Resurscentrum Konst slutrapport
Resurscentrum Konst 2012 - 2015 Slutrapport / utvärdering Innehållsförteckning Slutrapport Utvärdering Bilagor Ekonomi Kronologi Fördelade projektmedel Internationellt/AIR Barn o unga Tagtool Kriterier konstkartan Deltagare referensgrupp 3 9 39 40 42 43 44 46 48 48 Resurscentrum konst Västernorrland 2012-2015 Resurscentrum Konst (RCK) med ett väl fungerande regionaltsamarbete bidrar till att utveckla Västernorrlands infrastruktur på konstområdet. Det saknas en samlande kraft som kan vara konstens språkrör samt en drivande och tydlig part att arbeta med. Målet är att RCK ska vara en mötesplats där bildkonst möter sin publik, näringsliv och offentlig sektor på en nationell och internationell nivå. Från projektbeskrivningen. Inledning. Projektet Resurscentrum Konst har pågått mellan 2012-05-01 och 2015-0431. Projektledningen har bestått av Mats de Vahl, Lisa W Carlson (t.o.m. 2014-08-31), Maria Lagerborg (fr.o.m. 2013-01-01). En utvärdering är utförd av Catarina Lundström. Den här texten är projektledningens reflektioner på projektet Resurscentrum Konst (RCK) . Att utveckla och skapa mer resurser inom konstområdet har varit projektets utgångspunkt. Här redovisar vi vårt arbete och några synpunkter som växt fram under projekttiden och de utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet med konstområdet. Mötesplatser. I Västernorrland är resurserna inom konstområdet spridda runt om i länet, på kollektivverkstäder, ideella föreningar, museer, utbildningar, institutioner, kommuner, konstföreningar m.fl. Fyra av dessa platser har i projektet fått rollen som Mötesplatser för konst. Där har bjudits in till de inledande dialogmötena och även hållits samtal, workshops och fortbildningar. Också ett sätt att stärka och utveckla nätverket inom konstområdet. Mötesplatserna är: Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad, Järnsta kulturförening, Kollektiva Konstnärsverkstan Härnösand och Kulturbank 2.0, Ånge. I Sundsvall samarbetade projektet med Illustratörcentrum norr för att skapa en mötesplats vid tre Afternoontea träffar. Dialogmöten. 2013 genomförs en inledande turné till fem platser i länet med dialogmöten, för att presentera och diskutera projektet och vad som är på gång på respektive plats. Alla möten inleddes av Björn Eriksson som uppförde variationer av sitt ljudverk baserat på ljud från Höga Kusten bron. Samtal kring frågeställningar där resultatet las ut på hemsidan. Besökta platser: Örnsköldsvik, Härnösand, Järnsta i Nordingrå, Ånge och Sundsvall. Referensgruppen. Inbjudan att ingå i referensgruppen har gått ut till intressenter och målgrupp för projektet. Gruppen var stor och runt ett 20-tal har deltagit i de tre möten som hållits. Också ett möte om webb och kommunikation har hållits med en del av gruppen. Mötena har haft formen av arbetsmöten med frågeställningar som är aktuella i projektet. En sammanställning läggs sedan ut på hemsidan. Vi har sett ett stort engagemang från deltagarna där både konkreta förslag på aktiviteter och övergripande utvecklingsfrågor diskuterats. Att även fortsättningsvis ha en grupp för dialog kring olika frågor är något vi gärna ser. Representanter från konstnärsorganisationer, utbildningar, universitet, visningsplatser och föreningar skulle kunna ingå. 3 Kommunikation och transparens. Det har varit målet för skapandet av en ny hemsida och ett nyhetsbrev. På webben uppdateras löpande det som är länets resurser inom konstområdet. Allmänna utlysningar av utställningar och uppdrag, redovisning av de bidrag som betalas ut och genomförda projekt. Alla ska ha möjlighet att anmäla sitt intresse, komma med en synpunkt eller bli inspirerade av det som gjorts. Ett nyhetsbrev med totalt 10 nummer har utgivits under projekttiden. Utveckling av konsttidningen Volym har inletts och får en fortsättning hösten 2015 med samarbete med de övriga norrlandslänen och HumlabX på Umeå universitet. Volym har 6723 användare. Konsten som näring. Den del av projektet som kallas Produktion av konst, är ett sätt att skapa förutsättningar att pröva ett mer samtida konstbegrepp. Idén kan komma från konstnär eller annan, verket skall vara offentligt, projektet betalar konstnärernas arvode, en samarbetspartner står för resten och hela processen redovisas under tiden på sociala medier. Totalt fem produktioner har genomförts. Tre kommunala bostadsbolag, Länsstyrelsen och Länsmuseet Murberget har varit partner i projekten Önskeliden, Container 2.0, Konstrummet Falken, Läget och Kiörningsgården. Att stärka konstutövarnas roll har varit en viktig del i projektet. Genom fortbildningar, träffar och workshops utvecklas nätverk och kunnande. Fortbildningar har hållits i att skriva Artist Statement, göra bra projektansökningar, använda Tagtool och i grundläggande smide. Träffar i form av tre Afternoontea i Sundsvall, mingel och middag på Järnsta kulturförening och Branschdagar för konst, med deltagare från hela Norrland som avslutning. Att som verksam inom konstområdet vara sökbar och kunna hitta andra är nödvändigt. Under projekttiden startades en uppdatering av den Konstkarta på hemsidan som funnits länge. Med nya kriterier, bättre presentationsmöjligheter och sökfunktioner blir den ett bra verktyg för användarna. Utmaningar och möjligheter Konstpedagogik. Det kan vara ett bra verktyg för att nå barn, unga och nya målgrupper. Verksamhet finns på museer, skolor och drivs av enskilda konstnärer och kulturföreningar. Spridda aktörer och svagt nätverk är en utmaning. I projektet har utbildningsinsatser och stöd till konstpedagogiska projekt utdelats men ytterligare insatser är nödvändiga vilket utvärderingen också visar. Därför kallar konstkonsulenten under hösten till ett rådslag med aktörerna för att utveckla nätverket och samordna insatser inom området 4 Nätverk med mötesplatser. De fyra mötesplatser för konst, som projektet arbetat med har inneburit ökad kontaktyta och kommunikation och många bra och stimulerande samarbeten. Det arbetssättet kan utvecklas ytterligare för att stärka nätverket inom konstområdet. Tagtool och ny teknik. Den satsning på ny teknik som projektet gjort har genererat många samarbeten, utvecklat pedagogiska metoder och gett möjlighet till nya konstnärliga uttryck. Att fortsätta och utveckla utlåning i samarbete med Länsmuseet Murberget vore önskvärt. Att hitta bra former för detta är en utmaning att samarbeta kring. Webb och nyhetsbrev. Under projekttiden har det byggts upp en webbsida och ett nyhetsbrev har getts ut. De har varit viktiga verktyg för kommunikation och för att göra det som sker inom konstområdet synligt. Den kommer att flyttas in i Landstingets webb för ökad tillgänglighet. Nyhetsbreven kommer i fortsättningen från Konst Västernorrland. Produktion av konst och projektmedel. Att konstområdet har projektmedel att fördela är viktigt och under projekttiden har det tillförts resurser för 5 större projekt som gått under namnet Produktion av konst. Nya former för offentlig konst har prövats. Förutom medlen till mindre projekt är det viktigt att fortsatt kunna fördela minst ett större projekt årligen som har samma förutsättningar som de som genomförts under projekttiden. AIR. Projektets målsättning att skapa ett program för Artist in Residence har inte slutförts därför föreslås att ett rådslag görs med alla aktörer, stipendieutdelare m.fl. under hösten 2015 för att nå dit. Folkhögskolorna. Landstinget har tre folkhögskolor i länet. Där har vi nu gemensamt kommit överens om att samarbeta framöver med utbildningsinsatser och utnyttjandet av de resurser som finns. Branschdagar. Projektet genomförde under hösten 2014 branschdagar i samarbete med Konstnärscentrum Nord(KC). Det var mycket uppskattat och nu går den stafettpinnen vidare, där KC är den sammanhållande kraften i de nordliga länen. Nästa branschträff planeras till Norrbotten 2016. 5 Organisation framåt. Idag är arbetet med konsten inom Landstinget uppdelat i två delar där den ena delen är att förse landstingets lokaler med konst och den andra delen är den utåtriktade verksamheten som konstkonsulentens. Vi föreslår att hela konstverksamheten samlas under namnet Konst Västernorrland. Samordning och resursutnyttjande är vinsten. Konst Västernorrland. Det innefatta både den inre konstverksamheten (konst i Landstingets lokaler) och främjandeverksamheten (konstkonsulenten). Vi tycker att det är viktigt utveckla former där landstinget och andra institutioner/kommuner samverkar kring de gemensamma resurserna och att konstområdet som är litet i omfång har tydligt regionalt fokus. Under året bör samtal föras med kommuner, Länsmuseet Murberget och övriga kommunala institutioner som vill delta i arbetet med konsten i ett regionalt perspektiv. En referensgrupp för konstområdet liknande den under projekttiden föreslås. Mötesplatserna som definierats under projekttiden är en viktig part för framtiden och bör kompletteras med mötesplatser i de kommuner som nu saknas. Från Landstingets sida bör budgeten justeras uppåt så att projektets resultat kan tillvaratas. Från statligt håll bör det tillsättas mer resurser så att arbetet inom konstområdet kan utvecklas och inom samverkansmodellen bör det skapas ekonomiskt utrymme för bildkonsten som idag är underfinansierat regionalt. Härnösand 20 maj 2015 6 Du je å n´hen, workshop, bild Karin Kvam. Soundboxes, workshop, bild Lisa W Carlson. Afternoon tea, Sundsvall, bild Katarina Nordström. Önskeliden, bild Annikka Kronlid Arvidsson. Tagtool på Urkult, bild Maria Lagerborg. Läget, bild Kerstin Lindström. Projektsökarkurs, workshop, bild Maria Lagerborg. Branschträff, bild Mats de Vahl. Performance på NAVAB, bild Ulla-Carin Winter. Tagtool på Kulturbank 2.0, bild Iyambo Davidsson. Gatukonstfestival Härnösand, bild Lisa W Carlson. 8 Resurscentrum konst – en utvärdering Catarina Lundström Uppdraget I uppdraget att utvärdera projektet Resurscentrum Konst(RCK) ingår uppgiften att översiktligt sammanfatta projektet och dess resultat samt att samla och sammanfatta synpunkter och erfarenheter från projektets referensgrupp. Fokus ska läggas på att redovisa röster från de olika aktörer som medverkat i och berörs av projektet. Genom samtal med deltagarna i referensgruppen har erfarenheter från de olika aktörerna i länets konstliv kunnat samlas. Det handlar om konstnärer, representanter för kommuner samt kommunala och regionala konsthallar och museer samt från konstens föreningsliv. Resurscentrum Konst och dess projektledare har medverkat i utvärderingen genom att ta fram och sammanställa resultat (inklusive ekonomiska) från de aktiviteter som genomförts. De har också bidragit genom ett fortlöpande samtal om projektet och dess utveckling. Intervjuer har genomförts med deltagarna i projektets referensgrupp. Med ett undantag har alla kunnat höras, antingen via personliga besök eller via en telefonintervju. I Kramfors och Örnsköldsvik har det skett via gruppintervjuer. Sammanlagt har ett drygt 30-tal intervjuer genomförts, merparten med representanter för referensgruppen, men även med företrädare för regional konstverksamhet i de övriga norrlandslänen. I uppdraget ingår också att undersöka möjligheter till ett fortsatt samordnat uppdrag. I Västernorrlands kulturplan för 2015-2017 är en av de prioriterade frågorna att utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett långsiktigt resurscentrum för konst där kommuner, landsting och länsmuseum samverkar. Utvärderingen bör därför visa på några alternativa vägar att gå för den regionala konstveksamheten i framtiden. I kulturplanen heter det att: ”Konstens infrastruktur ska stärkas genom samordning av de resurser som finns i länets konstliv: offentliga aktörer, professionella kulturutövare och konstintresserade inom civilsamhället. Detta görs genom att utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum för konst där kommuner, landsting och länsmuseum samverkar. Konstkonsulenten initierar och administrerar denna samordning. Målet är att skapa ett gemensamt länsuppdrag för samtidskonsten.” Länk till planen: http://www.lvn.se/PageFiles/22087/AKTUELL%20Kulturplan%20V%c3%a4sternorrland_Version%202 014-10-31.pdf 9 Projektets bakgrund Bakgrund Västernorrland I länet finns ett livaktigt konstliv med två konstnärsverkstäder för professionella konstnärer i Härnösand respektive i Örnsköldsvik (HKKV och ÖKKV), två kommunala konsthallar (Kramfors och Härnösand), två kommunala museer (Örnsköldsvik och Sundsvall) samt ett regionalt museum (Murberget Länsmuseet Västernorrland), som alla bedriver utställningsverksamhet. Vid besöksmålet Mannaminne i Häggvik finns sommartid visningar av tillfällig och permanent konst. Konstnärsdrivna gallerier finns i Örnsköldsvik (Galleri Lokomotiv) och andra mötesplatser för konst finns i Ånge kommun (Arne Jones samling och Kulturbanken) samt i Kramfors kommun (Järnsta kulturförening). En konstskola på förberedande nivå finns i Sundsvall. Hola Folkhögskola ger kurser i ljudkonst och där finns en unik pedagogisk resurs med ett stort nationellt och internationellt nätverk på ljudkonstområdet. Länet saknar dock en större och mer renodlad konstinstitution. Konstområdet saknar också en samlad infrastruktur, vilket projektet Resurscentrum konst haft som utgångspunkt. En annan utmaning, som också poängteras i Västernorrlands kulturplan 2015-1017 är att länet behöver utveckla en regional konstpedagogisk verksamhet. ”Fler barn och unga ska ha möjlighet att möta professionell bild- och formkonst och kunna utveckla eget skapande. Kontinuerlig konstpedagogisk verksamhet saknas i Västernorrland. Samverkan med skolor och kulturskolor behöver fortsatt utvecklas och stärkas.”1 Sedan 1998 finns en regional konstresurs i form av en konstkonsulent med Landstinget Västernorrland som huvudman. Fram till 2004 var konstkonsulenten placerad på (Murberget Länsmuseet Västernorrland), från 2004 och framåt vid landstinget, Regional utveckling. Konstkonsulentens uppdrag är att bredda intresset för konst, stärka konstens och konstutövarnas ställning samt främja samarbete mellan utövare, institutioner och andra aktörer. En viktig del i arbetet är att stödja det konstpedagogiska arbetet i regionen i samverkan med institutioner och föreningsliv. Sedan 2003 ger konstkonsulenten ut nättidningen Volym. www.volym.info Som en del i det konstpedagogiska uppdraget har konstkonsulenten deltagit i utarbetandet av en webbaserad utbudskatalog för barn och unga i Västernorrland, jojjo.se. 2011 startade Regional Utveckling Kultur arbetet med att ta fram denna kulturutbudskatalog. Syftet var pedagoger, elever och andra intresserade, enkelt och inspirerande skulle kunna få idéer och förslag på workshops, skapande skola-projekt, fortbildningar med mera. Konstkonsulenten har haft en sammanhållande och drivande roll i det arbetet. Tanken med projektet RCK har utvecklats successivt. För kontkonsulenternas sida har det handlat om att få möjligheter att stärka konstområdet och ge det bättre förutsättningar. -Det handlar om att stärka konstområdet och försöka ge det förutsättningar som liknar de andra konstområdena, film och scenkonst till exempel. De har tillgång till produktionsmedel. På samma sätt har vi velat förstärka konstområdet och tillskapa egna produktionsmedel för konst. 