Kvalitetsredovisning
2015-09-07 Kvalitetsrapport Läsåret 2014/15 Mockfjärdsskolan 1 Innehåll 1. Mockfjärdsskolan presentation s3 2. Lägesbeskrivning s3 3. Normer och värden s4 4. Barn och elevers ansvar och inflytande s5 5. Betyg och bedömning s5 6. Åtgärder för utveckling av ökad måluppfyllelse s8 7. Vuxenutbildningen s 10 8. Kunskaper och kunskapskrav s 11 9. Arbetet med Likabehandlingsplanen s 11 10. Övergång och samverkan s 12 11. Uppföljning, utvärdering och utveckling s 13 2 1. Mockfjärdsskolan Expedition grundskolan Sophie Olsson tel: 0241 – 154 08 Expedition vuxenutbildningen och gymnasiets IM-program Mona Rooth tel: 0241 - 154 20 Rektor: Monica Landin övergripande ansvar för ledning och utveckling av Mockfjärdsskolans verksamheter, operativt ansvar för vuxenutbildningar och IM programmen. 0241-154 13 [email protected] Biträdande rektor: Johan Rombin operativt ansvar för F-6 samt fritidshem tel: 0241-155 24 [email protected] Biträdande rektor: Göran Anlind operativt ansvar för Särskolan och åk 7-9 tel 0241-15461 [email protected] Verksamheter: förskoleklass, fritidshem, grundskolan år 1 – 9, särskola med grundsärskola och träningssärskola samt fritidshem i samverkan med LSS, gymnasieskolans introduktionsprogram med 2 inriktningar, kommunal vuxenutbildning med grundvux, gymnasievux, yrkesvux omvårdnadsprogrammet, särskild undervisning för vuxna, svenska för invandrare( SFI ) samt uppdragsutbildning. 2. Lägesbeskrivning Under våren 2014 gjordes flera genomlysningar av Mockfjärdsskolans verksamheter bl.a hade vi tillsyn från Arbetsmiljöverket, Räddningstjänst samt Skolinspektionen. Detta resulterade i att vi under hösten 2015 arbetade fram rutiner och handlingsplaner inom de områden där det påtalades brister. Åtgärderna är godkända av tillsynsmyndigheterna och förankringsarbetet i verksamheten har påbörjats under läsåret 2014/2015. Under våren anordnade vi operation dagsverke och Vårsoaré för att samla in pengar till ett biståndsprojekt om att gräva brunnar i Afrika. Hela skolan var mycket engagerad i uppdraget som gav ett väldigt gott resultat och en mycket trevlig och uppskattad Vårsoaré. Det är inflyttning i Mockfjärd och till höstterminen 2015 tar vi emot ca 20 nya elever till grundskolan. Vårt IM program fortsätter växa. Vi har inför hösten 45 ungdomar varav ca 35 ensamkommande flyktingungdomar och räknar med att ta emot ytterligare ett tiotal under hösten. Vi är mycket glada åt att få välkomna så många nya elever till vår mångkulturella skola! Det största bekymret för oss på Mockfjärdsskolan är bristen på lokaler. Omvårdnadsprogrammet, SFI och Särskild utbildning för vuxna befinner sig i tillfälliga lokaler som inte är godkända för undervisning. Det är brister i arbetsmiljön för både personal och elever. Styrning och ledning av verksamheterna försvåras då de är utlokaliserade på olika orter och i olika byggnader. Ökade krav kommer att ställas på SFI och vuxenutbildningen från januari 2016. De nya lagkraven ska tillämpas från höstterminen 2016. 3 3. Normer och värden Våra prioriterade mål 1. I vår skola organiseras och utformas arbetet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 2. Skolan upptäcker, anmäler, utreder och åtgärdar trakasserier och kränkande behandling. 3. Arbetsro Analys 1. Vi är en mångkulturell skola där vi både organisatoriskt och i den dagliga undervisningen har att hantera olika värdegrunder och kulturer. Grundläggande demokratiska värderingar, ord och begrepp som behandlar mänskliga rättigheter och människors lika värde genomsyrar hela tiden vårt arbete. Det finns många i vår verksamhet som inte upplevt demokrati och vet vad det innebär. Vi har flera olika religioner med dess seder och bruk. Det finns en stor nyfikenhet på varandras kulturer, något som vi behöver ta tillvara och arbeta vidare med. Skolan präglas av respekt, tolerans och förståelse för olikheter då vi har många olika verksamheter och åldersgrupper på skolan. 