1. No category

framtids
bygge
För ditt
val efter
gymnasieT
”Tänk att
få vara
med och
skapa för
framtiden ”
”Det jag gillar med
jobbet är att jag har
inblick i vad som
händer och kan vara
med och påverka.”
VISSTE DU ATT:
500 000
jobbar inom byggsektorn
Tekniker
Ingenjör
Civilingenjör
Arkitekt – Läs mer
om framtidsyrkena
ARBETSLIVET
JOBBEN I BYGGSEKTORN GER DIG
HELA TIDEN EN UTVECKLING,
VARJE DAG OCH I VARJE NYTT PROJEKT.
DU LÄR DIG STÄNDIGT NYA SAKER
OCH DET FINNS MÅNGA VÄGAR
VIDARE I KARRIÄREN.
FÄRDIGUTBILDNING
1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG
SOM LÄRLING
YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR
HÖGSKOLEINGENJÖR
3 ÅR
ARBETSLEDARE
TEKNIKER
PROJEKTLEDARE
CIVILINGENJÖR ELLER
ARKITEKT 5 ÅR
EFTER GYMNASIET
T4
VVS- OCHFASTIGHETSPROGRAMMET
EL-OCH ENERGIPROGRAMMET
YRKESPROGRAM
3 ÅR
BYGG- OCH
ANLÄGGNINGSPROGRAMMET
TEKNIKPROGRAMMET
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM
3 ÅR
GYMNASIET
DIN VÄG TILL arbetSLIVET
www.byggare.com • www.teknikkonsult.nu
14
framtidsbygge på webben
Gå in på www.byggare.com och
www.teknikkonsult.nu och läs mer
intervjuer
17
19
Sofia trivs bland ledningar och kanaler
Christroffer och Erik banar väg för tunnel och bro
reportage
6 3 spännande projekt
8 De jobbar på Sveriges största byggarbetsplats
14 Daniel gillar utmaningarna i projekten
utbildning och jobb
19
4 Välj byggbranschen
23 Vad gör du på jobbet just nu?
spaning
15 Roliga byggen
22 Jobba utomlands
22 Byggprocessen – så funkar den!
Framtidsbygge vänder sig till alla som ska söka utbildning
efter gymnasiet.
Utgivare: Sveriges Byggindustrier och
Svenska Teknik&Designföretagen
Ansvarig: Lars Tullstedt och Saga Hellberg
Tidningen är ett samarbete med Tidningen Byggindustrin
Redaktör: Helene Dahlgren
Skribent: Johanna Åfreds
Omslagsfoto: Magnus Gotander
Produktion: Ineko www.ineko.se (206811)
Projektledning: Margareta Ericsson
Grafisk Form: Therese Löwgren
Illustration sidan 2: Wenche Arnesen
Repro: Ineko AB. Tryck: Forssa Print
innehåll
17
en tidning för ditt val
efter gymnasiet
8
Välj byggbranschen
så syns det vad
du gör på jobbet
– Resultatet finns kvar i åratal
Rita hus, led projekt, bygg vägar, snickra, lägg golv – det
finns massor av olika jobb i ett byggprojekt. Du kan lätt
hitta det som passar din talang bäst!
foto: Anders nordlén, Cecilia Larsson Lantz och Jens C Hilner
utbildning ger jobb
Den som vill studera på högskola eller yrkeshögskola kan bland annat bli tekniker, ingenjör,
civil­ingenjör eller arkitekt. En bra grund för
dessa studier är tekniskt, natur- eller samhälls­
vetenskapligt program på gymnasiet. Även den
som har gått ett yrkesprogram, t.ex. Bygg- och
anläggningsprogrammet kan plugga vidare. Då
krävs det att man har läst de kurser som krävs
för grundläggande behörighet.
4
V
ilket av jobben du än
väljer så kommer du
att kunna uppleva
den där speciella
känslan av att bygga
något som är viktigt
för andra människor. Något som
kommer att stå kvar och användas under många, många år. Det gör att du
som väljer att jobba inom bygg får ett
extra ansvar. Det som byggs ska vara
gediget gjort och påverka människor
och miljö på ett positivt sätt!
spelar roll för slutresultatet. Arbetsmarknaden är stor och varierad.
Inom byggsektorn finns plats för
personer med många olika intressen.
Här jobbar de som vill gjuta, mura,
snickra, mäta, spränga, lägga golv och
sätta plattor. Här jobbar också de som
är intresserade av byggkonstruktion,
arkitektur och samhällsplanering,
energi- och miljöfrågor, vatten- och
miljöteknik, IT, projektledning och
ekonomi, kultur- och byggnadshistoria. Och många fler!
Många yrken på bygget
En del som jobbar i byggbranschen
sitter mest framför sin dator, andra
är nästan alltid utomhus. Vissa har
börjat direkt efter gymnasiet, andra
har pluggat vidare på högskolan.
­Massor av människor är inblandade i
ett bygge. Deras bakgrund och arbetssituation kan se väldigt olika ut. Ett
bygge är ett viktigt lagarbete där varje
persons kunskap och engagemang
Chans att utvecklas
Byggbranschen har en hel del gamla
vanor och traditioner. Men det händer också nya saker hela tiden. Material, teknik och arbetssätt förändras. I
byggbranschen finns en stolthet över
vad man gör. I projekten är varje detalj och person viktig. Det är fritt och
omväxlande. Här finns stora möjligheter att påverka ditt arbete och att
utvecklas! ●
Här finns
jobben
i stor
variation
Byggsektorn sysselsätter
drygt 500 000 personer eller
ca 10 procent av antalet
sysselsatta i Sverige.
I sektorn ingår företag
verksamma inom förvaltning,
projektutveckling, arkitektur,
teknisk konsultation, byggande, installation och materialtillverkning.
Inriktningar
för ingenjörer
Bygg
Väg och vatten
Samhällsbyggnad
Lantmäteri
El, energi, VVS
Vägen till
färdig byggnad
I alla steg i byggprocessen finns det byggutbildade
personer inblandade.
• Projektet börjar med en idé, ofta från en privatperson, ett företag, en myndighet eller en kommun som vill bygga eller renovera
något.
Välj din väg in i
byggbranschen
och bli en av dem
som kan åka runt
på stan, landet eller
i världen och säga
– Det där har jag
byggt!
