12 februari - Kalmar kommun

PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
Tillgänglighetsrådet
Tid
Torsdagen den 12 februari 2015, kl. 16:00 – 18:00
Plats
Ks-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Kalmar
Omfattning
§§ 1-14
Beslutande
Dzenita Abaza (S)
Ingemar Einarsson (C)
Michael Ländin (S)
Lars Holmberg (V)
Kerstin Edvinsson (M)
Marianne Dahlberg (S)
Elisabeth Gustavsson (S)
Fredrik Persson (S)
Linnea Kroon
Björn Melin
Krister Ekström
Roland Vigersved
Allan Johansson
ordförande, kommunstyrelsen
servicenämnden
omsorgsnämnden
samhällsbyggnadsnämnden
socialnämnden
kultur- och fritidsnämnden
Södermöre
kommundelsnämnd
Överförmyndarnämnden
DHR
reumatikerföreningen
FSO
FSO
SRF
Ersättare
Kajsa Hedin (M)
Per Dahl (M)
Samuel Watanen (KD)
Anna-Britt Wejdsten (FP)
Birgitta Lindholm
Christer Johansson
Gunnel Persson
Urban Algotsson
servicenämnden
omsorgsnämnden
samhällsbyggnadsnämnden
överförmyndarnämnden
DHR
FSO
Reumatikerföreningen
SRF
Övriga närvarande
Cecilia Fried § 8
Maria Hammarström § 9
Niklas Cedergren § 9
Gunilla Svensson § 10
socialförvaltningen
Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Antidiskrimineringsbyrån
Sydost
serviceförvaltningen
2 (6)
Tillgänglighetsrådet
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
Sekreterare
Louise Weidolf
Justeras
Dzenita Abaza
ordförande
Björn Melin
Reumatikerföreningen
3 (6)
Tillgänglighetsrådet
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
§1
Inledning
Ordförande Dzenita Abaza förklarade sammanträdet för öppnat och hälsade alla
välkomna. Dzenita berättar om utvecklingsområden inom tillgängligheten som hon
vill genomföra. Exempel är en gemensam utvecklingsdag under året och införande av
ett tillgänglighetspris.
§2
Val av justerare
Beslut
Björn Melin, Reumatikerföreningen, utsågs att jämte ordföranden justera dagens
protokoll.
§3
Fastställande av föredragningslista
Beslut
Upprättat förslag till föredragningslista godkändes med tillägg för att några punkter
anmäldes under Övrigt.
§4
Genomgång av protokoll från tillgänglighetsrådets
sammanträde den 27 november 2014
Beslut
Protokollet lades till handlingarna.
§5
Val av vice ordförande och andre vice ordförande
Beslut
Linnea Kroon, DHR valdes till vice ordförande för mandatperioden och Krister
Ekström, FSO valdes till andre vice ordförande.
§6
Datum för tillgänglighetsrådet 2015 samt förslag på tider
Beslut
Rådet beslöt att rådemötena ska hållas mellan kl.15.00 – 17.00 under 2015.
Rådet träffas följande datum: 16 april, 10 september, 17 december.
§7
Förslag på revidering av Reglemente för
tillgänglighetsrådet
Louise Weidolf föredrog förslag på revideringar av reglementet för
tillgänglighetsrådet. Revideringen består framför allt av modernisering av texten samt
4 (6)
Tillgänglighetsrådet
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
tillägget att Södermöre kommundelsnämnd och överförmyndarnämnden ska ingå i
rådet.
Organisationerna framförde önskemål om att även de skulle utöka antalet ledamöter
så att fördelningen mellan kommunen och organisationerna blir mer lika.
Beslut
Rådet beslöt att anta förslaget till revidering med tillägget att utöka även
organisationernas deltagare med ytterligare två ledamöter och samma antal ersättare.
Förslaget på reglemente kommer att gå vidare till kommunstyrelsen för vidare beslut.
