1. No category

Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Inledning
I ett samhälle där informationsmängden och hastigheten ökar tycker vi att det är bra med
verktyg som kan hjälpa en att strukturera och välja det man själv vill omforma från ytlig
kännedom till kunskap. En viktig del av detta arbete är att man även får tid för eftertanke och
reflektion. Vi vill med denna skrift försöka hjälpa er att skapa tid för detta. Med många
hundra års tid med det skrivna ordet som hjälp för minnet och tydlighet i uttrycket tror vi att
det bästa sättet att hjälpa en process är att skapa hjälp för idéerna, tankarna och planerna.
Detta vill vi göra genom att försöka strukturera upp de viktiga delarna i en kulturproduktion.
Vi vill även tillhandahålla idéer till den typ av dokument som vi tror kan hjälpa er att
precisera, skapa möjlighet och tid för era planer.
Nästa viktiga punkt för oss med detta verk är att försöka inlemma och anpassa en del av den
omfattande forskning och praktiska kunskap som finns i andra länder, där England och USA
är tongivande, till svenska förhållanden. Vi vill hjälpa er att utföra en produktion på ett säkert
och bra sätt och samtidigt ge en introduktion till de regler och lagar man kommer i kontakt
med under en kulturproduktion för scen.
På samma sätt vill vi försöka delge den praxis hur man ska gå tillväga för att fatta beslut på ett
så demokratiskt sätt som möjligt.
Vi använder oss i texten mestadels av referenser och exempel ur ett eget projekt som vi båda
är involverade i. Detta är en uppsättning Carl Orff´s Carmina Burana. Det är ett verk som
baserar sig på medeltida skrifter som Orff sammanställde och satte musik till, med urpremiär
1937. Det är ett verk som var menat som totalteater när det skrevs men sätts numer oftast upp
endast som ett musikframträdande. Vi återgår till grundidén och tillför ett scenografiskt rum i
vilket ballettdansare för historien framåt tillsammans med en stor kör och orkester.
Då våra intresseområden huvudsakligen ligger inom ljusdesign respektive riggning och
säkerhet finns det risk för att skriften har för stort fokus på dessa områden. Vi är medvetna om
detta men vår intention är att alla delar av organisationen ska finnas med och förklaras. Där vi
känner att andra har djupare kunskap och uttrycker sig bättre än oss, vilket är i mycket,
försöker vi hjälpa er att hitta en del av denna kunskap genom de fördjupningstips ni hittar i
bibliografin.
Nu kanske ni tycker att man inte ska planera ihjäl saker och ting och det är inte heller
meningen. Invändningen mot ett alltför specifikt planeringsarbete brukar vara att man tappar
tid och energi på det. Vi skulle snarare vilja göra en liknelse vid att köra motorcykel (eller bil
för den delen). Planeringen ligger inte i att navelskåda projektet utan snarare att höja blicken
och förutse vad som finns runt nästa hörn. På så sätt kan man anpassa farten, lägga i rätt växel
och ha möjlighet att gasa sig igenom svängen. Detta ger, förutom att vara det säkraste sättet
att framföra ett fordon, att vi kommer ut ur kurvan med ett högt moment. Detta istället för att
på grund av bristande planering behöva bromsa och växla i svängen och därmed tappa fart.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Del 1
Personal och arbetsfördelning
Det finns förmodligen lika många olika innebörder och titlar på befattningar som det finns
organisationer. Dock är det ändå så att vissa ansvarsområden alltid måste finnas med,
oberoende av vad de kallas.
Vi ska här försöka ta upp de delar i en organisation som behöver fyllas. Vad de sedan kallas
eller om det är samma individ som fyller flera platser är egalt. Det viktiga är att någon utför
arbetet och har ansvaret. Det är viktigt att de inblandade håller sig inom sina avgränsade
ansvarsområden. Dessutom tycker vi att det är viktigt att de inblandade individerna vet
ungefär hur stor arbetsbelastning de tar på sig. Detta både för att kunna utföra ett gott arbete
och för att inte köra sig själv i botten eller tära allt för mycket på sin närmaste omgivning. De
flesta av oss som varit involverade i diverse kulturprojekt vet kanske att arbetsbehovet är
oändligt och att utöver antalet positioner som behöver fyllas, så växer också arbetsbördan i
varje position, ofta exponentiellt, när premiären närmar sig.
Försök således att ha överseende med om ni vill sätta en annan betydelse till de olika
befattningarnas innebörd. Eller om ni tycker att någon befattning är onödig i er organisation.
Poängen är att varje position skall tillföra något till helheten. Det kanske till och med är så att
ni behöver ha flera personer på någon plats eller tillföra ytterligare positioner, allt efter er
organisations behov.
Fig. 1 Övergripande organisationsschema.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
I – Personal
Styrgrupp
Det är denna grupp som tar beslut om de övergripande frågorna och målsättningen. Det är bra
om de jobbar för att skapa så klara direktiv och ramar som möjligt för projekt- och
delprojektgrupperna att följa. Styrgruppen kan liknas vid styrelsen i ett företag. I många fall är
medlemmarna i styrgruppen aktiva även i andra delar av organisationen
Projektledare
Projektledaren/produktionsledaren är den som ansvarig för det dagliga arbetet med projektet.
Planering av arbetstid för avdelningar/individer är en viktig del av projektledarens arbete.
Projektledaren rapporterar kontinuerligt till styrgruppen. Projektledaren ansvarar för att de av
styrgruppen uppsatta målen nås.
Projektgrupp
Projektgruppen är den samling människor som är ansvariga för att produktionen fortlöper och
uppfyller syfte och mål. De är de som ser till att dialogen fungerar mellan delprojektgrupperna
och styrgruppen. I mindre organisationer består ofta styrgruppen och projektgruppen mer eller
mindre av samma personer. Exempelvis är fallet precis så i vår organisation till Carmina
Burana (se mer om detta under ”Projektplaneringsdelen”.)
Teknisk koordinator
Den tekniske koordinatorn planerar, samordnar och leder det tekniska arbetet. Han eller hon
skall inför styrgruppen ansvara för projektets tekniska funktioner såsom scen, ljus- och
ljudteknik samt verkstäder och ateljéer. En viktig uppgift för den tekniske koordinatorn är att
göra en teknikbudget både per produktion och i ett längre perspektiv för all teknik under ett
verksamhetsår.
Konstnärlig ledare
Konstnärlig ledare skall se till att hela projektet talar med samma språk, det vill säga binda
samman alla de olika konstnärliga uttryckens delar i en helhet och därigenom också se till att
de olika uttrycken följer styrgruppens intentioner.
Musikalisk ledare
Den musikaliske ledaren är dirigent och den som anför kör, solister och orkestern. Han eller
hon arrangerar musiken till att passa produktionen. Som dirigent är han eller hon dessutom
den sammanhållande länken mellan publik och ensemble under konserten. Det är viktigt som
musikalisk ledare och dirigent att våga ta en ledarroll, det vill säga han eller hon måste våga
visa upp sig för publiken, ta emot applåder mm.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Producent
Producentrollen kan skifta mycket från en organisation till en annan beroende på vilka behov
som finns samt vilka kompetenser han eller hon har. I vår organisation ingick en kreativ
producent. Den kreativa producenten kombinerar den klassiska producentrollen med att ha en
aktiv roll i den konstnärliga/kreativa processen. I producentens arbetsuppgifter ingår bl.a. att
ansvara för budget, administration, biljetter och bidragsansökningar.
Referensgrupp
En referensgrupp består trots namnet oftast inte av en grupp människor utan av ett antal
individer som är engagerade som egna parter. De kan exempelvis vara specialister såsom
jurister, brandinspektörer, konsulter och ingenjörer mm. Deras roll brukar vara att fungera
som rådgivare eller bollplank. Ibland kan de till och med vara till hjälp vid förankringsarbetet
som företrädare för en grupp som förväntas ta del av projektet. Oftast är det projektledaren
som utser referensgruppen.
Fig.2 Projektgruppen.
II – Vem gör vad?
I många fall är det naturligt för en produktion att i detta skede gå vidare till att definiera
organisationsformen, skriva projektbeskrivning mm. För att senare gå tillbaka till följande del
och besätta de individuella projektplatserna. Om du känner att detta passar dig så kan du gå
vidare till del två, Projektplanering, redan här.
Av hävd brukar man ”…indela yrkesgrupperna, som finns på en teater, i tre kategorier; den
konstnärliga, den tekniska och den administrativa personalen. Dessa yrkesgrupper har skilda
arbetsområden och använder sig av olika redskap…men de arbetar alla mot samma mål: när
publiken sitter i salongen ska den kunna uppleva en bra föreställning. Man kan säga att alla
yrkesgrupperna samverkar och skapar förutsättningar för varandra” (sid 11 Teaterproduktion,
Gustav Kull, Liber, 1997). Vi använder för tydlighetens och enkelhetens skull denna
indelning nedan. Dock vill vi betona att en upplösning och interaktion mellan yrkesgrupperna
är äntligen på gång. Det finns stora problem att lösa i denna omdefiniering och vidgning av
ansvarsområden men det finns också stora vinster att göra. Detta genom att de yrkenas status
kan förbättras. Detta kan även sporra individernas personliga utveckling med möjlighet till
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
ökad självkänsla och engagemang i sina yrkesroller. Ett exempel på denna fusion av roller är
att det är allt fler teatrar som söker ljussättande belysningsmästare.
