JiM NÄTVERKSTRÄFF

JiM NÄTVERKSTRÄFF
27 maj 2015
Program
09.45
11.15
11.30
11.50
12.40
12.50
13.50
14.45
15.00
15.10
15.50
- Resultatrapport från pilot-JiM, Lillemor Dahlgren,
Nationella sekretariatet för genusforskning
- Rast
- Normmedvetna och jämställda arrangemang, Helena Lundgren,
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Länsstyrelserna, Sara Lhådö
- Könsneutralitet och könsmedvetenhet
- Lunch
- Dilemman om prioriteringar, aktiviteter och engagemang
- Samverkan
- Fikapaus
- Fler dilemman
- Tack för idag!
Resultatrapport
Välkomna till nätverksträff
JiM, 27 maj 2015 i Göteborg
Lillemor Dahlgren, verksamhetsledare
Vi ökar genomslaget för forskning
och kunskap om genus och
jämställdhet inom akademin och i
samhället som helhet
ESF
Genusforskning
NIKK
Jämställdhet
JiM
Kommunikation
Sekretariatet är organiserat i två kärnområden – genusforskning och
jämställdhet – med den tvärande funktionen kommunikation.
Resurser
samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta
och forskning på jämställdhetsområdet – i ett nordiskt perspektiv
och till en bred grupp av intressenter
Genuslistan
en e-postlista för utbyte av information om t ex arrangemang
och publikationer. Listan kan även användas till att ställa frågor,
med anknytning till genusforskning.
Databasen
Gena
svenska doktorsavhandlingar
genusforskning
Databasen
Greda
Databasen
JÄMDA
inom
kvinno-,
mans-
genusforskare
litteratur om både jämställdhetsintegrering och jämställdhet i
bredare mening
och
VEM GÖR VAD?
en databas som ger dig
information om
jämställdhetsarbete runt
om i landet
AVHANDLINGAR OM
JÄMSTÄLLDHET
LAGAR OCH RÄTTIGHETER:
Lagstiftning
Konventioner
FAKTA:
Jämställdhet
Jämställdhetsintegrering
Teori
Ordlista
Viktiga årtal
SÅHÄR GÖR DU:
Praktiska exempel
Verktygslåda
Föredrag
Filmer
AKTUELLT:
Nyheter
Jämställdhet i media
Krönikor
Lediga jobb
Kalender
Nyhetsbrev
POLITIK:
Jämställdhetspolitik
Myndigheters uppdrag
Jämställdhet i partipolitik
CEMR-deklarationen
Nationella sekretariatet för
genusforskning
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vi som arbetar i JiM
Boel Kristiansson
Lillemor Dahlgren
projektsamordnare
verksamhetsledare
Magdalena Lindroth
Mikael Almén
projektsamordnare
projektassistent
Sebastian Källstrand
projektassistent
Karin Bengtsson
projektsamordnare
Deepati Forsberg
projektsamordnare
från och med augusti
… och Klara Regnö
utredare
från och med mitten av augusti
Återrapportering av JiM 2013-2014
ORD ELLER MENING ATT PRATA OM!