1 Kulturplan för Västernorrland 2015-2017. 10 -Det har varit viktigt att lyssna på behoven ute i länet. Det har vi gjort både i samband med projektet, men även innan. Referensgruppen hade den funktionen. Aktuella projekt och verksamheter i andra norrlandslän I Norrbotten har projektet Resurscentrum för konst drivits som ett treårigt projekt från 2012-2014 med landstinget som huvudman och med landstinget och värdkommunen Luleå kommun som finansiärer. Initiativet kom från länets konstnärer och konstföreningar som under lång tid framfört behovet av en stödresurs och en länk mellan konsten, näringslivet och samhället i stort. Projektets tydligaste verksamhetsidé har varit att bygga broar mellan länets konstnärer och näringslivet i syfte att generera fler gestaltningsuppdrag, arbete och inkomster till länets konstnärer. Resurscentrum har också haft uppdraget att vara ett stöd för länets kommuner ibland annat frågor om upphandlingar, utställningar och konstpedagogisk verksamhet. Fokus har dock legat på att etablera nätverk och mötesplatser där konsten från Norrbotten kan exponeras, debatteras och säljas till företag, konstföreningar och allmänhet. Resurscentrum för konst Norrbotten har fortlöpande arrangerat och genomfört kurser och fortbildning för olika målgrupper, inte minst konstnärskåren. Konstkaféer med föreläsningar och seminarier har också genomförts. ”Konst på flygplats”, pop-up store “Art for sale”, konstutställningen “Norrbottens ambassad för konst” och ”Konst åt alla” är några av de aktiviteter som Resurscentrum för konst genomfört. Projektledaren Per Erik ”Peppe” Bergström beskriver verksamhetens inriktning: -Min inriktning är alltid att stärka konstnärerna för att de ska få mer pengar för sin verksamhet. Jag bjuder upp Statens konstråd till Norrbotten för att de ska kunna visa upp sin konst till exempel. Vi har också samarbetat med Svedavia för att ställa ut konst på flygplatserna. Norrbottens ambassadör för konst är en satsning som sker en vecka per år. Då reser ett antal norrbottenskonstnärer ner till Stockholm för att ställa ut och skapa gallerikontakter. Inom ramen för projektet har gestaltningsuppdrag genererat arvoden till konstnärer motsvarande 600’ under 2013 och 1,2 miljoner under 2014. Bland de företag som lagt ut uppdrag finns Swedavia, Norrporten, Diös Fastigheter, Northland Resources, Wallenstens, Facebook med flera. Från 2015 drivs verksamheten vidare med stöd av Landstinget Norrbotten (60%) och Luleå kommun (40%). Resurscentrum har ett nära samarbete med länets konstkonsulent, där den senare har ansvar för det konstpedagogiska området. När det gäller att stödja och stärka länets konstnärer så samverkar resurscentrum och konstkonsulenten. I Jämtlands län har konstkonsulenten satsat på en konstpedagogisk verksamhet med inriktning mot de äldre ungdomarna, 13-25 år, på högstadiet och gymnasiet samt mot skolornas pedagoger. Det 3åriga projektet KonstLAB för unga, har genomförts av Länskulturen och finansieras med stöd av Statens Kulturråd, Östersunds kommun samt Fältjägarna AB. Projektet har haft ett särskilt uppdrag att verka för integration i verksamheten med grupper som ensamkommande flyktingbarn, utlandsfödda ungdomar, sydsamisk ungdom samt unga funktionshindrade. Basen har funnits på Exercishallen Norr i Östersund, där ett antal workshops arrangeras för intilliggande skolor. Varje workshop har därefter omskapas till en mobil verksamhet som turnerat runt i övriga kommuner. Utgångspunkten i KonstLAB för unga har varit samtida och nya konstnärliga uttrycksmedel, exempelvis digitala medier, street art, graffitti, performance och konceptkonst. Projektet har också arrangerat workshops för metodutveckling, ett utställningsrum för unga på fritiden samt 11 sommarkolloverksamhet. Verksamhetens har letts av en konstpedagog och konstnärer har konsultats för olika moment inom projektet. Karin Kvam, konstkonsulent i Jämtlands län, som också varit projektledare för KonstLAB, menar att ett flexibelt system för konstpedagogik är nödvändigt i ett glesbygdslän. Enligt henne fungerar det inte att begränsa sig till en viss kommun och i en viss lokal, det behövs flexibilitet när det gäller platser och lokaler. Region Västerbotten har konstkonsulentverksamhet. Ett sammarbete med konsten i vården görs med satsningen Alva Kultur, ett centrum för kultur i vården som bedrivs inom landstinget med Norrlands universitetssjukhus, Skellefteå och Lycksele lasarett. De tre sjukhusbiblioteken i Umeå, Lycksele och Skellefteå finns integrerade i verksamheten som utöver den traditionella biblioteksfunktionen har utökats med och erbjuder bland annat film, konst, teater, dans och slöjd. Alva kultur innebär att en fysisk mötesplats för olika kulturarrangemang finns tillgängligt för patienter, anhöriga och anställda inom landstinget och ger möjlighet till miljöombyte och rekreation. Alva kultur samordnar och arrangerar olika former av kulturupplevelser och aktiviteter inom de tre sjukhusen och arbetar även med kultur i arbetslivet riktat direkt till personal inom landstinget. I Galleri Alva, som är inrymt på Norrlands universitetssjukhus, visas samtida konst. Här presenteras aktuella utställningar av regionala konstnärer. I samband med pågående utställningar arrangeras föreläsningar och konstnärspresentationer som fördjupar och kompletterar. Verksamheten leds av den konstansvarige på Landstinget Västerbotten. Konstkonsulentverksamhet i hela landet Konstkonsulentverksamheten är en relativt ny företeelse i svenskt kulturliv. Genom propositionen Kulturpolitik (1996/97:3) utökades möjligheten att tillsätta tidsbegränsade tjänster som länskonstnärer och från 1997 tillskapades de första regionala konstkonsulenttjänsterna. Successivt har dessa etablerats i hela landet och 2014 fanns konstkonsulenter i följande län/regioner: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Göteborgs Stad, Halland, Jämtland, Jönköpings län, Kalmar län, Norrbotten, Skåne, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro län och Östergötland. Verksamheten finansieras genom anslag från respektive län/region och Statens kulturråd. Konsulenternas syfte är att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, framförallt bland barn och ungdomar, och höja kvaliteten inom amatörkulturen. Konstkonsulentverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen och är där en del av uppdraget konst- och kulturfrämjande verksamhet, där även konsulenter inom scenkonst och dans ingår. Konstkonsulenter och dess verksamhet är organiserade på lite olika sätt i landet. I vissa regioner är konstkonsulenten knuten till ett länsmuseum och i andra regioner är främjandeverksamheter inom bild- och formkonst en del av en offentlig förvaltning, främst på regional nivå. Kulturrådets redovisning av verksamheten 2013 visar att de olika konsulenterna haft olika fokus och huvudsaklig målgrupp för sin verksamhet. Konstkonsulenterna riktade sig i högre utsträckning än de övriga till det professionella kulturlivet.2 2 Rapport 2008, Konstkonsulenterna i Sverige, Föreningen Konstkonsulenterna i Sverige; Statens kulturråd, Kultursamverkansmodellen, Uppföljning 2013. 12 Konstsamverkan i Norrland Konstkonsulenterna i Norrland har under många år haft samarbete och samverkan, exempelvis har arrangerats en tre-veckors kurs för konstnärer som vill arbeta med Skapande skola. Kursen skedde i samarbete med Af-kultur och Konstnärscentrum Nord (KC Nord). KC Nord har också ansvarat för ett stort gemensamt norrlandsprojekt där även Gävleborg ingick. Det var ett projekt med en satsning på så kallade konstkonsulter, med inriktning mot näringslivet. Projektet är nu nedlagt. Trenden går mot mer samverkan i Norrland, det ses positivt för kvalitetsutveckling. Aktuella samarbeten har skett genom gemensamma branschdagar hösten 2014. Norrlandslänen har också planer på att utvidga tidskriften Volym att bli norrländsk. Samarbetet skulle kanske behöva en tydligare profilering, att respektive region har sin egen profil, egen spets. Fortbildning för konstnärer skulle, i mer utsträckning än nu, ske i samverkan. Samverkan och samarbete mellan Västernorrland och Jämtland har skett under många år. Det finns en tradition av samverkan över länsgränsen. Tidigare fanns ett gemensamt KRO-distrikt Jämtland/Västernorrland. Det har arrangerats många gemensamma kurser och workshops. Det finns också naturlig samverkan genom att många Jämtlandskonstnärer utnyttjar kollektivverkstaden i Örnsköldsvik. I samband med projektet Drivkraft, som drevs av Länskulturen i Jämtlands län, fanns också tankar på ett gemensamt resurscentrum för konst, det hölls bland annat en konstnärsträff i Hussborg för konstnärer från de båda länen. Ett annat samarbete är inom konceptet ”Artist Statement” som startade i Jämtland och fortsatte i Västernorrland. Interreg-projektet North Cultitude har också inneburit samverkan över länsgränsen. 13 Resurscentrum Konst - syfte/mål, målgrupper, budget och organisation Syfte/mål Resurscentrum Konst (RCK) är ett treårigt projekt (april 2012-april 2015) som finansierats av Landstinget Västernorrland med stöd från Statens kulturråd. Projektets grundläggande syfte är att stärka bild- och formområdets ställning i länet genom att utveckla konstens infrastruktur. Projektet hade en relativt lång inledande fas där syftesbeskrivningar och verksamhetsinriktning detaljplanerades i en successiv process där även referensgruppen medverkade med inspel och idéer. Begreppet mötesplatser växte exempelvis fram under projektets gång. Projektledarna bars av tanken att projektet skulle utgå från de resurser som redan finns i länet samt från de behov som deltagarna presenterade. Mötesplatser var just ett sådant behov. Projektets syftes- och målbeskrivningar har här sammanställts utifrån en genomgång av ansökningshandlingar samt presentationer på hemsida och i projektbroschyr. Allmänna mål Fem dialogmöten ska genomföras på länets befintliga mötesplatser för att informera om RCK och föra samtal med nätverken. Syftet är att förankra och få konkreta synpunkter på innehåll och form för RCK. Ett fungerande nätverk med samtliga kommuner i regionen ska etableras. En webbplats (www.resurscentrumkonst.se) ska etableras. Mål för en regional konstpedagogik Skapa en mötesplats där bildkonst möter sin publik. Ett särskilt ansvar ska finnas för att de barn och ungdomar möjlighet att ta del av och bli delaktiga i konstlivet. I samarbete med befintliga institutioner i länet ska två fortbildningar genomföras för konstnärer som vill arbeta med barn och unga. Förutsättningar ska skapas för ett mer aktivt konstpedagogiskt arbete i regionen. Projektet ska hitta en aktör som vill ansvara för detta arbete. Mål för konsten som näring Skapa goda förutsättningar för yrkesgruppen professionella konstnärer att verka och bo i regionen, att visa sin konst och kommunicera med sin publik I samarbete med nätverken ska sex fortbildningstillfällen arrangeras. En branschdag för konstens aktörer ska genomföras. Fem projekt för produktion av konst ska genomföras. Projekten genomförs med samarbetspartners. Ett program för internationella utbyten och Artists in Residence ska tas fram. Regionala och internationella projekt och samarbeten på konstområdet sak genomföras, bland annat genom att tillföra produktionsmedel för konst. 