• Efter beställningen ska allt planeras i detalj, ritas och konstrueras. Det gäller huset, vägen, bron eller vad det nu är som ska
byggas. Det gäller också alla rör och ledningar som behövs för
exempelvis el, vatten och avlopp. Allt detta planerings- och
konstruktionsarbete görs av olika typer av ingenjörer eller
arkitekter.
• Därefter sätter man igång med själva byggnadsarbetena som
startar med mätning, sprängning och andra markarbeten. Sedan
gjuter man grunden, reser byggnadskroppen, sätter upp innerväggar, inredning och installationer för el och VVS. Varje del av
arbetet utförs av personer med yrkesutbildning för sitt område.
Man kan
också bli
Planerare
Teknikkonsult
Arbetsledare
Arkitekt
Inköpare
Fastighetsförvaltare
Platschef
Projektingenjör
KOM!
Vi saknar dig
i byggsektorn!
Varje år blir mer än 10 000 personer inom byggsektorn
pensionärer. Så kommer det att vara i många år framöver.
Det behövs hela tiden nya medarbetare av olika slag.
Välkommen du också!
5
3
1
spännande
projekt
du kunde varit med och byggt
Att jobba i byggbranschen är att sätta spår i
omgivningen. Det mesta av det du är med och
skapar kommer att finnas kvar längre än du själv.
Oavsett om det är en väg, en bro, ett nytt bostadsområde, en park, en industribyggnad...
Facebooks serverhall
SERVERHALL FÖR HELA EUROPAS
FACEBOOKANVÄNDARE
André Jonsson, 27 år,
arbetsledare på NCC i Luleå:
t
Foto: Priva
Facebooks första och största serverhall utanför USA
byggdes nyligen i Luleå. Byggnaden är lika stor som 17 hockeyrinkar! Valet av Luleå berodde delvis på det kalla klimatet som
kommer minska behovet av elektricitet för att kyla servrarna som
annars lätt blir överhettade. I byggnaden finns tusentals servrar
som aldrig någonsin får bli utan ström. Därför finns det flera
oberoende strömkällor in till huset för elektriciteten. Om det ändå
råkar bli strömavbrott finns batterier som tar över driften. Skulle
även de slås ut finns stora dieselgeneratorer som kan kopplas in
i nödfall. Servrarna i Luleå kommer att göra att det går snabbare
för alla som vill surfa runt på Facebook.
Vad gjorde du under bygget av
Facebooks serverhall?
”Jag hjälpte till med samordningen av arbetet så att alla på
byggarbetsplatsen visste vad de skulle göra. Jag ordnade fram
byggmaterial och ritningar, planerade arbetet och försökte hitta
lösningar på problemen som dök upp längs vägen. Det var intressant att jobba med amerikaner och att hjälpa dem. Anläggningen är spännande, den har väldigt höga krav på strömförsörjning och reservkraft till servrar och stora kylanläggningar. Det
var en utmaning. Vi som jobbade lärde oss mycket nytt.”
6
Foto övre: Gunnar Svedenbäck och Sweco Foto underst: Susanne Lindholm/Scanpix
2
Strandparken i Sundbyberg
HÖGHUS BYGGDA I TRÄ
I Sundbyberg byggs Stockholmsområdets första åttavåningshus i trä. Det är fyra hus med lägenheter som både har stomme och fasad helt i trä. Till exempel väggar, golv, balkonger och
trappor är byggda av virke som har limmats ihop för att bli så
starkt som möjligt (limträ). Källarvåningarna är dock byggda av
betong för att ge byggnaderna stabilitet. Fram till 1994 var det
förbjudet att bygga bostadshus som var mer än två våningar
höga i trä. Förbudet hade funnits ända sedan 1800-talet då
många städer eldhärjades. Det är fortfarande inte så vanligt
att bygga högre hus i trä istället för betong men intresset ökar
stadigt.
Shobana Selvarajah, 25 år, projektingenjör på
Folkhem i Stockholm:
Vad gjorde du i samband med bygget av Strandparken?
”Jag blev involverad när jag gjorde mitt examensarbete på samhällsbyggnadsprogrammet på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Jag jämförde för- och
nackdelar mellan olika huskonstruktioner i trä och betong och tittade bland
annat närmare på brand- och ljudkrav. Ur miljösynpunkt är trä en förnyelsebar resurs att föredra eftersom det ger mindre koldioxidutsläpp än betong.
Efter mitt examensarbete fick jag anställning på Folkhem”.
Foto: Sandra Frank
ll
el Tengva
Foto: Dani
3
Kiruna
SNART FLYTTAR KIRUNA
Kirunaborna måste ta farväl av sin gamla stad. I
Kiruna finns Sveriges största gruva och nu ligger
staden i vägen för järnmalmsbrytningen. Sprickorna i marken
hotar snart husen i centrum och därför måste en ny stadskärna
byggas en bit bort. Över 50 olika arkitektkontor från hela världen
lämnade in förslag om hur det ska se ut. Nu är det bestämt att
det nya Kiruna ska få en huvudgata med bland annat stadshus,
badhus och järnvägsstation. En kabinbana byggs från flygplatsen via stadskärnan till gruvan. Om stadsflytten går bra kan
Kiruna bli ett exempel för andra städer i världen som tvingas
flytta på grund av till exempel klimatförändringar.
Koen Kragting, 32 år, arkitekt
på White i Stockholm:
Koen Kragting/White
as
Foto: Thom
”Uppgiften att flytta en stad är helt unik. Det har varit helt otroligt
att få jobba med det. Vi har varit ett trettiotal personer från flera
arkitektkontor som har jobbat fram förslaget tillsammans. Min
roll var att se till att våra idéer om nya Kiruna presenterades på
ett tydligt sätt som alla k­ unde förstå. Det har jag gjort bland annat
genom att arbeta fram 3D-modeller, illustrationer (bland annat
­bilden med kabinbanan här ovan) och cad-ritningar i datorn.”
Zaar
Vad gjorde du i samband med förslaget om nya Kiruna?
7
De jobbar
på Sveriges
största
byggarbetsplats
Nya Karolinska Solna (NKS) ska bli landets modernaste
sjukhus. Här jobbar uppemot 1 500 personer. Möt Ida,
Patrik, Klara och Daniel – fyra unga personer som
stormstrivs med att jobba med bygget.
8
nya karolinska solna
Kort om Ida Lindkvist:
Utbildning: 3-årigt tekniskt program
på gymnasiet, därefter ett fjärde år på
Skanskagymnasiet i Växjö
Karriär: Planeringsingenjör, Skanska,
Nya Karolinska Solna (NKS)
Ålder: 21 år
Bor: Uppväxt på landet utanför Lund.
