g
Hästeklåvberget
tora
rten
Tornholmen
Oddan
D
Tomtning
Råröd
Sotten
4
Sommarhällan
Mörhultkäften
Mörhult
Fn7
en
Källvikshöjden
kholmen
Nedre Bräcke
Stä
Rki
Varvet
Rfl
Dalen
Metallindustri
Kråkholmen
Källvik
Innergården
Fjällbacka
Plastindustri
Rapekullen
Rw
Norgården
Kvarnberget
Ödsmål
9
Sväljen
Sörgården
Gudmundsskäret
Sumpan
Gästhamn
Sjöräddningsstation
Badholmen
Uppegården
Badplats
Liden
Hällorna
Kungsklyftan
Fd trankokeri
Trulshagen
Vinnehed
74
Vattenreservoar
Oxnäs
10
Vettebergen
Varv
r
väg
Lersten
163
Flig
Nedergård
väg
erakyrkogård
Lunnemyr
g
vä
Skuggeberget
915
Rki
7
91
Brattbergtorpet
Kalvhagen
Sälvik
8
Oddan
Idrottsplats
Sälvik
Skeppstad
Ålebäcken
Mörketorpet
Häggarna
Stenetorpet
Badplats
Fotbollsplaner
Campingplats
Slaktarudden
Skeppstad
D
Tångekilen
Hällan
Ängarna
Eskilholmen
Bredvik
Upphamn
Tången
Fn3
Fr13
Rky
Edstenbäcken
4
Fiskholmen
Korsudden
Sälskär
Gräns för fördjupad översiktsplan
Planlagt område
Jorefjorden
Lottas skär
Krigskyrkogård
158
Rfl Skyddszon för flygfält
Rki Inre kustzonen
fågelskyddsområde
Rky Yttre kustzonen
Rw Vattenområde
SävhedTomtningar
Holmebergen
kilarna
Jorefjordens
Ny sträckning av lv163
sholmen
Beteckningar enligt kapitel 7
D Planlagt område
Tångeskär
Fn/Fr Naturreservat
Skala 1:15 000
0
100
200
300
400
500 m
Rådhuset Arkitekter AB
Furöfluna
!
Jorefjordens naturreservat
Grinsvik
S13
Långestrand
FJÄLLBACKA
ÖP 2002
TANUMS KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN
Bäntesbackarna
ÖP 2002 – Tanums kommun
8 Samhällsområden
S13 Fjällbacka
Förutsättningar - intressen redovisas inte, eftersom arbetet med en fördjupad översiktsplan för Fjällbacka påbörjats och dessa avsnitt behandlas där.
Plansituation
Redan år 1922 upprättade Albert Lilienberg, som då var förste stadsingenjör i
Göteborg, ett förslag till stadsplan för dåvarande Fjällbacka municipalsamhälle.
Planen fastställdes år 1927, som den första detaljplanen inom nuvarande Tanums
kommun. Flera ändringar har gjorts för delområden under åren 1929-76, men den
ursprungliga planen gäller fortfarande för stora delar av den gamla samhällskärnan.
Under åren 1929-48 upprättades och godkändes flera avstyckningsplaner för områden i utkanten av samhället. Begreppet avstyckningsplan fanns i den äldre lagstiftningen som en enklare form av detaljplan, men har inte någon motsvarighet i
dagens plansystem.
På 1960-talet tillkom byggnadsplaner för fritidsbebyggelse på Lersten Nedergårdens mark på sydsidan av Vetteberget, i Sälvik och på Källvikshöjden, och
under 1970-talet planlades områden för utbyggnad av samhället mot öster.
En översiktlig områdesplan för Fjällbacka utarbetades år 1983, men blev aldrig
antagen av kommunfullmäktige.
Senare under 1980-talet tillkom detaljplaner för Kullen och Liden, söder respektive
öster om Vetteberget. På 1990-talet upprättades planer för Varvsområdet, Oxnäs,
Fjällbacka industriområde, bostäder och verksamheter som ersättning för den
gamla spannmålssilon på Skäret samt för sjöbodar i Sälvik.
Fördjupade studier av översiktsplanen
Ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Fjällbacka samhälle inleddes hösten
2001.
Den fördjupade översiktsplanen ska ge möjligheter för Fjällbacka att kunna fortsätta vara ett levande samhälle året runt. I planen studeras områden för utveckling
av bostäder och verksamheter. För ett levande samhälle krävs bl a attraktiva
bostäder i en rimlig prisnivå för alla olika familjesammansättningar. Den fördjupade översiktsplanen ska därför bl a ange vilka upplåtelseformer som ska gälla för
kommunal mark och attraktiva lägen. Det krävs också möjlighet för det lokala
näringslivet att kunna utvecklas och expandera. Inom ramen för arbetet med den
fördjupade översiktsplanen försöker kommunen därför finna lämplig utbyggnadsriktning och mark för verksamheter.
Konsekvenser av en eventuell framtida omläggning av väg 163 öster om samhället
belyses i den fördjupade översiktsplanen. Även trafiksituationen inne i samhället
studeras. Möjligheterna att kunna promenera längs med havet genom hela samhället är en viktig fråga.
159
8 Samhällsområden
ÖP 2002 – Tanums kommun
En av Fjällbackas största kvaliteter är närheten till havet. Det är då viktigt att värna
om tillgängligheten till detta attraktiva område. Privatisering av strandområde,
tillgången på parkerings- och båtplatser är faktorer som begränsar tillgängligheten
och dessa frågor bör studeras ytterligare.
Fjällbackas utveckling ska ske med stor hänsyn till de bevarandevärden som finns i
samhället.
Rekommendationer för bebyggelseutveckling
Rekommendationer för samhällsområdena, S1-S14, finns redovisade i kapitel 7
Rekommendationer.
Fördjupad översiktsplan för Fjällbacka ska, när denna är antagen, gälla inom det
avgränsade planområdet.
Rekommendation i kulturminnesvårdsprogram sid. 228, se bilaga 1.
160