1. No category

Tidningen:el
en tidning från ditt lokala elföretag
11
Nummer 2-2011 | årgång 65
Hon satsar
på energijobb
ta hjälp
i fr ågor
om energi
14
Polardjur
i ny tt ljus
5
BONDELIV
Eluppvärmt
på Kopparvallen
Elen gör vardagen
enklare för Per-Olof
9
Linda Bengtzings
favoritelpr yl
Högspänning över Berlin
Snart kommer det att spraka loss ordentligt
i Berlin, när tyska Siemens testar brytare för
allt högre spänningar.
I takt med allt högre spänningar i kraftnäten har kraven på brytarutrustningen ökat.
Enligt företaget måste brytare ha en tillförlitlighet på 100 procent. Därför vill Siemens
göra Berlin till ett forskningscentrum inriktat
på mycket höga spänningar i samband med
en miljardsatsning på företagets nuvarande
fabrik för ställverksutrustning.
Sammanlagt ska Siemens investera en
miljard kronor i Berlinfabriken under de
närmaste fem åren, Det är en av de största
enskilda fabriksinvesteringarna företaget gjort
någonsin.
I planerna ingår två helt nya fabriksenheter
och ersättning av alla nuvarande tillverkningslinjer. Fabriken ska framförallt försörja den
europeiska marknaden.
Energi av glass
I samarbete med bioteknikföretaget Paques
har Unilever, som äger Ben & Jerry’s, installerat en biogasanläggning
i fabriken i Hellendoorn i
Holland. Slaggprodukter
från glassproduktionen blir
till energi för fabriken.
Det som alltså tidigare
enbart skulle ha kastats används nu som energi i stället
och från dessa slaggprodukter utvinns 40 procent av
fabrikens totala energibehov.
Ljusfester i Europa
Allt fler svenska städer satsar på ljusfestivaler.
Mest känt är nog årliga Lights in Alingsås. Men
även i Europa satsar man på ljusfester.
Allt startade i franska Lyon, vars årliga ljusfest
numera drar till sig över en miljon besökare. Under
tre dagar i december ljussätts stadens byggnader
och monument i fantastiska färger och mönster.
Lyon är också initiativtagare till LUCI (Lighting
Urban Community International). Det är en internationell organisation som samlar
ett 60-tal städer med höga ambitioner när det gäller offentlig belysning.
Även andra städer i Europa ligger långt framme vad gäller ljusfestivaler. Senaste
festivalen i franska Chartres lockade 900 000 personer, tyska Leipzig drog 150 000
under festivalkvällen i oktober, i holländska Eindhoven upplevdes den tio dagar långa
festivalen av 125 000 besökare. Ljusfestivalen i schweiziska Genève satsar på att ge stadens träd attraktiva belysningar, under namnet ”Festival Arbres & Lumières”.
Att arrangera ljusfestivaler har blivit ett sätt för städer att profilera sig och locka turisKälla: Ljuskultur
ter. Och allt fler hakar på trenden. Arlanda satsar på LED
Nu testkörs ett stort LED-projekt på Arlanda med Philips allra senaste
LED-armatur för allmänbelysning: LuxSpace Downlight.
Arlandas ägare, Luftfartsverket, har planer på att införa så gott som
underhållsfri belysning i stora delar på flygplatsen. Målet är att sänka
energiförbrukningen och arbetskostnaden för belysningen.
I dag har Sveriges största flygplats en energiförbrukning i nivå med en
genomsnittlig svensk småstad. Tusentals lampor lyser i stort sett dygnet
runt och bidrar till den höga energiförbrukningen,
Den LED-armatur som man nu testar har en lång livslängd,
extremt låg energiförbrukning och ger kraftigt minskade underhållskostnader. LuxSpace ger dessutom ett jämnt ljusflöde,
stabil ljusfärg och god färgåtergivning. LED-projektet har
resulterat i att det finns över 1 000 armaturer installerade på
flygplatsen, till exempel i SAS VIP Lounge och i rulltrappor. 2
nummer 2:2011
da k tö r
C h e fr e
n
beli
A
s
r
La
E
Designat och miljövänligt
Stark design och energisnålt. Det är tanken bakom konceptet The Positive
House, framtaget av arkitektkontoret Spacewalk och konsultföretaget WSP.
Energisnåla hus har vi hört talas om och även passivhus, hus som huvudsakligen
värms upp av kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. Nu tar
WSP och Spacewalk ytterligare ett steg när de lanserar The Positive House – ett hus
med stark designidentitet som utöver att producera den energi och värme som det behöver dessutom producerar så mycket energi att det kan leverera el tillbaka till elbolaget.
Allt byggmaterial i The Positive House är miljöanpassat och hälsofrämjande. Stommen
består av lättbalkar i trä och allt byggmaterial innehållsdeklareras enligt specificerade
gransknings­k riterier. Detta kombineras med en avancerad teknologi för värmepumpar,
solfångare och solceller. På taket har huset solfångare där värmen leds till en ackumulatortank som är kopplad till radiatorer i rum och golvvärme i badrum. På taket finns även
de solceller som producerar el för eget bruk eller försäljning/kvittning på elnätet.
– Det ska inte behöva vara dyrt att bygga för ett hållbart samhälle, säger Robert af
Wetterstedt på WSP Environmental. I våra kalkyler ligger kapitalkostnaden för ett hus av
modellen The Positive House nr 1 på 25 000–35 000 kronor per kvadratmeter. Driftskostnaden blir 0 kronor.
Jag vill ha
energi­spartips!
Har du planer på att bygga nytt? Vill ditt företag energieffektivisera? Vill du ha energispartips
för hemmet? Vill du söka statligt stöd?
Hos Energimyndigheten hittar du kontaktuppgifter till alla energi- och klimatrådgivare runt
om i Sverige. Energimyndig­h eten är en för­valt­n ings­myn­­dighet som arbetar inom alla delar av
energiområdet och som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.
Mer info: www.energimyndigheten.se, 016-544 20 00
nummer 2:2011
linstallationerna väntas
öka med sex procent i
år och med sju procent
2012. Det är en följd av att
den svenska ekonomin har
återhämtat sig efter finanskrisen. Alla nya installationer
hänger ihop med att det börjat byggas och byggas om.
Även om alla nya elinstallationer förhoppningsvis utförs
med den nyaste energispartekniken, så innebär det
ändå att den totala elanvändningen ökar. Därför är det
viktigare än någonsin att vi
tillsammans försöker få ned
elförbrukningen. Du och jag
kan ju börja i hemmet – och
kanske även påverka våra
arbetsplatser.
Distribuera s till dig via ditt
lokala elföretag. Se baksidan!
Producera s av Svensk Energi,
bransch- och intresseorg anisation
för landets elförsörjnin gsföretag.
chefreda ktör
Lars Abelin, 08-610 06 30
[email protected]
ansvarig utgivare
Eva Elfgren
[email protected]
layout
The Factory of Design
[email protected]
projektl edare
Marie Wiklund
[email protected]
omslags foto
Denny Lorentzen
administr atör
Jenny Åkerberg
[email protected]
tryck
Sörmlands Grafiska,
Katrineholm , 2011
upplaga ca 300 000 ex.
Tryckt på miljövänlig t papper.
3
Eldriven
gräsklippare
Recharge Mover är en åkgräsklippare
för dig som har lite större gräsytor att
klippa. En laddning av batteriet
räcker till 2–3
timmars körning.
Garanterat fri
från avgaser och
buller. Elklipparens två knivblad
drivs av var
sin 900 watts
elmotor.
Så energideklarerar
du huset
--------------fråga oss om:
elsäkerhet
Småhusägaren har allt att vinna på att energideklarera sitt hus. Dels
får man hjälp med att hitta energitjuvarna och därmed sänka energikostnaderna, dels höjs värdet på huset. Vid en försäljning av huset
är det dessutom lagkrav på att en energideklaration är gjord.
Text: Eva-Maria Fasth ILLUSTRATION: istockphoto
Får man ansluta en elgrill med en
förlängningssladd till ett eluttag
inomhus?