§8
Information angående ersättningsnivån för personliga
assistenter
Förvaltningschefen för socialförvaltningen, Cecilia Fried, informerade om
ersättningsnivån för personliga assistenter inom LSS.
2013 beslöt socialnämnden i Kalmar kommun om egen schablonersättning utifrån att
man anser att den statliga schablonen är lite för grov. Räcker inte den ersättningen
görs en prövning utifrån den enskilda situationen.
Organisationerna framförde att man upplever ersättningen som låg och att en högre
flexibilitet önskas då problem kan uppstå som vid olika aktiviteter då brukare och
den personliga assistenten inte kan göra sakerna ihop fullt ut.
Cecilia informerade om att socialnämnden har gett i uppdrag att utreda om att lägga
ut personliga assistentuppdragen på entreprenad.
Beslut
Informationen noteras till protokollet.
§9
Information om ändringar i diskrimineringslagen, bristande
tillgänglighet
Maria Hammarstöm och Niklas Cedergren från Antidiskrimineringsbyrån Sydost
informerade om bristande tillgänglighet som från 1 januari 2015 är en ny form av
diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra
till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan
delta på likvärdiga villkor.
Beslut
Informationen noterades och bifogas protokollet.
§ 10
Information om tillgänglighetsarbetet på
serviceförvaltningen
Gunilla Svensson från serviceförvaltningen informerade om deras
tillgänglighetsarbete och om hur de arbetar med att säkra en fortsatt bra utveckling.
Beslut
Informationen noterades och bifogas protokollet.
§ 11
5 (6)
Tillgänglighetsrådet
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
Bilaga om nämndernas tillgänglighetsarbete
Louise Weidolf har utifrån förfrågan hos förvaltningarna gjort en sammanställning av
vad och hur man arbetar med för att öka tillgängligheten i kommunen.
Beslut
Informationen noterades och bifogas protokollet.
§ 12
Övrigt
1. Busshållplatser och KLT
Trots olika påtryckningar vad gäller bemötande och service från KLT så är
detta fortfarande ett stort problem. Flera organisationer vittnar om mycket
dåligt bemötande från busschaufförer och dålig information vid förändringar
i bussturer och omläggningar av hållplatser. Allan Johansson, SRF, berättade
om sin insändare och diskussion följde kring att återigen bjuda in KLT för
diskussion. Ansvaret för KLT numera ligger under landstinget och en väg är
att gå genom dem.
Beslut
Representant från landstinget brukarråd för funktionshinder bjuds in till ett
närliggande möte för information och vidare diskussion. Rådet beslöt också
att göra en gemensam skrivelse till KLT.
2. EM i tillgänglighet
Allan Johansson, SRF, lyfter frågan om att han anser att Kalmar borde ställa
upp i Europamästerskapet i tillgänglighet.
Beslut
Dzenita Abaza berättar att Kalmar kommun inte budgeterat för detta. Hon
tycker dock att organisationerna ska fundera vidare på om organisationerna
vill satsa på detta, men man ska vara medveten om att det kostar mycket både
vad gäller medel och arbetsinsatser.
3. Besparingsförslag inom omsorgsnämnden
Organisationerna uttryckte vikten av att träffpunkterna inom omsorgen får
vara kvar. Dessa är ofta de enda mötesplatser som finns för deras
medlemmar. De hade gärna sett att de blivit tillfrågade i processen precis som
pensionärsorganisationerna. Mikael Ländin berättar att frågan diskuteras
fortfarande och att tjänstemän arbetar på mer underlag.
§ 13
Nästa sammanträde
Nästa sammanträde är torsdagen den 16 april 2015 kl.15.00 – 17.00.
§ 14
Avslutning
Ordförande tackade alla och förklarade sammanträdet avslutat.
6 (6)
Tillgänglighetsrådet
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-12
Bilagor:
•
•
•
Informationsunderlag från Antidiskrimineringsbyrån (§9)
Informationsunderlag från serviceförvaltningen (§10)
Informationsunderlag Kalmar kommun arbete för ökad tillgänglighet, en kort
sammanställning (§11)
Föreläsning om funktionsnedsättning som grund
för diskriminering
Välkomna!