14 Projektet ska verka för att MU avtalet följs i kommunala och regionala utställningssammanhang. Projektet ska samordna, initiera och medverka i forskningsprojekt och skapa växthusmiljöer på konstområdet. Målgrupper I projektets ansökan och i beskrivningar på hemsida och i projektets informationsbroschyr har målgrupperna för projektet varit många. I princip alla aktörer med anknytning till länets konstliv har angetts. Bild- och formkonstnärer, primärt i Västernorrland, sekundärt nationella och internationella konstnärer i utbytesprogram och liknande. Elever på förberedande konst och medieutbildningar i länet. Barn och unga. Publik; primärt länets medborgare samt övriga konstintresserade regionalt och nationellt. Sekundär publik är besökare, turister och den internationella konstpubliken. Utställningsarrangörer; primärt regionala museer, konsthallar, konstnärsdrivna och kommersiella gallerier samt olika typer av konstprojekt. Sekundärt är även nationella och internationella utställningsarrangörer, gallerier, festivaler mm aktuella. Uppdragsgivare; näringsliv och offentlig förvaltning i länets kommuner och landsting. Civilsamhället med föreningsliv och studieförbund. I projektets praktiska arbete har dock målgrupperna snävats in. Det framkommer dels i samtal med projektledarna, dels i utsagor från referensgruppen. Som exempel har gruppen barn och unga mera fungerat som en indirekt målgrupp. Enligt projektledarna har de prioriterade målgrupperna dels varit de yrkesverksamma konstnärerna i länet och deras infrastruktur i form av kollektivverkstäder, föreningar och galleriverksamheter, dels de kommunala företrädarna för konstverksamhet. Huvudman, budget och ekonomiskt resultat Landstinget Västernorrland är projektets huvudman. Projektet bedrivs under perioden april 2012 – april 2015. Totalbudget för projektet har varit c:a 4 700 000 kronor, i denna summa har även konstkonsulentens ordinarie budget räknats in, inklusive lönemedel och fria medel. Konstkonsulentens ordinarie budget per år uppgår till omkring 806 000 kr, inklusive 212 000 kr/år i statligt anslag. De särskilda projektmedlen från Statens kulturråd har uppgått till 950 000 kr för hela projektperioden. (Bilaga 1) 15 Organisation och ledning Styrgrupp Märta Molin, kulturchef Landstinget (från 2013) Kiki Hammarström Amnow, kulturutvecklare Landstinget (tom 2014) Mats de Vahl, konstkonsulent Landstinget Lisa W Carlson, konstkonsulent Landstinget Referensgrupp Referensgruppen har bestått av representanter från länets kommuner, länets institutioner samt från Konstnärscentrum Nord, konstföreningar, kollektivverkstäder och enskilda konstnärer (se bilaga). Gruppen har haft tre möten under perioden. Erfarenheter och synpunkter från referensgruppen presenteras nedan. Projektledning Mats de Vahl, konstkonsulent. Lisa W Carlson, konstkonsulent, tom augusti 2014. Maria Lagerborg, projektmedarbetare, från januari 2013 16 Projektets aktiviteter Projektet har genomfört ett stort antal aktiviteter som här sammanfattas tematiskt under rubriker som sammanfaller med projektets mål. Som bilaga redovisas en utförlig kronologisk lista över genomförda aktiviteter.(Bilaga2) Aktiviteter - allmänna mål Dialogmöten och mötesplatsaktiviteter Dialogmöten arrangerades i fem av länets kommuner under våren 2013, i Härnösand, Ånge, Örnsköldsvik, Kramfors och Sundsvall. Alla träffar inleddes med att Björn Eriksson, ljudkonstnär och lärare vid Hola folkhögskola, framförde ett ljudverk baserat på ljudupptagningar från Höga kustenbron. Tanken med dessa möten var att förankra projektet och undersöka vilka behov och önskemål som fanns i respektive kommun. De frågor som diskuterades var: Hur bygger vi ett fungerande nätverk för konst i länet? Vilka behov har du/er verksamhet? Vilken roll kan du/er verksamhet ha i nätverket? Konkreta förslag på aktiviteter? RCK-webben Den webbplats som Resurscentrum Konst byggt upp kostar ca 70-80 000/år, eventuellt kan den kostnaden stiga om den också ska innefatta ett ajourhållande av Konstkartan (presentation av länets konstnärer). Det handlar konkret om lön till Robert Eriksson (konstnär och webbadministratör) som publicerar på webben, mest på uppdrag av konsulenterna/projektledaren, men också på eget initiativ. Volym Volym är en nätbaserad konsttidskrift som startades av konstkonsulenterna i Västernorrland 2003. För tillfället är det den enda regionala e-tidskriften på konstområdet i Sverige. Det finns två andra: Konsten.net och Omkonst.se, men de är mer storstadsinriktade. Volym har fokus på konst i Västernorrlands län och tidskriftens huvudsakliga syfte är att spegla viktiga konsthändelser i länet genom information, recensioner, reportage och nyhetsnotiser. Volym har ambitionen att ge allsidig information om konstnärlig verksamhet och utveckling inom regionen Västernorrland. Bakgrunden fanns i ett regionalt behov av en konstbevakning. -Det fanns ingen konstbevakning i Västernorrland, säger redaktören Jan K. Persson. Den stad där det skrevs om konst var Örnsköldsvik, i Örnsköldviks Allehanda. Men ingen tidning skrev om hela länet. Redaktionen består av en redaktör samt tre fasta skribenter samt mer tillfälliga frilansare. Volym marknadsförs via ”mun till mun-metoden” och via det ”egna” nätverket i länet som består av konstnärer, konstföreningar, gallerier, konstskolor mm. Numer marknadsför de tidningen även via facebook. Tidskriften har i genomsnitt 6723 läsare för tillfället. 17 Under projekttiden har Volym utvidgats genom den så kallade Konstsupporten, en ny sida som består av läsarnas frågor om konst som besvaras av en inhyrd konstnär. Några ämnen som tagits upp är: Publika gestaltningar – hur fungerar det? Den ekonomiskt utnyttjade konstnären. Det energislukande arbetet för brödfödan och konsten att upprätthålla motivationen. Se mer på Volyms hemsida. http://www.volym.info/konstsupporten/konstsupporten.html Inom ramen för projektet har också gjorts ansträngningar för att utveckla Volym till en norrländsk tidskrift. 2013 ansöktes om medel för detta från Statens kulturråd, men ansökan avslogs. Kontakter med de övriga norrlandslänen visar att intresset för Volym är stort. Det finns ännu inga konkreta planer på hur denna förändring skulle kunna finansieras och organiseras. Hitta konsten – en kartläggning av utställningar och konstföreningar Under rubriken Hitta konsten presenteras en kartläggning av länets utställningar och konstföreningar via tidskriften Volym. Tanken är att i framtiden slussas över denna information till den regionala konstens egen hemsida. Hitta konsten innefattar information från museer, konsthallar, konstföreningar och konsthändelser – allt uppställt kommunvis inklusive en kalenderfunktion för aktuella vernissager mm. 2014 fanns 12 konstföreningar samt 24 platser där konst visas i länet. Att ajourhålla denna sammanställning bör ligga på konstkonsulenttjänsten. Aktiviteter - konsten som näring: Projektets mål: Skapa goda förutsättningar för yrkesgruppen professionella konstnärer att verka och bo i regionen, att visa sin konst och kommunicera med sin publik. Workshops och fortbildning för länets konstnärer Workshop Artist Statement Reflektion över den egna arbetsprocessen i kombination med skrivövningar som stärker den egna praktiken. Kursledare: Katji Lindberg. Y-salongen - Workshop/fortbildning för pedagogisk personal Projektsökarkurs Kursledare: Stefan Andersson och Gudrun Lindberg Afternoon Tea, inspiration och nätverkande Soundboxes workshop Kursledare Derek Holzer (USA) Utbildningsdygn Örebro Föreläsningar, workshops mm om konst ur ett arrangörsperspektiv Hantverkets grunder, svets/smide/gjutning Nordingrå Alltekniska Verkstäder AB (NAVAB) 18 Branschdagar Under två dagar i november 2014 arrangerades branschdagar för verksamma inom konstområdet i Norrland. Det var ett samarrangemang mellan Resurscentrum Konst, KC Nord, Af kultur samt Örnsköldsviks konstnärsverkstad, ÖKKV. Ett 90-tal personer möttes på Arken i Örnsköldsvik för att nätverka och samtala om konst. Föreläsningar, presentationer av konstprojekt och portfoliovisning var några av inslagen. På kvällen genomfördes en performance av Sandra Berg Mozard, en haiku med ljud. En Tagtoolbild projicerades på tornet i hoppbacken. Läs mer på Volyms hemsida. http://www.volym.info/Arkiv/Reportage/2014/Branschdagarna2014/Branschdagarna2014.html Resurser för konst Under projekttiden har konstkonsulenterna, liksom tidigare, reserverat fria medel som varit möjliga att söka för konstnärer med flera. Projektet har dessutom gjort det möjligt att satsa särskilda medel på produktion av konst, vilket inte varit möjligt tidigare. De fria resurser som funnits under projekttiden kan delas in i: projektmedel medel för resor, internationella utbyten, Artist in Residence medel för produktion av konst medel för konstpedagogisk verksamhet Produktion av konst Förutsättningen har varit att den sökande har haft en idé och en samarbetspartner för ett nytt konstprojekt. Sökande kan vara en konstnär, förening, institution, kommun eller företag. RCK har bidragit med 100 000 kr till konstnärens arbete och samarbetspartnern står för övriga omkostnader, exempelvis material, resor, hyror mm samt tar ett ansvar för projektet. Produktionsprocessen ska vara öppen och informeras om fortlöpande via nätet. Ett avtal skrivs mellan samarbetspartnern och RCK där ansvarsfrågor och ägande regleras. Konstnärerna skall ha regional förankring. Med regional förankring menas att vara född, bo i eller ha en betydande verksamhet i länet. Genom att projekten fortlöpande följs upp skall de bidra till att utveckla konstområdet och sänka trösklarna för deltagare och andra intresserade. Kanaler för detta har varit RCK webb, tidskriften Volym, nyhetsbrev, sociala medier osv. Det bör läggas stor vikt vid att projekten presenteras för allmänheten när de är avslutade. Tre av de fem projekten har initierats av enskilda konstnärer, ett har initierats av Ö-viks kommun och ett har initierats av projektledarna själva i samarbete med Murberget Länsmuseet Västernorrland. Genomförda projekt ”Sörliden”. Konstnärerna Annika Arvidsson och Angelica Frank har arbetat i Sörlidens bostadsområde tillsammans med Sörliden/Valla samverkansförmedling. ”Container 2.0”. Konstnärerna Staffan Westerlund, Carina Kågström, Patric Berg och Robert Eriksson har gestaltat 6 containrar som står på fasta platser i Härnösand. Samarbetspartner är företaget Hemab, Härnösand. ”Konstrummet Falken”. Konstnärerna Olof Ahlström och Samuel Andersson har initierat och genomfört projektet i bostadsområdet Skönsberg i Sundsvall, i en process med de boende. Projektet har genomförts i samarbete med Mitthem i Sundsvall. ”LÄGET?” Konstnärerna Janne Björkman och Kerstin Lindström avläser väntade och oväntade tendenser i Västernorrland under hösten 2014 och vintern 2015. Projektet har genomförts i samarbete med Länsstyrelsen. 19 ”Kiörningsgården”, Konstnären Dag Wallin i samarbete med Länsmuseet Murberget dokumenterar pensionatets verksamhet och dess innehavare Birgit Dahlberg. Projektmedel för konst Projektmedel har kunnat sökas till konstprojekt samt till experimentell konstverksamhet. Medel kan sökas av föreningar, skolor, företag, organisationer och institutioner. Fria konstutövare har möjlighet att söka via samarbete med föreningar/organisationer osv. Sammanlagt 100 000 kronor har fördelats, uppdelat på två ansökningstillfällen per år. Konstkonsulenten har ansvarat för att ta emot och fördela medlen, en eventuell sakkunnig kopplas in i urvalsarbetet vid behov. En fullständig projektbeskrivning med syfte, mål, målgrupper, tidplan, budget mm ska bifogas ansökan. Egen medfinansiering har varit en förutsättning. Samarbetsprojekt har varit prioriterade och regional spridning har eftersträvats. (Bilaga 3) Internationella arrangemang och utbyten, Artist in Residence Genom att ingå i internationella utbytesprogram har projektet haft för avsikt att knyta kontakter med internationella konstnärer. Syftet är att länets konstnärer ska bli synliga i ett internationellt perspektiv och öka sina kontaktytor. För den egna regionen kan det innebära intressanta möten och konsthändelser. Projektet har inneburit möjlighet att söka stöd för frakter och resor vid utställningar nationellt och internationellt. (Bilaga 4) Inom ramen för projektet genomfördes ett utställningsutbyte mellan Härnösand och Paris. Erfarenheter från detta utbyte visade att utställningsverksamhet utanför landet inte är något som länets regionala konstverksamhet bör ägna sig åt. Resurserna bör istället ägnas åt att skapa så goda förutsättningar som möjligt att ta emot internationella besök på hemmaplan. Konstkartan – kartläggning av länets yrkesverksamma konstnärer Konstkartan, som presenteras på projektets webbplats, är en kartläggning av de yrkesverksamma konstnärerna i länet. Varje deltagande konstnär har där en egen sida där man presenterar sig själv och sin verksamhet i text och bild (max 6 bilder). Arbetet har blivit en del av projektet, men inleddes tidigare som en del av tidskriften Volym. Arbetet ned att uppdatera uppgifterna sköts av konstkonsulenten. 