När du ska använda en elektrisk produkt,
som till exempel en elgrill, är du skyldig att
följa tillverkarens anvisningar. Anges det
att produkten ska anslutas till skyddsjord så ska det följas. Detta kan du lätt
kontrollera genom att titta på elgrillens
stickpropp. Har den bleck för skyddsjord
så ska den anslutas till ett jordat uttag. Generellt sett anser Elsäkerhetsverket att apparater som används utomhus
alltid bör anslutas till uttag som även de
är placerade utomhus. Dessa är alltid
skyddsjordade och normalt försedda med
jordfelsbrytare vilket ger ett bra skydd och
en hög elsäkerhet.
Läs mer på: www.elsakerhetsverket.se
--------------Har du frågor om elsäkerhet?
Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket
genom att kontakta redaktionen på:
Mail: [email protected]
Adress: Tidningen El, The Factory of Design,
Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.
--------------4
S
edan den 1 januari 2009 måste den
som säljer en villa eller radhus ha
genomfört en energideklaration.
Att energideklarera sitt hus är
överhuvudtaget ett bra sätt att få koll över
husets och familjens energianvändning. Du
får förslag på hur du kan sänka dina energikostnader, vilket förstås gynnar både den
egna plånboken, men också klimatet.
Som ytterligare bonus höjs ofta värdet
på ditt hus efter att det energideklarerats,
då det är en fördel för presumtiva köpare
att energideklarationen är gjord.
Tidningen El har listat de viktigaste
sakerna fastighetsägaren ska tänka
på vid en energideklaration:
1. Leta rätt på elräkningar och notera energianvändningen det senaste året, ta fram
ritningar, ta reda på byggår, fastighetsbeteckning och ventilationssystem, lista
alla förändringar som gjorts på huset (till
exempel tilläggsisolering eller fönsterbyte),
ta fram resultat från eventuell radonmätning.
Det lönar sig att vara väl förberedd då
energiexperten tar betalt per timme.
2. Kontakta en energiexpert på ett företag
som utför energideklarationer. Företaget
ska vara godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Godkända företag finns på
http://search.swedac.se. Kostnaden för en
energideklaration i ett småhus är mellan
4 000 och 6 000 kronor.
3. Energiexperten går igenom allt material
och kända fakta om byggnaden. Energiexperten ska också lämna förslag på energibesparande åtgärder.
4. När energiexperten är klar skickas uppgifterna in till Boverket där energideklarationen ska godkännas.
5. Nästa steg är att husägaren får hela energideklarationen och förslag till åtgärder. I
samma paket medföljer också en sammanfattning av resultatet.
6. Det är dags att åtgärda de saker som
energiexperten har föreslagit. Energideklarationen gäller i tio år.
Ett bra tips är också att gå in på Boverkets
och Energimyndighetens nya hemsida som
ska hjälpa fastighetsägare att energideklarera: www.energiaktiv.se
nummer 2:2011
foto: STAFFAN GUSTAVSSON
Soldriven motorväg
Italien är första landet med en motorväg
som drivs av solenergi. Motorvägen A18
mellan Catania och Siracusa drivs från
årsskiftet helt med hjälp av egen solkraft.
Systemet inkluderar avancerade kontrollsystem, övervakningsutrustning och de
säkraste tunnlarna i världen.
Allt – inklusive trafikljus, vägskyltar,
tunnelfläktar och nödtelefoner – drivs med
hjälp av egna solpaneler. På tre artificiella
tunnlars tak har man monterat paneler på
en 2,8 kilometer lång sträcka. Totalt tar
solpanelerna upp en 20 hektar stor yta.
Källa: Teknik360
Lifebike lanserar
ny elcykel
Åtvidabergs reservmålvakt Gustav Jansson kastar sig hellre på uppvärmt konstgräns än is och snö.
ÅFF kör med fjärrvärme
Åtvidabergs FF är tillbaka i Superettan. Men man satsar åter­
igen på att gå upp i Allsvenskan. Till sin hjälp har klubben
en fjärrvärmevärmd konstgräsplan.
D
en folkkära fotbollsklubben
Åtvidabergs FF åkte förra året
snöpligt ur Allsvenskan i allra
sista omgången. Inför årets
säsong har spelarna kunnat förbereda
sig bättre än någonsin – genom den nya
konstgräsplanen som är uppvärmd med
fjärrvärme.
Försäsongen 2010 gjorde den hårda
vintern det näst intill omöjligt att träna på
hemmaarenan Kopparvallen. Det ledde till
att uppladdningen inför Allsvenskan inte
blev den allra bästa.
I år är det skillnad. 45 000 meter värmerör
har grävts ned i Kopparvallen, samtidigt
som man lade konstgräs.
nummer 2:2011
Planen består av bärlager, stenmjöl,
värmerör, mer stenmjöl och ett dränerings- och dämpningsskikt (så kallad
”pad”). Slutligen lades konstgräset ut och
på det spreds omkring en centimeter sand
och lika mycket granulat. Tekniska Verken
i Linköping distribuerar fjärrvärmen, som
drivs med biobränsle.
Svenska varumärket Lifebike Hybrid
lanserar en ny modell på den europeiska
marknaden. Elcykeln är utrustad med ett
Shimano 7-växlat system, punkteringsfria
däck samt digital display som visar information om hastighet, assistansnivåer och
batterikapacitet.
Elcykelmarknaden har vuxit senaste
året. Nu hoppas Lifebike nå en ny målgrupp på marknaden med en ny modell
som har mer påkostade funktioner än
företagets tidigare modeller.
En elcykel fungerar precis som en vanlig cykel men med fördelen att den delvis
assisteras av en batteridriven elektrisk
motor. Man kan cykla både med och utan
den assisterande motorn.
Laddningen görs via ett vanligt eluttag
och det portabla miljövänliga litiumbatteriet på 1,6 kg kan enkelt tas med upp i
lägenheten eller bostaden. Ett fulladdat
batteri kan räcka upp till 70 km beroende
på terräng. Maxhastigheten är 25 km/tim
och den får brukas på cykelväg.
För mer info: www.lifebike.se
– I och med konstgräsplanen på Kop-
parvallen och att den är uppvärmd har vi
haft perfekta träningsförhållanden och har
kunnat förbereda oss bättre än någonsin
under försäsongen, säger Mats Karlsson,
sportchef hos ÅFF.
Målet för i år är klart: Vinna Superettan
och göra comeback i Allsvenskan.
5
Haresta gård ligger öppet
och vackert i den sörmländska idyllen. Till höger är den
moderna ladugården.
Elen förenklar jobbet
på bondgården
– Mjölkmaskinen är den mest revolutionerande maskinen i lantbruket
de senaste 50–60 åren.
Det säger lantbrukaren Per-Olof Andersson, som driver ett stort,
modernt sörmländskt jordbruk på Haresta gård utanför Nyköping.
Text: Lars Abelin Foto: Denny Lorentzen
H
Tankrummet. Här förkyls mjölken. Överskottsenergin från kylningen tas om hand och går vidare till
varmvattenberedaren som i sin tur leder vatten till
korna. Vi förvärmer vattnet till 15 grader, ungefär
samma grad som ett gott vin, säger Per-Olof
Andersson.
6
aresta gård ligger i en ort med det
idylliska namnet Stigtomta. Här
bor ungefär 2 000 människor. En
del pendlar till närmaste större
tätorten Nyköping, cirka 15 km sydost om
Stigtomta. Stora delar av Stigtomta består av
skog och åkrar och här finns flera jordbruk.
På Haresta gård ligger själva bostadsfastigheten på en skogklädd höjd, med utsikt
över det vidsträckta sörmländska landskapet. Här bor lantbrukaren Per-Olof Andersson med familj.
Navet i produktionen på Haresta gård är
mjölkproduktionen. Per-Olof har 320 kor
varav 280 är mjölkande, vilket räknas som
en stor gård vad gäller mjölkproduktion –
även mätt med andra välmående gårdar i
Sörmland.
På Haresta finns även 175 hektar vall, som
ger tre skördar/år. Av vallen görs ensilage
som lagras i silos och är basfoder för korna.
Till fodret blandas majs från det 25 hektar
stora fältet och spannmål från fältet på 100
hektar. I fodermixen blandas också ärtor och
soja, som ger ett högt energivärde. 100 hektar av gårdens ägor är betesmark för korna.
Lantbrukaren Per-Olof Andersson
med några av sina mjölkkor.
Den nya ladugården är ett föredöme
vad gäller modern lantbruksdrift. Den är
fullproppad med ny teknik och elektronik;
här finns förstås både robotmjölkning och
så kallade smart gates.
