Sammanställning av invånarnas yttranden om barn- och
Sammanställning av invånarnas yttranden om barn- och ungdomsförvaltningens förslag till framtidens skolorganisation 2016-2030 Barn- och ungdomsförvaltningen 2015-08-15 Innehåll Förvaltningens förslag till framtidens skolorganisation………………………………....3 Samrådsprocessen……………………………………………………………………...4 Antal inkomna åsikter………………………………………………………………….5 Sammanfattning av inkomna yttranden – skola för skola…………………….…….…...6 Andersbergsskolan……………………………………………………………………..6 Bäckagårdsskolan……………………………………………………………………....7 Eldsbergaskolan……………………………………………………………………….7 Esperedsskolan…………………………………………………………………….….8 Frennarps byskola………………………………………………………………….….9 Frösakullskolan………………………………………………………………………..9 Furulundsskolan………………………………………………………………………10 Getingeskolan…………………………………………………………………………10 Gullbrandstorpsskolan…………………………………………………………...……11 Haverdals byskola………………………………………………………………..……11 Holms skola…………………………………………………………………………...12 Hovgårdsskolan…………………………………………………………………….…14 Jutarumsskolan …………………………………………………………………….…14 Kvibilleskolan……………………………………………………………………...….16 Linehedsskolan…………………………………………………………………..……17 Lyngåkraskolan……………………………………………………………………..…18 Nyhemsskolan……………………………………………………………………...…19 Skavbökeskolan………………………………………………………………….……20 Slottsjordsskolan………………………………………………………………………21 Slättåkraskolan………………………………………………………………………....21 Snöstorpsskolan………………………………………………………………….……23 Sofiebergsskolan………………………………………………………………………24 Steningeskolan………………………………………………………………………...24 Stenstorpsskolan……………………………………………………………………....25 Trönningeskolan……………………………………………………………………....26 Valhallaskolan………………………………………………………………………....27 Åledsskolan…………………………………………………………………………...27 Östergårdsskolan……………………………………………………………………...28 Skolor som inte påverkas av förvaltningens förslag………………..………………….28 Centrumskolan……………………………….........................28 Förberedelseklasserna ……………………………………..28 2 Förvaltningens förslag till framtidens skolorganisation Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ny skolorganisation för åren 2016-2030. Halmstad växer och barn- och ungdomsförvaltningen behöver planera långsiktigt. Förslaget innebär bland annat nybyggen av skolor, men också att en del mindre skolor försvinner. Alla förslag har presenterats på kommunens webbplats www.halmstad.se/forskolaskola. 3 Samrådsprocessen Mellan den 26 mars och 15 maj 2015 har det varit möjligt att lämna sina åsikter om förslaget till ny skolorganisation via ett webbformulär på kommunens webbplats www.halmstad.se/forskolaskola. Formuläret var uppbyggt enligt följande: • • • Välj vilken skola du vill tycka till om (rullista). Tyck till om den skola du valt (text-fält). Generella synpunkter och förslag som inte är knutna till någon speciell skola (text-fält). När åsikten skickades in visades en bekräftelse på sidan: ”Tack för att du har tyckt till om framtidens skolorganisation i Halmstads kommun. Vi försöker svara på synpunkterna kontinuerligt under Frågor och svar om skolorganisationen på www.halmstad.se. Efter den 15 maj avslutas samrådsperioden och synpunkter och förslag sammanställs och blir en del av politikens beslutsunderlag.” 4 Antal inkomna åsikter Under samrådsperioden inkom 447 stycken åsikter via webbformuläret. Totalt var siffran 491 inkomna svar från början men dubbletter har tagits bort och räknas inte med i listan nedan. Skola Slättåkraskolan Kvibilleskolan Holms skola Jutarumsskolan Steningeskolan Trönningeskolan Nyhemsskolan Snöstorpsskolan Andersbergsskolan Lyngåkraskolan Linehedsskolan Haverdalsskolan Skavbökeskolan Åledsskolan Eldsbergaskolan Furulundsskolan Gullbrandstorpsskolan Frösakullskolan Sofiebergsskolan Getingeskolan Esperedsskolan Bäckagårdsskolan Valhallaskolan Slottsjordsskolan Frennarps byskola Östergårdsskolan Stenstorpsskolan Centrumskolan Hovgårdsskolan Förberedelseklass Antal inkomna åsikter 69 68 59 (plus 45 st enkätsvar) 28 22 21 14 14 11 11 11 9 8 8 8 6 4 4 4 3 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 5 Sammanfattning av inkomna yttranden – skola för skola Här sammanfattas inkomna yttranden skola för skola. De presenteras tillsammans med förslagen i bokstavsordning. Andersbergsskolan, Trönningeskolan och Eldsbergaskolan berörs alla tre av samma förslag. Därför nämns de olika skolorna tillsammans och delar av texten kan upprepas för de olika skolorna. Andersbergsskolan Förslaget om Andersbergsskolan Förslaget innehåller flera olika alternativ, beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Andersbergsskolan Flera är negativa till förslaget att låta Andersbergsbarnen gå på skola i Trönninge och Eldsberga. Några yttranden tycker att Andersbergsskolan bör byggas ut i stället för att eleverna ska flyttas till andra skolor. Förslag ges om att bygga ut med baracker och behålla de lokaler som redan finns så att barnen kan fortsätta att gå på sin vanliga skola. Flera vill att man ska satsa på Andersbergsskolan eftersom de tycker att barnen behöver en större skola. ”Bygg ut till en F-9 skola som med alla möjliga medel skulle bli en "spets"-skola (i t. ex matte), beordra de bästa lärarna dit, satsa på idrott på schemat varje dag och kändisar som gästlärare mm, se till att andersbergsbarnen får bli de som andra väljer som sina nya klasskamrater.” ”Bättre att göra om Andersbergsskolan till en F-9:a, området är så stort så det finns plats till det.” ”Förstår dock inte tanken med att så små barn ska köras ut på landsbygden varje morgon som i förslaget med Trönninge/Eldsberga. Vet andra skolor som byggts om då barnen får gå i baracker, vilket fungerat alldeles ypperligt.” Yttranden menar att närhet till skolan är viktigt och att barnen ska kunna ta sig dit själva genom att gå eller cykla. ”Andersbergsskolan görs om från åk F-5 till F-3 eller F-6. Om Andersbergsskolan görs om till F-3 går 4-5 till föreslagen ny skola på Sannarpsområdet. Det är positivt ur ett integrationsperspektiv om Andersbergsbarnen byter skola efter åk. 3. Alternativt görs Andersbergsskolan om till F-6, men vi behöver då bygga ut skolan. Ytterligare ett alternativ är att elever från Andersbergsbergsskolan får åka gå i Trönninge och Eldsberga och åka skolbuss dit. Båda de sistnämnda skolorna har kapacitet att ta emot fler elever. Detta alternativ skulle vara kostnadseffektivt, det skulle kunna genomföras snabbt, det skulle avhjälpa den akuta platsbristen på Andersberg, det skulle förbättra delningstalen i klasserna i Trönninge och Eldsberga och det skulle framför allt vara gynnsamt ur ett integrationsperspektiv. Ett brådskande behov är att Andersbergsskolan behöver göras om till antingen åk F-3 eller F-6 för att ligga i fas med de nationella styrdokumenten och en återgång till en mer stadieindelad skola. Idag: Området växer. Skolan är på gränsen att klara läsåret 15/16 och klarar definitivt inte läsåren som följer därpå. Skolan behöver således göras om till åk F-3 eller byggas ut inför läsåret 16/17. Även om skolan skulle förbli F-5 behövs en utbyggnad till läsåret 16/17. Konsekvensen av att inte göra Andersbergsskolan till en F-3- eller F-6-skola är att vi har kvar en F-5verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Åtgärder måste dessutom vidtas inför läsåret 16/17 för att undvika platsbrist. Hög prioritet med hänsyn både till platsbrist och kvalitetskriterier.” ”I möjligaste mån bör elever gå i skola i sin närmiljö och slippa åka buss.” 6 Ett yttrande är negativt till förslaget att flytta elever från Andersbergsskolan till Trönninge och Eldsberga då hen tror att kulturkrockar kommer att uppstå. Ett annat yttrande är negativt till att låta barnen gå på ny skola på Sannarp i årskurs 4-5. ”Att som barn ta sig från Andersberg till Sannarp tidigt på morgonen är inte lätt. Tillskillnad från oss här i Söndrum har inte Andersbergsbarnen möjlighet att bli skjutsade hit å dit å fram och tillbaks. Många har inte ens cykel. Om ens vantar.” Bäckagårdsskolan Förslaget om Bäckagårdsskolan Förslaget om Bäckagårdsskolan innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. ”Bäckagårdsskolan görs om från åk F-5 till F-3. Åk 4-5 går till Söndrumskolan eller på föreslagen ny skola på Ranagård/Albinsro. Konsekvensen av att inte göra Bäckagårdsskolan till en F-3-skola är att vi har kvar en F-5-verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Bäckagårdsskolan Två yttranden om förslaget har inkommit. Ett yttrande är positivt till förslaget och menar att konsekvensen av att inte anta förslaget är oacceptabelt. Det andra yttrandet anser att indelningen F-5 bör behållas eftersom att det i dagsläget fungerar bra och att barnen då inte behöver flyttas till en annan skola så tidigt som i årskurs 4. ”Jag är mycket nöjd med skolan och hur arbetet fungerar. Indelningen med årskurs F-5 fungerar utmärkt. Låt dom små barnen få gå kvar i samma skola. Det är sån hets i samhället idag så att flytta barn redan från årskurs 4 ser jag inga som helst fördela med.” Eldsbergaskolan Förslaget om Eldsbergaskolan Förslaget om Eldsbergaskolan hänvisar till förslaget om Andersbergsskolan, beskriver dagsläget samt konsekvenser av att anta förslaget. Yttranden till förslaget om Eldsbergaskolan Åtta yttranden har inkommit där samtliga är negativa eller oroliga över förslaget att flytta andersbergsbarnen till Eldsbergaskolan. Några yttrar oro för att utbildningsnivå och skolresultat skulle utvecklas negativt på skolan om förslaget genomförs. Flera menar att det saknas resurser på skolan i dagsläget och är oroliga för hur det ska bli elevantalet ökar. ”Elevströmmar till Trönninge och Eldsberga. Elever skulle kunna bussas från Andersberg till Trönninge och Eldsberga (se förslag under verksamhetsområde Andersberg). En sådan lösning skulle vara kostnadseffektiv, vara möjlig att genomföra snabbt, det skulle avhjälpa den akuta platsbristen på Andersberg och förbättra delningstalen i klasserna i Trönninge och Eldsberga. Det skulle framför allt vara gynnsamt ur ett integrationsperspektiv. Idag: Skolan i Trönninge och Eldsberga har kapacitet att ta emot fler elever. Konsekvenser av förslaget skulle vara ökad integration samt även bättre delningstal i klasserna i Eldsberga och Trönninge. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” ”Orolig för att lärarna på Eldsbergaskolan får problem med att mycket tid måste läggas på integrationsfrågor” Två yttranden menar att Andersbergsskolan bör byggas ut istället för att eleverna ska flyttas till Eldsberga och tycker att Andersbergsområdet är tillräckligt stort för att ha plats för en F-9 skola. 7 ”Med tanke på att Trönninge och Eldsberga växer, så behövs de platserna till oss som bor här” Yttranden är negativa till förslaget då de inte vill att skolan och klasserna ska bli större. De har valt boendeort på grund av att där finns en liten skola och vill inte förändra de förutsättningarna. Flera tycker det är synd om andersbergsbarnen om de ska bussas till Trönninge/Eldsberga varje dag. Man menar också att skolskjuts medför en kostnad och en negativ påverkan på miljön. ”Barn som bussas varje dag från sitt närområde är inte ett sätt att lösa integrationen” Yttranden lyfter behovet av noggrann planering och tillräckliga resurser bland annat med fler lärare och en matsal som fungerar så att alla barnen får tid att äta är viktigt innan ett förslag verkställs. ”Då måste det bli fler lärare så att man kan hantera ökningen av antalet elever. Det räcker inte med en ny lärare per klass.” Esperedsskolan Förslaget om Esperedsskolan Förslaget om Esperedsskolan innehåller en beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. ”Esperedsskolan (åk F-6) och Österledsskolan (åk 7-9) görs om till en åk F-9-skola. Det finns samordningsvinster i att skapa en skola av de två skolorna. I dag: Nämnda verksamheter fungerar idag som två enheter och det finns samordningsvinster i att skapa en skola. Esperedsskolan har undermåliga lokaler, som behöver underhåll/ombyggnation eller ersättas av nyproduktion. Konsekvensen av att inte slå samman dessa enheter är att vi därmed inte kan vara så lokal- och samverkanseffektiva som vi eftersträvar. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Esperedsskolan Två yttranden om förslaget har inkommit och beskriver att Esperedsskolan behöver rustas upp. En yttrande föredrar nyproduktion före ombyggnation med anledning av att optimera skolbyggnaden utifrån verksamhet och energiförbrukning. Yttranden menar också att skolgården har brister och att det varit många olyckor och tillbud år 2014/2015. ”Lokalerna är små och det är ett enormt spring, då det enda gemensamma utrymmet nås via passage genom andra lokaler. Klassrummen är relativt gott tilltagna i storlek, men även här är det slitet och ”halvmöblerat”. Passa på att investera i en ny skolbyggnad för lågstadie/mellanstadie när det ändå skall byggas en ny förskola inom området.” ”Den behöver fräschas upp samt en anläggning av en court-plan (likt Zlatan-court i Malmö) där barnen kan spela boll och ex basket” 8 Frennarps byskola Förslaget om Frennarps byskola Förslaget om Frennarps byskola innehåller beskrivning av dagsläget och konsekvenserna av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Frennarps byskola Två yttranden om förslaget har inkommit. En yttrande tycker att det är bra att byskolan får vara kvar och den andra tycker att byskolan ska byggas ut till en F-6. ”Bra om Frennarps byskola får vara kvar. Att ha nära till sin skola ger trygghet” ”Frennarps byskola byggs om till en tvåparallellig F-3-skola (2 klasser i varje årskurs) för ca 200 barn. Genom att bygga ut Frennarps byskola skulle vi kunna avlasta Furulundsskolan. I så fall skulle Furetbarnen kunna gå på Frennarp istället för på Furulund. I åk 4-9 skulle Frennarpsbarnen och Furetbarnen kunna gå till den föreslagna nya skolan på Sannarpsområdet. Det finns pengar avsatta till renovering av Frennarps byskola i budget. För att klara en ökning på 200 elever behövs det ytterligare pengar i budgeten. I dag: Skolan är idag för liten utifrån uppsatta kvalitetskriterier. Konsekvenser: Om vi inte bygger ut Frennarps byskola ökar trycket på andra enheter, till exempel Furulundsskolan som redan har en hög belastning. Hög prioritet utifrån både tidsperspektivet (platsbrist) och med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Frösakullskolan Förslaget om Frösakullskolan Förslaget om Frösakullskolan innehåller två alternativ samt konsekvensen av att inte anta förslaget. ”Frösakullskolan blir F-3. Nuvarande åk 4-5 går till den föreslagna nya skolan på Ranagård/Albinsro istället för Gullbrandstorp. Därmed minskar behovet av skolskjuts. Ett alternativ är att göra om skolan till åk F-6, men det kräver en utbyggnad. Om Frösakullskolan görs om till F-6 minskar elevunderlaget till ny skola på Ranagård/Albinsro. Konsekvensen av att inte göra Frösakullskolan till en F-3-skola är att skolan då behöver byggas ut. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Frösakullskolan Fyra yttranden har inkommit där två är negativa till förslaget om F-3 då de anser att skolan fungerar bra som en F-5 och att skolbyte i årskurs 4 samt i årskurs 6 skapar otrygghet för eleverna. Ett annat yttrande är positivt till förslaget om F-6. Det fjärde yttrandet menar att skolan och samhället Frösakull behöver en idrottshall och i frågasätter det hållbara i att eleverna åker buss för att ha idrott i Gullbrandstorp. ”Det vore oerhört tragiskt att minska Frösakullskolans verksamhet. Frösakullskolan är en fantastisk pedagogisk skola. Kompetenta lärare och en mycket bra verksamhet med ett effektivt familjegruppssystem. Många barn och föräldrar är supernöjda. Det har även varit ett naturligt steg att vid årskurs 6 flytta över till Gullbrandstorpsskolan, då fritidsverksamheterna för barn i Frösakull samkörs med Gullbrandstorp och Haverdal.” ”Att först gå några år i Frösakull sen en annan två år och sen Gullbrandstorp känns inte genomtänkt” 9 Furulundsskolan Förslaget om Furulundsskolan Förslaget om Furulundsskolan innehåller två olika alternativ, beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Furulundsskolan Sex yttranden har inkommit. Majoriteten av dessa är negativa till att utöka skolan och påtalar att skolans inneoch utemiljö är bristfällig i förhållande till elevantalet på skolan. De menar att bland annat matsal, idrottshall och klassrum är överfulla och att det därför inte är hållbart att fylla på med fler elever på skolan. Två yttranden menar att ny mark måste tilldelas skolan om skolan ska ta in 750 elever. ”Förslaget att Furulund ska ta in 750 elever. Detta är något vi starkt motsäger oss såvida inte skolan får hela ytan på Lundgrensområdet där förskolan är planerad enligt detaljplanen.” ”Redan idag räcker inte idrottshall och matsal till för de elever som går på skolan. Absolut ingen utökning av Furulundsskolan. ” ”Skolan är för stor och med för få lärare och specialpedagoger för barn som har speciella behov.” ”Furulundsskolan byggs ut till tre paralleller (3 klasser i varje årskurs) för upp till 750 elever. Vi föreslår att bygga till en ny del för åk 7-9verksamheten. Även andra delar av skolan kan behöva anpassas till det ökade elevantalet. Det kan till exempel gälla utrymmen som kök/matsal och specialsalar. Elevströmmarna anpassas i sammanhanget på följande vis: Furet/Frennarp styrs om till föreslagen ny skola på Sannarpsområdet. Istället tar Furulundsskolan emot elever från Gamletull och nya lägenheter på Kemisten 2 samt eventuellt Tullkammarkajen. Alternativ till att bygga ut Furulundsskolan skulle kunna vara att anpassa storleken/upptagningsområdet på föreslagen ny 4-9skola på Sannarpsområdet och i så fall styra om elevströmmarna i ännu högre grad än vad som föreslagits ovan för att därigenom minska trycket på Furulundsskolan. I dag: Förslaget motiveras av den kraftiga tillväxten av elever i centrala Halmstad och särskilt i Furulunds upptagningsområde. Furulundsskolan är fullbelagd redan läsåret 14/15 och kan inte ta emot alla elever i sitt upptagningsområde läsåret 16/17. Konsekvensen av att inte bygga ut Furulundsskolan är att elevplatserna i centrum inte räcker till. Hög prioritet utifrån ett tidsperspektiv på grund av platsbrist.” Två yttrande tycker att man istället för att utöka Furulundsskolan kan utnyttja före detta Örjanskolan som kommunal skola. En yttrande förespråkar mindre enheter i storlekarna 1-3, 1-6 och 7-9 med närhet till hemmet så att barnen kan träna sig på att ta sig själva till skolan. En annan anser att det är bra att Furulundsskolan blir en F-9 skola. Getingeskolan Förslaget om Getingeskolan Förslaget om Getingeskolan, inklusive konsekvensen av förslaget, är beroende av vilka beslut som fattas gällande övriga skolor i området. Yttranden till förslaget om Getingeskolan Tre yttranden har inkommit där majoriteten är negativa till förslaget om Getingeskolan. En yttrande är orolig för hur klimatet på skolan kommer att bli om skolan ska ta emot fler ”Getingeskolan förblir åk F-9 och byggs om för att klara 600 elever. Beroende på vilka beslut som fattas gällande övriga skolor i området är Getingeskolan i behov av ombyggnation för att kunna ta emot ca 600 elever. Under alla omständigheter är skolan i behov av renovering. Behoven i Getinge behöver kopplas ihop med Kvibille, Steninge, Lyngåkra och Haverdal. Konsekvensen hänger samman med förslagen som är knutna till övriga skolor i området. Det gäller att få helheten att hänga ihop. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” 10 elever. En annan yttrande tycker inte att Getingeskolan ska ta emot elever från skolor som läggs ner. ”Eftersom att ledningen har stora brister redan nu är jag orolig hur det ska bli om skolan blir ännu större, vilket ju är ett förslag. Getingeskolan är en skola med ett hårt och tufft klimat för elever och lärare.” ”Tycker inte om tanken på att en och samma skola ska behöva ta emot och vara uppsamlings plats då de mindre skolorna läggs ner. Känns som ren förvaring!” Gullbrandstorpsskolan Förslaget om Gullbrandstorpsskolan Förslaget om Gullbrandstorpsskolan är beroende av vilka beslut som fattas gällande Frösakullskolan och Haverdals byskola. Yttranden till förslaget om Gullbrandstorpsskolan Tre yttranden har inkommit om förslaget. Samtliga tycker att barn från Haverdal ska få komma till Gullbrandstorpsskolan med tanke på att den ligger närmre och att det finns cykelvägar så att barnen kan cykla till skolan. ”Frösakullskolans elever går i dag åk 6-9 på Gullbrandstorpsskolan. Det finns ett förslag att Frösakullskolan ska göras om från åk F-5 till F-3 och åk 4-5 flyttar till ny skola på Ranagård/Albinsro istället för Gullbrandstorp. Med ett beslut om ändrat elevområde för Haverdals byskola till Gullbrandstorpsskolan påverkas lokalbehovet i Gullbrandstorpsskolan. Omfattningen av lokalbehovet styrs av beslut om Haverdal/Steninge samt vilka årskurser och elevantal som eventuellt beslutas få ändrat elevområde.” ”Det ger på grund av avståndet barnen möjlighet att cykla till skolan under hela grundskolan.” ”Vidare har Haverdal, Harplinge och Gullbrandstorp mycket gemensamt då det gäller idrottsföreningar. ” ”Vi tycker det är logiskt om barn från Haverdal kan gå till och med sjätte klass i Haverdal och sedan per automatik komma till Gullbrandstorpsskolan för att gå högstadiet.” Haverdalsskolan Förslaget om Haverdalsskolan Förslaget om Haverdalsskolan kopplas ihop med förslaget om Steningeskolan och innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Haverdalsskolan Åtta yttranden har inkommit. Sju av dessa tycker att förslaget om en F-6 skola är positivt då pedagoger som känner eleverna får sätta betygen. De tycker att Haverdalsskolan som F-6 skola är bättre anpassad till läroplanen. ”Eleverna får sina första betyg i åk 6 och det är olyckligt att byta skola i precis detta skede.” ”Haverdals byskola görs om från åk f-5 till f-6skola. Vårt förslag är att Haverdals byskola görs om till en F-6-skola för att säkra ett elevantal som överstiger 100 och för att skolan ska vara organiserad utifrån stadieindelningen som läroplanen bygger på. Detta kräver eventuellt utbyggnad. Beslut kring Haverdals byskola måste kopplas till beslutet om Steningeskolan. Skulle Steningeskolan avvecklas bör Haverdal göras om till F-3 och då ta emot elever från Steningeskolan. Därefter går åk. 4-5 till Gullbrandstorp. Om Steningeskolan inte avvecklas riskerar Haverdals byskola att hamna under 100 elever om den görs om till en F-3-verksamhet. Med nuvarande prognos ligger Haverdal på under 80 elever ända fram till 2030 för F-3. Konsekvensen av att inte göra om Haverdal till en F-6-skola är att vi har kvar en F-5-verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” 11 ”Genom att låta barnen i Haverdal få vara kvar till åk 6 får vi lugn och ro fram till betygsättningen.” Yttranden menar att Haverdalsskolan behöver byggas ut om Steningeskolans elever ska flyttas dit. ”Om Steningeskolans elever ska till Haverdal ser jag det som bättre att bygga ut Haverdals byskola än att flytta dem redan åk 4.” ”Haverdals byskola behöver en viss utbyggnation, då önskvärt att skolan även får ex slöjdsalar och inte behöver bussas till Harplinge för detta”. Tre yttrande menar precis som samtliga yttranden till förslaget om Gullbrandstorpsskolan att det ur miljöaspekt och närhetsprincip vore önskvärt om barnen hamnade på Gullbrandstorpsskolan i årskurs 7-9. ”Getinge har historiskt sett varit det naturliga. Det är nu inte så geografiskt naturligt längre. Närhet finns till ex Gullbrandstorp.” ”Barnen hade haft möjlighet att ta sig till skolan på egen hand med cykel och det går kommunala busslinjer på sträckan.” Holms skola Förslaget om Holms skola Förslaget om Holms skola innehåller flera alternativ, en beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Holms skola Många yttranden är negativa till förslaget om att avveckla skolan eftersom de beskriver att de bosatt sig i Holm med anledning av att där finns en liten skola. Flertalet yttranden anser att barnen syns bättre i en liten skola där alla barn känner varandra och personalen på skolan känner alla barnen. De menar att barn med särskilda behov får bättre hjälp och att mobbing undviks och de tror inte att detta går att uppnå på en stor skola som den som planeras på Kärleken. ”Holms skola görs fullt ut om till förskola. Holms skola byggs om till förskola. Holms skola flyttar till föreslagen nyproducerad F-9-skola på Kärleken/Holm. Se länk till föreslagen ny skola. I dag: Nuvarande Holms skola och förskola har inte ändamålsenliga lokaler. Alla rum inom förskolans del är genomgångsrum, det finns ingen möjlighet för barnen att vara i mindre grupperingar, ingen möjlighet till höj- och sänkbara skötbord, det finns inga personalutrymmen. Alternativt avvecklas Holms skola och förskolor helt till förmån utveckling och expansion inom Kärlekens verksamhetsområde. Konsekvensen av att inte bygga om Holms skola till förskola är att nya platser istället måste skapas på Kärleken. Fördelen med att helt avveckla Holms förskole- och skollokaler är att vi kan skapa samordningsvinster i större enheter på Kärleken. Om vi behåller Holm som skola får vi en lärmiljö som är så liten att det blir svårt att fullt ut bedriva en professionell verksamhet kopplat till kvalitetskriterierna. Hög prioritet både ur ett tidsperspektiv på grund av platsbristen och med hänsyn till kvalitetskriterier.” ”Att kunna uppnå samma trygga förutsättningar i en skola med 750 elever känns helt omöjligt” ”På Holms skola vet alla elever vilka de andra är, alla har möjlighet att bli sedda på icke lektionstid, klasserna är indelade så att alla elever får den uppmärksamhet och hjälp som är nödvändig för att kunna prestera väl i skolan och få en trygg start i livet. Denna kvalitet och trygghet kan aldrig uppnås genom att slussa barnen till ett överdimensionerat skolförslag” Flera tror att en ny skola med 750 elever på Kärleken kan leda till att barnen kommer att känna sig små och osäkra och att skolresultaten därför kommer att bli sämre. De uttrycker också oro för att lärare kommer få en arbetsplats de inte trivs med. 12 Många yttranden handlar om en önskan att barn ska ha en liten skola med närhet till hemmet. Barnen ska kunna gå eller cykla själva utan att behöva tänka på trafiken. De menar att närhet skapar trygghet. ”Att ha närhet till skolan är en avgörande faktor som gjorde att vi bosatte oss i Holm.” Flera yttranden menar också att förslaget kommer ha en negativ påverkan på miljön. De menar att fordonstrafiken ökar i samband med skolskjutsarna och att detta belastar miljön. Yttranden menar att barnen kommer att få längre skoldagar och ha längre till sina klasskamrater efter skolan. Några tror att föräldrar till barnen kommer att oroa sig över barnens säkerhet till och från skolan. ”På Kärleken kommer det att vara trafikkaos varje morgon och eftermiddag där denna kaos leder till fara för barn som tar sig till och från skola” Flertalet yttranden är oroliga för att en nedläggning av skolan kan leda till att Holm som samhälle slutar att utvecklas och att Holm blir en mindre attraktiv plats att bo på och flytta till. De menar att skolan är den centrala samlingspunkten i samhället som genererar gemenskap bland alla som bor i och runt Holm. ”Skolan gör bygden levande och är en naturlig samlingspunkt” ”Skolan är helt avgörande för bygdens överlevnad” ”Utan skola blir det ett dött samhälle och föräldrarna tappar kontakt med varandra.” Många yttranden menar att det bör satsas mer på Holm och Holms skola. De menar att barnantalet hela tiden ökar i Holm genom inflyttning då det sker generationsskiften och byggs nya hus. Några yttranden föreslår att Holms skola byggs ut till en F-6 skola. ”Holm är sedan länge en inflyttningsort med låg medelålder och mycket barn. Därför bör det inte vara svårt att ha underlag till att bevara en F-3 skola i Holm” ”Ett sätt att behålla Holms skola och kanske till och med göra den större (inklusive renovera den till standards som säkrar en god arbetsmiljö) bör vara ett långsiktigt alternativ då boenden mellan kärleken och Holm kan placera sina barn i den trygga miljön Holm erbjuder och invånarna i Holm stannar i Holm, därmed bör trycket på innerstan inte bli lika hårt” Flera yttranden vill behålla Holms skola eftersom att de är nöjda och trivs bra med skolan som den är idag. De menar att skolresultaten och övergången mellan förskola och skola är bra och tycker att det är synd om skolan avvecklas. ”Övergången mellan förskola och skola är fantastisk” De är också negativa till barnens flytt till en ny skola på Kärleken då barnen kommer att förlora tillgången till utemiljön med naturen och skogen som de idag har närhet till. ”Bästa miljön runt skolan där barnen kan leka fritt.” ”Lugnt, skönt och en fantastisk utemiljö!” 