2014 fanns 89 konstnärer med på konstkartan Västernorrland, varav 36 med en egen presentation. Det har varit relativt svårt att kartlägga och samla in information till Konstkartan. Projektledarna har skickat ut återkommande information och förfrågningar till länets konstnärer, men det har inte alltid gett resultat. Av den anledningen återstår en hel del arbete med att komplettera Konstkartan. Projektledningen tror att det kan bero på att konstnärer i vissa fall inte ser någon egen vinning. Ett sätt skulle kunna vara att erbjuda alla som medverkar med presentationer på Konstkartan att delta i en samlingsutställning. Kraven för att ingå i Konstkartan bygger på kriterier som utarbetats av KRO och Arbetsförmedlingen Kultur. Examen från högre konstnärlig utbildning eller medlemskap i KRO/KIF är direktmeriterande. Den som saknar detta kan ansöka på grundval av andra meriter där minst fyra av åtta punkter skall uppfyllas (se bilaga). 20 Aktiviteter - regional konstpedagogik Projektets mål: Skapa en mötesplats där bildkonst möter sin publik. Ett särskilt ansvar ska finnas för att de barn och ungdomar möjlighet att ta del av och bli delaktiga i konstlivet. (Bilaga 5) Konstpedagogiska aktiviteter riktade till pedagoger Workshop ”Du, je å n’hen” på Murberget, Länsmuseet Västernorrland med KonstLAB från Region Jämtland Härjedalen. Tagtool i samlingarna vid Sundsvalls museum Tagtool på Murberget Tagtool i Örnsköldsvik Föreläsning på Skapande skola-konferens, Sundsvall, konstnär Eva-Leena Skarin om konstprojekt på Järestaskolan Föreläsning på Skapande skola-konferens, Timrå, konstnär Kerstin Lindström om konstprojekt på Kristina skolan Vart är vi på väg? workshop/fortbildning för skol- förskolepersonal under Y-salongen, Länsmuseet Murberget Presentationer av utbudskatalogen jojjo.se Läromedelsmässa, Sundsvall Skapande skola-konferens, Sundsvall Kulturting, Sundsvall KUR-konferens Unga läsare i Norden, Lund IKA-helg Övik MIK-dag för skolan, Sundsvall Kultur i skola-konferens, Härnösand Skapande skola-konferens, Timrå Skapande skola-konferens, Övik Skolbibliotekskonferens, Sundsvall Tagtool I ett tidigt skede valdes Tagtool som ett tema för de konstpedagogiska aktiviteterna inom projektet. Tagtool är ett verktyg för att skapa illustrationer och animationer som projiceras samtidigt som de skapas. Tekniken kan användas inomhus eller för att projicera bilder på fasader utomhus. Tagtool fungerar enskilt eller som en del av en föreställning, en installation, konsert osv. Tekniken har flera pedagogiska fördelar. Den är relativt snabb och lätt att ta till sig. Den ger möjlighet för flera att samarbeta. Tanken med Tagtool var att den lätt skulle kunna etableras och användas av olika grupper med såväl konstnärliga som pedagogiska ambitioner. (Bilaga 6) Med start våren 2012 har barn, ungdomar och vuxna deltagit i Tagtoolworkshops på flera platser i länet. Utrustning finns i alla kommuner och flera föreställningar och samarbeten har genomförts. Genom projektet har två utrustningar lånas ut till konstprojekt i länet. Länsmuseet har deltagit i arbetet och de har blivit ”residence” för en av projektets utrustningar, vilket innebär att de huserar tekniken, lånar ut till intresserade, men även använder den för egna aktiviteter. De har exempelvis arrangerat skollovsaktiviteter i den svart-vita Bengt Lindström-utställningen under temat: ”Färglägg Lindström”. De har också haft en workshop med museets egen personal. 21 Projekt med barn och unga som målgrupp som har fått stöd från Resurscentrum konst Gatukonstfestival Härnösands fria kulturförening 8 000 kr Konst o Barn Mannaminne 14 250 kr Workshop med konst Svanö kulturförening 5 000 kr Konst och bebisar och barn Mannaminne 14 450 kr Öppna verkstäder Järnsta Kulturförening 13 000 kr Plats-Väg Anita Berg 14 800 kr Dialoger om regional konstpedagogik Under projekttiden har RCK haft ett flertal dialogmöten med Länsmuseet, som har det regionala ansvaret för samtidskonsten. Syftet har varit att hitta samarbeten och samorganisation inom det konstpedagogiska fältet. Länets övriga kulturkonsulenter har också uttryckt dessa önskemål och framhåller att det finns behov av en resurs som kan håla samman nätverket av kulturkonsulenter med inriktning på barn och unga. Det handlar inte minst om att bidra med omvärldskunskap regionalt och nationellt, samt vara en länk till de olika aktörerna inom området. Dessa synpunkter delas av samtliga konsulenter på kulturområdet i Västernorrland. Härnösand 7/2 2013. 22 Referensgruppens erfarenheter av projektet Om referensgruppen Allmänt Det allmänna intrycket från intervjuer med deltagarna i referensgruppen är att den fungerat väl, inklusive information och återkoppling efter möten. Inte minst betonas att sammansättningen av gruppen, med en blandning av såväl konstnärer som företrädare för kommuner, institutioner och föreningar varit positiv. Den breda sammansättningen har gett en bra översikt av länets samlade konstliv. Att deltagarna haft olika utgångspunkter och erfarenheter har setts som en tillgång. Viss kritik har dock riktats mot att inte projektets alla målgrupper varit representerade i gruppen. Som exempel på detta nämns gruppen barn och unga samt aktörer inom Skapande skola. På sändlistan för referensgruppen finns 36 namn (se bilaga), där ingår även projektledare och representanter för projektets styrgrupp. Med andra ord har det varit en relativt stor grupp, vilket givetvis också styrt dess funktion och arbetssätt. Vid varje möte har gruppen delat in sig mindre grupper för diskussion. Sammanlagt tre referensgruppsmöten har genomförts: i mars och december 2013 samt i oktober 2014, alla med ett heldagsprogram och alla med placering i Härnösand. Antalet deltagare har varierat mellan 16 och 22 personer. Närvaron vid dessa möten har varit relativt god, men vissa aktörer har haft små möjligheter att delta. Som exempel har Sollefteå kommun, av resursskäl, inte alls kunnat delta. Liknande problem har också begränsat Sundsvalls konstskolas möjligheter att delta. Från Mittuniversitet har ingen representation funnits. Projektledarna är mycket nöjda med responsen från referensgruppen. De upplever att intresset och engagemanget har varit stort. Enligt dem har referensgruppens roll har varit att agera bollplank för projektledningen och bidra till att styra projektets inriktning. Under det första mötet fokuserade referensgruppen på fem inledande frågeställningar som skulle bidra till att styra och utveckla projektet: Hur bygger vi ett fungerande nätverk för konst i länet? Vad finns – vad behövs? Vilka behov har du/er verksamhet? Vilken roll kan du/er verksamhet ha i nätverket? Konkreta förslag på aktiviteter? Vad vill du ska vara resultat vid projekttidens slut? Vilka möjligheter med RCK webbplatsen ser du utifrån din/er verksamhet? Vid gruppens andra möte gjordes en avstämning av hur projektet hade fungerat så långt. Två frågeställningar var utgångspunkt för dessa diskussioner: Hur ser du på utvecklingen av det som hänt hittills i projektet? Om du anser att RCK ska finnas permanent, vilka är argumenten? Vid det sista och avslutande referensgruppsmötet diskuterades hur projektet hade fungerat och hur framtiden skulle kunna se ut. Fem frågor fanns på dagordningen denna gång: Vad är bra? Vad är mindre bra? Vad vill vi absolut inte släppa? Hur kan det fortsätta? 23 Vilken roll har mötesplatser för konst i framtiden? Röster från referensgruppen: -Det har varit värdefullt att få ingå i detta nätverk, att lära känna människor, knyta nya kontakter och dela erfarenheter. (tjänsteman) -Bra att få träffa olika människor från olika konstsammanhang. Gruppen var bra sammansatt, en mångfald med representanter för olika grupper, det leder till en större förståelse för helheten. (konstnär) -Bra att det funnits representanter från hela länet, från alla kommuner, bra med en blandning av roller. Det var positivt att få möta alla, ett bra sätt att odla kontakter. (tjänsteman) -Referensgruppen fungerade bra, nyttigt att lära sig hur alla resonerar. (konstförening) -Gruppens breda sammansättning har varit bra, bra med stor blandning. (konstnär) -Överlag tycker jag att det har varit ett bra nätverkande. Bra med blandningen av institutioner och konstnärer, det fungerade som en mötesplats. Det skapar en befruktning, man kan bli bättre på att förstå varandras situation. (tjänsteman) -Referensgruppens möten har varit givande. Det är bra att gruppen har varit varierad med representanter från olika grupper med olika erfarenheter. Bra med grupparbeten, trevligt att träffa andra. Man har kunnat identifiera behoven. Exempelvis så framkom behovet av en bra hemsida. (konstnär) -Det har varit en bra träffpunkt för olika intressenter inom konstområdet. Ambitionerna att samlas och sprida information har varit viktigt. Det har tydliggjorts hur strukturerna fungerar. (konstnär/lärare) -Referensgruppen borde utformas efter vilka målgrupper projektet har. Om målet är att nå barn och unga så måste man ha en referensgrupp där de ingår. Det har man missat. Det skulle också ha funnits samarbete mellan projektet och Skapande skola (tjänsteman). -Referensgruppen har varit helt nödvändig för att driva projektet. Man kunde ha önskat ett större intresse från vissa kommuner och länsinstitutioner, men som helhet har gruppen fungerat väldigt bra. Dialogmöten i kommunerna har också varit ett viktigt sätt att lyssna på länet och bidra till att olika aktörer kan mötas. Behovet av mötesplatser har visat sig vara stort. Man kan inte ha för många sådana möten, de behövs. (konstkonsulent) Referensgruppens inriktning och funktion Flera ur referensgruppen intygar att de kunnat påverka projektets arbete genom de diskussioner som förts. Inte minst verkar det stämma för de konstnärer som deltagit. Jag får ett intryck av att de deltagande konstnärerna haft stora förhoppningar på projektet och att de därför också deltagit aktivt med synpunkter och idéer. Behovet av branschdagar för konstområdet väcktes exempelvis i gruppdiskussionerna. -Jag upplevde att det spelade roll det vi uttryckte på våra möten. Det känns att vår medverkan har haft betydelse för processen. (konstnär) 24 -Vi är väldigt stolta att över att ha fått vara med i projektet. Vi upplevde att vi blev lyssnade på och det känns som om vi kunde påverka. (konstnär) -Det är ett ensamt jobb att vara konstnär i en liten kommun. Därför är det oerhört viktigt att kunna träffa andra och nätverka.(konstnär) -Jag tror att vår medverkan har haft betydelse, särskilt i början var det viktigt att försöka påverka och komma med idéer och synpunkter. Vi har nog känt att det här är för oss, då blir man också engagerad. (konstnär) -Som en del i referensgruppen har man i viss mån kunnat påverka projektet. En idé som dök upp var branschdagarna. (konstnär/tjänsteman) -Det är viktigt att göra något konkret, att mötas för mötandets skull känns ganska meningslöst. Det tar för mycket tid och resurser. Om det funnits konkreta idéer så vore det mer intressant. (konstnär) För de deltagande tjänstemännen från museer och kommunala förvaltningar har rollen i referensgruppen varit av en mer lyssnande karaktär. Intrycket är att de tagit ett steg tillbaka. Å andra sidan finns flera exempel på att tjänstemän uppskattat nätverkande och att det också gett upphov till konkreta samarbeten. -Jag har haft rätt stort utbyte av att ingå i nätverket, att få utbyta information bland annat. Min roll har inte varit så aktiv, jag har mer haft en lyssnande funktion och fungerat som ett bollplank. Gruppens möten har varit väl fungerande. (tjänsteman) -Vi borde ha varit mer aktiva i detta projekt, helt klart, men vi har haft väldigt mycket arbete med den egna konsthallen de senaste åren. Konsten har däremot blivit ett mer prioriterat område i vår kommun de senaste åren. (tjänsteman) -Genom att vi har träffats har vi kunnat hitta utvecklingsområden, till exempel så har skapat ett samarbete kring ett Artist in Residence i Härnösand. (tjänsteman) I några fall har framkommit synpunkter som pekar på möjligheter att förbättra denna typ av dialogmöten. -Referensgruppens möten har varit lite för korta, dock inte det sista. Diskussionerna har ibland varit svåra eftersom deltagarna har så olika bakgrund och förutsättningar. Trots detta finns det ett värde i att alla dessa olika grupper och intressen möts. Det innebär att de olika behoven tydliggörs, alla har faktiskt inte samma utgångspunkt och position. (konstnär) -Referensgruppen har mest haft rollen som bollplank. Om projektet ska bli mer permanent kanske gruppen borde delas upp mer utifrån arbetsområde. Å andra sidan finns det ett värde i att olika typer av aktörer, som vanligtvis inte ses, får en mötesplats och möjlighet att ses. (tjänsteman) Om projektets måluppfyllelse utifrån sina två huvudsyften Allmänt I diskussioner med deltagarna i referensgruppen har det framkommit hur de uppfattat att projektet lyckats med sina två huvudsyften, nämligen att stärka den konstpedagogiska verksamheten i länet samt att stärka konsten som näring. Det första intrycket är att deltagarna överlag är nöjda med projektets genomförande. Flera deltagare intygar att projektet gett konstområdet en större synlighet och tydligare legitimitet. Känslan är att konstområdet i sig blivit stärkt. Att projektet inneburit 25 konkreta satsningar på fem konkreta konstprojekt bidrar sannolikt till detta. Hos flera av de medverkande konstnärerna har funnits en stark