Doktorspromotion, Professorsinstallation och Prisutdelning
Akademisk högtid Promotion, installation & prisutdelning 7 februari 2015 Acta Universitatis Orebroensis ISSN 1653-4131 innehåll VÄLKOMMEN...................................................................5 Program........................................................................6 akademisk högtid......................................................8 Promovendi Fakulteten för medicin och hälsa....................................14 Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap.........17 Fakulteten för humaniora och socialvetenskap................ 18 Deltar ej vid promoveringen ......................................... 20 Hedersdoktorer Kenneth C.H. Fearon................................................... 24 Cheryl Glenn............................................................... 25 Lars Lind.................................................................... 26 Michael Nicholas......................................................... 27 Installandi Ove Andrén ................................................................ 30 Susanne Bejerot.......................................................... 32 Hans Grahn................................................................ 34 Jana Jass.................................................................... 36 Mats G. Karlsson......................................................... 38 Christian Lundahl........................................................ 40 Mikael Quennerstedt.................................................... 42 Lauree Tilton-Weaver................................................... 44 Ylva Uggla.................................................................. 46 Christina Öberg .......................................................... 48 Johan Öhman.............................................................. 50 prisTAGARE PEDAGOGISKA PRISET Magnus Hansson......................................................... 55 Therése Skoog............................................................ 55 English summary....................................................56 VÄLKOMMEN Välkomna till Örebro universitets årliga promotions- och installationshögtid Vi samlar oss nu för den årliga högtiden för att installera nya professorer och promovera nya doktorer. Universitetet har stora förväntningar på professorerna som i sin verksamhet ska stötta och utveckla universitetet i sin ambition att vara ett brett universitet med förmåga att utveckla och ompröva. De nya doktorerna får nu ett kvitto på sin nya värdighet och en inträdesbiljett till fortsatt forskning eller till arbete utanför högskolesektorn. Båda dessa grupper har under en lång tid lagt ner betydande arbete för att nå sina mål och är värdiga vår hyllning. Universitetet har alltsedan sin tillblivelse haft ett särskilt tema för varje promotions- och installationshögtid. Årets tema är Kairos – att göra rätt sak i rätt tid. Att göra rätt sak i rätt tid är något vi alla eftersträvar. Det är inte alltid lätt och kräver känsla för vad man vill göra, hur det ska göras och när det ska göras. Om ett universitet ska lyckas med detta krävs en god omvärldskunskap och realistiska målsättningar. Ett universitet med mål som integrerar och attraherar lärosätets forskare och lärare kan åstadkomma mycket. Utveckling kräver för ändring. För att vara ett starkt lärosäte krävs utveckling av gemensamma mål och insikter. Örebro universitet försöker alltid hitta vårt Kairos. Våra studenter på Restaurang- och Hotellhögskolan i Grythyttan har på sedvanligt sätt ansvar för middagen och gestaltningen vid middagen av årets tema. Svenska Kammarorkestern, Musikhögskolan och Studentsångarna svarar för den musikaliska gestaltningen. Som alla inser finns det med dessa aktörer en unik förutsättning att årets tema infrias. Varmt välkomna till årets promotions- och installationshögtid vid Örebro universitet. Jens Schollin Rektor akademisk högtid 2015 I 5 program procession Allegro ur Drottningsholmsmusiken Johan Helmich Roman Svenska Kammarorkestern Jag såg Lars Gullin, arr. Gunnar Eriksson (kör) och Niklas Lindström (orkester) Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarkorkestern Rektors TAL Rektor Jens Schollin Installation Installation av nya professorer Rektor Jens Schollin pedagogiska priser Utdelning av Örebro studentkårs och Örebro universitets pedagogiska priser Örebro studentkårs vice ordförande Maria Backsell och rektor Jens Schollin Andante ur Hornkonsert nr 2 i Ess-dur, KV 417 Wolfgang Amadeus Mozart Svenska Kammarorkestern, solist: Terese Larsson oration Professor Olle Ljungqvist Allegro ma non troppo ur Symfoni nr 4 i B-dur Ludwig van Beethoven Svenska Kammarorkestern 6 I akademisk högtid 2015 program Promotion Fakulteten för medicin och hälsa Promotion av medicine hedersdoktor samt medicine och filosofie doktorer efter avlagda prov Promotor: Professor Fawzi Kadi Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap Promotion av filosofie hedersdoktor samt filosofie, ekonomie och teknologie doktorer efter avlagda prov Promotor: Professor Lars Pejryd Time and Concord ur Gloriana Text: William Plomer. Musik: Benjamin Britten Musikhögskolans kammarkör Fakulteten för humaniora och socialvetenskap Promotion av filosofie hedersdoktorer samt filosofie doktorer efter avlagda prov Promotor: Professor Annina H. Persson Music, Spread thy Voice Around ur Solomon George Friedrich Händel, bearbetning Karin Oldgren Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarorkestern solist: Tom Rudberg Procession Gaudeamus igitur Medeltida studentsång, arrangemang Karin Oldgren Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarorkestern akademisk högtid 2015 I 7 akademisk högtid örebro universitet har sin grund i den högre utbildning som etablerades i Örebro under 1960-talet och som bland annat innefattade en filial till Uppsala universitet. År 1977 bildades Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av det i staden sedan gammalt etablerade förskollärarseminariet, Gymnastik- och idrottshögskolan från 1966 samt universitetsfilialen och Socialhögskolan, de sistnämnda från 1967. År 1978 inlemmades även Musikpedagogiska institutet. Under åttio talet utvecklades de tekniska ämnena och under 90-talet måltidskunskap förlagt till Grythyttan. År 1995 införlivades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och år 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. Vår terminen 2011 startade läkarutbildningen vid Örebro universitet. Universitetet invigdes av statsminister Göran Persson den 6 februari 1999. Den 7 oktober samma år fattade universitetsstyrelsen ett beslut att universitetet fortsättningsvis skulle arrangera en högtid på den lördag i februari månad som ligger närmast invigningsdagen. Örebro universitets högtid omfattar doktors promotion, professorsinstallation samt utdelning av pedagogiska priser. Utgångspunkten för högtidens utformning har varit den europeiska universitetstradition som har sina rötter i medeltiden, och som i sin tur inspirerats av antika symboler och kyrkliga ritualer. För Örebro universitet har det varit naturligt att söka sin förebild i motsvarande högtidligheter vid Uppsala universitet. PROCESSIONEN Processionen utgör en sinnebild för universitetets vandring mot kunskapens fördolda mål. Festtåget inleds med en fanborg bestående av marskalkar (studenter som är funktionärer). I tur och ordning inträder pedell (universitetsvaktmästare), promotorer (promotionsförrättare), promovendi (hedersdoktorer och doktorer efter avlagda prov), rektor och installandi (nya professorer), studentkårens representanter, pristagarna samt representanter för Örebro universitet och officiella gäster. Därefter följer universitetets forskare och lärare uppdelade på universitetets fakulteter med dekanus och/eller prodekanus i spetsen för respektive fakultet. Sist i processionen återfinns universitetets ceremonimästare. Under medeltiden hade universiteten fyra fakulteter. Inom den filosofiska fakulteten bedrevs de grundläggande studierna. Först därefter följde studierna vid de tre övriga, nämligen teologisk, juridisk och medicinsk fakultet. Traditionellt brukar därför dessa fakulteter gå först i processionen. Mot denna bakgrund går fakulteten för medicin och hälsa först i processionen. Därefter inträder fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap, samt fakulteten för humaniora och socialvetenskap. 8 I akademisk högtid 2015 akademisk högtid STAVEN Runt om i Europa har spiror symboliserat universitetens självstyrelse. Sedan 1700-talet har man i Uppsala förutom spirorna en stav som symboliserar upprätthållandet av den rättsordning som tidigare följde med universitetets autonomi. Staven bärs av pedellen, historiskt sett chefen för rektors vaktstyrka. Pedellen har sin förebild i de rättstjänare som i antiken banade väg för romerska ämbetsmän. I processionen skall pedellen gå före rektor som ansvarig för upprätthållandet av ovannämnda ordning. Vid Örebro universitetet går pedellen först i processionen. Örebro universitets stav är en gåva från Uppsala universitet till minne av universitetets tillblivelse. Staven är krönt med en skulptur av Bror Hjorth, föreställande den senmedeltida frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Engelbrekt med svärdet i hand och höjd knuten näve kan här få symbolisera det unga universitetets framtidstro, samt erinra om vikten av att värna rättssäkerhet och akademisk frihet. Runt silvergördeln återfinns en dedikation samt inledningen till den så kallade ”Frihetsvisan” (1439) av den med Engelbrekts samtida, biskopen Thomas Simonsson i Strängnäs: ”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen omkring…”. DOKTORSPROMOTIONEN Doktorspromotionen är den högtidliga akt vid universitetet då doktorander som avlagt doktorsexamen promoveras till doktorer. Därutöver promoveras även hedersdoktorer för förtjänstfulla insatser inom ett vetenskapsområde. Den som skall promoveras beträder parnassen, hälsas av promotor och mottar tre tecken på sin nyvunna värdighet: doktorshatten/lagerkransen, ringen och diplomet. Examensceremonin har rötter i den medeltida kontinentala universitetsvärlden. Den tidigast dokumenterade svenska promotionen ägde rum i Uppsala år 1600, men med all säkerhet förekom promotioner så tidigt som i slutet av 1400-talet. Genom århundradena har den svenska promotionsseden utvecklats gradvis. De viktigaste elementen från 1600-talets början finns kvar, men mycket har ändrats. Promotionerna är i sin nuvarande form uppskattade högtidligheter vid alla svenska universitet. Promotion kommer av latinets promovere som betyder att föra fram, att befordra. Den som förrättar promotionen kallas promotor, i regel en professor eller docent. Vederbörande behöver inte själv vara promoverad men