2. Vi har en väl fungerande Likabehandlingplan med tydliga rutiner. Vi har ett fungerande trygghetsteam och fortlöpande föräldrakontakter vid misstanke om kränkande behandling. Elevenkäten visar att eleverna känner sig trygga och trivs mycket bra på skolan men att mobbning skett vid något enstaka fall. Eleverna tycker skolan tar tag i mobbning och kränkningar. De fall av mobbning och kränkningar som vi uppmärksammat hanteras skyndsamt och med goda resultat av trygghetsteam och elevhälsa. Vi kan dock bli ännu bättre och strävar givetvis mot att ingen ska känna sig kränkt eller mobbad på skolan. 3. Både elever och lärare upplever att det brister i arbetsron i klassrummet. Det har påtalats både i elevenkäten samt av skolinspektionen. Vi har under året jobbat med tydlig struktur i klassrummen och en tydlighet om lektionens mål och innehåll. Gemensamma och tydliga regler för användandet av Ipads och telefoner som också är förankrat i föräldraråd och elevråd. Arbetsron har blivit bättre men vi har en bit kvar för att känna att vi uppnått målet. Utvecklingsområden 1. Konkret arbeta med frågor som rör människors lika värde, demokratiska värderingar m.m. på ett sätt som blir mer ”levande” för eleverna. Kanske genom drama, skapande verksamhet, film. Gemensamma temadagar för hela skolan. 2. Vi behöver jobba mer med likabehandlingsplanen och värdegrunden framför allt i Förberedelseklassen och IMSpråk där eleverna kommer från andra kulturer. Vi behöver också utveckla samarbetet med hemmen mer. 4 3. Vi kommer att sätta upp tydliga konkreta mätbara mål som arbetas fram tillsammans av elever och lärare för att uppnå studiero i klasserna. 4. Barns och elevers ansvar och inflytande Våra prioriterade mål Skolan ger eleverna ett verkligt inflytande och stimulerar dem fortlöpande att ta aktiv del i arbetet med innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Elevernas inflytande ökar med stigande ålder. Analys Klassråd och elevråd genomförs regelbundet på hela skolan. I undervisningen ges eleverna inflytande i form av val av redovisningsformer och i viss mån arbetsform och arbetssätt. Inflytandet ser inte ut att öka med stigande ålder. Elevenkäten visar att eleverna i grundskolan önskar ökad delaktighet och inflytande över sin skolsituation. PÅ IM programmen och i vuxenutbildningen upprättas individuella studieplaner där eleverna har ett mycket stort inflytande av hur studierna läggs upp. Utvecklingsområden Att jobba mer med sin IUP och låta eleverna ta större ansvar för sin inlärning. Att låta eleverna inte bara få inflytande över redovisningsformer utan också låta dem få mer inflytande vid planeringen av ett arbetsområde. Hur kan man jobba på olika sätt för att nå samma mål? Lära eleverna mer om hur schoolsoft fungerar som Lärplattform så de kan ta ett större ansvar för planering och genomförande av sina studier. Skolråd en gång per termin som har med representanter för alla verksamheter och som leds av rektor. 5. Betyg och bedömning Våra prioriterade mål 1. Varje elevs kunskaper bedöms och betygsätts på ett allsidigt och likvärdigt sätt i förhållande till de nationella kunskapskraven. 2. Skillnaden i meritvärdet mellan flickor och pojkar ska minska Analys 1. Eleverna bedöms ofta på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker till viss del i klassrummen. Elevernas tankar utmanas till viss del via förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar till viss del om kunskapskraven och innehåller ibland hur eleverna ska få träna vidare i skolan. 