18 Motioner och motionssvar - S
SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Motioner och motionssvar 5 10 15 20 Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter 3 Effektskatt 5 Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 7 Anpassad skatt på drivmedel 9 Skapandet av en grön investeringsbank 11 Transvården i Sverige 14 Ett tredje juridiskt kön 16 Transpersoners juridiska situation 18 Abort 20 Tandvård 22 Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 25 Harmonisera studentrabatter 27 Lika stöd till ungas engagemang 28 Nej till TTIP 30 Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 32 Demokratisera styrningen av Riksbanken och möjliggör en penningpolitisk stabiliseringspolitik 35 Högskoleprovet ska inte betalas av den enskilde 39 Tillsätt en statlig offentlig utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 40 25 30 Konsument- och privatekonomi på gymnasiet 43 Dags för undervisning om samtyckeskultur i skolan 45 Den offentliga arbetsgivarpolitiken 47 Riv upp Lex Laval 51 Sommarjobb 53 Byggbolag i offentlig regi 55 Kollektivisering av produktionsmedlen 57 Införande av partiskatt 58 Begränsad antalet mandatperioder för socialdemokratiska riksdagsledamöter 60 Privat lobbyism som skäl för uteslutning 62 1 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 Du säljer, han köper 64 Avskaffande av ränteavdrag 66 Införande av en markskatt 68 Inför ett enhetligt momssystem 70 Bilaga till motion 12, ”Dags för en human och solidarisk migrationspolitik!”: Vägen hit 72 2 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter 5 1. Motionär: STEK (Socialdemokratiska teknologer) Alla EU:s medlemsländer har vart och ett fått en tilldelad mängd utsläppsrätter för respektive år. Enligt ansvarsfördelningsbeslutet får de svenska utsläpp som sker i andra verksamheter än de som omfattas av utsläppshandeln under perioden 2013–2020 totalt uppgå till högst 309 miljoner ton. 10 15 Det land som ett år har lägre utsläpp än ansvarsfördelningsbeslutet kräver kan nästa år ha utsläpp som överstiger det årets tilldelning. Om de svenska utsläppen blir lägre än ansvarsfördelningsbeslutet – om Sverige presterar bättre än nödvändigt enligt avtalen kan staten sälja en del av ”överprestationen” till EU-länder som haft högre utsläpp än ESD tillåter. 20 Om ett land har överpresterat finns två alternativ: antingen sälja sina utsläppsrätter eller annullera dem. Om vi säljer utsläppen innebär det att allt det Sverige gjort för att minska mängden koldioxidutsläpp är förgäves, de ”äts upp” av det faktum att utsläppsrätten sålts vidare. Det andra alternativet är att annullera utsläppsrätten. 25 Reglerna är utformade så att den som släpper ut för mycket ett år enkelt kan kompensera detta genom att antingen köpa överblivna utsläppsrätter från ett land som släppt ut färre än deras utsläppsrätter tillåter eller genom att landet själv överpresterar ett senare år. Om vi säljer utsläppsrätter fördröjs alltså även andra EU-länders omställningsprocess. Kongressen föreslås besluta 30 att1 hela den svenska överprestationen under ansvarsfördelningsbeslutet 2013–2020 annulleras, samt 35 att2 S-studenter antar motionen som sin egen och insänder den till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter 3 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för den inkomna motionen. FS delar motionärens syn i denna fråga och anser att motionären lyfter en viktig problematik. Genom att Sverige som land har möjligheten att sälja utsläppsrätter riskerar, som motionären påpekar, andra länders omställningsprocess att saktas ner och att de vinster och framsteg som görs är förgäves utsläppsrätterna säljs vidare. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 10 att1 bifalla motionen. 4 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Effektskatt 2. Motionär: Mikael Walter 5 10 15 20 En rimlig utgångspunkt på̊ den svenska energimarknaden är att alla energiformer ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Undantag för detta bör göras endast ifall drift kommer att leda till framtida kostnader eller skador på̊ miljö̈ och klimat. Utsläpp av exempelvis svaveldioxid och kvävedioxid finns det skatter för. Det finns också̊ en avgift för kärnkraftsföretagen som ska täcka hantering och förvaring av använt kärnbränsle och kontaminerat material. Utöver detta finns det en effektskatt på̊ kärnkraftverken, vilket inte finns för några andra kraftverk. Denna beräknas på̊ den effekt som kärnkraftverken teoretiskt skulle kunna ha och måste därmed betalas om reaktorerna körs eller står stilla. Skatten har inte något uttalat ändamål och kan strida mot EU:s konkurrensregler. Den motsvarar cirka 4 miljarder om året alternativt 6,6 öre/kWh eller drygt en fjärdedel av priset på̊ kärnkraftsel. Om det skulle finnas specifika skäl att beskatta eller avgiftsbelägga kraftverk kan detta göras. Det kräver dock att relevanta beräkningar finns till grund. Kongressen föreslås besluta att1 S-studenter ska ta ställning för att effektskatten på̊ kärnkraftverken ska avskaffas. Effektskatt 5 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar för en intressant frågeställning kring harmonisering av skattesatser. 5 Förbundsstyrelsen noterar att effektskatten höjdes av den rödgröna samarbetsregeringens i vårändringsbudgeten 2015. Detta gjordes dels som en justering efter den allmänna prisutvecklingen men också för att skapa ytterligare finansiellt utrymme. Förbundsstyrelsen anser att effektskatten är rimlig då den är ett bra sätt att skapa reformutrymme. 10 Vidare konstaterar förbundsstyrelsen att S-studenter i det allmänpolitiska programmet klargör att vi strävar efter en kärnkraftsfri värld. Därför anser vi att det är rimligt att behålla effektskatten på kärnkraft. 15 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. Effektskatt 6 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 3. Motionär: Mikael Walter 5 Sverige är, tillsammans med Finland, världsledande inom teknik för slutförvar av använt kärnbränsle. Det går att diskutera hur pass säkert det planerade svenska slutförvaret är och om det kommer att hålla tills radioaktiviteten hos det använda kärnbränslet klingat av till bakgrundsstrålningsnivå, men det råder ingen tvekan om att ett slutförvar måste byggas. 10 SKB beräknar att den samtliga volymen använt kärnbränsle som behöver slutförvaras om dagens reaktorer körs i 50-60 år är 25 000 m3 (vilket motsvarar en kub med sidländ 30 meter). 15 I jämförelse har Danmark 233 kg uttjänta bränslestavar (ca 0,02 m3) från sin forskningsreaktor i Risø som de har problem att slutförvara eftersom så gott som hela Danmarks berggrund består av kalk och lera samt att Polen och Tyskland inte gillar tanken på̊ slutförvar nära sina gränser. Sverige har kritiserat Danmarks planer för att inte vara tillräckligt analyserade. Det skulle vara säkrare för alla parter, även Sverige, om vi tog hand om det danska bränslet – givetvis mot skälig ersättning. 20 Kongressen föreslås besluta 25 att1 S-studenter ska ta ställning för att Sverige och Danmark ska sluta ett bilateralt avtal om att Sverige ska ta emot Danmarks nuvarande använda kärnbränsle mot skälig ersättning. Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 7 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar för motionen. Motionären tar upp en viktig problematik kring frågan av kärnavfallets slutförvar. Förbundsstyrelsen ser dock en problematik i att Sverige som nation skulle ta emot andra länders kärnbränsleavfall. 5 10 Ett svenskt slutförvar skulle i många situationer innebära ett tryggare slutförvar än på andra platser i världen. Dock anser förbundsstyrelsen att det är av största vikt att en produktion av kärnkraft även innebär ett sort ansvar för det kärnavfall som bildas. Nationer som säljer sitt avfall avsäger sig därigenom sitt ansvar för det avfall från den kärnkraft som de själva har nyttjat och som det enligt SKB kommer ta 100 000 år innan det når en ofarlig nivå. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 avslå motionen. Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 8 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Anpassad skatt på drivmedel 4. Motionär: GSHF 5 10 Klimat hotet är ett lika påtaglig idag som terrorbalans var för under kalla kriget. Att anpassa vårt levnadssätt är en nödvändighet för framtiden. Inte sällan lyfts högre skatt på drivmedel upp som en möjlighet att minska utsläppen från trafiken, inte minst i städer där alternativa färdsätt finns att tillgå. Det är en bra ambition. Vad som har blivit skevt i utformandet av dessa styrmedel är att de samhällen och bygder där alternativen till bil är dåliga eller obefintliga påverkas mest. Bilberoendet blir absolut för många. Avstånden är längre vilket leder till högre konsumtion och därmed större påverkan av prisuppgång. Men att minska konsumtionen i någon större utsträckning är sällan ett reellt alternativ om man önskar bo kvar och behålla jobbet. På sikt leder denna skevhet till att skatten på drivmedel blir för låg i storstäder samtidigt som vi utarmar landsbygden. 15 20 25 Idag är koldioxidskatt, energiskatt och moms på drivmedel nationella. I framtiden bör ett system införas där skattetrycket blir högre där alternativen till bil är bättre och avstånden mindre. Detta till förmån för ett lägre skattetryck i glesbygd där alternativen är obefintliga. Beskattningen bör vara graderad och tillämpa ”mjuka” övergångar för att undvika genvägar. På så sätt kan vi höja våra ambitioner där de är möjligt och säkra den gröna omställningen. De ekonomiska resurserna för gröna investeringar och innovationer ökar. Då kan nya lösningar få bärkraft som sedan kan spridas i hela landet. Vi ser en urbanisering som lär fortsätta. Fler bor i städer med en allt bättre kollektivtrafik. Detta är bra. Låt oss använda detta för att skapa en bättre grönare framtid. Men vi ska inte göra de på bekostnad på de som stannar kvar och håller vår landsbygd levande. Kongressen föreslås besluta 30 att1 S-studenter driver frågan om en anpassad skatt på drivmedel som beskrivs ovan, att2 S-studenter verkar för högre drivmedelsskatt där alternativen till bil är goda, samt 35 att3 S-studenter uppmanar Socialdemokraterna att driva frågan och att regeringen utreder, konkretiserar och implementerar förslaget. Anpassad skatt på drivmedel 9 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Förbundsstyrelsen delar motionärens syn kring att det krävs incitament för att minska mängden biltrafik i våra städer både med hänsyn till miljön och våra gemensamma livsvillkor. Samtidigt vet vi att livsvillkoren för stad och landsbygd skiljer sig åt. Dessa skillnader måste politiken minska genom flera olika reformer. Vi håller med om att skatt är ett viktigt verktyg för att minska bilismen. Vi tror dock inte att ett fragmentiserat skattesystem är den rätta vägen. Förbundsstyrelsen vill se ett så enhetligt skattesystem som möjligt, bland annat för transparens, kredibilitet och för att undvika en eventuell skatteplanering. 10 För att minska på bilberoendet och den onödiga transporten inom städer och samhällen anser förbundsstyrelsen att en utbyggnad och i högre grad offentligt finansierad kollektivtrafik, bilfria zoner och en stadsplanering som främjar gång och cykel också är en del av lösningen på de problem som motionären beskriver. 15 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. 20 Anpassad skatt på drivmedel 10 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Skapandet av en grön investeringsbank 5. Motionär: SHS 5 10 15 20 25 30 35 40 Det krävs omfattande investeringar för att ställa om till ett miljömässigt hållbart samhälle, inte minst för att motverka klimatförändringen. Sverige bör därför göra som i Storbritannien och inrätta en statlig investeringsbank som uteslutande investerar i gröna projekt. Vi måste bli kvitt föreställningen om att investeringar i gröna projekt är mer riskfyllda än inom andra branscher. Denna inställning hämmar banker och andra aktörer på finansmarknaden, som annars vore naturliga partners för att förverkliga tillräckliga investeringar. Finanskrisen och den ökade regleringen av bankernas verksamhet som kom i dess spår har ytterligare ökat bankernas tveksamhet inför långsiktiga investeringar i gröna projekt. Det leder till att det ofta saknas kapital för investeringar i långsiktiga gröna projekt – exempelvis vindkraft, solenergi och klimatsmarta renoveringar av bostadsbeståndet som byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Den statliga Energieffektiviseringsutredningen konstaterade exempelvis att det finns en mycket stor skillnad mellan den lönsamma potentialen av energieffektiviserande åtgärder och de åtgärder som faktiskt genomförs. Bara cirka 15 procent av åtgärder som vore lönsamma för fastighetsägarna genomfördes i praktiken. Liknande förhållanden gäller i industrin och i transportsektorn. Det finns alltså en stor potential för samhällsekonomiskt viktiga projekt som långsiktigt är lönsamma på såväl företags- som samhällsnivå, men som i dagsläget inte utnyttjas. Därför bör Sverige följa Storbritanniens exempel och skapa en grön investeringsbank. En sådan investeringsbank skulle kunna ge ut klimatobligationer vars ränta garanteras av staten. Då skulle våra stora pensionsbolag och pensionsfonder kunna investera våra pensionspengar i klimatsatsningar. Storbritannien inrättade UK Green Investment Bank (UKGIB) i oktober 2012, för att öka investeringstakten inom den gröna ekonomin. Verksamheten sköts oberoende av den brittiska staten. Däremot har regeringen slagit fast att minst 80 procent av kapitalet ska användas inom de tre områdena havsbaserad vindkraft, energieffektivisering och avfallsåtervinning. Banken har utrustats med ett startkapital på cirka 31 miljarder svenska kronor, som senare utökats med ytterligare 8,3 miljarder kronor. Genom att UKGIB enbart får investera i projekt som förväntas drivas med vinst, undviker man det felaktiga intrycket att Skapandet av en grön investeringsbank 11 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET gröna projekt behöver offentliga bidrag för att klara sig. 5 10 15 20 25 Satsningarna i de första elva projekten har minskat utsläppen av växthusgaser med ungefär 2,5 miljoner ton – motsvarande de årliga utsläppen från en miljon brittiska personbilar. Projekten förväntas också resultera i 11,8 TWh el om året, mer än hela den befintliga svenska vindkraftsproduktionen. Med den brittiska modellen som förebild kan vi skapa ett starkt instrument för lönsamma investeringar i gröna projekt i Sverige. För att en svensk grön investeringsbank inte ska konkurrera med privata banker och finansinstitut är det viktigt att verksamheten, på samma sätt som i Storbritannien, begränsas till områden där investeringarna från andra aktörer inte räcker till. Investeringsbanken ska alltså gå in strategiskt på de områden där marknaden misslyckas med att uppbåda det investeringskapital som krävs. Så snart marknadens intresse och investeringsvilja vuxit tillräckligt, ska investeringsbanken dra sig tillbaka och lämna över hanteringen till andra aktörer. En svensk grön investeringsbank, kan vara drivande i en resurssnål och förnybar omställning av Sverige. De skulle inte bara innebära minskade utsläpp, fler jobb och ett ökat välstånd, utan också att behovet av offentliga subventioner och skattemedel för klimatinvesteringar minskar. Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt 30 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar aktivt för att en statlig investeringsbank med inriktning på gröna miljöprojekt startas. Skapandet av en grön investeringsbank 12 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Motionären lyfter en av vår tids stora ödesfrågor. Omställning till ett hållbart samhälle är absolut nödvändigt för att motverka klimatförändringen och många forskare menar på att vi måste agera nu. Att skapa möjligheter och eftersträvansvärda exempel i att investera hållbart är ett sätt. 10 Där är vi i Förbundsstyrelsen överens med motionären om att en grön investeringsbank är en viktig del av lösningen på ett stort globalt problem. Det är en hållning som vi gärna ser förbundet intar. Däremot tror inte vi att detta är något som förbundet kommer kunna prioritera under nästa verksamhetsår och därmed kunna verka aktivt för. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 bifalla att-sats 1, samt att2 avslå att-sats 2. Skapandet av en grön investeringsbank 13 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Transvården i Sverige 6. Motionär: USHF 5 10 På 70-talet ledde Socialdemokratin i Sverige vägen genom införandet av världens första offentligt finansierad transvård. Vi var ett föregångsland och många länder har sedan följt efter. 2012 avskaffades tvångssteriliseringen av den sista gruppen i Sverige, transpersoner. Detta väckte uppmärksamhet utomlands där Sverige lyftes upp som ett exempel på ett gammaldags perspektiv på vården av transpersoner. Vi har helt enkelt sackat efter. Denna motion syftar till att underlätta vardagen för tusentals människor i Sverige. Unga transpersoner är en ohyggligt utsatt grupp där en stor majoritet övervägt att ta sitt egna liv och var tredje försökt minst en gång. Om socialdemokratin tänker tackla psykisk ohälsa på ett seriöst sätt så är transpersoner, och särskilt unga transpersoner, en grupp som inte kan ignoreras. 