måste ha förvärvat doktorsexamen. Den som skall promoveras kallas promovend (plur. promovendi). Den som har promoverats benämns promotus/promota (plur. promoti). akademisk högtid 2015 I 9 akademisk högtid PARNASSEN Promotionskatedern kallas för parnassen, efter det grekiska berget Parnassos. Under antiken var berget helgat åt Apollon, siarkonstens, läkekonstens, musikens och diktningens gud. Vid dess fot låg templet i Delphi där Apollons orakel uttalade sina profetior. Dessutom ansågs berget vara en uppehållsort för muserna, de sköna konsternas och lärdomens beskyddarinnor. När en promovend bestiger parnassen, biträdd av sin promotor, symboliserar detta traditionellt sett mottagandet av rätten att utöva akademisk undervisning. DOKTORSHATTEN Hatten, som är svart, hög och veckad, symboliserar den vetenskapliga friheten och den makt som är relaterad till denna frihet. Hatten ges traditionellt åt promovendi inom teologisk, juridisk och medicinsk fakultet. Vid Örebro universitet utdelas doktorshatt till promovendi med såväl medicine som filosofie doktorsexamen inom fakulteten för medicin och hälsa, till promovendi med teknologie doktorsexamen inom fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap samt promovendi med juris doktorsexamen inom fakulteten för humaniora och socialvetenskap. Alla disputerade som går i den akademiska processionen vid doktorspromotion bör medföra doktorshatt i handen. När promotor ”kröner” sig själv med lagerkransen eller hatten sätter disputerade åhörare inom samma fakultet också på sig hatten och behåller den på till och med uttågsprocessionen. LAGERKRANSEN Enligt den romerske skalden Ovidius blev lagern guden Apollons attribut sedan nymfen Dafne, för att undgå gudens förförelseförsök, förvandlats till ett lagerträd. Snarare var det dock lagerns roll i apollonkulten i Delfi som först förknippade guden med trädet. Vid de pythiska spelen i Delfi infördes bruket av lagerkransen som ett segertecken. Segrarna i de olympiska spelen bar även de lagerkransar liksom senare de romerska kejsarna i sina triumftåg. Under medeltiden blev det vanligt att skalderna tilldelades lagerkransar och på den vägen kom de också att utnyttjas inom den lärda världen i Sverige och Finland. Lagerkransar utdelas som en gåva från universitetet till promovendi med filosofie doktorsexamen inom fakulteten för humaniora och socialvetenskap samt till ekonomie och filosofie doktorer inom fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap. Enligt gammal sed behåller de lagerkransarna på sig hela promotionsdagen. De promoverade har där efter möjlighet att införskaffa och bära doktorshatt. RINGEN Ringen, som pryds av skilda symboler för olika fakulteter, är av guld och bärs i regel på vänster hand. Den uttrycker att bäraren är vetenskapen trogen. 10 I akademisk högtid 2015 akademisk högtid DIPLOMET Diplomet, som ursprungligen var en skriftlig stadfästelse av de rättigheter som tillkom de promoverade, är ett högtidligt utformat examensbevis. SALUTEN Saluten förekommer i samband med promotionen vid flera universitet, men har på sina håll ersatts av trumpetfanfarer. Saluten är en gammal hedersbetygelse, bland annat använd av stridsskepp som genom att tömma kanonerna ville visa att de kom i fredliga avsikter. I Örebro hyllas promotorer med två skott. PROFESSORSINSTALLATIONEN Installationen av en ny professor har medeltida anor som påminner om de gamla banden till kyrkan. När en gång i tiden en domkapitelsledamot insattes i sitt ämbete fick han en särskild stol anvisad i domkyrkans kor, stallum. Från detta ord stammar nutidens ”installation”. Professorsinstallationer förekommer idag vid alla svenska universitet och högskolor men de har fått mycket olika utformning. I Örebro installeras professorerna efter det inledande talet av universitetets rektor. PEDAGOGISKA PRISET Vid de medeltida universiteten hade studenterna ett stort inflytande över under visningen. Vid universitetet i Bologna var det till exempel studenterna själva som sammanslöt sig till skrån och anställde lärare. Än i dag är det av största vikt att kunskaperna förmedlas på ett engagerat sätt. Mot denna bakgrund utdelar Örebro studentkår pedagogiska priser till universitetslärare som – enligt studenternas n omineringar – levandegjort undervisningen inom grund- eller forskarutbildningen. akademisk högtid 2015 I 11 �romovendi promovendi Fakulteten för medicin och hälsa Promotor: Fawzi kadi , professor i idrott Hedersdoktor: Professor kenneth fearon, Storbritannien Doktorer efter avlagda prov: Elisabeth Brobeck Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap ”Samtal som stöd för patienters livsstilsförändringar – en viktig del av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete”. Isak Demirel Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot biomedicin ”Uropathogenic Escherichia coli, Multidrug-resistance and Induction of Host Defense Mechanisms”. Sanja Farkas Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot biomedicin ”DNA Methylation in Placenta and Cancer with Special Reference to Folate Transporting Genes”. Johanna Gustafsson Filosofie doktorsexamen, handikappvetenskap ”Supported Employment i Sverige”. Sören Hjälm Filosofie doktorsexamen, idrottsvetenskap med samhälls- och utbildnings vetenskaplig inriktning ”Utbrändhet och återhämtning bland elitfotbollstränare”. Rashida Hussain Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot medicin ”Cell Responses in Infected and Cystic Fibrosis Respiratory Epithelium”. 14 I akademisk högtid 2015 promovendi Gustav Jarl Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot medicin ”The Orthotics and Prosthetics Users’ Survey: translation and validity evidence for the Swedish version”. Pether Jildenstål Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot kirurgi ”Influence of Depth of Anesthesia on Postoperative Cognitive Dysfunction (POCD) and Inflammatory Markers”. Anita Johansson Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap ”Ändlös omsorg och utmätt hälsa – föräldraskapets paradoxer när ett vuxet barn har långvarig psykisk sjukdom”. Peter Kirrander Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot kirurgi ”Penile Cancer: Studies on Prognostic Factors”. Jeanette Källstrand Eriksson Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap ”Being on the Trail of Ageing - Functional Visual Ability and Risk of Falling in an Increasingly Ageing Population”. Elisabeth Liedström Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap ”Life Situation as Next of Kin to Persons in Need of Care: Chronic Sorrow, Burden and Quality of Life”. Shahin Mohseni Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot kirurgi ”The Role of Beta-blockade and Anticoagulation Therapy in Traumatic Brain Injury”. akademisk högtid 2015 I 15 promovendi Ulf Söderström Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot medicin ”Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund i Sverige”. Mona Wilhelmsson Göstas Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap ”Psychotherapy Patients in Mental Health Care: Attachment Styles, I nterpersonal Problems and Therapy Experiences”. Mathias von Beckerath Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot kirurgi ”Fotokemisk behandling av tumörer inom huvud- och halsområdet”. Inger Wätterbjörk ”Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap”. ”Couples’ Experiences of an Extended Information Visit About Prenatal Screening – Decision Making and Satisfaction”. 16 I akademisk högtid 2015 promovendi Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap Promotor: Lars Pejryd, professor i maskinteknik Hedersdoktor: Professor lars lind, Sverige Doktorer efter avlagda prov: Kristin Ekblad Filosofie doktorsexamen, nationalekonomi ”The Economics of Sickness Absence – Social Interactions, Local Cultures and Working Conditions”. Ola Westman Filosofie doktorsexamen, biologi ”Development of Bioassays for Risk Assessment of PAHs and PFASs in the Environment”. Sherzod Yarmukhamedov Filosofie doktorsexamen, nationalekonomi ”A Study of Asymmetric Information Problems in Vehicle Insurance”. Markus Klinton Ekonomie doktorsexamen, företagsekonomi ”Det rationella och det normala – om lönearbetets logik, praktik och etik”. Tove Helldin Teknologie doktorsexamen, informationsteknologi ”Transparency for Future Semi-Automated Systems”. Robert Krug Teknologie doktorsexamen, reglerteknik ”Optimization-based Robot Grasp Synthesis and Motion Control”. Mevludin Memedi Teknologie doktorsexamen, informationsteknologi ”Mobile Systems for Monitoring Parkinson’s Disease”. akademisk högtid 2015 I 17 promovendi Fakulteten för humaniora och socialvetenskap Promotor: Annina H. Persson, professor i rättsvetenskap Hedersdoktorer: Professor Cheryl Glenn, USA Professor Michael Nicholas, Australien Doktorer efter avlagda prov: Ali Abdelzadeh Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”Transcending Dichotomies: The Many Faces of Youth Dissatisfaction in Democracy”. Daniel Alsarve Filosofie doktorsexamen, historia ”I ständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll och villkor i Örebro Sportklubb 1908–89”. Zelal Bal Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”Pro-kurdiska politiska motståndsstrategier i Turkiet: en diskursiv analys”. Sofia Bergbom Filosofie doktorsexamen, psykologi ”Matchmaking in Pain Practice: Challenges and Possibilities”. Viktor Dahl Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”Breaking the Law: Adolscents’ Involvement in Illegal Political Activity”. Henrik Gjersvold Filosofie doktorsexamen, historia ”Vården av de arbetsoförmögna. Reumatikervårdens framväxt i den tidiga välfärdsstaten”. karin gustafsson Filosofie doktorsexamen, sociologi ”The Importance of Trust for Knowledge Production of Biodiversity”. 