5 Genomsnittligt meritvärde Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som var behöriga till gymnasieskolan Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nått kunskapskraven i alla ämnen Totalt Flickor Pojkar 6 2. Genomsnittliga meritvärdet ligger för 2014 i nivå med riket men tittar vi på flickorna så ligger de bland de högsta i landet medan pojkarna ligger betydligt lägre än genomsnittet. Stor skillnad mellan flickor och pojkar. Den övre delen av betygsskalan används mycket sparsamt framförallt för pojkar. Pojkarna ligger betydligt lägre än riksgenomsnittet. Vad beror det på? Finns det en kultur på skolan, i samhället att det inte är viktigt med studier bland pojkar? Räknar de med att det finns jobb på orten som egna företagare, praktiska yrken? Är inte undervisningen anpassad utifrån pojkarnas behov och förutsättningar? Vid samtal med lärare och föräldrar så uttrycks att pojkarna inte är studiemotiverade, det räcker att de blir godkända för att komma in på det gymnasieprogram de önskar, ofta praktiska program. Vi behöver fortsätta analysera bakomliggande orsaker och i samarbete med hemmen hitta faktorer som kan höja pojkarnas studiemotivation. Vi har under föregående läsår inte lyckats vända trenden för pojkar utan skillnaden har snarare ökat. Preliminärt meritvärde för 2015: Flickor 239,2 Pojkar 172 Totalt 207. Gymnasiet IM År Antal elever totalt på IM Varav elever på IM individuellt val och Cnivå på IM språk Uppnått slutbetyg från grundskolan Gått vidare till gymnasieutbildning Gått vidare till annan skolform Lå 12/13 11 11 8 8 3 Lå 23 23 13 11* 2 38 16 10 10** 3 13/14 Lå 14/15 *varav 5 från IM språk 13/14 **Varav 6 från IM språk Glädjande nog har vi även detta läsår kunnat få 6 av 7 elever på IM språk C godkända för gymnasiestudier. Eleverna är mycket studiemotiverade, både elever och lärare gör ett fantastiskt arbete som lyckas uppnå godkända resultat från grundskolan på 2-3 år. 7 6. Åtgärder för utveckling av ökad måluppfyllelse i grundskolan och IM Lärarna har tillsammans i stadieövergripande ämnesgrupper analyserat resultaten av nationella prov och betyg i de olika ämnena och kommit fram till följande åtgärder: Mål: En ökad måluppfyllelse med högre meritvärden och utjämning mellan flickor och pojkars meritvärde. Hur mäter vi? Betyg ht 15 och vt 16. Nationella prov vårterminen 2016. Kvalitetsredovisning i juni 2016. Hur får vi målet accepterat? På föräldramöten hösten 2014 visade vi film om hur betygssystemet fungerar och gick igenom ämnesmatriserna för att medvetandegöra vårdnadshavarna om betygskriterier och nivåskillnaderna. Ge eleverna en ökad förståelse för innehållet i ämnesmatriser och kursplaner genom att i dialog med eleverna tydliggöra och koppla uppgifter till kunskapskraven. Använda oss av Schoolsoft i alla årskurser och ämnen Vad gör vi? Fler och tydliga pedagogiska planeringar. Inför varje moment vara tydlig i kommunikationen med eleverna om kursplan och kunskapsmål och hur de är kopplade till arbetsområdet/uppgifterna. Tillämpa en formativ bedömning. Låta eleverna träna! Ansvarig: Alla pedagoger Vi har bildat en mycket flexibel organisation för IMSPRÅK med Förberedelseklass och olika nivåer på IMSPRÅK där studier kan ske på olika nivåer i olika ämnen. Praktiskt estetiska ämnen introduceras tidigt för nyanlända. Som kompetensutveckling kommer vi att arbeta med språkutvecklande arbetssätt bland alla pedagoger på skolan. Studiehandledare har anställts i fler språk, något språk saknas dock. Där undersöker vi möjligheten att utveckla studiehandledning via nätet tillsammans med Dalawux. Studiehandledaren finns med vid introduktion av ämnet/ämnesområdet även i de praktiskt estetiska ämnena. Ansvarig: Rektor tillsammans med IMSPRÅK och SVA lärare Från höstterminen 2014 finns för eleverna i åk 