Konstnärlig personal
Regissör
Regissören är oftast den som formar en uppsättningsidé. Något som han eller hon vill berätta
eller delge en publik. Ofta på en scen men även i andra sammanhang. Regissören är den som
är ytterst ansvarig för produktionens konstnärliga kvaliteter. Regissören leder både
repetitionsarbetet och det konstnärliga teamet, som idag innefattar förutom regissören, minst
scenograf, kostymör och ljussättare. Detta team kopplas in tidigt i projektplaneringen.
Koreograf
Koreografen är den som formulerar dansens idé i uppsättningen. Koreografen kan vara mer
eller involverad i produktionen som helhet, allt från att ”bara” vara inhyrd för att tillsammans
med regissören skapa det uttryck som önskas i exempelvis en dans eller annan del av
föreställningen, till att vara ansvarig för hela historien, idén och genomförandet.
Fig.3 Konstnärlig personal.
Scenograf
Scenografen tolkar och materialiserar pjäsens rum i nära samarbete med regissören.
Scenografen kan genom att forma och bryta scenutrymmet skapa en rumslig komposition
utifrån textmaterialet och produktionens sammanhang. Scenografen brukar visualisera sina
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
idéer genom en scenmodell (i skala). Scenografen ska tillhandahålla scenografiritningar samt
detaljritningar vid behov. Förhandlingen om budgetbehovet till scenbygget görs också av
scenografen. Han eller hon skall också vara närvarande vid alla produktionsmöten samt följa
processen vid utformningen av scenografin.
Ljusdesigner
Ljusdesignern (LD eller ljussättare) tolkar och förstärker pjäsens rum, stämningar, tidsrytm
och rörelse i samarbete med det konstnärliga teamet. Detta görs utifrån textmaterial, musik
och regissörens önskemål och intention. Ljusdesignern skall tillhandahålla en färdig
ljusritning med tillhörande pappersarbete. Om det finns en ljusbudget så skall denna hållas.
LD:n skall följa processen, styra fokusering och filtrering samt sätta ljusvärden till
föreställningen. Dessutom skall ljusdesigners vara närvarande vid alla tekniska genomdrag,
kostymgenomdrag och produktionsmöten. Det är ljusdesignerns uppgift att tillsammans med
en eventuell ljuschef se till så att schema och deadlines hålls av ljusavdelningen.
Kostymören
Kostymören har precis som ljusdesignern uppnått egen konstnärlig status i arbetsprocessen så
sent som under de senaste tio-tjugo åren. Kostymören är den som designar och skapar
kläderna som förstärker karaktären hos aktören eller aktörerna. Han eller hon gör detta utifrån
sin tolkning av uppsättningen, texten och dess karaktärer samt i samarbete med det
konstnärliga teamet. Kostymören skall tillhandahålla skisser, ritningar och materialprov om
kläder skall sys upp. Kostymören är ansvarig för att planera och hålla budgeten till
kostymavdelningen.
Mask / Peruk
Maskörens uppgift är att med smink och mask förstärka skådespelarens karaktär. Maskören
jobbar tillsammans med kostymören för att få skådespelarens utseende att stämma överens
med regissörens intentioner. Ibland förstärks karaktären ytterligare med en peruk. Detta görs
då av en perukmakaren. Mindre produktioner har mycket sällan någon perukmakare då det är
ett långsamt och tålamodskrävande jobb - det kan ta upp mot en vecka att färdigställa en
peruk. Idag kan man istället köpa färdiga peruker av olika kvalitet och pris. På en del teatrar
är maskören och perukmakaren samma person. Även mask och peruk har en egen budget.
Dirigent
Dirigenten leder och styr musikerna och sångarna under föreställningarna. Under
repetitionsarbetet skall dirigenten överföra sina konstnärliga intentioner till ensemblen. Detta
sker ibland i samarbete med en regissör men givetvis alltid med hänsyn till tonsättarens
ursprungliga intentioner. Av dirigenten krävs förutom ett stort musikaliskt kunnande även
färdigheter i arbetsledning då en stor del av dirigentens arbete är att leda ensemblen både
under repetitioner och föreställningar.
Ljuddesigner
Ljuddesignern skapar med hjälp av musik och ljudeffekter den audiella inramningen av
föreställningen. Precis som LD: n jobbar ljuddesignern med att förstärka pjäsens rum och
stämningar.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Rekvisitör
Rekvisitören är ansvarig för att bestämma utseende på och skaffa alla lösa mindre föremål
som skall användas under en föreställning. Här ingår exempelvis möbler, lampor, mattor och
annan rekvisita. Rekvisitören jobbar nära ihop med scenografen och kan ofta vara samma
person. Det är viktigt att rekvisitören har känsla för olika stilar.
Dramaturg
Dramaturgen jobbar med att omarbeta texter så att de passar för scenproduktion. Detta görs i
nära samarbete med regissören. I detta arbete ingår även att placera uppsättningen i ett
sammanhang, oftast då historiskt.
Ensemble
Ensemble betyder egentligen bara samverkande grupp av artister. Den består alltså av,
beroende på typ av uppsättning, exempelvis skådespelare, dansare och/eller musiker.
Teknisk personal
Scen
Scenavdelningen som leds av en scenchef arbetar med att manövrera dekorelement och rår på
scenen. Scenmästaren är ofta den person som är ansvarig för scenområdet under en
föreställning. Scenchefen är den administrativa chefen för scenområdet på en teater.
Ljus
Ljusavdelningen på en teater hänger, kopplar, riktar och filtrerar lampor under ljussättningen
samt kör ljus under föreställningarna. Ljuschefen ansvarig för det administrativa arbetet.
Ljusmästaren (belysningsmästaren) är ansvarig för ljustekniken. Dessutom kör han eller hon
ofta ljusbordet under föreställningarna. Förutom att hänga, koppla, rikta och filtrera lampor
under ljussättningen så kan ljusteknikern även köra följespotar och rökmaskiner under
föreställningarna.
Ett annat vanligt sätt att organisera ljusarbetet exempelvis vid musikproduktioner är att
ljuschefen, ljusmästaren och i vissa fall även ljusdesignern ersätts av en delprojektledare för
ljuset. Under denna finns en eller flera tekniker med ansvar för dimmrar, DMX, rök m.m. På
en större produktion körs ljusbordet ofta av en operatör.
Ljud
Ljudavdelningen planerar vilken typ ljudteknik som kommer att behövas under
föreställningen. De kopplar och placerar ljudutrustningen samt sköter ljudet under
föreställningarna. Ljudavdelningen arbetar med att förstärka sångarnas och skådespelarnas tal
samt att skapa effektljud. I skapandet av effekter lägger ljudteknikern en stor del av sin
förproduktionstid i ljudstudion där han jobbar med att spela in och redigera ljud.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Inspicient
Inspicienten eller föreställningsledaren är den som styr föreställningen och ger order om när
passningar (cuer) skall utföras. Oftast använder sig inspicienten en kombination av intercom
och ljussignaler till tekniker, skådespelare, operatörer och dirigent. Ringklockan i foajén är
också en typisk funktion som inspicienten styr. Inspicienten dokumenterar ofta både
repetitioner och föreställningar för eget bruk, via kameror och i vissa fall med ljudupptagning.
Inspicienten brukar kalla ut i speciella orderhögtalare i huset när en akt börjar eller slutar, när
en repetition skall börja eller vid andra situationer då det finns information som skall nå ut till
många personer samtidigt. Inspicienten har ofta en inspicientpult vid sidan av scenen (precis
bakom prosceniet) där alla funktioner såsom kameror, ljussignaler, intercom och
orderhögtalare kan styras.
Fig.4 Teknisk personal.
Verkstad och ateljé
I en större teaters organisation ingår oftast verkstäder och ateljéer. Där jobbar bland annat
snickare, smeder, dekormålare, och tapetserare med att göra dekoren till föreställningarna. I
ateljéerna jobbar exempelvis attributmakare, tapetserare, sömmerskor/skräddare, tillskärare,
patinerare och rekvisitörer med att skapa kostymer och rekvisita.
I mindre eller icke teaterinriktade organisationer hyr man kanske in ovanstående tjänster
istället. Eller också letar man upp färdigt material som man använder som rekvisita. Dock
måste det ofta byggas kring scenen. Detta skall kanske inte per automatik åläggas
scenavdelningen, utan istället är vårt förslag att man organiserar en byggrupp som ersätter
smedja, snickeri och måleri.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Administrativ personal
Det finns ytterligare en avdelning som arbetar ”bakom kulisserna”. Förutom de olika
avdelningarna som presenterats ovan arbetar finns en administrativ stab med ansvar för allt
från att sköta korrespondensen och svara i telefon till att planera repertoaren och ansvara för
ekonomin.