– Ladugården i dag har en fantastisk miljö
jämfört med den gamla, säger Per-Olof
Andersson. Tidigare var arbetet tungt och
omständligt. Med den nya tekniken går allt
så mycket lättare.
– När exempelvis mjölkmaskinen introducerades så var det den mest revolutionerande i lantbruket de senaste 50–60 åren.
Då slapp man slitet med att handmjölka.
Robotmjölkningen har funnits sedan drygt
tio år tillbaka. Även den har inneburit en
arbetsbesparing. Antalet kor har tredubblats men antalet arbetstimmar har bara
fördubblats.
Robotmjölkningen ingår i systemet med
smart gates. Det handlar helt enkelt om
”smarta grindar”, som programmeras och
styrs elektroniskt. Varje ko har en trans nummer 2:2011
Gårdens kalvar står i dikätten.
Här dinappas de och får råmjölk.
Stöd ska göra bönder
mer klimatsmarta
ponder runt halsen och korna går runt i
ladugården i en speciell slinga.
Systemet ser till att grindar öppnas och
stängs mellan olika stationer som korna
vandrar emellan. En station är kraftfodret,
där fodervagnen var tredje timme dygnet
runt fylls automatiskt via en elslinga – ett
jobb som tidigare sköttes av en dräng med
skottkärra.
Vid mjölkningsstationen sker mjölk-
ningen automatiskt. Mjölkroboten består
egentligen av olika robotar. En tvättar av
spenarna med ljummet vatten i en spenkopp, en sätter nya spenkoppar och fyra
robotar sköter själva mjölkningen. Varje ko
ger i medeltal 13 kg per mjölkningstillfälle.
När mjölkningen är klar öppnas grinden
och kon går vidare i slingan medan det är
dags för nästa ko att mjölkas. Mjölkningen
sker i ett bestämt schema var åttonde
timme.
Varje kos personliga transponder sänder
information till en dator om hur mycket
nummer 2:2011
mjölk den ger vid varje mjölkningstillfälle.
Flödet ur varje spene registreras exakt,
kontrollen är total.
Transpondern ger också information om
varje kos hälsotillstånd – om temperaturen
är lite högre kan det kanske snart vara dags
för kalvning. Visar kon däremot tecken på
överaktivitet innebär det att den är brunstig
och plockas då bort för inseminering.
– Förr lade man handen på kossan, kände
om den var varm, pratade med den, man
hade direktkontakt med varje ko, säger PerOlof och låter som om han trots allt saknar
den personliga kontakten med djuren
innan elmotorerna och datorerna tog över.
– Men den gamla kunskapen finns ändå
kvar, tillägger han. Jag kan fortfarande se på
en ko om hon mår dåligt.
När Per-Olof byggde den nya ladugården
tittade han även på energibesparingar.
Tidigare hade ladugården fläktar med
självdrag, vilket drog mycket energi. I dag
är taket isolerat. Väggarna har plastgardiner
som vindskydd. Ljusinsläpp finns i både tak
och väggar, vilket gör att det inte behövs
så mycket belysning. De högtrycksnatriumlampor på 250 W som används regleras
genom ett tids- och ljussystem.
– Ladugården har ingen eluppvärmning
överhuvudtaget, säger Per-Olof. Den värms
upp av korna själva. Det är plus fyra som
lägst på vintrarna. Korna trivs allra bäst om
det är sju–åtta plusgrader.
I boningshuset används vattenburen
elvärme och totalt uppskattar Per-Olof att
lantbruket drar mellan 650 000 och 700 000
Kwh/år till en kostnad på cirka en halv
miljon kronor.
Haresta gård har funnits i familjens ägo
sedan 1927 och har i dag fem anställda.
Energieffektivisera din gård! Det är
budskapet till Sveriges lantbrukare.
Energimyndigheten ger ekonomiskt
stöd för att bondgårdarna ska bli mer
klimatsmarta.
För en lantbrukare som har minst 100 stycken
djurenheter (exempelvis 100 kor, 1 0 00 får eller 1 0 00 slaktsvin) betalar Energimyndigheten
halva kostnaden för en så kallad Energikartläggningscheck. Dessutom ger myndigheten
stöd i form av att den betalar halva kostnaden
för företagets egna nedlagda tid för kartläggningen av gårdens energiförbrukning.
Syftet med stödet är att hitta nya vägar för
att minska Sveriges totala energianvändning.
Gamla mönster lever ofta kvar på bondgårdar – liksom i övriga samhället – vad gäller
energibeteenden, teknikval och uppvärmningsmetoder. Energi används i onödan och
på grund av okunskap; här finns massor av
energi att spara.
LRF Konsult pekar i sin rapport ”Kartläggning av energianvändning på lantbruk” på
flera saker som en lantbrukare kan göra för
att minska energiförbrukningen:
•Använd bättre lampor, både för belysning
och för värme. Inför effektreglering av belysningen och bättre uppföljning av energiåtgången.
•Förbättra ventilationen på djurgårdarna.
•Planera och ändra körsättet för att sänka
dieselförbrukningen. Om möjligt gå över
från traktordrift till eldrift.
•Inför värmeåtervinning från mjölktanken.
Lantbruksorganisationen Hushållningssällskapet finns i regionala organisationer över
hela Sverige och bistår också med energirådgivning. En av produkterna som sällskapet
har är Energieffektivisering på gården, som
innefattar en energikartläggning och förslag
till åtgärder för effektivisering. Produkten
ansluter till Energimyndighetens Energikartläggningscheck.
7
Elbilsguide på nätet
Vattenfall har startat Facebooksidan Elbilsguiden. Syftet med sidan är
att "skapa en kanal för att bygga och
förmedla kunskap" skriver bolaget i ett
pressmeddelande.
På sidan kan du bland annat ställa frågor om elbilar, få info om hur en elbil fungerar och vilka elbilar som finns tillgängliga
på marknaden – i dag och i morgon.
stockholm får
1 0 00 elbilar 2012
Energimyndigheten har gett Stockholms
stad 62 miljoner kronor för att göra Sveriges största teknikupphandling av elbilar,
i samarbete med Vattenfall. Drygt 1 000
elbilar ska köpas in och vara i drift till 2012.
Korta resor med bil
70 procent av alla resor med bil i Sverige
är kortare än 30 km. Det betyder också
att 70 procent av resorna kan genomföras
med dagens elbilsteknologi.
EU samordnar
strategi för elbilar
Nu jobbas för högtryck inom EU med en
övergripande strategi och samordning av
laddsystem och en massintroduktion av
elbilar och elhybrider. EU-projektet Grids
for vehicles, G4V, väntas komma med en
slutrapport i sommar.
Flera elbolag och akademiska institutioner från EU-länderna deltar i arbetet, från
Sverige Chalmers och Vattenfall.
Elbil från Mitsubishi
Nu har de första europeiska elbilarna från
Mitsubishi nått den svenska marknaden.
Priset på i-MiEV ligger på cirka 360 000
kronor.
Efter att ha rullat på japanska vägar i
över ett år kommer så de första riktiga
elbilarna till Sverige. Intresset och efterfrågan är, enligt Mitsubishis återförsäljare
i Sverige, stort från främst företag och
organisationer.
i-MiEV är den första fyrsitsiga elbilen
som serietillverkas i större skala. Den
drivs enbart av el genom lithium-jonbatterier. Bilen är nästan ljudlös och kan köras
upp till cirka 15 mil på en laddning. Elmotorn har 67 hästkrafter och bilens toppfart
är 130 kilometer/tim.
8
Hybridbil med sportbilskänsla som kombinerar eldrift och dieselmotor: V60 Plug-in Hybrid.
Volvo satsar på eldrift
Volvos första seriebyggda elbil, C30 Electric, är ute på marknaden.
Och 2012 är det dags för Volvos nya hybridbil.
V
olvo ökar trycket på sin satsning på miljöbilar. I och med
introduktionen av elbilen C30
Electric finns man definitivt på
marknaden. Och med V60 Plug-in Hybrid,
som lanseras hösten 2012, kommer en miljövänlig bil som kombinerar fördelarna hos
el- och dieselmotorer.
C30 Electric ser ut som en vanlig Volvo
C30 och har samma säkerhet, komfort och
utrymmen som standardbilen. Skillnaden
är att den är helt utan utsläpp och har en
räckvidd på upp till 150 km.