Bor nu i Bandhagen, en förort till
stockholm
Intressen: Historia (helst andra världskriget), läsa, umgås med goda vänner.
Ida Lindkvists jobb är att hålla koll på
tätskiktet till all grundläggning inne på
området.
Text: Johanna Åfreds
Foto sid 9: Skanska, Holger Staffansson. foto övriga: Cecilia Larsson Lantz
3d-illustrationer: white tengbom team
T
olv stycken byggkranar svänger sina armar
över byggarbetsplatsen. Inne på området
schaktas, lastas, spikas,
borras, gjuts och slipas
det för fullt. Byggarbetsplatsen på
gränsen mellan Stockholm och Solna
är Europas största sjukhusbygge just
nu. Att det är stort förstår man både
av jättebyggnaderna som växer fram
och av de 400 byggbodarna som finns
inne på området. De blå bodarna har
byggts ihop till fyravåningshus. I en
av dem har planeringsingenjören på
Skanska, Ida Lindkvist, 21 år, sitt
kontor.
– Jag trivs jättebra. Det som är roligt inom bygg är att jag får nya utmaningar hela tiden. Jag älskar att utmana
mig själv och se hur mycket jag klarar
av. Mitt mål är att få prova på så många
arbetsuppgifter som möjligt så kan jag
specialisera mig sedan, säger hon.
Fick jobb direkt
Ida Lindkvist är en av de allra yngsta
personerna på hela bygget. Hon fick
jobb direkt efter fyraårig teknisk gymnasieutbildning. Det sista året gick
hon på Skanskagymnasiet i Växjö. Då
fick hon genom sin praktik komma till
sjukhusbygget Nya Karolinska Solna
(NKS) och kände direkt att här ville
hon fortsätta jobba. Och så blev det.
Ida packade och flyttade från Skåne till
Stockholm.
9
”Det som är roligt
inom bygg är att jag
får nya utmaningar
hela tiden. Jag älskar
att utmana mig själv
och se hur mycket
jag klarar av”
Ida Lindkvist
Vad är sjukhuset
Nya Karolinska Solna (NKS)
Stockholms län kommer att öka med drygt
25 000 personer varje år de kommande åren.
Därför behövs ett nytt sjukhus.
Det är Europas största pågående sjukhusbygge.
Det blir fem olika byggnader som bland annat
ska innehålla mottagningar, vårdavdelningar, behandlingsrum, operationssalar, forskningslokaler,
strålbehandling, patienthotell och garage.
Sjukhuset får 600 vårdplatser. Alla patienter
– Det är en unik erfarenhet jag får
här, det kommer inte att byggas ett
NKS igen. Det är stort och spännande och jag får träffa mycket folk, säger
hon.
Ida Lindkvists jobb är att hålla
koll på tätskiktet till all grundläggning inne på området. Alla tätskiktsjobb som görs på bygget måste dokumenteras så att det går att kontrollera
i efterhand att det har gjorts på rätt
sätt. Ida berättar hur hon samlar in
information om detta från hantverkarna och fotograferar själv alla olika
moment som görs. En av hennes
arbetsuppgifter är också att kontroll10
era att byggmaterialet inte innehåller
miljöfarliga ämnen.
– Det får inte byggas in några
farliga ämnen i sjukhuset, förklarar
Ida Lindkvist.
Specialiserat bygge
Sjukhuset Nya Karolinska Solna
(NKS) kommer att ta emot de patienter som har behov av den allra
mest specialiserade vården. Det är fem
byggnader som ingår, de högsta är elva
våningar höga. De första åren av byggtiden har gått åt enbart till att spränga
och bereda marken och efter det att
gjuta alla väggar, golv och tak i betong.
får eget rum.
118 miljoner kronor kommer att satsas på konst
som ska utsmycka lokalerna.
All energianvänding (el, värme, kyla) i sjukhuset
kommer att vara förnyelsebar energi med låga
koldioxodutsläpp.
Sjukhusets byggkostnad är 14,5 miljarder
kronor.
Det första spadtaget togs 2010. Sjukhuset ska
vara i drift 2017.
Nya Karolinska Solna är Skanskas största projekt någonsin. Det är Stockholms läns landsting
som har gett Skanska uppdraget.
(Källa: Skanska och Stockholms läns landsting)
nya karolinska solna
Kort om Patrik Törnevik:
Utbildning: 2-årig KY-utbildning till
byggarbetsledare på Nackademin.
Innan det byggprogrammet inriktning
trä (snickare) på gymnasiet
Karriär: Jobbade som snickare på
Skanska efter gymnasiet. Sedan två
år tillbaka arbetsledare på Skanska,
Nya Karolinska Solna (NKS)
Ålder: 28 år
Bor: Uppväxt i Enköping, bor i Solna
Intressen: Fotboll, jaga, motionera.
Inom varje arbetslag finns en arbetsledare. Patrik Törnevik jobbade först som
snickare men har nu vidareutbildat sig till arbetsledare, eller produktionsledare,
som hans jobb kallas på Skanska. Nedan från vänster: Calle Widquist och Rolle
Palmberg pratar om dagens jobb med Patrik Törnevik.
Inom varje arbetslag finns en arbetsledare. Patrik Törnevik jobbade först
som snickare men har nu vidareutbildat sig till arbetsledare, eller produktionsledare som hans jobb kallas på
Skanska. Han är ett stöd för snickarna och planerar vilka arbeten som ska
göras på bygget.
– Nu har jag större inblick i vad
som händer och jag kan vara med
och påverka mer. Jag är fortfarande
mest ute på bygget, berättar Patrik
Törnevik om sitt jobb som arbets­
ledare.
Till hans jobb hör också att beställa
fram byggmaterial och göra en tidsplan
för hur lång tid saker och ting ska ta.
Säkerheten viktig
En viktig del är att se till att alla följer
säkerhetsbestämmelserna så att ingen
skadas på jobbet. På byggarbetsplatsen
ska alla ha bland annat hjälm, skyddsglasögon, handskar, arbetsskor och varselkläder. Det ska finnas skyddsräcken
och godkända verktyg. Alla anställda
måste gå utbildningar om hur de ska
bete sig för att inga olyckor ska inträffa.