18 I akademisk högtid 2015 promovendi Erik Lundberg Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”Moving Beyond Corporatism: Civil Society Organizations’ Access to Swedish Policy-Making”. Marie Nordmark Filosofie doktorsexamen, pedagogik ”Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen”. Annika Norell Clarke Filosofie doktorsexamen, psykologi ”Cogito, Ergo Insomnis. I Think, Therefore I am Sleepless”. Ann-Christin Randahl Filosofie doktorsexamen, svenska språket ”Strategiska skribenter: skrivprocesser i fysik och svenska”. Sofia Sohl Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”Youths’ Political Efficacy: Sources, Effects and Potentials for Political Equality”. Oliver St John Filosofie doktorsexamen, pedagogik ”Approaching Classroom Interaction Dialogically”. Johanna Stenersen Filosofie doktorsexamen, medie- och kommunikationsvetenskap ”Citizens in the Making. Critical Perspectives on Civic Identity and Culture.” Liudmila Voronova Filosofie doktorsexamen, medie- och kommunikationsvetenskap ”Gendering in Political Journalism: A comparative Study of Russia and Sweden”. Jeanette Åkerström Filosofie doktorsexamen, socialt arbete ”Participation is Everything”. Young People’s Voices on Participation in School Life. akademisk högtid 2015 I 19 disputerat Deltar ej vid promoveringen Walid Al-Saqaf Filosofie doktorsexamen, medie- och kommunikationsvetenskap ”Breaking Digital Firewalls: Analyzing Internet Censorship and Circumvention in the Arab World”. Vladimir Basic Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot biomedicin ”Molecular Mechanisms Mediating Development of Pulmonary”. Margunn Bjørnholt Filosofie doktorsexamen, genusvetenskap ”Modern Men: A Norwegian 30-Year Longitudinal Study of I ntergenerational Transmission and Social Change”. Eric Borgström Filosofie doktorsexamen, svenska språket ”Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov”. Shutong Ding Filosofie doktorsexamen, statistik ”Model Choice in Bayesian VAR models”. Niklas Elert Filosofie doktorsexamen, nationalekonomi ”Economic Dynamism – Essays on Firm Entry and Firm Growth”. Tina Erlandsson Teknologie doktorsexamen, informationsteknologi ”A Combat Survivability Model for Evaluating Air Mission Routes in Future Decision Support Systems”. Argyro Kalaitzaki Filosofie doktorsexamen, kemi ”Biocompatible Microemulsions: Formulation, Encapsulation of Bioactive Compounds and their Potential Applications”. Rikard König Teknologie doktorsexamen, datavetenskap ”Enhancing Genetic Programming for Predictive Modeling”. Hannu Larsson Filosofie doktorsexamen, informatik ”Sustainable eGovernance”. 20 I akademisk högtid 2015 disputerat Gabriella Lillsunde Larsson Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot biomedicin ”Characterization of HPV-induced Vaginal and Vulvar Carcinoma”. Monika Persson Filosofie doktorsexamen, statskunskap ”The Dynamics of Policy Formation – Making Sense of Feelings of Unsafety”. Matteo Reggente Teknologie doktorsexamen, datavetenskap ”Statistical Gas Distribution Modelling for Mobile Robot Applications”. Louise Sund Filosofie doktorsexamen, pedagogik ”Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik”. Tomas Svensson Filosofie doktorsexamen, svenska språket ”Alexander, Sara och skriften. En skriftbruksetnografisk studie av barn i mellanåren”. Bianca Törös Vig Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot biomedicin ”Genome-based Characterization of Neisseria Meningitidis with Focus on the Emergent Serogroup Y Disease”. Lena Öijen Filosofie doktorsexamen, pedagogik ”Samverkan lärosäte – skola: En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart”. akademisk högtid 2015 I 21 �eder�doktorer Hedersdoktorer kenneth c.h. fearon kenneth (ken) fearon föddes i Glasgow 1960. Han är gift och har två barn. Han studerade medicin vid University of Glasgow med examen 1982 som årets bästa student. Han lade fram sin avhandling 1986 ”Mechanisms and treatment of weight loss in cancer” vid Glasgow University. Han erhöll sin grundläggande medicinska träning i Glasgow och flyttade sedan till the Royal Infirmary i Edinburgh 1989, där han fortsatt är verksam som professor i kirurgisk kancer vid University of Edinburgh sedan 1999. Hans kliniska specialitet är kolorektal kirurgi med speciellt focus på kancer, klinisk nutrition och tarmsvikt. Kenneth Fearon har vunnit priser för sin undervisning och erhöll bl a ett stort pris från the Royal College of Surgeons i England för sin kurs i behandling av den kritiskt sjuke som idag ges som en grundkurs vid all utbildning av kirurger i Storbritannien. Ken Fearon’s forskning har fokus på kancer, undernäring, metabolism och nutrition. I dessa fält är han i dag en världsledande forskare. Han är förmodligen den enda kirurgen som inbjudits att skriva en artikel om molekylära mekanismer kring kancer och kakexi (utmärgling) i tidskriften Nature. Ken Fearon grundade tillsammans med Professor Olle Ljungqvist, Örebro universitet the Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) group 2001. Detta projekt har nu vuxit till en global rörelse med föreningen the ERAS Society som de startade 2010. I ERAS Society medverkar världsledande kliniska forskare med att utveckla vården kring större operationer, skriva guidelines och hjälpa enheter och kliniker över hela världen att använda sig av bästa behandling som visat sig ge mycket goda resultat. Det är för hans avgörande insatser i utvecklingen av ERAS i samarbete med Örebro universitet som Professor Kenneth Fearon utses till Hedersdoktor vid Örebro universitet. kenneth (ken) fearon was born in Glasgow in 1960. He is married and has two children. He completed his studies in medicine at the University of Glasgow as the top graduate of the year in 1982. In 1986, he presented his thesis “Mechanisms and t reatment of weight loss in cancer” at Glasgow University and received his basic clinical training in Glasgow before moving to the Royal Infirmary of Edinburgh in 1989. He serves as professor of surgical oncology at the University of Edinburgh since 1999. His specialty is colorectal surgery with special interests in surgical oncology, nutrition and intestinal failure. Professor Fearon is an award-winning lecturer and his course “Care of the critically ill” has not only won him a Fellowship award from the Royal College of Surgeons of England, it is now also a standard course in all surgical training in the UK. Ken Fearon’s research focuses on cancer cachexia, metabolism and nutrition, a field in which he is a world-renowned, leading researcher. He is in all likelihood the only surgeon invited to write a review on the molecular basis of cancer cachexia in Nature. In 2001, Ken Fearon co-founded the Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) group with Professor Olle Ljungqvist, Örebro University. This project has now grown into a global movement with the ERAS Society, which the two also cofounded in 2010. ERAS Society has world-leading clinical scientists involved in developing perioperative care, producing guidelines and helping units around the world to start using best practice to improve outcomes for patients. It is for his key contributions to the development of ERAS and his collaboration with Örebro University that he is awarded an honorary doctorate at Örebro University. 24 I kenneth c.h. fearon Hedersdoktorer cheryl glenn dr cheryl glenn, Liberal Arts Research Professor of English and Women‘s Studies vid Pennsylvania State University, är en av de internationellt ledande forskarna på retorikområdet, i synnerhet när det gäller retorikens relation till genusfrågor och akademiskt skrivande. Hon har tilldelats ett stort antal priser och utmärkelser för sin forskning, pedagogiska skicklighet och mentorskap, bland annat priset som årets retoriker 2009, utdelat vid Young Rhetoricians’ Conference. Därutöver har hon haft ledande positioner inom många professionella organisationer och däribland fungerat som president för Conference on College Composition and Communication (CCCC), världens största organisation för lärande och forskning på området akademiskt skrivande. Retorikämnet har sedan 2009 ett nära samarbete med Cheryl Glenn. Hon har på ett mycket generöst sätt delat med sig av både sina kunskaper och erfarenheter och inte minst inkluderat Örebro universitet i sitt breda nätverk inom retoriksamhället. Hon fortsätter att stödja retorikämnet genom föreläsningar, handledning, g emensamma seminarier, forskningsansökningar och rådgivning när det gäller forskning och undervisning. Då hon under ett flertal besök har kommit att högt uppskatta Örebro universitet och retorikämnet här har hon spridit kunskap om vårt lärosäte och bidragit till att höja vårt anseende internationellt. dr cheryl glenn, liberal arts research professor of English and Women‘s Studies at Pennsylvania State University, is one of the world’s leading researchers in the field of rhetorical studies, in particular on rhetoric’s relationship to gender and to academic writing. Not only is she the recipient of numerous awards and honours for her research, educational expertise, and mentoring, for instance the 2009 Rhetorician of the Year Award at the Young Rhetoricians conference. She has also held top offices in many professional organisations, including serving as president of the Conference on College Composition and Communication (CCCC), the world’s largest organisation for learning and research on academic writing. Since 2009, the department of rhetoric at Örebro University has worked closely with Cheryl Glenn. She has generously shared her knowledge, expertise, and experiences with us at the same time as she has included Örebro University in her vast international network of rhetoricians. She continues to support the department through lectures, tutoring, joint seminars, advising, grant applications and other collaborations regarding research and teaching. Over the course of several visits, Cheryl Glenn’s appreciation for Örebro University as well as for the department of rhetoric has deepened greatly. As a result, she has spread knowledge about our university while helping to enhance its international reputation. cheryl glenn I 25 Hedersdoktorer lars lind lars lind är professor i medicin vid Uppsala universitet, och innehar den s.k. Linné professuren i medicin. Han är även överläkare vid Akademiska sjukhusets intern medicinska klinik. Lars Linds forskningsområde har framförallt varit kardiovaskulär epidemiologi där han har startat flera olika kohortstudier i Uppsala; PIVUS, POEM och EpiHealth. Den övergripande forskningsfrågeställningen har varit att förstå mekanismer bakom utvecklingen av åderförkalkning och våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt och identifiera riskfaktorer som kan leda till en bättre identifiering av personer med en hög risk för framtida hjärt-kärlsjukdom. Lars Lind har publicerat mer än 500 granskade vetenskapliga artiklar och varit huvudhandledare till 24 disputerade doktorander. 