Elmotorn sitter i motorrummet och drivs
av ett litiumjonbatteri. Det laddas i ett vanligt eluttag. Ett helt urladdat batteri tar cirka
åtta timmar att ladda. Bilen har en toppfart
på cirka 130 km/tim och accelererar från 0
till 100 på 10,5 sekunder.
Hösten 2012 är det tänkt att Volvos nya hybridbil ska finnas på marknaden. Med V60
Plug-in Hybrid presenterar Volvo en modell
med elmotor som har en räckvidd på 50
km. Dessutom har modellen en dieselmotor
för längre räckvidd. Kombinationen av de
två kraftkällorna ger ett kraftpaket med
acceleration från 0 till 100 km/tim på 6,9
sekunder.
Föraren kan välja mellan tre körlägen:
Pure. Enbart eldrift. Maximalt 50 km
drift, vilket klarar av merparten av dagligt
pendlande.
Hybrid. Kombination av eldrift och dieselmotorn. Räckvidd med batteripaket och
dieseltank är hela 120 mil.
Power. Kombination av de två motorernas maximala prestanda. Elmotorns snabba
reaktion hjälper dieseln i startögonblicket
och ger en snabb acceleration.
Koldioxidutsläppet för Volvo V60 Plug-in
Hybrid är under 50 gram/km. Bränsleförbrukningen är 1,9 liter/100 km.
Hybridbilen är ett samarbete mellan
Volvo Personvagnar och Vattenfall, som
utvecklat laddningslösningarna. Den presenterades på bilsalongen i Geneve i mars.
De första tio exemplaren av Volvo C30 Electric
gick till Göteborg Energi.
nummer 2:2011
Undvik elolyckor
i sommar!
I sommartider är det på sin plats att se över
säsongens elutrustning. Utrustning som
legat länge i ett förråd kan ha fått skador
som kan orsaka fara.
kontrollera kablar!
Sol, vind, vatten och olika temperaturer kan med tiden göra en kabel till en fara. Se efter
att dina elektriska produkter som kablar och stickproppar inte har synliga fel, som exempelvis sprickor. Vid fel eller brister, kontakta en fackman för reparation eller kassera
produkten.
Japansk fotboll
sparar på el
Inga kvällsmatcher som kräver kostsamma strålkastare. Det är japanska
fotbollsligans bidrag när landet tvingas
spara el efter jordbävningen och kärnkraftskatastrofen i Fukushima. Samtliga
matcher i ligan spelas dagtid under resten
av säsongen.
Även landets basebolliga har flyttat
sina matcher till dagtid för att minska
elkonsumtionen.
Använd jordfelsbrytare!
Bor du i ett nyare hus finns det jordfelsbrytare installerad i fastigheten. Är du osäker,
kontrollera. Om jordfelsbrytare saknas så finns det portabla att köpa.
Vid användning av elprodukter utomhus – till exempel häcksaxar, elgrillar, braständare eller belysning – ska alltid skyddsjordade uttag användas och de ska gärna vara
skyddade av en jordfelsbrytare. Anslut aldrig produkter som används utomhus till
ojordade uttag inomhus.
Testa din jordfelsbrytare!
2–4 procent av installerade jordfelsbrytare fungerar inte som de ska, konstaterar
Elsäkerhetsverket. Ett tips är att använda testknappen på brytaren för att se om den
verkligen fungerar, alltså som man ska göra med brandvarnarna. Detta bör du göra
minst en gång per halvår.
Läs bruksanvisningen!
När du köper en produkt ska du alltid läsa igenom bruksanvisningen så att du använder
den på ett säkert sätt. Om produkten ska användas utomhus ska den vara avsedd för
det ändamålet och hålla rätt så kallad IP-klass. Detta gäller även för skarvsladdar. Tänk
också på att nyinköpt elutrustning ska vara CE-märkt om så krävs. dra ur kontakterna!
Anslut bara elprodukten för utomhusbruk under den tid du använder den. Dra till
exempel ur sladden till elgrillen efter att du grillat klart. Kontrollera att lösa kablar inte
är dragna så att de orsakar fallolyckor, till exempel kablar till fontäner eller pumpar till
bassänger.
Ljusguide för dig
På webbadressen www.ljusguiden.se får
du professionella tips och råd om hur du
kan ljussätta ditt hem. Här finns också råd
för butik och kontor.
Du kan också ladda ned kataloger,
broschyer och produktblad.
Min e
sp
k a f fn
e m a srkeisnso
!
profilen
Inga lösa elkablar!
När gräsmattan ska klippas – se till att ta bort alla lösa elkablar. Om gräsklipparen är
eldriven är det viktigt att du kontrollerar var anslutningskabeln är så att denna inte klipps
av. Lek inte med drakar där det finns elledningar i luften.
Se upp för åska!
Om åskan går är det enklaste skyddet om du är inomhus att du drar ur stickproppen.
Överspänningsskydd som du placerar mellan uttag och stickpropp kan hjälpa till viss
del men är inget fullgott skydd. Glöm inte att blixten även kan gå via telefon- och
antennuttag. Är du utomhus ska du inte använda några elprodukter.
Källa: Elsäkerhetsverket
tim e r
An vä n d vät tm a skin
po r , t
på l a m tum l a r e...
o ch
Linda Bengtzing
sångerska
Vad är din favorit-elpryl?
– Nespresso kaffemaskin.
Vilket är ditt
bästa energispartips?
– Ställa timern på tvätt och tumlare så
de går på natten. Släcka lampor eller
ha timer i rum där man inte alltid är.
9
Lek med supersinnen
Laddad vägskylt
Här laddar du din elbil! I väntan på det
stora genombrottet för elbilar finns nu ett
nytt vägmärke ute på marknaden, framtaget av Transportstyrelsen.
Det nya märket anger var bilägare kan
ladda sitt elfordon. I normalfallet kommer
skylten att kombineras med parkeringsmärken.
Låna elmätare
på bibblan
Allt fler av landets bibliotek har elmätare
för kostnadsfri utlåning. Syftet är att uppmärksamma folk om elförbrukning och
hjälpa dem att sänka sin förbrukning.
Med en elmätare kan du exempelvis få
reda på hur mycket din tv eller den gamla
frysboxen egentligen drar.
foto: Thomas Cato
Fram till september pågår en utställning
på Experimentarium i Köpenhamn som
heter Sinnen. Där kan du bland annat
få en konstnärlig upplevelse omsluten
av ljus.
O
m familjen har vägarna förbi
Danmark i sommar så kan ett
besök på Experimentarium i
Hellerup i Köpenhamn vara värt
en extra omväg. Specialutställningen Sinnen
handlar om människors och djurs fantastiska sinnesorgan.
Utställningen är uppdelad i åtta områden
som bjuder på mer än 35 aktiviteter som
ägnar sig åt bland annat synen, hörseln,
luktsinnet, smaksinnet och känseln och de
mer exotiska magnetiska och elektriska som
vissa djur har.
Här kan du testa vilka möjligheter och be­
gränsningar dessa sinnen har och jämföra
dem med djurens motsvarande sinnen som
ofta skiljer sig markant från människans.
Du kan också utforska utställningens avdelning med luktsinnet, ett annat viktigt sinne
som har stor betydelse för hur människor
reagerar på omgivningen och olika saker.
Många har säkert hört talas om elektriska
ålar och rockor som ger sina byten dödande
stötar. Men det är inte många som vet att
Känn ljuset! På Experimentarium finns olika utställningar som kittlar dina sinnen.
även om människor inte direkt gnistrar,
så alstrar människokroppen ändå en slags
elektricitet som är mätbar. Och det är nog
inte heller många som vet att vissa djur
använder elektriska impulser för att spåra
byten, hitta en partner eller – som fallet är med brevduvor – leverera ett brev. I
avdelningen Känn ljuset kan du också få en
konstnärlig upplevelse där du är omsluten
av ljus.
Färgade turbinblad räddar fåglar
iEnerg
pset
i
t
r
a
p
s
Fy ll disk m aski nen!
De t kos tar 600
kro nor per år om
du dis kar en ma ski n
var je dag. De ssuto m ors aka r det
uts läp p av 50 kilo
väx thu sga ser per
år. Om du alltid
fyll er dis km ask ine n
kan du min ska
kos tna der na och
uts läp pen.
10
Brittiska forskare har kommit fram till att
vita och ljusgrå turbinblad lockar insekter
och dödar fåglar vid våra vindkraftverk.