15 20 25 30 35 40 Transvården är trots vissa reformer under alliansregeringen, fortfarande oerhört problematisk. Lagstiftningen gällande könskonträra namn dvs den lag som förbjöd namn som gick emot det kön som tilldelades en vid födseln, och tvångssterilisering må vara avskaffad men vården i sig vilar i stor grad fortfarande på principer från 70-talet vilka också stärker könsbinären. I många av de landsting som tillhandahåller transvård är den dessutom nedprioriterad och underfinansierad. Många av de förslag som presenteras saknar även klassperspektiv, där liberalisering ökar möjligheterna för de med ekonomiska resurser att genomföra åtgärder som skulle vara omöjliga för människor med vanlig arbetsinkomst. Det är dags att transpersoners rätt att ta beslut gällande sin egen kropp och hälsa respekteras. Hormonterapi kräver i Sverige diagnos som sätts efter minst ett års utredning av ett utredningsteam. I realiteten tar det ofta två år, och det är inte sällan som det tar ännu längre tid än så. Denna vänteperiod där personer som ofta redan väntat en längre period innan de kontaktat vården måste fortsätta kan skapa oerhört mycket lidande för individen som redan är utsatt för stor press. Detta leder till att många transpersoner söker sig till självmedicinering genom svarta marknaden vilket i sin tur ökar riskerna för vidare marginalisering i samhället markant. Det är därför av stor vikt att insatser sätts in snabbt särskilt för yngre transpersoner. Jag föreslår därför att den amerikanska modellen för informerat samtycke där patienten, efter att ha informerats om behandlingens risker, fördelar och nackdelar direkt inleder behandling. En svensk modell skulle kunna inleda behandling efter en kortare utvärdering av psykologer, efter vilken HRT kan inledas parallellt med utredningsfasens fortgång. Real life experience är en utvärderingsfas som är problematisk på många sätt. Den på- Transvården i Sverige 14 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 10 börjas ofta efter att hormonterapi inletts och krävs för att byte av juridiskt kön ska godkännas. Till att börja med leder det till onödigt psykiskt lidande för människor som märker av kroppsliga förändringar och börjar passera i offentliga miljöer, att pass och liknande identitetshandlingar markerats med fel kön. Sekundärt riskerar real life experience att stärka könsbinären och traditionella könsroller, där människor utvärderas efter hur mycket de “passar in” i sitt kön. Detta är en form som skulle vara oacceptabel vid någon annan behandling. Det är dags att den bedrövliga situationen som är dagens transvård utreds och reformeras. Små förslag som skulle stärka många unga personers situation landet över. Kongressen föreslås besluta 15 att1 transvård i så stor mån som möjligt ska ha ett utpräglad patientperspektiv där individernas rätt att ta beslut om sin egna kropp respekteras, att2 möjligheten för hormonterapi genom den amerikanska modellen för “informerat samtycke” utreds, samt 20 att3 utvärderingsfasen “real life experience” avskaffas. Förbundsstyrelsens motionssvar 25 30 35 40 En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Detta mål uppfylls idag inte och för transpersoner är det extra tydligt. Som motionären lyfter har Sverige haft en historia av att leda utvecklingen i arbetet för en jämlik vård för alla och denna utveckling har Sverige tyvärr hamnat efter i. En trovärdig politik för jämlikhet ska inte osynliggöra och exkludera. Det behövs ett tydligare patientperspektiv inom transvården så att patienternas behov är utgångspunkten och inte falska föreställningar om vissa kroppar. Idag är all svensk hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten. Möjligheten till hormonterapi utifrån "informerat samtycke" kan och bör därför utredas. Sjukvården arbetar redan aktivt för ökat patientinflytande genom tydligare beslutskompetens och transpersoner borde inte tillhöra något undantag. Förbundsstyrelsen delar även motionärens problematiska bild av real life experience. Transitionen kännetecknas redan som en tuff period och kravet på real life experience bidrar till ökat psykiskt lidande och risk för självmord hos en redan utsatt grupp Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 45 att1 bifalla motionen. Transvården i Sverige 15 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Ett tredje juridiskt kön 7. Motionär: Sofia Hvittfeldt 5 10 I vårar avlånga land finns många som inte identifierar sig som varken man eller kvinna. Nepal, Pakistan, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika har uppmärksammat detta och infört ett tredje juridiskt kön. Som ett förbund som kämpar för allas lika värde är detta en naturlig fråga för s- studenter att driva. Att ha ett tredje juridiskt kön är viktigt för att icke-genusfierade personer öppet ska kunna vara sig själva, och ett sätt att skapa tolerans för dessa människor och slå̊ vakt om deras rättigheter i samhället. De ska kunna ha ID med sin rätta identitet på̊ och kunna fylla i olika blanketter och ansökningar utan att behöva känna dysfori för att de tvingas in i genus-binären. Att införa ett tredje juridiskt kön skulle skicka en stark signal om allas lika värde och ändra diskursen angående genus och kön. Att bryta denna genus-binär är även ytterst viktigt för den feministiska kampen, då genus-binären ligger som grund för biologisk determinism och används för att rättfärdiga förtryck även mot kvinnor. 15 Kongressen föreslås besluta att1 S-studenter ska verka för att Sverige ska införa ett tredje juridiskt kön, samt 20 att2 S-studenter ska verka för att att byta till detta tredje juridiska kön endast ska kräva en enkel blankett som skickas till socialstyrelsen. Ett tredje juridiskt kön 16 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ett tredje juridiskt kön är en viktig reform. Genom att undantagslöst kategorisera människor som antingen man eller kvinna upprätthåller staten en av patriarkatets stöttepelare. Som motionären skriver är Sverige i detta avseende inget föregångsland och det är hög tid att även vi erkänner människors rätt att identifiera sig själva som den de är. Förbundsstyrelsen anser dock inte att S-studenter ska ta detaljerade ställningstaganden om hur själva bytet ska gå till, eller för den delen vilken myndighet som ska ta emot handlingarna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 bifalla att-sats 1, samt att2 avslå att-sats 2. 20 Ett tredje juridiskt kön 17 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Transpersoners juridiska situation 8. Motionär: USHF 5 10 15 Trots att transpersoners rättigheter stärkts under alliansregeringen är de fortfarande en grupp som ur juridiskt perspektiv har lång väg att gå. Socialdemokratin bör vara en av aktörerna som leder rättighetskampen för transpersoner. Lagstiftningen tar på flera ställen inte hänvisning till könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta är ett stort problem, då transpersoner ofta faller mellan stolarna vid juridiska tvister avseende diskriminering. Ett exempel på detta är grundlagen, vars antidiskrimineringsskydd inte sträcker sig till personer av könsöverskridande identitet eller uttryck trots att den skyddar på basis av sexuell läggning. Ett annat exempel är att åldersgränsen för byte av juridiskt kön kvarstår trots att det inte längre är mot lagen att byta namn till ett så kallat könskonträrt namn, dvs ett namn som går emot det kön som tilldelades en vid födseln,. Att juridiskt könsbyte kvarstår vid 18 års ålder och kräver en diagnos gör det extremt problematiskt för transpersoner under denna ålder, som inte heller kan inleda utredning innan de når myndig ålder. Det framstår endast som byråkratisk envishet att tvinga dessa ungdomar att fortsätta stämplas med fel kön, långt efter de haft möjlighet att byta namn. 20 25 Det är också problematiskt ur ett klassperspektiv att aspekter av vården fortfarande kostar pengar. Ett totalt namnbyte, där inget av de ursprungliga förnamnen behålls, kostar fortfarande pengar. Summan är inte stor, 1000 kronor, men det finns ingen anledning att ett komplett namnbyte inte ska likställas med ett namnbyte där en del av de ursprungliga förnamnen behålls vilket redan är gratis första gången. Kongressen föreslås besluta 30 att1 åldersgränsen för byte av juridiskt kön avskaffas och kravet på transsexualismdiagnos lättas, att2 även namnbyte där ingen del av det ursprungliga namnet behålls ska vara gratis första gången, samt 35 att3 all lagstiftning som åsyftar skydd på basis av sexuell läggning även ska skydda gällande könsöverskridande identitet och uttryck. Transpersoners juridiska situation 18 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Förbundsstyrelsen håller med om att socialdemokratin bör vara ledande i kampen för transpersoners rättigheter. Transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i Sverige och utsätts systematiskt för diskriminering. Behovet av skyddslagstiftning är således stort. 10 Eftersom juridiskt kön tilldelas den enskilde utan att hen har någon möjlighet att påverka det är det angeläget att individen ska kunna byta juridiskt kön. Det gäller både för de som är yngre och äldre än 18 år och oavsett ekonomisk styrka. Att avskaffa åldersgränsen och minska kostnaderna är därför önskvärt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 bifalla motionen. Transpersoners juridiska situation 19 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Abort 9. Motionär: SSK 5 På många håll i Europa drabbas aborträtten av bakslag och även i Sverige dyker det upp fler som ifrågasätter den. Därför behövs det krafttag både på nationell och internationell nivå för att försvara och utveckla rätten. 10 Sveriges abortlag är från 1974. Den innebär att abort får utföras fram till vecka 18 och att Socialstyrelsen därefter om ”synnerliga skäl föreligger” får bevilja tillstånd om det inte finns anledning att tro att ”fostret är livsdugligt.” Enligt praxis är detta vecka 22. Därefter får abort enbart beviljas om kvinnans liv eller hälsa är i fara. 15 20 De allra flesta aborter i Sverige görs långt innan vecka 18, men några hundra sker varje år efter denna. En betydande orsak till detta är att många allvarliga sjukdomar hos fostret inte kan upptäckas tidigare. Då är det olyckligt att behöva vänta på Socialstyrelsens utlåtande. Vi tycker att det inte finns något skäl till att någon annan än kvinnan och läkare ska lägga sig i fram till att det är möjligt att fostret är livsdugligt. I övrigt bör ingenting ändras. Kongressen föreslås besluta att1 S-studenter tar ställning för och driver att Socialstyrelsen prövning mellan vecka 18 och 22 tas bort och att gränsen för fri abort höjs fram till vecka 22. Abort 20 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen är helt eniga med motionären i frågan om aborträtten. Den svenska lagstiftningen bygger på kvinnas rätt till sin egen kropp och hälsa. Vi är stolta över den svenska aborträtten, men detta är dessvärre en rättighet som inte är någon självklarhet runt om i världen. I Europa finns det länder som i princip förbjuder abort helt. I Sverige har fri abort upp till vecka 18 länge varit normen. Men precis som motionären lyfter anser förbundet att det är olyckligt att behöva vänta på Socialstyrelsen svar mellan vecka 18 och vecka 22. Beslutsrätten ska inte övertas av Socialstyrelsen då kvinnor tvingas riskera sin psykiska respektive fysiska hälsa. Aborträtten ska alltid utgå från kvinnans rätt att bestämma över sin kropp. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 bifalla mortionen. Abort 21 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Tandvård 10. Fria och jämlika leenden – om rätten till god munhälsa hela livet. Motionär: STEK, Socialdemokratiska teknologer 5 Tänderna får inte fortsätta vara en klassfråga. Detta måste vi socialdemokrater vara överens om. Vid jobbkongressen 2009 fastslogs att ”Vårt långsiktiga mål är ett högkostnadsskydd av samma modell som inom hälso- och sjukvården.” Snarlika formuleringar i motioner och i det allmänpolitiska programmet har vid flera tillfällen antagits av S-studenters kongresser. 10 Självklart bör tandvården vara en del av den allmänna sjukförsäkringen, men det finns många fler nödvändiga reformer som måste på plats för att nå målet om var och ens rätt till en god munhälsa. 15 20 25 30 Äldretandvård När många äldre kommer in i åttioårsåldern upphör de att ha kontakt med tandvården och andelen som förlorar kontakt ökar sedan avsevärt med stigande ålder. Detta har en mycket stor negativ påverkan på de äldres munhälsa, vilket medför försämring av livskvaliteten. Det är därför av yttersta vikt att det offentliga verkar för att få äldre att fortsätta den regelbundna kontakten med tandvården högre upp i åldrarna. Förebyggande tandvård Den förebyggande tandvården i Sverige har under senare år förbisetts och nedprioriterats. Detta är djupt problematiskt, eftersom det påverkar många människors munhälsa negativt, och då särskilt de som inte på egen hand kan bekosta denna vård. Bristen på förebyggande vård är även ett samhällsekonomiskt problem, eftersom den är mycket billigare än den vård som blir nödvändig om den förebyggande vården inte utförs. Att tillgodose alla människor rätten till god hälsa och välbefinnande är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Det är också ett av våra största framtidsprojekt. Viktiga steg för att förverkliga detta måste tas snarast. Kongressen föreslås besluta 35 att1 tandvården görs avgiftsfri från 75 års ålder, 40 att2 alla svenska medborgare samt asylsökande och papperslösa som befinner sig i Sverige ges rätt till en kostnadsfri undersökning utförd av tandläkare en gång per ett och ett halvt år, Tandvård 22 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET att3 den förebyggande tandvården görs avgiftsfri för alla svenska medborgare samt asylsökande och papperslösa som befinner sig i Sverige, 5 att4 kostnaden för förebyggande tandvård (fram till dess att den görs avgiftsfri för alla) inkluderas i försörjningsstödet, samt att5 S-studenter antar motionen som sin egen och insänder den till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. 10 11. Gratis tandvård för heltidsstudenter och upp till 30 års ålder. Motionär: Sofia Hvittfeldt 15 20 25 30 Att ha friska och hela tänder är inte bara viktigt för den övriga hälsan, men också̊ en viktig del av självkänslan. Det råder fri prissättning på̊ tandvård sedan 1999 och det kan konstateras att priserna är tämligen höga. En basundersökning av en tandläkare kan exempelvis kosta 800 kr och med en utredning 1600 kr. Tanduttagning kan gå̊ loss på̊ 1000 kr och en rotfyllning på̊ 4100 kr om man har olyckan att ha dubbla kanaler. Tandreglering i två̊ år kan kosta 18 100 kr. Det finns ett högkostnadsskydd satt på̊ 3000 kr, därefter täcker skyddet 50% på̊ belopp mellan 3000 kr och 15000 kr och 85% för behandlingar över 15 000 kr. Trots detta högkostnadsskydd blir det ändå̊ mycket pengar för någon med lägre lön eller en student som ska klara av att betala hyra, räkningar, mat, dyr kurslitteratur och eventuellt pendlarkort på̊ ca 9000 kr per månad från CSN. Höga priser på̊ tandvård gör god tandhälsa till en klassfråga men även en geografisk fråga. I exemplevis Västra Götaland har man gratis tandvård hela det året man fyller 24 år. I exempelvis Uppsala län är denna gräns på̊ 20 år. På grund av arbetsmarknadssegregationen där ”manliga” jobb är bättre betalda och kvinnors lägre löner för samma arbete är även detta något som särskilt drabbar kvinnor. Av dessa anledningar borde det vara en självklar fråga för ett socialdemokratiskt studentförbund att driva som en del av klasskampen och feminismen! Kongressen föreslås besluta 35 att1 S-studenter ska driva frågan om gratis tandvård för alla studenter, att2 S-studenter ska driva frågan om gratis tandvård för alla upp till 30 år, 40 att3 S-Studenter ska arbeta för att det socialdemokratiska partiet ska jobba för att införa gratis tandvård för studenter i Sveriges alla olika län, samt att4 S-Studenter ska arbeta för att det socialdemokratiska partiet ska jobba för att införa gratis tandvård för all upp till 30 år i Sveriges alla olika län. 45 Tandvård 23 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Då både motion 10 och motion 11 behandlar frågan om tandvård har vi i Förbundsstyrelsen valt att lämna ett gemensamt utlåtande till båda motionerna. 5 10 Vi delar motionärernas analys om att hälsan och munhälsan är en viktig jämlikhetsfråga. Som motionärerna framhåller anser förbundet redan att sjukvården ska behandla hela kroppen, vilket innebär att även tandvård ska ingå i rätten till vård. Detta gör att vi anser motionen besvarad, och därmed anser vi inte det märkligt att skicka en besvarad motion till riksdagsgruppen. Däremot ser vi gärna att kongressen ställer sig bakom ett uttalande i motionernas andemening och skickar till Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 anse attsats 1, 2, 3 och 4 i motion 10 besvarad, att2 avslå attsats 5 i motion 10, samt att3 anse motion 11 besvarad. Tandvård 24 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 12. Motionär: SHS 5 10 15 20 25 Sedan augusti 2012 har S-studenters migrationspolitiska nätverk bildat och opinionsbildat kring migrationspolitik. Nätverket har drivits av engagerade medlemmar i många SStudenter klubbar runtomkring i landet. Nätverket vill säkerställa att partiet i regeringsställning såsom i opposition stänger dörren för främlingsfientligheten och bedriver en politik som stärker snarare än begränsar asylsökandes, liksom andra migranters, rättigheter. De socialdemokratiska värderingarna har en inneboende antirasism byggd på solidaritetstanken och tron på alla människors lika värde. Denna politiska värdegrund är inte något som vi kan avsäga oss när vissa frågor känns svåra att ta i. Gör vi det förlorar vi vår trovärdighet och öppnar upp för en främlingsfientlig utveckling där Sverigedemokraterna får politisk legitimitet i frågor som rör samhällets grundläggande människosyn. För att driva vidare på utvecklingen där asylsökandes och andra migranterna rättigheter stärks och där socialdemokratin står i täten mot främlingsfientligheten har vi tagit fram en reformlista med 13 konkreta förslag för en ny human, solidarisk och rättighetsbaserad migrationspolitik. Reformlistan är inte uttömmande men är ett bra underlag för att förbundet även i fortsättningen ska stå i täten för en human och solidarisk migrationspolitik som en sidoorganisation till partiet men också i samhällsdebatten. Vissa förslag finns med från det förra reformprogrammet men är fortfarande aktuella. Andra reformer har hunnit genomföras, eller som partiet ställt sig bakom, såsom vård för asylsökande och papperslösa på lika villkor som för medborgare. Reformlistan i sin helhet, med beskrivningar av förslagen, är bifogat som en bilaga men kommer också att finnas tillgänglig som länk och i pappersformat. En sammanfattning av reformförslagen följer nedan och är indelade i tre kategorier: 30 35 Vägen hit 1. Särskilt ömmande - inte synnerligen ömmande skäl 2. Säkra lagliga vägar till Europa 3. Se över anhöriginvandringen och återinför “sista länken" 4. Ett rättvisare och mer solidariskt system för kvotflyktingar Processen 5. En total översyn av utlänningslagen 6. Utöka resurserna till asylprocessen Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 25 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 7. Öka Migrationsverkets utredningsansvar 8. Utöka antalet auktoriserade tolkar och rättstolkar 5 Mottagandet 9. Inför ett solidariskt kommunalt mottagningssystem för asylsökanden 10. Öka dagersättningen för asylsökanden 11. Förlora inte viktig tid – säkerställ insatser från dag ett 12. Stoppa vinstjakten i asylmottagandesystemet 13. Arbeta långsiktigt för att hjälpa fattiga EU-medborgare 10 Kongressen föreslås besluta 15 att1 det Socialdemokratiska Studentförbundet ställer sig bakom S-Studenters Migrationspolitiska nätverks reformprogram för en human och solidarisk migrationspolitik, att2 det Socialdemokratiska Studentförbundet arbetar aktivt för att driva reformprogrammet, samt 20 att2 reformprogrammet skickas vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsens motionssvar 25 Förbundsstyrelsen välkomnar Migrationspolitiska nätverkets reformförslag. Delar av förslaget ingår redan i ”10 Reformer för en ny Socialdemokratisk Migrationspolitik” som utformades förra året. Där bland annat säkra och lagliga vägar till Europa har varit en av dem. Många av förslagen har förbundet redan ställt sig bakom. 