2007 erhöll Lars Lind tillsammans med docent Monica Lind, Uppsala universitet, och professorerna Gunilla Lindström och Bert van Bavel vid MTM, Örebro universitet anslag från FORMAS och Vetenskapsrådet för att studera om miljögifter kan bidra till uppkomst av hjärt-kärlsjukdom. Detta har lett till ett mycket fruktbart samarbete som visat på en koppling mellan ett flertal organiska miljögifter, bl. a. PCBer, och diabetes, fetma, högt blodtryck, åderförkalkning och stroke. Även perfluorerade ämnen relaterar till vissa av dessa sjukdomar. I ett försök att öka förståelsen om de mekanismer varvid miljögifter kan orsaka ohälsa har Lars Lind oväntat nog introducerat ett helt nytt forskningsområde, human meta bolomik, vid Örebro universitet. I denna forskning kombineras analytisk miljökemi och medicin. Det ytterst framgångsrika samarbetet mellan Lars Lind och Örebro u niversitet har gett forskarteamet vid MTM en utökad nationell och internationell vetenskaplig arena inom området metabolomik. professor lars lind holds the Linnæus Chair of Medicine at Uppsala University. He also serves as consultant in internal medicine at Uppsala University Hospital. Lars Lind’s major research area is in the field of cardiovascular epidemiology, where he has initiated several large cohort studies in Uppsala; PIVUS, POEM and EpiHealth. The major aim of his studies has been to understand the mechanisms whereby atherosclerosis develops and leads to our major cardiovascular diseases, myocardial infarction, stroke and heart failure. He also tries to find new risk factors for these diseases that could help identifying individuals prone to future cardiovascular events. Lars Lind has published more than 500 peer-reviewed papers and has been the principal supervisor of 24 PhD students. In 2007, Lars Lind received grants from FORMAS and the Swedish Research Council together with associate professor Monica Lind, Uppsala University, och the professors Gunilla Lindström and Bert van Bavel at MTM, Örebro University, for studies on the role of environmental contaminants in cardiovascular disease. This was the start of a very fruitful collaboration showing links between a number of persistent organic pollutants, like PCBs, and diabetes, obesity, hypertension, atherosclerosis and stroke. Also perfluorinated compounds relate to some of these diseases. In an attempt to characterise the mechanisms whereby organic pollutants could induce cardiovascular disease, Lars Lind has unexpectedly introduced and established a totally new research field, human metabolomics, at Örebro University. This research combines environmental analytical chemistry and medicine. The exceptionally fruitful collaboration between Lars Lind and Örebro University has provided the research team at MTM with an extended national, as well as international, scientific platform in metabolomics. 26 I lars lind Hedersdoktorer michael nicholas Professor Michael Nicholas är verksam vid Pain Management Research Institute vid Royal North Shore Hospital, Sydney University, Sydney, Australien. Han disputerade 1988 och har blivit internationellt erkänd för sitt arbete, dels om smärta och dess behandling, dels om tidiga åtgärder för att förhindra utvecklingen av långvarig funktionsnedsättning hos personer med muskuloskeletala besvär. Med över 150 publicerade vetenskapliga artiklar har professor Nicholas arbete fått stort genomslag inom såväl psykologi som medicin, både teoretiskt och i klinisk praktik. Professor Nicholas växte upp i Nya Zeeland men flyttade till Australien för att slutföra sin utbildning och lägga fram sin doktorsavhandling om psykologisk behandling av kronisk smärta. Han blev därefter omedelbart rekryterad till att utveckla och leda en nystartad klinik för behandling av patienter som lider av långvarig smärta vid St. Thomas’ Hospital i London, där han även arbetade som klinisk psykolog. Det blev upptakten till ett forskningsprogram som sedan utvecklades i Sydney. Professor Nicholas har nära kontakter med Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, vid Örebro universitet där han har generöst delat med sig av sin tid och sitt kunnande och varit verksam som gästforskare, framstående föreläsare och forskningskollega. CHAMP och fakulteten för humaniora och socialvetenskap välkomnar varmt Michael Nicholas som hedersdoktor vid Örebro universitet. Vi ser fram emot fortsatt samarbete. The faculty warmly welcomes Professor Michael Nicholas as an Honorary Doctor to celebrate his dedicated work on how psychological factors influence pain perception. Professor Nicholas has strong ties to the Center for Health and Medical Psychology at Örebro University where he has generously shared his expertise and time as a visiting research fellow, a distinguished lecturer, and a research colleague. This collaboration has resulted in numerous scientific publications as well as mutual research grants and projects. Professor Nicholas is the director of the Pain Management Research Institute (PMRI) at Royal North Shore Hospital in Sydney, Australia and on faculty at Sydney University where he directs a postgraduate programme on pain for professionals. With more than 150 scientific publications, his work has had an enormous impact on psychology and medicine. Professor Nicholas grew up in New Zealand, but moved to Australia to complete his clinical training and PhD. He then developed and directed a pain management programme in London and subsequently Sydney where he elucidated the psycho logical mechanisms involved in chronic pain and its treatment. Recently, he has embarked on research about preventing chronic pain via early identification of those risking a chronic pain problem and early interventions to prevent this from happening. With coworkers from Örebro, Professor Nicholas is currently running a large trial of a preventive intervention directly after injury. We look forward, with honour and enthusiasm, to continued cooperation and growth. MICHAEL NICHOLAS I 27 �n�a�andi professorer ove andrÉn adjungerad professor i medicin med inriktning urologi 1963 Född i Göteborg. 2008 Disputerade i medicin vid Örebro universitet med avhandlingen Natural history and p rognostic factors in localized prostate cancer. 2011 Docent i medicin med inriktning urologi vid Örebro universitet. 2014 Adjungerad professor i medicin med inriktning urologi vid Örebro universitet. ove andrén är adjungerad professor i medicin med inriktning urologi. Han utbildade sig till urolog i Skellefteå 2001 och har arbetat som detta i Norroch Västerbotten fram till 2007. Då blev han verksamhetschef vid urologkliniken på Universitetssjukhuset Örebro. – Jag disputerade på prognostiska faktorer vid prostatacancer 2008 vid Örebro universitet och har sedan dess fortsatt med forskning kring prostatacancer, men även annan urologisk cancer. I dag leder jag forskningsmiljön Urologisk cancer som består av utöver mig själv två seniora forskare, sex postdoktorer och fem doktorander. Gruppen bedriver i dag en bred forskning runt prostatacancer men med tre huvudinriktningar. Att undersöka vilken roll infektion och inflammation har för uppkomst och fortsatt utveckling av prostatacancer är en av dem. – Detta är ett intressant område där det i dag finns mycket som talar för att inflammation har en viktig roll inte bara vid uppkomsten av prostatacancer, men också för hur prostatacancer kommer utvecklas över tid. Man tror att minst 20 procent av all cancer är orsakad av infektion av bakterier eller virus. Detta har påvisats bland annat för magsäckscancer och livmoderhalscancer. 30 I OVE ANDRÉN professorer – Men någon sådan bakterie eller virus är ännu inte identifierad för prostatacancer. I vår forskning försöker vi se om vi kan hitta en sådan koppling. Forskningsmiljön har också flera projekt runt prognostiska och prediktiva markörer vid prostatacancer. Detta är forskning där forskarna försöker förstå hur prostatacancer utvecklas över tid och om man i ett tidigt skede av sjukdomen kan förutsäga vad som kommer hända senare i sjukdomsförloppet. – Detta är viktig forskning eftersom endast en liten del av patienterna med prostatacancer utvecklar en sjukdom som förkortar patientens liv. Forskarna inom Urologisk cancer bedriver dessutom en hel rad kliniska forskningsprojekt runt prostatacancer. Dels olika behandlingsstudier där de testar olika nya behandlingar vid prostatacancer, men också forskning runt bemötande av patienter med prostatacancer och hur dessa påverkas av beskedet att få prostatacancer. Slutligen har forskningsmiljön även pågående forskningsprojekt runt njurcancer, blåscancer och peniscancer. OVE ANDRÉN I 31 professorer susanne bejerot professor i medicin med inriktning psykiatri 1955 Född i Stockholm. 2000 Disputerade i medicin vid Uppsala universitet med avhandlingen Obsessive-Compulsive Disorders Personality Traits and Disorders, Autistic Traits and Biochemical Findings. 2010 Docent i psykiatri vid Karolinska Institutet. 2014 Professor i medicin med inriktning psykiatri vid Örebro universitet. susanne bejerot är professor i medicin med inriktning psykiatri. Hennes forskning fick sin start i mötet med patienter med tvångssyndrom, OCD, i slutet av 1980-talet på Danderyds sjukhus. – Mitt avhandlingsarbete handlade om OCD. Jag kunde påvisa inslag av autistiska personlighetsdrag hos ett flertal och detta har i dag blivit en etablerad sanning. Efter disputationen har Susanne Bejerot främst ägnat sig åt kliniskt arbete och forskning som inkluderat vuxna med ADHD, autismspektrumtillstånd och social ångest vid Norra Stockholms psykiatri och vid Institutionen för klinisk neuro vetenskap på Karolinska Institutet. – Tillsammans med mina medarbetare har jag systematiskt kartlagt symtom, samtidig sjuklighet och livsvillkor för dessa grupper. Vi har utvärderat effekt av långtidsbehandling med centralstimulerande läkemedel och har utvecklat en K BT-behandling i grupp för vuxna med autismspektrum. KBT ger en förbättrad livskvalitet och forskarna skriver nu en behandlingsmanual. Forskarna har också intresserat sig för könsroll, könsidentitet och könskarakteristika hos vuxna med autismspektrum. – Vi har kunnat se att gruppen ger uttryck för en könsavvisande könsroll och har androgyna karaktärsdrag. Susanne Bejerot forskar dessutom om biologiska markörer vid OCD och autismspektrumtillstånd, tandhälsa hos vuxna med neuropsykiatriska problem och motorikens betydelse för social acceptans och som prediktor för risken för att utsättas för mobbning. – Vi har kunnat visa att undergenomsnittlig prestation i skolgymnastik är för knippat med en trefaldigt ökad risk för att ha varit mobbad i skolan, oavsett om personen har psykiska problem eller inte. För att bedöma symtombild och följa en behandlingseffekt på psykiatriska patienter behövs så kallade skattningsskalor. Susanne Bejerot har tillsammans med kollegor utvecklat användarvänliga och fritt tillgängliga skattnings instrument för att screena för autismspektrumtillstånd och för OCD. 32 I SUSANNE BEJEROT professorer – Vi undersöker för närvarande om Fem till Femton, ett frågeformulär riktat till föräldrar för att beskriva barnets svårigheter, kan användas retrospektivt på vuxna. Det finns anledning att tro att avvikande beteenden och funktionsned sättningar hos barnet ofta är förknippade med problem i vuxenlivet och därför behöver vi instrument för att kunna kartlägga dessa. Just nu är Susanne Bejerot tillbaka inom OCD-fältet. Det finns en undergrupp bland patienterna med tvångstankar och tvångshandlingar som insjuknade extremt plötsligt och dramatiskt i barndomen och symtombilden går under beteckningen PANS (Pediatric Acute-Onset Neuropsychiatric Syndrome). – Det finns visst stöd för att denna typ av insjuknade, oftast kopplat till urin trängningar, svår separationsångest, personlighetsförändring och ibland ätstörning, kan ha sin upprinnelse i en immunologisk process som påverkar hjärnan. Om det stämmer bör behandlingen kanske vara annorlunda än den gängse vid OCD. I den just påbörjade studien avser forskarna att i detalj undersöka symtombilden med en strukturerad skattningsskala för denna sjukdomsbild. De ska undersöka en uppsättning immunologiska biomarkörer och följa om dessa förändras över tid. – Vi ska dessutom undersöka vilken behandling patienterna har erhållit och om den har haft effekt på symtombilden. Vidare vill vi undersöka grad av funktionsnedsättning och tillfredställelse med givna insatser till dessa patienter. – Eftersom det är oklart i vilken utsträckning denna typ av immunologiska av vikelser också förekommer i andra psykiatriska patientgrupper avser vi att jämföra förekomsten av dessa både vid vanlig OCD och bland andra psykiatriska patienter. Vi hoppas att studien kommer att ge ökad kunskap och därmed bidra till underlag för framtida behandlingsstudier som förbättrar livskvalitén för patienterna och deras familjer. SUSANNE BEJEROT I 33 professorer HANS GRAHN adjungerad professor i kemi 1954 Född i Halmstad. 