Den minst attraktiva färgen är mörklila.
Att vindkraftverk och deras turbinblad
är ett hot mot fåglar är väl känt. Forskarna
vid Loughborough University utanför
Leicester avslöjar att turbinbladens färg
påverkar vilka och hur många insekter som
svärmar kring och fastnar på bladen. Det i
sin tur styr hur många fåglar som i jakten
på föda lockas in mellan turbinbladen.
Källa: T T
nummer 2:2011
Energibranschen
söker arbetskraft
Inom de närmaste åren har energisektorn har ett stort
­rekryteringsbehov. Tidningen El har gått igenom vilka
­u tbildningar som ger jobb inom den expansiva branschen.
Text: Eva-Maria Fasth ILLUSTRATION: istockphoto
Här är några exempel på utbildningar
inom energiområdet på gymnasiet:
• El-/energiprogrammet – inriktning
distributionselektriker. Under utbildningen
ingår minst 15 veckors praktik och ett yrkesexamensprov.
• Teknikprogrammet. Här finns möjlighet
att läsa yrkesinriktade kurser eller enbart
teoretiska kurser som ger behörighet till
civilingenjörsutbildningar.
• Naturvetenskapsprogrammet. Ger
behörighet till fortsatta studier vid bland
annat högskola.
När det gäller eftergymnasiala utbildningar kommer Kvalificerad yrkesutbildning (KY) att ersättas av Yrkeshögskoleutbildning (YH) från och med 2013. KY/
YH-utbildningarna är anpassade till det
yrke de leder till och ska ligga i linje med
arbetsmarknadens behov. I en KY/YHutbildning kombineras teori med praktik
("lärande i arbete", LIA , som utgör en
tredjedel av utbildningen). Utbildningarna
leder till kunskaper på teknikernivå och
tanken är att studenten ska finnas i arbete
cirka ett halvår efter avslutade studier.
De högskoleutbildningar som efterfrågas finns vid flertalet fakulteter. Utbildad
personal inom den tekniska och naturvetenskapliga sfären behövs, men behov
finns även inom de samhällsvetenskapliga,
nummer 2:2011
beteende­vetenskapliga och
ekonomiska områdena.
Carolina Nilsson är en av de
efterfrågade studenterna. Hon är 30
år och studerar tredje terminen på Energitekniker med inriktning vindkraft.
– Jag har bestämt mig för att satsa på
en yrkeskarriär som servicetekniker inom
vindkraft. Efter att ha varit ute och rest sen
jag slutade gymnasiet, så kände jag att det
var dags att göra något helt annat.
– Vindkraft är något som alltid har
intresserat mig. Jag gick en grundkurs i
vindkraft på högskolan, läste matte och
fysik och nu är jag här. Det blev väldigt rätt,
säger Carolina Nilsson.
Några exempel på utbildningar inom
energiområdet från högskolan:
• Ingenjörsutbildningar med inriktning
elkraft finns vid högskolan i Väst och vid
KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i
Stockholm.
• Hösten 2011 startar en ny elkraftingen­
jörsutbildning i norr genom ett unikt
sam­arbete mellan energibranschen och
Umeå universitet, Luleå tekniska universitet
och Mittuniversitetet. Utbildningen ges på
distans.
– Utbildningen ligger helt rätt i tiden, och
det känns bra att ligga i framkant i arbetet
med att säkra branschens rekryteringsbehov.
Satsningen är ett viktigt steg i arbetet med att
intressera framtidens medarbetare för branschen, säger Sofia Sekund, som arbetar med
skol- och rekryteringsfrågor på Svensk Energi.
– Utmaningen för energibranschen är
att intressera framtidens medarbetare för
energiområdet, som är en framtidbransch.
Branschen erbjuder dessutom stora utvecklingsmöjligheter.
Störst är behovet av elkraftsingenjörer,
underhållsingenjörer och driftoperatörer/
drifttekniker. De verksamheter inom energibranschen som har störst behov av nyrekryteringar är kärnkraft, eldistribution och
kraftvärme. Även vindkraft- och vattenkraftsektorn är i stort behov av ny personal. Allt
enligt Svensk Energis arbetsmarknadsanalys
över förväntat anställningsbehov inom energibranschen åren 2010–2014.
Foto: Henrik Ansgarius
E
nergibranschen behöver till och med
2014 rekrytera tusentals nya medarbetare. Arbetsmarknadsanalyser från
Svensk Energi visar att nya medarbetare behövs inom alla yrkesgrupper, men
det största behovet är högskoleingenjörer.
Den mest efterfrågade yrkeskategorin är
elkraftsingenjörer.
Orsaken till bristen på arbetskraft är stora
pensionsavgångar, otillräckligt antal utbildningsplatser på ingenjörsutbildningar och
för få sökande till tekniska utbildningar.
Det finns många utbildningsvägar för
jobb inom energibranschen. Den nya gymnasieskolan införs hösten 2011 och Svensk
Energi är med i det Nationella program­
rådet för El- och energiprogrammet.
Carolina Nilsson är en av unga som satsar på energibranschen, men fler behövs! Carolina går utbildningen
Energitekniker med inriktning vindkraft i Varberg. Här gör hon underhåll av vindkraftverk under LiA – lärande
i arbete.
11
Allt fler vill ta vara på havets energi
Det finns ett ökat intresse runt om
i världen att ta vara på energi från
vågor och tidvatten. Flera bolag både
i och utanför Sverige står i startgroparna att pröva sin teknik. Tidningen
El berättar vad som sker på området.
Text: Ann-Sofie Borglund
P
otentialen för att ta vara på vågenergi och tidvattenenergi, så kallad
marin energi, är enorm. Det finns
också stora fördelar med denna
elproduktion: det går att producera stora
mängder el, tidvattens rörelser är helt förutsägbara, vågkraft har en lång drifttid och
båda ger liten påverkan på miljön. Det finns
en rad olika lösningar för havsbaserade
kraftverk där man omvandlar energi till el,
men få kommersiella anläggningar.
– Det finns många tekniska idéer om hur
man ska ta vara på havets energi men ingen
dominerande design. Det kan jämföras med
vindkraft där tre rotorblad är den helt dominerande designen, säger Lars Bergdahl,
professor vid Chalmers Tekniska Högskola,
som har jobbat med vågkraft till och från
sedan 1970-talet.
– Utvecklingen har stått och stampat
sedan 1970-talet. Då fanns det idéer men
också ett överskott av billig el, vilket gjorde
att ingen ville satsa på en ny teknik. De
senaste fyra åren kan man dock se ett uppsving och ett rejält ökat intresse för vågkraft
både i Sverige och internationellt.
Att det under de senaste åren har skett en
uppgång beror på den ökade efterfrågan
på el och då helst producerad av förnybara
källor. Anledningen till att det trots detta
inte skett något kommersiellt genombrott
beror bland annat på att det krävs kunskap och kapital för att utveckla tekniska
lösningar som klarar att verka i en extrem
miljö med höga vågor. Kraftverken behöver
dessutom helst gå hela tiden, för att åka ut
och reparera anläggningar till havs är både
krångligt och dyrt.
– Vågkraft anses ha
en större potential,
medan tidvattenteknik troligen kommer
att få ett snabbare
kommersiellt genombrott, säger Charlotta
Ekman, ekonomichef
på Minesto.
USA, Storbritannien, Portugal och
Spanien tillhör de länder som satsar mest
på våg- och tidvattenkraft. I Sverige finns
sex bolag som arbetar med lösningar kring
marin energi. Det svenska företag som
har kommit längst är Seabased Industry,
som under 2011 ska bygga en av världens
största vågkraftsparker i havet nordväst
om Smögen. Deras teknik baseras på
vågkraftsaggregat som placeras på havsbotten. Aggregaten är sammankopplade med
bojar på ytan som fångar upp vågornas
rörelseenergi, vilken omvandlas till elenergi
i generatorerna.
Inom tidvattenteknik har svenska Minesto
utvecklat ett nytt sätt att producera el.
Under vattenytan sveper deras undervattensverk fram och tillbaks i sin lina. Det ser
ut som en flygande drake fast under vattenytan. ”Drakens” vinge bär på en turbin,
en generator och ett roder som styr vingen
i åttor eller cirklar. I vajern som håller
fast vingen transporteras strömmen som
genereras. Företaget ska under 2011 bygga
en demonstrationsanläggning utanför
Nordirlands kust.