önskan om konstområdet ska stärkas och ges en bättre ställning i jämförelse med övriga konstområden i länet. En vanlig jämförelse görs mellan konsten och scenkonsten, där den senare har resurser samlade i Scenkonst Västernorrland AB. Röster från referensgruppen: -Konsten har fått kämpa för att få legitimitet, trots att konstkonsulenterna gjort ett bra jobb är det inte lätt. Projektet har varit en bra plattform för konsten, det behövs, i synnerhet när man jämför med andra konstformer, som scenkonsten till exempel. (tjänsteman) -Bra att RCK kan bli den samlande och stärkande kraften. (konstnär) -Projektet i sig har ökat intresset för konstområdet och gett det större utrymme i länets kulturliv. (tjänsteman) -RCK som fenomen är bra. Det fungerar lite som konstens motsvarighet till Scenkonstbolaget, ett sätt att stärka konsten och skapa mer fasta resurser för bildkonsten i länet. (konstnär) -Resurscentrum Konst är faktiskt en konstnärsidé från början. Det handlar om att försöka tillskapa resurser för konstproduktion i likhet med övriga konstområden. (konstnär/tjänsteman) -Projektet har identifierat vilka behov som finns inom konstområdet. Det ser olika ut i länet, bland annat när det gäller situationen för de professionella konstnärerna. Det finns en bättre infrastruktur i Ö-vik och H-sand. I Sundsvall har konstnärerna inte varit så organiserade. (tjänsteman) Projektets prioriteringar – mer näring än pedagogik En fortsatt diskussion med de intervjuade från referensgruppen ger en lite annan förståelse av projektets måluppfyllelse. Efter en tydligare definition av projektets två syften framkommer att det allmänna intrycket i hög grad syftar till det ena av projektet syften, att stärka konstens som näring. Med andra ord, att projektet ses som lyckat handlar om att den del av projektet som består i att stötta länets konstnärer anses uppfyllt. -Syftet att stärka länets konstnärer har projektet jobbat med på ett bra sätt. (konstnär/tjänsteman/ konstförening) -Den typen av aktiviteter som projektet har erbjudit behövs verkligen – kommunikation med folk i branschen, fysiska möten och information på webben. Produktionsmedel för konst har gjort projektet unikt. (konstnär) -Konstkonsulenterna har alltid jobbat väldigt bra och de har alltid jobbat med dessa två syften (konstpedagogik och konstnärsstödjande), men nu har det hänt mycket mer än tidigare. (konstnär) Flera aktörer, inte minst tjänstemän från museer och kommuner, har noterat att den konstpedagogiska delen av projektet inte har varit lika prioriterad. Här finns också en viss självkritik från de deltagande tjänstemännen. De inser att de kanske inte varit lika aktiva när det gäller att påverka och utveckla projektet. Enstaka synpunkter handlar också om behovet av en tydligare forskningsanknytning. 26 Röster från referensgruppen: -Magkänslan säger att konstnärerna varit i fokus i projektet och att konstpedagogiken kommit i skymundan. Å andra sidan har konstnärerna varit väldigt aktiva i projektet, mer än de deltagande institutionerna. (tjänsteman) -Det finns en viss slagsida mot att jobba för att stötta konstnärerna i länet. (konstnär) -Det var mest diskussioner om stöd för länets konstnärer, inte lika stort fokus på det konstpedagogiska. (tjänsteman) -Den konstpedagogiska verksamheten har det kanske inte lagts lika mycket kraft på. Här finns mer att göra. (tjänsteman) -Jag har inte sett så mycket av det konstpedagogiska i projektet. Ingen har frågat oss vad vi håller på med. Fokus har legat på andra frågor, en hel del på konstnärernas yrkessituation. (tjänsteman) -Konstpedagogiskt finns just nu inga resurser i länet. Länsmuseet borde ta det ansvaret, men gör det inte just nu. Inom RCK-projektet har man inte kommit så mycket längre i frågan. (tjänsteman) -Känslan är att konstkonsulenten arbetat mer för konstnärerna än för konstlivet i stort, inklusive kommuner och konstföreningar. Det finns behov av stöd och hjälp i visnings- och utställningssammanhang. (tjänsteman) -Man famlade nog en del vad gäller syftet med projektet. Det har varit mycket fokus på de verksamma konstnärerna. (tjänsteman) -Målet med forskning är svårt att nå, men det är viktigt att ha med det som ett mål. (konstnär) -Många förväntar sig att projektet blir ett slagskepp som ska segla vidare. Men när bidragen tar slut så finns ju inte samma möjligheter att fortsätta. Det finns stora förväntningar på medel till konstprojekt. I den bästa av världar vore det bra, men insatserna borde kanske i första hand satsas på breda verksamheter som kan nå många, inte bara enstaka konstnärer. (tjänsteman) Aktiviteter/verksamheter i projektet som har fungerat bra och särskilt uppmärksammats Branschdagarna i Örnsköldsvik var väldigt uppskattade - positivt att de arrangerades på norrländsk nivå, det stärker hela konstområdet i Norrland. Webben - en digital plattform där man kan mötas för information och andra resurser. Nyhetsbreven - har fungerat som en påminnelse om att det finns information på webben. Volym är en uppskattad tidskrift Projektmedel för konst Internationella utbyten Nätverkandet i sig KonstLAB-workshop på Murberget ,Länsmuseet Västernorrland Aktiviteter/verksamheter i projektet som skulle ha kunnat fungera bättre Konstkartan är inte fullt ut genomförd. Lotsfunktionen kan bli bättre. Mer arbete för ett Artist in Residence i länet. 27 Mer satsningar på att stärka det konstpedagogiska arbetet Tydligare satsningar mot gruppen barn och unga. Bättre forskningsanknytning. Förbättringar av branschdagarna: Portfoliovisningar skall i huvudsak riktas till köpare och projektägare. En ”torgfunktion” för mer informella samtal och möten efterlyses. Sammanfattning Referensgruppen har fungerat bra utifrån såväl deltagarnas som projektledarnas synvinkel. Det har varit en väl sammansatt grupp med representanter från konstlivets olika aktörer (konstnärer, institutioner och kommuner). Nätverkandet i sig har upplevts positivt. Det har medfört att deltagarna fått en större förståelse för de skilda utgångspunkter och villkor som aktörerna har. Dialoger och diskussioner har också bidragit till att synliggöra konstlivet som sådant och dess behov. Graden av engagemang och aktivitet har dock varierat i referensgruppen. Generellt har de deltagande konstnärerna varit mer aktiva, medan representanter för kommuner och institutioner tenderat att ha en mer passiv och lyssnande roll. Måluppfyllelsen har å ena sidan upplevts som god, i synnerhet från konstnärernas sida. Å andra sidan har många av de deltagande tjänstemännen poängterat att projektets syfte att stärka det konstpedagogiska arbetet har fått stå tillbaka för syftet att stärka konstens som näring. Denna obalans synliggörs också i presentationen av projektets aktiviteter och ekonomi. Målet att stärka det konstpedagogiska arbetet i länet har inte varit lika mycket i fokus, även om vissa aktiviteter haft ett konstpedagogiskt syfte. Frågan om ett regionalt ansvar för ett konstpedagogiskt nätverk står fortfarande olöst. Ambitionen att konst ska utvecklas för och med målgruppen barn och unga har inte getts tillräcklig prioritet. Arbetet med att stärka konsten som näring har på flera områden lyckats väl: information via webb och nyhetsbrev, information och debatt via tidskriften Volym, tillförande av resurser och produktionsmedel för konst, fortfortbildning av konstnärskåren samt synliggörande och stärkande av näringen via de arrangerade branschdagarna. Även här finns mål som inte infriats, exempelvis utvecklandet av ett program för internationella utbyten via Artist in residence. 28 Referensgruppen om framtiden I mötet med referensgruppens deltagare har relativt stor vikt lagts vid att diskutera synpunkter på hur verksamheten kan fortsätta efter projekttidens slut. Det har genererat dels generella synpunkter på hur regional konstverksamhet bör bedrivas och organiseras, men även mer detaljerade synpunkter på vad som behövs för framtiden. Synpunkterna har sammanfattas nedan. Synpunkter på den regionala konstverksamheten i framtiden Allmänt Sammanställningen av intervjusvaren visar på ett starkt engagemang för den regionala konstverksamheten, vilket i sig bådar gott för framtiden. Samtliga i referensgruppen är positiva till ett fortsatt arbete för att stärka det regionala konstlivet. De allra flesta är även positiva till en fortsatt sammanhållen verksamhet efter att projekttiden tagit slut. Frågan är bara hur detta skall organiseras. Flera aktörer ser gärna att samordningen bygger på en samverkan mellan landstinget och någon eller flera kommuner. Mer om detta nedan. De allra flesta som ingått i projektets referensgrupp ser gärna att denna typ av forum kan fortsätta. I något fall finns synpunkten att en kommande regional samverkansgrupp bör ha ett konkret uppdrag, risken finns annars att gruppen upplevs tandlös. De av projektets satsningar som skett i samverkan med de övriga norrlandslänen ses som positiva. Jag bedömer att denna norrlandssamverkan kan utgöra en av flera framgångsfaktorer. Samarbetet med resten av Norrland bör, enligt flera, även inkludera ett närmande till Konsthögskolan i Umeå, kanske även till Bildmuseet i Umeå. Kanske kan norrlandssamarbetet över huvud taget ses som en väg att stärka kvalitet? -Behövs fortsatta satsningar? Ja, i synnerhet när det gäller konstpedagogik, kanske även när det gäller utställningsverksamhet. Det gemensamma navet för yrkesgruppen konstnärer är också viktigt. Där handlar det om nätverk och information bland annat. (tjänsteman) På frågan om vilka verksamheter som bör prioriteras i framtiden får vissa aktiviteter mer stöd än andra. Det finns ett samfällt stöd för att fortsätta utveckla följande verksamheter: Den egna webbplatsen samt ett regelbundet nyhetsbrev Tidskriften Volym, som bör bli norrländsk Regelbundna branschdagar på norrlandsnivå Dialogmöten, workshops och utbildningstillfällen När det gäller satsningar på direkta produktionsstöd för konstprojekt är meningarna mer delade. Att de flesta konstnärer är positiva till denna typ av produktionsmedel är kanske inte så konstigt. Men på en fråga om vad som upplevs viktigare, några få större produktionsstöd eller ett större antal projektstöd i mindre skala – blir bilden lite mer splittrad. Flera konstnärer betonar värdet av att det finns möjlighet att söka projektmedel för olika konstprojekt och aktiviteter. Mindre summor kan ha stor betydelse. -Produktionsmedel för konst är väldigt viktigt. 100 000 kronor kan innebära att en konstnär kan arbeta i ett helt år. Det vore bra med åtminstone ett större projekt per år, kanske som föregåtts av en förstudie. Men större projekt måste också matchas med mindre summor som projektmedel, exempelvis för förstudier (konstnär). -Fler små projektmedel är att föredra framför några få stora (konstnär). 29 Hur organisera den regionala konstverksamheten? Det finns en enighet om att någon form av regionalt nätverk och mötesplats även behövs i framtiden. Många vill behålla ett formaliserat nätverk av den typ som referensgruppen utgjort. Det bör dock ha en tydlig ansvarsbeskrivning. -Att behålla en regional mötesplats är bra, det kan leda till andra saker .(konstnär) -Det är viktigt att träffas och utbyta idéer. Nätverk är ett lite slitet begrepp, men det är viktigt med mötesplatser. (konstnär) -Det behövs både fysiska och digitala mötesplatser. (konstnär) -En regional grupp kanske inte är så viktigt när projekttiden är slut. En grupp måste ha ett tydligt syfte. (konstnär) Frågan om hur den regionala konstverksamhete ska organiseras tolkas lite olika utifrån deltagarnas position i referensgruppen. Många av de deltagande tjänstemännen anger ett behov av att tydliggöra och dela upp arbetet utifrån länsuppdragets två tydliga inriktningar – att stödja konsten som näring och stödja det konstpedagogiska arbetet. -Bra att dela upp arbetet och tydliggöra ansvaret för det konstnärsstödjande respektive det konstpedagogiska arbetet. (tjänsteman) -Länets konsulenter bör hänga ihop. Men detta projekt har mer handlat om att stöta den konstnärliga näringen. Det skulle sitta som en smäck att ha ett eget resurscentrum som helt ägnar sig åt den konstnärliga näringen. (tjänsteman) -Jag skulle vilja se ett resurscentrum för konst där det dels behövs några som jobbar för att stärka konstnärernas ställning, och dels någon som jobbar för att föra ut konst till en publik, och det ska inte vara samma person. (tjänsteman) Viktigt är också frågan om var den regionala konsten ska ha sin hemvist och om det finns möjligheter att koppla verksamheter till en kommun eller en institution som kan vara beredd att ta ett särskilt regionalt ansvar. Här finns flera olika idéer och förslag. -Eftersom scenkonsten finns i Sundsvall och länsmuseet i Härnösand så skulle konsten kunna kopplas till Örnsköldsvik, där vi redan nu har en hel del resurser som vi satsar på konst. (tjänsteman) -Om konsulenterna skulle ha en hemvist i var sin kommun så måste vara noga med att de verkligen jobbar regionalt! (konstnär) -Det är viktigt att det finns konsulenter som kan fortsätta vara spindlar i nätet. Om det ska decentraliseras kan de ske till någon av kollektivverkstäderna, HKKV eller ÖKKV. Bra om projektet kan permanentas och bli något av en institution. (konstnär) -Folkhögskolan skulle kunna ha en utökad