1986 Disputerade i organisk kemi vid Umeå universitet med avhandlingen Paramagnetic Relaxation Reagents: Nuclear Magnetic Resonance Studies of Preferential Solvation. 1990–1992 Adjungerad professor i kemi, Syracuse University, Center for Science and Technology, Syracuse, New York, U.S.A. 1996 Docent i medicinsk magnetisk resonansspektroskopi vid Karolinska Institutet, Solna. 2014 Adjungerad professor i kemi vid Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM) Örebro universitet. hans grahn är adjungerad professor i kemi. Han började sin akademiska arriär med examen vid lärarhögskolan i Växjö och fortsatte med studier i kemi k där han disputerade i fysikalisk organisk kemi 1986 från Umeå universitet där han studerade svaga växelverkningar mellan vissa organiska molekylsystem med användandet av NMR spektroskopi (Nuclear Magnetic Resonance). Studier av det här slaget blev vid den här tiden uppmärksammade under utvecklandet av kontrastmedel inom magnetkameratekniken, MRI. Hans Grahn utvecklade och applicerade även moderna statistiska analysmetoder, så kallade multivariat dataanalys, för tolkningen av NMR spektra. Efter flera års arbete utomlands inom området tvådimensionell NMR, både som postdoc i USA (Syracuse University, NY) och Schweiz (Université de Lausanne) påbörjade Grahn prekliniska MRI-studier vid SUNY Health Center, NY, USA. Vid denna tidpunkt (1988) utvecklade Grahn också tillsammans med professor Paul Geladi begreppet ”multivariat bildanalys” tillämpat på MRI-bilder. Hans Grahn har också gått i spetsen för att införa och genomföra prekliniska modeller för läkemedelsindustrin med högfälts-MRI. Från mitten av 90-talet var Grahn knuten till Karolinska Institutet, KI, där han som forskare och docent vid ett nystartat MR-centrum ansvarade för den pre-kliniska MRI verksamheten, såväl forskning- som anslagsmässigt. Med införandet av så kallade ”kampanjveckor”, ansvarade Hans Grahn för att utföra uppdragsforskning för svensk läkemedelsindustri, som i förlängningen finansierade drift och tjänster för denna forskningsavdelning på KI. 34 I HANS GRAHN professorer Entreprenörsverksamheten fortsatte att utvecklas via etablerandet av ett antal företag inom medicinsk bild som berörde områden som digital arkivering inom röntgenverksamhet, där bland annat Lunds universitetssjukhus digitaliserades; teleradiologi, för fjärrdiagnostik, där verksamheten förlades till Barcelona (företaget European Telemedicine Clinic); och digital bildförbättring av medicinska bilder, med syfte att bland annat erbjuda sänkning av röntgendosen för patienten (företaget Sapheneia). – Med Sapheneia ligger vi dessutom i forskningsfronten för förbättrad medicinsk bildkvalitet för multimodala system såsom allmän röntgen, datortomografi (CT), MRI och ultraljud. Detta har i förlängningen även effekt på bilddiagnostiken, säger han. Genom företaget Corpus Data & Image Analysis AB, delägt av Hans Grahn, bedriver Hans även forsknings- och utvecklingsverksamhet med hjälp av kemometri, det vill säga multivariat dataanalys framför allt av IR- och NIR spektroskopidata. Corpus medverkar i två EU projekt, Instant, för detektion av nanopartiklar i kosmetik och matprodukter och projektet Cleansea, för identifikation av plast föroreningar i hav (Östersjön, Nordsjön, Medelhavet och Svarta havet). Båda projekten bedrivs i internationellt samarbete med akademiska institutioner samt företag i Europa. – Örebro universitet är starkt engagerat i Cleansea projektet och förenar mina intressen för spektroskopiska- och dataanalytiska metoder. Min tjänstgöring som adjungerad professor i kemi vid Örebro universitet med dess starka miljö kemiprägel känns därför väldigt spännande. Hans Grahn har publicerat ett 30-tal vetenskapliga arbeten, flera bokkapitel och författat två textböcker i samarbete med professor Paul Geladi. HANS GRAHN I 35 professorer JANA JASS professor i biologi 1963 Född i Tjeckien. Uppvuxen i Kanada. 1995 Disputerade i biologi vid University of Exeter i Storbritannien med avhandlingen The effect of antibiotics and electrical currents on bacterial biofilms. 2007 Docent i biologi med inriktning mot mikrobiologi vid Örebro universitet. 2014 Professor i biologi vid Örebro universitet. jana jass är professor i biologi. Hennes vetenskapliga karriär startade i laboratoriet tillsammans med hennes pappa som var kemist. – Jag började min karriär i min pappas kemiföretag och fortsatte sedan med en akademisk karriär hos professor Bill Costerton, som var den som myntade begreppet biofilmer. En biofilm är ett kluster av mikroorganismer, till exempel bakterier, som kan orsaka kroniska infektioner. Jana Jass undersökte varför bakteriella biofilmer har högre antibiotikaresistens än frilevande bakterier. Hon fick sin filosofie licentiatexamen 1991 vid universitetet i Calgary, Kanada, och flyttade därefter till Exeter i Storbritannien för att arbeta med professor Hilary Lappin-Scott. – Jag skrev min doktorsavhandling i Exeter, där jag undersökte om elektriska strömmar kan öka effekten av antibiotika på bakteriella biofilmer. Efter min doktorsexamen arbetade jag först med studier av infektioner inom ortopedi vid University of Oxford och flyttade sedan till Umeå där jag fortsatte min forskning vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut. Vid FOI introducerade professorerna Åke Sellström och Gertrud Puu henne för atomkraftsmikroskopi, en metod som gör det möjlighet att få en bild av material på nanometernivå. – De möjligheter som nanoteknologin öppnade inspirerade mig att fortsätta att använda atomkraftsmikroskopi i min forskning i samarbete med professor BerntEric Uhlin, i molekylärbiologi, och professor Ove Axner, i fysik, båda vid Umeå universitet. Men 2002 blev jag erbjuden en forskartjänst vid Lawson Health Research Institute och University of Western Ontario för att arbeta tillsammans med professor Greger Reid vid det probiotiska centret i London, Ontario. – Jag studerade hälsofrämjande probiotiska mekanismer hos laktobakterier. Dessa kan användas för att reglera bakteriella biofilmer och antibiotikaresistens. År 2005 blev hon erbjuden en anställning som forskare i biologi vid Örebro 36 I JANA JASS professorer niversitet med uppdraget att bilda en forskargrupp med fokus på miljöfrågor u och antibiotikaresistenta bakterier. – Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund och förenar biologi, kemi och fysik i min forskning. Jag har startat ett nytt forskningsprogram med syftet att förstå vilka mekanismer och miljöfaktorer som ligger bakom multiresistenta bakterier. Målet är att ta fram strategier som kan slå ut multiresistenta bakteriers förmåga att sprida smitta, genom att använda probiotiska bakterier, det vill säga goda bakterier. – Vi har tre olika inriktningar på forskningen. Att identifiera förhållanden som påverkar förekomsten av multiresistenta bakterier i vår miljö, att fastställa hur miljöföroreningar påverkar bakteriell resistens och att studera probiotikans hälsofrämjande egenskaper för att identifiera dess aktiva komponenter och utveckla nya behandlingsmetoder av infektioner. Detta har lett till utvecklingen av cellkulturmodeller och en ökad förståelse av hur celler svarar på patogener, probiotiska bakterier och andra miljöfaktorer. – Med tanke på att miljöföroreningar inte tar hänsyn till nationella gränser är det viktigt att forska på en internationell nivå. Jag använder toxicogenomik och molekylärbiologiska tekniker för att undersöka hur det som släpps ut i miljön i Indien och Etiopen kan påverka antibiotikaresistenta bakterier i Sverige. Det är viktiga frågor som nu prioriteras av såväl EU som Världshälsoorganisationen, WHO. JANA JASS I 37 professorer MATS G. KARLSSON adjungerad professor i medicin inriktning patologi 1960 Född i Örebro. 1994 Disputerade i klinisk patologi vid Linköpings universitet med avhandlingen T-lymphocytes in allergic rhinitis. 2014 Adjungerad professor i medicin med inriktning patologi vid Örebro universitet. mats g. karlsson är adjungerad professor i medicin med inriktning patologi. Han har varit anställd inom Örebro läns landsting sedan han fick sin läkarexamen 1986 vid Uppsala universitet. 1993 blev Mats G. Karlsson specialist i klinisk patologi och 1995 blev han överläkare och verksamhetschef inom patologi vid dåvarande Regionsjukhuset. – Efter avhandlingsarbetet har mitt huvudsakliga forskningsintresse inriktats mot olika cancersjukdomar och biologiska markörer kopplade till cancerutveckling, prognos och behandling. Mats G. Karlsson har haft ett omfattande forskningssamarbete främst med kliniker vid Universitetssjukhuset Örebro bland annat avseende gynekologisk, urologisk, bröst-, blod- och lungcancer. Genom samarbetet med kliniska kollegor kunde tumörbiologiska fynd kopplas till kliniska data. – Jag har också deltagit i studier inom andra kliniska forskningsprojekt, till exempel avseende hjärtsjukdomar. Jag har då främst ansvarat för metodologiska tekniker som molekylärpatologi och digital patologi. I ett flertal fall har han inom dessa projekt varit biträdande handledare till kliniska doktorander. Mats G. Karlsson har också varit huvudhandledare till två doktor ander och har flera pågående handledaruppdrag. Han har i dagsläget ett 60-tal vetenskapliga publikationer inom patologi. – De senaste åren har forskningsintresset allt mer fokuserats dels på lungcancer, dels på humant papillomvirus, HPV, och cancerutveckling. Pågående projekt rör HPV och gynekologisk cancer inklusive HPV:s roll inom cancerscreening. 