7-9 två lektioner/vecka avsatta för arbete mot målen. Ansvarig: Alla pedagoger Tidiga insatser/anpassningar och utarbetande av Åtgärdsprogram/ Handlingsplan vid behov. Ökat samarbete med Socialtjänsten, Familjeteamet och Famnen för att stödja elever som har svårt för att komma till skolan. Samundervisningsgrupper som förstärker i klassrummet eller erbjuder undervisning i mindre grupp införs från ht 2015. Ansvariga: Alla pedagoger. Speciallärare/specialpedagog och rektorer har ett särskilt ansvar för att utarbeta fungerande organisation och rutiner. Fler pedagogiska diskussioner och kompetensutveckling om betyg och bedömning framför allt formativ bedömning. Utveckling av ämnesövergripande arbete. Tid avsätts på studiedagar och konferenser. Ansvariga: Rektorer, förstelärare och arbetslagsledare. 8 Systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Ansvariga: mentor och arbetslag IM SPRÅK förutom ovanstående Elever som kommer till Sverige i övre tonåren har svårt att hinna uppnå behörighet i fram för allt i svenska som andra språk och engelska om de inte läst engelska tidigare i sitt hemland. Åtgärder för utveckling Språkpraktik i år 2 och/ eller år 3 så att eleverna får intensivare träning i att prata svenska samt kunskaper om förutsättningarna i det svenska arbetslivet. Ansvariga: Praktiksamordnare och SYV Utökat samarbete med högstadiet på Mockfjärdsskolan och projekt runt integration och flyktingfrågan. Ansvariga: A-lagsledare och rektor Tydlig information till nyanlända av SYV om det svenska skolsystemet och mentor om kraven för betyg i det svenska språket för behörighet till gymnasium. Ansvarig: SYV 9 7. Vuxenutbildningen För grundläggande kurser och gymnasiekurser för behörighet till högskola erbjuds distansutbildning i samtliga ämnen förutom matematik som tillhandahålls lärarledd på Mockfjärdsskolan. Under läsåret 14/15 har 86 kurser erbjudits på distans varav 49 har resulterat betyg, 19 avbrott från kurser och 18 är pågående. 16 kurser i matematik har genomförts på Mockfjärdsskolan. 14 elever har fått avslag på sin ansökan om vuxenutbildning till yrkeskurser då de inte tillhört den prioriterade gruppen dvs de som saknar gymnasieutbildning. SFI (Svenska för invandrare) läsåret 2014/15 Antal inskrivna Män Kvinnor Antal språk 52 22 30 13 Nivå A Nivå B Nivå C Nivå D Avbrott Lärartäthet antal elever/lärare 8 24 16 4 25 Gagnef 9,7, Dalarna 15,2 Riket 26,1 Största språkgrupper är arabiska och persiska 10 har fått jobb Skolverkets jämförelsetal 2015 SFI har många olika modersmål i gruppen samt mycket olika skolbakgrund allt från analfabeter till akademiker vilket försvårar effektiva gruppindelningar. All undervisning är individanpassad. Särskild utbildning för vuxna För särskild utbildning för vuxna (särvux) sker ingen resultatuppföljning av kunskapsresultat på nationell nivå. Läsåret 2014/2015 har 10 elever varit inskrivna i särskild utbildning för vuxna en elev har fått betyg medan övriga fått intyg. Under vårterminen påbörjades ett projekt om ökad tillgänglighet till samhället genom att utveckla läsförståelse och kommunikation. Projektet är ettårigt och stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under våren hade eleverna en utställning av målningar och dikter i Adelborgssalen som var mycket uppskattat. Omvårdnadsprogrammet Vi hade totalt 40 studerande fördelade på tre heltidsgrupper och två halvtidsgrupper. Vi har två elever som läser enstaka kurser och fyra elever som läser omvårdnad individuellt. Det har inte varit någon övre gräns av antal platser som erbjuds och har hittills kunnat ta emot alla elever som vill studera hos oss. Inför höstterminen 2015 kan vi dessvärre inte ta emot några nya elever då vi saknar yrkeslärare. Vi kommer att annonsera tjänsten på nytt och hoppas vi kan erbjuda utbildningen från januari 2016. 