Lärdomar från arbetet 2013-2014
Baserat på…
• 18 myndigheters rapporter
• Stödverksamhetens erfarenheter
• Utvärderingar
Myndigheternas rapporteringar
• Analys och reflektion utav en stor del av sekretariatets
medarbetare
• Kort tid (från sista mars till 18 maj)
En samlad och övergripande analys
• Varken lyfter eller hänger ut enskilda myndigheters arbete
• Fokuserar på gemensamma nämnare och generella slutsatser
Populärversion 2015
• Påbörjad process med populärversion
 Inspiration
 Konkreta råd och verktyg
 Presentation av myndigheternas insatser
En unik satsning
• Upplägget unikt
• Stort engagemang (frivilligheten)
• Av internationellt intresse
Bäst med piloter
som vill flyga
Stödets placering
• I brist på annan, självklar, aktör
• Vinster:
 Forskningen (störa, kritiskt granska, skapa dålig stämning)
 Bidra till förflyttning från åsikt/attityd till kunskapsfråga
 Bro mellan forskning och praktik, praktik och forskning
Förutsättningarna för JiM 2013-2014
• Kort tidsperspektiv = mer fokus på vad som är görbart snarare
än mest angeläget
• Kort startsträcka och begränsade resurser för stödet i uppstarten
Det direkta stödet till myndigheterna
• Alla myndigheter har använt sig av stödet (olika omfattning)
• Utvärderingarna visar överlag att myndigheterna är nöjda med
stödet
• Ser inget samband mellan tidigare (o)erfarenhet och hur mycket
stödet använts
• Många myndigheter uppger att de önskar att de använt stödet
mer än de faktiskt gjorde under planeringsåret
• Stora krav på stödet utifrån myndigheternas olika
förutsättningar (sakområden, storlek, förkunskaper, etc.)
Förväntningar på stödet
•
•
•
•
Skräddarsytt stöd och sakkunskap
Lösa perspektivträngseln
Presentera färdiga lösningar (ibland)
Direkt stöd inne på myndigheterna
Ledningsförankring
• På många sätt avgörande för utvecklingsarbetet
• Stödet träffade 15 av de 18 ledningsgrupperna det första året
• Åtta ledningsgrupper genomförde rekommenderad heldag
• Närhet till ledningen avgörande – samordnare i ledningsgrupp
eller regelbundna avstämningar
• Organiseringen och placeringen strategiskt viktig
Ett tecken på sämre förankring i ledningen:
Handlingsplan och rapportering är skrivna
som förslag till den egna ledningen
Kompetenshöjande insatser
• Svårt att ”träffa rätt” i både tid och innehåll
• Stort behov av kunskap
• Nödvändigt klargöra stödet respektive myndigheternas ansvar
för hur den nya kunskapen omhändertas och omsätts i vardagen
• Utbildningarna hade behövs tidigare, men stödet var inte
dimensionerat utifrån det behovet (och många myndigheter inte
”redo”)
Kompetenshöjande insatser
Väldigt få myndigheter har nyttjat alla erbjudna platser på
utbildningarna (totalt 46 platser per myndighet under 2014)
Erfarenhetsutbyten
• Nätverksträffar mycket uppskattade
• Gemensamt utbyte och lärande
• Särskilt uppskattat: träff med regeringskansliets
myndighetshandläggare
Utvärderingar av stödverksamheten
• Generellt goda omdömen:
• Bäst betyg på engagemang
• Sämst på väl avvägt
• 83 procent nöjda med utbildningarna i sin helhet
• Bäst betyg på delaktigheten: 96 procent
• 92 procent ansåg utbildarnas kompetens god
Tidigare erfarenhet
• Nuvarande och tidigare satsningar inom området både på gott
och ont:
• Negativt: ställer till det (”sitter” redan i organisationen,
organiseras parallellt)
• Positivt: kunskap finns internt
• Endast tre myndigheter skriver i rapporterna att de inte
har arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare
• Endast tre myndigheter har inte någon skrivning i
instruktionen
• Det är inte samma tre myndigheter
De jämställdhetspolitiska målen
Stora svårigheter att förhålla sig till – behöver brytas ned
(Hur kan stödet bidra mer?)
Rapporteringarna saknar i stort problematiseringar och
identifierad ojämställdhet
”Det har blivit bättre/ökat/minskat” (Än vad?)
”Vi har sett könsskillnader” (Vilka?)
Kartläggningar och analyser
Nödvändig grund för arbetet, men…
Kan vi kartlägga bort ojämställdheten?
Hur tar vi steget vidare från kartläggning/analys till faktiskt
förändringsarbete?
En orättvis bild
Myndigheternas rapporteringar ger inte alltid en rättvis bild av det
stora förändringsarbete som vi vet pågår
Hur kan stödverksamheten följa utvecklingen på bästa sätt?
Vilken form av återkoppling önskar myndigheterna?
