Grundskolenämndens verksamhetsberättelse 2014
GSN-2014/1748 Reviderad 10 februari 2015 Verksamhetsberättelse 2014 för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/Grundskoleavdelningen JANUARI 2015 Innehåll Huddinges styrmodell ................................................................ 3 Måluppfyllelse ............................................................................. 4 Förbättringsområden.................................................................. 5 Årets händelser........................................................................... 5 Huddinge – en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län .................................................. 6 Grundskolenämndens mål och resultat .................................... 6 Nöjda invånare .................................................................... 7 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi ................................................ 10 ........................................................ 29 ................................................................... 30 Ekonomi .................................................................................... 32 Intern kontroll ........................................................................... 38 Verksamhetsstatistik – nyckeltal ............................................. 40 Uppdrag från kommunfullmäktige ........................................... 43 Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl nämnden har lyckats nå de mål för året som sattes i verksamhetsplanen. Underlag för bedömning är både resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige. I verksamhetsberättelsen för 2014 följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan 2014. I verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god – över den nivå som är planerad God – i nivå med vad som är planerat Godtagbar – under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar – under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o Jämfört med etappmål o o Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Annat som förvaltningen/nämnden väljer som viktigt för bedömning av måluppfyllelsen GRUNDSKOLENÄMNDEN |3 Måluppfyllelse Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Vi ligger kvar på bedömningen godtagbar vad gäller nöjda invånare. Totalbedömning för området hållbar samhällsutveckling bedöms som god. Största orsaken till denna bedömning rör det faktum att trots en kraftig kapacitetsutökning så har vi fortfarande stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Platsbristen är mest påtaglig i Segeltorp och Vista vilket i sin tur får följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. Trots utökningar av skolplatser får bara 81 procent sitt första handsval. Även vid intag till övriga årskurser, vid stadieövergångar och vid nyinflyttning i kommunen är det stora svårigheter att uppfylla vårdnadshavarnas första handsval. De skolplaceringar som kunnat erbjudas har i vissa fall inneburit mycket långa skolresor. Enligt den senaste befolkningspronosen är behovet av nya skolor mera akut även i centrala Huddinge Årets elevenkät visar en svag nedgång för de yngre eleverna och resultatet för de äldre eleverna blir i stort sätt det omvända, en svag förbättring. Utvecklingsarbetet mot diskriminering och kränkande behandling har haft en positiv utveckling. En nätverksgrupp för likabehandling är bildad. I nätverksgruppen ingår kontaktpersoner för varje grundskola och arbetet leds av en utredningssekreterare på förvaltningen. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med att utveckla likvärdigheten på området vad gäller rutiner och syn på dokumentation, anmälningsplikt, kartläggning och övriga områden som ryms inom Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen har följt upp varje grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling inför upprättande av nya planer. Sammanlagt 4 281 elever har svarat på frågor om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen ger information om hur vi bör utforma arbetet för en positiv utveckling. Skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet har också utvecklats under året. Alla skolor lämnar in underlag i tid trots att vi stöter på svårigheter eftersom vi ibland har driftsstörningar i våra digitala system, främst gäller detta LIS och edWise. Förvaltningen genomförde skolvalet för förskoleklass och årskurs 1 via webb under perioden jan – feb. Trots stora problem med e-id användes tjänsten av många. När det gäller fritidshemsenkäten (läsår 2013-2014) är förändringarna jämfört med föregående enkät minimala. Glädjande är att helhetsomdömet nöjdhet med fritidshemmet totalt sätt har ökat från 93 till 94 procent. I elevenkäten för särskolan får vi ett lägre resultat inom områdena lärande och nöjdhet. Annars är resultaten överlag mer positiva jämfört med tidigare år. Resultaten från föräldraenkäten rörande särskola är goda. Till nästa år bör dock enkäten översättas till fler språk i syfte att öka svarsfrekvensen. Resultatbilden från kunskapsresultaten i årskurs 3 är ojämn. I en jämförelse på riks- och länsnivå ser vi att resultaten ligger över genomsnittet. Vi ser att elevkullen i årskurs 6 har lägre resultat än föregående års elevkull men även här ligger Huddinge över riksgenomsnittet i nationella ämnesproven. I länet har kommunens resultat stigit generellt och i svenska är kommunen på fjärde plats i ranking. När eleverna går från årskurs 6 till 7 går det att se att resultaten sjunker; något som möjligtvis kan förklaras av läroplanens uppbyggnad. Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 bör därför ses över. Huddinge har återigen ett rekordår i meritvärde för årskurs 9. Även resultaten för de andra indikatorerna i årskurs 9 har höjts. Kommunens resultat är över rikets genomsnitt medan i jämförelse med länet är kommunen i linje med genomsnittsresultaten. Attraktiv arbetsgivare Grundskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, har utvecklats positivt för tredje året i rad. Resultatet för året är 72,3 vilket är över riktvärdet på 70. Den totala sjukfrånvaron inom grundskolan har ökat något under året jämfört med tidigare år, medan korttidsfrånvaron har minskat. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god. 4 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Sund ekonomi Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen inom sund ekonomi bedöms vara god. Sammanlagt redovisar nämnden överskott på 2,8 mnkr. Det som framförallt präglar årets resultat är att de kommunala skolorna är i ekonomisk balans för hösten och redovisar ett samlat överskott på 6,1 mnkr samt att underskott på 6,1 mnkr redovisas för ökade lokalkostnader för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Majoriteten av skolorna redovisar nollresultat eller ett överskott vid årets slut. För skolor med ekonomiska svårigheter har förvaltningen träffat skolledningen varje månad under våren skolor för att stötta i arbetet att nå ekonomisk balans. Skolor med ekonomiska svårigheter har vidtagit åtgärder, framförallt från höstterminen, men åtgärderna har inte helt kompenserat för vårterminens underskott. Glädjande är att samtliga 22 kommunala skolor/rektorsområdena redovisar en höst med positivt resultat, vilket bådar gott inför 2015. Skolornas resultat balanseras mellan åren. Sammanvägd bedömning Trots fortsatta svårigheter att vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand är vår sammanvägda bedömning god för verksamhetsåret 2014. Våra resultat blir stadigt bättre i årskurs 9. Vi har numera ett utvecklat systematiskt arbetssätt inom flera områden, främst i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling men även i arbetet rörande analyser och åtgärder i den pedagogiska verksamheten. Vi gör ett mycket bra ekonomiskt resultat där alla skolor går in i 2015 med en budget i balans. Förbättringsområden Utifrån bedömningen av årets måluppfyllelse redovisas här förbättringsområden som identifierats för ökad måluppfyllelse för kommande planeringsperioder. En annan lika stor utmaning är hur vi ska hantera den stora lokalbristen vi har rörande grundskole- och fritidshemslokaler. Den största utmaningen inom grundskolan är att öka likvärdigeten vad gäller kunskaper och betyg mellan olika skolor i kommunen. Öka andelen behöriga lärare. Antalet nyanlända elever ökar och inför 2015 kommer det att bli en stor utmaning för kommunen att hantera alla nytillkomna. Särskilt med tanke på vårt behov av att utöka likvärdigheten mellan olika skolor som nämnts tidigare. Årets händelser Införandet av Pedagog Huddinge som ett transparent fönster för skolutveckling inom kommunen. ”Huddinge Visar” vår egen stora skolmässa där vi delar med oss av goda exempel inom kommunen. För tredje året i rad sätter vi ett nytt rekord vad gäller meritvärdet i årskurs 9. Efter lång väntan har skola nummer två börjat byggas – i år var det bygget av Glömstaskolan som påbörjades. För andra året i rad har Huddingeelever i årskurs 6 vunnit retorikmatchen i konkurrens med elever från hela landet. Förra året var det Utsäljeskolan som vann i år var det Kungsklippeskolan som knep förstaplatsen. Vi har infört kommunövergripande förstelärare i nästan alla ämnen som ett stöd för skolornas pedagogiska utveckling. Huddinge utsågs under 2014 till den andra bästa kommunen i Stockholms län vad gäller inköp av ekologiska livsmedel 2013. Det stod klart när priset EKOmatsligan 2014 delades ut. Sett till alla kommuner i Sverige ligger Huddinge på en tionde plats. GRUNDSKOLENÄMNDEN |5 Huddinge – en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. Vi uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och vi arbetar systematiskt för att ständigt utveckla vårt arbete. Föräldrar, barn och elever ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. Vi ska rekrytera och behålla professionella pedagoger och skolledare och vi ska skapa stödjande lärmiljöer. På det sättet ska Huddinge vara en av de tre mest populära skolkommunerna i Stockholms län. För att uppnå detta har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram en pedagogisk plattform där vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen lagt stort fokus på arbetet med den pedagogiska plattformen som tydliggör vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi har arbetat med workshops och lyft fram goda exempel kring den pedagogiska plattformen på våra chefsmöten under året. Alla skolledningar har fått i uppdrag att arbeta med tre kännetecken i den pedagogiska plattformen per termin på den egna enheten. Detta arbete kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet och på kommande chefsmöten. Arbetet med den pedagogiska plattformen bedöms ha fortlöpit enligt plan och nå önskade effekter på sikt. Grundskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. 6 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Nöjda invånare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning GOD KOMMUNAL VERKSAMHET (1.2) Senaste mätresultat är från läsåret 2013/2014. Föregående mätresultat är från läsåret 2012/2013. Under läsåret 2012/2013 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Elever är nöjda med sin skola Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar 89 % (89 %) 90 % (89 %) 88 % (89 %) Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 79 % (74 %) 78 % (75 %) 79 % (74 %) Föräldrar är nöjda med sitt barns skola Mått saknas (--) Föräldrar är nöjda med sitt barns fritidshem Mått saknas (--) VALFRIHET MED KVALITET (1.4) Senaste mätresultat är från ht-2014. Föregående mätresultat är från ht-2013. Alla föräldrar och elever kan fritt välja utbildning och skola Förstahandsval Måluppfyllelse nöjda invånare Vi ligger kvar på bedömningen godtagbar vad gäller nöjda invånare. Trots en kraftig kapacitetsutökning så har vi fortfarande stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Störst problem har vi i Segeltorp och Vista vilket i sin tur får följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. Trots utökningar av skolplatser får bara 81 procent sitt första handsval. Även vid intag till övriga årskurser, vid stadieövergångar och vid nyinflyttning i kommunen så är det stora svårigheter att uppfylla vårdnadshavarnas första handsval. De skolplaceringar som kunnat erbjudas har i vissa fall inneburit mycket långa skolresor. Med anledning av den senaste befolkningsprognosen som visar att ökningstakten ökar i centrala Huddinge jämfört med förra årets prognos så är behovet av nya skolor allt mer akut. Däremot har vi haft en positiv utveckling rörande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. En nätverksgrupp för likabehandling är bildad. I nätverksgruppen ingår kontaktpersoner för varje grundskola och arbetet leds av en utredningssekreterare på förvaltningen. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med att utveckla likvärdigheten på området vad gäller rutiner och syn på 81 % (81) dokumentation, anmälningsplikt, kartläggning och övriga områden som ryms inom Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen har följt upp varje grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling inför upprättande av nya planer. Vi ser också positiva förändringar i elevers nöjdhet med sin skola i senardelen av elevenkäten. År 2012 tyckte 77 procent av eleverna att de var nöjda med sin skola, vilket sen dippade till 74 procent år 2013. Senaste mätningen visar att 79 procent av eleverna är nöjda med sin skola, vilket är högre än värdet 2012. I grundskolans tidigaredel är resultatet oförändrat. Sammanlagt 4 281 elever har svarat på frågor om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen ger information om hur vi bör utforma arbetet för en positiv utveckling. Skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet har också utvecklats under året. Alla skolor lämnar in underlag i tid trots att vi stöter på svårigheter eftersom vi ibland har driftsstörningar i våra digitala system, främst gäller detta LIS och edWise. Förvaltningen genomförde skolvalet för förskoleklass och årskurs 1 via webb under perioden jan – feb. Trots stora problem med e-id användes tjänsten av många. Under GRUNDSKOLENÄMNDEN |7 hösten kommer det att göras förbättringar utifrån den utvärdering som gjorts. God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Skollagen betonar att vi ska bedriva ett kvalitetsarbete som tillåter insyn från olika intressenter. För att underlätta elevers och föräldrars önskemål av skola redovisas numera olika resultat i kommunens jämför service. Jämför service uppdateras årligen före skolvalet. Varje skola sammanfattar sitt systematiska kvalitetsarbete i separat dokumentation som publiceras på www.huddinge.se. Denna dokumentation används i barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. Arbetet fortlöper enligt plan dock ser vi ett ökande utvecklingsbehov för vårt resultatuppföljningssystem LIS, då efterfrågan av resultat för analyser växer på förvaltnings- och enhetsnivå. E-förvaltning Arbetet med att skapa en ny organisation för kommungemensam systemförvaltning pågår. Av detta skäl har förvaltningen inte kommit vidare i sin egen organisation runt detta. Förbättringar och förändringar har gjorts i e-tjänsten skolvalsansökan under året; till exempel erhåller nu vårdnadshavare som inte bor på gemensam adress samma information från systemet. Tidigare under året fungerade det inte att använda mobilt bank-ID för att nyttja tjänsten, även detta är åtgärdat. Smartare arbetssätt IUP och skriftliga omdömen registreras nu digitalt i lärportalen EdWise, vilken har införts i samtliga grundskolor. I lärportalen ges också möjlighet att registrera betyg, frånvaro och måluppfyllelse. Dessa resultat läses periodvis in i LIS – kommunens lednings- och informationssystem och blir där föremål för statistikbearbetning etcetera. Sociala medier Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, och vårt sätt att hantera dessa kanaler speglar i hög utsträckning hur vi lever upp till våra kärnvärden. Under våren har förvaltningens ledningsgrupp fått en genomgång i hur kommunikationsenheten planerar för och arbetar med sociala medier. Detta för att skapa en samsyn i hur vi hanterar sociala medier samt för att skapa förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i desamma. Målet var att under hösten genomföra en utbild- 8 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ning/genomgång för samtliga chefer inom förvaltningen. På grund av resursbrist har utbildningen flyttas fram och målet är att istället genomföra den under våren 2015. I september lanserades ”Pedagog Huddinge” en ny webbplats som är för pedagoger i Huddinge kommun. På webbplatsen samlar förvaltningen information om utvecklingsprojekt och forskning som sker i kommunen och ute i världen, men också berättelser om konkreta metoder, synsätt, arbetssätt och projekt som kommunens pedagoger med god framgång driver. Detta för att på sikt jobba för en dela-kultur och en vi-känsla som uppmuntrar till att dela med sig och inspireras av andra och varandra. Under året har 10 bloggar startas upp på webbplatsen. Det är pedagoger och skolledare inom förskola som grundskola som bloggar, samt andra medarbetare inom förvaltningen. Dessutom finns artiklar, filmer samt länkar till dokumentation på webbplatsen. Arbetet med att lyfta Huddinge skolors arbete inom de prioriterade områdena fortsätter under 2015. Valfrihet med kvalitet Förstahandsval Inför intaget av elever till förskoleklass läsåret 14/15 beställde förvaltningen en paviljong för cirka 120 elever till Kästa-/Vistaskolan, dessutom startades extra grupper på Tomtbergaskolan och Stensängsskolan. Trots denna kapacitetsutökning så hade vi stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Platsbristen var mest påtaglig i Segeltorp och Vista vilket i sin tur fick följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. Trots utökningar av skolplatser fick bara 81 procent sitt första handsval. Även vid intag till övriga årskurser, vid stadieövergångar och vid nyinflyttning i kommunen så är det stora svårigheter att uppfylla vårdnadshavarnas första handsval. De skolplaceringar som kunnat erbjudas har i vissa fall inneburit mycket långa skolresor. Med anledning av den senaste befolkningsprognosen som visar att ökningstakten ökar i centrala Huddinge jämfört med förra årets prognos så är behovet av nya skolor allt mer akut. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det är skolans huvudman som är ansvarig om ett barn eller en elev far illa. Förvaltningen ger stöd i arbetet med att varje skola ska ha en plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till lagkrav på området. Såväl upprättade rutiner som det stödmaterial som förvaltningen tillhandahåller bygger på Skolverkets ”Allmänna Råd”. Åtagande för likvärdig behandling En nätverksgrupp för likabehandling är bildad. I nätverksgruppen ingår kontaktpersoner för varje grundskola och arbetet leds av en utredningssekreterare på förvaltningen. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med att utveckla likvärdigheten på området vad gäller rutiner och syn på dokumentation, anmälningsplikt, kartläggning och övriga områden som ryms inom Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen har följt upp varje grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling inför upprättande av nya planer. Alla nya planer har upprättats i den virtuella mall som tagits fram av Skolverket i samarbete med diskrimineringsombudsmannen. Sammanlagt 4 281 elever har svarat på frågor om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen ger information om hur vi bör utforma arbetet för en positiv utveckling. Konkreta åtgärder fångas i skolornas planer för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. En rapport är framtagen där samtliga skolors resultat är sammanställt. Alla grundskolor har gemensamt prioriterat att ta fram åtgärder för att fler elever ska ha en förtroendefull vuxenrelation i skolan. En vuxen att vända sig till om man trots förebyggande insatser blir utsatt för trakasserier eller kränkningar i skolan eller på nätet. Arbetet har påbörjats och kommer att fortgå under 2015. Bra att leva och bo i Huddinge Alla skolor har aktivt arbetat med att definiera vad vi menar med professionella pedagoger, ledare och en stödjande lärmiljö. Detta arbete kommer att fortgå och kommer regelbundet följas upp inom skolornas systematiska kvalitetsabete som dokumenteras i det systematiska kvalitetsdokumentet. Skolors dimensionering Regelbundna möten i syfte att tydliggöra markbehov för en både kort- och långsiktig planering av nya skolor pågår. För att få en helhetsbild över planerad bostadsutbyggnad och därmed kunna bedöma behov av nya lokaler sker dialog i ett tidigt skede av planprocessen så utbyggnad av nya skolor ligger i fas med bostadsutbyggnad och inflyttning. Utveckling av naturupplevelser Skolorna nyttjar kommunens naturresurser dels via studiedagar i skolansregi dels via utflykter under fritidshemstid. GRUNDSKOLENÄMNDEN |9 Hållbar samhällsutveckling Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning KUNSKAP (2.5) Senaste mätresultat gällande kunskaper är från juni 2014 (vårtermin). Föregående mätresultat gällande kunskaper är från juni 2013 (vårtermin). Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2014 Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2013 Under läsåret 2013/2014 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla elever når de nationella kunskapsmålen 1 Kunskapsmål årskurs 32 Flickor Pojkar 87 % (87) 88 % (89) 87 % (84) Betyg årskurs 63 Flickor Pojkar 86 % (89) 88 % (90) 85 % (88) Betyg årskurs 9, Gymnasiebehörig- 90 % (89) het yrkesförberedande program 4 89 % (88) Flickor 90 % (90) Pojkar Minst godkända betyg årskurs 9 i minst 16 ämnen Flickor Pojkar 87 % (86) 88 % (85) 86 % (86) Elevenkät tidigaredel Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som Flickor stimulerar och utmanar alla elever Pojkar och barn i deras utveckling5 7,9 (8,0) 7,9 (8,1) 7,9 (8,0) Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 6,7 (6,6) 6,5 (6,5) 6,9 (6,7) Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 7,8 (7,7) 7,8 (7,8) 7,7 (7,6) Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Mått saknas -- (--) Alla nyanlända elever erbjuds modersmålbaserad inlärning Andel elever som bedöms ha ett behov av studiehandledning som också får studiehandledning 68 (94) % 1 Källa: LIS Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i kursplanerna i matematik och svenska/svenska som andraspråk vårterminen 2014. 3 Andel elever med minst betyget E i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt fem andra ämnen vårterminen 2014. 4 Från och med år 2011 har nya behörighetsregler för antagning till gymnasieskolan börjat tillämpas. 5 Källa: LIS 2 10 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning NORMER OCH VÄRDEN (2.3, 2.5) Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2014 Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2013 Under läsåret 2013/2014 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla barn och elever är trygga i sin Elevenkät tidigaredel skol- och fritidshemsmiljö6 Flickor Pojkar 8,4 (8,5) 8,4 (8,5) 8,4 (8,5) Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 7,7 (7,5) 7,6 (7,4) 7,9 (7,6) Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,6 (8,7) 8,6 (8,7) 8,6 (8,6) ANSVAR OCH INFLYTANDE (2.2, 2.5) Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2014 Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2013 Under läsåret 2013/2014 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Elevenkät tidigaredel Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande Flickor över sitt lärande och det inre arbe- Pojkar tet i skolan och fritidshemmet 8,2 (8,2) 8,4 (8,4) 8,1 (8,0) Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 7,2 (7,2) 7,3 (7,3) 7,2 (7,2) Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 7,1 (7,1) 7,2 (7,2) 7,0 (7,0) EKOSYSTEM I BALANS (2.1) Senaste mätresultat är från första halvåret 2013. Andel ekologiska livsmedel 6 Livsmedelsinköp 35,8 % (33,7) 37 % Källa: LIS GRUNDSKOLENÄMNDEN | 11 Måluppfyllelse hållbar samhällsutveckling Totalbedömning för området hållbar samhällsutveckling bedöms som god. Årets elevenkät visar en svag nedgång för de yngre eleverna. Ett område föranleder viss oro och det är resultatet inom området lärande, där påståendena som mäter elevernas deltagande i planeringen och om lärarna pratar med eleven om hur denne lär sig står för den största sänkningen. När det gäller de äldre eleverna har vi en svag ökning om de flesta områdena. När det gäller fritidshemsenkäten (läsår 2013-2014) är förändringarna jämfört med föregående enkät minimala. På enhetsnivå ser man en ganska stor spridning. Glädjande är att helhetsomdömet nöjdhet med fritidshemmet totalt sätt har ökat från 93 till 94 procent. Om resultaten granskas utifrån ett områdesperspektiv framkommer det att Flemingsberg har de högsta eller nästintill högsta styrtalen medan Trångsund och Vårby (förutom när det gäller normer och värden i Vårbys fall) har de lägsta eller nästintill lägsta styrtalen. När det gäller elevenkäten för särskolan får vi ett lägre resultat inom de två områdena lärande och nöjdhet. Annars är resultaten överlag mer positiva jämfört med tidigare år när det gäller majoriteten av påståendena. Resultaten från föräldraenkäten rörande särskola är överlag mycket goda. Till nästa år bör dock enkäten översättas till fler språk i syfte att öka svarsfrekvensen. Resultatbilden från kunskapsresultaten i årskurs 3 är ojämn eftersom resultaten i de nationella proven genomgående är högre än föregående år samtidigt som andelen elever som uppnår kunskapskraven är relativ hög i jämförelse med nationella provens resultat. I en jämförelse på riks- och länsnivå ser vi att resultaten ligger över genomsnittet. Vi ser att elevkullen i årskurs 6 har lägre resultat än föregående års elevkull. Detta följdes upp på höstens dialoger med skolledningarna men skolorna kunde inte peka på någon enskild faktor. Huddinge ligger över riksgenomsnittet i nationella ämnesproven varav i länet har kommunens resultat stigit och i svenska är kommunen på fjärde rank. 12 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 När eleverna går från årskurs 6 till 7 går det att se att resultaten sjunker; något som möjligtvis kan förklaras av läroplanens uppbyggnad. Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 bör därför ses över. Prognosen från delår 1 gällande stigande meritvärde för årskurs 9 uppfylldes och Huddinge har återigen ett rekordår i meritvärde. Likväl har resultaten för de andra indikatorerna i årskurs 9 höjts. Kommunens resultat är över rikets genomsnitt medan i jämförelse med länet är kommunen i linje med genomsnittsresultaten. Kunskaper Arbetet med att utveckla skolornas verksamhet och att det pedagogiska arbetet alltmer bygger på forskning och beprövad erfarenhet har utvecklats under året. Dels har förvaltningens satsning på en pedagogisk plattform och tre prioriterade områden bidragit till detta. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen lagt stort fokus på arbetet med den pedagogiska plattformen som tydliggör vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi har arbetat med workshops och lyft fram goda exempel kring den pedagogiska plattformen på våra chefsmöten under året. Alla skolledningar har fått i uppdrag att arbeta med tre kännetecken i den pedagogiska plattformen per termin på den egna enheten. Detta arbete kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet och på kommande chefsmöten. Arbetet med den pedagogiska plattformen bedöms ha fortlöpit enligt plan och nå önskade effekter på sikt. En annan satsning som bidragit till denna utveckling är reformen för karriärvägar för lärare. Alla skolor har numera förstelärare som arbetar med att utveckla den egna skolans verksamhet under ledning av skolans rektor. Förvaltningen har också inrättat kommunövergripande förstelärare som skall leda nätverk och stödja lokal utveckling i kommunens skolor. Kunskapsresultat Denna jämförelse görs för att kunna se elevernas utveckling mellan årskurser. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Utöver kärnämnena väljs de två mest avvikande ämnena utifrån ett årskurs 1-5 perspektiv. Resultaten är tagna från LIS. Andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven – årskurs 1-5 – jämförelse av samma elever Tabellen (1b) visar andelen (procent) elever som bedöms uppnå kunskapskraven ur ett elevkullsperspektiv, det vill säga samma elevkull under två efterföljande vårterminer. Tabell 1b Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 Engelska 98,6 97,9 97,8 96,2 96,1 93 93,6 91,2 Matematik 95,6 92,4 92,7 90,8 90,7 93,1 92,4 90,7 Svenska 97 93 94,3 95,6 92,2 93,7 93,1 92,4 Svenska som andraspråk 85,1 80,7 70,7 72,9 72,6 72,9 83,5 84,4 Geografi 97,4 96,7 97,2 96,2 97,0 94,9 96,2 95,3 Historia 97,5 96,8 97,1 96,2 97,0 94,6 96,4 95,2 Flickor Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 Engelska 99,3 98,2 98,6 97,1 97,1 95,8 95,3 93,6 Matematik 96,2 91,5 91,6 90,6 91,5 95,1 93 91,9 Svenska 97,3 93,5 97,4 97,2 95,3 97,2 95,9 95,6 Svenska som andraspråk 90,4 83,5 69,9 74 78 88,9 86 89,1 Fysik 98,9 97,6 98,3 97,2 97,8 97,5 97,1 98 Kemi 98,8 97,6 98,3 97,2 97,8 97,2 97,5 98,1 Pojkar Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 Engelska 97,9 97,7 97 95,4 95,1 90,4 91,9 88,8 Matematik 95 93,3 93,7 90,9 90 91,3 91,7 89,6 Svenska 96,7 92,6 91,4 94,2 89,2 90,4 90,2 89,2 Svenska som andraspråk 80 77,4 71,6 72,2 67,4 72,8 81,4 80,3 Geografi 96,4 96 96,7 95,3 96,3 92,6 95,8 93,7 Historia 96,3 96,2 96,6 95,3 96,4 92,1 96,1 93,2 Avvikande ämnen Avvikande ämnen Avvikande ämnen De tidigare årskurserna har en något högre andel elever som uppnår kunskapskraven, 91-98 procent att jämföra med 90-93 procent i årskurs 4 och årskurs 5. Engelska är det ämne som visar på ett litet tapp i alla årskurser där årskurs 4 står för det högsta tappet. Även när det gäller matematik har eleverna tappat något i nästan alla årskurser – här utmärker sig dock årskurs 4 på ett positivt vis och visar på en höjning i andelen elever som klarat av sina kunskapskrav mot föregående årskurs. Positiva avvikelser är att flickorna i ämnet svenska som andraspråk ökar i de flesta årskurser, och att pojkarna i årskurs 4 ökar i de flesta ämnen. Det är i regel en högre andel flickor som uppnår kunskapskraven trots att andelen pojkar som uppnår kunskapskraven ökar i årskurs 4. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 13 Andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven – årskurs 1-5 – jämförelse av olika elevkullar Tabellen (1c) visar andel (procent) elever som bedöms uppnå kunskapskraven i en jämförelse mellan olika elevkullar; det vill säga årets elever i jämförelse med förra årets elever i respektive årskurs. Grön markering visar en Tabell 1c Kärnämnen (prioriterade områden) Åk. 1 Åk. 2 positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Utöver kärnämnena väljs de två mest avvikande ämnena utifrån årskurs 1-5 perspektiv. Resultaten är tagna från LIS. Åk. 3 Åk. 4 Åk. 5 Engelska VT13 98,6 VT14 97,8 VT13 97,8 VT14 97,9 VT13 96,1 VT14 96,2 VT13 93,6 VT14 93 VT13 90,4 VT 14 91,2 Matematik 95,6 94,8 92,7 92,4 90,7 90,8 92,4 93,1 91,9 90,7 Svenska 97 94,6 94,3 93 92,2 95,6 93,1 93,7 92,5 92,4 Svenska som andraspråk 85,1 86,3 70,7 80,7 72,6 72,9 83,5 72,9 78,7 84,4 Historia 97,5 98 97,1 96,8 97 96,2 96,4 94,6 93,9 95,2 Kemi 97,9 98,3 97,5 96,9 96,8 96,5 96,9 95,5 94,3 96,5 Avvikande ämnen Årets elevkull har i ämnet svenska som andraspråk en genomgående högre andel elever som uppnår kunskapskraven i en och samma årskurs jämfört med förra året. Pojkarna i årskurs 3 står för en rejäl ökning i svenska. Något som även speglas i nationella proven, se nedanstående tabell 1f. Flickorna backar dock i svenska som andraspråk. Årskurs 1 tapp i de flesta ämnen. Svenska är det enda ämnet som ökat märkbart från föregående år i årskurs 3 vilket resulterar i att nämndmålet Kunskap (2.5) inte förändrats synbart (på grund av avrundning) från föregående år och är kvar på 87 procent. I en jämförelse med nationella proven i årskurs 3 (tabell 1f) går det att se att resultatet har ökat från föregående år i proven, men att det är fortfarande en stor skillnad mellan proven och måluppfyllelsen. I uppföljningsdialogerna med skolorna beskrivs detta från skolornas håll som att det är därTabell 1d för att eleverna har haft problem med vissa specifika delprov men att eleverna klarar måluppfyllelsen eftersom de i andra sammanhang har visat att de uppnår kunskapskraven. Andel elever med minst betyget E – årskurs 6-9 – jämförelse av samma elever Tabellen (1d) visar andelen elever (procent) som fått betyget E eller högre ur ett elevperspektiv, det vill säga samma elevkull under två olika vårterminer. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Utöver kärnämnena väljs de två mest avvikande ämnena utifrån ett årskurs 6-9 perspektiv. Resultaten är tagna från LIS. Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Engelska VT13 93,8 VT14 90,1 VT13 90,5 VT14 90,3 VT13 90,8 VT14 94,1 Matematik 94,8 91,7 90,3 87,3 87,9 93,1 Svenska 96,0 94,5 91,3 93,3 93,8 97,6 Svenska som andra språk 77,6 71,6 66,7 58,2 55,9 69,5 Fysik 95,4 92,4 90,7 90,2 90,9 91,9 Kemi 95,1 93,4 91,1 89,3 89,6 91,3 Flickor Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Engelska VT 13 93,8 VT14 91,0 VT 13 92,4 VT14 90,1 VT 13 92,1 VT14 94,0 Matematik 95,0 92,1 91,4 86,8 87,6 92,6 Svenska 99,0 96,6 94,9 94,9 94,7 98,6 Svenska som andra språk 81,3 75,4 76,1 63,8 66,0 74,2 Kärnämnen (prioriterade områden) Avvikande ämnen Kärnämnen (prioriterade områden) 14 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Tabell 1d Flickor Avvikande ämnen Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Fysik 95,6 93,6 93,0 91,0 91,9 92,0 Kemi 95,9 94,3 92,8 90,4 91,3 91,8 Pojkar Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Engelska VT13 93,8 VT14 89,2 VT13 88,6 VT14 90,5 VT13 89,4 VT14 94,1 Matematik 94,6 91,3 89,2 87,8 88,3 93,7 Svenska 93,3 92,5 87,8 91,8 93,0 96,6 Svenska som andra språk 73,5 68,1 58,1 52,8 46,6 65,2 Kemi 94,4 92,5 89,4 88,2 87,8 90,7 Samhällskunskap 93,6 92,3 89,2 88,2 91,9 92,6 Kärnämnen (prioriterade områden) Avvikande ämnen Utifrån ett elevperspektiv tappar eleverna i årskurs 7 och 8 stort (förutom svenska i årskurs 8). Eleverna i årskurs 9 ökar däremot stort. Det bör tilläggas att det sker en förändring i läroplanen mellan årskurs 6 och 7; föregående år redovisade skolorna i dialogsamtalen att det är en naturlig effekt att det förekommer tapp i årskurs 7 eftersom kraven höjs och att det också kan bero på att det är fortfarande tidsmässigt väldigt nära inpå reformen. Detta resonemang kan delvis förklara varför resultaten sjunkit i matematik och svenska som andraspråk även i årskurs 8. I årets dialoger beskrev skolorna att problematiken är kvarstående och att det verkar vara kutym att elever inte kan få högre betyg i årskurs 7 i och med att kunskapskraven då siktar in sig på årskurs 9 – fastän det ska vara möjligt för elever att få höga betyg redan i årskurs 7. Det övergripande betygsmönstret för årskurs 9 visar på en stark positiv trend inom nästan alla ämnen. Det bör noteras att pojkarna ökar i Tabell 1e Kärnämnen (prioriterade områden) samtliga kärnämnen i årskurs 9, och i ämnena svenska och engelska i årskurs 8 – där det är pojkarna som skapar en ökning i totalsiffran. Flickorna gör noterbara ökningar endast i årskurs 9. Andel elever med minst betyget E – årskurs 6-9 – jämförelse av samma årskurs olika elevkullar Tabellen (1e) visar andel elever (procent) som fått betyget E eller högre ur i en jämförelse mellan olika elevkullar; det vill säga årets årskurs och elever i jämförelse med förra årets årskurs och elever. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet. Utöver kärnämnena väljs de två mest avvikande ämnena utifrån ett årskurs 6-9 perspektiv. Resultaten är tagna från LIS. Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 Engelska VT13 93,8 VT14 92,2 VT13 90,5 VT14 90,1 VT13 90,8 VT14 90,3 VT13 92,6 VT14 94,1 Matematik 94,8 93,3 90,3 91,7 87,9 87,3 92,2 93,1 Svenska 96,0 95,,4 91,3 94,5 93,8 93,3 97,0 97,6 Svenska som andra språk 77,6 71,2 66,7 71,6 55,9 58,2 67,7 69,5 Geografi 94,7 92,4 91,3 93,2 92,4 90,2 93,8 93,1 Historia 94,0 92,4 90,4 94,2 91,8 90,1 93,1 93,1 Avvikande ämnen Årets elevkull i årskurs 6 backar i samtliga kärnämnen jämfört med förra årets elevkull. I årskurs 7 råder ett motsatt mönster där årets elever har en högre andel godkända i alla kärnämnen utom engelska. Det är främst årets pojkar som ökar och lyfter det totala resultatet i årskurs 7. I texten till föregående tabell (1c) lyftes resonemanget att andelen elever som når minst betyget E minskar från årskurs 6 till 7 som en konsekvens av att det blir en skillnad i läroplanen. Slutsatsen av resultaten i tabell 1c och 1d är ändå positiv eftersom årets elever i årskurs 7 presterat bättre. Årskurs 8 har ett stillastående resultat där årets kull varken tappar eller ökar i jämförelse med förra årets elever. Här är det intressant att pojkarna ökar och flickorna backar vilket mynnar ut i det stillastående resultatet. I engelska och matematik har pojkarna i årskurs 8 rentav ett bättre resultat GRUNDSKOLENÄMNDEN | 15 än flickorna, vilket är ovanligt då flickor generellt uppvisar högre resultat än pojkar. Elevkullen i årskurs 9 har det bästa resultatet, med en högre andel godkända jämfört med förra året i samtliga kärnämnen. Det är främst flickorna som lyfter resultatet, medan pojkarna har en svag ökning. Tabell 1f VT13 Åk. 3 Nationella prov VT14 Åk. 3 Engelska Nationella prov årskurs 3, 6 och 9 – jämförelse av samma årskurs, olika elevkullar Tabellen (1f) visar andel elever (procent) som klarat respektive nationellt prov, det vill säga klarat alla delprov i årskurs 3 och fått minst betyget E i årskurs 6 och 9. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet. Skolorna gör olika prov inom SO- och NOämnena och i resultaten redovisas de i varsitt samlat mått. VT13 Åk. 6 VT14 Åk. 6 VT13 Åk. 9 VT14 Åk. 9 96 94,4 96 97,7 Matematik 65,9 72,3 94 94,3 85,3 91,5 Svenska 78,9 86,1 97,5 96,9 96,8 97,1 Svenska som andraspråk 63,9 59,9 84,8 81,7 75,4 72,5 SO 90,8 92,7 84,5 95,3 NO 94 95,2 83,1 92,1 Åk. 6 Åk. 6 Åk. 9 Åk. 9 96 94 94,7 97,4 Flickor Åk. 3 Åk. 3 Engelska Matematik 67,5 70,4 94,2 94,5 83,4 89,4 Svenska 85,5 91,0 99,5 97,7 99,2 99,3 Svenska som andraspråk 68,8 70,7 92,3 91,7 75 72,2 SO 92,4 94 85,3 96,9 NO 93,8 95,2 83,3 91,9 Åk. 6 Åk. 6 Åk. 9 Åk. 9 Pojkar Åk. 3 Åk. 3 Engelska 96 94,7 97,1 98 Matematik 64,4 73,9 93,8 94,1 86,8 93,6 Svenska 72,6 81,6 95,5 96,2 94,7 94,8 Svenska som andraspråk 59,3 51,9 77,5 71,1 75,9 72,7 SO 89,2 91,6 83,8 93,6 NO 94,2 95,2 82,9 92,3 Det övergripande mönstret för de nationella proven är att årskurs 6 backar eller visar små skillnader i alla ämnen utom SO och NO medan årskurs 3 och årskurs 9 ökar i de flesta ämnen. Färre elever i årskurs 3, 6 och 9 får godkänt i svenska som andraspråk på de nationella proven. Om man bryter ned resultaten i svenska som andraspråk på könsnivå framkommer det att det främst är pojkarna som backar medan flickorna rentav ökar i årskurs 3 och visar på en väldigt liten skillnad i årskurs 6. I SO och NO kan man skönja en trend att resultaten blir bättre. Det är dock problematiskt att kunna ge en god analys kring detta eftersom bakgrundsfaktorerna förändras för varje skola då ingen skola gör prov inom samma ämne vare sig två år i rad eller mellan skolorna i kommunen. Det bör funderas på till framtiden om NO- och SO-siffran alls ska presenteras i den här formen. Nationella proven i årskurs 3 visar på ”gröna” siffror men de är också märkbart lägre än i de andra årskurserna. I 16 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 matematikprovet är det delprov E (mätning och uppskattning av längder) och delprov F (geometri) som har lägre resultat. 78,7 procent av eleverna uppnår kraven för delprov E och 89 procent av eleverna uppnår kraven för delprov F. I resterande delprov är det över 95 procent som klarar kraven. I uppföljningsdialogerna som gjordes med skolorna under hösten visade det sig att problematiken med delprovet uppstod genom provets konstruktion – frågan ställdes med hjälp av en bruten linjal. På motsvarande sätt är det i svenska delprov H (faktatext, skrivning) som sänker resultatet. En jämförelse mellan andel elever som uppnått kunskapskraven eller minst betyget E (tabell 1c och 1e) och nationella proven visar liten diskrepans mellan de två indikatorerna i årskurs 6 och 9 (med undantag för SvA i årskurs 6). Vilket tyder på en god bedömningsöverstämmelse mellan nationella proven och betygsättning gällande minimumnivån. Årskurs 3 visar dock på stora skillnader. I matematik är skillnaden på nästan 20 procentenheter där det är 72,3 procent som klarat av provet medan det är 90,8 procent som uppnått kunskapskraven, i svenska och svenska som andraspråk är det cirka 10 procentenheters skillnad. Vid förvaltningens uppföljning av detta har vissa skolledningar bekräftat att det råder problematik med svenska som andraspråk; alltifrån att vissa skolor har inte mer än en någonstaka elev som läser svenska som andraspråk till att elever blir flyttade till reguljära svenska ämnet och därför kan det bli skillnader. Det kan också råda en mätningsproblematik – då det inte råder någon skillnad mellan proven i svenska och svenska som andraspråk (dock ska olika bedömningar göras). Det vill säga elever som läser svenska som andraspråk blir bedömda och/eller hamnar i fel grupp. Ett sätt att försöka lösa problemet är att förbättra våra databassystem så att de inte tillåter elever att bli mixade på det viset. Nationella prov årskurs 3, 6 och 9 – jämförelse mellan län och riket Tabellen (1f) visar andel elever (procent) som klarat respektive nationellt prov, det vill säga klarat alla delprov i årskurs 3 och fått minst betyget E i årskurs 6 och 9. Pilarna visar om Huddinge kommun stigit eller fallit i rankingen för länets 26 kommuner. Rankingen är delad, det vill säga kommuner delar samma plats i de fall de har samma resultat. Data är tagen från databasen Kolada. Tabell 1f Årskurs 3 Vårtermin 14 Ämnesprov Huddinge (rank i länet) Länet Riket Matematik 72 (# 9) 66 63 Svenska 86 (# 4) 78 75 59,9 (--) värde saknas värde saknas Huddinge (rank i länet) Länet Riket Engelska 94 (# 6) 95 92 Matematik 94 (# 5) 92 90 Svenska 97 (# 4) 96 95 82,5 (--) 81,2 75,6 Huddinge (rank i länet) Länet Riket Engelska 97,7 (# 12) 97,7 96,3 Matematik 91,5 (# 12) 89,4 86,3 Svenska 97,4 (# 15) 97,7 95,4 72,6 (--) 78,8 75,8 Svenska som andraspråk Årskurs 6 Vårtermin 14 Ämnesprov Svenska som andraspråk Årskurs 9 Vårtermin 14 Ämnesprov Svenska som andraspråk Vi kan se att Huddinge ligger över riks- och länsgenomsnittet i majoriteten av alla ämnesprov i alla berörda årskurser. Huddinge klättrar även i rankingen i majoriteten av fallen. Det enda ämne som sticker ut är svenska som andraspråk i årskurs 9 där Huddinge har ett par procentenheters lägre andel godkända jämfört med snittet i såväl länet som riket. Det i förhållande relativt låga resultatet i matematik (72 procent godkända) i årskurs 3 utgör fortfarande en ökning från förra året och placerar Huddinge över läns- och rikssnittet, vilket innebär att Huddinge inte är den enda kommun där eleverna i årskurs 3 har problem med nationella proven i matematik. I årskurs 6 är skillnaderna väldigt små mellan kommunerna vad gäller nationella proven och Huddinge placerar sig mellan plats 4 och 6 i rankingen i länet trots lägre resultat än länssnittet. I årskurs 9 är det väldigt små skillnader mellan kommunerna, vilket innebär att Huddinge kommun rankas låg trots väldigt goda resultat exempelvis plats nummer 15 i svenska trots 97,4 procent andel godkända elever i det nationella provet. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 17 Årskurs 6-9 meritvärde, minst E lästa ämnen och behörighet, jämförelse av samma elever Tabellen (1g) visar elevernas meritvärde, andelen (procent) elever med minst E i lästa ämnen och andelen behöriga till gymnasiet ur ett elevperspektiv. Det vill säga samma elevkull under två olika höstterminer. Grön marke- ring visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Meritvärdet som redovisas utgår från föregående års räknesätt (16 bästa ämnena). Resultaten är tagna från LIS. Tabell 1g Genomsnittligt meritvärde VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 208,1 199,2 186,6 202,5 196 220,9 Minst E lästa ämnen 84 77,1 73,7 73,8 72,4 81,4 Andel (procent) behöriga till yrkesprogram 3+5 ämnen 88,8 84 82,2 81,2 82,6 89,7 Andel (procent) behöriga till SP 3+9 ämnen 87,9 82,4 79,6 80,1 80,1 87,8 Andel (procent) behöriga till NV 3+9 ämnen 87,3 82,1 80,7 79,9 79,7 86,9 Flickor Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Genomsnittligt meritvärde 216,5 209 196,7 212,9 204,1 230,1 Minst E lästa ämnen 85,7 79,3 79,6 77,2 75 81,5 Andel (procent) behöriga till yrkesprogram 3+5 ämnen 90 85,2 86,5 82,8 83,7 89,3 Andel (procent) behöriga till SP 3+9 ämnen 89,2 83,9 84,8 81,8 81,6 88,1 Andel (procent) behöriga till NV 3+9 ämnen 88,4 83,7 85,7 81,6 81,8 87,3 Pojkar Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Genomsnittligt meritvärde 199,9 190 176,8 192,4 187,6 211,4 Minst E lästa ämnen 82,3 74,9 68,1 70,5 69,8 81,2 Andel (procent) behöriga till yrkesprogram 3+5 ämnen 87,6 82,8 78 79,6 81,5 90,1 Andel (procent) behöriga till SP 3+9 ämnen 86,5 81 74,6 78,4 78,5 87,6 Andel (procent) behöriga till NV 3+9 ämnen 86,3 80,5 75,8 78,1 77,4 86,5 Sett utifrån ett elevperspektiv backar eleverna i årskurs 7, detta gäller för pojkar och flickor och för samtliga mått. Det tidigare nämnda resonemanget om att läroplanen (diskussion tabell 1d) förändras mellan årskurs 6 och 7 kan appliceras även i detta fall. I årskurs 8 ökar meritvärdet medan minst E i lästa ämnen är stillastående och behörigheterna går ner. Intressant är att flickorna backar i alla mått utom meritvärdet jämfört med när de gick i årskurs 7 medan pojkarna ökar i samtliga mått. Trots detta har flickorna fortfarande högre resultat än pojkarna i alla mått. Att flickornas meritvärde ökar men inte andelen godkända eller behöriga antyder att de högpresterande flickorna presterar ännu bättre i årskurs 8 medan de som legat på gränsen till godkänt i årskurs 7 faller igenom i årskurs 8. Att så är fallet med flickorna men inte med pojkarna kan innebära att flickor inte får det stöd de behöver. Årskurs 9 uppvisar Tabell 1h ett tydligt mönster där både pojkar och flickor ökar i alla mått. Årskurs 6-9 meritvärde, minst E lästa ämnen och behörighet, jämförelse av olika elevkullar Tabellen (1h) visar elevernas meritvärde, andelen (procent) elever med minst E i lästa ämnen och andelen behöriga till gymnasiet ur ett verksamhetsperspektiv; det vill säga årets årskurs och elever i jämförelse med förra årets årskurs och elever. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Meritvärdet som redovisas utgår från föregående års räknesätt (16 bästa ämnena). Resultaten är tagna från LIS. Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 VT13 VT14 Genomsnittligt meritvärde 208,1 209,9 186,6 199,2 196 202,5 217,1 220,9 80,4 73,7 77,1 72,4 73,8 80,6 81,4 Andel (procent) behöriga till yrkesprogram 3+5 88,8 86,3 82,2 84 82,6 81,2 88,8 89,7 Andel (procent) behöriga till SP 3+9 ämnen 87,9 83,7 79,6 82,4 80,1 80,1 87 87,8 Andel (procent) behöriga till NV 3+9 ämnen 87,3 85 80,7 82,1 79,7 79,9 85,9 86,9 Minst E lästa ämnen 84 18 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Utifrån ett verksamhetsperspektiv där årets kull jämförs med förra årets kull är meritvärde det enda mått som ökar i samtliga årskurser. I årskurs 9 går det att se att det är ytterligare ett rekordår för Huddinge kommun, det ska också tilläggas att siffrorna redovisas efter föregående års räknesätt (16 bästa ämnena). Vid användandet av det nya räknesättet som beräknas på de 16 bästa ämnena och moderna språk om eleven läst det ämnet (alltså 16+1) är meritvärdet i årskurs 9 på 221,6 meritvärdespoäng. I årskurs 7 och 9 har samtliga mått ett bättre resultat jämfört med förra året. I årskurs 6 ökar meritvärdet medan övriga mått backar. I årskurs 8 står behörigheterna still medan meritvärdet och E i lästa ämnen ökar, samtidigt så är resultaten lägre i årskurs 8 i jämförelse mot årskurs 7. Resultat i områdesperspektiv Årskurs 9 genomsnittligt meritvärde och andel (procent) elever med yrkesbehörighet till gymnasiet, jämförelse mot länet och riket Tabellen (1i) visar genomsnittliga meritvärdet samt andel elever (procent) som fått behörighet till yrkesprogram i årskurs 9. Pilarna visar om Huddinge kommun stigit eller fallit i rankingen mellan länets 26 kommuner. Rankingen är delad, det vill säga kommuner delar samma plats i de fall de har samma resultat. Data är tagen från databasen Kolada. Stuvsta-Snättringe Antal elever (åk. 9) VT14 Behörighet till yrkesprogram (åk. 9) VT14 Meritvärde (åk. 9) VT14 81 93,8 (91,3) 220 (220,2) Balingsnässkolan 48 97,9 (94,0) 228,3 (226,3) Källbrinksskolan 121 99,2 (100) 230 (226,7) Tomtbergaskolan 42 81,0 (96,0) 207,3 (225,9) 106 80,2 (77,4) 215,2 (213,6) Kungsklippeskolan 43 83,7 (98,1) 222,7 (229,7) Kvarnbergsskolan 192 90,6 (95,1) 221,2 (223,1) Edboskolan 86 97,7 (95,7) 233,9 (216,9) Trångsundsskolan 70 91,4 (95,8) 212,7 (228,5) 29 58,6 (37,1) 181,6 (152,2) Segeltorp Segeltorpsskolan Sjödalen-Fullersta Skogås Östra grundskolan Trångsund Vårby Vårbyskolan Tabell 1i vårterminen 14 Årskurs 9 Huddinge (rank i länet) Länet Riket Meritvärde 221 (#10) 220 208 Behörighet yrkespr. 89,7 (#12) 88,7 85,4 Huddinges ranking i meritvärde och yrkesbehörighet i länet har inte rört sig från föregående år trots att meritvärdet i år nått ett rekordvärde och yrkesbehörigheten ökat även den. Därmed går det att dra slutsatsen att flertalet kommuner i länet också har sett en ökning i sina resultat i år. Huddinges resultat placerar dock kommunen en bra bit över snittet i riket och marginellt över snittet i länet. Områdesperspektiv årskurs 9 meritvärde och behörighet Tabellen (1j) visar antal elever, genomsnittliga meritvärdet samt andel (procent) elever som fått behörighet till yrkesprogram i årskurs 9 utifrån områdes- och skolsperspektiv. Data är tagen från LIS. Tabell 1j Resultat i områdesperspektiv Antal elever (åk. 9) VT14 Behörighet till yrkesprogram (åk. 9) VT14 Meritvärde (åk. 9) VT14 Annerstaskolan 95 84,2 (73,5) 215,1 (193,4) Vistaskolan 46 97,8 (90,6) 239 (232,8) Flemingsberg: Området har skolan med det högsta meritvärdet i kommunen och området har också skolan med det näst lägsta meritvärdet i kommunen, som dock har gjort en rejäl positiv ökning från föregående år. Därmed har båda skolorna höjt sitt meritvärde och sin behörighet. Segeltorp: Segeltorpsskolan uppvisar oförändrat resultat. Sjödalen-Fullersta: Tomtbergaskolan har stora tapp i behörighet och meritvärde. I förvaltningens uppföljningsdialog menar skolan att många elever har bytt ifrån skolan samtidigt som de resurskrävande eleverna stannat kvar på grund av skolans omstrukturering och utfasning av högre årskurserna. Ballingsnässkolan och Källbrinksskolan tappar marginellt i meritvärde och behörighet jämfört med förra året; fastän resultattappet dock befinner sig resultaten på relativt höga nivåer i båda skolor. Skogås: Östra grundskolan ökar lite i båda måtten. Stuvsta-Snättringe: Stort tapp i behörighet på Kungsklippeskolan och ett mindre tapp på Kvarnbergsskolan. Trångsund: Edboskolan ökar stort i meritvärdet medan Trångsundsskolan faller med ungefär lika mycket. Vårby: Vårbyskolan har största ökningen i meritvärdet av områdena i kommunen. Flemingsberg Sammanfattning Resultatvariationen mellan skolor och områden i kommunen är stor. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 19 Kommunresultaten visar generellt högre resultat jämfört med riket. Resultatbilden i årskurs 3 är ojämn eftersom resultaten i de nationella proven genomgående är högre än föregående år samtidigt som andelen elever som uppnår kunskapskraven är relativ hög i jämförelse med nationella provens resultat. I de lägre årskurser är det i ämnena svenska som andraspråk och matematik där vi har lägst resultat, följt av naturorienterande ämnen. I högre årskurser förändras resultatbilden i och med att svenskan är betydligt starkare och det är snarare NOämnena och matematik som är lägre. Vi ser att elevkullen i årskurs 6 har lägre resultat än föregående års elevkull. I uppföljningsdialogerna med skolorna har det inte framkommit något som kan pekas ut som ett enstaka strukturellt problem som bidragit till detta. Prognosen från delår 1 gällande stigande meritvärde för årskurs 9 uppfylldes och Huddinge har återigen ett rekordår i meritvärde. Likväl har resultaten för de andra indikatorerna i årskurs 9 höjts. Könsskillnaderna kvarstår fortfarande till flickornas fördel i fråga om meritvärdespoäng i skolår 9. Pojkarnas resultat har dock förbättrats tydligt i flera avseenden och i fråga om gymnasiebehörighet ligger pojkarnas resultat nu något högre än flickornas. Huddinge placerar sig resultatmässigt högre i de lägre årskurserna men kommunen har en bit kvar till topp tre i Stockholms län i årskurs 9. Den positiva trenden att meritvärdet höjs i årskurs 9 pekar på att Huddinge kommun blir bättre på att få elever att prestera. Vi kan dock bli bättre på att stimulera elever till topprestationer. När eleverna går från årskurs 6 till 7 går det att se att resultaten sjunker; något som möjligtvis kan förklaras av läroplanens uppbyggnad. Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 bör därför ses över. Fortsatt fokus på kunskapsresultaten Vid årslutet har vi rekryterat kommunövergripande förstelärare i alla ämnen utom matematik. I januari 2015 går vi ut med annonsering och utökar antalet kommunövergripande förstelärare i matematik samt svenska och svenska som andra språk till två personer per ämne. Lokalt har vi i princip fyllt den kvot av förstelärare som kommunen tilldelats. 20 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Elevenkätresultat För att mäta elevernas upplevelse av grundskoleverksamheten genomförs årligen en elevenkät för grundskolans tidigaredel och senaredel samt en fritidshemsenkät. Enkäterna är relevanta både av demokratiskäl i och med att brukarnas röster blir hörda i ett större sammanhang och av utvecklingsskäl eftersom enkäterna kan användas som en kvalitetsindikator och därmed komplementera analysen av kunskapsresultaten. Grundskoleenkäten genomförs i början av kalenderåret och fritidshemsenkäten i slutet av kalenderåret. Elevenkätresultat tidigaredel årskurs 2-5 Svarsfrekvensen låg på 91 procent för tidigaredelen. Det innebär en sänkning från föregående års svarsfrekvens på 93 procent, men utgör fortfarande en väldigt hög svarsfrekvens. Förändringen i styrtalen är minimal. Andelen elever som är nöjda med sin skola är oförändrad. En analys uppdelad på kön visar att det är marginella skillnader mellan pojkar och flickor förutom för nämndmålet ansvar och inflytande där styrtalsskillnaden uppgår till 0,4. Flickorna har svarat positivt i högre utsträckning på påståendet ”Jag är nöjd med det inflytande som jag har över mitt skolarbete” och ”Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i min skola”. Endast två av enkätens påståenden har en andel positiva svar som understiger 80 procent. Dessa mäter arbetsron och elevernas deltagande i planeringen av sitt skolarbete. Elevenkätresultat senaredel årskurs 6-9 Svarsfrekvensen låg på 88 procent för senaredelen. Detta utgör en ökning från föregående års svarsfrekvens som var 86 procent. Det är fler elever som svarat på frågan om de är nöjda med sin skolar; 79 procent jämfört med 74 procent förra året. Granskas resultaten utifrån ett könsperspektiv framkommer det att pojkarna har ett högre styrtal jämfört med förra året för samtliga nämndmål. Flickorna har ett högre styrtal enbart inom området normer och värden. Pojkarna är nöjdare med sin skola än flickorna och de svarar positivt i högre utsträckning när det gäller både lärande och normer och värden men inte ansvar och inflytande. Enkätresultat fritidshem År 2013 infördes en barnenkät i fritidshemsverksamheten för att barnens upplevelser av verksamheten på fritidshemmen. I och med årets barnenkät är det möjligt att jämföra resultaten i år med förra årets resultat. Svarsfrekvensen för fritidshemsenkäten låg på 86,2 procent att jämföra med förra årets svarsfrekvens på 81,2 procent. På styrtalsnivå är förändringarna minimala. På enhetsnivå syns en stor spridning i styrtalsvärdena för respektive nämndmål. Spridningen bland rektorsområdena är störst inom nämndmålet ansvar och inflytande. Spridningen är ungefär lika stor som den var förra året men styrtalsintervallet har förskjutits positivt så att såväl det lägsta som det högsta värdet är något högre än i undersökningen för år 2013. När det gäller enskilda påståenden är det positivt att helhetsomdömet ”Jag är nöjd med mitt fritidshem” ökat från den höga siffran 93 procent till 94 procent, samt att nöjdheten med utbudet av aktiviteter ökat från 90 till 94 procent i årets undersökning. De påståenden som påståenden som handlar om utvärdering, information om målen, möjligheten att påverka valet av aktiviteter, samt lugn och ro har alla under 80 procent positiva svar. Dock visar resultatet en något högre andel positiva svar jämfört med förra året för de flesta av dessa påståenden. Flickorna svarar positivt i högre utsträckning än pojkarna i majoriteten av påståendena men könsdifferensen har i de flesta fall minskat sedan förra året och i vissa fall har den försvunnit. Det påstående där pojkar och flickor skiljer sig mest åt handlar om lärande. Pojkarna anser inte i samma utsträckning som flickorna att de lär sig nya saker på sitt fritidshem. Pojkarna anser dessutom inte i samma utsträckning att de får påverka valet av aktiviteter på fritidshemmet. Enkätresultat ur områdesperspektiv Om resultaten granskas utifrån ett områdesperspektiv framkommer det att Flemingsberg har de högsta eller nästintill högsta styrtalen medan Trångsund och Vårby (förutom när det gäller normer och värden i Vårbys fall) har de lägsta eller nästintill lägsta styrtalen. Det är Edboskolan som drar ner styrtalen för Trångsundsområdet. När det gäller enskilda skolor har Vistaskolan genomgående de högsta styrtalen medan Tomtbergaskolan genomgående har de lägsta styrtalen. Jämfört med föregående år har Skogås och Stuvsta-Snättringe en relativt stor höjning i styrtalen (0,4-0,9) medan Trångsund och Vårby har en motsvarande sänkning. Styrtalen för Sjödalen-Fullersta är i stort sett oförändrade förutom för Tomtbergaskolan vars styrtal har sjunkit när det gäller normer och värden och lärande. Grundsärskolan I syfte att fördjupa uppföljningen av kvalitetsarbetet i grundsärskolorna har en ny mall med kvalitativa frågor tagits fram för grundsärskolans systematiska kvalitetsdokument. Ett utvecklingsarbete pågår avseende systematiken i registreringen av måluppfyllelsen i grundsärskolan och träningsskolan. Därutöver håller förvaltningen på att se över metoder för utvärdering och uppföljning av grundsärskolan för att fånga upp utvecklingsbehov och dokumentera kvalitet på ett sätt som är anpassat för verksamheten. Alla skolor eftersträvar ett så individanpassat arbetssätt som möjligt. Diverse IT-hjälpmedel används i undervisningen för att ytterligare underlätta individanpassningen av undervisningen, exempelvis har användningen av lärplattor kompenserat för motoriska svårigheter vid skrivande. Vissa skolor har dessutom IT som ett utvecklingsområde och håller på att ta fram nya sätt att arbeta med lärplattor. Minst en av skolorna har genomfört matematiklyftet vilket haft en positiv inverkan på diskussioner om pedagogik och bedömning. Det sker årligen både en elev- och en föräldraenkät. På grund av ett litet elevunderlag och eftersom ett flertal elever har stora kommunikationssvårigheter är det svårt att nå ut till alla elever och dra slutsatser på skol- och klassnivå. Eleverna har svarat positivt i större utsträckning jämfört med tidigare år på majoriteten av påståendena. Flera skolor beskriver i sina kvalitetsdokument att eleverna deltar när deras individuella utvecklingsplan upprättas och att dessa följs upp under mentorssamtal. Trots detta har andelen positiva svar för påståendet: ”Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan” sjunkit både föregående år och i år. Detta påstående är också det som har näst lägst andel positiva svar i elevenkäten. Även om skolorna arbetar mycket med att göra eleverna delaktiga i planeringen av sin utbildning verkar det därmed som att detta behöver medvetandegöras bland eleverna i större utsträckning. Lärarna på en av skolorna har dock inom ramen för en självutvärdering kommit fram till att mer individuell IUPtid behöver sättas av för eleverna så att de i större utsträckning kan reflektera över sina kunskapsmål. Resultaten från föräldraenkäten är överlag mycket goda. Det som sticker ut är att föräldrarna till barn som läser inriktning träningsskolan är nöjdare med det stöd deras barn får än föräldrarna till barn som läser inriktning grundsärskolan. Ett fortsatt utvecklingsområde är svarsfrekvensen bland föräldrarna, vilken ligger på 65,5 procent i år. En av skolorna lyfter som en planerad åtgärd i sitt kvalitetsdokument att skolan ska bli ännu bättre på att under föräldramöten förmedla syftet med enkäten och betydelsen av att besvara den. Föräldraenkäten är dock endast en av formerna för kommunikationen mellan skola och hem, i sina kvalitetsdokument beskriver skolorna ett gediget kommunikationsarbete med föräldrarna och tecknar en bild av att det finns en daglig kontakt med hemmen samt att föräldrarna bjuds in att besöka verksamheten. Höga förväntningar Arbetet med att utveckla inkluderande arbetssätt och fortgått under året. En av de viktgaste uppgifterna har varit att föra samman resurserna inom Skolstödet och Huddinge Know-How. Vi kan konstatera att detta mål är uppnått och Skolstödet byter nu namn för att markera detta. Det nya namnet är ”Skolstöd – Resurscentrum för stöd och elevhälsa”. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 21 Inkludering/Huddinge Know-How Arbetet med att ge evidensbaserat stöd till lärarna har utvecklats och breddats under året. Fokus nu ligger på att ge stöd och handledning till skolornas elevhälsoteam som i sin tur arbetar stödjande mot lärare och personal inom fritidshemmen. På detta sätt lyfter vi kompetensen på alla skolor i hur man arbetar för att fler elever skall inkluderas i ordinarie verksamhet. Samverkan förskola – grundskola – gymnasium Inför intaget av sexåringar följer vi den tidigare upprättade planen. Förskolechefer får också särskild information inför denna övergång av biträdande grundskolechef med syftet att förenkla och förtydliga mottagningsprocessen för alla berörda. Övergångar Inom ramen för Huddinge kommuns processledarutbildning, hösten 2013, kartlades övergången mellan grund- och gymnasieskola. Utvecklingsområden identifierades och förbättringar föreslogs. En projektgrupp, som bestått av projektledare (biträdande verksamhetschefer för grund- och gymnasieskola) samt representanter från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning (SYV, lärare och skolledare), har efter denna kartläggning fått i uppdrag att under 2014 utforma ett strategidokument för studie- och yrkesvägledningen i kommunen som när det implementerats garanterar eleverna i Huddinges kommunala skolor en likvärdig och högkvalitativ studie- och yrkesvägledning. Dokumentet utgår från skolverkets allmänna råd och konkretiserar vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. Strategidokumentet färdigställdes under hösten och riktlinjer för studie- och yrkesvägledning kunde antas i såväl grund- som gymnasienämnd i november. Förvaltningen kommer under läsåret 14/15 utforma en plan för implementering av nämndens riktlinjer samt utforma hur uppföljningen ska ske i det systematiska kvalitetsarbetet. Genusutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen har anordnat en kompetensutveckling/internutbildning för grundskolornas studie- och yrkesvägledare och förvaltningens kommunikatörer avseende genuskunskaper relaterade till arbetsmarknad. I kursen ingick att granska information inför elevernas studieval. Utbildningen genomfördes vid fyra tillfällen under vårterminen 2014. Kommunens genuspedagog höll i träffarna som var två timmar långa och med följande innehåll: 22 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Vad säger styrdokumenten om jämställdhet och vad innebär det för vårt uppdrag? Könsroller i media Granskning av informationsmaterial Diskussioner och värderingsövning kring olika jämställdhetsfrågor Smartare arbetssätt Vi har idag bättre rutiner för övergångar mellan olika verksamheter varför vi snabbare kan sätta in stöd där det behövs. Vidare har valet till förskoleklass som e-tjänst ytterligare förbättrat att rätt uppgifter kommer in i systemet genom att vårdnadshavarna själva registrerar barn och önskad skol och kopplingen till invånarregistret säkerställer att rätt personer gör skolvalet. Barn och elever i behov av särskilt stöd Som beskrivits ovan har arbetet med att utveckla inkluderande arbetssätt fortsatt inom kommunen. Numera tar det gemensamma Skolstödet ett större ansvar för denna utveckling mycket på grund av att det är här kompetensen finns inom verksamhetsområdet. Behöriga och kompetenta lärare – karriärvägar Arbetet med att använda vårt kompeten- och behörighetssystem KOLL som verktyg för att analysera behörighet i varje ämne har gått trögt. Systemet är ganska svårarbetat och finns inte rätt information i systemet minskar möjligheten till en korrekt analys. Det stora hindret här rör det faktum att Skolverket fortfarande ligger efter arbetet med att legitimera behöriga lärare. När väl detta hinder är avklarat bör KOLL bli ett mer lätthanterligt system för skolledarna. Språkutveckling En projektgrupp startades 2014 för det prioriterade området språkutveckling och denna grupp har under våren arbetat med att ta fram en projektplan. Arbetet i projektet språkutveckling är inriktat på att följa arbetet med elevers läsande med särskild inriktning på läsförståelse, begreppsbildning samt hur man arbetar med boksamtal och textanalys. Arbetet med språkutveckling är inte bara avgränsat till svenskämnet utan målsättningen är att ha fokus på språkutvecklande arbetssätt med läsning och läsförståelse i alla ämnen. Syftet med det treåriga projektet är att följa, värdera och sprida erfarenheter och exempel på framgångsrikt språkutvecklingsarbete. Det långsiktiga målet är att alla Huddinges pedagoger får tillgång till de arbetssätt och metoder som är utmärkande för språkutvecklande under- visning och som är beforskade, prövade och ger goda resultat. Under hösten har en kartläggning skett genom en enkät som skickats ut till samtliga rektorer. Syftet med kartläggningen har varit att få fram en så heltäckande bild som möjligt av de metoder och arbetssätt som används på skolorna. Kartläggningen innefattar också behovet av fortbildning och hur man på skolorna arbetar med att sprida goda exempel och framgångsrika arbetssätt. När kartläggningen var avslutad påbörjades i slutet av höstterminen arbetet med att sammanställa och analysera det insamlade materialet. En första sammanställning av enkätsvaren har redovisats och diskuterats i rektorsgruppen. Under våren kommer en fördjupad kartläggning att ske inom vissa områden genom intervjuer av ett antal förstelärare med språkutvecklingsuppdrag. De arbetsformer och metoder som kartläggningen visar på kommer att värderas mot forskning och andra källor. Ett samarbete har inletts med Södertörns högskola som kommer att vara behjälplig i analysen av materialet. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas inom projektet under 2015 och kommer att vara underlag för planeringen av det fortsatta arbetet. Matematikutveckling Våren 2014 startades en projektgrupp för det prioriterade området matematik. Syftet med det treåriga projektet är att följa, värdera och sprida goda exempel. Inom ramen för projektet har det under året genomförts en kartläggning av det arbete som sker inom området matematik i kommunen. Stort fokus har lagts på att följa Matematiklyftet samt skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling mot bättre måluppfyllelse. Inom projektets ram sker det genom att verka för ökat utbyte mellan skolor, lyfta goda exempel med grund i forskning och beprövad erfarenhet samt skapa nätverk för matematikutvecklare och handledare inom matematiklyftet. Det kollegiala lärandet, det vill säga olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter, har på många skolor utvecklats. På de skolor som har matematikutvecklare har det blivit ytterligare fokus på utveckling av undervisningen och utvecklarna har genomfört kompetenshöjande insatser i olika former och sammanhang. IT-utveckling för lärande Förvaltningens IT-pedagoger har etablerat nätverk för grundskolornas IT-inspiratörer och arbetar aktivt för att stötta och inspirera enheterna i sitt arbete med att utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av IT samt initierar och hjälper till med IT-relaterad kompetensutveckling. IT i Undervisningsprojektet löper på och vi har nu fått in enheternas LIKA-värderingar samt den årliga enkäten för att se hur förvaltningens e-strategi implementerats i verksamheten. Åtagande för kunskap Samtliga åtaganden har uppfyllts under året. Alla åtaganden är dock inte av sådan karaktär att man kan bocka av dem som klara och gå vidare utan de kräver ett långsiktigt och ihärdigt arbete. Skolstöd, resurscentrum för stöd och elevhälsas arbete ska på olika sätt säkerställa alla elevers rätt till lärande och utveckling. Tidigare” Know-How” är numera en del av grundskolans skolstöd och benämns ”Team för pedagogisk skolutveckling”. Skolstöd har under hösten 2014 utvecklats till ett resurscentrum för stöd och elevhälsa. Det omfattas av medicinska, psykologiska och pedagogiska insatser. Under hösten 2014 har samverkan mellan psykologer och pedagoger inom det samlade skolstödet påbörjats genom gemensamma möten. Samarbetet utvecklas nu kontinuerligt kring gemensamma insatser. Skolstöd, resurscentrum för stöd och elevhälsa arbetar: o Hälsofrämjande, förebyggande och utredande o Inkluderande o Salutogent Detta sker genom: o Att bidra till att skapa miljöer som främjar att elevernas lärande, utveckling och hälsa präglas av ett elevperspektiv o En väl utvecklad samverkan mellan skolans olika personal- och yrkesgrupper o Att erbjuda eleverna tillgång till elevhälsans samtliga yrkeskategorier o Att stödja elevernas utveckling mot målen för utbildningen, vilka omfattar både kunskaper och värden o Att delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling Genom tidig upptäckt och tidiga insatser ges varje elev bästa tänkbara förutsättningar för att kunna nå de uppställda målen. Det är viktigt att arbeta förebyggande och att på ett så tidigt stadie som möjligt identifiera de elever som behöver extra GRUNDSKOLENÄMNDEN | 23 stöd eller andra pedagogiska hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på bästa sätt. Grundsärskola Verksamheten i Huddinge kommuns grundsärskolor bedöms som god. Utifrån skolornas egna bedömningar når i stort sett alla elever minst grundläggande kunskaper. Bedömningarna grundas oftast på ett begränsat underlag. Det är därmed svårt att säkerhetsställa likvärdigheten och kvaliteten i Grundsärskolan som helhet. Rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och kommer att stimulera skolornas analyser av elevernas kunskapsresultat. En del av detta är att skolornas registrering av måluppfyllelse sker centralt via LIS. Ett utvecklingsarbete pågår även kring att ta fram gemensamt analysunderlag (nationella mätinstrumentet BRUK). Under kartläggning av processer inom grundsärskolan har det under året framkomit behov av tydligare rutiner kring bland annat mottagande och utskrivning i grundsärskolan. Vi ser även ett behov av översyn kring våra externa placeringar. En uppföljning av nuvarande placering pågår. Normer och värden Klassrumsmiljö och studiero För enkätresultat på området, se avsnitt ”Kunskapsresultat”. Arbetet fortlöper enligt plan. Ansvar och inflytande Vi kan konstatera att skolor som haft många deltagare i kommunens ELIT utbildning dels utvecklar sina resultat och dels kommit längre i användandet av digitala läromedel i undervisningen. Ett deltagande i ELIT utbildningen innebär att annorlunda tänkande på skolan och undervisningen kopplas tydligare till världen utanför skolans väggar. Åtagande för ansvar och inflytande För att förverkliga detta avsnitt i läroplanen för grundskolan, erbjuder barn- och utbildningsförvaltningen en ettårig utbildning i Entreprenöriellt lärande och IT. Fram till idag har 120 grundskolelärare, från tio grundskolor, deltagit i utbildningen. Arbetet med entreprenöriellt lärande och IT – ELIT - fortsätter enligt plan. Elit utbildningen har fått ökad efterfrågan och det finns ett stort behov av denna utbildning. I maj hade årets deltagare en mycket välbesökt utställningsdag. Under denna dag presenterade de sina olika arbetsområden inom entreprenörskap och 24 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 digitalt lärande. Under Ung företagsamhets SMdagar maj erhöll vår lärare, Anna SterlingerAhlring priset som årets entreprenöriella grundskolelärare i Sverige. Ung och företagsam i Huddinge, vår egen lokala UF-mässa genomfördes den 1 december med 51 UF-företag och 190 elever från Östra grundskolan och våra fyra gymnasieskolor. För första gången genomfördes mässan i Kungens kurvas shoppingcenter. Inför 2015 fortsätter ELIT-utbildningen samt att alla tidigare deltagare kommer att ingå i ett arbetande ELIT-nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. En fortsatt satsning på ELIT utbildningen är planerad och nödvändig. Ekosystem i balans Under hösten 2014 avdelade förvaltningen resurser för att genomföra en förenklad kartläggning av miljöpåverkan vid våra enheter. Arbetsmiljösamordnaren kommer att arbeta vidare med detta område under våren 2015. Den förenklade kartläggningen visar att de flesta av våra enheter arbetar systematiskt med miljöarbetet. Däremot behövs en tydligare inriktning och uppföljning på förvaltningsnivå under 2015. Huvuddelen av våra enheter källsorterar avfall, vidtar åtgärder för att minska elförbrukningen genom att släcka belysning och stänga av datorer/kopiatorer vid dagens slut. Ungefär hälften av enheterna har haft aktiviteter för att få fler anställda att gå, cykla eller åka kollektivt till och från jobbet, de två senaste åren. Den ökade användningen av bland annat iPads påverkar förbrukningen av kopieringspapper och inköp av läromedel. Detta är ett område som förvaltningen avser att följa upp under 2015 i det fortsatta miljöarbetet. Vid Vistaskolan som idag har cirka 700 iPads kan man se en minskad förbrukning av kopieringspapper redan idag. Den ökade användningen av tekniska hjälpmedel innebär i sin tur en ökad energiförbrukning som behöver följas upp. Vid inköp av kontorsmateriel finns idag miljöcertifierade alternativ. Dock finns inte någon uttalad inriktning på hur stor andel av inköpen som ska var miljöcertifierade och inom vilka områden. Detta behöver förvaltningen se över under 2015. Ekologisk mat Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras på grundskolorna. Varje skola skulle under året avropa lägst 37 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. De ekologiska inköpen av livsmedel har ökat för hela kommunen under 2014 jämfört med 2013. 10 grundskolor nådde upp till 37 procent ekologiska livsmedel, som var målet 2014. Genomsnittet för grundskolorna var 35,8 procent. Så gott som alla grundskolor erbjuder ett vegetariskt alternativ dagligen. Huddinge utsågs under 2014 till den andra bästa kommunen i Stockholms län vad gäller inköp av ekologiska livsmedel 2013. Det stod klart när priset EKO-matsligan 2014 delades ut. Sett till alla kommuner i Sverige ligger Huddinge på en tionde plats. Under början på 2014 fick även alla skolor ett intyg på hur mycket ekologiska livsmedel man köpt in under 2013. 2014 Grundskolor Gymnasier Bedömningen av skollunchens näringsriktighet omfattar fyra näringskriterier; måltidens fettkvalitet, dess innehåll av fiber och fullkorn, järn och vitamin D. Här uppfylller 45 procent av skolorna kravet att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan. En av förklaringarna till resultatet kan vara att skolorna själva utformar sin matsedel och inte följer de näringsberäknade matsedlarna som kostenheten tar fram. All mat som serveras ska vara säker och riskfri att äta. Här är bedömningen att det finns bra rutiner hos samtliga kök som besvarat frågorna inom området. Avfall Statistik över andel ekologiska livsmedel i procent Verksamhet cera nya rätter. 94 procent av skolorna har ett bra lunchutbud. 2013 2012 2011 35,8 33 33,5 30,8 33,4 30,8 30,2 30,9 Förskolor 44,3 40,8 39,8 37,9 BUF totalt 37,9 35 35 32,6 BUF och SÄF 36,2 33,4 33,4 31,1 SkolmatSverige SkolmatSverige är ett webbaserat enkätverktyg som används för att utvärdera måltidsverksamheten enligt nämndbeslut 2012. Det webbaserade verktyget har utvecklats, så en kommunrapport kan genereras för de skolor som besvarar enkäten. 18 av 25 skolor med egen matsal har fyllt i enkätverktyget för läsåret 13/14. Alla skolor som fyllt i enkätverktyget har svarat på nivå 1, som omfattar skollagens krav att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan samt livsmedelslagens krav om säker mat. Ökningen av de som svarat på nivå 2 och 3 har varit markant sedan förra året. Områdena som bedöms inom de olika nivåerna se bild nedan från SkolmatSverige. Varje skola skulle under året väga sitt matsvinn en vecka under våren och en vecka under hösten. Resultatet skulle analyseras och bearbetas på skolan med inriktning att minska svinnet med 20 procent. Under våren vägde sju skolor sitt matsvinn och under hösten 16 skolor. Vid de fem skolor som vägde sitt matsvinn både vår och höst kunde ingen minskning ses. Transporter Under 2013 startade projektet samordnad varudistribution på Södertörn. Målet med samordnad varudistribution är att ändra transportsystemet inom och till respektive kommun och med det minska det totala antalet transporter. Syftet är att få till stånd en rad miljöförbättringar, där färre transporter innebär reducering av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. Vidare innebär färre transporter i känsliga områden en ökad trafiksäkerhet och medför också mindre slitage på vägarna. En samordnad varudistribution förväntas leda till färre transporter till skolorna. Under 2014 skedde en upphandlingen av ”Logistik och transportuppdrag avseende samordning av varudistribution inom Södertörnskommunerna”. Upphandlingen blev föremål för överprövning i förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens dom, som kom i början på sommaren, var till kommunernas fördel. Avtal är nu tecknat med logistikpartnern, men tidsplanen för projektet är försenad. Genomförandet av samordnad varudistribution förväntas ske i början på 2015. Undervisning om hållbar utveckling Sammanfattning av resultat Nivå 1 Inom Måltidsutbudet bedöms skolans generella utbud gällande lunch, samt frukost, mellanmål och kafeteria. Fler rätter per dag och större variation ökar elevernas valfrihet och nyfikenhet samt kan underlätta för skolan att introdu- Miljöperspektivet är en del av grundskolans läroplan och detta blir särskilt framträdande när skolorna arbetar tematisk utifrån läroplansmålen. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 25 Energiförbrukning HBT-certifiering I Huddinge kommun ska det byggas två skolor som är passivhus i Flemingsberg. Passivhus är energieffektiva. Husen har tjocka väggar och tak, energieffektiva fönster och är till sin konstruktion ett mycket välisolerade hus med ett effektivt ventilationssystem för värmeåtervinning. Huset värms huvudsakligen upp av de barn och vuxna som vistas i byggnaden, av hushållsmaskiner och belysning. Det stänger ute yttre buller på ett effektivt sätt jämfört med konventionella hus och upplevs därför som ett ”tyst” hus med en bra akustik och inomhusklimat. Förvaltningen har i gemensamma möten med RFSL och Östra grundskolan undersökt möjligheten att HBTQcertifiera Östra grundskolan. Jämlikhet Åtagande för jämlikhet Mottagande av nyanlända Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, RFSL, har genomfört en kommunundersökning där de redovisar och utvärderar Sveriges 290 kommuners arbete med HBTQ-frågor inom olika områden: skola, utbildningsinsatser internt i kommunen och kommunens generella verksamhet. Huddinge placerar sig i topp, som nummer två i länet och på plats 12 i landet. Modersmålsundervisning studiehandledning Nya språk Vi har under året startat modersmålsundervisning i fyra nya språk, ukrainska, swahili, koreanska och litauiska. Till två av dessa språk har vi anställt behöriga lärare. Efter samtal med RFSL har det framgått att en certifiering innebär ett omfattande arbete där en skolas samtliga anställda blir utbildade. RFSL erbjuder också skräddarsydda utbildningar där såväl innehåll som målgrupper anpassas. Förvaltningen har undersökt huruvida en omfattande certifiering av en skola är att föredra framför mindre kostsamma föreläsningar och kurser som kan erbjudas fler verksamheter i området till samma eller lägre kostnader. Slutsaten har blivit att i dagsläget inte HBTQ-certifiera en verksamhet utan låta arbetet med HBTQ-frågor rymmas inom ramen för Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Modersmålundervisning Under höstterminen har vi sett en ökning av antalet sökande till modersmålsundervisningen. I slutet av höstteminen deltog 2 150 elever. Studiehandledning Vi har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning på skolorna. Vi har omprioriterat inom våra ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa skolornas behov. I slutet av höstterminen har nästan 300 elever studiehandledning. Här kan vi dock se att vi med anledning av den kraftiga ökningen och bristande lärartillgång endast kan erbjuda studiehandledning till 68 procent av de sökande jämfört med 96 procent vid förra mätningen. Mottagande av nyanlända Översynen av RCNs verksamhet genomfördes enligt plan under våren. En ny chef rekryterades till verksamheten före sommaren och tillträdde i mitten av september. Den nya chefen har under hösten lett verksamhetens arbete vidare för att utveckla de förbättringsområden som framkom i översynen. Chefen för RCN har träffat grundskolechefen samt skolledningen för de skolor som har förberedelseklasser. I januari 2015 kommer att nytt möte genomföras med grundskolechefen där man kommer att presentara tankar om hur verksamheten för nyanlända elever kan utvecklas. 26 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Förvaltningen hade som åtagande att försöka få någon eller några skolor att helt eller delvis bli HBT-certifierade. Områdesutveckling Vårby Chefer inom området har deltagit i den kommunövergripande förändringsledarutbildningen enligt planen. Satsningen på matematikutvecklarna har slagit väl ut och satsningen kommer att fortgå framgent. Flemingsberg Chefer inom området har deltagit i den kommunövergripande förändringsledarutbildningen enligt planen. Satsningen på matematikutvecklarna har slagit väl ut och satsningen kommer att fortgå framgent. Positivt näringslivsklimat Entreprenörskap Östra grundskolan har fullföljt sitt åtagande att genomföra UF-företagande med elever i årskurs 9. Elevernas samtliga företag (16 stycken) deltog som enda grundskola i årets UF-mässa i Kungens kurva tillsammans med länets gymnasieelever. Ett av företagen tog dessutom pris för "bästa bemötande”. Praktikplatsen läggs ner I takt med att arbetsmarknaden förändras ställer arbetslivet fler och högre krav på de elever som söker praoplats. Företagen vill i högre utsträckning att eleverna själva tar kontakt och i vissa fall vill de även träffa dem för en kortare intervju. De är inte längre intresserade av att ta emot praoelever via en pool. Tillgången på platser är idag låg och grundskolan konkurrerar med gymnasiet och arbetsförmedlingen om platserna. Under våren 2014 avslutades därför förvaltningens arbete med att anordna prao-platser för Huddinges grundskolors elever. Även vårt samarbete där vi anordnat platser för elever i Salem och Botkyrka avslutades under våren. ningar via personalsystemet vilket inneburit att de fått lön cirka en vecka efter inkommen tidrapport. Medverka till att ta fram särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödtagare Förvaltningen kommer att fortsätta medverka till och erbjuda platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 150 Huddingejobb. Därutöver erbjuder förvaltningen utbildningsinsatser för personer som har fått löfte om anställning förutsatt att personen i fråga genomgår en kortare utbildning. Åtagande för positivt näringsklimat Arbetslinjen i fokus Feriepraktik i grundskolan Precis som föregående år så kan vi se tillbaka på en mycket lyckad sommar. I år har fler ungdomar än någonsin tilldelats en plats inom feriepraktik. Gymnasienämnden fattade beslut om 428 platser inför 2014 men totalt tilldelades 450 ungdomar en plats. Detta överintag har varit möjligt eftersom alla praktikplatser inte erbjuder lika många timmar och vi av erfarenhet sett att samtliga tilldelade ungdomar inte gör full praktikperiod av olika skäl. Platserna inom barn och utbildningsförvaltningen utgör en stor del av totala antalet platser vilket är glädjande eftersom de är mycket populära. I år har sex grundskolor fördelat på 27 platser tagit emot inom fritids, vaktmästeri och kök. Sommarens perioder har varit: Period 1 v.25-27 Period 2 v.28-30 Period 3 v.31-33 Avvikande period har funnits för Utlandspraktik, Entreprenörskap och en enstaka aktör inom KUF. Nytt för i år är att handledarna utöver att fylla i en tidrapport för respektive praktikant även fyllt i underlag för Intyg/Omdöme. Dessa skickas in tillsammans med tidrapporten och efter genomgång och slutgiltig underskrift ifrån koordinatorn för feriepraktik så postas det hem till praktikanten. Under sommaren har fokus legat på att finnas tillgänglig på telefon och mail, tillsätta