1. No category

Uppsatsämneskatalog VT 2016
Examensarbete i Psykologi (2PS013)
Valbar kurs om 15 högskolepoäng, termin 6, psykologprogrammet
Version 2, Uppdaterad: 2015-09-30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Instruktion inför val av uppsatsämne ......................................................................................... 2
Vad är det som jag måste göra nu? ................................................................................................... 2
Hur väljer jag uppsatsämne? ............................................................................................................ 2
Nu har jag valt ämne, vad gör jag nu?............................................................................................... 2
How does sickness affect natural behavior? .............................................................................. 3
Risk Factors for Mild Cognitive Impairment and its progression to dementia .......................... 4
Vilka dimensioner i vår uppfattning påverkas av fokus på detaljer? En experimentell studie
för förståelse av mekanismer som kan vara av vikt för vår kroppsuppfattning ......................... 6
The effect of nonconscious context manipulation in the Ultimatum Game ............................... 8
Emotionell inlärning i dyader ..................................................................................................... 9
Preferensförändring mellan grupp och individnivå .................................................................. 10
Självmonitorering av egna val vid instrumentell betingning ................................................... 11
Synkronisering under inlärning ................................................................................................ 12
Emotion Regulation in Children with ADHD (ERICA) .......................................................... 13
ADHD hos äldre ....................................................................................................................... 15
Subtypes in Alzheimer’s disease: brain changes and subsequent cognitive decline in a period
of three years ............................................................................................................................ 16
Nosewitness Testimony............................................................................................................ 18
Har vi ett beteendeimmunsystem? ........................................................................................... 19
Ansiktsemotioner hos sjuka individer ...................................................................................... 20
Sidan 1 av 20
Instruktion inför val av uppsatsämne
Vad är det som jag måste göra nu?
Ni skall välja uppsatsämne och handledare (och i förlängningen studiekamrat att skriva med) och
meddela kursansvarig dessa val innan kursstart. Ni måste välja uppsatsämne samt skrivpartner minst två
veckor innan kursstart men helst långt innan detta datum då handledare oftast enbart tar sig an ett
uppsatspar och det enbart finns en begränsad mängd handledare. Om ni finner er utan
uppsatsämne/skrivpartner två veckor innan kursstart, meddela kursansvarig detta skyndsamt. Ni ska
skriva uppsatsen två-och-två. Endast i undantagsfall kan ni skriva den som ett ensamarbete och då enbart
efter ett skriftligt OK från kursansvarig (Johan Lundström).
Hur väljer jag uppsatsämne?
Ni kontaktar själva de listade handledarna, lämpligen via email, som ni har ett intresse att jobba med
och stämmer sedan tid för ett möte för att diskutera en eventuell uppsats. Under detta möte, var noga
med att klargöra vad ämnet omfattar, hur mycket tid som kommer att krävas av er, vilka resurser som
handledaren kan erbjuda er samt vilka tidsramar som handledaren/projektet arbetar under. Klargör också
med handledaren att ni är överens om att just ni skall jobba ihop samt vad det exakta ämnet är.
Notera även att den faktiska tiden som ni har på er att jobba med projektet är mycket kort. Det är därför
av betydande fördel om ni kan påbörja ert arbete redan innan den formella starten av kursen. Ni är fria
att börja ert arbete så fort som ni kan/vill.
Jag finner inte något ämne i katalogen som är intressant nog. Vad kan jag göra?
Ni är fria att finna egna handledare/uppsatsämnen. I de fall där studenten på egen hand vill hitta
handledare och ett uppsatsprojekt måste en uppsatsämnesblankett fyllas i av handledaren och skicka till
kursansvarig för godkännande. Blanketten fås genom att kontakta kursansvarig eller från kurswebben.
Tänk på att vara ute i god tid om ni vill hitta egna projekt utöver de föreslagna projekten samt att även
hör gäller två-student per projekt regeln. Egna projekt måste vara inlämnade till kursansvarig senast den
17:e januari. Betänk dock att uppsatsämnen som initieras av studenterna själva har historiskt sett haft en
sämre grad av framgång än ämnen initierade av handledarna.
OBS! Handledare måste vara disputerade och verksamma vid Karolinska Institutet. Uppfylls inte
dessa kriterier underkänns uppsatsprojektet automatiskt.
Nu har jag valt ämne, vad gör jag nu?
När ni har valt uppsatsämne skickar ni ett mail till [email protected], med handledaren som CC,
där ni noggrant detaljerar den följande informationen. Notera att ni måste få OK från handledaren
INNAN ni mailar kursledaren.
1.
2.
3.
4.
5.
Namn på handledaren
Handledarens institution
Handledarens email
Valt uppsatsämne (ge en några raders beskrivning av ämnet; fokusera på målsättningen)
Vilka ni är som skriver ihop (namn på båda studenterna)
Om ni inte inkommer med den informationen innan kursstart kan handledaren inte få sin ersättning
vilket gör att dennes motivation att hjälpa er kan minska.
På de nedanstående sidorna återfinns de, för närvarande, inkomna förslagen till uppsatsämnen.
Sidan 2 av 20
How does sickness affect natural behavior?