10 Åldersfördelningen för våra studerande är mellan 22 år till 57 år. Vi har tre män som studerar hos oss och resterande är kvinnor. Vi ingår i Vårdcollege tillsammans med Leksand och Rättvik som är en kvalitetssäkring för utbildningen. Analys och bedömning: Vi har många olika verksamheter men för få elever för att kunna ta del av nationell statistik. Vi behöver därför utveckla egna uppföljningssystem för kvalitetsbedömning. Åtgärder för utveckling: Vi behöver göra tätare uppföljningar av elevernas trivsel/nöjdhet och deras studieresultat för att undvika avhopp. Vi bör se över vårt kursutbud och överväga kompletterande utbildning inom yrkesvux som tilltalar män. Vi kommer systematiskt att följa de elever som läser gymnasiekurser på distans för att kunna ge stöd och handledning vid behov. Ansvarig: SYV och rektor. 8. Kunskaper och kunskapskrav Våra prioriterade mål Skolan främjar elevernas harmoniska utveckling genom varierad och balanserad sammansättning av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen. Analys Skolans arbete utgår ofta från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsmiljön präglas till viss del av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Möjlighet till olika lärstilar erbjudas. Eleverna vet ofta vad de ska lära sig inom olika arbetsområden. Utvecklingsområden Planera och genomföra temaarbeten. Tid för planering, men också schematekniska möjligheter för att genomföra det. Ge eleverna tillfälle att utveckla och träna de olika förmågorna i kursplanen. Förankra Big 5 ibland pedagoger, elever och föräldrar, dvs vilka förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. 9. Arbetet med Likabehandlingsplanen läsåret 2014-2015, samt vidare utveckling Vi har utvecklat Likabehandlingsplanen enligt skolverkets normer. Likabehandlingsplanen är gemensam för hela skolan. Varje verksamhet arbetar fram sin egen handlingsplan där man mer i detalj kan planera, genomföra och utvärdera sin verksamhet tillsammans med elever och föräldrar. Arbete med handlingsplaner har under skolstartsveckorna utvecklas till att omfatta verksamheterna: Särskolan, Fritids, år f-3, år 4-6, år 7-9 samt IM. Detta har lett till möjligheten att utveckla både en helhetssyn för hela verksamheten och till en detaljstyrning baserat på de individuella verksamheternas unika olikheter. Detta utvecklingsarbete kommer att fortgå under kommande läsår. 11 Gemensamt för hela verksamheten så pågår ett arbete med implementera en enhetlig metod för det konkreta arbetet mot kränkningar och mobbning, där varje händelse dokumenteras, åtgärdas och följs upp på samma sätt genom hela verksamheten. Dokument och metod för detta vidareutvecklades under förra läsåret. Under det kommande året så kommer vi aktivt arbeta med att alla verksamheter använder sig av denna metod. Förutom konkreta och omedelbara åtgärder mot kränkningar, så leder detta till en tydligare dokumentation av var och hur elever tenderar att bli kränkta, som i sin tur kan leda till ytterligare utveckling. Vi genomför enkätundersökning en gång per termin från årskurs F till och med 9 i grundskolan, IM och särskolan. Kommande läsår kommer vi att utveckla detta till att gälla hela verksamheten, dvs omfatta även SFI och vuxenutbildningen. Trygghetsteamet samlas en gång i veckan för genomgång och åtgärder. Trygghetsteamet skapar trygghet då eleverna vet att det finns vuxna på skolan som tar tag i saker. (något som vi också ser i elevenkäten). TT gruppen utgör även ett gott stöd till andra vuxna på skolan. TT uppfattning är att konsekvensen att ringa hem fungerar väl. Det uppskattas av majoriteten av föräldrar och bidrar till ett samarbete kring eleven. Mentorerna lyfter