reserver på de platser där ungdomar inte dykt upp/inte kunnat slutföra sin praktik och betala ut löner. Vi har i år tagit in en praktikant från Arbetsförmedlingen som hjälpt koordinatorn med administrationen och även besvarat mail under en vecka. Det har fungerat mycket väl och är en stor bidragande orsak till att sommaren flutit på så bra som den gjort. Praktikanternas löner har liksom förra året gjorts med snabbutbetal- Östra grundskolan deltog som enda grundskola i årets UF-mässa i Kungens kurva. Av skolans 16 bidrag fick ett företag pris för bästa bemötande. Östra grundskolan ämnar fortsätta sin satsning på UF-företagande i syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor. Folkhälsa Förbättra livschanser för alla barn och unga Samkraft Arbetet med att utveckla nya metoder i arbetet runt elever med hög frånvaro har påbörjats. Arbetet sker i samarbete med socialtjänsten där man framförallt samarbetet med enskilda skolor och grundskolans Skolstöd. Samarbetet har nu nått en fas där allt fler involveras och det kommer att bli ett tema på kommande rektorsmöten. Internationellt arbete Poängtera styrning som utgår ifrån EU-organ Det är fortfarande ett fåtal skolor, främst skolor med högstadielever som deltar i internationella samarbeten med skolor från andra länder. En svag tendens till att fler skolor engagerar sig i dylika samarbeten kan skönjas. Samtliga skolor har dessutom både lärare och skolledare anmälda till 2015 års BETT-mässa. I deltagandet ingår bland annat studiebesök på skolor i England. Omvärldsbevakning, internationella jämförelser När det gäller förvaltningens tre prioriterade områden befann sig projektgrupperna under hösten fortfarande i en fas där det stora arbetet var att samla in material och synpunkter från enheterna avseende deras arbete med matematik, språk och IT i undervisningen. Syftet är att när materialet är sammanställt och analys påbörjad, särskilt arbeta med att finna jämförelser med framgångsrika kommuner och enheter samt belysa materialet med erfarenheter från forskning. Pedagog Huddinge kom igång bra under hösten och det finns en hel del intressant material att ta del av på sajten. Ännu är det en väg att gå för att barn- och utbildningsför- GRUNDSKOLENÄMNDEN | 27 valtningens medarbetare ska uppfatta det naturligt att bidra med egna artiklar och notiser till kalendariet. Demokrati Nämndprocessen Under 2014 har förvaltningen fortsatt utvecklingen av ärendehantering i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem W3D3 genom att bland annat i samarbete med kommunstyrelsens förvaltning genomföra en utbildning i offentlighet och sekretess för samtliga W3D3handläggare. Nämndsekretariatet och registratur deltar aktivt i en kommungemensam samordningsgrupp för administration, där man bland annat kontinuerligt arbetar med gemensamma rutiner för en enhetlig nämndprocess. Många av grundskolenämndens ledamöter och ersättare har övergått från pappershandlingar till en digital möteshantering med hjälp av läsplattor. Alla nämndhandlingar och protokoll publiceras på Huddinge kommuns hemsida. Förvaltningen arbetar ständigt med att upprätthålla, utveckla och förbättra årsplanen för nämndadministration, från handläggning av ärenden till beslutsfattande. Ansvarsfullt byggande Väl utbyggd kommunal service Förvaltningen är med i planeringsprocessen för byggandet i kommunen. Varje år görs det omvärldsanalyser där man blickar framåt vad avser in- och utflyttning till kommunen och hur befolkningsprognoserna ser ut. Utifrån detta gör lokalplaneringsenheten och verksamheten uppskattningar tillsammans med kommunstyrelsen. Fler skolor i takt med att Huddinge växer Aktivt verka för att lokalisera var och när skolor skall byggas Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen får komma med i ett tidigt skede i planeringsprocessen för nybyggnation. Denna processgenomgång pågår. Smartare arbetssätt Utvecklingen sker tillsammans med Huge fastigheter och kommunstyrelsen samt övriga förvaltningar i kommunen för att hitta bra arbetssätt som kan tillgodose invånarna i Huddinge med bra lokaler. Passivhus I Huddinge kommun finns två kommande skolor som byggs enligt passivhustekniken. Det är Kästa förskola och skola i Flemingsberg och Glömstaskolan i Flemingsberg. Processutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen fanns representerade i tre av processerna som genomlystes i den kommungemensamma processledarutbildningen under 2013-2014; löneöversyn, övergång grundskola – gymnasieskola och lokalförsörjningsprocessen. Av dessa tre processer är Barn och utbildningsförvaltningen processägare för övergång grundskola – gymnasieskola. Denna process gick sedan in i en projektfas som syftade till att ta fram ett strategidokument för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Strategidokumentet färdigställdes under hösten och riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun antogs i grundskolenämnden och gymnasienämnden i november. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar i och är processägare för två processer i den andra omgången processledarutbildning; från beställning till LIS för BUF, samt skolskjutsverksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på kommunens satsning med processutveckling. 28 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Attraktiv arbetsgivare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning AKTIVT LEDARSKAP (3.1) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 70,1 (66,2) 70,4 (66,2) 69,3 (67,1) Riktvärde 68 78,8 (75,5) 79,3 (75,6) 77,5 (75,3) Riktvärde 75 Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 72,3 (68,9) 72,7 (68,9) 71,6 (69,3) Riktvärde 70 Total sjukfrånvaro Perioden jan - dec 2014 Totalt 6,4 % (6,2 %) Kvinnor 6,8 % (6,4 %) Män 5,0 % (5,5 %) Korttidsfrånvaro 0-14 dagar Perioden jan - dec 2014 Totalt 2,2 % (2,7 %) Kvinnor 2,3 % (2,6 %) Män 2,2 % (2,7 %) VILJA OCH FÖRMÅGA (3.2) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat lärande i arbetet, medarbetarskap Medarbetarenkät Medarbetarprofil Kvinnor Män GODA FÖRUTSÄTTNINGAR (3.3) Det samlade resultatet av medarbetarenkäten Måluppfyllelse attraktiv arbetsgivare Åtagande aktivt ledarskap Resultaten för medarbetarenkäten 2014 visar ett förbättrat resultat inom samtliga områden och varje enhet har under året fortsatt arbetet utifrån enhetens utvecklingsplan. De är tredje året i rad som resultatet i medarbetarenkäten visar på en positiv utveckling. I dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet för respektive skola kan verksamhetsmålen beskrivas på ett sätt så att målen blir tydliga, realistiska och utvärderingsbara för medarbetarna. Arbetet har fortlöpt enligt plan. Den totala sjukfrånvaron har ökat något under året, medan korttidsfrånvaron har minskat. Under 2014 kommer grundskolan också att dra nytta av det kommunala chefsförsörjningsprogrammet Ledarskaps Forum, genom att ha deltagare i programmet. De två deltagare som grundskolan hade i LedarskapsForum under läsåret 2013/14 har fått nya tjänster, såsom chefstjänst eller pedagogisk utvecklingstjänst. Den samlade bedömningen av målområdet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen är god. Aktivt ledarskap Grundskolans rektorer och chefer fick ett resultat på ledarskapsprofilen vid årets mätning i Medarbetarenkäten på 70,1 (70,4 för kvinnor och 69,3 för män), att jämföras med riktvärdet på 68. Under året har rektorsgruppen varit ett viktigt forum för verksamhets- och ledarutveckling. Flera rektorer och biträdande rektorer har också under året deltagit i Rektorsutbildningen. Ledarutveckling i Hållbart ledarskap har påbörjats under året. Vilja och förmåga Grundskolan har engagerade lärare och medarbetare med en medarbetarprofil som vid årets mätning låg på 78,8 (79,3 för kvinnor och 77,5 för män) det vill säga över riktvärdet 75. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 29 Åtagande för vilja och förmåga Medarbetarprofilen följs upp genom de handlingsplaner varje skola utarbetar i dialog. Arbetet har fortlöpt enligt plan. varje skola har fortsatt arbetet med analysera och utveckla former för att öka behörigheten i klassrummet. Fortsätta att stärka introduktionsperioden för nyutexaminerade lärare. Nya regler för introduktionsperioden trädde i kraft den 1 juli 2014 vilket har påverkat arbetet. Nyutexaminerade lärare har under året fått stöd och handledning av en mentor på skolan. Möjlighet för lärare att utvidga sin behörighet genom Lärarlyftet. Under 2014 har 23 lärare gått Lärarlyftet inom följande ämnen: engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk, SO, NO, teknik, slöjd och bild. En lärare läser till speciallärare. Arbetet med att minska stress och genomföra olika insatser fortsätter under 2014. Arbetet har fortlöpt enligt plan genom fortsatt dialog och arbete på varje skola. Goda förutsättningar Grundskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, var i år 72,3 (72,7 för kvinnor och 71,6 för män) och är en förbättring jämfört med tidigare år och över riktvärdet på 70. Åtagande för goda förutsättningar Inrättande av nya karriärutvecklingstjänster inom samtliga rektorsområden. Grundskolan har inrättat 126 förstelärartjänster, varav 112 stycken arbetar inom ett rektorsområde med ett särskilt uppdrag för respektive skola och 14 stycken arbetar med kommunövergripande insatser för samtliga grundskolor inom sitt ämne. Uppföljning och analys av lärarbehörigheten i klassrummet. Arbetet har fortlöpt enligt plan, Sund ekonomi Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning BUDGETHÅLLNING (4.1) Nämnden har en ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i förhållande till budget 2,8 mnkr bokslut 2014 (-1 mnkr helårsprognos delår 2 0 mnkr helårprognos delår 1, -4,4 mnkr bokslut 2013) LÅNGSIKTIG BALANS (4.2) Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande Balanserat resultat över tid Måluppfyllelse sund ekonomi Grundskolenämnden redovisar ett överskott på 2,8 mnkr för 2014. Det som framförallt präglar årets resultat är att de kommunala skolorna är i ekonomisk balans för hösten och redovisar ett samlat överskott på 6,1 mnkr samt att underskott på 6,1 mnkr redovisas för ökade lokalkostnader för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Vid årets första prognos bedömde förvaltningen att grundskolenämnden skulle redovisa nollresultat. Det fanns osäkerheter och risker i prognosen, som till exempel löne- 30 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 13,7 mnkr bokslut 2014 10,9 mnkr bokslut 2013 (15,3 mnkr bokslut 2012) översyn, höstens placeringar samt elevernas val av huvudman. Vid årets andra prognos befarades att grundskolenämnden skulle redovisa ett underskott på 1 mnkr vid årets slut. Underskottet förklaras framförallt av ökade lokalkostnader för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Även den ökade semesterlöneskulden förväntades leda till underskott på 2 mnkr. Budgethållning En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Arbete har följt enligt plan. Förvaltningen har under året följt ekonomistyrningsprinciperna och skolornas ekonomi och medverkat till att vidta åtgärder för en ekonomi i balans. Under året har månadsuppföljningar med fokus på ekonomi genomförts med sex skolor med befarat underskott 2014. För samtliga sex skolor prognostiseras nollresultat i höst. Förvaltningen fortsätter att stötta skolorna med prognosmodeller samt kompetensutveckling av skolekonomerna. Se även åtaganden samt rapportering under Sund ekonomi. Långsiktig balans Nämndens balanserade resultat till och med 2013 är ett överskott på 10,9 mnkr. Tillsammans med resultat 2014 förbättras det balanserade resultatet till 13,7 mnkr. Utgör 0,2 procent av ramen. Att varje skola har en ekonomi i balans är viktigt, likaså att hela koncernen är i balans. Många skolor har samlat på sig överskott tidigare år, vilket inte kan tas ut så länge inte alla skolor är i balans. Skolor med underskott ska återbetala skulder inom en treårsperiod enligt ekonomistyrprinciperna. Förvaltningen stödjer rektorerna och skolekonomerna i ekonomistyrningen och verksamhetsutveckling. Förvaltningen har under året bland annat utvecklat prognosmodeller som stöd för skolornas ekonomistyrning. Åtaganden för sund ekonomi Skapa effektiva processer där ekonomi ingår som en naturlig del och där ekonomisk medvetenhet är en framgångsfaktor. Förvaltningen har dialoger med rektorerna för att stödja arbetet mot en ekonomi i balans och för en större ekonomisk medvetenhet. Förvaltningen har tydliggjort vikten av ett rättvisande resultat varje månad bland annat som bra prognos- och beslutsunderlag. Förvaltningen bokar månadsvis upp ej hanterade fakturor och intäkter för enheterna. Tidigare bokades fakturorna endast upp vid delårsboksluten. För att lätta på den administrativa bördan på våra rektorer har ekonomer på skolorna rekryterats. Förvaltningen håller i det nätverk som skapats för kompetenshöjning, introduktion samt för tydliggö- rande av uppdraget. Ekonomer finns på alla skolor utom två under hösten. Att fortsätta dokumentera och informera om regler, lagar och rutiner inom det ekonomiadministrativa området. Att genomföra utbildningar och utveckla vår ekonomiguide (ekonomihandbok) på kommunens intranät. Med start i höst kommer ekonomiavdelningen i chefsbreven att tydliggöra regelverk och rutiner inom det ekonomiadministrativa området med exempelvis fakturaunderlag och hantering av representation och ledningsnära kostnader. Ekonomiavdelningen har under hösten påbörjat arbetet med en kommungemensam utbildning i ekonomifrågor för samtliga attestanter och granskare Genom nätverket för skolekonomer sker kontinuerlig kompetenshöjning Att fortsätta arbetet med att utveckla nuvarande ekonomimodell så att den anpassas till informationsbehovet. Arbetet fortsätter enligt plan Fortsätta med det kommungemensamma arbetet att införa en IT-baserad budget- och prognosprognosmodul. För att ge rektor beslutsunderlag krävs bra verktyg för analys av personalkostnader och elevintäkter Förvaltningen har infört den nya budget- och prognosmodulen inför internbudgeten 2015. Fortsätta införandet av elektronisk handel. Rutinerna kring beställningar på varje enhet struktureras tillsammans med förvaltningen. Att strukturera beställningarna för att öka köptroheten och bli mer kostnadseffektiv är några av målsättningarna. Förvaltningen har tagit fram statistik kring inköp genom e-handelssystemet. För de enheter som idag inte använder systemet gör förvaltningen insatser i form av utbildning. Skolor som framgångsrikt gör elektroniska beställningar hjälper och stöttar andra i det dagliga arbetet. I strategier för att få en långsiktig balans arbetar förvaltningen på en rad områden. En central del är dels att ha kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig planering och dels att få en optimal användning av förvaltningens lokaler. Arbetet fortlöper enligt plan. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 31 Ekonomi Grundskolenämnden redovisar ett överskott på 2,8 mnkr för 2014. Det som framförallt präglar årets resultat är att de kommunala skolorna är i ekonomisk balans för hösten och redovisar ett samlat överskott på 6,1 mnkr samt att underskott på 6,1 mnkr redovisas för ökade lokalkostnader för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för deras utveckling och nämndens resultat. Majoriteten av skolorna redovisar nollresultat eller ett överskott vid årets slut. För skolor med ekonomiska svårigheter har förvaltningen träffat skolledningen varje månad under våren skolor för att stötta i arbetet att nå ekonomisk balans. Skolor med ekonomiska svårigheter har vidtagit åtgärder, framförallt från höstterminen, men åtgärderna har inte helt kompenserat för vårterminens underskott. Glädjande är att samtliga 22 kommunala skolor/rektorsområdena redovisar en höst med positivt resultat, vilket bådar gott inför 2015. Skolornas resultat balanseras mellan åren. Lokalplaneringsarbetet har bedrivits i enlighet med lokalförsörjningsplanen och verksamhetsplanen för 2014. Förvaltningens sammanfattande bedömning är att underskott på 6,1 mnkr för grundskolenämndens lokaler redovisas. De största förklaringsposterna är tidigare ombyggnationer vid Trångsundsskolan, nya lokaler för Skansbergsskolan och paviljonger vid Vistaskolan samt kostnader för verksamhetsanpassning av Kvarnbergsskolan. Modersmålsorganisationen redovisar överskott på 0,3 mnkr. Överskottet ligger inom modersmålsundervisningen. Fortsatt ökad efterfrågan på studiehandledning. För grundskolans samlade skolstöd redovisas underskott på 1,7 mnkr, som framförallt härrör från avtalsplaceringar. Avtalsplaceringar avser extern placering i specialskolor för verksamhet som inte tillhandahållas i vår kommunala verksamhet. Externa placeringar omfattar även placeringar i samarbete med socialtjänsten. För den centrala särskoleverksamheten redovisas överskott på 2 mnkr. Vi har lägre kostnader för köp av plats hos externas utförare. Även särskoleverksamheten som grundskolorna bedriver redovisar överskott, cirka 1,8 mnkr (ingår i skolornas samlade överskott). Antalet inskrivna elever i grundsärskolan i vår kommunala verksamhet är enligt plan. För nämnd och ledning redovisas överskott på cirka 0,7 mnkr som kan hänföras till senareläggning av projekt. 