roll, inte minst som en bra mötesplats i länet, med lokaler som lämpar sig bra för olika aktiviteter, fortbildningskurser mm. (konstnär/lärare) -Problemet i länet är att resurser är utspridda och det har saknats en sammanhållande länk. Det regionala uppdrag som ställd på en huvudman bör vara väldigt tydligt! Det behövs en tydligt uttalad ambition från landstingets sida, då kan kommunerna agera och samverka. (tjänsteman) 30 Andra synpunkter handlar om att den regionala konstverksamheten också bör samordnas med andra verksamheter, som exempelvis landstingets egen offentliga konstverksamhet och med det ideella konstlivet i länet. -Offentliga konstprojekt i vårdmiljöer borde kunna kopplas till en konstpedagogisk verksamhet och kopplas till landstinget egna lokaler och verksamheter. (tjänsteman) -Satsa på verksamheter som ger mervärde för många; samarbeten och nätverk. (tjänsteman) -Nu finns det 24 konstföreningar i länet, men de blir allt färre. De som försvinner är i första hand arbetsplatsföreningar. Det är negativt för konstlivet, i längden leder det till färre möjligheter att visa och sälja konst för den breda allmänheten. (konstförening) Hur utveckla konstpedagogiken? Eftersom denna del av projektet varit mindre utvecklad, finns här många synpunkter och idéer om framtidens arbete. Flera olika aktörer bedriver konstpedagogisk verksamhet, men ingen har i dagsläget ett regionalt grepp om området. Frågorna är många. Hur bör det regionala arbetet organiseras och vilken aktör kan och vill ta ett samlande ansvar? -Konstpedagogiskt finns just nu inga resurser i länet. Länsmuseet borde ta det ansvaret, men gör det inte just nu. Inom RCK-projektet har man inte kommit så mycket längre i frågan. Ansvaret och de personella resurserna borde finnas i en miljö där det finns lokal konstkompetens – i Örnsköldsvik, Sundsvall eller vid länsmuseet. (tjänsteman) Från de små kommunerna finns ett stort intresse av att få er stöd och hjälp med ett konstpedagogiskt arbete. När det inte finns lokala museer eller andra fasta resurser för konst, är behovet av en regional resurs desto större. -Det skulle vara bra om det funnits fokuskommun inom konstområdet. Vi har väldigt bra erfarenheter av Scenkonstbolagets modell med fokuskommuner. Vi vill gärna ha mer kontakter med konstkonsulenten. Det vore exempelvis kul om vi kunde skapa mer konst för barn och unga. Som liten kommun tar vi gärna mot stöd och inspiration. Det är väldigt bra att man kan söka projektmedel för till exempel barn- och ungdomsprojekt. (politiker -Om det vore möjligt att ”gifta ihop” scenkonsten för barn och unga med konstpedagogisk verksamhet skulle det vara bra. Man kan då använda samma mötesplatser, till exempel fritidsgårdarna (tjänsteman). Vissa konstnärer upplever att det konstpedagogiska området inte är aktuellt för dem. De betonar skillnaden mellan att vara konstnär och att vara pedagog. Andra konstnärer har å andra sidan utvecklat det konstpedagogiska arbetet, både som uttryck för ett eget pedagogiskt intresse och som en möjlighet till kompletterande försörjning. Här finns helt enkelt olika synsätt. -Konstpedagogik, inte minst riktat mot barn och unga, är väldigt uppfodrande. Som konstnär är man inte pedagog och så måste det få vara. Däremot jobbar jag gärna pedagogiskt också, jag går gärna in och diskuterar min konst med en publik (konstnär). I diskussionerna om ett framtida konstpedagogiskt arbete har framkommit många konkreta synpunkter och idéer. Det visar på ett stort intresse för frågorna, men speglar också att konstpedagogik kan tolkas på många sätt. 31 -Ett konstpedagogiskt nätverk bör vara praktiskt inriktat, det bör leda till konkret verksamhet . (konstnär) -Konstpedagogik bör också bedrivas på en mer konstvetenskaplig nivå. Konstpedagogiken bidrar också till att stärka intresset för konst generellt. (tjänsteman) -En konstpedagogtjänst skulle också kunna kopplas till ett framtida landstingsgalleri, kanske på Sundsvalls sjukhus. Kanske med inriktning konstpedagogik i offentlig miljö? (tjänsteman) -Det behövs mer fortbildning i konstpedagogik för lärare. Idag finns en traditionell syn på konst och bild som innebär ett alltför stort fokus på det färdiga resultatet, att det ska bli något fint att ta med hem. Det måste mer få bli en konstprocess. (konstnär) Aktörer som har anmält intresse för ett kommande konstpedagogiskt nätverk: Länsmuseet vill gärna delta i/leda ett konstpedagogiskt utvecklingsarbete. Konsthallen i Härnösand har ett stort intresse av att ingå i ett eventuellt kommande konstpedagogiskt nätverk i länet. De ser behov av att utbyta information, hjälpas åt att utveckla de pedagogiska verksamheterna, dela på utställningar och aktiviteter, samarbeta i kontakter med skolor mm. Sundsvalls museum ser stora behov av att utveckla den konstpedagogiska verksamheten i länet och de ingår gärna i ett kommande nätverk. Örnsköldsviks kommun, med museum, artist in residence och andra konstprojekt, vill gärna delta i ett kommande konstpedagogiskt nätverk. Järnsta kulturförening, som har flera konstpedagogiska verksamheter på gång, dels integrationsprojekt, dels ett seriekollo tillsommaren, skulle gärna delta i ett eventuellt konstpedagogisk nätverk i länet. Härnösands fria kulturförening, som bland annat arbetar pedagogiskt med graffitti, vill gärna delta i ett eventuellt konstpedagogiskt nätverk. Från Timrå kommun betonas att Söråkers Folkets Hus skulle vara en bra mottagare för en regional konstpedagog, de arbetar redan med kulturpedagogik för och med ungdomar. Åsa Hellhoff (Ånge)kan tänka sig att medverka i ett ev konstpedagogiskt nätverk i framtiden. Åsa har arbetat konstpedagogiskt i många år, inom Skapande skola, men även i andra sammanhang, till exempel i samarbete med särskolan och inom UKM-arrangemangen. I många år har hon drivit ungdomsverksamhet med konst vid Haverö strömmar. Hon har också arbetat med en ambulerande keramikverkstad för barn och unga. Åsa har av och till arbetat som lärare på Ålsta folkhögskola, dels i keramik, dels som ledare för en isskulpturkurs. Eva-Leena Skarin vill gärna delta i ett konstpedagogiskt nätverk, hon jobbar en del konstpedagogiskt, inte minst gentemot barn med särskilda behov. Hur stärka konsten som näring? Eftersom referensgruppen i princip varit positiv till hur projektet fullföljt arbetet med att stärka konstnärskåren och konsten som näring finns här inte lika många nya tankar om framtiden. Det handlar mer om att fortsätta på den inslagna vägen. Som exempel finns en stor enighet om att projektets arbete med den egna webbsidan och nyhetsbreven, med tidskriften Volym och med workshops och utbildningar bör fortsätta. För många konstnärer har satsningen på att tillföra produktionsmedel för konst upplevts positiv och de ser gärna en fortsättning även för denna satsning. Samtidigt betonar många att mindre projektmedel är väl så viktigt för att stödja och underlätta många satsningar i länet. 32 Röster om hur näringen bör stärkas: -Bra om konstkonsulenter som arbetar för att stärka konstnärskåren själv har en bakgrund som konstnär. (konstnär) -Ett mentorskap där de konstnärer som är duktiga på projektledning mm kan lära andra, dvs fungera som tillfälliga konstkonsulter, behövs. (konstnär) -Mötesplatser är viktigt, inte minst för enskilda konstnärer som kanske inte har ett stort eget nätverk. Bra att förmedla ny kunskap och inspiration. Tagtool-tekniken är ett exempel på detta. (konstnär) -De små projektmedlen är viktiga för oss som är kulturarbetare ute i länet. Samtidigt är det fantastiskt att få möjlighet att ta del av en större summa pengar som konstnär. (konstnär) -Viktigt att fortsätta utveckla residenceverksamhet i länet. Länets konstliv utvecklas i kontakten med andra. (konstnär/lärare) -Viktigt att bredda konstbegreppet så att det även inkluderar andra medier och performancekonsten. Många ser fortfarande på konst som något som sker på en utställning i ett galleri. (konstnär/lärare) Höja den konstnärliga nivån Ett perspektiv som inte varit särskilt tydligt i projektet är kopplingen till forskning och högre konstnärliga studier. KC Nords representant i referensgruppen har dock lyft frågan om vad krävs för att utveckla konstprojekt till en högre konstnärlig nivå. Som exempel nämns frågan om handledarskap och utvärdering. De konstprojekt som nu fått medel skulle behöva följas upp mer noggrant. Det behövs också en konstdiskussion på en mer akademisk nivå. Här skulle kanske Bildmuseet i Umeå kunna vara en aktör, varför inte i samverkan med konstkonsulenterna i de fyra norrlandslänen. 33 Hur utveckla den regionala konstverksamheten i framtiden? I uppdraget att utvärdera projektet Resurscentrum Konst ingår också uppgiften att undersöka möjligheter till ett fortsatt samordnat uppdrag. Utvärderingen bör därför visa på några alternativa vägar att gå för den regionala konstveksamheten i framtiden. I Västernorrlands kulturplan för 2015-2017 heter det att: ”Konstens infrastruktur ska stärkas genom samordning av de resurser som finns i länets konstliv: offentliga aktörer, professionella kulturutövare och konstintresserade inom civilsamhället. Detta görs genom att utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum för konst där kommuner, landsting och länsmuseum samverkar. Konstkonsulenten initierar och administrerar denna samordning. Målet är att skapa ett gemensamt länsuppdrag för samtidskonsten.” Prioriterade aktiviteter Det finns ett samfällt stöd för att fortsätta utveckla följande verksamheter: Den egna webbplatsen samt ett regelbundet nyhetsbrev Tidskriften Volym, som bör bli norrländsk Regelbundna branschdagar på norrlandsnivå Dialogmöten, workshops och utbildningstillfällen När det gäller satsningar på direkta produktionsstöd för konstprojekt är meningarna mer delade. Å ena sidan betonas värdet av att det finns möjlighet att söka mindre projektmedel för olika typer konstprojekt och aktiviteter, å andra sidan uppskattar näringen att det finns möjlighet till större medel för direkt konstproduktion. Satsningar på konstpedagogisk verksamhet efterlyses av många aktörer. I dagsläget finns inget regionalt ansvar för dessa frågor. Ansvaret och de personella resurserna borde finnas i en miljö där det finns lokal konstkompetens. De av projektets satsningar som skett i samverkan med de övriga norrlandslänen har en stor utvecklingspotential och kan utgöra en viktig framgångsfaktor. Ett delat regionalt uppdrag Utvärderingen har visat att projektet Resurscentrum Konst haft en tyngdpunkt på målet att stärka konsten som näring, medan det konstpedagogiska målet kommit i andra hand. Från delar av referensgruppen finns starka önskemål om att regionen bör förstärka och tydliggöra det konstpedagogiska uppdraget. Att tydliggöra och dela upp det regionala uppdraget på två ansvarsområden skulle kunna underlätta arbetet med att stärka det konstpedagogiska området. En rimlig konsekvens av detta skulle vara att också förstärka den regionala konstverksamheten med ytterligare resurser och tydligt dela upp ansvaret för att stärka konsten som näring och ansvaret för det konstpedagogiska arbetet i länet. 34 Ett samlat regionalt uppdrag Utvärderingen har också visat att det finns ett stort önskemål om att fortsätta arbetet med att samordna och länka samman de olika grupper och aktörer som finns i länets konstliv. Behovet av gemensamma mötesplatser, nätverk och dialoger är stort. I de mindre kommunerna finns behov av ett mer samlat stöd för konst i form av utställningsmöjligheter, offentliga uppdrag, pedagogisk verksamhet gentemot barn och unga osv. Från landstingets sida finns intressen av att bättre samordna den yttre konsulentverksamheten med den inre konstverksamheten (i form av landstingets egen konstverksamhet). Aktuella förutsättningar Om fler aktörer kan dela på det regionala ansvaret kan det förhoppningsvis leda till mer resurser och ett större engagemang för det regionala uppdraget. För närvarande är Landstinget Västernorrland huvudman för konstkonsulenttjänsten, men det regionala uppdraget för konst/samtidskonst vilar på Murberget, Länsmuseet Västernorrland. De senare har för tillfället inga tjänster avdelade för konstoch/eller konstpedagogisk verksamhet. Däremot har länsmuseet uttalat ett starkt intresse av ingå i eller leda arbetet med att utveckla det konstpedagogiska området i länet. En annan aktör som visat intresse av att ta ett regionalt ansvar för konstfrågorna är Örnsköldsviks kommun, som redan idag har en utvecklad konstverksamhet med antal konstintendenttjänster. Kanske finns även andra kommuner som kan tänka sig att ta ett större regionalt ansvar. Från konstnärshåll har också framförts möjligheten att en kollektivverkstad kan ha en tydligare regional roll. Inom sitt specialområde ljudkonst har Hola folkhögskola goda förutsättningar att bidra med resurser på regional nivå. På folkhögskolan finns också lokaler och andra resurser som kan utnyttjas för fortbildning, nätverksmöten osv. Olika vägar att gå Delat uppdrag med delad hemvist Den regionala konstverksamheten delas upp på två huvudområden: konsten som näring respektive konstpedagogisk verksamhet och dessa områden delas upp på två tydliga huvudmän, lämpligen Landstinget Västernorrland och en av länets kommuner alternativt Murberget Länsmuseet Västernorrland. Två