– Vågkraft anses ha en större potential,
medan tidvattenteknik troligen kommer att
få ett snabbare kommersiellt genombrott,
säger Charlotta Ekman, ekonomichef på
Minesto.
Minesto (utsedd av engelska Times för
att ha tagit fram en av de 50 mest intressanta uppfinningarna under 2010) och Chalmers har med stöd från Västra Götalandsregionen – tillsammans med de svenska
vågkraftsbolagen Vigor Wave Energy, Ocean
Harvesting Technologys, Waves4Power och
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
SSPA (konsultbolag som arbetar med bland
annat marin miljö och säkerhet) – kraftsamlat sig kring marin energiteknik. Vid
årsskiftet bildades centrat Ocean Energy
Center för att strategiskt arbeta med frågor
rörande vågkraft och tidvattenteknik.
– De svenska företagen inom våg- och
Svenska Minesto har utvecklat ett nytt sätt att producera el genom att ta vara på tidvattnet.
12
tidvattenkraft kommer framförallt att ha
sina kunder utanför Sverige, men genom att
bygga upp ett innovations- och kunskapsklimat här så kan vi stanna kvar och jobba
med bland annat forskning och produktion. Kunskapsutveckling skapar innovation
och ju fler bolag som startas inom våg- och
tidvattenkraft desto större chans att bolagen
kan utvecklas och bli starka. Förhoppningsvis kan Ocean Energy Center bidra till en
positiv spiral, säger Charlotta Ekman.
nummer 2:2011
el?
Ha r du fr åg or om
50 må n–f re 9–12,
byr ån, tel 08- 522 789
att ring a Elrå dgi vni ngs
om
gen
a
fråg
din
ll
se
Stä
um entern as.
via hem sid an ww w.kons
dsf ritt
elle r ski cka din fråg a
änd ig byr å som kos tna
lvst
sjä
en
är
å,
byr
ngs
dgi vni
elrå
as
en.
ern
ent
nad
ark
sum
Kon
or som rör elm
sam t väg led nin g i fråg
info rme rar och ger råd
Nedgrävda elledningar
ger ökad leveranssäker
frågor & svar om:
ELRÅDGIVNING
Varför betalar jag olika elnätsavgift för
villan i Stockholm och sommarstugan i
Jämtland?
Alla elnätföretag har olika förutsättningar
för att bedriva sin verksamhet. Elnätsavgifterna baseras på den kostnad som
ditt lokala elnätsföretag har för drift och
underhåll samt distribution. Avgifterna kan
skilja mellan olika företag. Skillnaden beror
bland annat på ledningslängd, geografi
och markförhållanden som är av stor betydelse för vad det kostar att driva elnätet.
Andra faktorer är effektivitet och företagens avkastningskrav. Det är dock främst
avståndet mellan varje kund som förklarar
de skillnader som finns mellan olika elnäts­
företags avgifter. Ju glesare nät desto
högre blir avgiften.
Statistik visar att den totala kostnaden
i genomsnitt för en småhusägare (med en
årsförbrukning på 20 000 kWh) fördelar sig
på 43 procent för elhandel, 18 procent för
elnät och 39 procent för energiskatt och
moms.
Är det bra att binda elpriset under
sommaren?
Det finns tyvärr inget enkelt svar på frågan.
Vissa år har det varit förmånligt att binda
sitt elavtal på våren eller sommaren, andra
år vid andra årstider. De bundna prisavtalen styrs bland annat av världskonjunkturen och bränslepriserna.
I motsats till det rörliga spotpriset, påverkas de fleråriga avtalen ganska litet av
det tillfälliga läget med elproduktionen, till
exempel om vatten- eller kärnkraften går
för fullt eller inte. Om man väljer att binda
sitt elpris men vill gardera sig mot risken
att ha gjort det vid fel tidpunkt kan man
betala extra för en omteckningsrätt, vilket
nummer 2:2011
många elhandelsföretag erbjuder som ett
tillägg. I skrivande stund (april) kostar de
bundna prisavtalen enligt prisjämförelsen
Elpriskollen från ca 105 öre och uppåt,
medan de rörliga prisavtalen (för mars)
kostade ungefär 10–12 öre mer per kilowattimme.
Eftersom fyllnadsgraden i de nordiska
vattenmagasinen varit under det normala
under vintern och våren är det osäkert om
det rörliga priset blir lågt under sommaren,
även om efterfrågan på el då är mindre.
Vi hyr säsongsplats på en camping.
Vi betalar 150 öre per kilowattimme,
det måste väl ändå vara oskäligt, jag
trodde inte vem som helst fick tjäna
pengar på att sälja el?
Elmarknadens regler säger att det normalt
endast är elnätsföretag som får bedriva elnätsverksamhet och elhandelsföretag som
får bedriva elhandel. Särskilda regler gäller
däremot för avgränsade interna elnät, som
till exempel vid en campingplats eller en
båtmarina. I sådana områden krävs inte tillstånd för elnätet och avgifterna övervakas
inte av någon myndighet.
Det är i stället rimligheten i avtalsvillkoren som avgör vad som är tillåtet. I en
del sådana fall tillämpas arrende- eller
hyreslagstiftningen och tvister kan avgöras
av Arrende- eller Hyresnämnden.
Beträffande elkostnaden kan som
jämförelse nämnas att enligt SCB, var
totalkostnaden i snitt för kunder med eget
elabonnemang år 2010 ca 180 öre per
kilowattimme (kwh) för en kund som förbrukade mellan 2 500 och 5 000 kwh per
år. För en hushållskund som förbrukade
15 000 kwh eller mer var snittkostnaden
cirka 140 öre.
Allt fler elledningar i Sverige har grävts ned.
Det har gjort att strömavbrotten vid dåligt
väder har blivit färre. Enligt en sammanställning som branschorganisationen gjort är
leveranssäkerheten nu 99,99 procent! Den
genomsnittliga tiden vid strömavbrott per
kund och år är nere på drygt 60 minuter.
– Jämfört med andra länder som har elnät
av motsvarande karaktär ligger vi definitivt på
medaljplats, säger Matz Tapper, teknikansvarig på Svensk Energis nätenhet.
Sedan drygt tio år har de svenska elnätsföretagen satsat cirka 40 miljarder kronor
på att värdesäkra elnäten, främst genom att
gräva ned kablar. Arbetet påskyndades efter
stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.
Förslag på
timvis mätning
Inför timmätning, så
att kunderna har större
möjlighet att påverka sina
elkostnader. Det föreslår
Energimarknadsinspektionen (EI) i en rapport till
regeringen,
Trots att månadsvis mätning nyligen införts föreslår EI nu att Sverige
så snart som möjligt bör övergå till timvis
mätning. Kunderna måste få betydligt större
möjlighet och incitament att påverka sina
elkostnader, menar EI och föreslår att timmätning införs för alla kunder med en årsförbrukning över 8 000 kWh – vilket är cirka 1,5
miljoner elkunder (merparten av de som bor i
villa med elvärme).
Syftet med timmätning är att det ska
uppstå en direkt koppling mellan det timvisa
pris som sätts på den nordiska elbörsen och
det pris som kunden möter varje timme. Så
ser det inte ut i dag. I stället möter kunden ett
genomsnittspris för hela månaden.
Införande av timvis mätning ger kunderna
större ekonomiskt incitament att undvika
förbrukning under de timmar då priserna är
högst. Det stabiliserar priset på råkraft och
minskar producenternas potentiella möjligheter att ensidigt bestämma elpriset. Det bidrar
till att effektbristsituationer kan undvikas och
leder dessutom till en minskad miljöpåverkan
när fossilbaserad topplastproduktion kan
undvikas.
EI föreslår att timmätning införs med start
senast 2015.
13
Polardjur i nytt ljus
Naturhistoriskas fasta utställning Polartrakterna har
ljussatts på ett helt nytt sätt. I stället för den tidigare
gråmurriga miljön kan man nu uppleva alla djur i ett
effektfullt, luftigt flödande ljus.
TEXT: LARS ABELIN Foto: Staffan Waerndt/Naturhistoriska museet
P
olartrakterna på Naturhistoriska riksmuseet i
Stockholm är en av världens största utställningar
om livet i polartrakterna. Efter att ha varit stängd
under ett år för en genomgripande ansiktslyftning
finns valarna, pingvinerna, isbjörnarna och alla andra
polardjur nu att beskådas igen – i nya miljöer.