Handledare (med e-postadress):
John Axelsson [email protected]
Institutionstillhörighet vid KI:
Klinisk Neurovetenskap
Kort bakgrund:
When we become sick, we do not only mount an inflammatory response, but we also activate a
wide range of behaviours such as fatigue, worse mood, social withdrawal, and altered hunger
preferences. Most these aspects have been studied in animals or in humans using questionnaires,
but there is a lack of knowledge about how we change our natural behavior when we become
sick.
Kort beskrivning av övergripande frågeställning:
The purpose of the present study is to study human behavioral changes after an experimental
injection with LPS using an ethology perspective, i.e. classify behaviours from videos taken of sick
22 individuals. The student(s) role will be to classify behaviours from films, analyze and write the
thesis. The project will be supervised by John Axelsson and Julie Lasselin
Finns etisk prövning: JA:_X
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Kelley KW, Bluthé RM, Dantzer R, Zhou JH, Shen WH, Johnson RW, Broussard SR.
Cytokine-induced sickness behavior. Brain Behav Immun. 2003 Feb;17 Suppl 1:S112-8
Sundelin T, Karshikoff B, Axelsson E, Höglund CO, Lekander M, Axelsson J. Sick man
walking: Perception of health status from body motion. Brain Behav Immun. 2015
Aug;48:53-6. doi: 10.1016/j.bbi.2015.03.007. Epub 2015 Mar 20
Plats för genomförande:
Karolinska Institutet
Kan studenterna beredas skrivplats:
Yes, in John Axelsson’s research group
Sidan 3 av 20
Risk Factors for Mild Cognitive Impairment and its progression to
dementia
Handledare (med e-postadress): Barbara Caracciolo [email protected]
Institutionstillhörighet vid KI: Aging Research Center/NVS
Kort bakgrund: In a progressively aging population, preserving health and functioning into old
age is a major concern. As dementia represents already advanced stages of cognitive
deterioration, interventions need to be anticipated to earlier stages. With the definition of Mild
Cognitive Impairment (MCI) clinicians and researchers seek to address a broad range of objective
cognitive deficits that do not fulfill criteria for a diagnosis of dementia. Mild Cognitive Impairment
is associated with increased risk of dementia and is highly prevalent in the population, thus, a
reduction in its occurrence and progression would translate to a consistent reduction in dementia
occurrence at the population level. Understanding what are the risk factors or, rather, the
combination of risk factors, which lead from intact cognition to MCI and from MCI to clinically
diagnosed dementia are key issues in the prevention of severe functional impairment with its
tremendously high cost on the individuals, their families, health care systems, governments and
societies. Thanks to the access to large population-based studies with multiple longitudinal
assessments and multidimensional measures we can answer these research questions.
Kort beskrivning av övergripande frågeställning: To identify risk and protective factors for
MCI and its progression to dementia.
Finns etisk prövning: JA: All waves have been approved according to KI standards.
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Data from SNAC-K study on more than 3363 people
aged 60 years or older living in a central area of Stockholm are available for data analysis. Baseline
and two follow-up examinations have already been collected. Measures include in depth
neuropsychological testing, in person dementia diagnosis, laboratory data including genotyping,
clinical anamnesis, in depth interviews on lifestyle, quality of life and social network.
The research work will include: bibliographic search, specific study plan formulation according to
sound epidemiological methodology, data cleaning, variables preparation, identification and use
of the statistics that are best suited to the data and to the specific research questions.
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Caracciolo B. Cognitive Impairment In Nondemented Elderly: Occurrence, Risk Factors,
Progression. Original Thesis; KI, 2011.
Petersen RC, Caracciolo B, Brayne C, Gauthier S, Jelic V, Fratiglioni L. Mild cognitive impairment: a
concept in evolution. J Intern Medicine, 2014; 275: 214-28. PMID: 24605806.
Number Citations: 11; Journal IF: 5.8
Caracciolo B, Xu W, Collins S, Fratiglioni L. Cognitive decline, dietary factors and gut-brain
interactions. Mech Ageing Dev 2014; 136-137: 59-69. PMID: 24605806
Caracciolo B, Gatz M, Xu W, Marengoni A, Pedersen NL, Fratiglioni L. Relation of SCI and CIND to
chronic disease and multimorbidity in a nation-wide twin study. J Alzheimers Dis 2013; 36:275284. PMID: 23603395
Xu WL, Caracciolo B, Wang HX, Santoni G, Winblad B, Fratiglioni L. Accelerated progression from
mild cognitive impairment to dementia among APOE ε4ε4 carriers. J Alzheimer’s Dis 2013; 33:
507-515. PMID: 23247007
Sidan 4 av 20
Caracciolo B, Gatz M, Xu W, Pedersen NL, Fratiglioni L. Differential Distribution of Subjective and
Objective Cognitive Impairment in the Population: A Nation-Wide Twin Study. J Alzheimers Dis
2012; 29: 393-403. PMID: 22233768
Caracciolo B, Bäckman L, Monastero R, Winblad B, Fratiglioni L. The symptom of low mood in the
prodromal stage of mild cognitive impairment and dementia: a cohort study of a community
dwelling elderly population. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2011; 82: 788-793. PMID: 21212108
Plats för genomförande: Aging Research Center/NVS/Gävlegatan 16, 113 30, Stockholm
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 5 av 20
Vilka dimensioner i vår uppfattning påverkas av fokus på detaljer?