38 I MATS G. KARLSSON professorer Mats G. Karlsson ska även undersöka HPV:s roll inom andra tumörsjukdomar som munhålecancer och urologisk cancer. Han ska också forska kring vilken roll HPV spelar för cancerutveckling när patienten dessutom har en HIV infektion. Dessa studier sker både genom regionalt och internationellt samarbete. Mats G. Karlsson företräder också Örebro universitet i nationella grupperingar avseende biobanksfrågor. – Vid sidan om klinisk verksamhet och forskning har jag också deltagit i utbildningsaktiviteter huvudsakligen på avancerad nivå inom biomedicin samt vid arbetet med läkarutbildningsansökningarna. Efter att under mer än tio år haft chefsansvar för ett flertal diagnostiska verksamheter inom Universitetsjukhuset Örebro tillträdde Mats G. Karlsson i oktober 2014 en ny tjänst som forsknings- och utbildningschef inom Region Örebro län. MATS G. KARLSSON I 39 professorer CHRISTIAN LUNDAHL professor i pedagogik 1972 Född i Örebro. 2006 Disputerade i pedagogik vid Uppsala universitet med avhandlingen Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern tid. 2010 Docent vid Uppsala universitet. 2012 Professor vid Karlstad universitet. 2014 Professor i pedagogik vid Örebro universitet. christian lundahl är professor i pedagogik. Pedagogik är ett brett samhällsvetenskapligt ämne och har sitt fokus på olika aspekter av bildnings-, kommunikations-, lärande- och socialisationsprocesser. Pedagogik handlar om att förstå både förutsättningarna för dessa processer och vad som blir dess innehåll. Detta kan studeras ur en rad olika perspektiv och med flera olika metoder. Christian Lundahls forskning är i huvudsak utbildningshistorisk och bygger på kunskapsteoretiska och kunskapssociologiska analyser där kunskap betraktas som: geografisk, social, kronologisk. Kunskap kan studeras utifrån hur den samlas in, skapas, analyseras och används. Kunskap produceras medvetet eller genom tillfälligheter – av individer, nätverk och organisationer. Kunskap används med tydliga syften, eller inte, och har avsedda och oavsedda konsekvenser. Kunskap kan avfärdas och den kan glömmas. Den kunskapssociologiska analysen fokuserar med andra ord på de praktiska och teoretiska villkoren för produktion och reproduktion av kunskap. I tidigare forskning och i olika pågående externt finansierade projekt studerar Lundahl vad man skulle kunna kalla utbildningsdiskursens minsta enheter. Han intresserar sig för vad vi tar fram, visar upp, kommunicerar med och använder som fakta, information och kunskap inom utbildningsväsendet. Fokus har särskilt legat på vad vi i Sverige, men även internationellt, från tid till annan ansett vara skolans resultat. Internationella jämförelser mellan utbildningssystem är exempelvis inte en ny företeelse även om det kan upplevas så i och med att exempelvis Pisa och TIMSS på senare tid fått väldigt stor uppmärksamhet. I själva verket har mer systematiska internationella jämförelser påverkat våra utbildningssystem sedan mitten av 1800-talet. Detta har emellertid inte uppmärksammats särskilt väl av utbildningshistoriker. 40 I CHRISTIAN LUNDAHL professorer Utbildningshistorisk forskning har av tradition framställt framväxten av moderna utbildningssystem från 1800-talets slut som en främst nationell process. Vad dessa beskrivningar systematiskt har bortsett från är effekterna av hur resor, utställningar, konferenser, korrespondens och internationella forskningsprojekt/databaser skapat flöden av idéer, tekniker och jämförelser av såväl konkreta undervisningsplaner som utbildningspolicy. Detta har förhindrat en förståelse både av hur internationella trender påverkar det nationella utbildningssystemet, liksom hur en enskild nation kan ge upphov till internationellt spridda ideal. Betydelsen av specifika platser, personer, idéer och relationer för vad som blir ett internationellt ideal och hur detta sedan tas emot på specifika, ibland unikt regionala sätt, är av stort intresse för jämförande pedagogisk forskning. Genom att exempelvis särskilt studera Sveriges betydelse på utbildningsområdet i tidiga världsutställningar och skolmuseer runt sekelskiftet 1900 och under de tidiga internationella pedagogiska konferenserna under 1920-1940 samt i de internationella kunskapsmätningarnas framväxt från 1950-talet till nutid, bidrar Lundahl och hans forskningsmiljö till den teoretiska förståelsen för hur sociala och historiska processer formar specifika internationella pedagogiska ideal och/eller bidrar till att andra försvinner. Detta sker genom omfattande arkivstudier i såväl svenska som utländska arkiv samt analyser av vetenskapliga tidskrifter, policy dokument och dagspress. I detta arbete kombineras ofta traditionella historiska metoder med moderna textanalyser av stora digitaliserade datamängder. Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring utbildningshistoria, kunskapsbedömning, utvärdering och utbildningspolitik och samverkar med Humboldt universitetet i Berlin, Universitetet i Edinburgh samt Oslo universitet. Lundahl är vetenskaplig ledare och involveras i flera externt finansierade projekt kring kunskapsbedömning och utbildningshistoria. Lundahl har publicerat ett flertal böcker och artiklar kring kunskapsbedömning och kring utbildningshistoria i svenska och internationella tidskrifter samt antologier. Lundahl har också tillsammans med tidigare kollegor vid Karlstad universitet och för Skolverkets räkning utvecklat Sveriges första Mooc-kurs för lärarfortbildning med över 14 000 kursdeltagare i en kurs om betyg och bedömning. (Mooc = Massive open online course eller storskalig öppen nätkurs) Han ser seriöst på universitetets tredje uppdrag och är bland annat en av initiativ tagarna och skribenterna på forskarbloggen www.skoloverstyrelsen.se samt t wittrar aktivt om forskning och utbildning. CHRISTIAN LUNDAHL I 41 professorer MIKAEL QUENNERSTEDT professor i idrott 1966 Född i Vaxholm. 2006 Disputerade i pedagogik vid Örebro universitet med avhandlingen Att lära sig hälsa. 2010 Docent i pedagogik vid Örebro universitet. 2014 Professor i idrott vid Örebro universitet. mikael quennerstedt är professor i idrott. Hans forskning handlar dels om undervisning och lärande i relation till skolämnet idrott och hälsa, dels om hur frågor om hälsa påverkar utbildning generellt. Han bedriver dessutom teori- och metodutveckling inom didaktik och ämnesdidaktik. Nuvarande forskning bedrivs i tre projekt finansierade av Vetenskapsrådet. I det första projektet, Idrott och hälsa – ett ämne för lärande?, undersöks under visning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektet är didaktiskt och syftar till att studera hur olika kunskaper gestaltas i ämnets praktik. – Vi är intresserade av att veta mer om vad eleverna lär sig samt vilket lärande som främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning. Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det moderna skol systemets historia. Motiven har varit hälsomässiga, militära och fostransmässiga. Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i huvudsak uppfattats som ett ”praktiskt” ämne. Som sådant har det präglats av en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska fostras). Poängen med undervisningen har, inte minst på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om eller genom fysisk aktivitet. I detta projekt sätts lärandet i fokus och studien är genomförd på åtta skolor runt om i Sverige. Det andra projektet, TV-spel som hälsofostran, består av tre tätt sammanvävda studier med syfte att undersöka det lärande avseende kropp, fysisk aktivitet och hälsa, som sker i ungdomars spelande av så kallade exergames. Utgångspunkten är att det ofta framhålls att man blir fysiskt inaktiv och överviktig om man spelar mycket TV-spel. Det är en dyster bild som framträder i såväl media som i forskning om hälsorelaterade konsekvenser av ungdomars tid framför olika skärmar. Men samtidigt framhålls datorkunskaper som nödvändiga i framtiden. Mitt i denna paradox kommer ett nytt sorts TV-spel där kroppsrörelse utgör det centrala inslaget. Dessa spel, så kallade ”exergames”, är spel där rörelse ingår genom an vändandet av balansplattor eller genom att fjärrkontrollen används som tennis racket. Exergames lyfts nu internationellt fram som intressanta redskap att an vända i skolan, inte minst som del i framtidens skolämne idrott och hälsa. 42 I MIKAEL QUENNERSTEDT professorer De problem som lyfts fram med användandet av exergames är främst ekonomiska. På intet sätt syns en diskussion om vad införande av exergames i skolan innebär för elevers kunskaper och lärande, utan de framhålls istället som ett modernt sätt att motionera. Frågan görs främst till en fysiologisk fråga snarare än en fråga om utbildning, kunskaper och lärande. I projektet undersöks dels vilket innehåll som erbjuds i spelet, dels studeras vad ungdomarna lär sig när de spelar samt hur detta lärande sker. – Projektet avser att kritiskt granska och bidra till att fördjupa kunskapsbasen om utbildningsvärdet med dessa spel samt vad ungdomar lär sig då de spelar. I det tredje projektet, Undervisningstraditioner och lärande, studeras relationen mellan undervisningstraditioner inom NO-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige och elevers lärande. Jämförelser görs också med parallella studier i Frankrike och Schweiz. Projektet syftar för det första till att studera lärandets villkor, det vill säga vilken effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har. För det andra syftar projektet till att använda forskningsresultaten i den första delen till att designa, testa och slutligen producera fortbildningsmaterial för lärare. I projektet utförs tre olika undersökningar: (i) Studier av undervisning i fyra olika ämnen – fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa, (ii) komparativa studier av dessa ämnen i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii) komparativa studier mellan ämnen och mellan länderna. Genom komparationerna klargörs lärandets villkor, som därefter utgör en grund för att tillsammans med lärare utveckla relevant fortbildnings material. Utöver projekten har Quennerstedt ett nära internationellt samarbete med flertalet forskare i främst England och Australien. Samarbetet med forskare vid University of Queensland har influerat den nya kursplanen inom idrott och hälsa i Australien. Forskningssamarbetet har bidragit till den vetenskapliga grund som kursplanen vilar på och har då framhållit att undervisningen bör fokusera på elevernas resurser och inte deras brister. Utgångspunkten är att skolan ska lära eleverna att hälsa handlar om så mycket mer än att undvika risker. Det handlar alltså inte bara om vad eleverna lär sig utan om hur de lär sig, där elever måste ges möjligheter att göra egna val i livet, lära sig tänka kritiskt och lösa problem de ställs inför. MIKAEL QUENNERSTEDT I 43 professorer LAUREE TILTON-WEAVER professor i psykologi 1960 Född i Fort Benning, Georgia, USA. 2000 Disputerade i psykologi vid University of Nebraska med avhandlingen Peer relationship management: Parents’ attempts to influence adolescents’ peer relationships. 