Exempel på
yrkesgrupper
som är med och
bygger NKS:
Administratör
Arbetsledare
Arbetsmiljöingenjör
Arkitekt
Besiktningsman
Betongarbetare
Betonglärling
Ekonom
Elektriker
Förrådsman
Personalansvarig
Inköpare
Installationstekniker
IT-samordnare
Informatör
Kalkylingenjör
Konstruktör
Kontraktsingenjör
Kranförare
Kvalitetsingenjör
Logistiker
Markarbetare
Maskinförare
Miljöchef
Miljöingenjör
Mätchef
Mättekniker
Planeringsingenjör
Produktionschef
Produktionsingenjör
Projektchef
Projekteringsledare
Projektingenjör
Redovisningsekonom
Sprängansvarig
Träarbetare (snickare)
Trälärling
Utsättare
Vägvakt
11
nya karolinska solna
Visionsbilder från Skanska och White Tengbom Team
Patrik Törnevik, arbetsledare på NKS blickar ut över
det stora bygget
mer spännande fakta om
Nya Karolinska Solna (NKS)
Mer än 7 miljoner meter armeringsjärn används i bygget.
Det motsvarar avståndet mellan Stockholm och Chicago.
444 000 kvadratmeter jord och berg schaktas bort, det
motsvarar 1 480 000 badkar.
8 000 dörrar ska monteras i det nya sjukhuset.
200 mikrovågsugnar finns i byggbodarna.
300 datorer finns på projektet.
400 byggbodar finns på området.
8,5 olympiska simbassänger kan fyllas med den mängd
konstruktionsbetong som används.
30 kilometer är den sammanlagda längden på borrhålen
till bergvärmeanläggningen.140 hål har borrats 220 meter
ner i berget under sjukhuset. Anläggningen ska lagra värme
från sommaren och kyla från vintern.
(Källa: Skanska)
12
nya karolinska solna
Klara Gunnarsson berättar hur kul det är att ”få vara med där det händer” och att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål.
Till Klara Gunnarssons arbetsuppgifter hör att se till att kemikalier förvaras och återvinns på rätt sätt. Dessutom ger hon råd om vilka
byggmaterial som kan användas och hur de påverkar miljön. Nedan i jobbsamtal med den engelske ingenjören Christian Weller.
Hela sjukhuset byggs på ett sätt som
är miljövänligt. Det har Stockholms
läns landsting som har beställt sjukhuset bestämt. Det gäller att tänka på
alltifrån att marken inte ska förorenas
av kemikalier under byggtiden till att
belysningen ska dra så lite ström som
möjligt inne i sjukhuset när det är
klart. För att hålla koll på detta jobbar
många med miljöfrågor på bygget.
Kort om Klara Gunnarsson:
Utbildning: Civilingenjör i ekosystemteknik från Lunds tekniska högskola
Karriär: Miljöingenjör på Skanska, Nya
Karolinska Solna (NKS)
Ålder: 26 år
Bor: Sundbyberg
Intressen: Hästar och ridning, träna,
umgås med familj och vänner.
Miljöfrågor i fokus
Klara Gunnarsson fick jobb som miljöingenjör direkt efter sin examen vid
Lunds tekniska universitet. Hon brinner för miljöfrågor men säger att det
var lite av en slump att hon hamnade
på NKS. Klara hade aldrig varit på en
byggarbetsplats innan.
– Det är väldigt kul att jobba här
eftersom projektet har en så tydlig
miljöprofil. Alla är medvetna om
miljö­frågorna, säger hon.
Till Klara Gunnarssons arbetsuppgifter hör att se till att kemikalier
förvaras och återvinns på rätt sätt. Hon
tar emot provresultat från vatten- och
bullermätningar och ser till att hitta en
lösning om nivåerna är för höga.
Engelska som arbetsspråk
Dessutom ger hon råd om vilka
byggmaterial som kan användas och
hur de påverkar miljön. Det finns
personer från många olika länder på
sjukhusbygget så arbetsspråket är ofta
engelska.
– I början gick det knackigt men nu
har det släppt. Jag har lärt mig alla viktiga byggtermer på engelska, säger hon.
Klara Gunnarsson berättar hur kul det
är att ”få vara med där det händer” och
att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål. År 2017 ska sjukhuset vara
helt klart och kunna ta emot patienter.
Då drar de uppemot 1500 personer
som har jobbat här vidare mot nya
utmaningar. Kanske till ett bro- ­eller
tunnelbygge, en skola, ett shoppingcenter, en ny väg eller simhall?
13
nya karolinska solna
Kort om daniel hultman:
Utbildning: 3 års utbildning till maskin­
ingenjör på KTH (Kungliga Tekniska
Högskolan) och 3 år tillämpad fysik
på Stockholms universitet. Innan dess
Naturvetenskaps/Teknikprogrammet
på gymnasiet.
Karriär: Började på ÅF 2007 med att
göra kraftberäkningar. Har varit
biträdande husansvarig för ÅF:s arbete
på NKS. Är nu sektionschef för el/tele.
Ålder: 34 år
Bor: Stockholm
Intressen: Fiska och gå på gym
NKS är ett landmärke. Det är trevligt att kunna säga att det har jag varit med
och byggt, säger Daniel Hultman, som arbetat med sjukhusets system för
bland annat el, vatten och avlopp.
”Att det är en flexibel bransch där du kan arbeta med mycket. Inget projekt är det
andra likt. Man kan tro att man kan allt men sen kommer det ändå ett projekt där
man är nollställd, det är ständigt utmanande. Det gäller att ligga i framkant själv
för att hänga med.”
Daniel Hultman om det bästa med samhällsbyggnadsbranschen
Daniel Hultman var med på NKS
från allra första början. Han jobbar
på företaget ÅF som tillsammans med
företaget Sweco är ansvariga konsulter
för alla installationssystem på sjukhuset. Till det räknas bland annat all
elektricitet, vatten och avlopp, sprinklers och sopsug. Daniel Hultman var
biträdande husansvarig för sjukhusbyggnaderna. Han jobbade med att
ta fram lösningar för hur elsystemen
ska byggas upp.
– Vi jobbade med att dimensionera ställverk för inkommande elkraft
som skulle ledas hela vägen fram till
elcentralerna på varje våningsplan och
sedan ända fram till väggkontakten
där du pluggar in. Man kan säga att vi
14
gjorde alla ritningar som elektrikerna
ska följa, förklarar han.
Daniel Hultman arbetade dess­
utom med projektledning. Eftersom
det är så många personer från olika
företag som ska samarbeta krävs
noggrann projektledning så att rätt
information når rätt person.