•
•
•
Antidiskrimineringsbyrån är en av 14 lokala ideella
organisationer i landet som verkar på
regeringsuppdrag mot diskriminering.
Adb Sydost tar kostnadsfritt emot anmälningar och
ger råd och stöd i frågor om diskriminering och
trakasserier.
Adb Sydost verkar i Blekinge, Kalmar och Kronobergs
län mot diskriminering och trakasserier i samhället.
Normer
• Oskrivna regler som formar oss människor
• Positiva/ Negativa
Vad är funktionsnedsättning?
Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a.
personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella
eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel
med olika hinder kan motverka individers fulla och
verkliga deltagande i samhället på lika villkor som
andra.
Ur Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Hur många personer i Sverige har en
funktionsnedsättning?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
650 000 personer har hörselnedsättning
500 000 har nedsatt rörelseförmåga
470 000 har astma av olika besvärsgrad
330 000 är hjärtsjuka
250 000 har nedsatt syn
230 000 personer har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
200 000 har diabetes
200 000 har någon form av förvärvad hjärnskada
100 000 lever i sviterna efter stroke (vanligaste orsaken till
funktionsnedsättning hos vuxna)
60 000 har epilepsi
Lika rätt och värde
Alla människor är lika mycket värda, oavsett funktionsförmåga.
Funktionsnedsättning är en del av livet – nästan alla kommer
under sina liv att temporärt eller permanent begränsas i sin
funktionsförmåga, och de som får uppleva gammal ålder kommer
att få ökande besvär med att fungera och agera.
Det råder normer om funktionsförmågor som utesluter de som
inte lever upp till normerna.
Lika rätt och värde
• FN antog 2006 en ny konvention om mänskliga rättigheter för personer
funktionsnedsättningar. 139 länder har hittills ratificerat konventionen
(däribland Sverige, 2009).
• Konventionen bygger på den Allmänna deklarationen om mänskliga
rättigheter, där Artikel 25 anger att ”var och en har rätt till trygghet i
händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes eller makas död,
ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför
hans eller hennes kontroll”.
• Det finns över 1 miljard människor med någon funktionsnedsättning
globalt, vilket utgör 15% av jordens befolkning. Två tredjedelar av dessa
bor i utvecklingsländer.
• Antalet människor med funktionsnedsättning ökar i takt med ålder och
generell befolkningsökning. Krig och andra former av våld, inadekvat
medicinsk vård, naturkatastrofer och kroniska sjukdomar är faktorer som
bidrar till ökningen.
• Människor med funktionsnedsättningar är vanligare i låg- än
höginkomstländer, och är vanligare bland grupperna kvinnor, äldre, barn
och fattiga.
Vad är diskriminering?
Förbud att behandla personer med funktionsnedsättning sämre
än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha
behandlats i en jämförbar situation.
Funktionsnedsättning definieras som varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga, till följd av en skada eller sjukdom som fanns
vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. (1
kap 5§)
Vad utgör diskriminering?
Diskriminering kan vara
1. Direkt
2. Indirekt
3. Trakasserier och sexuella trakasserier
4. Instruktion att diskriminera
Det måste finnas ett samband mellan den sämre behandlingen och minst
en diskrimineringsgrund.
Det spelar ingen roll om den sämre behandlingen skett medvetet eller
omedvetet.
Det är förbjudet att bestraffa den som anmäler eller påtalar kränkningar.
Diskriminering förutsätter ett maktförhållande mellan den som blir utsatt
och den som utsätter någon, tex arbetsgivare – arbetstagare, lärare – elev
eller butiksbiträde – kund.
Vilka grunder skyddas?
• Kön
• Könsidentitet och –uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller tro
• Funktionsnedsättning – bristande tillgänglighet
• Sexuell läggning
• Ålder
Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund
Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och
komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet.
Bestämmelserna i den nya lagen gäller inte verksamhetsutövare och
privatpersoner som har färre än tio anställda.