Stimulansmedel
• Som pilotmyndighet fanns möjlighet att få stimulansmedel för
insatser under 2014
• Flera myndigheter lyfter det som positivt att arbetet nu ska ske
utifrån ram
• Tillfälliga särskilda medel förstärker ”projektbaserat” arbete
• Kan bli extra utmaning i övergången
Varningsklockor
• Personbundenhet
• Attityd-/åsiktsfråga snarare än kunskaps- och styrningsfråga
• Organisationsförändringar som oförenliga med arbetet snarare
än möjligheter för arbetet
• Organiseras som projekt/tillfälligt uppdrag
Möjligheter
•
•
•
•
•
•
•
Glöm inte redan pågående eller tidigare arbete inom området
Organisera inte parallellt/sidordnat
Koppla nära ledningen och placera samordning strategiskt
Använd stödet och tillgängliga resurser
Kommunicera arbetet internt och externt
Se till att ha kunskap och stöd även internt
Lås inte planen bara vid vad som ter sig görbart idag – lämna
utrymme för lärande utveckling och flexibilitet
• Problematisera!
• Koppa till uppdrag i instruktion, etc.
Frågor?
Tack!
Normmedvetna och jämställda
arrangemang
Länsstyrelserna
Länsstyrelsens jämställdhetsuppdrag
Har regeringens uppdrag att bedriva, samordna och stödja det
övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå
•
Ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i länet
•
Integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att
belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickor och
pojkars villkor inom olika samhällsområden
•
Genomgående presentera och analysera individbaserad statistik
med kön som övergripande indelningsgrund
•
Vid Länsstyrelsen ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om
jämställdhet
Förordning med länsstyrelseinstruktion (2007:825)
Länsstyrelserna – en del av svensk
jämställdhetspolitik
Strategi för
jämställdhetsintegrering i
Regeringskansliet
Ett utvecklingsprogram för
myndigheter
Stöd till
jämställdhetsintegrering på
regional nivå
JiM
Länsstyrelserna
Insatser för att
samla och sprida
erfarenheter
och kunskap om
praktiskt arbete
med
jämställdhetsintegrering
Jämställ.nu
Jämställdhetspolitikens genomslag
•
•
•
•
Kunskap
Stöd till jämställdhetsintegrering
Samordning
Helhetssyn
Regeringens stöd till jämställdhetsintegrering på regional nivå
• Myndigheter på regional nivå
– Stöd jämställdhetsintegrering, utbildningar, nätverk,
erfarenhetsutbyte...
• Kommuner
– Stöd jämställdhetsintegrering, deklarationen om
jämställdhet mellan kvinnor och män,
verksamhetsutveckling…
• Regionala aktörer
– Stöd jämställdhetsintegrering, RUS, EU-program, jämställd
tillväxt…
Vad gör Länsstyrelserna?
•
Stöd jämställdhetsintegrering
•
Kompetensutveckling
•
Stöd till regionala aktörer
•
Samordnar sakområdet genom nätverk
•
Kunskapsunderlag
•
Könsuppdelad statistik
Läs mer om vårt uppdrag och jämställdhetsarbete på
jämställdalän.se och jämställ.nu
Integrering på myndigheten
Könsneutralitet - könsmedvetenhet
Arena
Utmaning
Akademin
Meritokrati
Kultursektorn
Kvalitet
Rättsväsendet
Objektivitet
Skolväsendet
Alla bemöts lika
Lunch
Dilemman
Dilemma: Framtida aktiviteter
• Svårt att planera in aktiviteter för 2017 och 2018 eftersom vi ska
börja med en kartläggning. Hur tar vi hand om alternativt aviserar
osäkerheten i handlingsplanen?
• Vi kan bara specificera kartläggningsaktiviteterna. Inte
utvecklingsaktiviteterna, eftersom vi inte vet vad kartläggningarna
kommer att visa. Det blir tämligen hypotetiskt, men så måste det väl
vara.