– Det som är speciellt med NKS
är att det är extremt lärorikt. Det är
stort och komplext. Alla jobbar ihop
och jag har fått träffa många extremt
kunniga personer som jag aldrig skulle ha mött annars, säger han.
När Daniel Hultman började
plugga efter gymnasiet visste han inte
så mycket om branschen som han nu
jobbar i. Han läste först till maskin­
ingenjör och forsatte sedan med til�lämpad fysik på universitetet. När han
var klar lade han ut sitt CV på några
olika rekryteringssajter, blev uppringd
och fick jobbet på ÅF.
– Det är alltid bra att ha en bred
utbildning. En utbildning går alltid
att använda, även om man inte vet
helt säkert vad man vill eller exakt
vilka jobb den skulle kunna leda till,
säger han.
I dag jobbar inte Daniel Hultman
med sjukhuset NKS längre. Erfarenheterna därifrån ledde till att han fick
erbjudande om att bli gruppchef på
ÅF och efter det sektionschef med
ansvar för cirka 70 medarbetare inom
el och tele. ●
Roliga
byggen
Illustration: Tengbom
Visst är det roligt att gå på konsert, åka bergoch dalbana och åka skateboard? Och lika kul
att få vara med och bygga anläggningarna!
Illustration Archus/Peab
Doppa dig i ishavet eller
en tropisk lagun
När Kokpunkten öppnar i Västerås
kan du simma i en upplevelsegrotta
tillsammans med fiskar och flygande
fåglar. Med hjälp av 3D-animeringar tas
du med till regnskogar, vulkaner, öknar
och islandskap. Äventyrsbadet ligger i ett
närmare hundra år gammalt ångkraftverk. Badet har en äventyrsfors i ett
ljud- och ljusisolerat rum och vattenrutschkanor som är sammanlagt 550
meter långa. Det ovanliga badhuset är
byggt i åtta våningar.
NU SJUNGER VI
TILLSAMMANS!
Sollidenscenen är mest känd för sin
Allsång från Skansen. Scenen är 75
år gammal och har precis rustats upp
rejält. Den är nu så stor att den rymmer en hel symfoniorkester. Scenen
har också fått ett rejält tak av fartygsplåt. Teknikrummet finns numera
nedsprängt i berget under scenen.
Publiken har fått dubbelt så många
sittplatser. En del av de nya bänkarna
är gjorda av trä från de gamla ekarna
som stod bredvid scenen!
Illustration: Liseberg
VIKTLÖS I GÖTEBORG
Helix är namnet på Lisebergs nya attraktion. Det är en berg- och dalbana som
ska bli 41 meter hög och 1,4 kilometer
lång. Maxhastigheten är hela 100 kilometer i timmen! Det är den första banan
med dubbelacceleration i Europa. Vid sju
tillfällen kommer passagerarna vara upp
och ner och vid fyra tillfällen kommer
de som åker att uppleva en känsla av
viktlöshet.
15
forts.
roliga
byggen
När du är i Malmö kan du passa på att
åka skateboard i Stapelbäddsparken.
Anläggningen har gjutits av 10 vägarbetare och det gick åt 1200 kubikmeter
betong. Tidigare låg Kockums varv på den
här platsen. Stapelbädd är från början
namnet på det lutande plan av trä eller
betong som båtarna låg på när de byggdes. Förutom skateboardåkning finns här
även klätterklippor för de som ägnar sig
åt bouldering och en roller derbybana för
rullskridskoåkning. En av de gamla varvsbyggnaderna intill är idag ett kulturhus
för ungdomar.
Foto: Gatukontoret/Malmö stad
SKATEBOARD OCH KLÄTTRING
PÅ GAMMALT BÅTVARV
FULLT ÖS I TIERP
Foto: Lena Skogsberg
På Tierp Arena i Uppland har 13 Europarekord av
totalt 16 möjliga satts. Du kanske undrar över
sporten? Det handlar om världens snabbaste
motorsport- dragracing. I den snabbaste klassen
accelererar bilarna från 0 till 500 km/h på fyra
­sekunder. Tävlingssträckan är bara 300 meter
medan bromssträckan är hela 800 meter! Betongbanan i Tierp är den enda i sitt slag i Europa. Den
består av närmare hundra stycken stora betongplattor som sitter ihop med stålstavar som glider
inne i en plasthylsa. På så sätt kan inte plattorna
börja skifta i höjd med tiden. Läktarna är dock helt
gjorda i trä och har 20 000 sittplatser.
På nybyggda Tele2 Arena kan du gå på konserter, fotbollsmatcher,
motorsporttävlingar och mycket annat. Arenan ligger strax intill
Globen i Stockholm. Tack vare ett skjutbart tak kan arenan användas
året runt. Det tar tjugo minuter att stänga hela taket om det skulle
börja regna. Anläggningen kostade runt 3 miljarder kronor att bygga.
Under byggtiden arbetade som mest 1 600 personer med olika
uppgifter som hade med bygget att göra.
16
Foto: Mattias Klockar
30 000 SITTPLATSER FÖR SPORTOCH MUSIKÄLSKARE
Hon trivs
bland
ledningar &
kanaler
Sofia Edholm, 24 år, jobbar
som VVS-projektör. Hon
berättar om ett jobb där hon
får ta ansvar för energi och
miljö, hitta spännande tekniska lösningar tillsammans
med kollegor och lära sig nya
saker varje dag.
Text: Johanna Åfreds Foto: Magnus Gotander
S
ofia Edholms specialitet är VVS-installationer, det vill säga alla rör och kanaler som har
att göra med ventilation, värme, varmvatten
och sanitet (avlopp) i ett hus. Just nu är hon
igång med att rita på ett flerbostadshus i
Göteborg. Hon berättar hur hon jobbar:
– Först tar jag reda på vad huset är till för och hur
många som ska vistas i det. Efter det kan man bestämma
hur mycket luft som behövs till ventilationen och vilket
typ av aggregat som passar för det. Sen tar jag reda på hur
många toaletter och kök det ska vara för att kunna beräkna hur mycket vatten som kommer att gå åt och vilken
typ av rör som behövs.
Chans att påverka miljön
Vad gäller energiförbrukningen finns också mycket att ta
ställning till. Det måste bli rätt för att inte värme, el och
varmvatten ska gå åt i onödan.
17
” Det roligaste med ingenjörsjobbet
är nästan att man får så mycket
kontakt med andra. Det är många
inblandade i ett projekt.”