En experimentell studie för förståelse av mekanismer som kan
vara av vikt för vår kroppsuppfattning
Handledare (med e-postadress):
Ata Ghaderi ([email protected]), professor, psykolog, psykoterapeut
Ämne: Klinisk psykologi med fokus på ätstörningar, självskadebeteende, beteendeanalys…
Institutionstillhörighet vid KI:
Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi
Kort bakgrund:
Föreliggande projekt ämnar belysa om individens uppfattning om storleken på olika stimuli, bland
annat egna kroppsdelar, påverkas av fokus på detaljer, efter kontroll för grundattityder om och
potentiella emotioner i relation till dessa stimuli, samt om den emotionella tonen mot dessa stimuli
förändras efter exponering för detaljer. Närmare bestämt studeras följande frågeställningar:
1. Påverkas uppfattningen om storlek av ökat fokus på detaljer?
2. Har fokus på detaljer betydelse i uppfattningen om storlek hos stimuli som redan före
exponering är kopplade till positiva eller negativa känslor?
3. Modereras sambandet mellan storleksuppfattning och fokus på detaljer av individens
förmåga att se helheter och skifta uppmärksamhetsfokus som är viktiga exekutiva funktioner
i sammanhanget?
Kort beskrivning av övergripande frågeställning:
Uppfattar vi olika stimuli som större som en konsekvens av fokus på detaljer?
Finns etisk prövning: JA: 2014/451-31/5
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan:
Studien har redan testats i två pilotstudier. Planen är att förbättra de experimentella
paradigmen och spela in instruktionerna och standardisera mätningen (skattningarna) i
ännu högre grad, för att därefter samla in nya data för att testa hypoteserna. För varje
försöksperson tar det ca 30-40 minuter att gå igenom experimentet. De kan erhålla en
biobiljett för sitt deltagande. Vi vill gärna komma upp till 50 deltagare.
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Morioka, S., A. Matsuo, and F. Yagi, The influence of size perception and internal modeling on the
control process while lifting. J Physiol Anthropol, 2006. 25(2): p. 163-9.
Longo, M.R. and P. Haggard, Weber's illusion and body shape: anisotropy of tactile size
perception on the hand. J Exp Psychol Hum Percept Perform, 2011. 37(3): p. 720-6.
Houck, R.L., R.B. Mefferd, Jr., and G.J. Greenstein, Influence of a visual frame and verticalhorizontal illusion on shape and size perception. J Exp Psychol, 1972. 96(2): p. 273-9.
Phillips, K.A., J.M. Kim, and J.I. Hudson, Body image disturbance in body dysmorphic disorder
and eating disorders. Obsessions or delusions? Psychiatr Clin North Am, 1995. 18(2): p. 31734.
Tozawa, J., Role of a texture gradient in the perception of relative size. Perception, 2010. 39(5): p.
641-60.
Rand, K.M., et al., The influence of ground contact and visible horizon on perception of distance
and size under severely degraded vision. Seeing Perceiving, 2012. 25(5): p. 425-47.
Sidan 6 av 20
Danner, U.N., et al., Neuropsychological weaknesses in anorexia nervosa: set-shifting, central
coherence, and decision making in currently ill and recovered women. Int J Eat Disord, 2012.
45(5): p. 685-94.
Tenconi, E., et al., Set-shifting abilities, central coherence, and handedness in anorexia nervosa
patients, their unaffected siblings and healthy controls: exploring putative endophenotypes.
World J Biol Psychiatry, 2010. 11(6): p. 813-23.
Ghaderi, A. and B. Scott, The reliability and validity of the Swedish version of the Body Shape
Questionnaire. Scand J Psychol, 2004. 45(4): p. 319-24.
Vignemont, F. (2010). Body schema and body image – Pros and cons. Neuropsychologia. 48, 669680.
Roberts, M. E., Tchanturia, K. & Treasure, J. L. (2013). Is attention to detail a simiarly strong
candidate endophenotype for anorexia nervosa and bulimia nervosa? The World Journal of
Biological Psychiatry, 14, 452-463.
Philips, W. A., Chapman, K. L. S. & Berry, P. D. (2004). Size perception is less contextsensitive in males. Perception, 33, 79-86.
Plats för genomförande:
Sektionen för psykologi
Kan studenterna beredas skrivplats:
Bokningsbara skrivplatser finns.
Sidan 7 av 20
The effect of nonconscious context manipulation in the Ultimatum
Game
Handledare (med e-postadress): Prof. Martin Ingvar, Dr. Eleni Kopsida
[email protected]
Institutionstillhörighet vid KI: Osher Centrum, Department of Clinical Neuroscience
Kort bakgrund: Making decisions is an intrinsic part of our daily lives. Previous studies
have shown that many factors could influence us, when faced with a specific problem or
dilemma. For example, it has been shown that people respond differently to an economic
offer based on their attitudes towards the person, who makes it. The present study aims at
investigating this further and is based on work conducted on nonconscious placebo
conditioning, as well as on strategic economic games, namely the Ultimatum Game (UG).
Kort beskrivning av övergripande frågeställning: How are people affected, when making
economic decisions, by nonconsciously manipulating the context?
