns det forskningsresultat
som visar att även små mängder neonicotinoider i blommors nektar och pollen
kan skada binas hjärnor, begränsa deras inlärningsförmåga och leda till att
samhället försvagas.
Forskare från skotska University of St Andrews och University of Dundee har
gjort experiment med humlor som fick små doser neonicotinoider. Den nivå av
neonicotinoider som experimentbin fick motsvarade den som har ansetts vara
acceptabel bakgrundsnivå men effekterna var ändå mycket negativa. De
analyserade samhällena visade en 55% minskning i antalet bin och 71% färre friska
yngelceller. Binas hjärnor hade skadats och deras inlärningsförmåga var klart
svagare än normalt och även om bina inte dog på grund av neonicotinoider så
hade de svårare att hitta mat och ta hand om samhället. Enligt Dr Chris Connolly:
- Our research demonstrates beyond doubt that the level of neonicotinoids generally
accepted as the average level present in the wild causes brain dysfunction and colonies to
perform poorly when consumed by bumblebees. In fact, our research showed that the ability
to perturb brain cells can be found at 1/5 to 1/10 of the levels that people think are present
in the wild.
Denna forskning blir viktig för beslutsfattare på nationell och internationell nivå
när de ska bestämma om pesticidanvändning inom jordbruk framöver.
Men neonicotinoider är inte den enda boven i dramat när det gäller bidöden, det
finns förstås många flera faktorer.
Referens: Moffat, C., Pacheco, J. G., Sharp, S., Samson, A. J., Bollan, K. A., Huang,
J., Buckland, S. T., Connolly, C. N. Chronic exposure to neonicotinoids increases
neuronal vulnerability to mitochondrial dysfunction in the bumblebee (Bombus terrestris).
FASEB Journal. 2015 Jan 29. pii: fj.14-267179
Artikeln är hämtad på nätet från Kalmarbygdens biodlare
6