Sofia Edholm
Sofia Edholm tar reda på hur
många fönster det finns, hur
mycket värme de släpper ut
och hur tjocka väggarna är.
Efter det vet hon hur många
element som behövs i huset
som ska byggas.
Kort om Sofia Edholm:
Ålder: 24 år
Bor: Bor i Mölndal, kommer från Vadstena i
Östergötland.
– Där är det till exempel viktigt att veta hur många fönster som
finns, hur mycket värme de släpper ut och hur tjocka väggarna är.
Efter det kan jag bestämma hur många radiatorer (element) som ska
sättas in, förklarar Sofia Edholm.
När Sofia Edholm fått informationen om allt detta från arkitekten kan hon sätta sig framför datorn och börja rita. Hon jobbar med
3D-modellering och i programmet MagiCad. Projekten kan vara
alltifrån nya kontorshus till upprustning av en lägenhet.
– Ritandet och programmen lär man sig ganska fort. Det som
gäller är att förstå hur allt hänger samman och att det du ritar verkligen fungerar i verkligheten, säger hon.
Socialt jobb
Företaget där Sofia Edholm fick jobb direkt efter den 3-åriga högskoleutbildningen till byggnadsingenjör heter Bengt Dahlgren och
ligger i Göteborg. Hon tillbringar den mesta delen av sin tid på kontoret, men det är ändå inget ensamt jobb.
– Nej tvärtom. Det roligaste med ingenjörsjobbet är nästan att
man får så mycket kontakt med andra. Det är många inblandade i
ett projekt. Det är ofta samordningsmöten av olika slag och ibland
åker jag ut och kollar på plats hur det jag jobbat med blev, säger hon.
Sofia Edholm gick samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet när en byggnadsingenjör kom och berättade om sitt yrke på
skolan. Samtidigt byggde hennes föräldrar ett hus där hela familjen
var engagerad. Hon insåg att detta var ett yrke för henne och sökte
till Högskolan i Jönköping. Här fick Sofia Edholm möjlighet att läsa
in de naturvetenskapliga ämnena parallellt med utbildningen till
byggnadsingenjör. När utbildningen började lida mot sitt slut körde
18
Utbildning: Byggnadsingenjör med inriktning
byggnadsutformning och arkitektur på
Högskolan i Jönköping. Samhällsvetenskaps­
programmet på gymnasiet.
Intressen: Träning och hälsa, främst gym och
löpning
Gör om 10 år: ”Målet är att bli projektansvarig”.
hon igång med att söka jobb. Hon påpekar att det finns många olika
inriktningar för den som har gått hennes utbildning.
– Jag hade inte specialiserat mig på vare sig VVS eller projektering under min utbildning men nu har jag ändå fått chansen att jobba som VVS-projektör! Det är viktigt att veta att man inte behöver
kunna allt när man börjar jobba. Har man bara en grund att stå på
och är villig att lära sig funkar det ändå, säger hon.
Vill leda egna projekt
I början fick Sofia Edholm en fadder på företaget som presenterade
henne för arbetskamrater och berättade om rutinerna på jobbet.
Den första månaden fick hon jobba med ett påhittat projekt för att
öva sig.
– Jag har fått ta mer och mer ansvar allteftersom. Mitt mål nu är
att jag ska lära mig mer i teknikväg, till exempel dimensionering och
hur systemen hänger ihop så att jag ska kunna leda egna projekt i
framtiden, säger hon. ●
De banar
väg för
tunnel
och bro
Christoffer Dalmin och Erik Nordström
är två ingenjörer som jobbar med Marieholmsförbindelsen mitt i Göteborg. När
allt är klart om några år kan de åka bil
genom en helt ny tunnel under Göta älv
eller se tågtrafiken passera på den nya
bron ovanför.
– Det är kul att få vara med och bygga
framtidens samhällen och något som
påverkar många, säger Erik Nordström.
Text: Johanna Åfreds
Foto: Magnus Gotander
19
Kort om
Christoffer Dalmin:
Ålder: 25 år
Bor: I Göteborg men har nyss köpt hus i
Varberg
Utbildning: 3-årig utbildning till byggnadsingenjör på Högskolan i Borås. Innan
det Teknikprogrammet på gymnasiet.
Karriär: Jobbar sedan ett år tillbaka som
projektingenjör på Strabag. Har gjort
praktik på Hökerum Bygg i Ulricehamn.
Intressen: Vara med familjen (har snart
två barn), spela gitarr, åka skidor och
snowboard, pyssla med huset.
I Marieholmsförbindelsen
ingår flera delar:
Över Göta älv mitt i Göteborg räcker brokapaciteten inte till under högtrafik och man måste ofta sitta länge i kö. Dessutom måste allt gods
som ska till hamnen passera en enda bro.
D
et är lerigt och blött.
Christoffer Dalmin
låter sig inte störas av
det utan tar istället
chansen att berätta
mer om den kladdiga
tomt som just nu är hans arbetsplats.
– Det var en skrothandlare som
höll till här tidigare. Marken är
förorenad av arsenik, olja, bly och
kvicksilver och måste saneras innan
man får göra något mer med den,
berättar han.
Christoffer Dalmin är projektingenjör på Strabag. Han visar på en
översiktsritning där marken är indelad
i rutor. Jorden, eller snarare all krossad sten, gamla slipers, stålbalkar och
annat skrot som visade sig ligga gömt
under marken, har analyserats noggrant av experter. Utifrån provsvaren
har det gjorts en rutindelning som
20
Inte heller Tingstadstunneln räcker till. Det leder
till problem med bland annat miljö och säkerhet.
visar hur farlig marken är i varje ruta.
– För varje ruta som schaktas måste vi skriva ett särskilt dokument om
vilken ruta lasset kommer ifrån och
vad den har för föroreningsklass. Lastbilschaufförerna åker till olika tippar
beroende på hur förorenad jorden är,
förklarar Christoffer Dalmin.
Spännande arbetsuppgifter
En av hans arbetsuppgifter är att hålla
koll på detta, sammanställa varje lass
och dokumentera allt i en särskild
Excel-fil.
– Vi är uppe i 1100 lass hittills.
Det blir 33 000 ton, konstaterar han.
Men det är inte allt. Till jobbet
hör också att rycka in som arbetsledare
ibland när någon är sjuk ute på bygget.
Och att gå skydds- och miljöronder.