Fig.5 Administrativ personal.
Producent
Producenten är ansvarig för allt praktiskt som rör uppsättningen. I en professionell produktion
är det han eller hon som skriver kontrakt med alla medarbetare. Det ligger också på
producenten att se till att eventuellt inblandade andra parter som exempelvis verkstäder håller
överenskomna deadlines för leverans av t.ex. dekor och kostym. Dessutom är det
producentens jobb att hålla ett vakande öga på ekonomin, så att budgeten inte övertrasseras.
Marknadsföring
Marknadsföraren jobbar med att sprida information om, marknadsföra och sälja
föreställningar till produktionen. I marknadsföringen bör en grafisk profil utarbetas som sedan
används vid all korrespondens. En viktig del av marknadsförarens uppgift är att skapa de
trycksaker såsom annonser, affischer, program och flyers som skall användas i
marknadsföringen. Även utseendet och eventuellt skapandet av en hemsida ligger under
marknadsförarens ansvar. Att få tidningar att skriva i förväg om föreställningen är också en
viktig bit i marknadsföringen.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Personalansvarig
En mycket viktig del av projektets organisation är den eller de som är ansvariga för
personalen. På institutioner och stora företag finns alltid personalansvariga men i tillfälliga
organisationer glöms denna del oftast bort. Med väldigt små medel kan man skapa stora
förbättringar för personalen. Ett exempel vi vill framhålla är att ett gemensamt personal- och
fikarum, i stället för skilda för olika delar av personalen, brukar förbättra och göra dialogen
naturligare. Även om det blir längre att gå för några är det viktigt alla inblandade kan träffas
på ett naturligt och regelbundet sätt.
Administration
Under detta samlingsnamn brukar man finna de som handhar det praktiska kring
produktionen. Här ingår exempelvis kanslipersonal, telefonist (eller i stora sammanhang en
växel), ekonomiavdelning som sköter löner m.m.
Turnéläggare
Om ni skall ut på turné med er produktion så är det turnéläggaren är ansvarig för att ni får en
så bra resrutt som möjligt. Det är dennes uppgift att utifrån önskemål och begränsningar
pussla ihop något bra och fungerande. Dessutom är det många arbetsmiljöregler och
förordningar som bör följas. Exempelvis om hur långt man får resa på ett dygn och hur många
timmar man får arbeta utan att vila osv.
Transportansvarig
Skall ni ut på turné är det självklart att någon behöver ta på sig att sköta transporterna. Mindre
självklart är att ofta behöver en mängd transporter utföras även när ni gör en uppsättning på
en fast scen. Det är därför viktigt att denna position utses. Behövs lastbil är det bra om den
transportansvarige har körkort till denna. Transporter tar mycket tid och arbete, det kan
dessutom bli väldigt kostsamt för organisationen om de inte planeras väl med följd att ni
måste hyra bil vid extra tillfällen.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Del 2
Projektplanering
I denna del skapar ni ramarna för projektet. Eftersom projekt kan vara långvariga eller
kortvariga, enkla eller komplexa, fristående eller utgöra delar av en större organisation eller
projekt skiljer sig naturligtvis dessa ramar åt. Gemensamt är dock att det är projektgruppen
som ansvarar för detaljbesluten och det löpande arbetet utifrån styrgruppens riktlinjer. Det är
bra om redan dessa riktlinjer tar utgångspunkt i projektets mänskliga, materiella och
finansiella resurser. Görs detta skapar det möjligheter för en god totalekonomi i projektet.
Totalekonomi är ett begrepp som utgår ifrån en helhetssyn på projektformen som arbetsform.
Det är svårt att tänka på projektets möjligheter och begränsningar i så här tidigt skede men
bara att ha diskuterat kring det brukar ge en naturlig uppmärksamhet åt detta håll senare i
projektet. När begreppet totalekonomi och helhetssyn skall förklaras använder Bengt
Jacobowsky en tetraeder som förklaringsmodell (se vidare i Projektekonomi i verkligheten).
En tetraeder är en tredimensionell triangel. Där det ena benet i projektet är
resursförbrukningen (dvs. kostnaderna) som naturligtvis måste anpassas till tillgångarna. Det
andra benet är tidsåtgången, vilket är den tid projektet har att tillgå. Detta både som mänsklig
tid – hur mycket tid kan de inblandade lägga på projektet. Samt hur kan den tid som finns att
tillgå utnyttjas på bästa sätt. Det tredje och sista benet är projektets ambitionsnivå. Detta
innefattar vilka mål produktionen har. Det är viktigt och svårt att lägga ambitionsnivån på rätt
nivå. Är den för låg kan det innebära att projektets medlemmar känner att de inte får utnyttja
sin potential fullt ut. Är ambitionsnivån istället för hög skapar det nästan omöjlighet i
genomförandefasen.
Tänk er sedan att dessa tre ben sträcker sig upp mot en punkt, en spets på den ”triangulära
pyramiden”. Denna spets är den punkt som är projektets totalekonomi. Det vill säga den punkt
där de mänskliga, materiella och finansiella resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Fig.6 Totalekonomins tetraeder.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
I – Driva projekt
Bilda förening?
Mötesformen som bruk för att debattera kring tvister är mycket gammal. Ända sedan
vikingatiden har vi i norden samlats till ting för att avhandla och lösa gemensamma
angelägenheter. Dessa möten bevistades av alla ”fria män”. Det kanske inte gick särdeles
demokratiskt till på dessa möten men de var ett försök att tillsammans nå ett gemensamt mål.
Efterhand blev det ohållbart att alla skulle närvara vid beslutande möten och de fick istället
skötas av representanter för större grupper. Allmän och lika rösträtt fick vi dock inte i Sverige
förrän 1921.
En förening kan vara ett bra sätt att organisera ert projekt på. En förening är i juridiken
benämning på en association som enligt sina egna regler (oftast kallade stadgar) kan ha ett
växlande antal medlemmar utan att reglerna behöver göras om när medlemmar tillkommer
eller avgår. Det finns alltså ingen lag som styr ideella föreningar utan en praxis på hur man
ska gå tillväga för att fatta beslut på ett demokratiskt sätt. Naturligtvis så måste ni följa svensk
lag vad gäller föreningens kontakter internt gentemot varandra samt med andra parter och
samhället.
Det viktigaste för er del är att föreningen är en egen juridisk person med ett eget namn och
personnummer (kallas organisationsnummer). Om ni skall söka ekonomiska bidrag måste ni
ha en förening och ett konto. Slutligen kan väl sägas att ideella föreningarna karakteriseras av
att de inte både driver ekonomisk verksamhet och har till syfte att främja sina medlemmars
ekonomiska intressen. Alltså om en ideell förening har inkomster är dessa för föreningen och
föreningens medlemmars fortlevnad och utveckling. Pengarna är inte till för att medlemmarna
skall kunna göra förtjänst på sitt medlemskap i den ideella föreningen.
Projektprocessen
Projektprocessen börjar redan i det ögonblick som den första idén formuleras av er. Första
fasen är idésprutandet, här är det viktigt att låta alla idéer komma till tals utan att kritiseras.
Hur galna de än verkar i stunden kan de senare i processen leda till genomförbara förslag.
Nästa steg är att forma den organisation som driver projektet. Det är bra att redan i det här
skedet tänka på vilka samarbetspartners ni kan ha i projektet. Erkända partners kan ge större
tyngd åt projektet och göra det lättare för er att få publicitet och projektpengar. Personer med
specialkompetens kan hjälpa er med lösningar ni kanske inte själv hittar. Därpå följer den fas
när ni utformar er projektbeskrivning. Projektplanen hjälper er att definiera ert projekt,
tidsaspekten, arbetsteamet och dess vision.
En annan punkt som bör tas i beaktande är hur föreningens dynamiska processer (det vill säga
en utvecklande, levande och föränderlig process) kommer att te sig. Dessa är både beroende
av och beror på hur föreningens mänskliga, materiella och finansiella resurser fördelar sig.
Meningsutbytet inom organisationen kan ske i form av debatt, diskussion eller dialog. Där
dialog kräver mest engagemang av deltagarna men brukar vara mest utvecklande och rättvist
med möjlighet till konsensus.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Projektprocessen fortsätter sedan genom hela produktionen. Ett bra sätt att inte tappa
kontakten med de stadgar, visioner och värderingar som ligger till grunden för ert projekt är
att diskutera kring just dessa. Detta är bra att göra både tidigt i processen men också med
eftertanke senare i projektet. Det är tyvärr väldigt lätt att fastna det praktiska under projektets
gång. Det dyker hela tiden upp nya problem som kräver nya korrigeringar och tiden rullar på.