Exempel på fysisk miljö:
- Ökad framkomlighet i butiker, utjämning av trösklar/nivåskillnader,
omplacering av starka dofter.
Personlig service:
- Hjälp att plocka i varor i butiken, Att få menyn uppläst på en restaurang.
Ledsagning genom myndigheters lokaler.
Tillgänglig information/kommunikation
- Möjlighet till avskild plats vid myndighetskontakt, information i önskat
format.
Vilka områden täcker den nya lagen?
•
•
•
Arbetslivet
Utbildning
Andra samhällsområden:
‒
‒
‒
‒
‒
‒
‒
‒
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/privat arbetsförmedling
Start/bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet
Medlemskap i vissa organisationer
Varor, tjänster och bostäder
Hälso-, sjukvård och socialtjänst
Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring och studiestöd
Offentliganställdas kontakt med allmänheten
Värnplikt och civilplikt
Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”?
En bedömning görs från fall till fall. Hänsyn tas till
• Arbetsgivarens ekonomi
• Lokalens praktiska förutsättningar
• Vilken effekt en viss åtgärd kan förväntas få
För att en arbetsgivare ska bli dömd för bristande stöd- och
anpassningsåtgärder krävs att arbetstagaren talat om behovet
för arbetsgivaren.
Fall från verkligheten
Sigtuna kommun fälld i tingsrätten (ANM 2011/274)
•
Barnet till en kvinna med en psykisk funktionsnedsättning blev
tvångsomhändertaget av kommunen, strax efter dess födsel. Tingsrätten
fann 2013 kommunen skyldig till diskriminering eftersom man underlåtit
att utreda mammans föräldraförmåga.
If Skadeförsäkring AB fälld i hovrätten (ANM 2011/192)
•
En mamma nekades försäkring för sin dotter som har en hörselskada.
Hovrätten fann att försäkringsbolaget avslagit ansökan utifrån
missgynnande schabloner, och därmed gjort sig skyldiga till diskriminering.
Pizzeria stämd av DO (ANM 2010/2154)
•
En man med rullstol blev nekad att köpa en öl på en pizzeria med
hänvisning till att expediten inte visste ”vilka mediciner mannen tog”, trots
att mannens assistent påpekade att det inte var några problem.
Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”?
En gravt synskadad kvinna söker jobb hos Försäkringskassan. Hon bedöms
uppfylla krav på kompetens, erfarenhet och referenser. För att kunna utföra
arbetsuppgifterna behöver hon särskilda hjälpmedel som består av
anpassning av datorprogram (motsvarande en kostnad på 10-15 miljoner, ett
par procent av myndighetens IT-budget) och ett personligt biträde som
hjälper till med att göra handskriven text tillgänglig för en synskadad.
Arbetsgivare som anställer en funktionsnedsatt person kan erhålla statligt
stöd med 50 000-100 000 kr per år.
Är stöd och anpassningsåtgärderna skäliga?
Vad kan sägas om arbetsgivarens (Försäkringskassans) förutsättningar
att anställa kvinnan?
Är detta diskriminering?
En man i rullstol nekas 2007 gå ombord en buss med hänvisning till
säkerhetsregler. Busschauffören menar att rullstolen kan utgöra en fara
vid en trafikolycka och kräver att mannen antingen sätter sig på ett
vanligt säte eller spänner fast rullstolen. Mannen kan dock på grund av
sin funktionsnedsättning inte flytta sig till ett annat säte. Föraren hävdar
att rullstolar alltid ska vara fastspända under bussfärden.
+
=
?
Bristande tillgänglighet
Från och med årsskiftet ingår bristande tillgänglighet som en form
av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till
att öka tillgängligheten i samhället så att människor med
funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.
Med bristande tillgänglighet menas att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte
vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning.
Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att läsa upp en
meny på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon
behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.
Bristande tillgänglighet
Områden som omfattas är de samma som i
diskrimineringslagen.