13 Många anser att Holms skola leder till bra skolresultat och trygga elever vilket i sin tur leder till långsiktiga besparingar. De tror därför att man i längden kommer att tjäna på att behålla skolan. ”I nästa skola kommer dom inte ha samma resultat och därmed kan en framtida kostnad uppkomma när exempelvis inte godkända resultat uppnås, med allt vad det innebär.” Ett yttrande är positivt till förslaget om en ny skola på Kärleken, bland annat för att det kommer att finnas ändamålsenliga lokaler och elevhälsa på plats. Yttranden menar att det är viktigt med avgränsningar mellan låg, mellan och högstadium om det blir en ny skola med 750 elever. ”Våra barn kan få eventuellt stöd de behöver direkt. Vi tror att en större skola är mer attraktivt för lärarna och att det kan bli svårt för små skolor att rekrytera kompetent personal” En annan yttrande menar att barnen behöver mer än vad Holms skola har att erbjuda, men inte förrän i årskurs 4. ”Från fjärde klass tror jag att barnen kräver mer stimulans än vad en liten skola i Holm skulle innebära, men inte de första tre skolåren” Hovgårdsskolan Förslaget om Hovgårdsskolan Förslaget om Hovgårdsskolan innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Hovgårdsskolan Ett yttrande om förslaget har inkommit, som menar att Hovgårdsskolan borde byggas ut istället för att bli mindre. ”Konstigt att den inte byggs ut då stora mängder barnfamiljer har flyttat in i området och räknat med att få Hovgårdsskolan till sina barn. I stället hamnar barnen på Jutarum eller Bäckagård långt från hemmet.” ”Hovgårdsskolan görs om från åk F-5 till F-3. Den äldsta delen av byggnationerna (f.d. ”Kyrkskolan”) tas bort på grund av undermåliga lokaler när ny skola finns inom Ranagård/Albinsro. Den del som ligger närmast Söndrumskolan inkluderas i Söndrumskolan. Det kan behövas ombyggnad på Hovgårdsskolan före detta Klockaregårdsskolan. Alternativt kan den nyare delen av ”Kyrkskolan” byggas om till förskola när ny skola på Ranagård/Albinsro står klar. Konsekvensen av att inte göra Hovgårdsskolan till en F-3-skola är att vi har kvar en F-5-verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Jutarumsskolan Förslaget om Jutarumsskolan Förslaget om Jutarumsskolan innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. ”Jutarumsskolan görs om från F-5 till F-3. Åk 4-5 går till Söndrumsskolan eller föreslagen ny skola på Ranagård/Albinsro. Konsekvensen av att inte göra Jutarumsskolan till en F-3-skola är att vi har kvar en F-5-verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Jutarumsskolan 28 yttranden har inkommit varav 27 är negativa till förslaget att göra Jutarumsskolan till en F-3 skola. Flera yttranden menar att det är för tidigt för barn i årskurs 4 att gå i samma skola som elever i årskurs 14 9. Man menar att det är ett hårt klimat och svårt för barnen att fortsätta ”vara barn” i en sådan organisation. Yttranden menar också att det är en mer naturlig övergång i årskurs 6 när nationella proven är gjorda och eleverna siktar mot nya kunskapskrav i Lgr11. ”Barn i årskurs 4-6 har mer gemensamt med F-3 än 7-9” ”Barnen i årskurs 4 tycker fortfarande om att leka. Det är för tidigt att de redan i 4:an ska blandas med årskurs 8-9 och därigenom påverkas att bli mer vuxna” Flera yttrande är negativa till förslaget eftersom att man ser att gemenskapen och den goda stämningen mellan de små och stora barnen skulle kunna falla bort vid en förändring av organisationen. ”Vi har ett bra klimat och det sociala fungerar bra med att de äldre tar ansvar för de yngre. Vi ser hur eleverna lär av varandra.” Några yttranden menar att det är en stor omställning för barnen att byta skola, särskilt om det sker redan i årskurs 4, och att det kan inverka på barnens trygghet och därmed också inlärning. ”En stor nackdel med detta är att barnen får lägga stor energi på att hitta sin plats i ett helt nytt sammanhang. Det blir nya lokaler, nya lärare, nya arbetssätt och nya kompisar.” Många tycker att det känns otryggt och är oroliga för säkerheten när barnen ska ta sig över den hårt trafikerade Tylösandsvägen. Flera är negativa till att flytta barnen från Jutarumsskolan eftersom att det blir längre skolväg för barnen att ta sig till Söndrumsskolan och menar att närhet ger trygghet för de små barnen. Två yttranden tror också att föräldrar kommer att behöva köra sina barn vilket kommer leda till en ännu mer ansträngd trafiksituation och missgynna miljön. ”Närheten mellan Jutarum och bostaden ger en trygghet och barnen kan klara sig hem själva på ett bra sätt” ”Få barn kan i årskurs 4 ta sig på ett trafiksäkert sätt till en skola som ligger så långt hemifrån” Många yttranden tycker att Jutarumsskolan ska byggas ut och bli en F-6 skola. De är oroliga för om Söndrumsskolan har kapacitet nog att ta emot alla elever som föreslås. Man är också orolig för att lärarna inte hinner ”se” barnen på en skola med många elever och förespråkar därför en småskalig skola där barnen får gå till årskurs 6. Flera är oroliga att lärarna inte kan lära känna eleverna och föräldrarna på samma sätt på Söndrumsskolan och att sammanhållningen på Jutarumsskolan försvinner. ”Det är viktigt att alla blir sedda och att eleverna på Jutarumsskolan känner trygghet i att känna igen alla föräldrar och elever som rör sig på skolan” Många talar också om vikten av att behålla klasserna små för att skapa trygghet hos barnen och menar att de aktivt valt att bosätta sig nära Jutarumsskolan för att barnen ska få gå på en mindre skola. Om förslaget antas önskar ett yttrande att man behåller klasserna intakta och flyttar hela klasser till Söndrumsskolan som ligger närmast för de allra flesta barnen på Jutarumsskolan. En yttrande gillar förslaget att flytta äldre årskurser från Jutarumsskolan. 15 Kvibilleskolan Förslaget om Kvibilleskolan Förslaget om Kvibilleskolan innehåller en beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Kvibilleskolan 68 yttranden har inkommit och samtliga är negativa till avvecklingen av Kvibilleskolan. Många menar att en eventuell nedläggning av Kvibilleskolan inte borde kunna baseras på ett för litet elevantal då Kvibille är en inflyttningsort som växer, nya husbyggen, ny avdelning på förskolan, barnfamiljer flyttar in och barnkullarna på förskolan är stora. ”Kvibilleskolan avvecklas på grund av för lågt elevantal. Förslagsvis avvecklas Kvibilleskolan och eleverna går istället till Getingeskolan. Alternativt kan Kvibille och del av Slättåkra slås samman, varav endast den ena av dessa skolor avvecklas. Förslagsvis behåller vi i så fall Kvibilleskolan, som har bättre lokalmässiga förutsättningar än Slättåkraskolan. Om Kvibilleskolan behålls behöver den göras om från åk F-5 till F-3 eller till F-6. En förutsättning för en sammanslagning är att det leder till att Kvibilleskolan når upp till minst 100 elever, som är det mått för små skolor som angetts i kvalitetskriterierna. I dag: Skolan har för få elever utifrån uppsatta kvalitetskriterier. Konsekvensen av att inte avveckla Kvibilleskolan är att vi får en lärmiljö som är så liten att det blir svårt att fullt ut bedriva en professionell verksamhet kopplat till kvalitetskriterierna. Ett dilemma om Kvibilleskolan avvecklas är att det blir långt avstånd till fritidshemsverksamheten (hämtning och lämning). Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” ”Det sker konstant ett utbyte av äldre som säljer hus till yngre i Kvibille. Vad gör de yngre när de sätter bo? Jo de skaffar barn!” ”Tydligen finns det inte elevunderlag för en skola i vårt område vilket förvånar mig. Förskolorna är fulla och har fått byggas ut” ”Barn födda 2010 är 27 stycken, en årgång som ensamt uppfyller en fjärdedel av det krav som kommunen satt för att en skola ska få finnas.” Flera yttranden upplever att förslaget ignorerar de boende i Kvibille och menar att nedläggning av skolan kan innebära att samhället blir mindre attraktivt, att inflyttningen dit kan avstanna, att samhället splittras och föreningslivet dör ut. ”När skolan försvinner på en mindre ort, försvinner en stor del av den sociala struktur som skapar sammanhållning och trygghet bland människorna som bor där” ”Låt skolan få vara kvar så att Kvibille får fortsätta vara en attraktiv by dit många vill flytta och bo kvar!” ”Om Kvibilleskolan läggs ner kommer vi i min familj titta på alternativ för skolgång utanför kommunens erbjudande.” En yttrande känner oro för att om skolan läggs ned ska barnen åka skolskjuts på en vägsträcka där hastighetsbegränsningar inte hålls. Flera menar att föräldrar kommer att börja köra sina barn till Getinge istället för att låta dem åka skolbuss, vilket de tror kan leda till ökad stress hos föräldrar och är sämre för miljön. ”Ska alla ligga och