LED-spotlights och infärgade, blå lysrörsarmaturer
lyser upp hela utställningen, allt från det gigantiska
valskelettet till sjöfåglarna i glasmontrarna. Redan vid
entrén möts man av en blå ocean på fonden bakom de
stora skeletten. Fonden består av 50 x 6 meter stort tyg
med tryckt undervattensmotiv – bakbelyst av ett LED-nät
av vita dioder.
Utställningen knyts samman av en ny berättelse som
skildrar djuren och växterna ur deras perspektiv och hur
de har anpassats till det hårda klimatet med långa perioder av totalt mörker, sträng kyla och extrem torka.
– Vi vill att besökarna ska få känslan av att vara i polartrakterna och den närmaste upplevelsen de kan få utan
att åka dit, säger Jan-Olov Westerberg, överintendent och
chef för museet. Det är en spännande och lärorik utställning som ger en verklighetstrogen bild av hur djuren klarar sig i det extremt hårda klimatet i Arktis och Antarktis.
I Polartrakterna ingår också en av Europas mest omfattande utställningar om valar. Här kan besökarna uppleva
dem på nära håll, höra hur de låter, känna på skelettdelar
och lära sig om deras sociala liv De fyra största valskeletten som visas är blåval, gråval, kaskelott och grönlandsval,
Den 700 kvadratmeter stora utställningen är pedagogiskt uppbyggd i två plan, med Arktis, Nordpolen på övre
planet och Antarktis en trappa ned i sydläge.
Mer info: www.nrm.se
14
nummer 2:2011
Energilexikon
1 kWh (kilowattimme,
1 000 Wh) kostar ungefär
1,30 kr och räcker för att
driva en TV i 10 timmar eller
en brödrost i 1 timme.
ELIQ är en energidisplay som visar hushållets elförbrukning
i realtid och hjälper konsumenten att spara tusenlappar.
Displayen som
minskar din elräkning
ELIQ är en energidisplay som visar hushållets elförbrukning i realtid och hjälper
dig som elkonsument att spara pengar.
ELIQ läser av elförbrukningen med
en liten sändare som monteras med
dubbelhäftande tejp på elmätaren och
som skickar trådlöst informationen till
pekskärmen någonstans i hemmet. Den
3,5 tum stora pekskärmen visualiserar
sedan elförbrukningen i ett antal realtids-,
prognos- och historikvyer, som man
navigerar mellan med fingerrörelser likt på
en iPhone.
Flera studier på området visar att en
display i hemmet som visar elförbrukningen i realtid leder till beteendeförändringar som ger stora energibesparingar.
En svensk undersökning (Magnusson
2007) visade på besparingar upp till 24
procent av förbrukningen av hushållsel.
ELIQ lanseras av Göteborgsföretaget
Exibea och går att beställa på
www.exibea.se eller genom ett antal energiföretag runtom i landet.
Mässa drivs med vindkraft
Svenska Mässan drivs numera med vindkraftsel.
nummer 2:2011
Svenska Mässan i Göteborg
drivs från och med 2011 av vindkraftproducerad el. Hela Svenska
Mässan-koncernen, inklusive
Hotel Gothia Towers, täcker
därmed sitt årliga elbehov med el
från vindkraft.
Svenska Mässan räknar
med att köpa in 14 500 MWh
vindkraftproducerad el från
leverantören E.ON. Som en direkt
konsekvens minskar det årliga
utsläppet av koldioxid med 2 683
ton.
– Visserligen blir det något dyrare, men vi ser det som att vi tar
ytterligare ett steg mot en grön
mötesplats, säger Petter Ullberg,
vice VD på Svenska Mässan.
1 MWh (megawattimme)
Motsvarar den energi som en
familj på fyra personer använder för matlagning under ett år.
1 MWh = 1 000 kWh.
1 GWh (gigawattimme)
Motsvarar ungefär elåtgången för 40
elvärmda normal­v illor under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh.
1 TWh (terawattimme)
Motsvarar ungefär den energimängd
som Sverige använder under ett
dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh.
Ampere
Enhet för strömstyrka.
Har beteckningen A.
Energi
Effekt x tid. Energi kan varken
produceras eller konsumeras,
utan endast övergå från en form
till en annan. Exempel på energi­
råvaror är olja, kol, gas och bio­­
bränslen.
Effekt
Den mängd arbete som kan
utföras tillfälligt, till exempel under
en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet.
W (Watt)
Enhet för effekt. Den inter­­nationella standardenheten
är uppkallad efter James Watt
(1783–1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare.
Wh (Wattimme)
Den energi som förbrukas
då effekten 1 watt utvecklas
under 1 timme.
Källa: Svensk Energi
15
Kyrkan mitt i byn. Italienska staden Tocco da Casuaria har blivit
ett gott exempel på hur man kan införa vindkraftsproducerad el.
Stad rik
på vindkraft
Den lilla staden Tocco da Casauria, ungefär mitt i
Italien, drivs helt av förnybar energi. Överskottet
säljs och ger invånarna sänkta skatter och avgifter.
Tocca da Casuria – med cirka 2 700 invånare, beläget på
södra sidan av Pescarafloden, ungefär fyra mil in i landet
från Adriatiska havet – är ett bevis på att förnybar energi
kan vara lönsamt även för småstäder.
Staden har låtit installera fyra vindkraftverk, som genererar 30 procent mer energi än vad invånarna själva använder.
Förra året tjänade staden cirka 1,5 miljoner kronor på sin
överskottsel.
Överskottet gjorde det möjligt att slopa lokala skatter
och avgifter för sophämtning och att exempelvis kraftigt
förbättra stadens gaturenhållning.
Stadens fyra vindturbiner drivs av ett privat bolag som
säljer el till det nationella italienska elnätet. Staden får del i
inkomsterna genom att man arrenderar ut marken som används för snurrorna, samtidigt som staden får del av vinsten
från försäljningen av el.
Framgångarna i Tocca da Casuria har uppmärksammats
internationellt av bland andra tidningen New York Times.
Enligt den italienska miljöorganisationen Legambiente finns
det runt om i Italien fler än 800 liknande byar som levererar
mer energi än de förbrukar.
Exemplet Tocca da Casuria är förstås något som får
det att vattnas i munnen på flera glesbygdskommuner i
Sverige…
Ljus- & energidesign
Mikrougn med rund design
Mikrovågsugnen Max elegant rundade design
drar inte bara blickarna till sig. Den tar dessutom
mindre plats än en vanlig mikrovågsugn.
Fronten består av en slät glasyta och det
integrerade handtaget lyfter fram ugnens minimalistiska design. Den kompakt rundade baksidan
förstärker ytterligare formspråket och skapar
ugnens lekfullt attraktiva uttryck.
Förutom sin speciella design har mikrovågsugnen Max alla senaste tekniska funktionerna för
snabb och enkel matlagning.
Max tillverkas av Whirlpool och kostar cirka
1 700 kronor i vitvaruhandeln.
Lysande fluga
Armaturen Mademoiselle Filou från Oligo finns
i två olika modeller. Den ena kan användas som
bordslampa, för väggen eller i taket. Den andra
modellen är för montering på Oligos 230V skensystem Check-In.
Mer info: www.ljusihus.se
Källor: Teknik 360, Ny Teknik
16
nummer 2:2011
Designad elradiator
Tamaris rena skarpa linjer producerar en påtaglig känsla av styrka
och skönhet. Med sin väggmonterade trådlösa termostat som kan
styra flera radiatorer med en enda
fjärrkontroll gör Tamari ett djärvt visuellt intryck utan att vara överdrivet
utsmyckad.
Tamari är en elektrisk, vätskefylld
radiator, tillverkad i hållfast stål och
med vit epoxylackering. Den har
elektronisk termostat med digital
display, trådlös och programmerbar
i sex lägen. I serien av designade
elradiatorer ingår även Yali och
Epok. Radiatorerna saluförs av
LVIprodukter.
Mer info: www.lviprodukter.se
Lampa med inbyggd dimring
Doors Dimming är en lågenergilampa med
inbyggd dimringsfunktion. Du får önskad belysning med ett par klick på strömbrytaren.
Lampan finns i olika versioner och ljusstyrkor, och med både E27- och E14-sockel.