32 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar utfallet i nämndens ekonomi. Förvaltningen bedömer att antalet helårsinskrivna elever varit färre än ramen i Mål och budget och i verksamhetsplan Ramen grundas på befolkningsprognosen. Samtidigt noterar förvaltningen ett ökat antal nyanlända elever. Resultaträkning, mkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Intäkter Bokslut 2012 160,4 134,3 130,9 Personalkostnader 906,2 869,4 830,4 Lokalkostnader 213,5 203,0 200,3 Övriga kostnader 458,1 406,3 369,0 Kostnader 1 577,8 1 478,7 Nettokostnader 1 417,4 1 344,4 1 399,7 222,6 1 268,7 Budget, nettokostnad 1 420,2 1 340,1 1 268,6 2,8 -4,4 -0,1 2,8 -4,4 IB Eget kapital 10,9 15,3 15,4 UB Eget kapital 13,7 10,9 15,3 Arets resultat Varav uttag Eget kapital Årets balansresultat Förvaltningens prognos i delårsrapport 2 I delårsrapport 2 prognostiserades ett mindre underskott på 1 mnkr. Att grundskolenämnden redovisar överskott vid årets slut är följden av skolornas åtgärder för en ekonomi i balans. Skolornas förbättrade resultat mildrar att överskridandet för lokalkostnaderna blev högre än beräknat, 6,1 mnkr istället för 4,5 mnkr i underskott. Även förändringar i av semesterlöneskulden har påverkat resultatet positivt. Utfall per verksamhetsområden, mnkr Bokslut 2014 Nämnd och ledning Avvik Bokslut Förändr. 2013 39,7 0,8 40,7 -2,5 % 1 118,6 4,6 1 053,5 6,2 % Lokaler, grundskola 201,2 -6,1 190,4 5,7 % Semesterlöneskuld 1,4 -0,4 -1,1 Grundsärskola och särskolefritids 56,5 3,9 60,9 -7,2% 1 417,4 2,8 1 344,4 5,4 % Grundskola och fritidshem Summa netto Att verksamhetsområdet grundskola och fritidshem ökar mellan åren beror framförallt på en ökad volym. I verk- samhetsområdet ingår de kommunala grundskolorna, köp av plats hos externa utförare samt skolstödet. Även löneöversynen mellan åren påverkar. I verksamhetsplan 2014 förstärktes skolstödet för att finansiera volymökningen av tilläggsbelopp läsåret 13/14. Semesterlöneskulden avser hela grundskolenämnden. Den stora procentuella skillnaden mellan åren för särskolans verksamhet förklaras av minskning av elevantalet mellan de olika mättillfällena. Förvaltningens analys Nämnd och ledning Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer samtliga tre utbildningsnämnder och omfattar cirka 50 årsarbetare. Förvaltningen omfattar förvaltningsledning, verksamhetsledning, myndighetsutövning, stöd- och specialistfunktioner vid ekonomi-, personal-, kvalitets- och ITavdelningarna. För förvaltningen redovisas ett mindre överskott på 0,7 mnkr. Överskottet beror på att några centrala projekt inte har förbrukat sina medel. Under året har förvaltningen haft fortsatt arbete med den pedagogiska plattformen och i pågående projekt inom fokusområdena matematik, språk och IT. Förvaltningen har genomfört en mässa i oktober, ”Huddinge visar”, som är till för alla pedagoger och där även administrativ personal deltar kring arrangemanget. Grundskolans verksamhetsområde inklusive lokaler, skolstöd semesterlöneskuld Inom verksamhetsområdet ingår de kommunala skolorna inklusive lokaler, resurscentrum för stöd och elevhälsa, grundbelopp, tilläggsbelopp och lokalbidrag vid placering hos annan huvudman. Inom verksamhetsområdet ingår den kommunala modersmålsorganisationen. Även nämndens semesterlöneskuld redovisas inom verksamhetsområdet. Utfall vid årets slut – mindre underskott Verksamhetsområdet grundskola redovisar underskott på 1,9 mnkr där lokaler är den största förklarningsposten. Budget för verksamhetsområdet omfattar drygt 1 320 mnkr. Årets andra helårsprognos, delårsrapport 2 För hela verksamhetsområdet grundskola och fritidshem förväntades ett samlat underskott på cirka 3 mnkr, där underskottet förklaras av ökade lokalkostnader på 4,5 mnkr för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Även den ökade semesterlöneskulden förväntades leda till underskott på 2 mnkr. För de kommunala skolorna beräknades överskott på 0,5 mnkr vid årets slut. Preliminärt beräknades antalet inskriva elever understiga planerat och lämna överskott på cirka 6 mnkr. För det samlade skolstödet förväntades underskott med 2,5 mnkr. Samlat överskott för de kommunala skolorna Totalt redovisar skolorna ett överskott på 6,1 mnkr. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för deras utveckling och nämndens resultat. Majoriteten av skolorna redovisar nollresultat eller ett överskott vid årets slut. Skolor med ekonomiska svårigheter har vidtagit åtgärder, framförallt från höstterminen, men åtgärderna har inte helt kompenserat för vårterminens underskott. Glädjande är att samtliga 22 kommunala skolor/rektorsområdena redovisar en höst med positivt resultat, vilket bådar gott inför 2015. Skolornas resultat balanseras mellan åren. Resultat 2014 15 skolor, överskott % av budget 10 413 1,9 % -342 -0,2 % 4 skolor, större U -3 988 -1,8 % S:a grundskolor 6 083 0,7 % 3 skolor, mindre U Att skolorna lämnar överskott är ett medvetet arbete för att nå långsiktig balans. Vissa av skolorna har skulder sedan tidigare år som under 2014 kunnat regleras till följd av medvetet arbete. Detta gäller till exempel för Sjötorpskolan och Östra grundskolan som helt reglerat sina tidigare års skulder. Även Tomtbergaskolan, Kvarnbergsskolan och Visättraskolan har gjort effektiviseringar och kunnat påbörja återbetalning av tidigare års skulder till följd av överskott. Andra orsaker som svårigheter att hitta behöriga lärare har till exempel för Vårby skolor lett till ofrivilligt överskott. Elevunderlaget i samtliga kommunala skolorna är högt. Några skolor redovisar överskott till följd att ett ökat elevantal för framförallt sexåringar i avvaktan på kommunens skolutbyggnad. Grundbeloppet till samtliga utförare har förstärkts som kompensation för lärarnas löneavtal 2014. Nämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige erhållit kompensation för lärarnas lönerörelse 2014 med 2,3 mnkr. Från och med höstterminen förstärktes grundbeloppet samt det socioekonomiska tillägget med medel från tilläggsbelopp. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 33 Månadsdialoger med vissa skolor med ekonomiska svårigheter Vi har förändrat vår uppföljningsmodell för 2014 i syfte att få alla skolor i ekonomisk balans. Förvaltningen har träffat rektor och skolekonom varje månad med fokus på ekonomin. Förvaltningen har träffat sex skolor, Visättraskolan, Annerstaskolan, Tomtbergaskolan, Edboskolan, Trångsundskolan och Kvarnbergsskolan under våren. Förvaltningen noterar att samtliga sex skolor vidtagit åtgärder som resulterat i en höst med positivt resultat. Åtgärderna som vidtagits har dock inte helt kompenserat för vårterminens underskott för Annerstaskolan och Trångsundskolan. För att komma i ekonomisk balans har skolorna effektiviserat och anpassat sin verksamhet och kan därmed ta emot fler elever inom befintlig organisation. Skolornas fortsätter också att utveckla sin verksamhet för att inkludera elever i behov av särskilt stöd i sin hemskola. Skolstödet Det samlade skolstödet redovisar underskott på 1,7 mnkr. Underskottet härrör framförallt från avtalsplaceringar. Avtalsplaceringar avser extern placering i specialskolor för verksamhet som inte tillhandahållas i vår kommunala verksamhet. Externa placeringar omfattar även placeringar i samarbete med socialtjänsten. Elevantalet för avtalsplaceringar är relativt konstant med 60-65 helårsplatser. Under 2013 var elevantalet något lägre vilket avspeglar sig i kostnaderna för fjolåret. Under innevarande kalenderår är vi tillbaka i den övre delen. Förvaltningen noterar att vi har fler elever med större behov med dyrare avtal vid skolor som Mikaelgården, Magitaskolan, Lunaskolan, Svedenskolan jämfört med tidigare år. Antalet inflyttade elever som vi tar över ansvaret för på befintliga skolor har varit större än vanligt. Resurscentrum för stöd och elevhälsa Läsår och kalenderår När nämndens ekonomiska resultat presenteras och analyseras avser detta två skilda läsår. För kalenderåret 2014 ingår andra halvan av läsår 2013/2014 samt första delen av läsår 2014/2015. Mellan dessa läsår är det för vissa skolor stora skillnader i både elevantal och organisation. Skolornas budgetar är fördelad (periodiserad) på vårtermin och hösttermin med förväntade elevintäkter och förväntade kostnader. Balanserat resultat mellan åren Enligt våra ekonomistyrprinciper balanseras skolornas resultat mellan åren, vilket innebär att skolor med underskott ska återbetala skulder genom att redovisa överskott. Skolorna har i uppdrag att genomföra åtgärder för att nå ekonomi i balans. Höstterminen omfattar nära 300 fler elever jämfört med vårterminen Vi har i verksamhetsplanen planerat för totalt 13 886 elever hos olika utförare i enlighet med antal i Mål och budget 2014. Förvaltningen beräknar att sammanlagt cirka 13 700 elever är helårsinskrivna hos olika huvudmän. Förvaltningen bedömer att totala antalet elever understiger planerat i verksamhetsplanen/ram i Mål och budget. Ramen grundas på befolkningsprognosen. Förvaltningen följer månatligen elevstatistik för Huddingebarnen som går i våra kommunala skolor, i friskolor eller i annan kommun. Förvaltningen följer också inskrivna barn inom skolbarnsomsorgen. Efterfrågan inom skolbarnsomsorgen fortsätter att öka, både för elever i förskoleklass till årskurs 3 samt för mellanstadieeleverna. Efterfrågan på fritidshem varierar under året, där efterfrågan är som störst vid inledningen på läsåret. Se mer i avsnitt med statistik över antalet inskrivna elever. 34 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 En ny organisation har införts från hösten. Resurscentrum för stöd och elevhälsa omfattar myndighetsutövning och utredning för beslut om tilläggsbelopp och avtalsplaceringar. Verksamheten vänder sig till samtliga elever. Inom Resurscentrum för stöd och elevhälsa återfinns också psykologer, elevhälsans medicinska insatser (skolläkare och medicinskt ansvarig skolsköterska) samt team för pedagogisk skolutveckling. Verksamheten vänder sig till våra kommunala skolor och finansieras med kommunalt avdrag. Till övriga återfinns medel i grundbeloppet. Ny resursfördelning gäller från höstterminen En översyn och omfördelning gällande tilläggsbeloppet och grundbeloppet har gjorts. De nya skärpta/ändrade kriterier har gett effekt och i dagsläget ser vi minskat antal ansökningar. Detta har medfört att antal beslut om tilläggsbelopp minskat. Omfördelningen har lett till att respektive rektor har fått ökat grundbelopp vilket gett rektor större möjlighet till direkt insats. Inledningsvis fanns oro bland rektorer. Under terminen har varje enskild enhet hittat lösningar för att anpassa verksamheten. Resurscentrum för stöd och elevhälsa möter den ökade efterfrågan på kompetensutveckling från skolorna. Översynen som lett till en förändrad resursfördelning har gjorts som anpassning till skollagen. Modersmålsundervisning och studiehandledning Verksamheten redovisar ett mindre överskott på 0,3 mnkr som är hänförbart till ökade intäkter för externa elever. Modersmålsorganisationen fortsätter att växa, både avseende modersmålsundervisning samt studiehandledning. Till 2014 är verksamheten förstärkt för att finansiera redan startad verksamhet. Verksamheten har också förstärks med medel för att utöka studiehandledningstimmar. Investeringar enl. lokal- Under höstterminen har vi sett en ökning av antalet sökande till modersmålsundervisningen. I slutet av höstterminen deltar 2 150 elever. Under de senaste åren har de yngre eleverna kunnat erbjudas modersmålsundervisning på sina hemskolor. Vi har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning på skolorna. Vi har omprioriterat inom våra ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa skolornas behov. I slutet av höstterminen har 300 elever studiehandledning. Grundsärskola och särskolefritids Särskoleverksamheten centralt redovisar överskott på 2,0 mnkr. Dessutom redovisar särskoleverksamheten på grundskolorna redovisar överskott om 1,8 mnkr. Överskottet centralt kommer av lägre kostnader för köp av plats än beräknat. Antalet inskrivna elever i särskolan är enligt plan. För 2014 har planerats för 112 helårsinskrivna särskoleelever. Förvaltningen noterar att gränsen mellan grundskola och särskola suddas ut jämfört med tidigare år. Som exempel har ett antal elever i särskolans personkrets valt att börja i grundskola och cirka 5 grundskoleelever har valt att läsa grundskolans läroplan i särskolegrupp så kallad omvänd integration. Möjligheten att vara individintegrerad särskoleelev i grundskolan kvarstår. Investeringar Totalt har nämnden en investeringsbudget på 13,0 mnkr enligt beslut i Mål och budget. För 2014 uppgår totala investeringarna till 12,4 mnkr. Detta innebär ett överskott om totalt 0,6 mnkr. Bokslut Budget 2014 2014 Kästaskolan, (paviljonger) 0,8 1,0 0,2 Utsäljeskolan, (paviljong) 0,3 0,2 -0,1 Övriga lokalinvesteringar 2,0 1,8 -0,2 Summa 3,1 3,0 -0,1 plan Avvikelse Tabell: Investeringar enligt lokalplan. Belopp i mnkr Övriga investeringar till exempel datorer och möbler Under 2014 fortsätter digitaliseringen av skolan och barnoch utbildningsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter för att stödja detta. Sammanlagt har skolorna gjort inköp för 9,3 mnkr. De största posterna är investeringar i datorer, projektorer/maskiner och möbler i klassrum och övriga lokaler. Sammanlagt genereras ett överskott om 0,7 mnkr avseende investeringar utöver lokalplan. Vid nyttjande av investeringar belastas skolorna av kapitaltjänstkostnad under 3, 4, 5,eller 10 år, beroende på ekonomisk livslängd. Förutom att följa fastställda ekonomistyrprinciper innebär fördelningen av inköpskostnaden under den ekonomiska livslängden ett utökat ekonomiskt utrymme under året i jämförelse med att bokföra kostnaden på inköpsåret. Men den största vinsten är att rektor har ett verktyg till en mer strategisk planering av verksamheten/pedagogiken och dess utrustning/läromedel. Övriga Bokslut Budget 2014 2014 Avvikelse Datorer, nätverk mm 3,4 5,0 1,6 Projektorer, maskiner 1,1 - -1,1 Möbler, klassrum 4,8 5,0 1,6 Summa 9,3 10,0 0,7 Investeringar enligt lokalplan För investeringar enligt lokalplan redovisas ett mindre underskott om 0,1 mnkr. Under 2014 inhyrs paviljonger för kommande Kästaskolan och Utsäljeskolan för att täcka behovet av nya skolplatser. Övriga lokalinvesteringar avser mindre ombyggnader som Vårbyskolor med mera. Tabell: Övriga investeringar. Belopp i mnkr GRUNDSKOLENÄMNDEN | 35 Personal Personalredovisning Ack 2014-12 Ack 2013-12 Skillnad Skillnad% 907 588 870 656 36 902 4,2 10 558 10 074 484 4,8 6 559 7 883 -1 324 -16,8 Övertid (konto 5061), mnkr 872 1 313 -441 -33,6 Fyllnadstid (konto 5062), mnkr 857 1 058 -201 -19,0 Friskvårdspeng (konto 5830), mnkr 937 1 254 -318 -25,3 Frånvaro (totalt), % 20,1 20,3 -0,1 -0,6 Sjukfrånvaro totalt (inklusive sjukersättning), % 6,4 6,2 0,1 2,3 Sjukfrånvaro totalt (exklusive sjukersättning), % 6,2 6,1 0,1 2,4 Sjukfrånvaro, 0-14 dagar, % 2,3 2,6 -0,4 -13,9 Nyanställningar 117 102 15 14,7 Antal avgångar 165 171 -6 -3,5 Personalomsättning, % 8,5 % 8,9 % -0,4 -4,9 Årsarbetare 1 595 1 682 -87,6 -5,2 Tillsvidareanställd, % 83,4 82,9 0,4 0,5 Visstidsanställd, % 13,1 13,6 -0,5 -3,8 3,5 3,4 0,1 2,8 2 028 2 036 -8 0,4 29 632 28 621 1 011 3,5 102 97 5 5,2 Personalkostnad totalt, mnkr Sjuklönekostnad (konto 5121), mnkr Inhyrd personal (4711), mnkr Timavlönad, % Anställda Genomsnittlig krontalslön Antal chefer Kostnaderna för sjuklön har ökat i jämförelse med 2013 på samma sätt som de totala personalkostnaderna. Kostnaderna för inhyrd personal, övertid och fyllnadstid är lägre än 2013. Den genomsnittliga krontalslönen har ökat, till största delen på grund av årets löneöversyn. Den totala frånvaron (sjukfrånvaro, semester, föräldraledigheter, tjänstledigheter med mera) har minskat obetydligt i jämförelse med 2013. Den korta sjukfrånvaron har minskat, men den längre sjukfrånvaron har ökat något. Den korta frånvaron är på samma nivå för män resp. kvinnor. När det gäller den längre frånvaron har kvinnor en högre andel än män. Lokalplaneringsarbetet har bedrivits i enlighet med lokalförsörjningsplanen och verksamhetsplanen för 2014. Förvaltningens sammanfattande bedömning är att underskott på 6 mnkr redovisas. De största förklaringsposterna är tidigare ombyggnationer vid Trångsundsskolan, nya lokaler för Skansbergsskolan och paviljonger vid Vistaskolan samt kostnader för verksamhetsanpassning av Kvarnbergsskolan. Årsarbetare anger hur många anställda, omvandlat till heltid, som varit närvarande (med undantag för semester) under den aktuella perioden. Årsarbetare, antal anställda och antal chefer förändras under året och visar inte någon trend. 