30 Precis som motionärerna skriver så finns det stora brister i den svenska asylpolitiken. Exempelvis har den förra regeringen öppnat upp dörrarna för privata företag i asylmottagandet. Respekten för de mänskliga rättigheterna ska vara grundläggande för den svenska migrationspolitiken. Det gläder oss att det nya reformprogrammet ”dags för en human och solidarisk migrationspolitik” både tar tillvara på äldre förslag men också kommer med nya och välförankrade förslag som lyfter problemen inom svensk asylpolitik 35 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 40 att1 bifalla motionen. Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 26 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Harmonisera studentrabatter 13. Motionär: S-studenter Malmö 5 Problemen med olika regleringar vad det gäller studentrabatter i olika länder hämmar den fria rörligheten. Gränshinder över Öresund, längst Torne-älv och längst den svenska-norska gränsen är bara några exempel. Det är olika regler vad det gäller studentrabatter vid resor och S-studenter Malmö anser att detta skapar begränsningar för studenter med att läsa kurser över gränsen. Exempelvis om man studerar på Malmö Högskola eller Lunds Universitet och vill läsa i Köpenhamn är kostnaden för resan hög då studentrabatten inte gäller. 10 Kongressen föreslås besluta 15 att1 Socialdemokratiska studentförbundet tar motionen som sin egen, samt att2 Socialdemokratiska studentförbundet ser över de olika reglerna och utreder möjligheten att kunna harmonisera studentrabatter i olika länder. 20 25 30 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar motionären för att ha lyft fram en viktig fråga. Förbundsstyrelsen ser vikten i hur studentrabatten underlättar vardagen för studenter. Förbundsstyrelsen håller med i att studenter som önskar studera över landgränser drabbas hårt av detta då rabatten inte gäller utomlands. Däremot ser förbundsstyrelsen problemet i att motionen förutsätter att det finns ett enhetligt system för studentrabatter, vilket inte existerar idag. Rabatt för studenter viktigt och det är olyckligt att det inte är enhetligt system för detta över nationsgränserna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. 35 Harmonisera studentrabatter 27 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Lika stöd till ungas engagemang 14. Motionär: S-studenter Malmö 5 10 15 20 Idag är ca 700 000 unga engagerade i det unga civilsamhället. Samma siffra för ungdoms-idrottsrörelsen är 800 000. Trots att antalet engagerade är nära densamma får ungdoms-idrottsrörelsen 1,8 miljarder kronor i stöd, jämfört med civilsamhället för unga som får dela på 281 miljoner. Denna ojämlika värdering på ungas demokratiska engagemang är högst problematisk. Värdet av engagemang i en demokratisk miljö där unga själva får sätta ramar och skapa innehåll, samt lära sig om demokratisk organisation, går ej att underskatta. Den intellektuella folkhälsan nedprioriteras av nuvarande modell, som skickar en tydlig signal om att unga bör idrotta istället för att engagera sig ideellt. Sverige riskerar att förlora delar av sitt demokratiska ethos till omvärlden om vi inte ger unga resurser för att engagera sig demokratiskt och politiskt. Genom bristande ekonomiskt och politiskt stöd till det unga civilsamhället ges inte unga chansen att genomföra sina visioner, sprida sina budskap och engagera sina kamrater. Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen, samt 25 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att de nationella anslagen till det unga civilsamhället höjs till samma nivåer som det nationella stödet till idrottsrörelsen. Lika stöd till ungas engagemang 28 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning och mål. Frågan om statsstödet till ungdomsorganisationerna är relevant och viktigt i en tid när demokratiska värden i ifrågasätts av växande antidemokratiska rörelser. Ungdomar som organiserar sig och förenas i sitt engagemang är en tydlig motvikt. Ungdomsrörelsen vuxit de senaste tio åren samtidigt som statsstödet varit på samma nivå. Statsbidraget borde följa samhällets och ungdomsorganisationernas utveckling. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 bifalla motionen. Lika stöd till ungas engagemang 29 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Nej till TTIP 15. Motionär: S-studenter Malmö 5 Det transatlantiska handelsavtalet, TTIP, förhandlas just nu fram mellan EU och USA. TTIP är inte ett traditionellt handelsavtal utformat för att främst minska tullar på importer mellan handelspartner, då tullarna mellan EU och USA redan befinner sig på i princip icke-existerande nivåer. Istället är syftet att ta bort ”hinder” i form av regleringar som begränsar de potentiella vinster som transnationella företag kan göra på USA:s och EU:s marknader. Detta innefattar borttagande eller försämringar av viktiga sociala normer och miljöregler liksom arbetstagares rättigheter. 10 15 20 Målet med avtalet är att göra det lättare för företag att etablera sig på nya marknader och leda till en ökning av arbetstillfällen. Det är mycket tveksamt att fallet blir så. Det finns stora indikationer på att TTIP kommer att medverka till långvariga och påtagliga störningar för europeiska arbetstagare (det fastställer även EU-kommissionen i sin konsekvensanalys1) eftersom företag blir uppmuntrade att producera varor och tjänster i amerikanska delstater där normerna på arbetsmarknaden är sämre och fackliga rättigheter obefintliga. På så vis riskerar stater med starkare lagstiftning om arbetsrätt och kollektivavtal att få arbetstillfällen outsourcade. En process som inte bara leder till förlorade arbetstillfällen utan också i längden leder till pressade löner och sämre arbetsvillkor på svensk och europeisk arbetsmarknad. Tidigare erfarenheter från liknande avtal (exempelvis NAFTA) visar på att fackföreningarnas oro innan avtalet blev materialiserade. Enligt Economic Policy Institutes studie av NAFTA-avtalets första tolv år innebar det en nettoförlust på över en miljon amerikanska arbetstillfällen och betydande lönesänkningar för ytterligare miljontals arbetare2. 25 30 35 I TTIP ingår också den omdebatterade ISDS-klausulen (Investor-State Dispute Settlement) vilken innebär att investerare ges rätt att stämma stater om lagstiftningar och regleringar skulle komma att påverka investeringsvärdena negativt. Detta skulle innebära att riskkapitalbolag och koncerner skulle kunna stämma Sverige på basis av de regleringar Socialdemokraterna avser införa i välfärdssektorn om exempelvis krav på bemanning och andra kvalitetsregleringar. ISDS finns inkluderat i ett stort antal redan existerande handelsavtal. Skillnaden är att ISDS utformades för att skydda investerare i handelsavtal med nationer som saknar fungerande rättssystem. Både EUs medlemsländer och USA har stabila och fungerande juridiska system. Därmed finns det ingen anledning att ta upp tvister i internationella domstolar. 1 ”Impact Assessment Report on the future of EU-US trade relations”, Strasbourg: EU kommissionen, 12 mars 2013, avsnitt 5.9.2. 2 Robert E.Scott, Carlos Salas och Bruce Campbell, ”Revisiting NAFTA: Still not working for North America’s workers”, Washington DC: Economic Policy Institute, September 2006; Ben Beachy, “NAFTA at 20”, Washington DC: Public Citizen, January 2014. Nej till TTIP 30 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Kongressen föreslås besluta 5 att1 Socialdemokratiska Studentförbundet ska ta ställning mot TTIP-avtalet, att2 Socialdemokratiska Studentförbundet ska verka för att handelsavtal som förhandlas med stater med fungerande juridiska system inte ska innehålla ISDS-klausuler, samt 10 att3 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen. Förbundsstyrelsens motionssvar 15 20 25 30 35 40 För tillfället pågår en aktiv debatt om frihandelsavtalet TTIP, samtidigt som avtalet hållet på att förhandlas klart. Förbundsstyrelsen förstår och delar motionärens oro gällande det transatlantiska handelsavtalet (TTIP) och skydden för investerare samt villkoren för tvistelösning (ISDS klausulen). Men denna oro har vi även kring andra handelsavtal och internationella förhandlingar. Det handlar om att värna arbetares rättigheter, nationellt och internationellt. Frihandel och bättre möjligheter för investeringar mellan i detta fall EU och USA är i grunden positivt för svensk ekonomi och den svenska arbetsmarknaden. Frihandel får dock aldrig ske med risk för negativa effekter för arbetstagare i form utav att exempelvis arbetsmiljöarbete ses som ett handelshinder. De värden och intressen som motionären lyfter är också förbundets grundläggande hållningar och principer som inte ska tummas på. Förbundsstyrelsen ser det dock problematisk att ta ställning mot ett avtal som inte är färdigförhandlat då det inte går att säga vad vi då tar ställning mot. Vidare får inte staternas suveränitet utarmas på så sätt att frihandelsavtal påverkar staters inre angelägenheter på orimliga sätt. Där kommer den omdebatterade ISDSklausulen in. ISDS-klausuler syftar främst till att lösa en problematik som kan uppstå när handel bedrivs mellan mer eller mindre korrumperade länder med dåligt fungerande rättssystem. Detta är en problematik som inte finns mellan EU och USA, varpå klausulerna blir överflödiga. Vidare är det djupt odemokratiskt att den slutna grupp som ska pröva dessa rättstvister har så stor maktbefogenhet på en annan stats lagstiftning. Därför finns stor anledning att rikta kritik att TTIP ska innehålla ISDS-klausuler. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå att-satserna 1 och 3, samt 45 att2 bifalla att-stas 2. Nej till TTIP 31 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 16. Motionär: SHS 5 10 15 20 25 30 Jaromir Benes och Michael Kumhof arbetar på Internationella Valutafonden, IMF, och har skrivit en rapport med titeln The Chicago Plan Revisited. Egentligen är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen. Vad de två författarna gjort är att de uppdaterat den till dagens moderna ekonomi. Rapporten tar sikte på en av de mest fundamentala funktionerna i den moderna ekonomin: hur pengar görs. Många, både bland allmänheten men även politiker är inte medvetna om hur det går till. De flesta tror att det bara är riksbanken som får skapa pengar. Men faktum är att av 2418 miljarder, Sveriges totala penningmängd, är endast 84 miljarder sedlar och mynt. 97 procent av alla pengar som cirkulerar i samhället är alltså skapade av privata banker när de ger ut lån. Detta kallas Fractional-reserve banking och är inget nytt påfund utan påbörjades redan 1666 när Storbritannien införde ett sådant system. Ett exempel på detta är att de fyra storbankerna i Sverige SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken 2012 hade eget kapital på 565 miljarder kronor. Deras samlade tillgångar var på 12 500 miljarder kronor. Det motsvarar att varje krona i kapitalet är belånad 22 gånger, eller att 95,5 procent av tillgångarna finansierats med lån. De totala skulderna var därmed 11 935 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges BNP 2012 var cirka 3 700 miljarder. Ett problem, som även Henry Simons och Irving Fisher noterade, är att detta system ofta leder till våldsamma upp- och nedgångar i ekonomin. Tyvärr så speglar mycket av den moderna makroekonomiska litteraturen inte bankers funktion korrekt. Oftast beskrivs banker enbart som mellanhänder mellan sparare och låntagare medan deras centrala funktion egentligen är att vara den som producerar pengar. Det går till som så att de i samma stund som de beviljar ett lån skapar en fordran på sig själv i form av ett tillgodohavande på låntagarens konto. Detta fungerar sedan som pengar. Det är alltså lån som skapar pengar på konton och inte tvärtom. Det betyder att banker inte behöver vänta på att någon först sätter in pengar innan de kan låna ut. 35 Genom denna process skapar bankerna köpkraft genom att pumpa ut mer pengar i ekonomin. Och hur mycket de skapar beror främst på hur optimistiska bankerna är om ekonomin. 40 Banker skapar mycket pengar i en uppgång, något som spär på denna uppgång. I sämre Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 32 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET tider minskas lånen och därmed mängden pengar, vilket förvärrar nedgången. Allt detta drivs alltså nödvändigtvis inte av hälsotillståndet i ekonomin, snarare kan bankernas agerande styra detta tillstånd. 5 10 Hur ser då lösningen ut? Grundtanken i Chicagoplanen är att helt separera bankernas roll som långivare och skapare av pengar. Banker skulle behöva backa upp all inlåning på konton med hundra procent reserver. Idag behöver den inte backas upp alls då riksbanken 1 april 1994 beslutade att reservkrav för banker och kreditinstitut, i form av insättningar på konto i riksbanken, reduceras till noll. Bankerna idag behöver alltså inte ha några som helst pengar för att finansiera nya lån utan de kan skapa dem vid ögonblicket då lånet ges. Detta skulle dock inte gå enligt Chiagoplanen utan med den måste nya lån finansieras med befintliga besparingar. 15 Det skulle betyda ett slut på ett banksystem byggt på ”fraktionella reserver”, och därigenom också slutet på bankrusningar, där alla kunder samtidigt går till banken för att ta ut sina pengar, något som i dagens läge sänker vilken bank som helst. 20 25 30 Ett genomförande av planen skulle också betyda att staten tar kontroll över pengaskapandet. Bankernas reserver skulle bestå av statligt utgivna pengar, inte som skulder utan istället som en slags andelar i staten. Denna modell har forskarna simulerat på USA:s ekonomi. Resultatet är slående: statens skuld minskas dramatiskt, men även privata skulder sjunker. Bankkriser försvinner, tillväxten stiger med 10 procent och utvecklingen blir mer stabil. Även inflationen kan sjunka mot noll utan att det skapar problem. Införs detta i Sverige skulle det ta bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och minimera finansbranschens makt över samhället. Kongressen föreslås besluta 35 att1 Socialdemokratiska studentförbundet arbetar för ett införande av Chiagoplanen i Sverige, 40 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt att3 Socialdemokratiska studentförbundets representant i Socialdemokratiska Arbetarepartiets partistyrelse och verkställande utskott är pådrivande i denna fråga. 45 Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 33 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen tackar motionären för att lyfter fram ett område som är en bärande pelare i vårt samhälle, nämligen den finansiella sektorn och det finansiella systemet. Att privata aktörer utom demokratisk kontroll tillåts styra pengaskapandet och pengaflödet är högst problematiskt. Som tidigare noterat är det alltid staten som går in med skattemedel för att lösa just de problem som dessa aktörer bidrar till. I det tycker förbundsstyrelsen att det är väldigt viktigt att vi inte föregår debatten. Förbundsstyrelsen anser även att det är viktigt att kunna hålla en idépolitisk diskussion kring ämnet innan man tar ett sådant specifikt ställningstagande som att anamma just Chicagoplanen. Förbundsstyrelsen anser att även om Chicagoplanen är ett alternativ till dagens penningmarknadssystem så är det av viktig att förbundet inte låser sig vid en specifik modell. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att1 avslå motionen. Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 34 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Demokratisera styrningen av Riksbanken och möjliggör en penningpolitisk stabiliseringspolitik 17. Motionär: LSSK 5 10 15 20 25 30 35 Riksbanken har tilldelats en långtgående självständighet i att både precisera inflationsmålet och att utforma penningpolitiken. Vi menar att det krävs en tydligare och mer demokratisk ansvarsfördelning där Riksdagen beslutar om de mer precisa målen för penningpolitiken och Riksbanken ansvarar för att verkställa dessa mål. Det är likväl mycket viktigt att värna om Riksbankens självständiga position som verkställande myndighet. Folkets förtroende för en låg och stabil inflationsnivå får inte äventyras. Riksbanken skulle dock med hjälp av penningpolitiken kunna göra betydligt mer för att bidra till att Sverige uppnår full sysselsättning och bättre dämpar konjunktursvängningar. Under lång tid har Riksbanken fört en alltför stram penningpolitik med en alltför hög reporänta. Konsekvenserna har blivit att inflationen huvudsakligen har legat under inflationsmålet och att den konjunkturella arbetslösheten har blivit högre än vad den hade kunnat vara och att ekonomiska återhämtningar har gått långsammare än nödvändigt. Med detta i åtanke anser vi att det är orimligt att penningpolitiken inte används för att stabilisera konjunktursvängningar. Särskilt i en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs är penningpolitiken sannolikt det viktigaste verktyget för att i allmänhet påverka BNP och i synnerhet bedriva stabiliseringspolitik (se Mundell-Fleming-modellen). Ytterligare ett argument för att underlätta användning av penningpolitiken för stabiliseringssyften är att penningpolitiska stimulanser påverkar samhällets aggregerade efterfrågan med betydligt kortare fördröjning och större säkerhet än finanspolitiska stimulanser. Därför föreslår vi följande tre reformer: för det första att införa ett sysselsättningsmål som är likvärdigt med inflationsmålet, för det andra att demokratisera styrningen av Riksbanken genom att låta Riksdagen besluta om det explicit angivna inflationsmålet samt att höja inflationsmålet till 3 procent för den årliga underliggande inflationen (KPIX), och för det tredje att skärpa den demokratiska kontrollen och ansvarsutkrävandet av Riksbanken genom mer transparens, större möjligheter för Riksbanksfullmäktige att skilja Riksbankschefen samt övriga direktionsledamöter från sina uppdrag och genom att ansvaret för bedömningen av den finansiella stabiliteten och hushållens skuldsättning helt överförs till Finansinspektionen. Stabiliseringspolitik genom ett sysselsättningsmål Full sysselsättning är ett av de främsta målen för den ekonomiska politiken. Genom penningpolitiken skulle det vara möjligt att bedriva en mer aktiv stabiliseringspolitik. På kort och medellång sikt finns det inga tvivel om att penningpolitiken kan påverka sysselsättningen och arbetslösheten. Storleken och långvarigheten av penningpolitiska Demokratisera styrningen av Riksbanken 35 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 10 15 20 25 30 35 40 45 stimulansers effekt på sysselsättningen beror på hur snabbt företag och löntagare anpassar sina inflationsförväntningar efter den faktiska inflationen. Ju mer trögförändrade inflationsförväntningarna är desto större och mer långvariga effekt får penningpolitiska stimulanser. På lång sikt förväntas mer eller mindre effekterna av penningpolitiska stimulanser ebba ut eftersom företag och löntagare då har hunnit anpassa lönebildning och produktionen till den nya inflationsnivån. Även om penningpolitiken endast på kort sikt, genom nominella köpkraftsökningar, kan höja sysselsättningen så kan sådana stimulanser vara av stor vikt för att dämpa och snabbare komma ur lågkonjunkturer. Det finns också goda skäl för att penningpolitiken faktiskt kan ha effekter på sysselsättningen även på längre sikt. Det ena skälet är att det har visat sig att anpassningen av inflationsförväntningarna till den tidigare och nuvarande inflationsnivån går mycket långsammare än väntat. Exempelvis har inflationsförväntningarna i Sverige legat ganska stabilt kring inflationsmålet på två procent trots att inflationen under lång tid har legat tydligt under målet. Det andra skälet för att penningpolitiska stimulanser kan ha långsiktiga effekter på sysselsättningen är att det finns möjlighet att motverka hysteresis-effekter av djupa lågkonjunkturer, alltså att med snabba penningpolitiska stimulanser förhindra att en högre arbetslöshetsnivå permanenteras av att människor hamnar i långvarig arbetslöshet där deras humankapital urholkas och kopplingarna till arbetsmarknaden försvagas. Av dessa anledningar bör det införas ett explicit sysselsättningsmål i riksbankslagen, som anger att Riksbanken ska verka för en hög och långsiktigt hållbar sysselsättningsnivå. Sysselsättningsmålet bör vara likvärdigt inflationsmålet och således inte underordnat. Vid eventuella konflikter mellan målen så måste Riksbankens direktion göra kvalificerade avvägningar mellan sysselsättning och inflation. Vidare bör inte sysselsättningsmålet vara sifferbestämt eftersom den långsiktiga sysselsättningsnivån till stor del beror på reella faktorer som bestämmer arbetsmarknadens funktionssätt. Den långsiktigt hållbara sysselsättningsnivån kan också förändras över tid, vilket gör det motiverat att undvika ett sifferbestämt sysselsättningsmål. Det finns flera andra länders centralbanker som utöver inflationsmålet har ett sysselsättningsmål, ett exempel är Federal Reserve i USA som med en aktiv och stimulansinriktad stabiliseringspolitik har lyckats ta sig ur finanskrisen 2007-2008 snabbare och med lägre arbetslöshet än de flesta Europeiska länderna. Demokratiserad kontroll över inflationsmålet Nivån för inflationsmålet är av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen och möjligheterna att bedriva en stabiliseringspolitik, därför är det angeläget att de mer explicita målen för penningpolitiken hamnar under Riksdagens demokratiska kontroll. Det skulle ge en tydligare och mer demokratisk ansvarsfördelning om de folkvalda bestämde över politikens mål, medan Riksbanken ansvarade för att verkställa de politiska mål som har antagits i den demokratiska beslutsprocessen. Det är dock mycket viktigt att Riksdagens kontroll över det explicita inflationsmålet inte utnyttjas som ett sätt att i praktiken styra penningpolitiken. Verkställandet av inflationsmålet skall utövas självständigt av Riksbanken. Risken är annars att folkets förtroende för en låg och stabil inflation urholkas och bidrar till ett destruktivt cirkelsamband där lönebildningen försöker kompensera för förväntad inflation, vilket i sin tur skapar ytterligare inflation och så vidare. Därför behövs en konstitutionell begränsning av hur inflationsmålet kan ändras av Riksdagen. I likhet med hur Sveriges grundlagar kan ändras så föreslår vi att det ska krävas två likalydande Riksdagsbeslut med mellanliggande allmänt val till Riksdagen för att ändra inflationsmålet. Demokratisera styrningen av Riksbanken 36 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 10 15 20 25 30 35 40 Nivån för inflationsmålet är ingen teknisk och opolitisk fråga. Frågan är tvärtom grundläggande för hur stort svängrum som ska ges för penningpolitiken. Risken med ett för lågt inflationsmål är att centralbanken lättare slår i styrräntans ”golv” och helt enkel får svårt att stimulera ekonomin tillräckligt ifall nollränta eller negativ ränta redan tillämpas. Ekonomins ”fallhöjd” hade därför förbättrats väsentligt med ett inflationsmål på 3 procent för den årliga underliggande inflationen. Ytterligare ett argument för ett höjt inflationsmål är att risken för fallande priser (deflation) då minskas. Deflation är otvivelaktigt riskabelt för samhället eftersom den tenderar att bromsa in den ekonomiska utvecklingen eftersom konsumtion och investeringar skjuts upp till framtiden då allt har blivit billigare. Inflationen i Sverige har varit mycket låg sedan mitten av 1990talet och låg exempelvis på 0,0 procent under 2013 och -0,2 procent under 2014 (SCB, 2015), vilket visar att deflation faktiskt förekommer och därmed medför en potentiell samhällsekonomisk riskfaktor som vi bör ta på allvar. Demokratiserad kontrollen över Riksbanken Riksbanken har idag stora befogenheter och en omfattande självständighet. Om vi ska fortsätta att ha en självständig Riksbank så krävs utifrån ett demokratiskt perspektiv att Riksdagen har en skarpare kontroll av Riksbanken. För att möjliggöra detta så behövs en mycket större transparens i exempelvis hur direktionsledamöterna tillsätts av Riksbanksfullmäktige. Vårt förslag är att införa öppna utfrågningar av kandidater till direktionen, vilket skulle möjliggöra en vitalare debatt kring direktionens sammansättning. Riksbanksfullmäktige måste även få utökade befogenheter att avsätta riksbankschefen och övriga direktionsledamöter ifall direktionen inte följer angivna riktlinjer och misslyckas med att nå de utsatta målen. För att ett bättre ansvarsutkrävande ska vara möjligt krävs det också att ansvaret för den finansiella stabiliteten och hushållens skuldsättning helt överförs till Finansinspektionen. Under de senaste åren har Riksbankens direktion och i synnerhet riksbankschefen rättfärdigat en alltför stram penningpolitik med argumentet att det är nödvändigt för att dämpa hushållens skuldsättning. Vi menar att den finansiella stabiliteten och hushållens skuldsättning i grunden är problem som måste lösas med finanspolitiska medel och inte med penningpolitiska, exempelvis förebyggs en eventuell bostadsbubbla bäst genom att återinföra den statliga fastighetsskatten och av att bygga fler bostäder. Därför bör således hela ansvaret för makrotillsynen och bedömningen av den finansiella stabiliteten överföras till Finansinspektionen. Denna ansvarsöverföring är väsentlig för att Riksbanken ska kunna bedriva en stabiliseringspolitik med syfte att höja sysselsättningen och för att Riksbanksfullmäktige ska kunna utkräva ansvar för den penningpolitik som Riksbanken har fört. Referenser: SCB (2015), ”Inflation i Sverige 1831-2014”, Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/ [2015-0327]. Kongressen föreslås besluta 45 att1 det i riksbankslagen införs ett explicit men ej sifferbestämt sysselsättningsmål som är av likvärdig prioritet som inflationsmålet, Demokratisera styrningen av Riksbanken 37 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET att2 låta Riksdagen besluta om vilken sifferbestämd nivå inflationsmålet ska ligga på och att ändringar av denna nivå endast ska kunna genomföras med två likalydande Riksdagsbeslut med mellanliggande allmänt val till Riksdagen, 5 att3 ändra nivån för inflationsmålet till 3 procent för den årliga underliggande inflationen, att4 öka transparensen i hur Riksbanksfullmäktige utser ledamöter till Riksbankens direktion genom öppna utfrågningar av kandidater, 10 att5 Riksbanksfullmäktige får utökade befogenheter att skilja riksbankschefen och övriga direktionsledamöter från sina uppdrag ifall direktionen påtagligt har misslyckats med att uppnå de angivna inflations- och sysselsättningsmålen, 15 att6 ansvaret för makrotillsynen av den finansiella stabiliteten och hushållens skuldsättning helt överförs till Finansinspektionen och att Riksbanken endast ska beakta den finansiella stabiliteten ifall Finansinspektionen bedömer att det krävs penningpolitiska åtgärder, 20 att7 Regeringen tillsätter en utredning med syfte att utarbeta förslag på reformer av de penningpolitiska målen och styrningen av Riksbanken i enlighet med denna motions yrkanden, 25 att8 motionen antas som Socialdemokratiska studentförbundets egen, samt att9 motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsens motionssvar 30 Förbundsstyrelsen är positiva till ökad demokratisering av Riksbanken och dess arbete. Detta är något som förbundsstyrelsen har föreslagit i det nya allmänpolitiska programmet. Där föreslår vi att det överordnade målsättningen för penningpolitiken ska vara att uppnå full sysselsättning och att Riksbanken ska ställas under ökad demokratisk kontroll. 35 40 Förbundsstyrelsen anser däremot att motionens att-satser ligger på en alldeles för detaljerad nivå och kan innebära att S-studenter låser fast sig i sin möjlighet att påverka frågan om ökad demokratisering av riksbanken. Vi anser att nivån i allmänpolitiska programmet möjliggör ett effektivare påverkansarbete. Prioriterat är politiska ställningstaganden för ökad demokratisering samt det prioriterade sysselsättningsmål som vi föreslår i allmänpolitiska programmet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 45 att1 avslå motionen. Demokratisera styrningen av Riksbanken 38 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Högskoleprovet ska inte betalas av den enskilde 18. Motionär: Alexander Pettersson 5 10 Anmälan till högskoleprovet kostar idag 450 kronor. För många är högskoleprovet en chans in på högskolan. Den enda, den andra. Oavsett vilken i raden av chanser så är det en lika bra som vilken som helst, och i ett demokratiskt samhälle som strävar efter en rättvis fördelning av samhällets resurser är det inte rimligt att utbildning och kunskap prissätts i ett värde av pengar. Utbildningen ska i ett demokratiskt samhälle inte ha några ekonomiska trösklar. Finns det ett högskoleprov som alla har tillgång till, då ska det inte kosta något att göra det. Kongressen föreslås besluta 15 att1 högskoleprovet ska vara helt avgiftsfritt för den som ska göra provet, samt att2 högskoleprovet ska bekostas av staten. 20 25 30 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen delar motionärens mål om att sänka trösklarna in till högskolan. Rekryteringen till högskolan behöver breddas och högskoleprovet har i en socialdemokratisk högskolepolitik varit viktig för att inkludera fler grupper till akademin. Att göra högskoleprovet helt avgiftsfritt för den som vill göra provet är dock inte den rätta vägen. Idag finns avgiften främst för att göra provet i någon mån bindande för den som anmält sig. Anmälningsavgiften möjliggör att staten lättare kan planera lokal, personal och andra nödvändigheter. Genom att inte ha någon anmälningsavgift är risken stor att många anmäler sig till provet utan att göra den och på sikt blir detta alldeles för kostsamt. Detta betyder inte att avgiften måste vara 450 kronor utan den summan kan sänkas för att möjliggöra att fler kan göra högskoleprovet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 35 att1 avslå motionen. Högskoleprovet ska inte betalas av den enskilde 39 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Tillsätt en statlig offentlig utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 19. Motionär: GSHF 5 10 15 20 25 30 Svensk högre utbildning har sedan den förra reformen var resurstilldelningssystemet under tidigt 90-tal successivt urholkats. På många utbildningar har studenter färre än nio timmar lärarledd tid i veckan – vilket motsvarar lägstanivån i systemet. Det är speciellt vid starten av den akademiska utbildningen på grundnivå som mest resurser behöver tillsättas med hög kontakttid med lärare samt pedagogiskt stöd i akademiskt skrivande, alternativa undervisningsformer samt vägledning till självstudier. Helene Hellmark Knutsson1 har fastslagit att lärosätena ska i högre utsträckning arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande. För att detta ska vara möjligt, speciellt för breddat deltagande, måste också resurser finnas tillgängliga. Det går inte att öka det breddade deltagandet om den totala lärarkontakten är under 9 timmar i veckan, det är matte som inte går ihop. Resurstilldelningssystemet baseras på ämnesområden som har olika prislappar beroende på den uppskattade kostnaden. Nivåerna som fastslogs i grundbulten gjordes på en tid då breddat deltagande inte fanns på någons läppar och nivåerna tog inte hänsyn till breddad rekrytering på samma sätt som lärosätena förväntas jobba med det idag. Systemet tar således inte hänsyn till studenternas olika pedagogiska behov och det finns ingen större möjlighet att satsa på specialpedagogik inom den högre utbildningen. Vidare sker finansieringen i två steg, dels genom ett belopp per helårsstudent2 och dels per vad som kalls för helårsprestation. Det gör att det finns ett krav på genomströmning av statens sida på lärosätena. Om ett lärosäte antar 100 bör de bäst se till att alla 100 tar examen, annars blir det ekonomisk bakläxa. Detta bidrar till negativa incitament där kvalité och behov inte är de styrande faktorerna till utbildningen utan hur många som kan ta examen. När inte extra resurser finns för att öka lärarkontakten och pedagogiken på en utbildning är det lättare att sänka kraven. Vidare blir det också mer eftersträvsamt att arbeta mot den breddade genomströmningen och inrikta sig mot studenter från studievana miljöer. Breddad rekrytering och deltagande är ett ekonomiskt risktagande för den som anordnar en utbildning. 35 Staten har också ett ständigt produktivitetskrav på lärosätena, något som grund och 1 2 http://www.expressen.se/debatt/hogskolan-ska-bli-en-kraft-for-social-forandring/ En helårsstudent är så många studenter som studerar 60HP Utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 40 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 10 gymnasieskolan slipper. Detta innebär att ett lärosäte ständigt bör eftersträva efter produktivitetsökningar i sin verksamhet när det är dags för att räkna upp lönekostnader. Men det går inte att effektivisera en undervisningstimme eller pedagogiska metoder mellan en professor och student. Det har gjort att det kontinuerligt har skett ett produktivitetsavdrag där ett lärosäte inte får de ökade medlen de behöver för att täcka ökade lönekostnader utan de äter successivt in i de ordinarie utbildningsanslagen (vilka inte har ökat sedan 90-talet). Det beräknas att produktivitetsavdraget har lett till att resurserna till högre utbildning har urholkats med cirka 6 miljarder på de senaste 20 åren. Produktivitetsavdraget måste avskaffas för att säkerställa att pedagogiken och lärandet går före artificiella näringslivstermer som inte går att applicera i akademin. 15 För att säkerställa att Sverige har högskoleutbildningar med hög kvalité och gott renommé krävs det att resurstilldelningssystemet förändras och att produktivitetsavdraget slopas. När vi skapar en studieplats på en utbildning måste det också finnas full teckning av resurser för den platsen. 