konstkonsulenttjänster med var sitt ansvarsområde tillsätts. Fördelar Resurser från fler huvudmän kan frigöras. Verksamhet och ansvar sprids geografiskt i länet. Fler aktörer känner ansvar och lägger tid och ekonomiska resurser. Nackdelar Delat huvudmannaskap kan leda till splittring. Om en kommun ska ta ett regionalt ansvar kan den möta kritik från övriga kommuner. Murbergets roll upplevs otydlig – hur stort ansvar (ekonomiskt och personellt) kan och vill de ta? 35 Delat uppdrag med gemensam hemvist Den regionala konstverksamheten delas upp på två huvudområden: konsten som näring respektive konstpedagogisk verksamhet med en och samma huvudman, Landstinget Västernorrland. Två konstkonsulenttjänster med var sitt ansvarsområde tillsätts. Fördelar Bättre möjligheter att samordna resurser och verksamhet, inte minst via ett närmare samarbete mellan landstingets inre och yttre konstverksamhet. Nackdelar Andra aktörer i länet kan tendera att ta mindre ansvar och känna mindre engagemang. Mindre möjligheter att andra aktörer tillskjuter egna resurser för den regionala verksamheten. Samlat uppdrag med gemensam hemvist Den regionala konstverksamheten hålls samlad som ett gemensamt områden: konsten som näring och konstpedagogisk verksamhet med en och samma huvudman, Landstinget Västernorrland. I denna modell skulle konstkonsulentverksamheten fortsätta med samma organisation och inriktning som tidigare. Det innebär en konstkonsulenttjänst med ett samlat ansvar för att utveckla både konsten som näring och det konstpedagogiska området. Fördelar Större möjligheter att samordna landstingets inre och yttre konstverksamhet. Eventuella samordningsvinster både ekonomiskt och personellt. Nackdelar Svårt att i en och samma tjänst utveckla både näringen och de pedagogiska frågorna. Risk att de konstpedagogiska frågorna blir fortsatt underutvecklade. Andra aktörer i länet kan tendera att ta mindre ansvar och känna mindre engagemang. Andra frågor att lösa Oavsett hur de regionala konstverksamheten organiseras och placeras kvarstår behovet av en, eller flera, regionala nätverk och mötesplatser där de olika aktörerna kan träffas och samverka. Oavsett hur de regionala konstverksamheten organiseras och placeras kvarstår behovet av att tydliggöra vilket ansvar som Murberget Länsmuseet Västernorrland vill ta för konstfrågorna. Oavsett hur de regionala konstverksamheten organiseras och placeras kvarstår behovet av ett mer utvecklat arbeta med konsten gentemot målgruppen barn och unga. Oavsett hur de regionala konstverksamheten organiseras och placeras kvarstår behovet av att stärka och ytterligare utveckla samarbetet över länsgränserna i Norrland. Detta för att stärka näringen och dess kvalité. 36 Intervjuer Projektets referensgrupp: Olof Ahlström, konstnär, Sundsvall Lars Ahlström, konstnär/konstindendent, Örnsköldsviks kommun Annika Arvidsson, konstnär, Nordingrå Lisa W Carlsson, konstnär/konstkonsulent, Härnösand Bettan Edberg, kulturstrateg, Örnsköldsviks kommun Björn Eriksson, konstnär/lärare, Hola folkhögskola Åsa Hellhoff, konstnär, Ånge Catharina Karlsson, politiker, Ånge kommun Maria Lagerborg, konstnär/projektledare, Landstinget Västernorrland Erika Larsson, enhetschef, Länsmuseet Murberget Katarina Larsson, enhetschef, Örnsköldsviks kommun Johan Mauritzon, konstnär/tf rektor, Sundsvalls konstskola Ninni Melander, kulturenhetsansvarig, Kramfors kommun Märta Molin, kulturchef, Landstinget Västernorrland Svante Nilsson, ordförande Sveriges konstföreningar Västernorrland, Kramfors Anna Norell, konstnär, Kramfors Maria Oldenmark, konstintendent, Härnösands kommun Elisabeth Oxelhöjd, kultursamordnare, Timrå kommun Eirin Pedersen, konstnär, KC Nord Jan K. Persson, konstnär/redaktör, Härnösand Lilian Rathje, museichef, Länsmuseet Murberget Caroline Ring, konstnär/verksamhetsansvarig, Sundsvalls konstskola Göran Sjögren, kulturchef, Härnösands kommun 37 Eva-Leena Skarin, konstnär, Härnösand Nina Tenskog, konstsamordnare, Landstinget Västernorrland Daniel Unnis, enhetschef, Sundsvalls museum Mats de Vahl, konstnär/konstkonsulent, Landstinget Västernorrland Staffan Westerlund, konstnär, Härnösand Kjell Åström, museichef, Sollefteå kommun Alveola Ämting, konstnär, Härnösand Övriga: Per Erik ”Peppe” Bergström, projektledare, Norrbottens läns landsting Ola Kellgren, kulturchef, Region Västerbotten Karin Kvam, konstkonsulent, Region Jämtland Härjedalen Lena Ylipää, konstkonsulent, Norrbottens läns landsting BILAGOR Ekonomiskt resultat (Bilaga 1) Projektets aktiviteter, kronologiskt uppställt (Bilaga 2) Fördelade projektmedel (Bilaga 3) Fördelade stöd till resor och utbyten (Bilaga 4) Barn och unga (Bilaga 5) Tagtool (Bilaga 6) Kriterier, Konstkartan (Bilaga 7 ) Referensgruppens deltagare (Bilaga 8) 38 Kostnader och finansiering för projektet RCK Resurscentrum Konst (RCK) 01-05-2012 - 30-04-2015 Utbildning/seminarier Utställningar/mässor/festivaler Konstpedagogisk verksamhet 90 200 200 2012 2013 2014 114 000 kr 117 300 kr 188 963 kr Projektstöd 80 100 100 2012 2013 2014 82 300 kr 102 200 kr 102 500 kr Produktion av konst 120 200 300 2012 2013 2014 2015 120 000 kr 75 000 kr 345 000 kr 80 000 kr Artist in residence/ Internationellt Resestöd 50 150 150 2012 2013 2014 51 500 kr 147 800 kr 140 319 kr Volym / RCK webb 250 250 250 2012 2013 2014 254 000 kr 247 500 kr 279 000 kr Totalt på 3 år 2490 2 447 382 kr Öriga kostnader som löner, kontor, telefon, resor mm. Finansiering Landstinget Utvecklingsmedel för RCK KUR (utvecklingsbidrag) KUR ordinarie LVN egna medel 2012 250 250 206 738 1444 2 447 382 kr Under projekttiden: 2013 250 250 209 780 1489 2014 250 450 212 806 1718 2 203 000 kr 4 650 382 kr 4 651 000 kr 39 Bilaga 2 Kronologi 2012-15 RCK 2012 RCK webben utvecklas. Informationsbroschyr om Resurscentrum Konst Västernorrland utformas och ges ut i november Skickas ut till samtliga kommuner och kända konstaktörer i länet. 24/10 -31/10 Tagtoolworkshop, show under Förlovningsfesten av Kulturhuvudstadsåret i Örnsköldsvik, 12/11, utför beta-test av Tagtool för iPad, rapport till OMAGi. Deltagare, elever från särgymnasiet med pedagog och Kulturskolecentrum, 12 +2 15-16/11 Tagtoolworkshop, Technichus, Härnösand. Bygge av Tagtool och testa hur den används. Samarr med Riksutställningar, Technichus, Ung Film, Digitala Verktyg Deltagare från kultur-och ungdomsverksamheter i länets sju kommuner, 16 21/11 The night is our canvas, Järnsta Kulturförening, Nordingrå. Workshop i att använda Tagtool deltagare från länets kollektivverkstäder, Scenkonstbolaget/teater, Järnsta Kulturförening och enskilda konstutövare. Deltagare 14 27/11 The snow is our canvas, Kulturbank 2.0, Ånge. Workshop i att använda Tagtool Öppen workshop med inbjudna från kulturföreningar, skolor och fritidsgårdar. Deltagare: ca 20 7–12/12 Where is the canvas? Sundsvalls Konstskola. Årskurs ett och två utforskar Tagtool som konstnärligt uttryck. Deltagare: ca 25 2013 Nyhetsbrev nr 1-2 Två Produktion av konst projekt startar under året, Önskeliden och Container 2.0 Tagtoolutrustning, projektor och ljudanläggning köps in som pedagogiskt resurs och för utlåning till konstprojekt. 5/2 Artist Statement, Workshop Sundsvall, Syfte att arbeta fram ett AS som ska kunna stärka den egna konstnärliga praktiken. Deltagare: 10 st 28/2 Om barns skapande Skapandeskola konferens i Sundsvall; konstnär Eva-Leena Skarin föreläser 12/3 Referensgruppsmöte Landstingshuset Härnösand Deltagare: 19/3 Dialogmöte på ÖKKV i Örnsköldsvik, Deltagare: 20 tal 20/3 Vart är vi på väg? workshop/fortbildning för skol/förskolepersonal under Y-salongen Deltagare: 12 st. 9/4 Dialogmöte på KKV Härnösand, Deltagare: 15 tal 23/4 Dialogmöte på Kulturbank 2.0 i Ånge och Deltagare: 15 tal 25/4 Dialogmöte på Järnsta Kulturförening och Kollektivverkstad, Deltagare: 30 tal 19/5 UKM, länsfinal i Härnösand, Tagtoolworkshop + hängning av utställning. 40 22/5 Afternoon tea, MaterialAteljén Sundsvall Deltagare: 21 23/5 Dialogmöte på Kulturmagasinet i Sundsvall. Deltagare: 8 23/5 Tagtool som pedagogiskt verktyg, i samlingarna på Sundsvalls Museum, workshop/ fortbildning för konstnärer och pedagoger Deltagare: 7 10/9 Delar av referensgruppen + Gudrun Lindberg om Matchmakingverktyget och hur man utvecklar RCK-hemsidan. 24/9 Afternoon tea, MaterialAteljén Sundsvall Deltagare: 17 25-26/9 Artist Statement, Workshop Härnösand, Syfte att arbeta fram ett AS som ska kunna stärka den egna konstnärliga praktiken. Deltagare: Konstnärer, 8 5-6/10 Soundboxes ljudkonstworkshop Hola Folkhögskola, Deltagare: 8 22/10 Afternoon tea, MaterialAteljén Sundsvall Deltagare: 15 31/10 Tagtoolworkshop hos Konstlab för unga, Östersund, med Länskulturen Jämtland, Deltagare: 15 tal 9/11 Adress Metropol, konstnärligt uppdrag, fyra konstnärer och musiker Tagtool på torget i Härnösand 13-14/11 Utbildningsdygnet Örebro, fortbildning konst-och kulturföreningar Deltagare 5 10/12 Referensgruppsmöte Landstingshuset Härnösand Deltagare: Volym 4.0, arbetet med utvidgning av nättidningen till alla Norrlandslänen, startar 17/12 på Västerbottens museum Umeå. 2014 Nyhetsbrev nr 3-7 Tre Produktion av konst projekt startar under året, Läget, Konstrummet Falken och Kiörningsgården Tagtool in residence Länsmuséet, projektor, tagtoolutrustning och högtalare finns nu på Länsmuseet, att låna till konstprojekt och för museets egna aktiviteter Konstkartan startar sin uppdatering Möten om fortsättning av RCK: 18/9, 20/11, 2014, Länsmuseet, 7/11 2014, Sundsvalls museum och kommun. 11/3 Projektsökarkurs, ÖKKV och KomTek, Örnsköldsvik, Syfte, ge ökad kunskap om att söka projektbidrag för enskilda och föreningar inom konstområdet, Deltagare, 12 19/3 Skapande Skola konferens, Örnsköldsvik, Tagtoolworkshop för barn o pedagoger 24/5 Nätverksträff på NAVAB, Nordingrå Alltekniska Verkstäder AB, Syfte, träffas och pröva på hantverkets grunder inom smide, svets och gjutning. Middag och konstmingel hos Järnsta Kulturförening. Deltagare, verksamma inom konstområdet, ca 30 3/6 Tagtool som pedagogiskt verktyg, workshop/ fortbildning för konstnärer och pedagoger, Länsmuseet Murberget, Deltagare, pedagoger och personal ca 50 41 23 – 27/6 Ung 2014 i Trondheim, Norsk kulturskoleråd, Tagtoolworkshop deltagare 60 elever 13 – 18 år. Idéer kring Tagtool festival kopplat via internet mellan Västernorrland och Sör Tröndelag diskuteras. Kulturskolan i Sundsvall, anmäler sitt intresse. 1/8 Urkult festivalen 2014, öppen workshop och projiceringar under festivalen. 4/11 Du je å n´hen, Konstlab för unga håller workshop/fortbildning för konstnärer och pedagoger, Länsmuseet Murberget. Deltagare: 8 9/10 Referensgruppsmöte tre Sambiblioteket Härnösand 26-27/11 Branschdagarför konstområdet i Norrland, Arken Örnsköldsvik, Resurscentrum Konst Västernorrland i samarbete med Kc Nord, Örnsköldsviks kommun och Af Kultur. Föreläsningar, presentationer av konstprojekt och portfoliovisning var några av inslagen. Deltagare: ca 90 26/11 Tagtoolhaiku i hoppbacken, Örnsköldsvik, konstnärligt uppdrag, Sandra Berg Mozard. Ca 90 åskådare 2015 Nyhetsbrev 8-10 Möten om fortsättning av RCK: 21/1 2015, Örnsköldsviks museum –kommun och ÖKKV, 2/3 Folkhögskolornas ledningsgrupp 16/2 Konstkafé på KKV, nätverksträff för verksamma inom konstområdet. Deltagare: 17 26/3 Slutseminarium, Resurscentrum konst Västernorrland på Länsmuseet Murberget Deltagare: 30 Bilaga 3 Fördelade projektmedel (höst)2012 Förklädesskulptur Sundsvalls Museum 7 500 kr Julkrubba, inom eller utomhus Järnsta kf 13 175 kr Dolda Harmonier Småbyarnas Kulturförening 5 800 kr Kjartan Slettermark Örnsköldsviks KKV 7 000 kr Fördelade projektmedel 2013 Nordingråfestivalen Att mötas i konsten Hörlursfestivalen Dolda harmonier Utsikt från mitt fönster Kiörningsgården, utredning Järnsta kulturförening Järnsta kulturförening Föreningen Like Now Småbyarnas kulturförening Utviks byggdegård Nordingrå konstrunda 15 000 kr 19 000 kr 19 500 kr 11 700 kr 20 000 kr 17 000 kr Fördelade projektmedel 2014 Nordingråfestivalen Adress Metropol Hörlursfestivalen Järnsta kulturförening Härnösands KKV Föreningen Like Now 20 000 kr 20 000 kr 19 500 kr 42 #ostrandvivstavarvbadhuset# Johanna Uddén Min nya väg Sandra Mozard 20 000 kr 10 000 kr Fördelade projektmedel (Vår)2015 Min nya väg Body and landscape Hörlursfestival 2015 Sandra Mozard Björnola Lind Föreningen LIKE NOW 10 000 kr 15 000 kr 19 500 kr Bilaga 4 Internationella arrangemang och utbyten / Artists-in- Residence Att mötas över gränser och arbeta globalt blir än viktigare i framtiden och bidrar till en utvidgad arbetsmarknad för länets konstnärer. Det tillför även regionen internationell marknadsföring i enlighet med kulturplan och regional utvecklingsstrategi. från projektbeskrivning RCK Ingen plan för AIR är ännu färdig. Under projekttiden har en förstudie, ett Produktion av konstprojekt och ett panelsamtal med Artist-in-residence som innehåll genomförts. Medel har också betalats ut till deltagande och resor utanför länet till länets konstnärer. Två internationella projekt i samarbete med andra aktörer har pågått under projekttiden 2013-03-26 Förstudie inför stiftelsebildning av Pensionat Kiörningsgården, som ett möjligt Artists-in residence. Nordingrå konstrunda, 17 000kr. 2014 Kiörningsgården, en dokumentation. Konstnär Dag Wallin och Länsmuseet, ett Produktion av konst-projekt. Här dokumenteras pensionat Kiörningsgården och dess innehavare Birgit Dahlgren som levt i verksamheten sedan tidigt 1970-tal, där konst och konstnärer varit återkommande inslag. Hon har nu tankar att låta pensionatet leva vidare som ett Artist-in residence för konstnärer. Resultatet visas på Länsmuseet och andra platser under våren 2015. 