köra till Getinge två gånger om dagen, för inte sätter man sin 7-åring på en buss” ”Känns hemskt att små barn ska behöva åka buss till skolan när dem är små” Många yttranden vill ha kvar Kvibilleskolan eftersom att de valt att bosätta sig i Kvibille där det finns en liten skola nära hemmet. Flera uttrycker att de föredrar kvantitet före kvalitet och vill att 16 deras barn ska gå i en liten skola där personalen känner alla barn. Flera yttranden delar inte uppfattningen om att kvaliteten är bristfällig på mindre skolor. ”Tror att små skolor är det bästa för barnen då de har större chans att få den hjälp de behöver i tid” De flesta yttrande ger uttryck för att större skolor är anonyma och mindre skolor ger tryggare elever som kommer varandra närmare. De anser att mindre klasser ger mer fokus på varje enskild individ och att problem som uppkommer kan tas om hand i tid. ”Större skolor brukar leda till hårdare klimat och att man lätt blir en i mängden, osynliga och får rätta sig i ledet.” ”Här känner vi alla varandra på ett sätt som man inte gör på större skolor” ”Bättre för barn att gå i en mindre skola där läraren har tid och ser vad varje barn kan och inte kan.” Yttranden vill ha kvar Kvibilleskolan och menar att skolan uppfyller sitt uppdrag med sin natursköna utemiljö och professionella pedagoger. ”Här finns en miljö där barnen har nära till sin skola, till naturen och till sina kamrater.” Flera yttranden menar att en avveckling av skolan kan leda till kostnader längre fram som till exempel ökat behov av stödundervisning, stöd från kuratorer och skolpsykologer, stressrelaterade sjukskrivningar, ökat bidragsberoende, hus som inte blir sålda/sjunker i värde och följdverkningar av detta. De menar att förslaget kan kosta mycket i längden och tycker att kommunen ska tänka ekonomiskt långsiktigt. Ett yttrande menar att om en förändring måste ske så föredrar hen att man slår ihop Kvibille och Slättåkra till en F-6 skola. ”Ett alternativ hade varit att slå ihop Slättåkra med Kvibille. Att renovera skolan och få en större gymnastikhall.” Linehedsskolan Förslaget om Linehedsskolan Förslaget om Linehedsskolan innehåller flera alternativ, beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Linehedsskolan Elva yttranden har inkommit. Majoriteten är negativa till förslaget och vill att skolan ska finnas kvar. Flera yttranden är negativa till att eleverna på Linehedsskolan flyttas till Nyhemsskolan på grund av att skolvägen dit är mer trafikerad och med fler vägar att korsa för barnen. De menar att det är en trygghet för ”Linehedsskolan avvecklas eventuellt som skola och byggs om till förskola. En förutsättning för detta förslag är att Nyhemsskolan byggs ut för att kunna ta emot fler elever. Alternativt behöver Linehedsskolan vara kvar för att kunna möta en svårprognosticerad framtid, men då behöver vi ytterligare nybyggnation av förskola på Östergårdsoch Andersbergsområdet. I dag: Det råder stor brist på förskoleplatser i detta expanderande område. Det är även brist på tomtyta för nyproduktion. Konsekvensen av att inte bygga om Linehedsskolan till förskola är att det kommer att råda brist på förskolplatser i detta område och då behöver ny förskola bygga på annan plats. Gör vi Linehedsskolan till förskola får vi å andra sidan brist på skolplatser, vilket gör att Nyhemsskolan behöver byggas ut. Hög prioritet i ett tidsperspektiv på grund av platsbristen.” 17 barnen att ha nära till skolan och att barnens skolväg inte ska behöva försämras för att det behövs förskoleplatser på området. ”Vi tycker att det är långt och många vägar att korsa för barnen från Linehed, Maratonvägen och Gustavsfält som skulle gå på Nyhemsskolan. Det innebär stor säkerhetsrisk för små barn som går själva till skolan.” Flera yttranden är negativa till förslaget då de tror att elevernas skolgång kommer påverkas negativt av en flytt till Nyhemsskolan. Ett yttrande menar att skolan har ett framgångsrikt arbetssätt med elever som har sociala problem och vill inte förlora detta i samband med en avveckling av skolan. Yttranden menar att Linehedsskolan är en skola i ett mångkulturellt område där eleverna behöver trygghet, närhet och struktur, vilket Linehedsskolan kan erbjuda. De menar att alla känner alla, att lärarna ser alla elever och att det är en positiv stämning på skolan, vilket kommer att försvinna om eleverna flyttas till Nyhemsskolan. ”I dagsläget är det så pass många elever så vi kan styra upp aktiviteter och möta eleverna innan konflikt uppstår. Vi menar att en större skola hade bidragit till fler konflikter och oroligare barn och vi hade inte kunnat bemöta deras behov.” Flera är oroliga att resurserna inte kommer att räcka till för alla elever på Nyhemsskolan. De är rädda att barn som behöver extra hjälp försvinner i mängden och att samhörigheten med elever och elevers föräldrar blir svår att hålla ihop. Yttranden är också negativa till förslaget då de tycker att Nyhemsskolans skolgård är för liten och begränsad till aktiviteter utomhus jämfört med Linehedsskolan som de tycker är bra placerad, är lagom stor och har nära till grönområden. Ett yttrande tycker det är konstigt att en fungerande skola ska läggas ner och byggas om till förskola när det redan finns tre förskolor i området. Man tycker att skolans lokaler passar sämre till förskoleverksamhet och att det finns annan plats i området att bygga förskola på. ”Kostnadsbesparingar som kommer att kosta samhället mer på längre sikt då vi börjar spara på våra barn” Lyngåkraskolan Förslaget om Lyngåkraskolan Förslaget om Lyngåkraskolan innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. ”Lyngåkraskolan görs om från F-5 till F-6. Förslaget är att göra om Lyngåkraskolan till en F-6skola, vilket kräver en utbyggnad. Alternativt går det att göra en F-3-skola, men då blir skolan på gränsen till för liten med hänsyn till uppsatta kvalitetskriterier. Konsekvensen av att inte genomföra förslaget är att vi har kvar en F-5-verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Medelhög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Lyngåkraskolan 12 yttranden till förslaget har inkommit varav 10 är positiva till förslaget då Harplinge är ett växande område. De menar att F-6 på Lyngåkraskolan är en bra idé med tanke på betygssättning och nationella prov och att barnen får gå i skola i sitt närområde fram till årskurs 6. Ett yttrande är positivt men menar att om förslaget antas måste lokaler och idrottshall byggas till/om. 18 ”För en liten kostnad kan man bygga till skolan och få plats med en årskurs till. Det är/kommer stora barnkullar i Harplinge som går/ska börja skolan” Ett yttrande är negativ till förslaget då en i så fall nödvändig utbyggnad av skolan innebär att delar av utemiljön försvinner och anser också att barnen behöver miljöombyte i den åldern. ”Det är även bra för de yngre barnen att känna att de är trygga och att inte dela plats med för många årskullar. Rastlösheten och nyfikenheten är ett tecken på att de behöver någonting nytt. ” Två yttranden tycker att barnen ska gå årskurs 7-9 på Gullbrandstorpsskolan istället för Getinge då skolan geografiskt ligger närmare och det finns bra cykelvägar och bussförbindelser dit. Nyhemsskolan Förslaget om Nyhemsskolan Förslaget om Nyhemsskolan innehåller flera alternativ, beskrivning av dagsläget och konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Nyhemsskolan 14 yttranden har inkommit. Majoriteten av dessa är negativa till förslaget om att Nyhemsskolan görs om till en F-3 och positiva till att skolan görs om till en F-6. Inga yttranden är positiva till förslaget om F-3. Många menar att tryggheten ökar hos barn om de får gå i samma skola med samma personal och klasskamrater under en längre tid. Man upplever att eleverna har större beredskap och är mer mogna för flytt inför årskurs 7 istället för årskurs 4. Flera är också negativa till förslaget då avståndet till skolan kommer att öka. ”Nyhemsskolan görs om från åk F-5 till F-3. Skolan behöver ha kapacitet att ta emot 500 elever. Alternativt skulle Nyhemsskolan kunna göras om till en F-6-skola, men då skulle Östergårdsskolan behöva bli en F-9-skola för att kunna ta emot de barn som därmed inte skulle få plats i F-3 på Nyhem. Vi förordrar därför trots allt att Nyhemsskolan görs om till en F-3-skola. Därmed slipper man också bygga till ett antal specialsalar på Nyhemsskolan. I det korta perspektivet kommer vi att behöva ställa ut paviljonger/hitta nya lokaler för att täcka platsbehovet. I dag: Gamla paviljonger/byggnader behöver rivas och ersättas med nybyggnation i anslutning till gamla huvudbyggnaden. Nuvarande lokaler är utspridda i flera hus och behovet av underhåll är stort. Vidare sker det en kraftig expansion i området, vilket ger problematiken en särskilt hög prioritet. Konsekvensen av att inte göra Nyhemsskolan till en F-3-skola är att Östergård i sin tur behöver byggas om till en F-9-skola för att kunna ta emot de yngre åldrarna. Hög prioritet utifrån både tidsperspektivet och med hänsyn till kvalitetskriterierna.” ”Alternativet att barnen redan i 4:an ska behöva slussas till en annan skola är inte bra.” ”Är det något som bygger trygghet är det att få vara på en plats man känner igen och få möjligheten att fortsätta med sina klasskamrater.” ”Närheten för barnen och en liten trygg skola är att föredra så länge som möjligt” Tre yttranden är oroliga för hur det ska bli med språkprofilen om förslaget antas och menar att verksamheten som byggts upp under tio år kan påverkas negativt av en omorganisation, bland annat eftersom att det kan vara svårt att anpassa inne- och utemiljön efter elever som ligger lägre i sin kunskapsutveckling. De menar också att det är viktigt att pedagogerna kan följa ”språkbarnen” på Nyhemsskolan under en längre tid och är därför negativa till förslaget om att göra om skolan till en F-3. 