Det har under lång tid funnits lagar, förordningar och
föreskrifter som syftat till att skapa ett samhälle tillgängligt för
alla, till exempel plan- och bygglagen, skollagen och EUförordningar. Tanken är att det nya förbudet i
diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och
andra regler som redan finns om tillgänglighet.
Bristande tillgänglighet
Undantag i lagstiftningen
- Vid tillhandahållande av bostäder
- För företag med färre än tio anställda (över 90 procent av samtliga
företag) eller privatpersoner som erbjuder varor och tjänster. Vårdföretag
undantagna.
- Om det vid handel med varor och tjänster krävs åtgärder utöver de krav
som finns i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller
byggnadsverket
- När en person på eget initiativ gör en förfrågan om arbete.
Källa: DO
Bristande tillgänglighet
Det finns ännu ingen rättspraxis när det gäller bristande
tillgänglighet och det råder stundtals en viss förvirring.
Förtexterna definierar exempelvis inte vad ett företag är.
- Apotek
- Taxirörelse
Kraven kan i huvudsak hänföras till stöd eller personlig service,
information och kommunikation samt den fysiska miljön.
Kontaktuppgifter
Post och besöksadress:
Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Nygatan 30, 1 tr
392 34 Kalmar
Tfn: 0480-262 20
[email protected]
Hemsida: www.adbsydost.se
Facebook: Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Maria Hammarström, verksamhetsledare, 073-3143326
Niklas Cedergren, kommunikatör, 0766-106 717
Tillgänglighet
Serviceförvaltningen
150212
Gunilla Svensson
Två delar
• EAH- Enkelt Avhjälpta Hinder
• Ny- och ombyggnation
Regelverk
• PBL, Plan- och bygglagen
• BBR, Boverkets riktlinjer
• Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i
befintliga byggnader som innehåller lokaler dit
allmänheten har tillträde och på befintliga
allmänna platser
ENKELT AVHJÄLPTA HINDER
Arbete 2005-2011
• Inventering av alla kommunala fastigheter
• Åtgärdsplaner
Exempel på åtgärder
• Mindre nivåskillnader, ramper, trapphissar
• Tunga dörrar
• Felaktigt placerade eller felaktigt utformade
dörröppnare
• Kontrastmarkeringar i trappor
• Belysning
• Räcken
NY- OCH OMBYGGNATION
Styrdokument
• Checklista tillgänglighet
• Tillgänglighetsprogram (2008, Kalmar
kommun)
• Tillgänglighet inom fritid, idrott, kultur
(Kommunförbundet, Riksidrottsförbundet)
• Sakkunnig i projektet
• Bygglovsprövning enligt PBL och BBR
Handläggare
Louise Weidolf
0480-45 06 10
Datum
2015-01-21
Kalmar kommuns arbete för ökad tillgänglighet
Bakgrund
Det Handikappspolitiska programmet med tillhörande åtgärdsplan avslutades
2010. Därefter har ingen uppdatering av programmet gjorts utan det åvilar
varje nämnd och förvaltning att tänka, planera och arbeta utifrån en bra tillgänglighet för alla.
Sammanfattningsvis handlade programmet om
• Ökad medvetenhet
• Vård och behandling
• Tillgänglighet
• Kultur samt rekreation och idrott
• Barn- och ungdomsperspektivet
Generella insatser idag
Kalmar kommun har arbetat mycket med bemötande- och servicefrågor och
har en gemensam värdegrund vilken består av
• Kvalitetspolicy
Vi möter dig med respekt och engagemang.
Vi finns här för dig.
• Miljöpolicy
Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt
och socialt.
• Arbetsmiljöpolicy
Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner
sig delaktiga.
Arbetet med att öka tillgängligheten pågår ständigt. Varefter som kunskapen
ökar desto mer höjs medvetenheten och man ser till att aktivt åtgärda brister.
Exempel på vardagshandlingar är inrättande av hörselslingor,
mikrofoner/headset/högtalare, ramper och hissar för rullstolar, borttagning av
trösklar, dörröppnare och stoppfunktioner, skyltning och belysning.