Dilemma: Prioriteringar
•
Vi måste prioritera och hitta vilka åtgärder som är mest relevanta och kan få
störst genomslag.
•
Relationen mellan ambitionsnivå och resurser.
•
Var ska vi börja när vi arbetar med jämställdhetsintegrering?
•
Vi är en liten myndighet vilket gör att vi måste prioritera och göra sådant där vi
får maximal påverkan.
•
Vi har flera olika avnämare med olika perspektiv och behov. Arbetsgivare,
studenter, utbildningssamordnare. Vilken målgrupp ska vi prioritera?
•
Vi har identifierat flera områden som vi skulle vilja arbeta med och behöver välja
ut något eller några som vi börjar med. Vad har andra myndigheter tagit hänsyn
till när de gjort sin avgränsning?
Gradering
Lätt
4
3
2
1
Svår
Liten effekt
Stor effekt
Dilemma: Engagemang
•
Hur får vi gehör i organisationen för uppdraget?
•
Hur skapar vi en förståelse för att jämställdhetsintegrering berör vår
verksamhet och kan innebära förändringar i vårt arbetssätt. Alla tycker
det är bra men berör det mig?
•
Vi ser bara koppling till ett av de jämställdhetspolitiska målen, hur
motiverar vi organisationen att jobba med alla när de andra känns så
”off”?
•
Hur får vi med alla på tåget? Tips och råd mottages tacksamt på hur vi
kan få folk att ”bry sig” när det finns så oändligt många andra möten att
gå på och andra arbetsuppgifter osv.
•
Vi ser det som en utmaning att konkretisera och inte bara prata om sånt
som alla tycker låter bra men inga vet hur de ska omsätta i praktiken.
Nätverk = det totala mönstret av
relationer inom en grupp av
organisationer som agerar i syfte
att nå gemensamma mål
(Nationalencyklopedin)
Nätverksgrupper
Servicekontor
Skatteverket*
Försäkringskassan*
Migrationsverket
Pensionsmyndigheten*
Rättsväsende
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Diskrimineringsombudsmannen
Statens institutionsstyrelse*
Sveriges domstolar
Åklagarmyndigheten
Forskning
CSN*
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Verket för innovationssystem (VINNOVA)
Vetenskapsrådet*
Barn och utbildning
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor*
Statens skolinspektion
Statens skolverk*
Arbetsmarknad / Tillväxt
Arbetsförmedlingen
Arbetsmiljöverket*
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Tillväxtverket*
Myndigheten för yrkeshögskolan
Kultur
Statens konstråd
Statens kulturråd
Konstnärsnämnden*
Riksutställningar
Musikverket*
Boverket
Sametinget
Hälsa / Sjukvård
Socialstyrelsen
Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Livsmedelsverket*
Inspektionen för vård och omsorg
Internationella insatser/ 1325
Folke Bernadotteakademin
SIDA
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Försvarsmakten*
Kriminalvården
Temaområden för samverkan
•
•
•
•
•
•
•
•
Bidragsgivning
Tillsyn
Bemötande
Kommunikation
Hbtq
Mäns våld mot kvinnor
Maskulinitet
Analys
Fler dilemman
Kvalitativ eller
kvantitativ
jämställdhet?
Riktade insatser
Öppna bord
Indikatorer
Brist på
jämställdhetskompetens
Intersektionalitet
Viktiga datum 2015
1 sep
2 sep
3 sep
Workshop om styrdokument
Träff med myndighetshandläggare
Träff med myndighetshandläggare
JiM 2
JiM 2
JiM 1
8 sep
Jämställd kommunikation
alla
1 okt
2 nov
Handlingsplan klar
Handlingsplan klar
JiM 1
JiM 2
26 nov Nätverksträff
alla
www.jamstall.nu/jim
Lösenord: integrering
Tack för idag!
Mikael Almén
Nationella sekretariatet för genusforskning
Telefon: 070-876 94 21
Mail: [email protected]
Karin Bengtsson
Nationella sekretariatet för genusforskning
Telefon: 076-622 92 44
Mail: [email protected]