36 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Lokaler Vi fick under året en retroaktiv hyresdebitering på Trångsundskolan sedan färdigställandet 2011 på 1,6 mnkr. I Segeltorp var elevunderlaget stort och det var brist på skolplatser/lokaler vilket gjorde att vi startade upp skolverksamhet, Skansbergsskolan. I delar av Skansbergets förskola. För att göra detta var vi tvungna att verksamhetsanpassa delar av lokalerna till en kostnad på 150 tkr. Under första halvåret på 2015 kommer vi fortsätta anpassningen av resterande lokaler för att till terminsstarten i augusti 2015 ha skolverksamhet i hela fastigheten. Kvarnbergsskolans stora om- och tillbyggnad har fått tillkommande kostnader för en paviljonguppställning av kök och matsal på 5,9 mnkr efter att en utredning visat på att de lokaler som fanns inte räckte till. På Kvarnbergsskolans gård sattes det upp ytterligare klassrumspaviljonger för att klara av undervisningen i de praktisktestetiska ämnena till en kostnad på 9,3 mnkr. Utöver detta så tillkommer kostnader för flyttkonsult. Förvaltningen har kommit överens med Huge fastigheter AB om en minskad hyra på 5,6 mnkr/ år under den tid som skolan är tomställd och hyra av paviljongerna pågår. Vistaskolans paviljong III (temporära lokaler för Kästaskolans elever) har blivit mycket dyrare än preliminära beräkningar. Detta beror bland annat på att ytan har utökats från 755 kvm till 912 kvm. Man behövde bygga huset i två plan istället för ett så att man kunde utnyttja den redan trånga markytan runt skolan. Man fick flytta parkeringsplatser, vändplan och avlämningszon samt schakta efter uppställningen, fälla träd och inhägna delar av gården. En försenad upphandling på tre månader har också orsakat kostnader. Totalt blir projektet 2,0 mnkr dyrare än planerat. Pågående lokalplaneringsarbete Förvaltningen har ett akut behov av en skoltomt i Segeltorp för uppförande av en F-6 skola samt en idrottshall. Tomtmarken på Kråkvik 2:2 har börjat utredas för detta ändamål. Beslut har tagits i nämnden om att starta Långsjöskolan som den kommer att heta. Långsjöskolans verksamhet kommer att starta på Segeltorpsskolan till hösten 2015. Utsäljeskolans utredning gällande om- och tillbyggnad för en F-6 organisation har stoppats och har under senhösten ändrat inriktning. För att möta kommande behov av elevplatser i området och en avlastning på Segeltorpsskolan har förvaltningen ändrat utredningen till att gälla en F-9 skola med en tillkommande 7-9 organisation på 300 elever inklusive en fullstor idrottshall. Fullmäktige godkände under året byggande av Glömsta skolan med plats för 720 elever i år F-9 och produktionen startade under hösten med beräknat färdigställande av skolan höstterminen 2016. Arbetet fortlöper planenligt. Arbetet med skolgårdssatsningar pågår kontinuerligt och genomförs i samarbete med Huge. Under året så har det påbörjats arbete vid Annerstaskolan och Visättraskolan. Tomtbergaskolans första renoveringsetapp är genomförd och i samarbete med Huge pågår en utredning om att utöka skolan med ytterligare cirka. 120 elever och omvandla skolan till en fyrparallellig F-6 skola. Under året har ett detaljplaneförslag tagits fram för att anlägga en grundskola F-6 i kombination med en förskola för 100 barn och 420 elever(F-6) på Solgård 2:22. Ärendet har hög prioritet. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 37 Intern kontroll Mål/uppdrag som risken kopplar till Risk källa/oönskad händelse Riskreducerande åtgärd/aktivitet Ansvarig för åtgärd/aktivitet Uppföljning Kompetensförsörjning Vi saknar behöriga Målområde: Hållbar lärare i våra skolor samhällsutveckling samt attraktiv arbetsgivare Förstärka insatserna för att rekrytera behöriga lärare, samt andra bristyrken som specialpedagoger och fritidspedagoger. Vi behöver fortsätta arbetet med att stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Det gör vi genom att synas för dessa grupper tidigt under utbildningen genom närhet till högskolor på Södertörn och i Stockholm, samt genom aktiv synlighet och rekryteringsinsatser i riktade medier. Vi behöver också vara en attraktiv arbetsgivare för redan befintlig personal som talar gott om oss som arbetsgivare och skapa attraktivitet i relation till våra enheter och vår verksamhet. Under året kommer vi också att utveckla karriärtjänster såsom t ex förstelärare tjänster och andra utvecklingstjänster. Därutöver behöver vi fortsätta att utveckla introduktionsåret hos oss. Vi går igenom och kvalitetssäkrar vårt introduktionserbjudande och introduktionsår, genom stöd till mentorer och rektorer, samt nätverk mellan de som deltar i introduktionsåret, följer upp deras upplevelse och behov under perioden. Lärare som saknar ämnesbehörighet eller lärarutbildning uppmanas utnyttja de kompetensutvecklingsinsatser som finns tillgängliga genom Lärarlyftet och andra statliga insatser. Rektorer, verksamhetschef, personalchef Arbetet med att använda vårt kompeten- och behörighetssystem KOLL som verktyg för att analysera behörighet i varje ämne har gått trögt. Systemet är ganska svårarbetat och finns inte rätt information i systemet minskar möjligheten till en korrekt analys. Det stora hindret här rör det faktum att Skolverket fortfarande ligger efter arbetet med at legitimera behöriga lärare. När väl detta hinder ar avklarat bör KOLL bli ett mer lätthanterligt system för skolledarna. IT-support för verksamhetssystem Målområde: Effektiva processer Enheterna kan inte använda systemen som stöd i verksamheten Säkerställa stöd och kompetensutveckling till användare. Chef för IT-enheten Det har genomförts workshops vid två tillfällen under hösten, samt tagits fram manualer. Vi har även haft utbildning på individnivå där så har behövts. Lokalbrist Målområde: Nöjda invånare, Ekonomi Vi saknar lokaFörtätat samarbete mellan lokalenhetler/skolor för nyinflyt- en, HUGE och Miljö- och samhällstade elever byggnadsförvaltningen för att ta fram markanvisningar för skolor. Projektering av skolor behöver påskyndas. Parallellt måste lokalbristerna lösas med betydligt fler paviljonger. Chef för Lokalenheten Ytterligare skolpaviljonger med plats för 120 elever är uppställda vid Vistaskolan samt att Skansbergsskolan har öppnat inför höstterminen 2014. Förvaltningen önskar att komma in tidigare i planeringsstadiet av nya bostadsområden för att tillgodose utbyggnad av nya skolor. Ekonomi – tapp av elever: Målområde: Sund ekonomi Friskolor skapar hål i Bland annat se över lokalersättningsde kommunala systemet så att detta inte utarmar skolornas organisat- Grundbeloppet ion som inte kan organiseras bort Verksamhetschef, Chef ekonomi Översyn påbörjad. Sund ekonomi Utbetalning till fel mottagare Ekonomiavdelningen Under 2014 har nya rutiner tillsammans med tagits fram för utökad kontroll samtligaförvaltningar av att inköp sker från leverantörer som kommunen har avtal med. 38 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Mål/uppdrag som risken kopplar till Risk källa/oönskad händelse Riskreducerande åtgärd/aktivitet Sund ekonomi Inkorrekta Informera godkännare och attestanter utbetalningsunderlag om vad som ska finnas med på ett utbetalningsunderlag, fortsätta med efterkontroller av underlag för resor, representation och andra ledningsnära kostnader Ekonomiavdelningen Under hösten 2014 har tillsammans med förvaltningen i omgångar samtligaförvaltningar informerat i bland annat chefsbrev om riktlinjer och regler för ledningsnära tjänster och fakturaunderlag. Arbete med framtagande av utbildningsmaterial är påbörjat för utbildningar som ska genomföras under 2015. Ekonomikontoret vid kommunstyrelseförvaltningen har under hösten gjort löpande kontroller av utbetalningsunderlag. Vid felaktigheter har dessa återkopplats till berörda enheter. Arbetet har genomförts tillsammans med ekonomiavdelningen. Sund ekonomi Felaktiga periodiseringar Ekonomiavdelningen Planering av utbildning är tillsammans med påbörjad och arbetet med att samtligaförvaltningar uppdatera dokumentationen för periodiseringar pågår och Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring av fakturor Ansvarig för åtgärd/aktivitet Uppföljning är ännu inte avslutad. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 39 Verksamhetsstatistik – nyckeltal Elever i grundskolan Från 13 300 helårsinskrivna 2013 till 13 700 helårsinskrivna 2014 Kommunala skolor i Huddinge Vi har i verksamhetsplanen planerat för totalt 13 886 elever hos olika utförare. Nämnden har i Mål och budget fått resurser för 13 886 elever i åldrarna 6-15 år, som grundas på befolkningsprognosen från våren 2013. Förvaltningen beräknar att sammanlagt cirka 13 550 elever var inskrivna under vårterminen hos olika huvudmän. Motsvarande uppgift för höstterminen är cirka 13 840. Antalet helårsinskrivna elever har ökat med cirka 400 mellan 2013 och 2014, från 13 300 till 13 700 helårsinskrivna 2014. Redan i delårsrapport 2 bedömde förvaltningen att antalet elever skulle understiga planerat i verksamhetsplanen/ram i Mål och budget. Totalt Huddingeelever Kommunala skolor VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 11 625 11 314 11 500 11 407 11 244 Årskurs F 1 349 1 286 1 379 1 333 1 296 Årskurs 1-5 6 347 6 180 6 290 6 235 6 075 Årskurs 6-9 3 929 3 848 3 831 3 840 3 873 Ht 2013 var elevantalet 11 262 i våra skolor. I dessa elevuppgifter ingår 390 elever från annan kommun. Avgår elever från annan kommun i våra kommunala skolor i Huddinge Elever från annan kommun VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever -390 -405 -385 -395 -391 Årskurs F -10 -10 -11 -11 -13 Totalt Huddinge elever VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Årskurs 1-5 -100 -115 -117 -116 -101 Totalt elever 13 886 13 546 13 842 13 694 13 299 Årskurs 6-9 -280 -280 -257 -269 -278 Årskurs F 1 560 1 479 1570 1 525 1 467 Planerat för 390 elever från annan kommun. Observera att dessa elever ingår i statistiken i kommunala skolorna i Huddinge Årskurs 1-5 7 267 7 087 7 223 7 155 6 940 Årskurs 6-9 5 056 4 980 5 049 5 015 4 892 Skolpliktsbevakning genomförs regelbundet Förvaltningen genomför regelbundet skolpliktbevakning där kommunens folkbokföringsregister, KIR jämförs med vårt verksamhetssystem, procapita där eleverna skolgång finns registrerad. Vi skickar brev till familjer där vi inte har kännedom om barnens skolgång. Förvaltningen får svar från de flesta och vi kan säkerställa var barnen går. För de barn vi inte får svar lämnas uppgift till Skattemyndigheten som undersöker om familjen stadigvarande vistas i landet eller inte. 40 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Friskolor i Huddinge Friskolor i Huddinge VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 1 005 911 1 045 978 826 Årskurs F 150 134 118 126 115 Årskurs 1-5 415 369 435 402 359 Årskurs 6-9 440 408 492 450 353 Kommentar: Till höstterminen 2013 öppnade två friskolor. Förvaltningen har i verksamhetsplanen beräknat förändrade elevströmmar med anledning av detta. I verksamhetsplanen har också hänsyn tagits till ökade kostnader för lokalbidrag och administrativt tillägg på 3 procent. Ht 2013 gick 901 elever i friskolorna i Huddinge Friskolor i annan kommun Kommunala skolor i annan kommun Friskolor i annan kommun VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Kommunala skolor i annan kommun VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Totalt elever 1 171 1 227 1 225 1 226 1 159 Totalt elever 475 499 457 51 45 70 58 53 Årskurs F 20 24 14 19 17 165 177 168 173 155 290 298 275 287 291 Årskurs F Årskurs 1-5 440 476 447 462 452 Årskurs 1-5 Årskurs 6-9 680 704 708 707 654 Årskurs 6-9 Ht 2013 gick cirka 1 215 elever i friskolor i annan kommun enligt uppdaterade uppgifter från andra utförare. Snitt 2014 Snitt 2013 478 462 Ht 2013 gick 470 elever i kommunal skola i annan kommun Elever i fritidshem Skolbarnsomsorg för elever 6-9 år Skolbarnsomsorg för elever 10-12 år Förvaltningen beräknar att 5 460 elever varit helårsinskrivna i fritidsverksamheten för yngre skolelever under 2014. Inskrivningsgraden varierar mellan månaderna både för skolbarnsomsorg i klass F-3 samt för den öppna fritidsverksamheten i årskurs 4-6. Inskrivningsgraden är högre vid höstterminens start. Under våren minskar antalet inskrivna för eleverna i årskurs 3. Förvaltningen beräknar att cirka 1360 elever varit helårsinskrivna i fritidsverksamheten för äldre skolelever under 2014. Inskrivningsgraden varierar mellan månaderna. Under vårterminen sjunker antalet inskrivna. Antalet i den öppna fritidsverksamheten för årskurs 4-6 är exempelvis 7 procent lägre i mars jämfört med i januari. Höstens inskrivningsläge är högre. Vi planerar 2014 för 5 525 elever i fritidshem i årskurs F-3 för elever i åldrarna 6-9 år i enlighet med uppgifter i Mål och budget 2014. Vi planerar 2014 för 1 371 elever i fritidshem i årskurs F-3 för elever i åldrarna 10-12 år i enlighet med uppgifter i Mål och budget 2014. Fritidshem F-3 VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Öppen fritidsverksamhet, åk 4-6 VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 5 525 5 335 :5 580 5 458 5 292 Totalt elever 1 371 1 140 1 580 1 360 1 180 Kommunala skolor 4 835 4 700 4900 4 800 4 672 Kommunala skolor 1 305 1 100 1 490 1295 1 191 Från annan kommun -40 -50 -60 -55 -40 Från annan kommun -20 -20 -20 -20 -20 Friskolor i Huddinge 460 405 460 433 403 Friskolor i Huddinge 11 5 20 13 9 Friskolor i annan kommun 200 195 200 198 189 Friskolor i annan kommun 60 45 55 50 45 Kommunala skolor i annan kommun 70 85 80 83 68 Kommunala skolor i annan kommun 15 10 35 23 10 Ht 2013 var cirka 5 445 elever i årskurs F-3 inskrivna på fritidshem varav cirka 40 är från annan kommun. Inskrivningsgraden varierar kraftigt mellan månaderna Ht 2013 var cirka 1 210 elever inskrivna i öppen fritidsverksamhet. Inskrivningsgraden varierar med månaderna. Under vårterminen sjunker antalet inskrivna. Höstens inskrivningsläge är högre. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 41 Elever i grundsärskolan Sedan 2008 har en kraftig minskning av grundsärskolans elever skett, från 168 till idag 112. En minskning med 33 procent Denna minskning har framförallt skett i våra kommunala skolor, medan elever från andra kommuner i våra skolor och våra elever hos annan huvudman varit oförändrad, inför hösten har elever från andra kommuner minskat något. Under 2014 har elevantalet ökat med 2 elever totalt och ökningen har skett i våra egna enheter, detta jämfört med hösten 2013. Förvaltningen noterar att gränsen mellan grundskola och särskola suddas ut jämfört med tidigare år. Som exempel har ett antal elever i särskolans personkrets valt att börja i grundskola och cirka 5 grundskoleelever har valt att läsa grundskolans läroplan i särskolegrupp så kallad omvänd integration. Möjligheten att vara individintegrerad särskoleelev i grundskolan kvarstår. Elever grundsärskolar Grundsärskolan VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 114 116 112 114 117 I Huddinges skolor 108 111 105 108 109 Varav elever från annan kommun -9 -10 -8 -9 -9 Elever hos andra utförare 15 15 15 15 17 Ht 2013 var110 elever inskrivna i grundsärskolan Elever uppdelade på ersättningsnivåer nivåer Förvaltningen noterar att antalet inskrivna särskoleelever är relativt konstant mellan åren. Likaså är andelen i nivåplaceringarna utan större förändringar. Den tidigare ökning av elever med högre svårighetsgrad som förvaltningen tidigare beskrivit kvarstår har planat ut. Grundsärskolan VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 114 116 112 114 117 Nivå 1 13 14 15 15 15 Nivå 2 21 22 20 21 20 Nivå 3 24 22 27 24 22 Nivå 4 56 43 40 42 42 Individ nivå 0 15 10 12 18 Elever särskolefritidshem Barn- och utbildningsförvaltningens särskolefritidsverksamheten omfattar elever upp till 13 år. Därefter överflyttas ansvaret till social- och äldreomsorgsförvaltningen. Särskolefritidshem VP 2014 Vt 2014 Ht 2014 Snitt 2014 Snitt 2013 Totalt elever 59 57 59 58 59 I Huddinges skolor 79 77 71 74 80 Varav elever från annan kommun -7 -7 -5 -6 -7 Varav elever LSS -18 -19 -13 -16 -19 5 6 6 6 5 Elever andra utförare 42 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Uppdrag från kommunfullmäktige De generella uppdrag som kommunfullmäktige lämnar till nämnderna i Mål och budget ska ses som insatser som särskilt ska uppmärksammas inom ramen för det ansvar nämnderna har. Uppdragen redovisas under nämndens mål. Sammanställningen nedan syftar till att ge en samlad överblick. Även uppdrag från tidigare år som inte har slutförts ska redovisas och följas upp. förslås att flyttas över till nästkommande år eller med ”Återkallas” om uppdraget kommer att uppfyllas på något annat sätt, eller har beslutats eller föreslås att återkallas. I verksamhetsplaneringen för 2015 återfinns inte begreppet ”kommunfullmäktiges generella uppdrag”. För uppdrag som inte slutförs under 2014 ska nämnden därför beskriva hur uppdraget kommer att hanteras i planeringen och uppföljningen för 2015. Status för uppdraget anges med texten ”Klart” om uppdraget är genomfört, med ”Flyttas över” om uppdraget Generella uppdrag Uppdrag Status på genomförande Hänvisning Från tidigare år Smartare arbetssätt Flyttas över 8, 22, 28 Prioritera insatser som stödjer ett långsiktigt hållbart Huddinge. Flyttas över 24 2012 Arbetslinjen i fokus Flyttas över 27 2012 Förbättrade livschanser för alla barn och unga Flyttas över 27 Medverka till att ta fram särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödstagare. Flyttas över 27 2013 Utveckla kommunen som attraktiv arbetsgivare. Flyttas över 29 2012 Nämndens kommentarer till uppdragen Inget av ovanstående uppdrag är av den karaktären att de kan slutföras och läggas till handlingarna. De är istället långsiktiga viljeinriktningar nästan på gränsen till visioner. Grundskolan möter ständigt nya elever och nya medarbetare varför dessa uppdrag konstant ingår i verksamhetens planerings- och utvecklingsarbete. GRUNDSKOLENÄMNDEN | 43
© Copyright 2025