Det är svårt att få tid för dialog och eftertanke inom organisationen. Vi vill därför här uttrycka
behovet av att lägga in kontinuerliga möten under hela projektets livslängd.
Speciellt svårt är det för de i organisationen som har konstnärligt ansvar att få tid för detta om
de har tagit på sig ett stort praktiskt arbete. En vanlig utveckling är att vissa inom
produktionen tar på sig mer och mer utan att alltid vilja det. Istället gör de detta mer som en
följd av att det ”måste göras” och att det ligger nära deras ansvarsområde. Detta får lätt som
följd att andra drar sig undan och känner sig allt mindre delaktiga i grupprocessen.
Fig.7 Vårt kontor i samband med förproduktionen av ”Carmina Burana”.
Vi vill också ta den här platsen till att uttrycka vår uppfattning om att projektprocessen är så
mycket längre än vad som är normalt att beräkna med. Vilket bara är fram till premiären eller
i bästa fall fram till sista föreställningen. Vi vill framhålla att processen även borde innefatta
uppföljning och i vissa fall bearbetningstid. På detta sätt kanske vi skulle kunna få med de
inblandade personernas erfarenheter och reflektioner som en del av projektet. Den erfarenhet
vi har från projekt är att det ofta pratas om uppföljning men att det sällan sker i verkligheten.
Istället får de inblandade parterna umgås och bearbeta sina erfarenheter allt efter egen tid och
möjlighet.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Mötesteknik
Vi nämnde tidigare att föreningen skriver sina egna lagar. Det vill säga att ni måste formulera
era egna stadgar. Vi rekommenderar att ni till att börja med följer en allmän praxis. Hur denna
praxis ser ut hittar ni exempelvis i Mötesteknik av Bo Elmgren (se bibliografilistan). Då får ni
huvuddragen för hur ett demokratiskt beslutsfattande kan fungera. Det som brukar vara bra att
ta med i beräkningen är att demokrati tar tid.
Söka projektpengar och bidrag
Till att börja med måste ni ha bildat och registrerat en förening samt ha ett konto för att
överhuvudtaget kunna söka (och få ut) projektpengar. Nästa steg är att söka upp lämpliga
finansiärer. Detta gör ni lättast antingen på nätet eller i någon av de samlingar som finns att få
tag på i bokform, exempelvis på biblioteket.
När ni utformar projektansökan är det bra om ni försöker sätta er in i finansiärens roll. De vill
att pengarna skall gå till projekt som de kan vara stolta över att ha varit med och bekostat. Det
är också viktigt att ni är tydliga i er ansökan. Denna tydlighet skall framkomma i alla delar av
projektansökan. De delar som brukar behövas finnas med är 1; bakgrunden till projektet. Där
presenterar ni föreningen och i vilket sammanhang föreningen finns, det vill säga vilka
omgivande faktorer som kan påverka projektet. 2; mål för projektet, både långsiktiga och mer
kortsiktiga och konkreta. 3; vilken målgrupp projektet har. 4; hur projektets tidsplan ser ut. 5;
på vilket sätt kommer finansiärerna att synas. 5; hur ser organisationen ut och vilka är
eventuella samarbetspartner. Avslutningsvis skall det medfölja 6; en rimlig budget.
Dessutom behöver ni göra en kärnfull sammanfattning som skall vara engagerande och
överensstämma med finansiärens kriterier. Tänk på att detta är det första som möter den
handläggare som skall behandla er ansökan. Finansiären kommer även att kräva viss
dokumentation över hur projektet fungerat och vad ni använt pengarna till. Detta är dessutom
bra för er egen del för att ni ska kunna lära er av och gå tillbaka till i framtiden. Spara alltså
allt material under processen och för regelbundna anteckningar om projektet.
Sponsorer
Innan ni kan vända er till ett företag med er förfrågan om sponsring är det viktigt att definiera
vad ni kan erbjuda företaget såsom PR, exponering av varumärke, fribiljetter eller annan
marknadsföring. Det är även viktigt att ha en bra presentation av projektet och vem som
driver det innan kontakten med företaget tas. Vid den första kontakten med företaget är det
viktigt att kunna svara på frågan – ”vad ger det här vårt företag”?
Delegering
I en organisation är det viktigt att delegera uppgifter. För att delegeringen skall kunna fungera
måste en beslutsordning definieras. Där måste det tydligt framgå vilket ansvar samt vilka
befogenheter som de olika deltagarna har (se vidare nedan). Exempelvis är det är viktigt att ni
är överens om och att det framgår klart vem som har rätt att representera föreningen i
kontakter utåt. Här kan det också vara av intresse att ta föreningens mänskliga resurser i
beaktande. De flesta människor blir glada och stolta över att ha lagom mängd ansvar inom ett
område de behärskar eller kan lära sig att behärska.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Delprojektgrupper (lodräta led i organisationsschema)
Det är viktigt att projektgruppen arbetar för att förankra de idéer och stämma av de resultat
som kommer fram under projektets gång i organisationen. Om detta ska lyckas bygger mycket
på om ni lyckas få fram en ”vi-känsla” inom organisationen. Det är också avhängigt hur väl
informations- och beslutskedjorna fungerar i mellan styrgrupp, projektgrupp och
delprojektgrupperna. Delprojektgrupperna är de vertikala leden i organisationsschemat. De
har ansvar för utförandet inom olika specialområden av produktionen. Exempel på denna typ
av delprojektgrupper är ensemble, scen och rigg, ljus, verkstad, administration mm.
Ett bra sätt att föregå möjliga problem är att redan i planeringsfasen ställa samman en
åtgärdsplan(se bilaga 3). Här skriver ni vad som skall göras när och om ett problem uppstår,
vem som skall åtgärda och inom vilket tidsram det skall ske. Det går naturligtvis bra att även
lägga med förebyggande åtgärder i detta dokument. Även om de flesta av oss tycker att det är
både tråkigt och onödigt att göra riskanalyser – det vill säga vad som skall göras om något går
fel, så kan det vara av godo att i alla fall ha vissa planer för hur det ska lösas. Här är
åtgärdsplanen ett bra medel att skapa handlingsberedskap.
II – Definiera parametrarna
Definiera kontraktet – vem skall göra vad
Det är bra att tidigt i produktionen definiera vem som skall göra vad och ha ansvar för vad,
gärna med hjälp av ett kontrakt (se bilaga 2). Annars är det lätt att olika individer ”drar iväg”
eller trampar på någon annans område, med möjliga konflikter till följd. Något som är svårt är
att redan i detta läge diskutera kring vad de olika ansvarsområdena har för speciella
egenskaper som kan påverka de andra inblandade personerna i någon del av produktionen. Ett
vanligt fel är att någon eller några tar på sig för stor del av ansvaret. Exempelvis att en eller
flera av den konstnärliga delen av arbetslaget tar på sig att hålla i och ordna praktiska detaljer
som de har svårt att hinna med när det närmar sig premiär då de behöver fokusera sig på det
konstnärliga uttrycket. Ett förslag är att om du tar på sig flera yrkesroller ska du tänka igenom
när du kan bära de olika hattarna. Det kräver mycket av en person att klara flera roller
samtidigt. Framförallt ledande roller tarvar även tid för eftertanke och begrundan. Tid som är
svår att få, speciellt om man har mycket ansvar.
Definiera även parametrarna med tanke på begränsningar
Det är viktigt att i god tid skapa tydlighet för projektets ramar. Detta görs bäst genom att noga
fundera kring och definiera produktionens fysiska begränsar.
Till att börja med är det viktigt att definiera typ och storlek på produktionen. Styrgruppen
och/eller regissören har en vision med uppsättningen, denna måste tydligt framkomma till de
övriga i organisationen. Detta för att alla ska kunna jobba mot samma mål.
Nu är det dags att definiera ett produktionsschema. När sker olika saker? När kan ni komma
in i lokalen? Vilka tider kan ni repetera? När går eventuella ansökningstider ut? När är
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
premiären? Listan kan göras hur lång som helst. Ett bra sätt att få grepp över och struktur på
tiden är att använda sig av ett Gantt-schema (se fig. 8) eller liknande schemaform. I ett
schema av den här typen ser ni snabbt om det skulle krocka någonstans vad gäller
arbetsområden eller personalfördelning. Med olika mönster eller färg kan man lätt urskilja de
olika staplarna och se om arbetsfördelningen är jämn och utförbar.
Fig.8 Utsnitt ur ett Gantt-schema.
Nästa steg är att fundera kring vilken scen (lokal) man tänker använda sig av. Det vill säga att
definiera med tanke på fast scen eller turné, samt i så fall vilken eller vilka scener det gäller.
Om ni inte noga studerat ekonomin tidigare, så är det hög tid att börja göra en budget. Om ni
skall söka pengar från någon fond eller liknande kräver de att ni kan leverera en rimlig budget
till ert projekt. Detta för att se om ert projekt verkar genomtänkt och genomförbart. Desto
tidigare ni börjar ringa in kostnader och intäkter desto mindre känns ekonomin som en
begränsning senare i projektet.