20 Om vi Socialdemokrater ska göra namn av vår ambition måste vi även också följa upp de ökade studieplatserna med ökade resurser för att säkerställa att lärosätena har de verktyg och resurser som behövs för att framgångsrikt ta Sverige in i framtiden som en väletablerad och internationellt erkänd kunskapsnation. 5 Kongressen föreslås besluta 25 att1 regeringen tillsätter en statlig offentlig utredning för ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning, att1 produktivitetsavdraget för högskolor och universitet avskaffas, samt 30 att1 S-studenter skickar motionen vidare till de socialdemokratiska ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott och ansvarigt statsråd. Utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 41 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Kvalitén inom den svenska högskolan har länge varit uppe på den högskole- och forskningspolitiska agendan. Motionären lyfter en av de fundamentala förutsättningarna för att kunna uppnå en god kvalité, just hur resurserna fördelas. 5 10 15 Under de senaste åren har frågan om ett nytt resurstilldelningssystem diskuterats mer frekvent. S-studenter har länge varit av åsikten att resurstilldelningssystemet bör reformeras i grunden. S-studenter presenterade i höstas en rapport med konkreta förslag på hur ett nytt resurstilldelningssystem skulle kunna se ut. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det bör tillsättas en offentlig utredning i denna fråga. Gällande det produktivitetsavdraget som är ålagt högskolor och universitet så påverkar det onekligen ett lärosätes resurser, men är snarare en effekt av svenska myndigheters generella effektiviseringskrav än en del av resurstilldelningssystemet. I S-studenters högskolepolitiska program efterfrågar vi ett nytt system för pris- och löneuppräkning inom högskolesektorn som möjliggör den anställningsgrad som krävs för att högskolan ska kunna utvecklas, vilket innebär att nuvarande effektiviseringskrav/ produktivitetsavdrag avskaffas. 20 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 bifalla att-satserna 1 och 3, samt 25 att2 anse att-sats 2 besvarad. Utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 42 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Konsument- och privatekonomi på gymnasiet 20. Motionär: GSHF 5 10 Det samhället vi lever i är komplext och innebär ett stort eget ansvar för alla människor i en rad situationer. Detta är inte minst tydligt för unga som träder in i en allt hårdare vuxen värld. Att vara förberedd på de som berör människor som konsumenter och privatpersoner är både nödvändigt och högst önskvärt. Kunskap om konsument- och privatekonomi är en trygghet för den enskilde. Vad man behöver veta när man tar anställning, startar egen verksamhet, skaffar sig boende, reklamerar, deklarerar, sparar, lånar och investerar bär inte alla med sig idag. Detta är kunskaper som gör skillnad mellan människors förutsättningar i livet och som socialdemokrater bör vi verka för att utjämna dessa skillnader. 15 Kongressen föreslås besluta att1 S-studenter driver frågan om en obligatorisk kurs i Konsument- och Privatekonomi på samtliga gymnasieutbildningar i Sverige, samt 20 att2 S-studenter skickar motionen vidare till de socialdemokratiska ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott. 25 Konsument- och privatekonomi på gymnasiet 43 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen vill tacka för att motionären tar upp en viktig fråga. Vi har alla olika bakgrund, vilket självklart påverkar hur vi hanterar komplicerade situationer som man ställs inför när man flyttar hemifrån, tar sin första anställning eller startar sin första egna verksamhet. Vilka ämnen som bör inkluderas bland kärnämnena kommer alltid att vara en prioriteringsfråga. Med den senaste gymnasiereformens genomförande har mängden svenska halverats som kärnämne och naturkunskap och estetisk verksamhet tagits bort till förmån för historia. Detta är en djupt ideologisk reform som riktar sig mot en splittrad och mindre generell skola. En kurs enligt motionen skulle minska klasskillnader och ge alla ungdomar en jämlik start i vuxenlivet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att bifalla motionen. Konsument- och privatekonomi på gymnasiet 44 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Dags för undervisning om samtyckeskultur i skolan 21. Motionär: SHS 5 Varje dag sker ca 100 våldtäkter i Sverige, 36 000 om året. De mest utsatta är unga kvinnor. Det är också de brottstyper som polisanmäls allra minst. Idag förs en retorik i samhället om självförvållade (kvinnan får skylla sig själv) och delvis ”hittepå” (hon anklagade falskt). Våldtäktskulturen förringar offrets personliga erfarenheter och ogiltigförklarar anmälningar. 10 Det talas ofta om kvinnoperspektivet, det vill säga hur kvinnor skall och bör bete sig i de sammanhang där sexualiserat våld sker, och hur kvinnor bör göra för att i allra högsta mån undvika att bli utsatta för sexualiserat våld. 15 20 25 30 35 Kvinnor ska lära sig att slå tillbaka, undvika våldtäkt och att se varningssignaler. Om och om igen har samhället skickat ut signaler om att kvinnor ska anpassa sig och ta ansvar för mäns handlingar vilket kvinnor inte styr eller har makt över. Med denna motionen menar vi på att det är dags att tala om grunden till våldtäktskulturen. Fokus behöver flyttas till pojkarna, och det är pojkarna som behöver lära sig om hänsyn och empati. Pojkarna behöver höra att gråa zoner inte existerar. Ingen människa får ta sig friheter på en annan människas bekostnad, och det spelar ingen roll hur mycket vi lär flickor att säga nej när pojkarna inte lyssnar. Genom att lära ut om våldtäktskultur kan vi angripa problematiken som existerar kring gråa zoner, och vi kan diskutera om myterna, exemplevis om den typiske förövaren, det typiska våldtäktsscenariet och mäns oförmåga att ”behärska sig”. Vi tillåter en avhumaniserad bild av mannen som ett djur som inte kan behärska sig, och en bild av kvinnan som ett objekt vilken måste ”tagas” och kontrolleras. Våldtäktskulturen kännetecknas många gånger av glorifiering av mäns sexuella agression, dvs ”manlighet”, och skulle en man avvika från denna manlighet då ”degraderas” mannen till att vara ett offer, det vill säga en kvinna. Att bara kvinna blir då att vara en degraderad människa. Många gånger sker denna bestraffning för de män som blir våldtagna, dem ser våldtäktskulturen på som offer(=kvinnor). Varför låter vi då inte barn och ungdomar prata om i skolan varför det är på detta viset? Det är dags att gå från individnivå till samhällsnivå, vi socialdemokrater ska vara benägna till att se strukturen samt individen i den stora helheten. Vi kan inte längre endast tala om antal anmälda våldtäkter, men också det konstanta hotet om våldtäkt. Låt barn Dags för undervisning om samtyckeskultur i skolan 45 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET och ungdomar lära sig om traditionella synen på manlighet och kvinnlighet, om slutshaming och victimblaming, och inte minst om sex som bygger på samtycke. Alla gånger. 5 10 Samtyckeskulturen är som ovan nämnt den norm vi eftersträvar, därför behöver alla barn lära sig att de har ansvar för sina handlingar, de har ansvar för att försäkra sig om att den person de vill ha sex med också vill ha sex med en. Skolan är en plattform där barn och ungdomar där vi kan börja prata om detta och samlas för att driva fram ett samhälle som bygger på samtycke i alla dess former. Att prata om en samtyckeskultur är synonymt med att prata om vilket samhälle vi vill vara och leva i. ”Man bör kalla saker och ting vid deras rätt namn.” – Olof Palme 15 Kongressen föreslås besluta att1 S-Studenter verkar för en obligatorisk undervisning i grundskola och gymnasieskola om våldtäktskultur, samt samtyckeskultur då det är den norm vi eftersträvar, samt 20 att2 S-studenter skickar vidare motionen till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsens motionssvar 25 30 Förbundsstyrelsen håller med om allt det som motionen tar upp. Våldtäktskulturen och den retorik som förs kring våldtäkt är ett mycket stort patriarkalt samhällsproblem. Sstudenter förespråkar därför en samtyckeslagstiftning. Det är dock inte är tillräckligt. Det behövs både en diskurs- och attitydförändring i samhället, som samtyckeslagstiftning förvisso kan bidra med, men som skolan också behöver involveras i. Genom undervisning har vi möjlighet att tidigt börja prata om detta och på så sätt också få till en samhällsförändring. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 35 att bifalla motionen. Dags för undervisning om samtyckeskultur i skolan 46 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Den offentliga arbetsgivarpolitiken 22. Motionär: SSK 5 10 15 Utbyggnaden av offentlig sektor under 1960- och 70-talet är någonting som Socialdemokraterna med rätta brukar vara stolta över. Tillgången till väsentliga tjänster säkrades för de breda folklagren och daghemmens och äldrevårdens utbyggnad tillät arbetsföra kvinnor en ökad rörelsefrihet och självständighet. Sverige fick den största offentliga sektorn bland jämförbara länder, och trots nedskärningar de senaste decennierna har fortfarande en ansenlig del av arbetskraften det offentliga som arbetsgivare. Fler än 1 400 000 människor är idag anställda av stat, kommun, landsting eller ett statligt ägt företag. Socialdemokraterna har höga ambitioner för offentlig sektor som arbetsgivare. I partiprogrammet antaget 2013 skriver man till exempel: De gemensamt finansierade verksamheterna ska fylla högt ställda krav på bra arbetsvillkor och på möjligheter till inflytande och utveckling i jobbet. Här finns stora möjligheter att utveckla andra styrmodeller för offentlig sektor än de marknadsefterliknande som under lång tid varit dominerande. De ska ta tillvara de anställdas engagemang och kompetens och ge utrymme för att pröva nya idéer och lösningar. Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ ska självständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhet och insyn. De anställdas yttrande- och meddelarfrihet får inte inskränkas. 20 25 30 35 40 Men det är tyvärr långt kvar innan ambitionerna kan anses uppfyllda. Arbetsvillkoren för offentligt anställda skiljer sig i och för sig kraftigt åt mellan olika yrkesgrupper. En högre tjänsteman inom Försvarsmakten har inte samma villkor som en undersköterska på ett kommunalt äldreboende. I detta skiljer sig det offentligas arbetsgivarpolitik i stort sett inte från det privata näringslivets. Arbetaryrken, framförallt de kvinnodominerade, innebär lägre löner, sämre arbetstider, mindre makt och inflytande över arbetet, fysiskt och psykiskt mer påfrestande uppgifter, mindre möjligheter till utveckling och utbildning genom arbetet osv. Även bland tjänstemännen har de kvinnodominerade yrkena genomgående sämre villkor. Arbetsvillkor i både offentlig och privat sektor har tydliga klass- och könsstrukturer där manliga tjänstemän har bäst villkor och kvinnliga arbetare har sämst. Vi menar dock inte att de offentliganställda manliga tjänstemännens situation idag är fullt tillfredställande. Inte heller ämnar vi endast föreslå en isolerad villkorsförbättring för de kvinnodominerade yrkena. Vi vill verka för att offentlig verksamhet som helhet ska bedrivas med en förändrad inställning till de anställda. För en anställd märks inte alltid skillnaden mellan en privat och en offentlig arbetsgivare. Båda verkar ha som mål att exploatera arbetskraften, att betala så lite som möjligt för så mycket som möjligt. Privat och offentlig verksamhet har i grunden olika mål och finansiering. I det privata näringslivet är vinsten det främsta drivmedlet och det som styr Den offentliga arbetsgivarpolitiken 47 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 med vilken logik verksamheten planeras och genomförs. I det offentliga är logiken – i en ideal värld – att utföra den verksamhet som medborgarna genom den demokratiska processen har beslutat bör finansieras gemensamt. Men till stor del utförs arbetet i offentlig verksamhet idag efter den privata profitdrivna verksamhetens logik, vilket får konsekvenser både för verksamheten i sig och för de anställda. Socialdemokrater i maktställning i stat, kommuner och landsting har inte gjort tillräckligt för att motverka detta och ”utveckla andra styrmodeller för offentlig sektor än de marknadsefterliknande som under lång tid varit dominerande”. 10 En sådan omfattande omläggning av den offentliga arbetsgivarpolitiken är inte något som kan genomföras via ett enskilt beslut, utan måste ske genom ett samfällt arbete på många nivåer. Det är inte heller ett projekt som kan realiseras över natt – men viljan och arbetet från Socialdemokraterna bör finnas och påbörjas redan idag. 15 Många pratar idag om behovet av att uppvärdera kvinnodominerade yrken, om att minska lönegapet mellan könen. Att en utjämning behöver ske råder det ingen tvekan om, men arbetsvillkor är så mycket mer än bara lönen. Det handlar om anställningstrygghet, lärande och utveckling i arbetet, god arbetsmiljö, makt och inflytande – om arbetsplatsdemokrati. Socialdemokraterna gick till val på rätt till heltid och förstärkt bemanning i välfärdstjänsterna och förhoppningsvis kommer också detta nu att genomföras. Att bekämpa de mest uppenbart inhumana arbetsvillkoren inom t.ex. vården är en absolut nödvändighet, men detta bör eller kan inte vara Socialdemokraternas långsiktiga mål inom den offentliga arbetsgivarpolitiken. Vad som behövs är inte en ”återställare”, utan tvärtom en politik som för oss framåt i kampen att utveckla demokratin i samhällslivets alla sfärer. 20 25 30 Att delegera ansvar och makt till hundratusentals kvinnor som är bland de grupper i samhället sin idag har minst inflytande över sitt arbete vore en feministisk gärning i sig, men skulle också uppenbart få konsekvenser långt utanför arbetsplatserna. Det är lätt att tala om att kvinnor bör ta mer plats och vikten av förebilder – men majoriteten av kvinnor kan inte bli fotokonstnärer, popstjärnor eller företagsledare. Inom förutsägbar framtid kommer en stor andel av kvinnor alltjämt att arbeta inom de traditionellt kvinnliga yrkena. Då bör det vara en prioritet för Socialdemokraterna att bedriva en politik för jämställdhet där kvinnorna faktiskt befinner sig. 35 40 45 Ingen känner arbetsplatsen bättre än de som jobbar där, och ingen förstår verksamheten bättre än de som utför den dagligen. Att ge ett större inflytande över utövandet är inte bara värdefullt i sig – det finns på denna väg en stor potential att förbättra och effektivisera verksamheten. Forskare och managementkonsulter får gärna komma med förslag och idéer, men i slutändan är det de anställda som måste utföra uppgifterna och då måste de vara med i planeringen från början. Det finns ingen anledning att skattefinansierad verksamhet ska följa samma kortsiktiga logik som härskar inom det profitdrivna näringslivet, inte heller att den alltid måste anamma den senaste flugan inom människofientliga styrningsmodeller eller reproducera borgerliga fördomar om att endast ”vissa människor” genom sina ”naturliga ledaregenskaper” är lämpade att styra medan resterande delar av mänskligheten är bäst passade att lyda som hjon. Tiden är kommen för att på allvar och på stor skala ifrågasätta de Den offentliga arbetsgivarpolitiken 48 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET förgivettagna normerna om hur arbetslivet måste se ut. 5 10 15 20 Reformerna måste ske på de anställdas villkor, utan att för den skull riskera verksamheten. Arbetsplatsdemokrati har ett egenvärde – som all demokrati. Men det får inte bli så att ”arbetsplatsdemokrati” endast används som en ursäkt för att rationalisera bort chefstjänster och lämpa över administrativa sysslor på personalen och därmed med fina ord endast öka arbetsbördan och ge alla magsår. En välmående, kreativt engagerad, konstruktivt samarbetande och moget ansvarstagande personalstyrka som får de resurser de behöver är det bästa receptet för de anställdas egna utveckling och hälsa, för solidaritet, för en demokratisk maktfördelning och för en väl utförd verksamhet. Alla människor bör ha ett ordentligt inflytande över det arbete som de utför. Alla människor bör ha möjlighet att lära och utveckla sig i arbetet. Alla människor bör ha arbetsvillkor och arbetstider som är kombinerbara med ett fullgott liv även utanför arbetet. Alla människors kompetens och kunnande bör beaktas, allas förmågor och ansvarstagande främjas. Tillsammans finansierar vi välfärden. Tillsammans bör vi även utföra den. Alla anställda måste idag föra en ständig kamp, vara ständigt vaksamma emot sin arbetsgivare, för att överhuvudtaget upprätthålla anständiga villkor. De anställda inom offentlig sektor borde inte behöva föra denna kamp. Det är ingen ondskefull kapitalist som exploaterar dem – det är vi som gör det, och det vi gör kan vi också sluta göra. För deras, för våran, för allas skull. Kongressen föreslås besluta 25 att1 kongressen ger I uppdrag åt förbundsstyrelsen att, I samverkan med andra aktörer och forskare, ta fram ett handlingsprogram för en omläggning av den offentliga arbetsgivarpolitiken med syfte att öka de anställdas demokratiska inflytande på arbetsplatsen, samt 30 att2 S-Studenter ska verka för att bilda opinion, inom och utom partiet, för en omläggning av den offentliga arbetsgivarpolitiken i enlighet med det framtagna handlingsprogrammet. Den offentliga arbetsgivarpolitiken 49 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Motionen belyser de utmaningar och brister som existerar inom centrala delar av den rådande arbetsgivarpolitiken för de offentligt anställda. Attackerna mot den gemensamma sektorn under de senaste decennierna, i kombination med införandet av olika marknadsorienterade styrmodeller som New Public Management, har gjort villkoren för de offentligt anställda betydligt tuffare. Däremot bedömer förbundsstyrelsen att det ligger utanför ramarna för förbundets verksamhet och uppdrag att ta fram ett nytt handlingsprogram för en omläggning av den offentliga arbetsgivarpolitiken. Förbundsstyrelsen bedömer också att detta uppdrag är särskilt svårt för förbundet att genomföra, även om vi naturligtvis ser positivt på att den offentliga arbetsgivarpolitiken borde förändras. Inom rörelsen finns andra aktörer med större möjlighet och resursutrymme att genomföra motionens anda. 15 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. Den offentliga arbetsgivarpolitiken 50 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Riv upp Lex Laval 23. Motionär: S-studenter Malmö 5 10 Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri (L&P) vann en upphandling av Vaxholms kommun om en ombyggnation som inleddes sommaren 2004. Samma höst tecknade företaget ett lettiskt kollektivavtal, vars standarder ej nådde upp till dem uppsatta av fackförbundet Byggnads. Som en följd av detta valde Byggnads att försätta arbetsplatsen i blockad, och L&P vände sig då till Arbetsdomstolen (AD) med en stämningsansökan. AD sa dock nej till företagets begäran och motiverade detta med att de fackliga åtgärderna ej var olagliga. Vintern 2007 dömde dock Europeiska Unionens domstol (EG-domstolen) till fördel för L&P och ville att den svenska lagstiftningen skulle ändras då de ansågs vara så otydliga att L&P inte visste vad man skulle rätta sig efter. Som en följd av detta dömdes fackförbunden Byggnads och Elektrikerna, av en oenig Arbetsdomstol, till att betala ett allmänt skadestånd på över en halv miljon till företaget samt att betala rättegångskostnaderna som uppgick till flera miljoner. 