– Då kontrollerar vi att arbetsplatsen ser bra ut och är säker. Dessutom
Därför har man beslutat att bygga en ny järnvägs-, gång-, och cykelbro, Södra Marieholmsbron. Den ska gå från Gamlestaden till
Hisingen och vara klar 2017. Trafikverket som
har beställt bron räknar med att den kommer att
hålla i 120 år.
Det kommer också att byggas en 500 meter
lång sänktunnel. Detta innebär att tunneln
byggs med tunnelelement som sänks ned under
älvens vattenyta. Enbart tunneln kostar runt 3,5
miljarder kronor.
En enorm mängd lera (en miljon kubikmeter) muddras upp för att ge plats åt sänktunneln. Göteborgs hamn bygger ett vadarhav
av leran och återskapar möjligheter till ett gott
fågelliv på gammal deponi.
Där Marieholmsförbindelsen byggs är lerdjupet
80 –100 meter. För att undvika skred, att stranden
och marken rasar, sätter man så kallade kalkcementpelare. Där bron ska byggas har man satt
cirka 2 800 sådana pelare.
Källa: Trafikverket
Kort om Erik Nordström:
Ålder: 28 år
Bor: I Göteborg
Utbildning: 3-årig byggnadsingenjörsutbildning (inriktning anläggning) på Jönköpings
tekniska högskola. Gick naturprogrammet på
gymnasiet.
Karriär: Började på Banverket som bytte namn
till Trafikverket, jobbar sedan 2012 på konsultföretaget Cowi, som har hyrt ut honom
till sin före detta arbetsgivare Trafikverket
igen för att jobba som biträdande projektledare för järnvägsbron som ingår i Marieholmsföbindelsen.
Intressen: Umgås med vänner, gym och löpning.
kollar vi att kemikalier som används
är godkända och förvaras på rätt sätt.
Christoffer Dalmin sysslar även
med fakturahantering, tidsplanering och kontroll av alla maskiner
som kommer in på bygget så att de
är besiktigade. Dessutom ska allt
krossmaterial som har beställts till ny
utfyllnad granskas så att det är rätt
sort och har rätt intyg. Han tar även
hand om all ny personal som kommer
till byggarbetsplatsen.
– Om det till exempel kommer en
ny grävmaskinist hit så går jag igenom
vilka regler som gäller. Det kan handla om att alla måste ha varselkläder,
hjälm, skor med stålhätta och ibland
munskydd eller gasmask. De som ska
jobba nära älven måste ha flytväst,
berättar han.
En arbetsdag är med andra ord
fylld med en mängd olika sysslor och
det var precis så Christoffer Dalmin
ville ha det när han valde att utbilda
sig till byggnadsingenjör.
– Det är kul, fart och fläng och
mycket ansvar, säger han.
Efter gymnasiet jobbade Christoffer Dalmin som personlig assistent
i två år medan han funderade över
vad han skulle plugga vidare till. Väl
antagen på högskolan fick han några
toppenår.
– På högskolan får du läsa bara
” På högskolan får du läsa
bara det du
är intresserad
av och inte
en massa
olika kurser
samtidigt som
det var på
gymnasiet.
Jag trivdes
mycket
bättre.”
Christoffer
Dalmin
” Mitt jobb är
varierande
och en blandning mellan
ekonomi,
teknik, miljö
och riskhantering.”
Erik Nordström
det du är intresserad av och inte en
massa olika kurser samtidigt som det
var på gymnasiet. Jag trivdes mycket
bättre.
Han fortsätter.
– En högskoleutbildning är alltid
bra att ha med i bagaget och det blir
mycket lättare att få jobb. Har du
utbildning kan du välja mer själv vad
du vill göra, tipsar han.
Bygger framtidens samhälle
Ett stenkast bort jobbar en annan
byggnadsingenjör, Erik Nordström.
Han utbildade sig på Jönköpings
tekniska högskola och valde redan
där en inriktning mot anläggningsbranschen. I dag är han konsult, vilket betyder att han är anställd av företaget Cowi, men inhyrd att jobba på
Trafikverket som har beställt den nya
bron och tunneln. Han är biträdande
projektledare för broprojektet.
– Det är kul att få vara med och
bygga framtidens samhällen och
något som påverkar många. Anläggningsbranschen är dessutom stabil,
det finns en strid ström av projekt,
säger han.
Erik Nordström tillbringar den
mesta delen av tiden inne på kontoret,
men blickar ofta ut över Göta älv och
byggarbetsplatsen där det grävs, schaktas och muddras överallt. Till hans
uppgifter hör att styra och leda arbetet
mellan alla olika yrkesgrupper och
företag som är inkopplade i brobygget. Det krävs också många typer av
tillstånd från olika myndigheter som
det gäller att ha koll på. Ekonomin ska
följas upp och det ska göras riskanalyser över farliga arbetsmoment. Emellanåt ger han sig ut på byggarbetsplatsen för att följa upp hur arbetet går.
Hittills är det mest förberedelsejobb
inför järnvägsbron som ska bli 1500
meter lång och vara öppningsbar så att
fartyg kan släppas igenom.
– Mitt jobb är varierande och en
blandning mellan ekonomi, teknik,
miljö och riskhantering, säger Erik
Nordström.
Han har varit med i projektet
sedan start och räknar med att stanna
i tre år till då allt ska vara klart.
– Det är roligt att vara med hela
vägen, hålla koll på hela kedjan och
förstå varför saker och ting ser ut som
de gör, säger han.
Hans råd till den som snart slutar
gymnasiet är:
– Var inte rädd att testa en utbildning även om det är svårt att veta vad
man vill. I värsta fall kan man hoppa
av. ●
21
jobba
utomlands
bygg­processen
”
1
Erik Backteman, 26 år, byggnadsingenjör, Ramböll:
Just nu jobbar jag på Rambölls kontor i staden Chennai i Indien.
Många jobbar på lördagar här men på min arbetsplats har vi valt
längre arbetsdagar istället, nästan nio timmar, för att kunna vara
ledig hela helgerna istället. Mycket är annorlunda mot hemma.
Trafiken till exempel är helt vansinnig och alla tutar hela tiden. För att överhuvudtaget kunna komma till jobbet har jag en privatchaufför som kör mig. Innan
jag kom hit jobbade jag med vatten och avlopp på företagets kontor i Linköping.