Finns etisk prövning: JA:____
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Recruitment and data collection (5 weeks, could
start even before the beginning of the course), data analysis (2 weeks), writing of report (3
weeks)
Central litteratur för genomförandet (referenser): Jensen et al. (2012). Nonconscious
activation of placebo and nocebo pain resonses, PNAS
Jensen et al. (2015). Classical conditioning of analgesic and hyperalgesic pain resonses
without conscious awareness, PNAS
Sanfey et al. (2006). Neuroeconomics: cross-currents in research on decision-making,
TRENDS in Cognitive Sciences
Plats för genomförande: Martin’s Ingvar research group, Osher Centrum
Kan studenterna beredas skrivplats: yes
Sidan 8 av 20
Emotionell inlärning i dyader
Handledare (med e-postadress): Philip Pärnamets, PhD, ([email protected])
Institutionstillhörighet vid KI: Sektionen för Psykologi, Institutionen för Klinisk
Neurovetenskap, Karolinska Institutet
Kort bakgrund: Individer bär ofta på unika inlärningshistoriker, medan många aktiviteter i det
verkliga livet ofta sker i en social kontext. Ett exempel är hur två personer kan ha helt olika
erfarenheter av en viss grupp, exempelvis skåningar, beroende på tidigare interaktioner. I det här
projektet är vi intresserade av hur små grupper – dyader – integrerar samstämmig och motstridig
inlärd information till gemensamma beslut. Genom att använda ett klassiskt emotionellt
betingningsparadigm kan vi skapa aversiva responser av olika styrkor till ansikten på personer
tillhörande olika grupper (Olsson, Ebert, Banaji & Phelps, 2005; Lindström, Selbing, Molapour &
Olsson, 2014). Individer genomgår först en inlärningssession ensamma, och sedan en gemensam
beslutssession, t.ex. ett enkelt ekonomiskt spel (Kugler, Connolly & Ordóñez, 2012). Förutom att
bättre förstå hur grupper kan använda kunskap hos individuella medlemmar har projektet relevans
för att bättre förstå varför negativa sociala stereotyper (som rasistiska åsikter) ibland kan
undertryckas på aggregerad social skala och ibland ej. Projektet använder både beteende och
psykofysiologiska mått.
Kort beskrivning av övergripande frågeställning: Hur agerar och sammanväver individer tidigare
inlärd information när de befinner sig i grupp?
Finns etisk prövning: JA
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Datainsamling och bearbetning (samt inläsning)
förväntas ta ca 5 veckor och kommer att ske i samband med/eller e.ök. innan kursstart. Statistisk
analys och skrivande omfattar ca 5 veckors heltidsarbete (data-analys ca 2 veckor, skrivande av
rapport och förberedelse inför opposition ca 3 veckor).
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Kugler, T., Connolly, T., & Ordóñez, L.D. (2012). Emotion, decision, and risk: Betting on gambles
versus betting on people. Journal of Behavioral Decision Making, 25(2), 123–134.
Lindström, B. R., Selbing, I., Molapour, T., & Olsson, A. (2014). Racial bias shapes social
reinforcement learning. Psychological Science, 25(3), 711-719.
Olsson, A., Ebert, J. P., Banaji, M. R., & Phelps, E. A. (2005). The role of social groups in the
persistence of learned fear. Science, 309(5735), 785-787.
Plats för genomförande: Inom ramen för Andreas Olssons forskargrupp
(www.emotionlab.se)
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 9 av 20
Preferensförändring mellan grupp och individnivå
Handledare (med e-postadress): Philip Pärnamets, PhD, ([email protected])
Institutionstillhörighet vid KI: Sektionen för Psykologi, Institutionen för Klinisk
Neurovetenskap, Karolinska Institutet
Kort bakgrund: Det här projektet utgår från ett beteendeparadigm känt som beslutsblindhet
(Johansson, Hall, Sikström & Olsson, 2005) för att studera hur individers preferenser förändras som
en funktion av tidigare gemensamma beslut i grupp. Vid en beslutsblindhetsstudie så får
försökspersoner utföra olika val, och under vissa försök ges de falsk feedback kring utfallet av sina
val (lite förenklart: Du väljer mellan äpplen och päron, väljer äpple, får ett päron). Studier har visat
att försökspersoner ofta inte upptäcker att feedback är falsk. Dessutom är konfabulationer vanliga
som motivation till varför de skulle ha valt det (falskt) presenterade alternativet. Tidigare forskning
har visat att om försökspersoner får välja mellan samma alternativ en andra gång efter en
beslutsblindhetsmanipulation ökar sannolikheten att de byter preferens till att överensstämma med
den falska feedbacken (Johansson, Hall, Tärning, Sikström & Chater, 2014). Nyligen har samma
effekt demonstrerats för dyader, som får välja gemensamt vid båda tillfällena (Pärnamets et
al.,2015). Det är däremot okänt till vilken grad denna effekt beror på gruppmiljön och hur den
generaliserar till om individen får göra nya val ensam. Studien av dessa frågor kommer ge en bättre
förståelse för hur individuella och gruppreferenser samspelar och generaliserar mellan olika sociala
kontext.
Kort beskrivning av övergripande frågeställningar: Generaliserar inducerade gruppreferenser till
senare individuella val?
Finns etisk prövning: JA
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Datainsamling och bearbetning (samt inläsning)
förväntas ta ca 5 veckor och kommer att ske i samband med/eller e.ök. innan kursstart. Statistisk
analys och skrivande omfattar ca 5 veckors heltidsarbete (data-analys ca 2 veckor, skrivande av
rapport och förberedelse inför opposition ca 3 veckor).