När ni vet var ni ska spela, går ni vidare med att undersöka den befintliga elektriska
infrastrukturen i lokalen (lokalerna vid turné). Kontrollera noga var det finns fungerande uttag
i lokalen. Ta också reda på vilken strömstyrka matningen in i lokalen klarar av att leverera.
Det vill säga studera noga hur och var det finns säkringar som begränsar din maximala
strömförbrukning.
För personalansvarig eller liknande gäller här att på samma sätt undersöka lokalens
möjligheter till loger, toaletter, eventuella duschar, lunchrum och så vidare. Finns det vatten in
i lokalen, och är det i så fall bara kallvatten? Finns det soptömning och ingår det i lokalhyran?
Det blir ofta mycket sopor kring en uppsättning, framförallt när man river scenografin. Finns
det tillgång till telefon och internet?
Scenografens nästa steg är att syna lokalen. Finns det ritning över lokalen, om så är fallet,
stämmer den med verkligheten? Det är också viktigt att kontrollera begränsningar som
siktlinjer och eventuella luckor, pelare eller annat som påverkar scenutrymmet. Skall
produktionen på turné eller skall scenografin byggas på annan plats, är det angeläget att mäta
dörrbredder och höjder in i lokalen. Tänk även på om annat kan hindra transport av
scenografidelar runt scenen, exempelvis kraftiga vinklar eller liknande.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Riggarens uppgift är att definiera flygpunkterna, exempelvis balkar mm. I de fall där lokalen
inte har en befintlig konstruktion för att hänga utrustning i, är det extra viktigt att definiera
fästanordningens art, exempelvis sling eller schackel medmera, samt vilken belastning denna
tål. I en teaterlokal eller liknande är det istället viktigt att undersöka hur och var det finns
rår/tross samt om och hur dessa kan manövreras.
Ljusdesignerns nästa steg är att definiera typ, antal, storlek mm på tillgänglig och fungerande
ljusutrustning och kabel. Ta också reda på vad som finns av övrig utrustning så som ljusbord,
dimmrar, filterramar, säkerhetsvajer, hakfästen och så vidare. Dessutom måste du utforska
vilka hängningsmöjligheter det finns för armaturerna i lokalen. Tänk på säkerhet och
siktlinjer.
Ljuddesignerns eller ljudansvariges uppgift i detta läge är att på samma sätt som den
ljusansvarige kontrollera och definiera utrustningen, såsom mixerbord, högtalare, kabel,
mikrofoner och så vidare. Dessutom måste du lära känna lokalens akustiska egenskaper. Fel
sorts akustik (exempelvis kan en stum lokal – kort efterklang, påverka akustisk eller klassisk
musik mycket negativt) kan ofta åtgärdas fysiskt eller elektroniskt.
Sist men inte minst - definiera kommunikationen mellan er – det vill säga, upprätta
kontaktlistor, telefonlistor mm. Så att alla snabbt får del av all information som rör dem.
Listorna gör också att det blir lättare och naturligare att höra av sig till även de man inte
känner så väldigt väl.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Del 3
Förproduktion
Tidsmässigt är vi nu ett par månader innan premiären. I detta stadium börjar regissören,
koreografen eller dirigenten/musikaliska ledaren repa med ensemblen. På samma sätt är det
nu dags för de andra i organisationen att börja förbereda sig för och skapa verktyg för att
använda när ni väl går in på scen.
Det är här vi väljer att lägga tyngdpunkten i denna skrift. Detta därför att det är enligt vår
mening denna del som kan utvecklas i de flesta organisationer. Det är här alla de involverade
skapar spelreglerna och lär känna uppsättningen. Det tekniska förproduktionsarbetet är väl
närmast att just liknas vid repetitionerna för den uppträdande delen av organisationen. Samma
sak gäller här som på scenen – desto mer man har förberett sig (motsvarande att lära sig
replikerna/musiken) inför situationen dess bättre kan man improvisera om (och när) någonting
inte går som man planerat. Vi ska i denna del försöka beskriva vad som kan utföras i
förberedande syfte för att göra en bättre uppsättning. I alla fall bättre när man lägger
betoningen på det arbetsmiljömässiga för de inblandade. Här definieras dessutom vilka
dokument som underlättar arbetet inom olika ansvarsområden. På detta sätt kan denna del
även hjälpa er att ta ställning till omfattningen på det ansvar ni tar på er i
organisationsindelningsfasen.
I – Planering och verktyg för utförandet
En viktig del av förproduktionens avslutning är att sammanställa en mängd olika dokument
som blir de verktyg som kommer att användas för att materialisera de idéer som kommit fram
under planeringsprocessen. Det är bland annat via dessa dokument som tekniker och övrig
personal kan utföra sina arbetsuppgifter. Väl i lokalen kommer mycket tid att sparas på att
nedanstående dokument är gjorda, då var och en kan ta det dokument som gäller dennes
arbetsuppgifter och lite i egen takt och efter eget huvud utföra sin arbetsuppgift. Dokumenten
hjälper också till vid utförandet på så sätt att man kan ta med sig rätt utrustning till rätt plats.
Planering av scenbilden
Begreppen används lite olika men vi skulle vilja framföra en idé om scenbild som den
samlande termen för det konstnärliga teamets enade arbete. Scenbilden skulle alltså därmed
betyda den bild som åskådaren ser när han under föreställningen tittar på scenen. Vilket enligt
vår mening är aktörerna i kostym och mask, i en scenografi som är ljussatt och eventuellt även
ljudsatt. Det är bland annat denna tanke som ligger till grund för styckeindelningen av denna
del.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Fig.9 Modell över Cederholms gamla fabrikslokal som vi satte upp ”Carmina Burana” i.
Planering av scenografi
När vi pratar om produktioner av den storleksordningen att scenografen inte själv utför det
praktiska byggarbetet så ligger scenografens jobb framförallt i förproduktionsstadiet.
Scenografen skall bygga en skalenlig modell. Denna är bra både för uppfatta uppsättningens
rum i och för att förmedla och förklara scenografens idéer till de andra i organisationen.
Modellen kan ofta förklara den sista förståelsen av ritningarna för de som bygger scenografin.
Fig.10 Scenografimodell från produktionen ”Serenad på Lundbergsgatan”.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Modellen tillsammans med färgprover och eventuella materialprover är viktiga att ge till
ljusdesignern för att denne att lysa på och kunna prova ut vilka färgfilter han eller hon kan
använda.
Om produktionen skall ut på turné är det viktigt att scenografen tar med detta i beräkningarna
redan i planeringsstadiet (se vidare om dessa kriterier under Definiera även parametrarna
med tanke på begränsningar). Om ingen annan i organisationen ser till att brandskydda
scenografimaterialet skall scenografen planera för detta också.
Fig.1 Scen- och scenografiritning. Om dessa ritas på genomskinligt papper i samma
skala så kan de läggas över varandra för att visa var scenografin ska stå.
Nästa steg i scenografens arbete är att utföra ett par dokument för dialogen med scenpersonal
och verkstäderna. De första av dessa dokument är scenografiritningen, denna skall göras både
i plan- och sektionsform. I planritningen skall det vara framgå exakt var scenografin skall stå
på scenen. Det ska också vara tydligt var eventuella luckor i scengolvet eller liknande finns.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Ofta behöver scenografen även skapa detaljritningar (konstruktionsritning) för att i detalj
förklara för den byggande parten (exempelvis en verkstad) hur utförandet skall ske.
Fig.12 Exempel på detaljritning.
Dessa detaljerade ritningar kan exempelvis behövas för att göra dekorens skelett i lätt och
stark aluminium, för att vara lätta att bära och transportera om ni ska turnera. De ska ju då
dessutom tåla att byggas upp och plockas ner många gånger.
Planering av ljus
Den dokumentation som ljusdesignern kan färdigställa i det här skedet av produktionen är en
distributionslista för ljusdokument (se fig.13) där de olika personer som skall ta del av
ljussättning, kretslistor mm. Fördelarna med att göra en sådan här lista är att LD:n får tänka
igenom vilka som har anledning att ta del av ljussättningen. Ljussättaren vet också att alla
inblandade alltid arbetar utifrån samma dokument och har kontroll på att uppdaterade listor
kommer ut till samtliga berörda.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Fig.13 Distributionslista för ljusdokument.
Det första dokument som brukar sättas samman med ljussättaren är ljusritningen. Den ska
göras både som plan- och sektionsritning. På planritningen skall teknikerna kunna utläsa exakt
var och hur armaturerna skall hänga. Det skall också framgå hur lamporna ska vara kopplade
samt eventuellt (i mån av plats) om de skall ha färgfilter, gobo mm. Det är också bra om det
finns med individuella enhetsnummer på denna ritning. Slutligen ska det finnas en nyckel till
symbolerna på planritningen (se fig.14). Sektionsritningen skall visa teknikerna hur högt
lamporna, rån, tross mm. Skall hänga över scenen. Den är också bra för att kontrollera
siktlinjer.
