g Hästeklåvberget tora rten Tornholmen Oddan D Tomtning Råröd Sotten 4 Sommarhällan Mörhultkäften Mörhult Fn7 en Källvikshöjden kholmen Nedre Bräcke Stä Rki Varvet Rfl Dalen Metallindustri Kråkholmen Källvik Innergården Fjällbacka Plastindustri Rapekullen Rw Norgården Kvarnberget Ödsmål 9 Sväljen Sörgården Gudmundsskäret Sumpan Gästhamn Sjöräddningsstation Badholmen Uppegården Badplats Liden Hällorna Kungsklyftan Fd trankokeri Trulshagen Vinnehed 74 Vattenreservoar Oxnäs 10 Vettebergen Varv r väg Lersten 163 Flig Nedergård väg erakyrkogård Lunnemyr g vä Skuggeberget 915 Rki 7 91 Brattbergtorpet Kalvhagen Sälvik 8 Oddan Idrottsplats Sälvik Skeppstad Ålebäcken Mörketorpet Häggarna Stenetorpet Badplats Fotbollsplaner Campingplats Slaktarudden Skeppstad D Tångekilen Hällan Ängarna Eskilholmen Bredvik Upphamn Tången Fn3 Fr13 Rky Edstenbäcken 4 Fiskholmen Korsudden Sälskär Gräns för fördjupad översiktsplan Planlagt område Jorefjorden Lottas skär Krigskyrkogård 158 Rfl Skyddszon för flygfält Rki Inre kustzonen fågelskyddsområde Rky Yttre kustzonen Rw Vattenområde SävhedTomtningar Holmebergen kilarna Jorefjordens Ny sträckning av lv163 sholmen Beteckningar enligt kapitel 7 D Planlagt område Tångeskär Fn/Fr Naturreservat Skala 1:15 000 0 100 200 300 400 500 m Rådhuset Arkitekter AB Furöfluna ! Jorefjordens naturreservat Grinsvik S13 Långestrand FJÄLLBACKA ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Bäntesbackarna ÖP 2002 – Tanums kommun 8 Samhällsområden S13 Fjällbacka Förutsättningar - intressen redovisas inte, eftersom arbetet med en fördjupad översiktsplan för Fjällbacka påbörjats och dessa avsnitt behandlas där. Plansituation Redan år 1922 upprättade Albert Lilienberg, som då var förste stadsingenjör i Göteborg, ett förslag till stadsplan för dåvarande Fjällbacka municipalsamhälle. Planen fastställdes år 1927, som den första detaljplanen inom nuvarande Tanums kommun. Flera ändringar har gjorts för delområden under åren 1929-76, men den ursprungliga planen gäller fortfarande för stora delar av den gamla samhällskärnan. Under åren 1929-48 upprättades och godkändes flera avstyckningsplaner för områden i utkanten av samhället. Begreppet avstyckningsplan fanns i den äldre lagstiftningen som en enklare form av detaljplan, men har inte någon motsvarighet i dagens plansystem. På 1960-talet tillkom byggnadsplaner för fritidsbebyggelse på Lersten Nedergårdens mark på sydsidan av Vetteberget, i Sälvik och på Källvikshöjden, och under 1970-talet planlades områden för utbyggnad av samhället mot öster. En översiktlig områdesplan för Fjällbacka utarbetades år 1983, men blev aldrig antagen av kommunfullmäktige. Senare under 1980-talet tillkom detaljplaner för Kullen och Liden, söder respektive öster om Vetteberget. På 1990-talet upprättades planer för Varvsområdet, Oxnäs, Fjällbacka industriområde, bostäder och verksamheter som ersättning för den gamla spannmålssilon på Skäret samt för sjöbodar i Sälvik. Fördjupade studier av översiktsplanen Ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Fjällbacka samhälle inleddes hösten 2001. Den fördjupade översiktsplanen ska ge möjligheter för Fjällbacka att kunna fortsätta vara ett levande samhälle året runt. I planen studeras områden för utveckling av bostäder och verksamheter. För ett levande samhälle krävs bl a attraktiva bostäder i en rimlig prisnivå för alla olika familjesammansättningar. Den fördjupade översiktsplanen ska därför bl a ange vilka upplåtelseformer som ska gälla för kommunal mark och attraktiva lägen. Det krävs också möjlighet för det lokala näringslivet att kunna utvecklas och expandera. Inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen försöker kommunen därför finna lämplig utbyggnadsriktning och mark för verksamheter. Konsekvenser av en eventuell framtida omläggning av väg 163 öster om samhället belyses i den fördjupade översiktsplanen. Även trafiksituationen inne i samhället studeras. Möjligheterna att kunna promenera längs med havet genom hela samhället är en viktig fråga. 159 8 Samhällsområden ÖP 2002 – Tanums kommun En av Fjällbackas största kvaliteter är närheten till havet. Det är då viktigt att värna om tillgängligheten till detta attraktiva område. Privatisering av strandområde, tillgången på parkerings- och båtplatser är faktorer som begränsar tillgängligheten och dessa frågor bör studeras ytterligare. Fjällbackas utveckling ska ske med stor hänsyn till de bevarandevärden som finns i samhället. Rekommendationer för bebyggelseutveckling Rekommendationer för samhällsområdena, S1-S14, finns redovisade i kapitel 7 Rekommendationer. Fördjupad översiktsplan för Fjällbacka ska, när denna är antagen, gälla inom det avgränsade planområdet. Rekommendation i kulturminnesvårdsprogram sid. 228, se bilaga 1. 160
© Copyright 2024