Vågkraft och tidvattenkraft
Källor:
Sida 1:
http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/Lysekils
projektet.html
Sida 2:
http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/vagkraft
.html
Sida 3:
http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10712-008-9047-x
Sida 4:
Johnny Frid, Läroboken
Sida 5:
http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/Lysekils
projektet.html
Sida 6:
http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/Lysekils
projektet.html
Sida 7:
http://www.second-opinion.se/energi/view/2628
Historia
Lysekilsprojektet är en svensk satsning på vågkraft.
Projektet började planeras tidigt våren 2002 av
forskare på uppsala universitet. syftet med projektet
är att testa linjärgeneratorer i en naturlig miljö.
Projektet får använda 10 generatorer som plaseras ut
under perioden 2005-2010 man har valt att placera
kraftvärken på västkusten för att det blåser för lite på
östkusten.
Sida 1
Hur funkar det?
En version av vågkraft kan vara den linjära
generatorn. En sådan generator går ut på att en boj
flyter och följer vattenytans rörelse och driver på så
sätt en linjär generator och generatorn genererar el.
den här sorten av vågkraft brukar man sätta ut i
”parker”- en samling av många på samma yta.
Bilden visar hur det kan se ut
Sida 2
Energiomvandlingar:
De energiomvandlingar som sker är: Strålnings energi
skapar vindar, av vindar skapas vågor och sen får
bojen rörelseenergi som driver en generator som
skapar elektrisk energi.
Generatorn ligger på havsbotten med en lina från
bojen vid ytan. Elektriciteten transporteras via
ledningar på havets botten till fastlandet som sen går
ut till elnätet.
Sida 3
Tidvattenkraft
Enligt Johnny Frid så kan man utnyttja tidvatten för
att få elektrisk energi. Man bygger dammar i
mynningen på en vik som har stor skillnad mellan ebb
och flod. Man sätter en turbin som genererar el och
släpper in vatten i viken när det är flod och
vattennivån utanför viken är högre än den inuti.
När det senare på dagen blir ebb så sjunker nivån
utanför viken och då rinner vattnet ut, generatorn
genererar också då ström.
Sida 4
Energiomvandlingar:
Vågkraft
Strålningsenergi från solen skapar vindar som sedan
blåser över haven och skapar vågor som är en form
av rörelseeenergi.
Den energin tas upp av bojar som flyter på havsytan
och genom en lina går ner till en generator och den
genererar el.
Strålningsenergi > Rörelseenergi > Elektrisk energi
Tidvattenkraft
Månens och solens dragningskraft gör så att
havsnivån stiger under en del av dagen och sjunker
senare samma dag.
När havsnivån är på sin högsta nivå skapar vattnets
tryck mot "muren" lägesenergi som sedan släpps
genom en turbin då får vattnet rörelseenergi. En
generator genererar elektricitet av vattnets
rörelseenergi
Gravitation > Lägesenergi > Rörelseenergi >
Elektrisk energi
Sida 5
Tidvattenkraft kan inte användas i Sverige. Det beror
på att vi inte har så stor skillnad mellan ebb och flod.
Men utomlands i tex: Frankrike, England eller
Danmark kan Tidvattenkraft användas.
Vågkraft kan användas överallt det finns vatten. Men
för att det ska bli effektivt placeras kraftverken i hav
där vågorna är störst.
Vågkraft har inga nämnvärda negativa effekter på
miljön.
Tidvattenkraft släpper inte ut några växthusgaser
eller miljöfarligt avfall.
Det som kan komma till att bli ett problem är när
man bygger igen stora vikar som de lokala djuren och
fiskarna behöver för att hitta mat och ta sig fram.
Djuren tvingas flytta och en del dör.
Sida 6
Framtiden för Vågkraft ser mycket ljus ut. Med
extremt liten miljöpåverkan och inget skadligt avfall
så är det en bra och effektiv metod att skapa
elektricitet.
Tidvattenkraft har också en ljus framtid men kanske
inte lika ljus. De lokala miljöskadorna som sker är
inte stora, om man väljer noga plats för kraftverken
kan Tidvattenkraft vara en bra energikälla. Den
släpper inte ut några farliga eller giftiga ämnen heller.
Sida 7