Min uppgift nu är att vara kontaktperson mellan Sverige och Indien. Jag fördelar
arbetet här och handleder en grupp indiska ingenjörer som ritar delar av olika
svenska byggprojekt. De gör allt jobb i 3D i datorn. Efter det skickas ritningarna
hem till Sverige där de används ute på olika byggen. Det är en grym erfarenhet
att jobba utomlands. Det blir ju något helt annat att bo och jobba i ett land jämfört med att resa runt som turist.”
Erik Backteman på Rambölls kontor i Indien. Foto: Privat
”
Fredrik Lindkvist, 29 år, projekteringsledare, JM:
Jag har jobbat fem månader på JM:s huvudkontor i Oslo. Till mina
arbetsuppgifter hörde marknadsföring, prissättning och annat
som har med ekonomin i ett byggprojekt att göra. Språket gjorde
det lätt att jobba i Norge, men annars så var en hel del saker
annorlunda. Arbetsdagen är kortare där. Lunchen var bara 20 minuter och då åt
alla mackor. Under studietiden pluggade jag på Nya Zeeland en termin. Nu är jag
tillbaka på JM i Sverige men jag kan absolut tänka mig att jobba utomlands igen.
Det är väldigt kul att komma ut och lära känna ett annat land.”
– så funkar den!
Idé/beställning
Kunden, eller byggherren som är ett
annat ord för beställaren, bestämmer sig
för att satsa på ett byggprojekt. Ofta är
det byggingenjörer som utför beställarens arbete.
Projektering
3
Produktion
Bygget pågår. Jobbet innehåller
många delar och involverar en lång
rad specialister som t.ex. yrkesutbildade anläggningsarbetare,
sprängare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, träarbetare
(snickare), murare, plattsättare, golvläggare och
ställningsmontörer. På bygget finns även ingenjörer som arbetar med utsättning/mätning,
kvalitet, miljö och arbetsmiljö samt arbetsledare som kan ha olika utbildningar. Platschefen
styr på själva bygget. Han eller hon kan ha
gått en utbildning inom yrkeshögskolan eller
vara högskoleingenjör. Den som är ansvarig
för hela projektet är Projektchefen, som ofta är
civilingenjör.
Förvaltning
Bygget är klart. Nu ska det
vårdas för framtiden och
vid behov byggas om och
rustas. Fastighetstekniker och
fastighetsingenjörer sköter
förvaltningen.
Fredrik Lindkvist
Foto: Johanna Åfreds
22
Under tiden på JM:s Oslokontor arbetade Fredrik Lindkvist med bostadsprojektet Heggeodden sydväst om
Oslo. Illustration JM
2
Bygget planeras i detalj. Först
handlar det om att rita och kon­
struera. Sedan planeras systemen
för el, ventilation och annat. I
projekteringen används mycket IT
av de arkitekter, civilingenjörer och ingenjörer
som arbetar som konsulter.
4
frågan:
Vad gör du på jobbet
just nu?
Koll
på
byggena
Bild: Söderköping, Skanska/Webbkameror
?
Vill du
veta mer
” Det roliga i mitt jobb är att det blir mycket
problemlösning tillsammans med andra konstruktörer och arkitekter. Jobbet är varierande
eftersom alla projekt är unika.”
Hos Sveriges Byggindustrier (BI) som är
byggföretagens bransch- och arbetsgivarförbund med över 3 200 medlemsföretag (bygg-,
anläggnings- och specialföretag) kan du hitta
mer information om branschen, antalet företag och anställda. www.bygg.org
Mer om byggsektorn, branscher och yrken
­hittar du på www.blisamhallsbyggare.se.
Skapa samhället på riktigt!
BI, STD-företagen och Trafikverket uppmärksammar tillsammans behovet av utbildade för
anläggning av vägar, järnvägar, ledningar mm.
Se www.kianatverket.se
Nyheter från byggbranschen läser du på
www.byggindustrin.com
Information om utbildningar som leder till
jobb i byggbranschen finns på
www.byggare.com och på
www.teknikkonsult.nu
Foto: Privat
Svenska Teknik&Designföretagen är bransch
och arbetsgivarorganisation för Sveriges arkitekt- och teknikkonsultföretag inom bygg och
industrisektorn. På www.std.se kan du läsa
mer om dem och deras medlemsföretag.
Malin Svensson, 25 år, byggnadsingenjör
och arbetsledare på Veidekke i Göteborg:
”Jag är arbetsledare på ett bygge av 32 lägenheter i Kungsbacka. I dag har jag jobbat med utsättning där jag har markerat var väggarna ska
sitta och förberett för montage. Jag jobbar även
med inköp av material och andra tjänster, just
nu håller jag på och kollar vilka målare som vi
behöver anlita. Innan jag kom ut på byggarbetsplatsen jobbade jag med projekteringen (förberedelsesarbetet) av det
här bostadsprojektet inne på kontoret. Jag granskade 3D-modellerna
som tagits fram i datorn för att se att inga fel smugit sig in.”
Fredrik Tranblom, 31 år, konstruktör på
Kåver & Mellin i Stockholm:
”Jag arbetar mest med nyproduktion av bostäder. Men även lite med ombyggnad, till exempel
när ett nytt våningsplan eller ny huskropp ska
byggas på ett existerande hus. Mitt jobb är att
göra konstruktionsritningar i 3D så jag bygger
vidare på arkitektens ritning. I processen ingår
att alla olika konsulters virtuella modeller läggs
ihop så att man kan leta efter krockar mellan
olika delar av konstruktionen eller andra fel. Det är det jag tycker är
bäst, att jag blir insatt i vad andra gör. Jag lär mig mer om byggandet
och blir mer allmänbildad. ”
Foto: Cecilia Larsson Lantz
Är det något pågående bygge som du är lite extra
intresserad av? Håll koll på det via webbkamera.
www.webbkameror.se/byggkameror
”Jag ritar betongelement till prefabhus. Både
ritningar som visar hur de ska monteras och
tillverkningsritningar till fabriken som ska
göra betongelementen. Just nu handlar det
om trappor och våningsplan till bostäder och
skolor. Det roliga i mitt jobb är att det blir
mycket problemlösning tillsammans med
andra konstruktörer och arkitekter. Jobbet är
varierande eftersom alla projekt är unika.”
Foto: Mikael Hedberg
Sandra Hermansson, 28 år, konstruktör
på Strängbetong i Herrljunga:
23
Avs: Sveriges Byggindustrier, Box 5054, 102 42 Stockholm
B
Anledningar
att välja bygg
www.byggare.com • www.teknikkonsult.nu