2006 Docent i psykologi vid University of Nebraska. 2014 Professor i psykologi vid Örebro universitet. lauree tilton-weaver är professor i psykologi. Hon är utvecklingspsykolog, utbildad vid University of Victoria, Kanada, och följer människors utveckling över lång tid. – Mitt arbete handlar i stora drag om att undersöka ungdomars och unga vuxnas sociala och psykologiska utveckling. Jag har fokuserat på uttryck för självständighet och mognad men också på anpassningsproblem som kriminalitet, depression och självskadebeteende. Lauree Tilton-Weaver är speciellt intresserad av hur omgivningen påverkar ung domars utveckling och hon forskar för att förstå vilken roll samspelet med familj och vänner spelar. Hon samarbetar med forskare i USA, Kanada, Argentina, Tyskland, Nederländerna och Kina för att kunna se likheter och skillnader mellan olika kulturer. Hennes tidiga forskning, som hon gjorde tillsammans med kanadensiska forskare, fokuserade på sambandet mellan ungdomars föreställningar om hur det är att bli vuxen och hur de anpassade sig till vuxenlivet. Hennes studier visar att ungdomars föreställningar om vuxenlivet påverkade deras beteende. – I vissa ungdomars ögon gav sådant som är kopplat till vuxenlivet dem en känsla av mognad. Det kunde handla om alkohol, rökning, att inte lyda sina föräldrar och att vara ute länge på kvällarna. Dessa ungdomar ägnade sig inte sällan åt kriminalitet och saknade den mognad som krävs för att bli en välanpassad vuxen. På senare tid har Lauree Tilton-Weaver tillsammans med kollegor arbetat för att utveckla en teori om hur ungdomar utvecklar sin självständighet. Det är ett unikt projekt i och med att forskarna har ett fokus på ge-och-ta-processer mellan ung domar och vuxna. Processer som leder till en förståelse för de begränsningar av vår personliga frihet som finns i samhället. – Jag kombinerar mitt arbete om utveckling med idéer från såväl filosofi, juridik och sociologi för att kunna visa att det är nödvändigt för unga vuxna att förstå vilka gränser som finns och att de måste hålla sig inom dessa gränser eller vara beredda att ta konsekvenserna av att inte göra det. I slutändan ska de kunna förhandla för att förflytta gränserna. 44 I LAUREE TILTON-WEAVER professorer Lauree Tilton-Weaver bedriver just nu forskning i Kanada, finansierad av Social Sciences and Humanities Research Council of Canada, för att testa de här idéerna. Hennes arbete kommer att utgöra en grund för lokala myndigheter i Kanada som är intresserade av att ge stöd åt ungdomar genom föräldrar, lärare och andra som möter barn och ungdomar i deras vardag. Lauree Tilton-Weaver är välkänd inom föräldraforskningen och ifrågasätter antaganden om att föräldrar kan och ska kontrollera sina barns uppförande. – Min forskning visar att alla former av psykologisk kontroll skadar ungdomars utveckling. Att försöka styra genom att få barn att känna skuld och skämmas eller att inte ge kärlek och stöd utan istället kritisera leder ofta till mer problem. Det kan leda till ett antisocialt och aggressivt beteende, depression och problem med självkänslan. Andra former av kontroll såsom att hålla koll på ungdomars aktiviteter och att ha regler kring vilken information barnen måste ge sina föräldrar har länge setts som vägar att undvika problem. – Jag har ifrågasatt de råd som föräldrar får och min forskning visar att denna form av kontroll är lika skadlig som att kontrollera sina barn med psykologiska medel eftersom de inkräktar på privatliv och självständighet. – Om ungdomar känner att föräldrarna kontrollerar dem för hårt, kommer de istället att kringgå reglerna genom att strategiskt välja vad de berättar och vad de behåller för sig själva. Lauree Tilton-Weavers försök att förstå var föräldrar ska dra gränserna har visat att kontroll ändå kan vara effektivt i vissa sammanhang. I två studier kring vänskap visar forskningen att det kan både slå tillbaka men också vara effektivt att som förälder visa att man inte tycker om vissa av barnens vänner. – Det kan vara effektivt för att minska kontakten mellan sitt barn och kriminella vänner till exempel. Det fungerar i unga år och vid byte av skola, när de bryter kontakten med en del vänner och får nya. – Jag vill att min forskning ska vara en grund för att ge föräldrar och praktiker råd kring hur de kan hjälpa sina barn att utvecklas på bästa sätt. LAUREE TILTON-WEAVER I 45 professorer YLVA UGGLA professor i sociologi 1960 Född i Stockholm. 2002 Disputerade i sociologi vid Örebro universitet med avhandlingen Environmental Politics and the Enchantment of Modernity. Mercury and Radioactive Waste Disposal in Sweden. 2008 Docent i sociologi vid Örebro universitet. 2014 Professor i sociologi vid Örebro universitet. ylva uggla är professor i sociologi. Hennes forskning handlar huvudsakligen om reglering och hantering av miljörisker. Många av dagens miljöproblem är komplexa och av gränsöverskridande karaktär – de sprids och överskrider nationsoch andra administrativa gränser, och dess hantering inkluderar både privata och offentliga aktörer samt olika samhällssektorer. Vetenskapen har en viktig roll när det gäller att definiera och förstå innebörden av dessa miljörisker, men ofta är kunskapen osäker och det finns även vetenskapliga eller andra kontroverser i relation till olika miljörisker. – För att förstå samhällets hantering av miljörisker är det viktigt att studera samspelet mellan politik och vetenskap, hantering av osäkerhet i beslutsprocesser, och hur riskerna kommuniceras, säger Ylva Uggla. Jag har studerat denna typ av frågor inom olika empiriska områden, till exempel i relation till farligt avfall, klimat förändring och biologisk mångfald. I avhandlingsprojektet, som handlade om slutförvar av kvicksilver och kärnavfall, var fokus på riskhantering, samt lokaliseringskonflikter och de svårigheter som kan uppstå i samband med implementering av nationell politik, som kräver lokal medverkan. Analysen visade bland annat hur centrala aktörer involverade framtida kunskapsutveckling och innovationer i sina riskbedömningar. Det som var avsett att hantera ett nationellt problem skapade lokala problem och risker, till exempel då farligt avfall som tidigare varit spritt i samhället (kvicksilver) skulle samlas på en plats. Ylva Uggla är en del den miljösociologiska sektionen vid Örebro universitet. Hon är även medlem i Centrum för regionala och urbana studier vid Örebro universitet. En del av hennes tidigare forskning handlar om stadsplanering och hållbar stadsutveckling. 46 I YLVA UGGLA professorer – När det gäller urbana studier har jag framförallt intresserat mig för hur natur och grönområden i staden definieras och ges olika innebörd i diskussioner om stadens utveckling, där delvis motsatta sociala, kulturella och miljömässiga mål förhandlas. Jag har även studerat hur naturen har använts i marknadsföring av staden. I ett nyligen påbörjat forskningsprojekt – som drivs tillsammans med Magnus Boström vid Örebro universitet – studeras hur miljörisker kommuniceras i olika sammanhang. Miljön kan inte föra sin egen talan. Människans påverkan på naturen innebär inte med automatik att det uppstår miljöproblem. Vi talar om miljöproblem när människans påverkan på omgivningen uppfattas som problematisk, till exempel när vi anser att den utgör ett hot mot estetiska värden, hotar att uttömma viktiga naturresurser eller bidrar till spridning av skadliga ämnen. Det är först när ett förhållande i omgivningen, orsakat av mänsklig handling, lyfts fram, diskuteras och problematiseras i samhället som det definieras som ett miljö problem. Det krävs att någon för miljöns talan. Projektet handlar bland annat om dem som agerar som representanter för miljön, till exempel politiker, tjänstemän, företrädare för miljöorganisationer och miljöjournalister. – I projektet undersöker vi vad som krävs av dem som agerar som representanter för miljön, samt vilka eventuella svårigheter – till exempel på grund av motstridiga mål och lojaliteter – de erfar i sin verksamhet. Vi kommer även att undersöka hur miljöproblem åskådliggörs i olika sammanhang, till exempel genom beskrivningar, bilder och symboler och vad detta betyder för hur människor uppfattar miljö problemen och möjliga lösningar av desamma. Ett annat av Ylva Ugglas pågående forskningsprojekt handlar om individualisering av miljöansvar. Idag nås vi på olika sätt av budskapet om att miljön är hotad och att vi alla är delaktiga både i miljöförstöringen och ansvariga för att bidra till lösningen på problemen. Vi uppmanas bland annat genom informationskampanjer och nyhetsmedier att ändra våra vardagsliv och inte minst vår konsumtion i miljövänlig riktning. Inom projektet – som drivs tillsammans med Linda Soneryd vid Göteborgs universitet – studeras de processer som har lett fram till denna individualisering av ansvar inom miljöområdet. En av delstudierna handlar om hur människor på olika sätt förhåller sig till det budskap om individuellt ansvar för miljön som vi möts av till exempel i olika klimatkampanjer som uppmanar oss att spara energi och att äta klimatsmart. YLVA UGGLA I 47 professorer CHRISTINA ÖBERG professor i företagsekonomi 1970 Född i Linköping. 2008 Disputerade i industriell marknadsföring vid Linköpings universitet med avhandlingen The Importance of Customer Relationships in Mergers and Acquisitions. 2012 Docent vid Lunds universitet. 2014 Professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. christina öberg är professor i företagsekonomi. Efter att ha arbetat i ledande befattningar inom ekonomi/finans i näringslivet, påbörjade hon sin akademiska karriär som doktorand vid Linköpings universitet 2002. Hennes avhandling handlade om hur fusioner och förvärv påverkas av och påverkar kunder till de samgående företagen. Efter sin disputation anställdes Christina Öberg som universitetslektor, först vid Linköpings universitet och 2010 vid Lunds universitet. Hon blev docent vid Lunds universitet 2012. Christina Öberg har varit gäst forskare vid University of Bath, Manchester Business School, University of Exeter, och National Tsing Hua University, Hsinchu. Hon innehar idag en gästprofessur vid Leeds University Business School och är Honorary Associate Professor vid Exeter University Business School. I företagsekonomi studeras företags förutsättningar och utveckling. Vid Handels högskolan omfattar ämnet redovisning/ekonomistyrning, organisationsteori och marknadsföring. Christina Öberg fokuserar på marknadsföring, med särskilt fokus på industriella marknader. Inom denna forskning beskrivs marknader som nätverk av företag och där ett företags agerande inte enbart beror på företagets egen förmåga, utan även på kopplingar till andra företag. Här specialiserar hon sig särskilt på förändringar i nätverk, hur perception och olika företags intressen påverkar företags agerande, och vilka konsekvenser detta får för företaget och på nätverksnivå. Som empiriska fenomen har Christina Öberg fokuserat på fusioner och förvärv, delning av företag, och nystartade och innovativa företag, där hennes forskning hela tiden cirkulerat kring effekter på nätverk och ageranden utifrån förståelser för nätverket, det vill säga de företag som finns runt och som företaget har affärs relationer med. Forskningen bidrar till att förstå företagande i ett sammanhang och har bland annat inkluderat introduktion av nya perspektiv till forskning om fusioner och förvärv, och till innovationslitteraturen. 