19 ”Att flytta årskurs 4 och 5 inklusive pedagogerna med sina teoretiska och praktiska kunskaper är möjligt. Men att kunna bibehålla en skolkultur där det är ett naturligt inslag för alla elever och alla vuxna på skolan att använda bilder och tecken i vardagen, kommer enligt vår erfarenhet att ta flera år” ”Språkbarnen har anpassningssvårigheter att komma till nya miljöer” Flera yttranden är oroliga för att en skola med 500 elever är för stor med hänsyn till elevernas och personalens arbetsmiljö. Ett yttrande tycker att det skulle bli alldeles för många små barn på samma ställe. ”Att gå från ca 200 elever som finns där idag till 500 elever är inte vad de här barnen behöver” Två yttranden är negativa till förslaget bland annat för att mångfalden på skolan kan bli lidande om förslaget antas. De menar att Nyhemsskolans upptagningsområde idag är mångkulturellt med en bra balans utifrån integrationstanken, och att denna balans kan bli ojämn om förslaget om F-3 går igenom. ”Om vi skulle bli en F-3 skola kan vi inte längre räknas som en integrativ skola. Majoriteten av eleverna skulle då vara barn med flerspråkig bakgrund och vi set arr en potentiell segregering kan ske istället.” ”Vi vill värna om den mångfald som är på Nyhemsskolan nu. Skulle det bli F-3 kommer eleverna från Linehed över till Nyhemsskolan och då blir det inte den jämna fördelningen av elever med olika nationaliteter som nu råder på skolan” Flera påpekar också att skolgården är underdimensionerad och att skolan borde rustas upp och renoveras till en F-6. Skavbökeskolan Förslaget om Skavbökeskolan Förslaget om Skavbökeskolan innehåller beskrivning av dagsläget och konsekvensen av att inte genomföra förslaget. ”Skavbökeskolan avvecklas på grund av för lågt elevantal. Förslagsvis skulle Skavbökeeleverna i stället få gå på skolor i Oskarström, Åled eller Breared. I dag: Skolan har för få elever utifrån uppsatta kvalitetskriterier. Vi bussar i nuläget elever till skolan som har närmare till andra skolor. Konsekvensen av att inte genomföra förslaget är att vi får en lärmiljö som är så liten att det blir svårt att fullt ut bedriva en professionell verksamhet kopplat till kvalitetskriterierna. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden till förslaget om Skavbökeskolan Åtta förslag har inkommit varav majoriteten är negativa till avvecklingen av skolan. Flera menar att Skavbökeskolan är en bra skola som skapar goda förutsättningar för elever att må bra, känna trygghet och få god undervisning i fin inne- och utemiljö. Ett yttrande menar precis som flera yttranden till förslaget om Slättåkraskolan att man ska låta elever från större skolor i Oskarström få gå på de mindre skolorna i området istället. ”Ändrar man upptagningsområdet, erbjuder skolskjuts, fritids nere på Espered så tror jag att det hade kommit fler barn till Skavböke.” ”Vi vill att man överväger att flytta elever till Skavbökeskolan ifrån de andra skolorna i Oskarström för att minska klassernas storlek och göra så att vår byskola kan få vara kvar.” ”Nyttja de skolor som finns och ta hand om personal och låt skolorna kosta” 20 Flera yttranden menar att Skavbökeskolan borde få vara kvar för att behålla valfriheten och syftar till att alla inte vill ha sina barn i större skolor, med större klasser och i större samhällen. Ett yttrande påpekar att avveckling av skolan gör att de lämnar Halmstads kommun. En är positiv till förslaget eftersom att hen inte tycker att skolan kan erbjuda en kvalitativ utbildning. ”Lägg ner denna skola, den är för liten, för att ha möjlighet att erbjuda en kvalitativ utbildning.” Slottsjordsskolan Förslaget om Slottsjordsskolan Förslaget om Slottsjordsskolan innehåller två alternativ och konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Slottsjordsskolan Två yttranden har inkommit. Båda menar att barngrupperna är för stora på skolan och att pedagogerna inte har en chans att räcka till för alla barn. ”Det är en orimlighet för en pedagog att tillgodose alla elevers enskilda behov och utföra sitt uppdrag, dvs uppnå läroplanens mål. Det absolut primära på Slottsjordsskolan är att minska barngrupperna så att läraren får möjlighet att göra sitt jobb och så att eleverna får den utbildning de har rätt till.” ”Utbyggnad eller nybyggnation kopplat till Slottsjordsskolan eller dess närområde. Läsåret 15/16 blir Slottsjordsskolan 4-parallellig, det vill säga 4 klasser i varje årskurs. Under läsåret 14/15 har vi startat förberedelseklasser för nyanlända på Slottjord och Brunnsåker. På Slottsjord finns det särskola F-3. Bostadsområdet Söder fortsätter att byggas ut och elever därifrån erbjuds plats inom Slottjord och Brunnsåker. Slottjords- och Brunnsåkersskolan kommer inte räcka till framöver, då trycket i centrum ökar ytterligare. Vi ser två alternativ: utbyggnad eller ny skola. Konsekvens av att inte bygga ut eller nyproducera är att det kommer att råda platsbrist i området. Hög prioritetur ett tidsperspektiv på grund av platsbristen.” Slättåkraskolan Förslaget om Slättåkraskolan Förslaget om Slättåkraskolan innehåller beskrivning av dagsläget och konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Slättåkraskolan 69 yttranden har inkommit varav 68 är negativa till avvecklingen. Många menar att det låga elevantalet inte borde vara ett problem och tycker inte att skolan ska läggas ner på grund av för få barn. ”Slättåkraskolan avvecklas på grund av för lågt elevantal. Förslaget är att låta slättåkraeleverna i stället gå på en skola i Oskarström eller alternativt Kvibilleskolan. I dag: Skolan har för få elever utifrån uppsatta kvalitetskriterier. Det är få elever som bor i närområdet. Vi bussar i nuläget elever till skolan som har närmare till andra skolor. Konsekvensen av att inte genomföra förslaget är att vi får en lärmiljö som är så liten att det blir svårt att fullt ut bedriva en professionell verksamhet kopplat till kvalitetskriterierna. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Flera yttranden menar att elevantalet på skolan borde öka genom generationsskiftet som sker i byn. De menar att Slättåkra by expanderar och att skolan är ”hjärtat i expansionen”. 21 ”Slättåkra håller på att genomgå ett generationsskifte med många inflyttade barnfamiljer, mycket just pga den fina skolan som finns i byn. Är ju kö för att få plats på dagiset med de små, dröjer inte många år tills dom skall börja skolan” Åtta yttranden menar att elevantalet borde kunna höjas på skolan genom att låta asylsökande barn från Spenshult få gå på skolan. De tror att det hade varit bra för flyktingbarnens integrationsmöjligheter att komma till en mindre skola med mindre barngrupper och att det i sin tur kan leda till en ”win-win-situation” då barnen kan få ta del av varandras kulturer i skolan. ”Med en väl genomtänkt logistik och med hjälp av migrationsbarn från Spenshult borde man få till en ekonomiskt hållbar enhet här i Slättåkra” Sju yttranden menar att elevantalet borde kunna öka på skolan genom att låta barn från större skolor i Oskarström åka skolbuss till Slättåkra istället. ”Fyll istället på med barn från Valhalla som är sprickfärdig” ”Varför ska barn från glesbygden bussas ut till de större orterna och inte tvärtom?” Många menar att skolan borde få vara kvar och att konsekvensen av detta inte behöver vara en skola med bristande kvalitet. De tycker att Slättåkra är en modern och välfungerande skola med låg personalomsättning som är godkänd enligt Skolverket, samt är en av få skolor som har klarat sig undan anmärkningar i skolinspektionen. De pekar på att det inte finns underlag för att styrka en bristande kvalitet i de nationella proven. Flera menar också att elevhälsan är tillgänglig även om de inte fysiskt är på plats alla dagar i veckan. ”Personal har olika behörighet och hjälps åt med sin kompetens för att undervisa alla enligt behörighetskraven.” ”Skolan har tillgång till elevhälsa en gång i veckan och finns därefter tillgängliga på telefon.” Många yttranden är negativa till avveckling av skolan eftersom att de tror att samhället kommer att ”dö ut” utan sin skola. Flera yttranden talar om att nedläggning av skolan kommer innebära att byn avfolkas, att de flyttar från Slättåkra och att skolan var anledningen till att de valde Slättåkra som bostadsort. Flera menar att företagandet på landsbygden kan leva vidare om Slättåkra får fortsätta vara en attraktiv bostadsort med skola i byn. ”Skolan bär upp byn och ger oss en levande landsbygd med fortsatt inflyttning” ”Lägger ni ner vår skola tar ni död på landsbygden. Skolan är navet i bygden!” Yttranden är negativa till förslaget om avveckling av skolan då de vill att deras barn ska gå på en liten skola som Slättåkraskolan. De menar att Slättåkra till skillnad från större skolor ger barnen trygghet tack vare färre barn, i mindre klasser där ”alla känner alla” och har respekt för varandra oavsett ålder och klass. Många talar om god sammanhållning, gemenskap och närhet till engagerade lärare som ser varje barn och har tid för varje elev som får undervisning efter behov i lugn och ro. De är oroliga att risken för mobbning, klotter, stök och förstörelse är högre på större skolor. Flera tycker inte att det är bra att flytta eleverna till redan fulla skolor och menar att det är en stor omställning för barnen att byta från en liten till stor skola. ”Att trycka in eleverna på andra skolor som redan är fulla borgar inte för en bra lärmiljö.” 