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Johansson, P., Hall, L., Sikström, S., & Olsson, A. (2005). Failure to detect mismatches between
intention and outcome in a simple decision task. Science, 310(5745), 116-119.
Johansson, P., Hall, L., Tärning, B., Sikström, S., & Chater, N. (2014). Choice blindness and
preference change: you will like this paper better if you (believe you) chose to read it!.
Journal of Behavioral Decision Making, 27(3), 281-289.
Pärnamets, P., von Zimmermann, J., Hall, L., Raafat, R., Chater, N., & Johansson, P. (2015)
Collective choice blindness and preference change through choice. Manuskript insänt för
publikation.
Plats för genomförande: Inom ramen för Andreas Olssons forskargrupp
(www.emotionlab.se)
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 10 av 20
Självmonitorering av egna val vid instrumentell betingning
Handledare (med e-postadress): Philip Pärnamets, PhD, ([email protected])
Institutionstillhörighet vid KI: Sektionen för Psykologi, Institutionen för Klinisk
Neurovetenskap, Karolinska Institutet
Kort bakgrund: Klassisk inlärningsteori utgår från att en individ lär sig en betingad respons till ett
neutralt stimulus som har en emotionell konsekvenser (cf. Rescorla, 1988). Vid instrumentell
inlärning betingas individen beroende på hur den beter sig i förhållande till en viss miljö, till
exempel om den trycker på en knapp eller väljer ett presenterat alternativ över ett annat. När ett
visst beteende är inlärt är det inte trivialt att utsläcka en respons, och mekanismerna för detta är
fortfarande ett aktivt forskningsområde (Bouton, & Swartzentruber, 1991). Detta antyder att de
inlärda associationerna är relativt starka. I det här projektet vill vi utnyttja ett beteendeparadigm
känt som beslutsblindhet (Johansson, Hall, Sikström & Olsson, 2005) för att testa styrkan på
inlärda associationer under en enkel inlärningsuppgift. Vid en beslutsblindhetsstudie så får
försökspersoner utföra olika val, och under vissa försök ges de falsk feedback kring utfallet av sina
val (lite förenklat: Du väljer mellan äpplen och päron, väljer äpple, får ett päron). Studier har visat
att försökspersoner ofta inte upptäcker att feedback är falsk. Dessutom är konfabulationer vanliga
som motivation till varför de skulle ha valt det (falskt) presenterade alternativet. Genom att studera
försökspersoners reaktioner (beteende, psykofysiologi) till sådan falsk feedback under en betingad
inlärningsuppgift hoppas vi lära oss mer om styrkan av inlärda associationer.
Kort beskrivning av övergripande frågeställningar: Går beslutsblindhetsparadigmet att tillämpa vid
instrumentell betingning, och vilken påverkan har detta på inlärningsprocessen?
Finns etisk prövning: JA
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Datainsamling och bearbetning (samt inläsning)
förväntas ta ca 5 veckor och kommer att ske i samband med/eller e.ök. innan kursstart. Statistisk
analys och skrivande omfattar ca 5 veckors heltidsarbete (data-analys ca 2 veckor, skrivande av
rapport och förberedelse inför opposition ca 3 veckor).
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Bouton, M. E., & Swartzentruber, D. (1991). Sources of relapse after extinction in Pavlovian and
instrumental learning. Clinical Psychology Review, 11(2), 123-140.
Johansson, P., Hall, L., Sikström, S., & Olsson, A. (2005). Failure to detect mismatches between
intention and outcome in a simple decision task. Science, 310(5745), 116-119.
Rescorla, R. A. (1988). Pavlovian conditioning: It's not what you think it is. American
Psychologist, 43(3), 151-160.
Plats för genomförande: Inom ramen för Andreas Olssons forskargrupp
(www.emotionlab.se)
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 11 av 20
Synkronisering under inlärning
Handledare (med e-postadress): Philip Pärnamets, PhD, ([email protected])
Institutionstillhörighet vid KI: Sektionen för Psykologi, Institutionen för Klinisk
Neurovetenskap, Karolinska Institutet
Kort bakgrund: För att kunna lyckosamt navigera sin omgivning behöver organismer lära sig
värdet av olika handlingsalternativ. Människor lär sig inte bara genom att uppleva utfallet av olika
handlingar (t.ex. bränna sig på spisen) utan även genom att observera utfallet av andras handlingar
(se en vän bränna sig på spisen). I detta projekt är vi intresserade av att studera graden av
synkronisering mellan modellens och observatörens fysiologiska signaler under inlärningen, samt
vilken påverkan detta har på observatörens egna beslut vid ett senare tillfälle. Synkronisering
refererar till graden av temporal likhet mellan två signaler, exempelvis om två hjärtan slår i samma
takt. Synkronisering mellan individer har föreslagits vara en del av den grundläggande biologiska
mekanismen som underligger hur grupptillhörighet och social identitet formas och upprätthålls. Det
är en öppen fråga vilken roll, om någon, synkronisering mellan individer spelar för observationell
inlärning, men är av hög relevans för att förstå de underliggande fysiologiska och psykologiska
mekanismerna. Projektet använder både beteende och psykofysiologiska mått.