2015-03-26 Konstsupporten, Ida Rödén, leder under projektets slutseminarium ett panelsamtal med frågan hur kan Västernorrland få ett Artists-in-residence? Medverkande var representanter från ÖKKV:s i Artists-in-residence program med Krems i Österrike, föreningen Myller i Nordingrå, Nätterlunds stiftelsen, Örnsköldsvik och konstkonsulenten. Artist-in-Recidency/Internationellt/resestöd eller framträdanden vid utställningar Fördelade medel efter ansökan 2013-14: Schwedenplatz, resekostnader vid utbytes utställning Gallei kunstraum Arcade Österrike för konstnärer från ÖKKV 20 000 kr Workshop på ÖKKV i anslutning till Francis Naranjos utställning på Galleri Lokomotiv 20 000 kr 43 AIX en Provence, rese och fraktkostnader ErikOlof Persson 8909 kr Janne Björkman, Resestöd projekt Homeland Finland 2 444 kr Nathalie Fougeras, Dubbelradio, resestöd framträdande Sthlm 2 161 kr Ann-Sofi Molin resestöd och recidencykostnader Göteborg 1821 kr Kerstin Lindström resestöd projekt Shetland Art Färöarna 7 000 kr Björola Lind resestöd projekt UMA Waterbody Umeå 14, 10 000 kr Eva-Leena Skarin rese och bo/ateljéstöd Härnösand-Beijing i ett utbyte med Red Gate Gallery 2014-2015, beslut 24 000 kr med 10 000 kr utbetalt 2013 Kerstin Strandberg, utställning Norrbyskär, resestöd 2 394 kr Kerstin Lindström , Own our own time-Paris, rese- och fraktstöd 10 500 kr Björnola Lind, Vitakuben-Umeå, rese- och fraktstöd 12 000 kr Kvinnor och Krig utställning, Sandviken, resa och logi 5 konstnärer 9 100 kr Galleri Bokboden, Bergen, Sandra Berg Mozard, resestöd 6 826 kr 10 kvinnor, utställning Stockholm och Åmål, rese och fraktkostnader 12 000 kr Internationella projekt i samarbete med andra aktörer Paris/Härnösand Utbytesutställning samarrangemang Länsmuseet på Murberget 62 312 kr Interregprojektet North Cultitud 6263, 2013 – 2014. Syfte att utveckla kommunikationen mellan Bilaga 5 Barn och unga Barn och unga är en prioriterad grupp från projektbeskrivning RCK Att få tillägna sig olika estetiska språk bidrar till barns och ungas sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Professionella pedagoger som vägleder barn och unga in i konsten har en avgörande betydelse för senare upplevelser av konst och möjligheten att uttrycka sig. Projektet har arbetat med den utgångspunkten genom fortbildning av konstnärer och pedagoger, konstprojekt där barn och unga varit medskapande, stöd till projekt som genomförts tillsammans med barn och unga och en fortsatt lansering av webbplatsen www.jojjo.se. Fortbildning 2013-02-28 Föreläsning på Skapande skola-konferens, Sundsvall, konstnär Eva-Leena Skarin om konstprojekt på Järestaskolan 44 2013-03-22Vart är vi på väg? workshop/fortbildning för skol- förskolepersonal under Y-salongen 2013-05-23 Tagtool som pedagogiskt verktyg, workshop/fortbildning i samlingarna på Sundsvalls Museum, 2014-01-31Föreläsning på Skapande skola-konferens, Timrå, konstnär Kerstin Lindström om konstprojekt på Kristina skolan 2014-06-03 Tagtool som pedagogiskt verktyg, workshop/fortbildning på Länsmuseet Murberget, 2014-11-04 Du je å n´hen, Konstlab för unga, workshop/fortbildning för pedagoger Projekt med barn och unga som målgrupp 13RN211 Gatukonstfestival Härnösands fria kulturförening 8 000 kr 13RN93 Konst o Barn Mannaminne 14 250 kr 13RN255 Workshop med konst Svanö kulturförening 5 000 kr 14RN111 Konst och bebisar och barn Mannaminne 14 450 kr 14RN112 Öppna verkstäder Järnsta Kulturförening 13 000 kr 14RN168-1 Plats-Väg Anita Berg 14 800 kr Kulturutbud jojjo.se är en webbaserad plattform där länets kulturinstitutioner och fria kulturskapare kan annonsera sitt utbud till skolan och andra intressenter. Pedagoger, elever och andra intresserade kan här få förslag på workshops, Skapande skola-projekt, fortbildningar med mera. Konstkonsulenten har haft en sammanhållande och drivande roll i det arbetet och samarbetet med övriga kulturkonsulenter har varit viktigt för att jojjo.se ska utvecklas och fyllas med material. Här har www.jojjo.se presenterats: 2013-02-27 Läromedelsmässa, Sundsvall 2013-02-28 Skapande skola-konferens, Sundsvall Utskick till alla skolor epost och marknadsföringsmaterial 2013-10-03-04 Kulturting, Sundsvall 2013-10-24-25 KUR-konferens Unga läsare i Norden, Lund 2013-11-16 IKA-helg Övik 2013-11-20 MIK-dag för skolan, Sundsvall 2014-01-28 Kultur i skolan-konferens, Härnösand 2014-01-31 Skapande skola-konferens, Timrå 2014-03-19 Skapande skola-konferens, Övik 2014-03-27 Skolbibliotekskonferens, Sundsvall 45 Konst Två av projekten Produktion av konst genomförs i bostadsområden, där konstnärerna valt metoder och arbetssätt som bjuder in grupper och enskilda, främst barn och unga, att delta och påverka som en del i den skapande processen. Konstnärerna Annikka Kronlid Arvidsson och Angelica Frank har i bostadsområdet Sörliden i Ö-viks kommun arbetat med Önskeliden. Olof Ahlström och Samuel Andersson har startat Konstrummet Falken i en tvättstuga i Skönsberg i Sundsvalls kommun. Bilaga 6 Tagtool / Nya uttryck och ny teknik RCK vill arbeta för att länet ska vara en attraktiv plats att bo och verka i för unga och nyutbildade konst- och kulturutövare genom växthusliknande arbetsformer. Det är därför angeläget att RCK arbetar med ett samtida konstbegrepp som innefattar allt från digitala medier, animation, film, performance, foto till skulptur och måleri. från projektbeskrivning RCK Tagtool Som ett komplement till kollektivverkstädernas utrustning i traditionella tekniker startar projektet i en teknikbank med projektor, *Tagtool- och ljudutrustning för att låna ut till konst- och pedagogiska projekt. Från 2014 finns detta som Tagtool in residence på Länsmuseet, kan lånas som tidigare men används också för museets egna aktiviteter. Främst är det Tagtool som används men även projektor lånas ut till film och annan projektion. Alla projekt ska göra en enkel bild o textredovisning till RCK webben. Ett flertal Tagtoolworkshops i att bygga själv, använda och utveckla pedagogiska metoder har anordnats runt om i länet. Målgruppen är barn, unga, pedagoger, konstnärer, kulturskolor, ungdomsverksamhet, museiverksamhet, skola och en allmänhet. Tagtool har genererat många nya samarbeten och gett nya konstnärliga uttryck. Sedan en workshop hösten 2012 finns Tagtoolutrustning i alla sju kommunerna i länet. Pedagogik. Två unga konstnärer/musiker engagerade i Ung Film Sundsvall, Iyambo Davidsson och Johanna Wallberg medverkar som handledare i flera av projektets Tagtoolworkshops. De startar också en egen verksamhet som handledare och inspiratörer runt om i länet och grannlän. Konstnär Sandra Berg Mozard utvecklar konstpedagogiska projekt med Tagtool för Skapande Skola och andra konstpedagogiska sammanhang. Konst. Möjligheten att arbeta i rummet med rörliga bilder har använts i flera konstprojekt. Under performancefestivalen Adress Metropol framfördes ett verk på torget i Härnösand, Tagtool i skogen, var projiceringar som blev till stora grafiska blad, Orbit, en dansföreställning och också experiment av konststudenterna på Sundsvalls konstskola m.fl. Samarbeten. KonstLab för unga, Östersund, Länsmuseet Murberget, Sundsvalls museum, Sundsvalls Konstskola, Kulturskolecentrum Örnsköldsvik, Parkhöjdens särgymnasium i Örnsköldsvik, Järnsta Kulturförening, Kramfors, Club Sebastian Näsåker, Technichus och KKV Härnösand, Söråkers Folkets Hus, Timrå, Ung Film, Sundsvall, Ånge Kulturbanken 2.0, Riksutställningar, projektet Digitala Verktyg, Kulturhuvudstadsåret 2014. *Tagtool är ett DIY, gör-det-själv-verktyg, för att projicera och animera bilder i realtid. Det ger möjlighet att arbeta ensam eller flera tillsammans med stora projektioner i landskap och på fasader, delta med bilder i dansteater- och musikföreställningar, interagera med sagoberättare och konstnärer mm. Man kan vara barn eller vuxen, dela samma språk eller ha olika, arbetssättet är enkelt och inbjuder till många möten och samarbeten i linje med projektets syfte. Programvaran är en shareware och alltså gratis. Allt kopplas till en vanlig projektor. En Tagtool-app för iPad har också utvecklats, med i det utvecklingsarbetet har Parkhöjdens särgymnasium i Örnsköldsvik varit! 46 Tagtoolaktiviteter i projektet 2012-10-24-31 Tagtoolworkshop och show under Förlovningsfesten av Kulturhuvudstadsåret i Örnsköldsvik, elever från särgymnasiet med pedagog och personal från Kulturskolecentrum. Deltagare 12 +2 2012-11-15-16 Tagtoolworkshop, Technichus, Härnösand. Bygge av Tagtool och testa hur den används. Riksutställningar, Technichus, Ung Film, Digitala Verktyg. Deltagare från kultur-och ungdomsverksamheter i länets sju kommuner, 16 2012-11-12 Tagtool för iPad, elever från särgymnasiet med pedagog utför som enda i Sverige betatest av iPadappen för Tagtool, rapport till OMAGi. Deltagare 12 +2 2012-11-21 The night is our canvas, Järnsta Kulturförening, Nordingrå. Workshop i att använda Tagtool deltagare från länets kollektivverkstäder, Scenkonstbolaget/teater, Järnsta Kulturförening och enskilda konstutövare. Deltagare 14 2012-11-27 The snow is our canvas, Kulturbank 2.0, Ånge. Workshop i att använda Tagtool Öppen workshop med inbjudna från kulturföreningar, skolor och fritidsgårdar. Deltagare: ca 20 2012-12-07–12 Where is the canvas? Sundsvalls Konstskola. Årskurs ett och två utforskar Tagtool som konstnärligt uttryck. Deltagare: ca 25 2013 Tagtoolutrustning, projektor och ljudanläggning köps in som pedagogiskt resurs och för utlåning till konstprojekt. 2013-01-25 Utvärdering av höstens Tagtoolworkshops, Technichus, Härnösand. 2013-01-29 Planering av årets workshops, Ung Film, Sundsvall 2013-05-19 UKM, länsfinal i Härnösand, Tagtoolworkshop + hängning av utställning. 2013-05-23 Tagtool som pedagogiskt verktyg, i samlingarna på Sundsvalls Museum, workshop/ fortbildning för konstnärer och pedagoger Deltagare: 7 2013-10-31 Tagtoolworkshop hos Konstlab för unga, Östersund, med Länskulturen Jämtland, Deltagare: 15 2013-11-09 Adress Metropol, konstnärligt uppdrag, Tagtool på torget i Härnösand. Verk av Angelica Frank, Erik Olov Persson, Klas Lignell och Simon Juza. Samarr. Härnösands konsthall, Härnösands Teater. 2014 Tagtool in residence på Länsmuseet, projektor, Tagtoolutrustning och högtalare finns nu på Länsmuseet, att låna till konstprojekt och för museets egna aktiviteter 2014-03-19 Skapande Skola konferens, Örnsköldsvik, Tagtoolworkshop för barn o pedagoger 2014-06-03 Tagtool som pedagogiskt verktyg, workshop/ fortbildning för konstnärer och pedagoger, Länsmuseet Murberget, Deltagare, pedagoger och personal ca 50 2014-06-23–27 Ung 2014 i Trondheim, Norsk kulturskoleråd, Tagtoolworkshop deltagare 60 elever 13 – 18 år. Idéer kring Tagtool festival kopplat via internet mellan Västernorrland och Sör Tröndelag diskuteras. Kulturskolan i Sundsvall, anmäler sitt intresse. 2014-08-01 Urkult festivalen 2014, öppen workshop och projiceringar under festivalen. 2014-11-26 Tagtoolhaiku i hoppbacken, Örnsköldsvik, konstnärligt uppdrag, Sandra Berg Mozard. Ca 90 åskådare 47 Bilaga 7 Kriterier för att meriteras för Konstkartan Minst 4 av de 8 punkterna nedan ska uppfyllas. 1.Examen från annan kvalificerad konstnärlig utbildning 2.Genomförd separatutställning i galleri, konsthall, museum eller lokal som drivs av arrangör vars främsta syfte är att bedriva regelbunden visningsverksamhet. 3.Deltagit i samlingsutställning i galleri, konsthall osv (se ovan). 4.Deltagit i jurybedömd utställning på konsthall eller museum. 5.Erhållit uppdrag för offentlig utsmyckning/miljögestaltning. 6.Inköpt av stat, landsting/kommun eller museum. 7.I egenskap av konstnär erhållit stipendium från stat, landsting, kommun eller erhållit annat enskilt konstnärsstipendium. 8.Att på annat sätt än vad som anges i punkterna 1-7 påvisa att man har bedrivit konstnärlig yrkesverksamhet, som t.ex. konstprojekt, konsultuppdrag. Bilaga 8 Deltagare referensgruppen Ökkv/ Tanja Fred Hkkv/ Kerstin Lindström, Staffan Westerlund Annikka Arvidsson, Nordingrå konstnärsverkstad Sundsvalls konstskola Björn Eriksson/ Hola Åsa Hellholf / Kulturbanken Ånge Nätterlunds Stiftelse/Cia Andersson Örnsköldsviks Museum / Ulf Edberg Nätterlunds Stiftelse / Lars Ahlström Sundsvalls Museum / David Unnis Erika Larsson, Länsmuseet SKR / Svante Nilsson Kramfors kommun / Ninni Mellander Örnsköldsviks kommun / Katarina Larsson Örnsköldsviks kommun / Bettan Edberg Härnösands kommun / Göran Sjögren Härnösands kommun / Maria Oldenmark Timrå kommun / Elisabeth Oxelhöjd Ånge kommun / Catharina Karlsson Volym / Jan K Persson Eva-Leena Skarin Olof Ahlström KC / Erin Pedersen Ordf. KC / Lisbeth Malm Anna Norvell Lab Gallery Lisa W Carlson/ KLYS/LVN Märta Molin/ Kulturchef LVN. Konstsammordnare LVN/ Nina Tenskog RCK-projektet/ Maria Lagerborg Konstkonsulent LVN /Mats de Vahl 48 Postadress 871 85 Härnösand Besöksadress Storgatan 1 Telefon 0611-80207 070-2476939 E-post [email protected] www.lvn.se
© Copyright 2024