48 I CHRISTINA ÖBERG professorer I pågående projekt studeras hur nätverk på individnivå, i form av överlappande styrelserepresentation, påverkar företags finansiella framgång. Hon beforskar även hur universitetsavknoppningar etablerar sig i befintliga affärsnätverk och vilka konsekvenser det får för avknoppningsföretagen, deras innovationer, och aktörerna i affärsnätverket. Samtidigt fortsätter hon att skriva inom fusions- och förvärvsfältet och att koppla strategiforskning till forskning inom industriella marknader. Hon ser det även som viktigt att i ökad grad sprida ansatser och synsätt från industriell marknadsföring till andra discipliner. Christina Öberg har publicerat sin forskning i ett flertal (25+) vetenskapliga tidskrifter, författat ett antal bokkapitel samt skrivit läroböcker inom ekonomi området. – Min ambition som professor är att utveckla forskningen i marknadsföring vid Handelshögskolan och ge den en tydligare profil. Detta inkluderar ett ökat fokus på just industriell marknadsföring med koppling till strategi, och att öka forskningens synlighet, samt att bygga tydligare kopplingar mellan undervisning i senare årskurser och den forskning som faktiskt bedrivs inom ämnet. CHRISTINA ÖBERG I 49 professorer JOHAN Öhman professor i pedagogik 1961 Född i Örebro. 2006 Disputerade i pedagogik vid Örebro universitet med avhandlingen Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling – Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. 2010 Docent i pedagogik vid Örebro universitet. 2014 Professor i pedagogik vid Örebro universitet. johan öhman är professor i pedagogik. Hans huvudsakliga forskningsintresse rör Miljö- och hållbarhetsutbildning. Detta intresse började redan under mitten på 1980-talet då han utvecklade modeller för tematisk miljöundervisning och miljöprofilering på grundskolan. – Jag fortsatte med att utbilda kring dessa frågor på studiedagar, fortbildnings kurser och i lärarutbildning och sedan 15 år tillbaka har det till största delen handlat om forskning. Totalt har det resulterat i ett 80-tal artiklar, böcker, bokkapitel och andra publikationer inom detta fält. På senare år har det handlat mycket om fältets infrastruktur och kvalitet: jag har lett det nationella forskarnätverket för utbildning och hållbar utveckling, tagit initiativ till en nationell forskarskola och deltagit till uppbyggnaden av ett europeiskt forskarnätverk. Vad är det då som avses med detta utbildningsperspektiv? Med den ekonomi, teknologi och livsstil som vi utvecklat i västvärlden påverkar vi inte bara vårt samhälle utan även livsförutsättningar för människor på andra sidan jorden, för andra arter och kommande generationer. Utbildningen behöver därför sättas i ett större perspektiv som inte bara omfattar vårt samhälle utan hela det globala samfundet och biosfären. Miljö- och hållbarhetsutbildning kan sägas innehålla tre nyckelområden och fokuserar särskilt kopplingen mellan dessa: miljö – en medvetenhet om den påverkan som mänskliga aktiviteter har på miljön; samhälle – en förståelse av politiska och sociala strukturers roll i förändring och utveckling; och ekonomi – en kritisk uppmärksamhet på ekonomins inverkan på miljö och social rättvisa. Förutom dessa nyckelområden handlar miljö- och hållbarhetsutbildning i stor utsträckning om politiska och etiska frågor rörande vårt ansvar för andra människor, för kommande generationer och för naturen. – Inte minst är det just den politiska och etiska dimensionen av dessa frågor och hur de kan hanteras i skolan som fångar mitt forskningsintresse. Min forskning är både teoretisk – där jag framförallt utgår från den amerikanske filosofen John Dewey – och empirisk – där jag ofta samlar in data genom att videofilma lektioner i skolan. 50 I JOHAN Öhman professorer En forskningsfråga som Johan Öhman ägnar sig mycket åt är hur vi lär oss moral. Hur ser de processer ut där vi utvecklar en känsla av ansvar för naturen och för andra människor? Som ett sätt att hantera dessa frågor utvecklade han redan i sin avhandling typologin Etisk tendens som skiljer på följande av normer, moraliska reaktioner och etiska reflektioner och som pekar på viktiga skillnader mellan olika typer av moraliskt lärande och vilken betydelse detta lärande kan ha i våra liv. – Denna typologi jobbar jag nu vidare med och fördjupar den med empiri från olika utbildningssammanhang. Ett sådant sammanhang är friluftsliv som jag har haft ett speciellt intresse för under hela min forskarkarriär. Den fråga som jag t ycker är särskilt intressant här är vilken betydelse konkreta naturmöten kan ha för det moraliska lärandet och för den relation människor skapar till naturen och det miljöengagemang de utvecklar. Miljö- och hållbarhetsperspektivet inrymmer också många didaktiska frågor av politisk karaktär som han ägnar sig åt inom flera forskningsprojekt. G enom att hållbar utveckling handlar om genomgripande samhällsförändringar så finns givetvis en mångfald av uppfattningar om dessa frågor. Här ställs skolans demokratiuppdrag därför på sin spets: ska vi förorda en utbildning som privilegierar vissa önskvärda hållbara värden eller en utbildning där olika sätt att värdera frågor lyfts upp och där ställningstagandet överlåts åt eleverna själva? Eller är det så att skolan bara ska ägna sig åt att förmedla fakta och avstå från att ge sig in i politiskt laddade värdefrågor? Med andra ord: ska den demokratiska processen där vi förhandlar om vilka värden som ska få företräde ske före, i eller efter utbildningen? – Jag har beskrivit dessa olika förhållningssätt som tre olika miljöundervisningstraditioner: normerande, faktabaserad och pluralistisk miljöundervisning. Jag har argumenterat för ett pluralistiskt förhållningssätt, där skolan blir en demokratisk arena där framtidens värderingar och synsätt tillåts ta form, alltså i utbildning. Detta förhållningssätt gör att klassrumsdiskussioner där elever kritiskt granskar olika alternativ, tar ställning och argumenterar blir en central undervisningsform. Genom att spela in och analysera sådana diskussioner i skolan försöker jag besvara frågor om vad elever egentligen lär och hur de lär under dessa diskussioner. JOHAN Öhman I 51 �ri�agare 54 I akademisk högtid 2014 pedagogiska priset pedagogiska priset Örebro studentkår delar årligen, på uppdrag av Örebro universitet, ut pedagogiska priset till två lärare. Priset går till lärare som nominerats av studenterna, och som enligt dessa levandegjort undervisningen och utmärkt sig som duktiga pedagoger. magnus hansson universitetslektor i företagsekonomi, handelshögskolan Magnus beskrivs av sina studenter vara en lärare som skulle kunna göra vilket ämne som helst intressant. Han engagerar sina studenter i intensiva diskussioner där en mängd olika synsätt får luftas och studenternas kritiska förhållningssätt utvecklas. Att Magnus frågar sina studenter om hur de tycker att kursen kan förbättras visar att han ständigt önskar utveckla sin pedagogiska skicklighet. therése skoog universitetslektor i i psykologi, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Therése entusiasm smittar av sig till hennes studenter under inspirerande före läsningar. Hon uppmuntrar ständigt till normkritik och nya tankesätt, och arbetar med tydliga förväntningar och återkoppling på sina studenters ut veckling. Att Therése har ett genuint intresse både för sitt ämne och för att undervisa undgår inte någon. akademisk högtid 2015 I 55 english summary Örebro University has its origins in the higher education that was established in Örebro in the 1960s. The University College of Örebro was established in 1977, the university in 1999. On Saturday 7 February 2015 the university will be celebrating its academic award’s day. At the ceremony which will take place in the Hjalmar Bergman Theatre, there will be the installation of professors and the distribution of prizes and there after the conferment of doctorates. Music will be provided by the Swedish Chamber Orchestra and students of the School of Music. The point of departure for the planning of the anniversary celebration has been the European university tradition with its roots in the Middle Ages and inspiration from ancient symbols and church rituals, in line with corresponding celebrations at Uppsala University which go back more than 400 years. The ceremony begins with a procession with massed standards. Taking part in this procession are, in the following order, the marshals (students of the university), the conferrers of doctorates, those about to receive doctorates (including honorary ones), new professors, the Vice-Chancellor, other functionaries and official guests. The Vice-Chancellor installs new professors. During the ceremony there are prizes given to teachers for meritorious service, as judged by the students on the undergraduate programme. The ceremony involves the conferment both of honorary doctorates and of doctorates based on examination. The person about to receive a doctorate steps on to the podium (here symbolically termed Parnassus), is saluted by the person who is to confer the degree and receives three symbols of his or her newly acquired dignity: the doctor’s hat or laurel crown, the doctor’s ring and the diploma. The ceremony concludes with a procession corresponding to the one at the beginning. 56 I akademisk högtid 2015 akademisk högtid 2012 I Värd: Rektor Jens Schollin Musik: Svenska Kammarorkestern i Örebro, dirigent: Katarina Andreasson Musikhögskolans kammarkör, dirigent: Karin Oldgren Scenografi och parnass: Anja Amundsen, Markus Arvonen, Mikael Detlofson Marskalkar: Studenter vid Örebro universitet Akademiska högtidens arrangemang: Projektledare: Monica Wettler Ceremonimästare: Marie Gelang Director musices: Karin Oldgren Restaurang- och hotellhögskolan: Niclas Wahlström Grafisk formgivare och redaktör: Heinz Merten Koordinator: Mikael Detlofson Övermarskalk och kanonjär: Jack Stäveborn Tryckning: Trio Tryck AB, Örebro 58 I högtid 2011
© Copyright 2024