Kort beskrivning av övergripande frågeställning: Påverkas observationell utlärning av
graden av fysiologisk synkronisering mellan modell (lärare) och observatör (elev) under
inlärningstillfället?
Finns etisk prövning: JA
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Datainsamling och bearbetning (samt inläsning)
förväntas ta ca 5 veckor och kommer att ske i samband med/eller e.ök. innan kursstart.
Statistisk analys och skrivande omfattar ca 5 veckors heltidsarbete (data-analys ca 2
veckor, skrivande av rapport och förberedelse inför opposition ca 3 veckor).
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Olsson & Phelps (2007) Social learning of fear. Nature Reviews Neuroscience.
Levenson, R. W., & Gottman, J. M. (1983). Marital interaction: physiological linkage and affective
exchange. Journal of personality and social psychology, 45(3), 587-597.
Mitkidis, P., McGraw, J. J., Roepstorff, A., & Wallot, S. (2015). Building trust: Heart rate
synchrony and arousal during joint action increased by public goods game. Physiology & behavior,
149, 101-106.
Plats för genomförande: Inom ramen för Andreas Olssons forskargrupp
(www.emotionlab.se)
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 12 av 20
Emotion Regulation in Children with ADHD (ERICA)
Handledare (med e-postadress): Lisa Thorell, [email protected] (huvudhandledare),
Douglas Sjöwall (biträdande handledare)
Institutionstillhörighet vid KI: Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk
neurovetenskap
Kort bakgrund: Utifrån tidigare studier vet man att ADHD är kopplat till bristande
exekutiva funktioner såsom arbetsminne, impulskontroll och planering. På senare tid har
man dessutom kunnat konstatera att problem med emotionsreglering verkar vara centralt
för ADHD. Ett problem med denna forskning är dock att de flesta studier använt sig av
frågeformulär för att studera emotionsreglering, medan exekutiva funktioner oftast mäts
genom tester. Detta är problematiskt eftersom det är lätt att man överskattar sambandet
mellan emotionsreglering om både regleringen och beteendeproblemen mäts genom
skattningar (ofta dessutom enbart skattningar från föräldrarna). Vid studier av barn med
ADHD är detta extra betydelsefullt eftersom dessa barns föräldrar ofta har egna psykiska
besvär, vilket kan göra det svårare att göra en korrekt bedömning av barnets förmåga av
reglera sina emotioner. Att kunna använda både skattningar och objektiva mått för att mäta
emotionsreglering hos barn skulle således vara en viktig vidareutveckling inom detta
forskningsområde. Utöver detta så finns det även behov av att veta huruvida ADHD är
kopplat primärt kopplat till hur väl man kan reglera sina emotioner, eller om de har ett mer
generellt problem med emotionellt fungerande som även inkluderar hur ofta och intensivt
de reagerar emotionellt (d.v.s. emotionell reaktivitet) och hur väl de kan läsa av emotioner i
någon annans ansikte (d.v.s. identifiering av emotioner).
Kort beskrivning av övergripande frågeställning: Hur ser sambandet ut mellan ADHD
symtom och emotionsreglering i förskoleåldern?
Finns etisk prövning: JA:__X____
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Inläsning av litteratur och träning av
testproceduren (vecka 1-2) datainsamling + skrivande av introduktionen (vecka 3-6) analys
och skrivande av resultaten (vecka 7), skrivande av diskussionen (vecka 8-9) ventilering
och opposition (vecka 10)
Central litteratur för genomförandet (referenser):
Sjöwall, D., Roth, L., Lindqvist, S., & Thorell, L.B. (2013). Multiple Deficits in ADHD:
Executive Dysfunction, Delay Aversion, Reaction Time Variability and Emotional
Deficits, Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54, 619–627
Martel, M.M. (2009). Research review: a new perspective on attention-deficit/hyperactivity
disorder: emotion dysregulation and trait models. Journal of Child Psychology and
Psychiatry, 50, 1042–1051.
Martel, M. M., Roberts, B., & Gremillion, M. L. (2013). Emerging control and disruptive
behavior disorders during early childhood. Developmental Neuropsychology, 38,
153–166.
Sjöwall, D., Backman, A., & Thorell, L.B. (2015). Neuropsychological heterogeneity in
preschool ADHD: Investigating the interplay between cognitive, affective and
Sidan 13 av 20
motivation-based forms of regulation. Journal of Abnormal Child Psychology, 43,
669–680
Shaw, P., Stringaris, A., Nigg, J., & Leibenluft, E. (2014). Emotion dysregulation in
Attention Deficit Hyperactivity Disorder. American Journal of Psychiatry, 171, 276–
293.
Plats för genomförande: Sektionen för psykologi. Datainsamlingen sker dock på förskolor
och skolor i Stockholmsområdet så arbetet innebär en hel del resor under delar av
uppsatsperioden.
Kan studenterna beredas skrivplats: Nej
Sidan 14 av 20
ADHD hos äldre
Handledare (med e-postadress):
Lisa Thorell, [email protected]
Institutionstillhörighet vid KI:
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Kort bakgrund: Det är nu välkänt att Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en diagnos
som förekommer även hos vuxna. Man vet dock fortfarande betydligt mindre om de
underliggande neuropsykologiska bristerna hos vuxna med ADHD jämfört med den stora
kunskapen som finns om ADHD i barndomen. Detta gäller särskilt äldre individer (55-75 år) och
det övergripande syftet med den aktuella studien är därför att öka kunskapen vad gäller de
neuropsykologiska bristerna som är kopplade till ADHD i denna åldersgrupp.