Fig.14 Symbolnyckel samt lampnyckel i övre högra hörnet.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Nästa uppsättning papper som ligger på ljusdesignerns ansvar att sammanställa är en kretslista
utifrån dimmerkanal och eventuell korskopplingslista. I vissa fall får ljussättaren hjälp i det
här arbetet av en eller flera tekniker med ansvar för dimmer och signalvägar. De kallas för
dimmerman respektive signalman. Ofta ingår korskopplingslistan som en spalt i kretslistan.
Detta papper är, förutom vid inkopplingen av ljusutrustningen, viktig för att snabbt kunna
lokalisera ett fel. Vid de fall där ljusavdelningen är de som har det övergripande ansvaret för
det elektriska systemet räcker det vid mindre produktioner att detta papper innehåller en spalt
för hur eldistributionen ska ske. Vid större projekt behöver ljusdesignern ta fram ett eget
dokument för att beräkna antalet kretsar samt produktionens strömbehov. Detta papper, en
krets och dimmerförteckning hjälper er att få en jämn fördelning av strömuttaget, det kan
dessutom ge er en bättre ekonomi i produktionen både genom att utrustningen får en ökad
livslängd om den behandlas rätt samt genom att kostnaden för strömförbrukningen ökar vid
snedbelastade faser (se vidare i Van Beek, Marco, Electrical Safety For Live Entertainment, ETP,
2004).
Fig.15 Kretslista utifrån kanal på ljusbordet.
Nästa dokument är en enhetslista sorterat utifrån position. Den binder samman med det
enhetsnummer som jag nämnde i samband med planritningen. På en mindre uppsättning där
lamparsenalen inte är så omfattande är kanske inte detta dokument av så stor betydelse. Tänk
på det här dokumentet som det som ger dina lampor dess individuella namn. Att göra detta
skapar tydlighet, framförallt när man behöver be någon om hjälp som inte kan lamptyper mm.
Om du inte fått med filternummer på ljusritningen är detta ett bra dokument att få med det på
då det är väldigt lätt att tyda för den som skall filtrera lamporna.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Fig.16 Enhetslista.
Det sista dokumentet som ligger i ljusdesignerns intresse är en utrustningslista (se fig.17). Det
är rätt självklart att man gör en sådan i början av produktionen men det är bra att göra en
sådan även när man så att säga färdigställt ljusdesignen i förproduktionsdelen. På denna lista
ser du snabbt vad som använts och vad du har över att slänga in för korrigering och specialare
när regissören har sådana önskningar och för att följa föreställningens utveckling under de
sista repetitionerna med teknik och kostym. Ett annat mycket tidsbesparande dokument är en
sammanställd filterlista över behovet, med filternummer, storlek och antal. Om du gör denna
redan i förproduktionsdelen kan du få tillskuret eller skära till filterna i en behaglig miljö med
bra underlag och ljus, vilket tar nästan ingen tid alls. Däremot tar det betydligt mycket längre
tid och blir inte heller lika bra att göra detta arbete ute på plats i lokalen.
Fig.17 Utrustningslista vad som använts och vad som finns kvar.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Planering av kostym
Kostymören designar och skapar kläderna till aktören eller aktörerna. Precis som resten av det
konstnärliga teamet gör han eller hon detta utifrån sin tolkning av texten. Även kostymören
har i professionella sammanhang nästan färdigställt sitt arbete i den stund skisser,
mönsterritningar och materialprover lämnas till syateljén för färdigställande. På samma sätt
som gäller scenografen och scenografin, skall kostymören tänka på brandskyddsimpregnering
av kostymerna. Detta gäller speciellt om aktörerna kommer i närheten av varma lampor,
öppen eld eller liknande. Det är viktigt att kostymören och ljusdesignern har en dialog om
färger och material, så att dessa arbetar med varandra istället för mot varandra.
Planering av mask/peruk
Maskören har i förproduktionsstadiet inte så mycket som behöver färdigställas. Vid händelse
av att något skall specialtillverkas till exempel en peruk så skall naturligtvis denna design
göras och lämnas vidare till berörd part i detta skede.
II - Planering och verktyg för teknik och säkerhet
Planering av el
Planering och utförande av det elektriska systemet görs av produktionens elektriker alternativt
av en ljustekniker med ansvar för det elektriska systemet. I planeringen ingår bl.a. att göra en
inventering av befintliga uttag samt vilka möjligheter det finns att få tillgång till ytterligare
ström från en extern källa. I samråd med ljusavdelningen, som behöver ström till dimmrar och
övrig ljusteknik, och ljudavdelningen som behöver ström till ljudtekniken, görs en ritning
över vilka uttag som behövs, vilken strömstyrka som behövs i dessa och var de skall vara
placerade.
Byggcentraler är mycket användbara för att fördela strömmen från en kabel till flera
förbrukare samt omvandla 3-fas till 1-fas. De flesta byggcentraler har en (eller flera) inbyggda
jordfelsbrytare som skyddar alla utgångar undantaget vidarematningen.
Enligt starkströmsföreskrifterna måste alla uttag under 16A vara skyddade av en
jordfelsbrytare med högst 30mA märkutlösningsström. Detta innebär exempelvis att vanliga
schuko uttag i en dimmer eller i en byggcentral måste vara skyddade av en jordfelsbrytare.
Det är viktigt att okulärbesiktiga utrustningen före inkoppling. Speciellt om utrustningen är
inlånad då den som regel är gammal och sliten. Gummikablar och kontaktdon i plast åldras
fort och kan utgöra en elsäkerhetsrisk.
Tänk på att de flesta jobb kräver behörighet.
Planering ljusteknik
Ljusavdelningen skapar tillsammans med ljusdesigners ljusriggen utifrån de dokument som
finns. Ibland skapar ljusavdelningen egna listor över hur kopplingen gjorts. Ljusavdelningen
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
går igenom och servar vid behov ljusutrustningen innan den ska sättas upp. Behöver det
beställas reservdelar eller hyras in utrustning är det under förproduktionstiden detta ska göras
eller planeras. Ljusbordsoperatören (ljusmästaren) ska tids nog skapa listor över passningar
(cuer) som han eller hon sedan använder som körschema under föreställningarna.
Planering ljudteknik
Under förproduktionsarbetet gör ljudavdelningen precis som ljus- och scenavdelningen
ritningar över utrustning och listor över passningar (cuer). Ofta har ljudavdelningen en del
arbete i ljudstudio med att skapa ljudeffekter.
Planering av rigg
På en teater där riggen modifieras väldigt lite mellan olika produktioner görs ofta
riggdesignen av scenavdelningen.
Vid andra typer av evenemang utförs ofta riggdesignen av en riggare. En stor del av riggarens
jobb sker under förproduktionen då riggen skall utformas så att den är lätt att
bygga, funktionell och anpassad efter de behov som ljus-, ljud och scentekniken har.
Ordentliga ritningar samt fotografier kombinerat med ett eller flera besök i lokalen ligger till
grund för hur riggen utformas. Detta resulterar så småningom i en riggplot (se fig. 18) där
flygpunkterna är markerade med både position och belastning. Eftersom flygpunkterna sällan
finns där de behövs så är det vanligt att riggaren använder två punkter som går ihop i en
gemnsam hängpunkt, en s.k. bridle. Belastningsberäkningar måste göras för att bestämma typ
av tross samt antalet flygpunkter som behövs för en viss last. Om bridles används måste
beräkningar göras för att bestämma längden och belastningen på respektive ben samt vinkeln
mellan benen.
Fig.18 Riggplot.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Förebyggande säkerhetsarbete
Det förebyggande säkerhetsarbetet är en viktig del av förproduktionen. Att utse en
säkerhetsansvarig och eventuellt en säkerhetsgrupp med representanter från olika delar av
organisationen bör ske tidigt i produktionen. Den säkerhetsansvarige måste tidigt definiera
vilka speciella risker som finns i lokalen och hur man skall jobba för att minska eller
eliminera dessa.
Skyddsrond
En första skyddsrond med representanter från ensemblen och teknikerna samt den
säkerhetsansvarige bör utföras innan första repetitionen på scen. Därefter bör det göras en ny
skyddsrond vid större ombyggnationer på scenen eller i lokalen. Innan publiken får tillträde
till lokalen för första gången bör det genomföras en skyddsrond där de publika ytorna
kontrolleras i detalj. Inför skyddsronderna bör det finnas ett protokoll med olika risker som
skall kontrolleras. Efter en skyddsrond sammanställs alla brister och risker och distribueras
därefter till alla berörda.
Arbetsmiljö
Att redan i förproduktionen planera för att få en bra arbetsmiljö sparar inte bara tid utan
minskar dessutom risken för olyckor. Det är dessutom så att en förening eller skola jämställs
med vilken annan arbetsgivare som helst och kräver samma förebyggande arbetsmiljöarbete.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 skall
alla arbetsgivare bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för alla verksamheter oavsett plats
och omfattning. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår arbetsgivarens arbete med att
undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i
arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1 2§).