15 20 Efter domen infördes nya utstationeringsdirektiv i lagstiftningen, Lex Laval, som innebar att fackförbund som vill kräva kollektivavtal med ett utländskt företag först måste ha skickat in avtalet till Arbetsmiljöverket. Detta har knappt skett. Istället har dörrarna öppnats för en segregerad arbetsmarknad och lönedumpning i och med att många företag med den nya lagstiftningen frångår kollektivavtalsmodellen. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar här, oavsett ursprung och medborgarskap. Kongressen föreslås besluta 25 att1 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att riva upp Lex Laval, samt att2 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen. Riv upp Lex Laval 51 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar för att motionären lyfter fram problemen som uppstått till följd av utstationeringsdirektivet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att Lex Laval måste rivas upp. 5 År 2013 krävde LO och Socialdemokraterna gemensamt att Laval-lagen skulle rivas upp och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har meddelat att regeringen arbetar med frågan om att förändra lagen. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att detta vallöfte uppfylls och hoppas att denna fråga prioriteras av regeringen. 10 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 15 att2 bifalla motionen. Riv upp Lex Laval 52 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Sommarjobb 24. Motionär: Henrik Väyrynen 5 Att studenter vid Högskolor och universitet har en stressig situation är väl ingen hemlighet. Eleven måste prestera för att kunna få fortsätta stöd från CSN, det kan vara stressande att i slutet av vårterminen behöva fundera på̊ sommarjobb. Man ska i större utsträckning kunna koncentrera sig helhjärtat på̊ sina studier. Förslaget togs emot med öppna armar i Avesta, där man nu infört sommarjobb för de elever som studerar vid Högskola/Universitet 10 Detta gör att mindre kommuner i större utsträckning kan behålla sina blivande akademiker. 15 Kongressen föreslås besluta 20 att1 S-studenter ska påverka kommuner att anordna avlönad praktik/sommar jobb till studenter som studerar på̊ högskole- universitets nivå̊ . Detta är främst tänkt som en möjlighet att för eleverna kunna dra nytta av sina akademiska studier under sommar månadernas studie ledighet. Att under dessa månader kunna arbeta inom ett relevant akademiskt område i syfte att stärka de teoretiska kunskaper studenten erhållit och dessutom få erfarenheter som värderas högt när man senare efter examen kommer att söka arbete. 25 Sommarjobb 53 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 15 Motionären lyfter ett problem som de flesta studenter känner igen sig i och förbundsstyrelsen ser med glädje hur förslaget är på väg att realiseras i Avesta. Om alla kommuner följde Avestas exempel skulle studietiden förenklas för många studenter. Men motionären visar också att nyckeln till framgången varit det lokala påverkansarbetet. Sstudenter som förbund bedriver påverkansarbete på nationell nivå och förbundets klubbar bedriver påverkan på lokal nivå. Förbundsstyrelsen anser att denna fördelning mellan klubbar och förbund fungerar bra. Genom att vi anpassar vårt påverkansarbete till var beslut fattas ökar vi möjligheterna att få genomslag för vår politik. Därför bör förbundet inte påverka landets kommuner att ordna sommarjobb. Den uppgiften bör istället ligga hos klubbarna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen. Sommarjobb 54 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Byggbolag i offentlig regi 25. Motionär: S-studenter Malmö 5 10 15 20 Bostadsbristen i Sverige är akut. Tillgången till en egen bostad är grundläggande för människors frihet att leva det liv man vill leva. Möjligheten till såväl arbete och studier som till att bilda familj är beroende av detta. Bostadsbristen gör att människors potential inte tas tillvara samtidigt som klassklyftorna växer. Bostadsbristen är särskilt allvarlig vad gäller hyresrätter. En anledning till att det inte byggs hyresrätter till rimliga priser är den kartellbildning som råder på den svenska byggmarknaden. Kvaliteten på nybyggnationerna är hög men det är uppenbart att det inte finns någon fungerande konkurrens. Ett fåtal byggföretag kan tillsammans driva upp priserna och göra vinster som långt överstiger genomsnittet i näringslivet. De stora byggbolagen har alla krav på 20 procent i vinstavkastning vilket leder till minskat byggande av hyresrätter och höga kostnader för de som byggs. Som ett kvitto på detta är det genomsnittliga priset för nybyggnation i Sverige idag mer än 70 procent över EU:s genomsnitt. Vi ser ett stort behov av verkliga offentliga åtaganden på byggmarknaden med syfta att spräcka kartellbubblan och skapa en sundare konkurrens. Bostaden är en social rättighet. Förtroendevalda församlingar måste ha verktyg att tillgodose medborgarnas behov av bostäder. En krisande bostadsmarknad kräver en aktiv bostadspolitik. Kongressen föreslås besluta 25 att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar ställning för inrättandet av byggbolag i offentlig regi, att2 Socialdemokratiska Studentförbundet aktivt driver frågan gentemot partiet, samt 30 att3 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen. Byggbolag i offentlig regi 55 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 15 Motionen lyfter en viktig fråga och förbundsstyrelsen håller med motionens intentioner. Bostad är inte en vara vilken som helst och just därför utgör politiken en central roll för att bekämpa bostadsbristen med demokratiska medel. Stora samhällsproblem kräver gemensamma lösningar och gemensamt ägda byggbolag är ett avgörande verktyg för att tillhandahålla bostäder till rimliga hyror i hela landet. De bidrar också till att minska den snedvrida konkurrensen som finns på bostadsmarknaden idag. Det framgår inte tydligt i motionen vilken offentlig aktör som ska vara huvudman för byggbolagen. Med tanke på kommunernas självbestämmande och planmonopol är förbundsstyrelsen tveksam till att statliga byggbolag är lämpliga att inrätta, därmed ser vi naturligtvis positivt på kommunala byggbolag. Däremot ser vi ingen anledning till att inta en specifik ståndpunkt i frågan då det redan idag är möjligt med gällande lagstiftning för kommuner att inrätta byggbolag. Mot denna bakgrund yrkar förbundsstyrelsen avslag på motionen i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 20 att2 avslå motionen. Byggbolag i offentlig regi 56 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Kollektivisering av produktionsmedlen 26. Motionär: Alexander Pettersson 5 Det socialistiska samhället är ett samhälle av frihet och av solidaritet, det är ett samhälle vari jämlikheten är den rådande ordningen. Socialismen är det samhälle där demokratin är förverkligad, där demokratin är den enda maktfaktorn som i harmoni med folkviljan låter styra den samhälleliga ordningen. 10 För att uppnå det socialistiska samhället fordras att maktförhållandena i dagens samhälle radikalt omfördelas, där makten förflyttas från den kapitalägande klassen och övertas av den arbetande folkmajoriteten. För att omfördela makten är övertagandet av produktionsmedlen en nödvändig åtgärd. Detta sker genom att produktionsmedlen kollektiviseras och övergår till gemensam, samhällelig egendom. 15 Kongressen föreslås besluta att1 kollektivisera och demokratisera alla produktionsmedel. 20 Förbundsstyrelsens motionssvar Den svenska socialdemokratin har historiskt haft principiella spår som innebär reformistiskt demokrati- och välfärdsbygge. Detta tillsammans med facklig-politisk samverkan har lett till ökad rättvisa i samhället. Även om förbundsstyrelsen förstår motionens anda anser vi att Socialdemokratiska studentförbundet ska bibehålla sin roll som reformister. 25 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen. Kollektivisering av produktionsmedlen 57 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Införande av partiskatt 27. Motionär: Alexander Pettersson 5 10 15 Det socialistiska samhället är ett samhälle av frihet och av solidaritet, det är ett samhälle Idag ser vi att politiker tjänar stora pengar som förtroendevalda. I vissa kommuner i landet kan siffrorna för kommunpolitiker stiga i belopp mellan 80 tusen upp till hundratusentalet kronor – per månad. Att alla politiker inte ser detta som ett moraliskt problem är en sak. Men att vi som socialdemokrater ska acceptera att en socialdemokratisk statsminister och ordförande kammar hem hundratusentals kronor i månadslön, att våra kommunal- och borgarråd kan gå hem med 80-90 tusen i månadslöner, medan de människor vi gör anspråk på att representera kanske aldrig i livet kommer upp i månadslöner över 20-30 tusen kronor, det är inte rimligt. Det finns exempel på hur detta skulle kunna lösas. Ett är att införa en progressiv partiskatt. Även om vi för tillfället i parlamenten inte kan få till en radikal sänkning av arvodena, så är det symboliskt viktigt att våra företrädare ändå kan solidarisera och bättre representera den klass vi gör anspråk på att företräda. En partiskatt skulle exempelvis kunna regleras så att en politikerlön inte kan överstiga den för tillfället genomsnittliga lönen för en arbetare i LO-kollektivet. 20 Kongressen föreslås besluta att1 ställa sig bakom ett införande av partiskatt för våra förtroendevalda heltidspolitiker, samt 25 att2 en partiskatt ska regleras så att en socialdemokratisk heltidspolitiker inte ska kunna erhålla ett arvode som överstiger en genomsnittlig lön för en arbetare i LOkollektivet. 30 28. Motionär: S-studenter Malmö 35 Löner, förmåner och ersättningar för partiets förtroendevalda har ökat kraftigt under senare år, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället fördjupas allt mer. Heltidspolitiker tjänar idag bättre än i stort sett alla andra traditionella yrkeskategorier. Det är orimligt att valda representanter för arbetarklassen tjänar 2-3 gånger så mycket som en genomsnittlig arbetare. Förutom att det riskerar skapa en politisk adel som blir distanserad från folket de säger sig representera så riskerar det att bidra till en förödande karriärism Införande av partiskatt 58 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 inom arbetarrörelsen. Höga löner till förtroendevalda rimmar också illa med det faktum att många S-föreningar har svårt att finansiera verksamheten på gräsrotsnivå. Vi anser att folkets representanter inte bör leva på en nivå som vida skiljer sig från personerna de företräder. Vidare skulle en utökad partiskatt utgöra en viktig inkomst för partiets verksamhet. Att representera Socialdemokraterna ska ses som ett hedersuppdrag, inte som en uppoffring som behöver köpas för höga summor. 10 Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen, 15 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att progressiviteten i partiskatten höjs, att3 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att en övre gräns för nettoersättning införs och att denna sätts i rimlig paritet till medianinkomsten, samt 20 att4 Socialdemokratiska Studentförbundet driver frågan aktivt gentemot partiet. Förbundsstyrelsens motionssvar 25 30 Då både motion 27 och 28 berör ämnet partiskatt där vi i förbundsstyrelsen har en principiell hållning lämnar vi gemensamt motionssvar till de båda motionerna. Frågan om att införa en partiskatt är en organisatorisk fråga för partiet, inte för en sidoorganisation som S-studenter. Vidare är partiskatt en företeelse som ofta förekommer på olika håll på lokala nivåer. Vi tror att om man vill göra ansträngningar för att lösa den problematik som motionärerna framhåller vore det bättre att driva frågan gentemot arbetarkommunerna och distrikten. Är man medlem i en partiförening är det en mer naturlig väg att driva frågan än genom en sidoorganisation. 35 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motion 27, samt 40 att2 avslå motion 28. Införande av partiskatt 59 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Begränsa antalet mandatperioder för socialdemokratiska riksdagsledamöter 29. Motionär: S-studenter Malmö 5 10 Idag finns det ingen begränsning för hur många mandatperioder en riksdagsledamot kan sitta i Sveriges riksdag. Detta medför att omsättningen på riksdagsledamöter är liten och nya personer, främst unga, med nya infallsvinklar på problemen har svårt att komma in i riksdagen. Det finns en seniorsprincip som exempelvis innebär att den som suttit länge i riksdagen får sitta längst fram i valkretsbänkarna i kammaren. Detta är inget S-studenter bör förespråka. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att unga, engagerade personer har en faktisk möjlighet att komma in i de valda församlingarna för att delta i det lagstiftande arbetet. Demokratin fördjupas genom att riksdagen förnyas och makten delas mellan fler personer över en period. Politik är inte ett yrke och om man sitter för länge kan det vara svårt att hålla kontakten med sitt yrkesarbete. Det handlar också om att våga lämna över makten åt andra. 15 S-studenter Malmö anser att antalet mandatperioder en person får vara ledamot av Sveriges ska begränsas. Förslagsvis bör en person kunna vara riksdagsledamot två mandatperioder i sträck. Efter att man varit borta från riksdagen under en mandatperiod ska man åter kunna väljas in för ytterligare två mandatperioder. 20 Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen, 25 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att socialdemokratiska riksdagsledamöter får maximalt inneha en riksdagsplats två mandatperioder i följd, samt 30 att3 Socialdemokratiska Studentförbundet driver frågan aktivt gentemot partiet. Begränsad antalet mandatperioder för socialdemokratiska riksdagsledamöter 60 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Förbundsstyrelsen anser att det är mycket angeläget att partiorganisationer på alla plan medverkar till en diskussion om hur vi säkrar en väl fungerande kombination av kontinuitet och förnyelse bland socialdemokratiska företrädare. Inriktningen av dessa diskussioner ska ämna till att öka öppenheten i samtal och förändring kring hur valberedningars arbete kan ske utifrån en delvis ny organisationskultur. Därtill anser förbundsstyrelsen att det är av stort värde om företrädare kan rotera mellan uppdrag på olika nivåer och motsvarande kontinuerlig förnyelse bör gälla samtliga partiorgan. 10 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 bifalla motionen. Begränsad antalet mandatperioder för socialdemokratiska riksdagsledamöter 61 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Privat lobbyism som skäl för uteslutning 30. Motionär: GSHF 5 10 Socialdemokraterna har de senaste åren genomlidit flera episoder av att företrädare som är betalda av privata vinstintressen antingen valt att nyttja partiet för att gynna egen sak eller att de försökt påverka partiet i egennyttigt syfte. Detta är demokratiskt problematiskt. Samtidigt vore det olyckligt om partimedlemmar som är aktiva i demokratiska intresseorganisationer som fackförbund, nykterhetsrörelsen eller miljöorganisationer hade riskerat uteslutning. Det är vidare inte nödvändigtvis lyckligt att utestänga hela yrkeskategorier från partiet. Därmed begränsar sig denna motion till medlemmar som är betalda av privata vinstintressen och endast när de använder partiet som plattform eller när de försöker påverka partiet å privata vinstintressens vägnar. 