22 Flera tycker att förslaget om att stänga ner Slättåkraskolan är konstig med anledning av att de anser att skolan är välfungerande, nyrenoverad, utrustad med ny värmekälla, har en stor skolgård, fin idrottshall, välutrustade lokaler och en fin utemiljö med naturen runt hörnet. Några yttranden anser att kommunen ekonomiskt kommer att spara mer pengar på att behålla skolan då barns skolgång på en liten lugn skola som Slättåkra kommer att minska risken för exempelvis kommande specialundervisningar, sjukskrivningar, skadegörelse och kriminalitet som kostar samhället stora summor. De menar att det är lättare att fånga upp barn som utmärker sig och behöver hjälp på Slättåkraskolan jämfört med en större skola. ”Barn med en otrygg och stökig skolstart kan kosta stat och kommun betydligt större summor längre fram i livet”. Några yttranden nämner förslagets påverkan på miljön och menar att det skulle innebära att föräldrar får köra hämta och lämna sina barn vilket både är slöseri på miljön och tidskrävande för föräldrarna, till skillnad från hur det ser ut idag då barnen själva kan ta sig till skolan som ligger i deras närhet. ”Av miljöskäl bör vi minska på bussåkandet så mycket som möjligt.” Om Slättåkraskolan ska läggas ner önskar ett yttrande att barnen erbjuds en placering i Oskarström istället för Kvibille eftersom resan till Kvibille skulle leda till extra långa skoldagar. Ett annat yttrande önskar däremot att Slättåkraskolan och Kvibilleskolan slås ihop och blir en mellanstor skola. En yttrande är positiv till förslaget om avveckling och menar att Slättåkraskolan är för omodern för att få vara kvar och att små skolor på landsbygden skapar utanförskap och isolering som leder till att barnen inte integreras med andra barn i vårt mångkulturella samhälle. Snöstorpsskolan Förslaget om Snöstorpsskolan Förslaget om Snöstorpsskolan innehåller flera alternativ och konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Snöstorpsskolan 14 yttranden har inkommit. Majoriteten är positiv till alternativet om att göra om Snöstorpsskolan till en F-6 och flera av dessa förespråkar också att skolan utökas med högstadium. Flera yttranden menar också att oavsett utfall av förslaget så är skolan är i stort behov av en ny gymnastiksal. Yttranden är mer positiva till förslaget om F-6 då de bland annat tycker att barnen är för små för att ta sig till Sannarp i årskurs 4 och menar att det hade ”Snöstorpsskolan görs om från åk F-5 till F-3 eller F-6. Snöstorpsskolan görs om till F-3, i detta fall går åk 4-5 till föreslagen ny skola på Sannarpsområdet (se länk förslag) samt till Östergårdsskolan. Om Snöstorp görs om till en F-3-verksamhet blir det överkapacitet på Snöstorpsskolan utifrån nuvarande elevströmmar. Ett alternativ är att göra om Snöstorpsskolan till en F-6-skola, men det kräver då sannolikt en utbyggnad samt ett behov av speciallokaler. Elevströmmarna påverkas beroende på vilket alternativ som väljs. Konsekvensen av att inte göra Snöstorpsskolan till en F-3- eller F-6-skola är att vi har kvar en F-5verksamhet som inte lever upp till kvalitetskriterierna. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterier.” 23 medfört skolskjutsar som är en kostnad och påverkan på miljön. ”Utöka Snöstorpsskolan till årskurs 6 eller ännu hellre årskurs 9. Det finns mark i närheten att bygga på och Snöstorp slipper att förlora sina lever till friskolorna.” ”Vi tycker att det ska vara en F-6 skola här i Snöstorp. Vi tycker inte att man ska bussa små barn om man inte behöver det. Det är en trygghet att gå i skola där man bor.” ”Bygg ny gympasal som kan användas av skolan men också av olika idrottsföreningar. Behovet finns.” Ett yttrande tycker att Snöstorpsskolan ska vara kvar som en F-5. Sofiebergsskolan Förslaget om Sofiebergsskolan Förslaget om Sofiebergsskolan innehåller konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Sofiebergsskolan Fyra yttranden har kommit in där samtliga är negativa till förslaget. De menar att Sofiebergsskolan är en bra skola med bra personal och fin utemiljö som ska få vara kvar som den är. Två yttranden menar att tryggheten försvinner på större skolor och att barnfamiljer behöver en lugn och trygg skola som Sofiebergsskolan. ”En fantastisk lagom stor skola med underbar personal. Skolgården skapar trygghet för barnen och de har nära till naturen. Det vore förfärligt om alla barn ska tryckas ihop i en större skola tillsammans med mellan och högstadie. Slå inte samman Sofieberg och Stenstorp!” ”Ny skola åk F-9 på Kärleken. En ny F-9-skola på Kärleken med plats för ca 750 elever skulle ersätta gamla Stenstorpsskolan, Sofiebergsskolan och Holms skola. En ny skola skulle ligga i linje med utvecklingen för området Kärleken/Holm som är ett av Halmstads mest expanderande områden och särskilt attraktivt för barnfamiljer. Konsekvenser: Konsekvensen av att inte genomföra nämnda förslag är att eleverna inte kommer att få plats i befintliga verksamheter, vilket i sin tur kommer att kräva fler kortsiktiga lösningar i form av till exempel ytterligare paviljonger. På lång sikt, med ytterligare tillväxt på Kärleken, kommer ytterligare förskolor och skolor att behövas i relation till det som föreslagits här. Prioritet: Hög prioritet både ur ett tidsperspektiv på grund av platsbrist och med hänsyn till kvalitetskriterier.” Steningeskolan Förslaget om Steningeskolan Förslaget om Steningeskolan innehåller en beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Steningeskolan Många yttranden vill att den nya skolan i Steninge ska byggas enligt beslut och menar att elevantalet ökar i takt med ökad inflyttning i Steninge med omnejd. Förslag ges att bygga kombinerad förskola, skola och fritidshem i Steninge för att få samordningsvinster när det gäller personal, trafik och föräldrar som hämtar och lämnar barn i verksamheterna. ”En ny skola i Steninge bör bestå av åk F-3 eller F-6. Byggs en F-3-skola blir den väldigt liten (under 50 elever). Byggs en F-6-skola får även den under 100 elever och vi får en resurskrävande verksamhet i en begränsad lärmiljö under 6 år istället för under 3 års tid. I dag: Det finns ett beslut i KF om att bygga en ny skola i Steninge. Beslutet gäller en ny F-5-skola. Nuvarande skola har ett elevantal som ligger långt under det kvalitetskriterium på 100 elever som förvaltningen satt upp, och även en ny skola kommer att ligga under detta värde. Konsekvensen av att bygga en ny skola i Steninge är att vi får en lärmiljö som är så liten att det blir svårt att fullt ut bedriva en professionell verksamhet kopplat till kvalitetskriterierna. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” (Beslut: BUN förordar en F-3 skola i Steninge. Barnoch ungdomsnämnden förordar en F-3 skola. 24 Skolan blir liten men det finns samordningsvinster mellan förskola och skola när det gäller öppningar och stängningar samt verksamheten på fritidshemmet.) ”Med tanke på befolkningstillväxten längs kusten norr om Halmstad borde verkligen Steningeskolan få vara kvar och en ny skola byggas enligt plan” Många yttranden vill ha en F-6 skola då de anser att det finns långsiktiga vinster och är tryggt för barnen gå i en liten skola där alla känner alla. ”Lättare för varje barn att synas i en liten skola jämfört med en stor skola. Om det skulle finnas någon mobbing så är det lättare för lärarna att uppmärksamma det på en liten skola.” Några yttranden förespråkar en skola med närhet till hemmet och tycker det är viktigt att barnen ska kunna gå eller cykla själva till skolan. Tre yttranden är negativa till en ny skola i Steninge och menar att elevantalet är för litet. De tycker att man istället ska satsa på Haverdal och låta steningebarnen gå där. ”Bygg inte denna skola, elevunderlaget är för litet” Stenstorpsskolan Förslaget om Stenstorpsskolan Förslaget om Stenstorpsskolan påverkas av förslagen för Sofiebergsskolan och Holms skola. Förslaget innehåller beskrivning av dagsläget samt konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Stenstorpsskolan Ett yttrande om förslaget har inkommit som ifrågasätter varför en ny skola för 750 elever ska ligga på Kärleken där det redan finns förutsättningar för en bra skolmiljö. ”På Stenstorpsvägen finns i nuläget flera förskolor, en stor skola, paviljonger, idrottshall, fotbollsplan och åkbana för skateboard. Visst låter det som en fantastisk skolmiljö! Lägg då till att vägen tillåter en bil åt gången. Det körs bussar, föräldrar som ska lämna barn på förskolorna och i skolan. Cyklister därav flera skolbarn. När kommer det att ske en olycka?” ”En ny F-9-skola på Kärleken med plats för ca 750 elever ska ersätta gamla Stenstorpsskolan, Sofiebergsskolan och Holms skola. I dag: Stenstorpsskolan har dokumenterade svagheter i byggnaden med drag från yttervägg, bristande värmesystem, fuktproblematik, avloppsproblematik, dålig akustik, få grupprum, otillräcklig matsal, flera paviljongbyggnader. Holms skola har för få toaletter, ingen elevhälsa, inget vilrum, inga lärararbetsplatser, fukt i matsalen, dålig utemiljö, få mötesrum och lokalerna inte anpassade för att rymma tre olika verksamheter i form av förskola, fritidshem och skola. Det saknas specialsalar. Det är även för få elever. Konsekvenser: Konsekvensen av att inte genomföra nämnda förslag är att eleverna inte kommer att få plats i befintliga verksamheter, vilket i sin tur kommer att kräva fler kortsiktiga lösningar i form av till exempel ytterligare paviljonger. På lång sikt, med ytterligare tillväxt på Kärleken, kommer ytterligare förskolor och skolor att behövas i relation till det som föreslagits här. Prioritet: Hög prioritet både ur ett tidsperspektiv (platsbrist) och med hänsyn till kvalitetskriterier.” 