I arbetet med att sätta upp en kulturproduktion finns många situationer då det finns risk för
ohälsa och olycksfall i arbetet, exempelvis arbete på hög höjd, lastning och lossning av
lastbilar och installation av tillfälliga elanläggningar. Genom att alla arbetstagare har den
utbildning som situationen kräver, rätt utrustning och är medvetna om de risker som finns så
minskas risken för olycksfall.
Även saker som att arbetsytor skall finnas på rätt höjd och att bullernivån skall ligga inom
rimliga gränser är sådant som skall ingå i arbetsgivarens undersökande och uppföljande
arbetsmiljöarbete.
Planering av Brandskydd
Det är ägaren till lokalen och arrangören av en tillställning som har ansvaret att gällande
brandskyddsregler följs. Detta innebär att en person i organisationen måste vara
brandskyddsansvarig. Lämpligen är det den säkerhetsansvarige som även är
brandskyddsansvarig. Om lokalen rymmer fler än 150 personer finns det särskilda
bestämmelser (se bilaga 1) som man måste ta hänsyn till.
Det är viktigt att redan under förproduktionen planera för att få plats med utrymningsvägar,
nödutgångar och handbrandsläckare. Det är bra att ta kontakt med brandkåren i din kommun i
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt kan ni tillsammans med brandkåren föra en dialog
kring hur brandskyddet skall utformas.
Eftersom det är ägaren till en lokal samt arrangören av en tillställning som har ansvaret för att
nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skador
till följd av brand är ett ordentligt genomfört brandskyddsarbete av stor vikt.
Systematiskt brandskyddsarbete
Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett organiserat och strukturerat sätt
planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet i en
organisation. Skolor, institutioner, industrier m.fl. är skyldiga att bedriva ett systematiskt
brandskyddsarbete, men även under en kortvarig produktion är det givetvis bra att bedriva
brandskyddsarbetet på ett organiserat och strukturerat sätt. Nedan är ett exempel från Malmö
Brandkår på hur det systematiska brandskyddarbetet kan utformas. Exemplet är väldigt
allmänt hållet och riktar sig inte till någon speciell verksamhet. Innehållet måste därför
anpassas till den specifika verksamheten.
Systematiskt brandskyddsarbete kan delas in i 7 steg:
1. Ansvar
Tydliggör ansvaret. Vem är brandskyddsansvarig?
2. Organisation
Vilka personer ingår i brandskyddsarbetet?
3. Utbildning
Personalen behöver utbildning för att organisationen ska fungera.
4. Instruktioner och rutiner
Finns regler för rökning, svetsning och andra brandrisker? Ta fram rutiner för detta!
5. Dokumentation
Ett bra brandskydd behöver dokumenteras, i vissa fall på en enkel ritning, i flera fall i en
utförligare brandskyddsdokumentation.
6. Drift och underhåll
För att brandskyddet ska fungera behöver det underhållas, exempelvis prov av brandlarm,
rökluckor etc.
7. Kontroll och uppföljning
För att bibehålla säkerhetsnivån måste såväl brandskydd som dokumentation kontrolleras och
följas upp regelbundet.
Omfattningen och nivån av brandskyddsarbetet styrs av ett antal faktorer exempelvis typen av
lokal och verksamhetens art och omfattning.
Genom att utgå från exemplet ovan och komplettera med de delar som behövs för den aktuella
verksamheten så kan ett bra brandskyddarbete genomgöras redan i förproduktionstadiet.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Krisorganisation
Vid alla publika evenemang bör det finnas en struktur för hur en eventuell krissituation skall
hanteras. Det kan röra sig om allt ifrån olyckor till en brand eller plötsliga sjukdomsfall i
publiken. Ett dokument bör upprättas som fastställer vem som gör vad i händelse av en
krissituation samt vem som skall underrättas och i vilken ordning. Det är även viktigt att
definiera vem som har befogenhet att utrymma lokalerna. I detta dokument bör även finnas en
lista med viktiga telefonnummer till brandkår, ambulans, polis, fastighetsskötare och andra
som kan vara av intresse.
Polis
För att få ha en offentlig tillställning alternativt en allmän sammankomst krävs ett tillstånd.
Om arrangemanget kräver att offentlig plats används måste det även finnas tillstånd för detta.
Ansökan skickas in till polismyndigheten i ert län och det är givetvis bra att vara ute i så god
tid som möjligt. Om servering av alkohol skall förekomma under arrangemanget kräver detta
ett speciellt tillstånd.
III - Planering och verktyg för marknadsföring, avtal och
schemaläggning
Den administrativa sidan av organisationen har mycket att göra innan premiär. Allt från att
upprätta listor över personal, lägga scheman samt sköta och följa upp budget, med mera.
Planering av marknadsföring
I marknadsföringens förproduktion ingår att utarbeta en grafisk profil som sedan kommer att
användas vid all korrespondens. Att utforma en hemsida samt trycksaker som t.ex. affischer,
program, flyers ingår naturligtvis också i marknadsföringen. Redan nu kan ni börja ta kontakt
med media för att få publicitet. Snart kommer ni börja sälja biljetterna och då är det bra om ni
redan spridit ordet om er uppsättning. Vad gäller all marknadsföring är - tänk på vilken
målgrupp ni riktar er till och hur man når den bäst.
Planering av ekonomin
Det tar ofta lång tid att få pengar till projekt, vare sig det gäller bidrag eller sponsring. Var
därför ute i god tid, räkna med att det tar flera månader att komplettera ansökningar eller
förhandla kring tider och överenskommelser.
Planering – Administration
Andra saker som behöver göras i detta stadium är att utarbeta diverse avtal. Det gäller både
internt med involverade personer i de fall detta behövs men framförallt med yttre parter. Det
är ofta administrationsavdelningen som sammanställer kompletta namnlistor över inblandade.
Det skall tecknas försäkringar för utrustning och personal. Administrationen skall upprätta en
grupp som hanterar biljettförsäljning. Offerter skall krävas in för exempelvis tryckning av
program och affischer och så vidare.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Fig.20 Detaljschema (tid)
Planering av tid
I det här skedet är det dags att börja detaljplanera schema för alla inblandade i organisationen.
Framförallt i ideella projekt är det ofta så att medlemmarna har andra jobb eller åtaganden
som måste gå före produktionen. Desto tidigare man sammanställer och strukturerar upp dessa
”hinder” desto snabbare ser man var det kan bli problem med personalresurserna. Att göra
denna struktur kan vara viktig till exempel vid utformandet av arbetsgrupper. En grupp där
inte alla kan närvara den mesta tiden är ofta ingen välfungerande grupp. Detta för att det blir
svårt med kontinuitet och intern dialog.
Ett bra sätt att göra ett detaljschema är att likt Gantt-schemat ställa upp personer på den ena
axeln och dagar på den andra. Sedan markerar ni exempelvis bort de dagar där folk har
förhinder. Tillsammans med Gantt-schemat ni gjorde tidigare kan ni nu lätt se hur ni kan
planera in olika händelser och deras varaktighet i detaljschemat. Tänk på att vissa saker inte
kan ske samtidigt utan att störa varandra, med följd att båda tar längre tid än planerat.
Synergieffekten av denna typ av problem kan bli mycket olycklig, lägg därför alltid med lite
marginaler för problem i schemat.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Del 4
Inlastning, uppsättning och uppföljning
Nu tar nästa del av produktionen vid. Denna del börjar med att ni får tillträde till lokalen. Det
är här du kommer att använda den förståelse och de verktyg som du nu har skapat för
produktionen. Det vill säga de dokument vi tagit upp genom skriften som är viktiga för att
hjälpa till med förståelse och dialog mellan de olika rollerna och avdelningarna.
Naturligtvis kommer ni att stöta på mångahanda problem som inte går att förutse.
Förhoppningsvis har ni dock genom att planera möjliggjort plats för tid och energi till
handlingsutrymme för ändrade omständigheter genom att komma väl rustade in i lokalen. Vi
vill också förespråka att ha uppföljning av någon form efter det att ni är färdiga med
produktionen. Detta för att kunna skapa er egen kunskapsproduktion i hur er organisation bäst
arbetar i projekt.
Vi har försökt att följa den struktur som följer de naturliga processerna. Där de olika delarna
speglar de olika stadierna av projektet. Detta för att man mer eller mindre ska kunna bläddra
sig genom boken allt efter projektets utveckling. Vi hoppas att det kan stödja er att nyttja era
mänskliga, materiella och finansiella resurser på ett planerat och organiserat sätt. Så att ni
lyckas med att genomföra er idé till verklighet med med god struktur, minskad tidsåtgång och
kostnad.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Bibliografi
Böcker med tyngdpunkt på design
Condee, William F.: Theatrical Space: A Guide for Directors and Designers, Scarecrow Press, 1992
Mycket intressant bok som går igenom olika scentypers (ex. proscenieteater osv.) för- och
nackdelar.