15 Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokraternas stadgar som rör uteslutning revideras för att förtydliga att privat lobbyism är ett skäl för uteslutning, 20 att2 partimedlemmar som påverkar partiet å privata vinstintressens vägnar ska kunna uteslutas ur partiet med hänvisning till stadgarna, 25 att3 partimedlemmar som använder Socialdemokraterna som plattform för att bedriva påverkansarbete å privata vinstintressens vägnar ska kunna uteslutas med hänvisning till stadgarna, att4 S-studenter under verksamhetsåret tydligt markerar att partimedlemmar, betalda av privata vinstintressen för att påverka partiet eller samhället, bör lämna partiet, samt 30 att5 S-studenter tar ställning för dylika initiativ då tillfälle ges. Privat lobbyism som skäl för uteslutning 62 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 10 Förbundsstyrelsen förstår problematiken med hur företag och privata aktörer lyckas med att lobba gentemot partiet för att kunna vrida diskursen dit det gynnar dem bäst. Precis som motionären lyfter fram så är det ett demokratiskt problem att företrädare för partiet kan vara betalda av externa aktörer för att påverka partiet. Detta är något som vi anser bör diskuteras i större utsträckning i partiet. Förbundsstyrelsen ser däremot en problematik med de förslag som motionären föreslår. Vi ser snarare att det är viktigt med ett värderingsarbete för att få till en tydlig kultur som talar om att privat lobbyism inte är ok. Det finns svårigheter med hur man kan definiera privata vinstintressen och vart man kan dra gränsen till det, varför motionärens förslag blir svåra att efterfölja. Ett sådant regelverk som föreslås riskerar dessutom att skapa problem med exempelvis förtroende för byråkratin som ska verkställa följsamheten i regelverken. 15 20 Vidare vill vi att Socialdemokratin ska vara en bred folkrörelse vilket innebär att vi välkomnar personer som exempelvis driver näringsverksamhet och besitter kompetens inom branschens förutsättningar och utmaningar, och därigenom är delaktiga i att finna lösningar på dessa. Detta blir ett svårbedömt fall i huruvida man lobbar för privata vinstintressens vägnar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 25 att avslå motionen. Privat lobbyism som skäl för uteslutning 63 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Du säljer, han köper 31. Motionär: Alexander Pettersson 5 För att ge en korrekt beskrivning av maktförhållanden på en arbetsmarknad och i arbetslivet i allmänhet krävs också att de begrepp som vi använder också beskriver verkligheten som den är. I verkligheten är det ingen som ”tar” några arbeten. Arbetet, lönearbetet är något varje person måste ägna sitt liv åt, såvida den inte är kapitalägare, för att kunna få sitt liv att gå runt, för att kunna överleva. För att du ska kunna få en inkomst, samtidigt som själv inte äger kapital, har du bara din egen arbetskraft kvar att sälja. Du är alltså en arbetssäljare. 10 Den som i sin tur sitter på arbetstillfällena, den som anställer dig på sin arbetsplats är kapitalisten. Kapitalistens företag kan inte överleva utan sina arbetare. För att arbetet på arbetsplatsen ska kunna utföras måste kapitalisten köpa in arbetskraft – kapitalisten är alltså arbetsköpare. Den köper ditt arbete, som du samtidigt säljer. 15 Kongressen föreslås besluta 20 att1 i alla texter där ordet ”arbetsgivare” förekommer ska det ordet justeras till ”arbetsköpare”, att2 i alla texter där ordet ”arbetstagare” förekommer ska det ordet justeras till ”arbetssäljare”, samt 25 att3 i alla texter och dokument som författas ska ordet ”arbetssäljare” användas istället för ”arbetstagare”, och för ordet ”arbetsgivare” ska istället ordet ”arbetsköpare” användas. Du säljer, han köper 64 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar 5 Förbundsstyrelsen tackar för en intressant motion. Språket påverkar och formar vårt tänkande men är även ett redskap för kommunikation. Därför anser förbundsstyrelsen att S-studenter ska använda vedertagen terminologi för att beskriva konflikten på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 10 att1 avslå motionen. Du säljer, han köper 65 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Avskaffande av ränteavdrag 32. Motionär: SHS 5 10 15 Med det mycket låga ränteläget blir det nu mycket viktigare att skattesystemet anpassas för att undvika att det byggs upp stabilitetsrisker. Ett sätt att göra detta är att se över ränteavdragen då hushållen i Sverige idag har en skuldsättningsgrad på 163,3 procent av den disponibla inkomsten. Många privatpersoner har byggt upp sin ekonomi kring lånade pengar. Enligt många ekonomer är därför dagens läge med låga räntenivåer det bästa tillfället att ta tag i det här problemet så att det inte eskalerar ytterligare. Detta bör dock ske tillsammans med andra åtgärder t ex amorteringskrav på bostäder. Ett avskaffande av ränteavdraget skulle på ett effektivt sätt minska hushållens skuldsättningsgrad samt leda till en mer välfungerande bostadsmarknad. Ränteavdragen är dessutom en relativt stor utgift för staten och minskade avdrag skulle därför innebära att man kan spendera mer pengar på annat. Då detta är en åtgärd som kan vara politiskt illa omtyckt eftersom det kommer påverka privatekonomin hos många så bör en sänkning ske efter överenskommelse med alla andra partier i riksdagen så att inget parti kan plocka politiska poänger på något som är nödvändigt för Sveriges finansiella stabilitet. 20 Kongressen föreslås besluta 25 att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar aktivt för ett avskaffande av ränteavdragen för privatpersoner. Avskaffande av ränteavdrag 66 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner. Med ränteavdraget avses rätten att i skattedeklarationen dra av 30 procent av det man betalar i ränta. En stor del av ränteutgifterna som dras av på skatten är kopplat till huslån. 5 En av orsaker till att ränteavdraget infördes en gång i tiden var att det skulle minimera delvis balanserna konsekvenserna av fastighetsskatten. Eftersom fastighetsskatten är slopad sedan 2008, är argumenten ännu svagare att behålla en sådan avdragsmöjlighet i skattesystemet. 10 Precis som motionären påpekar i brödtexten finns det många nackdelar med ränteavdraget. Ränteavdraget bidrar till en ökad privat skuldsättning, är dyrt för staten, driver upp bostadskostnaderna samt minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Mot bakgrunden av detta yrkar förbundsstyrelsen bifall till motionen i sin helhet. 15 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 bifalla motionen. Avskaffande av ränteavdrag 67 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Införande av en markskatt 33. Motionär: SHS 5 10 15 20 Den förra regeringen avskaffade fastighetsskatten. Detta fick de mycket kritik för. Professorn i nationalekonomi, John Hassler som är ordförande i finanspolitiska rådet sa ”Det är förskräckligt olyckligt att man tog bort fastighetsskatten." Han och merparten av de svenska nationalekonomerna är överens om att det inte var något bra drag av alliansen när man 2008 slopade den statliga fastighetsskatten och ersatte den med en lägre kommunal avgift. I ett slag avskaffades en av de mest pålitliga skattebaserna. Vi pratar om i runda slängar 50-100 miljarder. Det är pengar som skulle kunnat användas till offentliga investeringar istället. Många nationalekonomer förespråkar nu ett återinförande av fastighetsskatten. Detta av flera skäl. Dess skadliga effekter på ekonomin är i regel små, och skattebasen kan av uppenbara skäl ej lätt döljas eller flyttas till skatteparadis. Dessutom kan fastighetsskatter anses vara rimliga ur ett rättvise- och fördelningsperspektiv. En annan rättviseaspekt är att offentliga investeringar i infrastruktur, t.ex. kollektivtrafik, ofta ökar värdet hos omkringliggande fastigheter. Genom en fastighetsskatt kan delar av dessa värdeökningar återföras till det offentliga istället för att som nu enbart landa i privata fickor. Fastighetsskattens avskaffande ledde inte bara till att de som blivit förmögna genom att äga bostäder fick sin privatekonomi ytterligare stärkt genom denna plötsliga skattelättnad – avskaffandet ledde dessutom till att bostäderna ökade ännu mer i värde eftersom bostadsköpare som klev in på marknaden efter skattens avskaffande kunde klämma in än högre lån i sina balansräkningar då de inte längre behövde kalkylera med skatten. 25 30 35 40 Mot bakgrund av detta var avskaffandet av den svenska fastighetsskatten djupt beklaglig. En återinförd fastighetsskatt bör dock utformas som en ren markskatt, och alltså baseras enbart på själva markens värde utan hänsyn till värdet av eventuella byggnader eller andra förbättringar. Skatten bör betalas årligen av markägaren som en viss andel av markens värde. Alla skatter har en viss styrande effekt. Vissa skatter styr beteenden mer än andra, och olika skatter styr beteenden i olika riktningar och för olika grupper. I vissa fall är den styrande effekten önskvärd eller rentav den huvudsakliga avsikten (t.ex. för koldioxidskatt och tobaksskatt), men i de flesta fall anses skatters styrande effekter vara ”snedvridande” och en orsak till ineffektiviteter i ekonomin. Även om fastighetsskatter i allmänhet anses ha ganska små negativa effekter kan även dessa, beroende på hur de utformas, skapa vissa ineffektiviteter. En skatt som inkluderar värdet av eventuella byggnader och andra förbättringar minskar incitamenten att – just det – bygga och förbättra, eftersom detta straffar sig genom ett ökat taxeringsvärde. Införande av en markskatt 68 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 En ren markskatt, däremot, där hänsyn enbart tas till själva markens värde saknar denna negativa effekt. Tvärtom ökar skatten incitamenten att utnyttja marken väl, eftersom den ökar kostnaden för att sitta på dyrbar mark utan att använda den. Markskatt tenderar därför bl.a. att leda till tätare bebyggelse och motverka sprawl vilket ju är högt önskvärda effekter. Fler och fler förespråkar nu därför markskatter framför fastighetsskatter. Bland annat har OECD och UN-Habitat tagit ställning för markskatter och därför bör även vi göra det. 10 Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt 15 att2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar aktivt för införandet av en kommunal markskatt. 20 förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen förstår och delar andemeningen i motionen. Vi är helt överens om behovet av en stabil skattebas med låga allokeringsförluster och höga fördelningspolitiska effekter. 25 30 35 40 Precis som motionären framhåller finns det många goda ekonomiska skäl att införa en markskatt och förbundsstyrelsen ser positivt på detta. Däremot är förbundsstyrelsen tveksam till att skatten ska tas ut kommunalt. Detta eftersom en kommunal markskatt skulle kunna leda till att statens åtagande för kommunsektorn skulle minska med argumentet att kommunernas skattebas är breddad. Dessutom ser förbundsstyrelsen att det finns risker för skattetekniska svårigheter och ökad byråkrati eftersom skatten mest sannolikt kommer att vara differentierad mellan kommunerna. Ett argument i debatten till att markskatt ska vara kommunal är att öka kommunernas lokala investeringar. Förbundsstyrelsen delar inte denna ståndpunkt eftersom staten är den aktör som har huvudansvaret för infrastrukturen, och därför ska en markskatt skötas på statlig nivå och användas till statens strategiska infrastrukturinvesteringar. Med detta vill förbundsstyrelsen ändå framhålla att vi ser positivt på en markskatt och ser gärna att den införs, dock inte på kommunal nivå. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. Införande av en markskatt 69 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Inför ett enhetligt momssystem 34. Motionär: Johan Grönlund 5 Sedan flera år pågår en livlig debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar m.m. skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Detta har framförallt skett genom en sänkning av momsen. 10 15 Detta har lett till två saker. Dels minskade skatteinkomster men även svåra gränsdragningar. Ett tydligt exempel på det var att livsmedel länge hade 12 procent moms medan om du åt ute fick du betala 25 procent. Ett annat problem är att en del branscher som är beroende av statligt stöd, investeringar eller bidrag betalar låg eller ingen moms alls och därmed får tillbaka mycket mer än de betalar in. Ett exempel är tidningar som bara betalar 6 procent moms men som får över en halv miljard tillbaka i presstöd. Ett annat är taxi-, buss-, flyg- och tågresor som också bara betalar 6 procent moms men som är beroende av stora statliga investeringar ibland annat vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser m.m. Därför bör man på sikt införa en enhetlig moms, förslagsvis 25 procent. 20 25 Då moms är en indirekt skatt och i slutänden betalas av konsumenten så finns det de personer som hävdar att en höjning av momsen skulle minska konsumtionen då folk inte längre skulle ha råd att konsumera. Detta gäller enbart om man spenderar den ökade skatteintäkten på onödiga saker. Ser man istället till att investera pengarna i t.ex. bättre statliga löner, höjd a-kassa, höjt barnbidrag, gratis tandvård, billigare kollektivtrafik, byggandet av billigare bostäder, höjda pensioner m.m. då får folk mer pengar och har därmed råd att konsumera även om priserna går upp. Detta har visats i ekonomisk forskning av bland andra professor Engelbert Stockhammer vid Kingston University i England. 30 Enligt en rapport från 2013 från det oberoende fackligt idéinstitutet Katalys skulle en höjning av momsen till 25 procent inbringa 385 miljarder kronor. Det är alltså väldigt mycket pengar man skulle kunna använda för att förbättra samhället. 35 Kongressen föreslås besluta att1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt 40 Inför ett enhetligt momssystem 70 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET att2 Socialdemokratiska Studentförbundet aktivt för ett införande av ett enhetligt momssystem på 25 procent. 5 10 15 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen delar motionärens synpunkter och problematiken kring dagens momssystem. Sedan den borgerliga regeringen år 1992 valde att sänka momsen på vissa varor istället för att genomföra en generell återgång till den tidigare momssatsen har ett flertal förändringar och differentieringar skett. Detta har inte bara lett till minskade skatteinkomster men också stor administrativ börda och krångligt regelverk för såväl företag som myndigheter. Förbundsstyrelsen är positiv till ett enhetligt momssystem men tycker inte att förbundet ska låsa upp sig på en specificerad procentsats. Detta begränsar S-studenters möjlighet att kunna påverka frågan på en bredare front. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att1 avslå motionen. Inför ett enhetligt momssystem 71 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET Bilaga till motion 12, ”Dags för en human och solidarisk migrationspolitik!”: Vägen hit 5 10 15 Särskilt ömmande - inte synnerligen ömmande skäl När den nya utlänningslagen trädde i kraft år 2005 hade skrivelserna om att uppehållstillstånd kunde ges till andra skyddsbehövande, men som inte kunde anses vara flyktingar enligt lagens definition, av ”humanitära skäl” ändrats till förmån för den nuvarande skrivelsen; ”Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige.” Även om det inte var lagstiftarens mening har förändringen inneburit en faktisk inskränkning i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är bakgrunden till många av de i media uppmärksammade situationerna där människor som uppenbart riskerar att råka illa ut eller som uppenbart inte kommer att klara sig i sitt hemland ändå fått avslag på sin ansökan om skydd i Sverige. Det är inhumant och ovärdigt ett land som säger sig värna mänskliga rättigheter. Flertalet mänskliga rättighets organisationer verkar också för en förändring av den här lagtexten. 20 Vi kräver därför en förändring av utlänningslagens bestämmelser om alternativt skyddsbehövande från ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter” som skyddsgrund för även vuxna. 25 30 35 Säkra lagliga vägar till Europa I ljuset av klimatförändringar, fattigdom, förtryck och förföljelse tvingas människor att lämna sina hem för att söka frihet och trygghet i andra länder. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig över 51 miljoner människor på flykt i detta nu. Att söka asyl - och beviljas det om man är i behov av skydd - är en mänsklig rättighet. För att kunna söka asyl behöver en asylsökande dock befinna sig på plats i landet där hen söker asyl. Samtidigt finns det idag i praktiken nästan inga lagliga sätt för asylsökanden att ta sig in i Europa, utöver kvotflyktingssystemet. Istället för EU en politik som systematiskt gör det svårare för människor att ta sig till EU med livet i behåll. Resultatet har blivit en växande människohandel, trafficking och att tusentals människor mister livet när de fraktas på ovärdiga och farliga sätt till Europa. Om EU ska leva upp till sina åtaganden i internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna däribland flyktingars och migranters rättigheter är det avgörande att det skapas fler lagliga vägar in i EU. Detta kan till exempel uppnås genom att Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 72 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET människor ges möjligheten att söka asyl vid EU-ländernas ambassader utomlands eller genom att utfärda asylviseringar där asylsökande ges visum för att resa till Sverige för en säker asylprövning. Säkra vägar in i Europa krävs för att människor med skyddsbehov ska kunna söka asyl utan att behöva riskera sina liv. 5 Vi kräver därför att Sverige verkar kraftfullt för att EU säkerställer rätten att söka asyl genom att säkra fler lagliga vägar in i EU. 10 15 20 25 30 Se över anhöriginvandringen och återinför “sista länken” Det finns en allmän missuppfattning om generöst tilltagna regler för anhöriginvandring till Sverige. Främlingsfientliga krafter använder allt som oftast skrämseltaktik och argument som “invandrare som kommer hit tar med sig hela släkten, grannarna och hunden” för att peka på en falsk “massinvandring”. I praktiken är de svenska reglerna kring anhöriginvandring restriktiva och sträcker sig endast till att inbegripa en persons absolut närmsta familj. Med den absolut närmsta familjen förstås partner och minderåriga barn. Att personer har rätt att förenas med sin make/maka, sambo eller partner samt sina minderåriga barn regleras av internationella konventioner. Reglerna kring anhöriginvandring har dessutom inskränkts över tid. År 1997 var S med och avskaffade bestämmelsen om den så kallade “sista länken”. Sista länken innebar att personer som saknade anhöriga i hemlandet fick flytta till sina nära i Sverige. De restriktiva reglerna leder till att familjer splittras och att människor tvingas lämna sina barn nyss fyllda 18, sin syster/bror eller kanske sin gamla mamma därhän. De i media uppmärksammade situationerna där äldre människor tvingas ut ur Sverige trots att alla kvarvarande släktingar finns här är ett resultat av ”sista länken” inte längre finns kvar. Det leder självklart till mänskligt lidande och extrem oro både för den som tvingas ut ur landet och dem som blir kvar här. Det är svårt att säga var en human gräns går för vem som kan räknas som anhörig men det står klart att dagens extremt restriktiva regler bör utökas om ambitionen är att föra en human migrationspolitik. Vi kräver därför att bestämmelsen kring “sista länken” återinförs och att möjligheten till anhöriginvandring utökas på sikt. 35 40 45 Ett rättvisare och mer solidariskt system för kvotflyktingar FN:s flyktingorgan UNHCR är ansvarigt för det internationella kvotflyktingssystemet som flyttar personer från flyktingläger till ett tredje land. Det rör sig om en otroligt utsatt grupp människor som flytt sina hemländer och har fått flyktingstatus enligt den internationella flyktingkonventionen, men som saknar resurser för att fly till ett tryggt land där de kan starta ett nytt liv. Istället är de hänvisade till år i flyktingläger där de får vänta på att situationen i hemlandet lugnar ner sig eller, om de har väldig tur, blir utvalda för vidarebosättning i tredje land. Antalet personer som får skydd på det här sättet är dock försvinnande litet samtidigt som behovet aldrig varit större. Sverige måste verka på alla internationella arenor, inom FN och inom EU för ett rättvisare, effektivare, och mer solidariskt system för kvotflyktingar. UNHCR identifierar personer i flyktingläger som är i behov av ett nytt hemland och ber sedan ett av sina samarbetsländer att ta emot personerna. I praktiken är systemet dock Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 73 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 10 15 ett lotteri då behovet är så stort men mottagandet så litet, både vad gäller antalet länder som tar emot och antalet personer de tar emot. Idag har endast 27 länder en överenskommelse om att ta emot kvotflyktingar via UNHCR, och antalet personer som tas emot är lågt. UNCHR:s rapporter visar att endast 1 procent av cirka 10,5 miljoner registrerade flyktingar får chansen till vidarebosättning. Resten riskerar att bli kvar i flyktingläger i generationer. Sverige bör verka för en reform av systemet där alla länder som skrivit på flyktingkonventionen också åtar sig att ta emot kvotflyktingar. Därtill bör varje lands kvot utökas och knytas till någon form av nyckel, till exempel baserat på inkomstnivå, befolkning och antalet asylsökande som får uppehållstillstånd i landet utöver kvotflyktingar. På så sätt blir mottagandet inte beroende av politisk välvilja. Systemet bör även innehålla någon form av sanktioner för länder som inte lever upp till överenskommelsen, eller som håller en sådan låg standard på sitt mottagande att UNHCR av humanitära skäl inte kan placera personer där. Dagens system är inte rättssäkert, baserat på tur och när en sådan liten andel av de behövande får hjälp kan det inte beskrivas på annat sätt en som en humanitär katastrof. Processen 20 25 30 35 En total översyn av utlänningslagen Den nuvarande utlänningslagen (2005:716) togs fram av en bred och blocköverskridande majoritet i riksdagen. Sju år efter lagens implementerande kan det dock konstateras att den har fått andra konsekvenser än vad som förutsågs av lagstiftarna. Bland annat dras slutsatsen att ”Migrationsöverdomstolen och Migrationsverket har gjort förhållandevis strikta tolkningar av utlänningslagen, tolkningar som i första hand har sett till lagens bokstav och i andra hand till lagens syfte” (Stern, 2008: 119). Utlänningslagen innehåller många brister. Det rör sig om allt från inskränkningen i möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov till försvårandet av anhöriginvandring. Tillsammans med ansvariga myndigheters praxis har detta gett förödande konsekvenser för människor som sökt sig till Sverige, oavsett om det är av skyddsskäl, arbetsskäl, anhörigskäl eller om de velat söka möjligheten till ett bättre liv i Sverige. Vi kräver därför att lagen ses över utifrån ett mänskliga rättighetersperspektiv. Vi kan inte acceptera en lagstiftning som i många fall leder till stort mänskligt lidande. För att undvika ett lappverk av reformer som saknar helhetsgrepp föreslår vi därför en total översyn av utlänningslagen. Denna bör ta avstamp i mänskliga rättigheter och internationell flyktingrätt. 40 45 Utöka resurserna till asylprocessen Ett av de absolut största problemen inom svensk asylprövning är bristen på resurser, vilket kommer till uttryck på flera sätt. År 2009 införde Migrationsverket Lean-metoden som en del av projektet ”Kortare väntan” - i syfte att minska handläggningstiderna till tre månader och effektivisera asylprocessen. En kortare asylprocess har många fördelar för den asylsökande, men den nya arbetsmetoden har dock inneburit stora problem. Handläggare på Migrationsverket arbetar under stor press och ska på kort tid handlägga ett stort antal ärenden. Jämfört med den tidigare processen ges handläggare minimalt Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 74 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET underlag som förberedelse inför den muntliga utredningen. I nuvarande system får kvalitet ge vika åt kvantitet. 5 10 15 Ytterligare ett problem förknippat med tidspressen på handläggarna är bristen på introduktion och fortbildning för de anställda. Handläggare saknar ofta tillräckliga kunskaper, till exempel rörande trovärdighetsbedömningar eller intervjuteknik. Dessutom förväntas handläggare behärska orimligt stora kunskapsområden. Tidigare var enheterna på Migrationsverket indelade efter landkompetens men idag måste alla handläggare kunna utreda ärenden med asylsökande från olika länder. Detta utan någon fortbildning. FN:s flyktingorgan UNHCR menar att kvaliteten på handläggarens bedömning ökar desto större kunskap handläggaren har om landet. Dessa problem riskerar att leda till att Migrationsverkets handläggare inte ges möjlighet att genomföra en fullgod handläggning av ärenden, vilket utgör ett allvarlig hot mot rättssäkerheten i asylprocessen. Vi kräver därför att resurserna för asylprocessen ökas så att handläggare får tillräcklig utbildning och fortbildning samt att den enskilde handläggaren får rimlig tid att granska varje ärende. 20 25 30 35 Öka Migrationsverkets utredningsansvar I enlighet med paragraf 196 i FN:s flyktingorgan UNHCR:s handbok har den asylsökande bevis- bördan då hen vill få sitt fall prövat. Där fastslås även att skyldigheten att ta reda på och bedöma all fakta skall fördelas mellan den sökande och utredaren. Eftersom den asylsökande befinner sig i en svår situation ska beviskravet därmed inte tilllämpas alltför strikt. I svensk praxis har dock bevisbördan nästan helt lagts på den asylsökande. Den enskilde har i asylärenden ofta svårt att ta till vara sina rättigheter. Migrationsverket måste då träda in och ansvara för den enskildes rättigheter. Det finns en fara i att Migrationsverket inte uppfyller sin utredningsskyldighet. Oro för detta har uttryckts av olika remissinstanser. Det måste kunna krävas av Migrationsverket att det uppfyller sin utredningsskyldighet. Det måste bli tydligt för handläggare och offentliga biträden att utredningsskyldigheten gäller - detta är viktigt inte minst ur rättsäkerhetssynpunkt. Det måste även kunna krävas att Migrationsverket - i de fall som den asylsökandes förutsättningar inte räcker till utökar sin utredningsskyldighet till att även omfatta sådana åtgärder såsom översättning av handlingar, läkarkontroller, ambassadutredningar med mera. 40 Vi kräver därför att en bestämmelse införs i Utlänningslagen som förtydligar och klargör Migrationsverkets utredningsansvar i asylärenden, samt att Migrationsverket utsträcker sin utredningsskyldighet till att vid behov även utföra sådana åtgärder såsom översättning av handlingar, läkarkontroller, ambassadutredningar med mera. 45 Utöka antalet auktoriserade tolkar och rättstolkar Bristen på kvalificerade tolkar utgör ett stort rättssäkerhetsproblem i migrationsprocessen och får ibland väldigt allvarliga konsekvenser för den enskilde asylsökanden som då Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 75 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET inte kan till fullo utnyttja sin rätt. Allvarliga misstolkningar kan få förödande konsekvenser. 5 10 15 20 25 Det finns idag ca 6000 personer som arbetar som tolkar men enbart en sjättedel av dessa är auktoriserade tolkar eller rättstolkar. År 2010 köpte Migrationsverket mer än 200 000 tolktimmar. Majoriteten genomfördes av tolkar som inte är auktoriserade. Enbart 6 % utfördes av rättstolkar. En tolk med bristande förmåga och kompetens kan avgöra vilket utfall en asylansökan får, och detta är ett problem som många gånger uppmärksammats av verksamma jurister. Migrationsverket tvingas idag vända sig till icke-auktoriserade tolkar för att handläggningen ska kunna gå snabbare framåt. Staten måste ta ett större helhetsgrepp för att kunna garantera auktoriserade tolkar och tillgången till rättstolkar i migrationsprocessen. Tolkbehovet har ökat de senaste åren och ser inte ut att minska framöver. Det är grundläggande för att de asylsökande ska kunna ta tillvara på sina rättigheter. Därför kräver vi att antalet utbildningsplatser för tolkar ökar. Det behövs fler rättstolkar. Vi kräver att Migrationsverket sätter upp ett mål om att, i den mån det är möjligt, ska alla tolkar som deltar i migrationsprocessen vara rättstolkar och auktoriserade tolkar. Mottagande Inför ett solidariskt kommunalt mottagningssystem för asylsökanden Idag finner vi en snedfördelningen när det kommer till andelen kommuner som tar emot asylsökande. Medan en del kommuner tar emot en stor andel flyktingar tar vissa kommuner inte emot någon alls. Detta ser vi som en negativ snedvridning i mottagandet av asylsökande då det innebär ett osolidariskt system där vissa kommuner tar merparten av ansvaret för mottagandet. Ett snedvridet mottagande innebär också stora utmaningar för den asylsökande då det oftast råder bostadsbrist och trångboddhet i de kommuner som tar merparten av ansvaret. 30 Sverige är och har varit en humanitär stormakt och bör därför ställa samma krav på solidariskt ansvar på nationell nivå som på internationell nivå. Kommuner ska inte kunna välja bort solidaritet och på så sätt bidra till ett segregerat Sverige. 35 40 45 Därför kräver vi att samtliga av Sveriges kommuner skall ta emot asylsökande, med ett rättvist fördelningssystem, och där staten stödjer kommunerna i deras mottagande. Öka dagersättningen för asylsökanden En ensamstående vuxen asylsökande får idag en dagersättning på 71 kronor per dag. En summa som ska täcka mat, kläder, sjukvård, medicin, hygienartiklar och fritidsaktiviteter. Delar personen hushåll med någon annan, oavsett hur förhållandet ser ut, minskar ersättningen med 10 kr. För asylsökanden som bor på migrationsverkets anläggningsboenden där mat tillhandahålles är ersättningen så låg som 24 kronor per dag. Barn upp till tre år får 37 kronor, barn mellan fyra och tio år får 43 kronor och äldre barn skall klara sig på 50 kronor per dag. Vidare halveras ersättningen från och med det tredje barnet. Dagersättningen är betydligt lägre än riksnormen för försörjningsstöd och har dessutom inte förändrats på över 18 år, den har inte ens inflationsjusterats. Det är orealistiskt att Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 76 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET 5 10 15 20 människor ska kunna klara sig på så små summor utifrån den allmänna prisnivån i Sverige idag. Den låga ersättningen riskerar också att asylsökanden, barn som vuxna, utnyttjas under misärliknande förhåll Vi kräver därför att dagersättningen för asylsökanden justeras upp för att motsvara dagens levnadsnivåer och att den ligger i paritet med försörjningsbidraget. Förlora inte viktig tid – säkerställ insatser från dag ett När en vuxen person kommer till Sverige och ansöker om uppehållstillstånd av asylskäl tar det i genomsnitt mellan tio månader och ett år till personen får beslut om hen får stanna i landet eller inte. Under den här tiden är personen asylsökande. Den asylsökande har mycket begränsade rättigheter till svenskundervisning, vård och omsorg, och arbetsmarknadsinsatser. Den här tiomånadersperioden är i praktiken förlorad tid, för individen och för oss som samhälle. Istället för att förlora värdefull tid vill vi se att alla asylsökande får tillgång till svenskundervisning från dag ett, att deras tidigare erfarenhet och utbildning kartläggs med syfte att sätta igång en valideringsprocess redan under asyltiden, och att det offentliga från start börjar planera för personens vidare etablering i Sverige. Vi vet att långa perioder av sysslolöshet och osäker väntan på besked är otroligt skadligt. Personer riskerar att passiviseras, bli deprimerade och tappa framtidstron. Även för den som får ett positivt besked kan den långa tiden i sysslolös väntan ha en negativ inverkan på möjligheten att ta till sig svenskundervisning och samhällsorientering. I förlängningen innebär detta att startsträckan till full etablering i Sverige blir alldeles för lång. 25 30 35 40 45 Argumentet mot den här typen av reform är att alla inte får stanna, att vi inte skall ingjuta hopp hos dem som måste lämna landet och att vi ska koncentrera våra resurser hos dem som skall stanna. Vi menar istället att det är slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser att inte sätta in tidiga insatser, särskilt för dem som faktiskt får stanna. Vinsten av att korta vägen till etablering på arbetsmarknaden för många asylsökande torde täcka upp kostnaden för svenskundervisning under asyltiden. För den som får avslag på sin ansökan efter att ha läst lite svenska kan språket ändå vara en tillgång i framtiden. Migrationsverket gör redan idag tidiga bedömningar av vilka grupper som kan tänkas få ett positivt beslut på asylansökan. Reformen skulle i huvudsak kunna rikta sig till dessa men måste så klart administreras på ett sätt som tydliggör att tidig språkundervisning och andra insatser inte garanterar ett uppehållstillstånd. Det absolut bästa scenariot vore såklart kraftigt kortade handläggningstider hos Migrationsverket. I väntan på detta behöver vi dock göra något. Klockan tickar. Stoppa vinstjakten i asylmottagandesystemet Migrationsverket spenderade 2 313 468 000 kr (år 2014) för asylboenden, det är en ökning med 1 156 629 000 kr jämfört med 2013. Kostnaderna har över tid ökat dramatiskt pga ökat mottagande, trots det lever de asylsökande under relativt dåliga förhållanden. En del av kostnaden går till privata asylboenden. De asylsökande trängs flera individer i samma sovrum. Migrationsverket har krav att ta hänsyn till, men det är inte alltid de följs. För att företagen ska få generera vinst är det av stor vikt att regler följs och att de Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 77 (78) SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET boende har goda levnadsförhållanden. Sverige ska ha en migrationspolitik som tar hand om våra asylsökande på ett värdigt sätt. 5 Branschen för privata asylboenden är lönsam för de privata aktörerna och de genererar en väsentlig vinst för aktörerna. Det är ett problem när företag gör vinst trots att det finns behov av pengarna i verksamheten och krav som inte följs. De boende på asylboendena förtjänar en dräglig tillvaro under asylprocessen. Statens resurser ska användas effektivt och inte försvinna ur verksamheterna. 10 Vi kräver att upphandlingen av privata asylboenden ses över för att resurser ska kunna gå till att bibehålla hög kvalité inom verksamheten och inte lämna verksamheten. Detta kan ta sin form i ett vinststopp. Vi kräver även att det ska finnas en transparens i den ekonomiska redovisningen hos de privata aktörer som driver asylboenden. 15 Arbeta långsiktigt för att hjälpa fattiga EU-medborgare I krisens spår har några av Europas fattigaste och mest utsatta kommit till Sverige. Ofta försörjer de sig genom tiggeri, och lever på gator och tält under extremt prekära omständigheter. EU-medborgare har rätt att röra sig fritt inom Europa, men endast den med inkomst eller pengar har rätt att bosätta sig i ett annat EU-land. Sociala rättigheter som sjukvård, bostadsbidrag, osv. är i Sverige inte tillgängliga för Europas fattigaste. 20 25 30 35 Kommunerna har agerat på olika sätt för att hantera situationen, men de allra flesta insatser som görs är tillfälliga och fattiga EU-medborgare har ingen rätt att göra anspråk på annat än akutinsatser, såsom en måltid och en bussbiljett hem. Kommunerna och SKL hänvisar till kommunallagen som begränsar kommuners befogenhet att ge ekonomiskt bistånd och annat stöd till icke-folkbokförda EU-medborgare. I många kommuner saknas politisk vilja att använda de begränsade verktyg som finns, exempelvis att avsätta medel för att i samverkan med civilsamhället erbjuda härbärgen. Socialdemokratin måste söka mer långsiktiga lösningar för att förbättra situationen för Europas fattiga, men måste även ta ansvar för att de som befinner sig i Sverige lever under värdiga omständigheter. Därför bör fattiga EU-medborgares rättigheter stärkas genom att kommuner och landsting ges större lagliga befogenheter att hjälpa dem. Bland annat måste de ges rätt till sjukvård, och andra offentliga tjänster. Redan nu bör socialdemokratiskt styrda kommuner i större utsträckning använda befintliga verktyg för att ge stöd åt dessa grupper. Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik 78 (78)
© Copyright 2024