Finns etisk prövning: JA:______
NEJ, men kommer att finnas i februari kursstart:___X_______
NEJ, krävs ej för arbetet (motivera nedan):
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan: Vecka 1-2: Inläsning av litteratur och pilottestning,
vecka 3-6: datainsamling, samt skriva introduktion och metod, vecka 7: dataanalys och skriva av
resultat, vecka 8-9: skriva diskussion, vecka 10: opponering på uppsats och ventilering av den egna
uppsatsen
Central litteratur för genomförandet (referenser): 1) Avhandling av Taina Guldberg, Göteborgs universitet:
http://www.avhandlingar.se/avhandling/0f955ffe42/, 2) Michielsen, et al. (2012). Prevalence of attentiondeficit hyperactivity disorder in older adults in The Netherlands, British Journal of Psychiatry, 201, 298–305.
doi: 10.1192/bjp.bp.111.101196 , 3) Nigg, J. T., Willcutt, E. G., Doyle, A. E., & Sonuga-Barke, E. J. S. (2005).
Causal heterogeneity in attention-deficit/ hyperactivity disorder: Do we need neuropsychologically impaired
subtypes? Biological Psychiatry, 57, 1224–1230.
Plats för genomförande:
Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI. Datainsamlingen kommer dock att ske på annan plats
inom Stockholm så arbetet kommer att kräva en del resor under den del som datainsamlingen
pågår.
Kan studenterna beredas skrivplats:
Möjligen under delar av skrivandet i mån av plats
Sidan 15 av 20
Subtypes in Alzheimer’s disease: brain changes and subsequent
cognitive decline in a period of three years
Handledare (med e-postadress):
Eric Westman (Assistant Professor. Neurodegenerative Diseases, Neuroimaging.
[email protected]), and Daniel Ferreira (Postdoc researcher. Neuropsychology,
Neuroimaging. [email protected])
Institutionstillhörighet vid KI:
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (Klinisk Geriatrik)
Kort bakgrund:
Patients with Alzheimer’s disease usually have serious memory problems. For example,
they may not remember that they have three children or they may go out from home and
get immediately lost. However, today we know that Alzheimer’s disease is a very
heterogeneous disorder. Not all the patients evidence the same cognitive problems. Some
patients do not have memory problems at the beginning, but might have impairment in
language, visuospatial abilities or executive functions. For example, they may have
reduced speech because they do not find the right words, they may not recognize familiar
faces, or be not able to plan a visit to the supermarket. This is what we call different
subtypes of Alzheimer’s disease. However, which subtype is a more aggressive
presentation of the disease and how do they progress along time is not clear yet. In
particular, there is no research on how these subtypes progress along the time paralleling
changes in the brain.
Brain atrophy can be studied with magnetic resonance imaging (MRI). Today we have
very advanced techniques for research, as well as useful clinical tools called visual rating
scales. With these visual rating scales we can visually determine the degree of atrophy in
different brain regions.
In this project, the students will:
- learn how to visually rate brain atrophy in patients with Alzheimer’s disease,
- investigate how changes in the brain during a period of three years align evolution
of cognitive impairment in different AD subtypes.
Kort beskrivning av övergripande frågeställning:
How changes in the brain lead to different cognitive presentations in patients with
Alzheimer’s disease?
Finns etisk prövning: JA
Kort beskrivning av preliminär arbetsplan:
Before the start of the course, details for a more precise work are established with the
students. Week 1-2: literature search and reading, theoretical background. Week 3-4:
training on visual rating of MRI. In parallel, data organization and building of the database.
Week 5-6: Statistical analyses. Week 7-9: essay writing. Week 10: preparation for defense
and opposition, Examination.
Central litteratur för genomförandet (referenser):
- McKhann et al 2011. Alzheimers Dement 7: 263–269.
- Ferreira et al 2015. J Intern Med 278: 277-290.
- Ferreira et al 2015. J Alzheimers Dis 43: 1059-1072.
Sidan 16 av 20
-
Scheltens et al 2015. J Neurol Neurosurg Psychiatry Mar 17. pii: jnnp-2014309582. doi: 10.1136/jnnp-2014-309582.
Plats för genomförande:
Klinisk Geriatrik (Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle) and the
Stockholm Medical Imaging Laboratory and Education (SMILE: http://www.smile.ki.se/).
Kan studenterna beredas skrivplats:
Students will have a desk close to their supervisors (same room or contiguous)
Sidan 17 av 20
Nosewitness Testimony
Handledare (med e-postadress): Mats Olsson, professor i experimentell psykologi,
[email protected]
Institutionstillhörighet:
Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi
Kort bakgrund: Inom forensisk psykologi forskar man bl a på hur väl vi kan visuellt känna
igen en gärningsperson efter att ha bevittnat ett brott. En del forskning avers också
röstigenkänning. Intressant nog har emotionaliteten vid observationen av brottet en negativ
inverkan på hur väl man känner igen gärningspersonen. Inga studier har hittills beaktat
möjligheten att känna igen en gärningsperson på lukten.