kontinuerligt på mentorstid frågorna kring likabehandling i sina klasser utifrån sina handlingsplaner. Förebyggande arbete! Kompissamtal har fungerat mycket bra i 4-6 vilket rekommenderas även till övriga verksamheter. Vårt system med att skriva incidentrapporter och ringa hem när något händer på skolan har fungerat tillfredställande i åk 4-9. extra insats har gjorts mot F-3 där systemet inte varit tillräckligt förankrat. Det har under året blivit bättre men behöver förankras ytterligare. Vi behöver vara mer uppmärksamma på vad som händer vid stadieövergångar samt när nya elever kommer. Vi diskuterar faddersystem! Vi behöver utveckla rastaktiviteterna! Arbetsgrupp tillsätts. Ansvarig för det är rektor. Viktigt att det finns tillsyn i omklädningsrummen vid idrotten. A-lagsledaren ansvarar för att det finns täckning för det i samband med schemaläggning av rast och bussvakter. TT gruppen informerar ny personal och nya elever om arbetssätt och rutiner. Likabehandlingsplanen med bilagor läggas ut på Schoolsoft och på Mockfjärdsskolans hemsida när bilagorna är beslutad i elevråden 10. Övergång och samverkan Våra prioriterade mål 1. Skolan ger eleverna underlag att välja fortsatt utbildning och ta ställning i frågor som rör den egna framtiden 12 2. Fritidshemmet/förskoleklassen har ett förtroendefullt samarbete med skolan, förskolan, och andra skolformer, för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Analys 1. Vi har inte haft så mycket omvärldsorientering som önskvärt. Fokus ligger på gymnasieval för 8-9 och IM. Vi har påbörjat arbetet med Arbetsmarknadskunskap inom ramen för projektet i Region Dalarna. Vi har ännu inte förankrat handlingsplanen: Arbetsplan för samverkan skola- arbetsliv. Vår studie och yrkesvägledare slutade under våren så prioriteringarna har varit att få det praktiska att fungera runt val och övergång till andra skolor. 2. Det finns ett nära samarbete mellan f-klass, fritidshem och grundskola där personalen ingår i samma arbetslag och där de olika yrkeskompetenserna bidrar till utveckling. Det är regelbundna möten i arbetslaget och gemensamma planeringsdagar. All fritidspersonal medverkar dagligen i skolans arbete med eleverna, i klass, vilket möjliggör för fritidspedagogerna att hålla sig uppdaterade på elevgruppen. Utifrån rådande elevunderlag har mycket av fritidspedagogernas tid gått åt till att arbeta med barn som har särskilda behov Utvecklingsområden 1. Förankra och hitta former för arbetet med Arbetsplan för samverkan skola – arbetsliv. Kontakt med näringslivet för att hitta former för praktikplatser både inom grundskola, IM och vuxenutbildningen. Utveckla Arbetsmarknadskunskapen med tillhörande arbetsuppgifter för att motivera elever till vidare studier. Utveckla samarbetet med föräldrar inom detta område. 2. Fortsätta samarbetet och stärka de olika yrkeskompetenserna och uppdragen i fklass, fritids och skola. 11.Uppföljning, utvärdering och utveckling Mockfjärdsskolan har tagit fram riktlinjer för ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje verksamhet har en kvalitetsutvecklingsplan (KUP) där skolans prioriterade utvecklingsområden omsätts och definieras i det egna arbetslaget. Där sätts tydliga mål, när och hur utvärdering sker, och vem som ansvar. KUP följs upp regelbundet på Arbetsplatsträffar och följer årshjulet. Skolan följer ofta upp kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. Analyser görs utifrån kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs ofta upp och utvärderas vid EHT. Resultaten kopplas mot skolans förutsättningar. Detta har bland annat lett till att vi anställt fler speciallärare och förändrat organisationen till att också omfatta samundervisningsgrupper. 13 Monica Landin Rektor 14
© Copyright 2024