Genom att trycka på strömbrytaren kan man
skifta mellan 100, 66, 33 och 5 procent av
ljusstyrkan. På så sätt kan man enkelt skifta
från exempelvis läs- till mysbelysning.
– Det betyder att du kan få läs- eller mysbelysning efter behov utan att behöva installera
dimrar. Det är bara att skruva i lågenergilampan och klicka på strömbrytaren så ändras
ljusnivån, säger Malin Svensson, informationsansvarig på Megaman Sverige, som marknadsför lampan på den svenska marknaden.
Aliens-lampa
Hjälp, utomjord­
ingarna kommer!
Och de laddar till
och med upp våra
kor till sina rymdskepp.
Den fantasifulla
The Alien Abduction
Lamp finns på www.
abductionlamp.com.
En påse med ljus
Prisat ljus i Gyllene Hallen
Göteborgsbaserade ljusföretaget LumenRadio
har för andra året i rad tilldelats PLASA Awards for
Innovation på världens största mässa för scenbelysning i London. LumenRadio fick priset för utvecklingen av CRMX, en automatisk och anpassningsbar
trådlös teknik för belysning.
LumenRadio har senaste året gjort prestigefulla
installationer som Storkyrkan inför det kungliga
bröllopet, Gyllene Hallen i Stockholms Stadshus,
Dramaten och Riksteatern.
LumenRadio har även samarbetat med Energimyndigheten, Lunds universitet, Riksbyggen och
Fagerhult inom energieffektiv utomhusbelysning. Bostadsområden i Helsingborg och Luleå har övergått
till moderna energieffektiva LED-armaturer utomhus
med smart trådlös ljusstyrning.
nummer 2:2011
Bag of Light är en designlampa vars konstruktion gör att man enkelt kan byta ut lampskärmen
mot en vanlig plastpåse. Bakom konceptet står
Stockholmsföretaget Dornick Design som med
sin formgivning vill ifrågasätta dagens konsumtionsvanor.
Varje år produceras tusen miljarder plastpåsar
varav en procent återvinns.
Detta fick formgivarduon Oskar Zaar och Adrian Faber att fundera
kring hur man på ett nytt sätt kan använda sig
av begreppet återanvändning.
– Vi vill med Bag of Light visa att objekt inte
har fasta ändamål, utan att det är vi själva som
bestämmer vad någonting är ämnat för, säger
Oskar Zaar.
Den medföljande lampskärmen består av ett
miljövänligt material och tillverkas i Stockholm.
Dess grafiska mönster skapas av ljus och är
resultatet av en egen tryckteknik kallad Dornografi. Bag of Light är avsedd att användas med
LED- eller lågenergilampor. Bag of Light kostar
cirka 1 600 kronor.
Mer info: www.dornickdesign.com
17
Krysset 2:2011
nyttiga länkar
Vill du veta mer om din el och om
energi? Det finns flera myndigheter
och organisationer du kan vända dig
till. Här får du några användbara tips:
• Svensk Energi
Energiportal med fakta om el och
elmarknaden.
www.svenskenergi.se
• Konsumentverket
Fakta om alla slags uppvärmnings­
system och hur du med enkla
åtgärder spar energi.
www.energi.konsumentverket.se
• Konsumenternas elrådgivningsbyrå
Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och
rådgivning.
www.konsumenternas.se
• Elsäkerhetsverket
Lär dig undvika elolyckor och
elbränder. Tips och information.
www.elsakerhetsverket.se
• Energimyndigheten
Tips om hur du kan påverka din
energikonsumtion och sänka energi­
kostnaderna. Här finns också en
lista som kommunvis presenterar
din energirådgivare.
www.energimyndigheten.se
• Energilexikon
En skattkista fylld med energi­
relaterade ord. Här kan du söka
på ord och begrepp.
www.energilexikon.nu
• Nord Pool
korsord: Lasse Widlund
Vill du få mer information om hur
den nordiska elbörsen fungerar, så
kan du läsa här.
www.nordpool.com
kupong Lösningen sänds senast den 30 juni 2011 till:
Elkrysset nr 2-11, Tidningen EL, 101 53 Stockholm eller
Pristagare & lösning
e-posta orden i färgade rutorna till [email protected]
Krysset 1:2011
1:a pris LED ficklampa
Kenneth Berggren, Sävsjö
Namn
2:a–10:e pris
En lågenergilampa
Postadress
Priser:
1:a pris Energimätare med grenuttag
2:a–10:e pris En lågenergilampa
18
www.clasohlson.se
Adress
Ella-Britt Toffer, Trädet
Kenneth Lundström, Altersbruk
Rudolf Hjalmarsson, Torpshammar
Per Thomelius, Boden
Jan G Bruhn, Tomelilla
Astrid Ivarsson, Tvååker
Kalle Frandén, Erikslund
Kerstin Bergström, Ekerö
Lars-Erik Sjöberg, Vikarbyn
nummer 2:2011
FOTO: Interactive Institute
är!
Ha l l å d
Anne Edland
Tf chef för avdelningen
för kärnkraftssäkerhet vid
Strålsäkerhetsmyndigheten
Den svenska lysande sladden visualiserar energi, vilket väckt stor uppmärksamhet.
Lysande sladd avslöjar
din elanvändning
När tidskriften Time i november utsåg 2010 års bästa
uppfinningar fanns en svensk förlängningssladd på den
globala 50-listan. Den visar hur mycket el du gör av med.
G
renuttag används dagligen i
de flesta hem som ett sätt att
”transportera” energi till de
produkter vi använder varje
dag. Power-Aware Cord är en ny utformning för elektriska grenuttag där sladden
är utformad för att visualisera energi.
Med ett pulserande blått ljus som
”rinner” genom sladden åskådliggörs
mängden el som används för stunden, Ju
mer ström, desto snabbare och ljusstarkare blå spiral
Tanken bakom Power-Aware Cord är,
som namnet antyder, att bli medveten om
nummer 2:2011
hur mycket energi du använder. Detta kan
inspirera till att du utforskar och reflekterar över energiförbrukningen av elektriska
apparater i hemmet. Produkten har tagits
fram av Interactive Institute, Stockholm,
inom ramen för projektet Static!
En annat svenskt företag hamnade
också på Times bästa uppfinnings-lista.
Det var Göteborgsbaserade Minesto som
premierades för en undervattensdrake
med turbin och generator som tar till vara
den energi som finns i tidvattnet.
För mer info: www.tii.se
Många oroar sig över kärnkraften
efter olyckan i japanska Fukushima
i våras, hur oroliga behöver vi vara
för ett haveri vid våra svenska kärnkraftverk?
– I dagsläget har vi inte gjort någon annan
riskbedömning än tidigare, men händelsen ger så klart upphov till frågeställningar. Dessa är det för tidigt att uttala sig om.
Både SSM och tillståndshavarna behöver
analysera Fukushima-händelsen för att
kunna göra en bedömning av hur händelsen påverkar vår bedömning av säkerheten vid de svenska reaktorerna. Dock
kan nämnas att de svenska reaktorerna
är analyserade att klara totalt bortfall av
elkraft med härdsmälta som följd utan
allvarlig omgivningskonsekvens.
Sverige har i dag tre aktiva kärnkraftverk med sammanlagt tio reaktorer
– Ringhals (4), Oskarshamn (3) och
Forsmark (3). Vad är den allvarligaste
incidenten som hittills drabbat någon
av reaktorerna?
– Två allvarliga incidenter har inträffat
vid de svenska reaktorerna. Den första
var silhändelsen i Barsebäck reaktor 2
1992, som innebar att lösryckt isolering i
reaktorinneslutningen delvis blockerade
sugsilarna till nödkylsystemet för reaktorn.
Den andra var el-störningen i Forsmark
reaktor 1 som 2006 innebar att två av
fyra dieselaggregat för reservkraftförsörjningen inte startade som förväntat i samband med att yttre nät föll bort. Dessa
händelser ledde aldrig till några skador
vare sig på reaktorn eller i form av något
utsläpp, men man måste nog säga att det
blev ordentliga tankeställare då händelserna var mycket allvarliga och kunde lett
till allvarliga konsekvenser. Därför var det
av stor vikt att man kunde lära av dessa
händelser. Båda dessa händelser ledde
till utvärdering och erfarenhetsåterföring
inom branschen och till alla världens
reaktorer.
19
El gör skillnad.