Övergripande frågeställning: Hur bra är vi på att detektera en gärningsman med hjälp av
lukten? Har emotioner vid observationen av ett brott en negativ eller positiv influens på
igenkänningen av gärningsmannen.
Finns etisk prövning: JA:______
NEJ, men kommer att finnas i februari kursstart:_____X_____
NEJ, krävs ej för arbetet (motivera nedan):
Preliminär arbetsplan: Specifik litteratur läses in. Studenten eller studenterna diskuterar
designen med handledaren och ibland görs pilotexperiment. Annonsering efter försökspersoner
sker (Vecka 1-2). Huvudexperimentet utförs (Vecka 3-5). Dataanalyser görs (Vecka 6-7).
Uppsatsen olika delar sammanställs (Vecka 8-9). Förberedelse för opposition och försvar och
examination. (Vecka 10).
Central litteratur för genomförandet: Olsson et al. (2014). Nosewitness identification: Effects
of negative emotion (Submitted to PLoS One); Houston, K. A., Clifford, B. R., Phillips, L. H.,
& Memon, A. (2013). The emotional eyewitness: The effects of emotion on specific aspects of
eyewitness recall and recognition. Vol 13(1), Feb 2013, 118-128.
Plats för genomförande: Sektionen för psykologi, KNV
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 18 av 20
Har vi ett beteendeimmunsystem?
Handledare (med e-postadress):
Mats Olsson, professor i experimentell psykologi, [email protected]
Institutionstillhörighet:
Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi
Kort bakgrund: Människa har evolverat i en konstant närvaro av omgivande patogener som
har riskerat ens hälsa. Detta enkla faktum förklara mycket av vårt beteende. T ex vår aversion
mot andra grupper än vår egen. All större intresse riktas därför emot ett ”beteendeimmunsystem” som ett första försvar mot sjukdom. Detta system består av vår förmåga att
perceptuellt och kognitivt uppfatta sjudomsrelevanta signaler från människor i omvärlden
vilket i sin tur leder dels till ett undvikandebeteende och dels till ett mer aggressivt
immunförsvar.
Övergripande frågeställning: Hur bra är vi på att detektera sjukdomssignaler från andra
människor? Och hur reagerar vårt eget klassiska immunförsvar på dessa signaler?
Finns etisk prövning: JA:__X____
NEJ, men kommer att finnas i februari kursstart:__________
NEJ, krävs ej för arbetet (motivera nedan):
Preliminär arbetsplan: Specifik litteratur läses in. Studenten eller studenterna diskuterar
designen med handledaren och ibland görs pilotexperiment. Annonsering efter försökspersoner
sker (Vecka 1-2). Huvudexperimentet utförs (Vecka 3-5). Dataanalyser görs (Vecka 6-7).
Uppsatsen olika delar sammanställs (Vecka 8-9). Förberedelse för opposition och försvar och
examination. (Vecka 10).
Central litteratur för genomförandet: Oaten, M., Stevenson, R.J., and Case, T.I. (2009). Disgust
as a disease-avoidance mechanism. Psychol Bull 135, 303-321; Olsson, M. J. et al. (2014). The
scent of disease: Human body odor contains an early chemosensory cue of sickness.
Psychological Science, 25(3), 817–823.
Plats för genomförande: Sektionen för psykologi, KNV
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 19 av 20
Ansiktsemotioner hos sjuka individer
Handledare (med e-postadress):
Mats Olsson, professor i experimentell psykologi, [email protected]
Institutionstillhörighet:
Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi
Kort bakgrund: Kan vi se på ansiktsuttrycket om en människa är sjuk eller ej? Detta vore ju i
så fall bra för vår egen och vår avkommas överlevnad. Vi avser att analysera ansikten på
experimentellt ”sjuka” och friska individer med hjälp av ett bildanalysprogram, Facereader,
som avläser emotioner och som i sig är empiriskt baserat på människa emotionella ansikten. En
följdfråga är om människor som ser sjuka ansikten själva reproducerar deras ansiktsuttryck
vilket ju har visat sig för andra emotioner.
Övergripande frågeställning: Hur bra är vi på att detektera sjukdomssignaler från andra
människor? Och hur reagerar vårt eget klassiska immunförsvar på dessa signaler?
Finns etisk prövning: JA:__X____
NEJ, men kommer att finnas i februari kursstart:__________
NEJ, krävs ej för arbetet (motivera nedan):
Preliminär arbetsplan: Specifik litteratur läses in. Studenten eller studenterna diskuterar
designen med handledaren och ibland görs pilotexperiment. Annonsering efter försökspersoner
sker (Vecka 1-2). Huvudexperimentet utförs (Vecka 3-5). Dataanalyser görs (Vecka 6-7).
Uppsatsen olika delar sammanställs (Vecka 8-9). Förberedelse för opposition och försvar och
examination. (Vecka 10).
Central litteratur för genomförandet: Den Uyl, M.J, & van Kuilenburg, H. The FaceReader:
Online facial expression recognition. In Proceedings of MB 2005,589-590; Öhman, Arne.
"Automaticity and the amygdala: Nonconscious responses to emotional faces." Current
directions in psychological science 11.2 (2002): 62-66.
Plats för genomförande: Sektionen för psykologi, KNV
Kan studenterna beredas skrivplats: Ja
Sidan 20 av 20