25 Trönningeskolan Förslaget om Trönningeskolan Förslaget om Trönningeskolan hänvisar till förslaget om Andersbergsskolan, beskriver dagsläget samt konsekvenser av att anta förslaget. Yttranden till förslaget om Trönningeskolan Likt yttranden som inkommit till förslaget om Andersbergsskolan så är majoriteten negativa till förslaget om Trönningeskolan. Yttranden är oroliga för att det blir trångt och uttrycker att bland annat matsalen måste byggas ut och fungera om förslaget antas. ”Elevströmmar till Trönninge och Eldsberga. Elever skulle kunna bussas från Andersberg till Trönninge och Eldsberga (se förslag under Verksamhetsområde Andersberg). En sådan lösning skulle vara kostnadseffektiv, vara möjlig att genomföra snabbt, det skulle avhjälpa den akuta platsbristen på Andersberg och förbättra delningstalen i klasserna i Trönninge och Eldsberga. Det skulle framför allt vara gynnsamt ur ett integrationsperspektiv. Idag: Skolan i Trönninge och Eldsberga har kapacitet att ta emot fler elever. Konsekvenser av förslaget skulle vara ökad integration samt även bättre delningstal i klasserna i Eldsberga och Trönninge. Ökad skolskjutskostnad. Hög prioritet med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Yttranden tycker att Andersbergsskolan bör byggas ut istället för att skjutsa eleverna till Trönninge. De menar att Andersbergsområdet är tillräckligt stort för att ha plats till en F-9 skola och att man kan bygga ut skolan med hjälp av baracker så att andersbergsbarnen också kan ha nära till sin skola. ”Trönninge växer och skolans kapacitet till extra elever behövs för ortens kommande barnfamiljer” ”Ett svek mot Andersbergselevernas rätt till en bra skola lokalt” Ett yttrande beskriver en oro för att fler barn på skolan kan leda till oroligheter, otrygghet och förstörelse. Flera yttranden upplever inte att skolan har kapacitet att ta emot fler elever utan är oroliga för hur det blir om klasserna blir större. De menar att lärare och lokaler kommer ha svårt att räcka till åt alla barn. ”Jobba istället för att ta hand om de barn som Trönningeskolan redan har så att det blir en bättre och tryggare skola” ”Det är redan för stora klasser, lärarna går på knäna, det finns inga läromedel att tillgå, eleverna upp till årskurs 2 får äta sin lunch i klassrummen då matsalen är alldeles för liten” ”Det är trångt som det är redan idag på Trönningeskolan. Det är ett tidspressat schema som gäller under lunchen” Flera yttranden påpekar att de har valt att bo i Trönninge för att där finns en mindre skola med mindre klasser och närhet till klasskompisarna och deras föräldrar. De menar att det kan bli svårare att behålla sammanhållningen som de har om barnen på skolan inte bor på samma ort och att det blir svårt för barnen att cykla till sina nya klasskompisar efter skolan. ”Man känner barnen och deras föräldrar och vi umgås utanför skoltid. Det skulle inte fungera på samma sätt om det kommer nya barn som inte bor i samhället. Grupperingarna skulle bli tydliga.” Flera yttranden är också negativa till förslaget då det skulle påverka miljön negativt med dagliga skolskjutsar. 26 Om förslaget antas vill yttranden att det planeras noga och att det finns tillräckligt med resurser innan förslaget verkställs, bland annat att skolan behöver byggas ut och trafiksituationen runt skolan behöver ses över. Ett yttrande till förslaget har varit av positiv karaktär. ”Jag tror ur en integrationsaspekt att det skulle vara bra att ungdomar från Andersberg fick gå på Trönninge. Skolan har kapacitet och orten behöver mångfalt.” Valhallaskolan Förslaget om Valhallaskolan Förslaget om Valhallaskolan innehåller konsekvensen av att anta förslaget om Slättåkraskolan och konsekvensen av att inte anta förslaget om Valhallaskolan. Yttranden till förslaget om Valhallaskolan Två yttranden har inkommit. En yttrande tycker att man kan bygga en ny skola i Nissaström för att ta hand om det ökade elevantalet. ”Valhallaskolan förblir åk F-6 men behöver byggas ut. Skolan är fullbelagd och kommer att växa ytterligare. Skolan behöver därmed byggas om och ut (inklusive matsal). Delar av elevunderlaget från Slättåkra omfördeals till Valhalla om Slättåkraskolan avvecklas. Konsekvensen av att inte genomföra förslaget är att det uppstår platsbrist på Valhallaskolan. Hög prioritet med hänsyn till platsbrist.” ”Bygg ut sporthallen och bygg matsal, sedan räcker det. Bättre att bygga skola för cirka 100/150 barn i Nissaström, där skulle Brandshult, Johansfors, Skavböke och Slättåkra kunna gå och alla som vill ha en liten skola.” Det andra yttrandet instämmer med förslaget att skolan är fullbelagd och menar att det är mycket barn i klasserna, att klassrummen är små och att lärarna behöver mer resurser. Åledsskolan Förslaget om Åledsskolan Förslaget om Åledsskolan är beroende av beslutet av förslaget för Skavbökeskolan. ”Åledsskolan kan få ett ökat elevantal om Skavbökeskolan avvecklas som en konsekvens av förslaget om framtidens skolorganisation. I det föreslås Skavbökeeleverna få en placering på skolorna i Oskarström, Åled eller Breared om Skavbökeskolan Yttranden till förslaget om Åledsskolan avvecklas.” Åtta yttranden har inkommit. Samtliga är oroliga för hur ett ökat elevantal ska hanteras på Åledsskolan då det redan är trångt på skolan. De uttrycker oro över att prognoser kan vara missvisande och att nödlösningar vad gäller lokaler och personal kan påverka barnen negativt. Flera påtalar att Åled expanderar och att många barn är på väg in i skolan. Ett yttrande menar att det inte är ett alternativ att ta emot fler barn på Åledsskolan. ”Se nu till att det i god tid finns personal och lokaler till dessa barn” ”Tänk till angående utrymmet i skolan, det är stort tryck underifrån med stora barngrupper.” 27 ”Skolans nyrenoverade lokaler är säkert stora på pappret. Men den faktiska yta som går att använda är för liten!” Östergårdsskolan Förslaget om Östergårdsskolan Förslaget om Östergårdsskolan påverkas av resultatet av förslaget om Nyhemsskolan, innehåller en beskrivning av dagsläget och konsekvensen av att inte anta förslaget. Yttranden till förslaget om Östergårdsskolan Ett yttrande om förslaget har inkommit, som tycker att Östergårdsskolan behöver renoveras och byggas till så att samarbetet med elevhälsans personal kan bli bättre. ”Ser positivt på förändringen med elevströmmarna samt ändringen, som jag uppfarrar det, att åk 6 kommer tillhöra det jag kallar mellanstadiet” ”Östergårdsskolan är i stort behov av renovering. Förslaget för Östergårdsskolan påverkas av förslaget för Nyhemsskolan som föreslås bli en F-3 skola. Skolan behöver då anpassas för att ta emot Nyhemsskolans elever i åk 4-5 samtidigt som färre elever från Snöstorp och Andersberg placeras på Östergård. Detta skulle kunna bli om möjligt om vi får till stånd en ny skola på Sannarpsområdet. I detta sammanhang behöver vi tänka integrering i förhållande till Östergårdsskolan, Nyhemsskolan, Linehedsskolan och Andersbergsskolan för att inte befästa segregeringen. I dag: Östergårdsskolan behöver renoveras för att leva upp till uppställda kvalitetskriterier. Konsekvensen av att inte renovera Östergårdsskolan är att vi får bedriva verksamhet i lokaler som inte lever upp till våra kvalitetskriterier. Hög prioritetbåde i tidsperspektivet och med hänsyn till kvalitetskriterierna.” Skolor som inte påverkas av förvaltningens förslag Yttranden till Centrumskolan Ett yttrande har inkommit om Centrumskolan som menar att man borde utöka antalet platser på skolan. ”Då antalet hemmasittare ökar och den psykiska ohälsan ökar i kommunen samt då det står i skollagen att skolform skall anpassas utefter barnets behov bör alltså platser på Centrumskolan öka.” Yttranden till Förberedelseklasserna Ett yttrande har inkommit om förberedelseklasserna. ”Skolor som inte påverkas av förvaltningens förslag om ny skolorganisation. I det förslag som barn- och ungdomsförvaltningen har lagt om en ny organisation för kommunens grundskolor finns det skolor som inte kommer att påverkas utifrån det läge vi kan se i dag. Eftersom omvärlden ständigt förändras finns det dock inga garantier på att skolorna inte kommer att påverkas över tid i ett så långsiktigt förslag som mellan år 2016-2030. Skolor som inte kommer att påverkas utifrån det läge vi kan se i dag: Centrumskolan, Fyllingeskolan, Förberedelseklasserna, Vallåsskolan. ” ”Håll ihop enheten på något sätt även om den inte ska finnas bara på Andersberg, men se till att skolor inte kan vägra ”inskolning”.” 28
© Copyright 2024