Kommunledningskontoret
Tillgänglighetsrådet har som mål att få med ungdomar i arbetet.
Adress Box 610, 391 26 Kalmar │ Besök Tullslätten 4
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 06 05│[email protected]
2 (3)
I kommunens verksamhetsledningssystem finns dokument kopplade till processen kring rekrytering som heter ”Tips för objektiv rekrytering” för att undvika diskriminering.
På Kalmar kommuns hemsida, kalmar.se, kan man lyssna på all information.
Nya kommunikationsenheten har omorganiserat sitt arbete med kommunikatörer riktade särskilt till olika förvaltningar bland annat i syfte att öka tillgängligheten.
Serviceförvaltningen
Vid all nyproduktion av kommunala lokaler ingår tillgänglighetsaspekterna vid
projekteringen och all ombyggnation är tillgänglighetsanpassad. Detsamma
gäller för den yttre miljön både vi nyproduktion och när något ska åtgärdas
t.ex. busshållplatser eller lekplatser.
Serviceförvaltningen har avtal med Utvägen som hjälper dem med att inventera
behov och att åtgärda fortlöpande.
Barn och ungdom
All information på förskolors- och skolors hemsidor bedöms vara lättläst.
Ny skollag och nya/reviderade läroplaner betonar att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och att skolan har ett särskilt ansvar för de
elever som av olika anledningar har svårt att nå målen.
Kompetensutveckling och kunskap om funktionsnedsättning är ett prioriterat
utvecklingsområde för barn- och ungdomsförvaltningens kompetensutvecklingsgrupp.
Kultur- och fritid
Generellt lyfts tillgänglighetsfrågorna på olika möten, föreningsträffar och i
olika nätverk på ett självklart sätt idag. Man informerar också föreningarna om
vilka bidrag som finns att söka för tillgänglighetsanpassning.
Vid fördelning av investeringsbidrag till föreningar är anpassning för funktionsnedsatta prioriterat.
Man lämnar efterhand lokaler som inte är lämpliga till förmån för tillgänglighet
för alla ex. fritidsgårdar. Nästa steg är att se över båtarna som används till
sommarverksamheten på Getterö för att eventuellt kunna medföra rullstolsburna ungdomar.
I de senaste lovprogrammen som kultur- och fritidsförvaltningen har gjort är
det tillagt kommentarer om tillgänglighet och det kommer att utvecklas ytterligare för att informationen ska bli anpassad.
Socialförvaltningen
Översyn av hemsidan för att bl.a. öka tillgängligheten har påbörjats 2014. Information på Lättläst saknas.
Inom PRIO-arbetet har en sammanlänkning av kommunens hemsida och 1177
gjorts för att underlätta sökning kring barn med psykisk funktionsnedsättning.
Anhörigombud och personliga ombud arbetar aktivt med informationsspridning till allmänheten.
Särskild information för personer med psykisk funktionsnedsättning ges ex vid
den öppna verksamheten Valen.
LSS-råd och Psykiatriråd organiseras av socialförvaltningen.
Omsorgen
För samordning och styrning av omsorgsförvaltningens information har förvaltningen en särskild informationsgrupp där en kommunikatör från kommunikationsenheten ingår.
3 (3)
Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla hemrehabiliteringsverksamheten i
syfte att klara eget boende med bibehållen eller ökad funktionsförmåga.
Från och med januari 2012 samverkan man med tolv kommuner genom en
gemensam nämnd för att tillhandahålla den hjälpmedelsservice som landstinget
tidigare hade ansvaret för. Kalmar kommun är värdkommun och arbetsgivare.
En viktig del i omsorgsförvaltningen dagliga arbeten är att medverka till tillgänglighet och att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning.
Tillgänglighetsaspekterna är självklara och naturliga delar som bevakas och
utvecklas, i både yttre och inre miljöer och vid ny- och ombyggnation av vårdoch omsorgsboende.