Fraser, Neil.: Stage Lighting Design: A Practical Guide,Crowood Press, 1999
En bra bok om ljussättning på en nivå lite över det grundläggande. Neil skiljer sig från den
förhärskande zonindelningsteorin om hur ljuset skall sättas. Framförallt när det gäller
mindre ljussättningar med ett litet antal strålkastare.
Gilette, G.: Theatrical Design and Production, Fourth Edition, McGraw Hill, 1992
Ett amerikanskt uppslagsverk som tar upp alla de konstnärliga delarna av scenbilden i en
produktion. Många trevliga avsnitt som går lite djupare i designprocessen än det allra mest
grundläggande.
Howard, Pamela: What is Scenography?, Routledge, 2002
Personlig bok med akademisk inriktning om scenografins roll. Mycket inspirerande.
Ingham, R. och Covey, L.: The Costume Designers Handbook Second Edition, 1992
Bra amerikansk bok om kostymdesign. Tar upp alla stadier i processen och lite om hur
arbetsmarkanden kan se ut (i USA).
Irwin, Polly: Directing for the stage, RotoVision, 2003
Ett praktverk med mycket fina bilder och underhållande texter.
McAuley, Gay: Space in Performance: Making Meaning in the Theatre, Michigan Press, 1999
Mycket bra bok om rummets påverkan på föreställningen och publiken. Gay går igenom
allt från teaterns placering i staden och hur entrén ser ut till hur skådespelarnas plats i
teaterlokalen påverkar spelet och om hur ljus eller frånvaro av ljus i salongen påverkar
uppsättningen.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Pilbrow, Richard: Stage Lighting Design: the art, the craft, the life, Design Press, 1997
Så nära man kan komma ett uppslagsverk vad gäller ljussättning ur amerikanskt
perspektiv. Första delen tar upp teori och praktik. Andra delen består av en mängd
intervjuer med ljusdesigners. Där de får berätta om sitt liv med ljuset som arbetsfält.
Reid, Francis: Discovering Stage Lighting, Focal Press,
Praktisk handbok med grundläggande men bra övningar i ljussättning.
Sällström, Pehr: Goethes färglära, Kosmos Förlag, 1996
Pehr skrev förordet till en nu slutsåld komlett utgåva av Goethes färglära. Här har ni
chansen att ta del av denna kunskap i ett komprimerat format. Mycket intressant läsning
för alla som har färgerna som en del av sitt intresseområde eller arbetsfält.
Böcker med tyngdpunkt på teknik
Fitt, B och Thornley, J.: Lighting Technology: A Guide for the Entertainment Ind. ,Focal Press 1997
En teknisk ”bibel” över teori och praktik vad gäller ljus för scen.
Higgs, Chris, An Introduction to Rigging In The Entertainment Industry, ETP*, 2002
En bok som till största delen handlar om de lagar och regler som finns i Storbritannien.
Efterföljaren ”Rigging for Entertainment…” från 2003 är betydligt bättre.
Higgs, Chris, Rigging for Entertainment: Regulations and Practice, ETP*, 2003
En mycket bra riggbok med både teori och en hel del praktiska exempel. Kapitel 6 som
handlar om hur man gör ett bra riggjobb från början till slut är ett riktigt guldkorn.
OISTAT, Theatre Words, OISTAT, 1996Lexikon över teatertekniska termer. Finns i flera varianter som täcker olika delar av
världen.
Shelley, Steven Louis: A Practical Guide To Stage Lighting, Focal Press, 1999
Handgriplig amerikansk bok med allt utförliga beskrivningar i allt vad en ljusdesigner kan
tänkas behöva göra. Mycket läsvärd men kanske nitisk i överkant. Många utförliga
beskrivningar så den går att läsa även om man inte är så insatt. Författaren har även lagt
med egna berättelser och tips från branschen.
Simpson, Robert S.: Lighting Control - Technology and Applications, Focal Press, 2003
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
En “bibel” för den som vill lära sig allt om ljusteknik med tyngdpunkt på fysik och teknik.
Ett stort plus för de hundratals bilder och illustrationer som finns i boken.
Van Beek, Marco, Electrical Safety For Live Entertainment, ETP*, 2004
En bok om elektricitet för live-bruk. Det känns väldigt mycket Rock n´roll och boken är
helt avsedd för brittiska lagar och förhållanden. Kan vara intressant som upplagsverk.
*Entertainment Technology Press
Böcker med tyngdpunkt på administration
Elmgren, Bo: Mötesteknik, Bilda Förlag, 2001
Grundläggande häfte om mötesteknik. Bra att gå igenom när ni ska bilda förening.
Jacobowsky, Bengt: Projektekonomi i verkligheten, Konsultförlaget AB, 1991
Akademisk bok med mycket bra teorier kring hur man når en god ambitionsnivå och
personalhushållning i sitt projekt.
Kull, Gustaf: Teaterproduktion, Liber AB, 1997
Mycket enkel och tunn bok kring det allra mest grundläggande inom teatern.
Kurtson, Susanne: Sök projektpengar, Bilda Förlag, 2001
Bra häfte som förutom projektplanering även inspirerar till att söka bidrag och sponsorer.
Lööw, Monica: Att leda och arbeta i projekt, Liber Ekonomi, 2003
Praktiskt lagd handbok i projektkunskap med inriktning mot ledningsrollerna. Riktar sig
inte mot något speciellt område utan är kanske lite väl allmänt hållen.
Stern, Lawrence: Stage Management Sixth Edition, Allyn and Bacon, 1997
Lite föråldrad men ändå intressant bok som sätter en superambitiös stage manager i
centrum av produktionen. I Sverige finns är denna position uppdelad på flera inklusive
exempelvis inspicienten.
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Föreskifter
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 1999
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete,
SRVFS 2004:3
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Förteckning över bilagor
1. Brandskyddsregler för lokaler för mer än 150 personer
2. Gruppkontrakt
3. Åtgärdsplan
Bilaga 1-13 sidan 21-ff
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................... 1
Del 1 ........................................................................................................................................... 2
Personal och arbetsfördelning .................................................................................................... 2
I – Personal................................................................................................................................. 3
Styrgrupp................................................................................................................................ 3
Projektledare........................................................................................................................... 3
Projektgrupp ........................................................................................................................... 3
Teknisk koordinator ........................................................................................................... 3
Konstnärlig ledare .............................................................................................................. 3
Musikalisk ledare ............................................................................................................... 3
Producent............................................................................................................................ 4
Referensgrupp ........................................................................................................................ 4
II – Vem gör vad? ...................................................................................................................... 4
Konstnärlig personal .............................................................................................................. 5
Regissör.............................................................................................................................. 5
Koreograf ........................................................................................................................... 5
Scenograf............................................................................................................................ 5
Ljusdesigner ....................................................................................................................... 6
Kostymören ........................................................................................................................ 6
Mask / Peruk....................................................................................................................... 6
Dirigent............................................................................................................................... 6
Ljuddesigner....................................................................................................................... 6
Rekvisitör ........................................................................................................................... 7
Dramaturg........................................................................................................................... 7
Ensemble ............................................................................................................................ 7
Teknisk personal .................................................................................................................... 7
Scen .................................................................................................................................... 7
Ljus..................................................................................................................................... 7
Ljud .................................................................................................................................... 7
Inspicient ............................................................................................................................ 8
Verkstad och ateljé ............................................................................................................. 8
Administrativ personal ........................................................................................................... 9
Producent............................................................................................................................ 9
Marknadsföring .................................................................................................................. 9
Personalansvarig............................................................................................................... 10
Administration.................................................................................................................. 10
Turnéläggare..................................................................................................................... 10
Transportansvarig............................................................................................................. 10
Del 2 ......................................................................................................................................... 11
Projektplanering ....................................................................................................................... 11
I – Driva projekt ....................................................................................................................... 12
Bilda förening?..................................................................................................................... 12
Projektprocessen................................................................................................................... 12
Mötesteknik.......................................................................................................................... 14
Söka projektpengar och bidrag............................................................................................. 14
Sponsorer.............................................................................................................................. 14
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1
Delegering ............................................................................................................................ 14
Delprojektgrupper (lodräta led i organisationsschema) ....................................................... 15
II – Definiera parametrarna ...................................................................................................... 15
Definiera kontraktet – vem skall göra vad ........................................................................... 15
Definiera även parametrarna med tanke på begränsningar .................................................. 15
Del 3 ......................................................................................................................................... 18
Förproduktion........................................................................................................................... 18
I – Planering och verktyg för utförandet .................................................................................. 18
Planering av scenbilden........................................................................................................ 18
Planering av scenografi .................................................................................................... 19
Planering av ljus ............................................................................................................... 21
Planering av kostym ......................................................................................................... 25
Planering av mask/peruk .................................................................................................. 25
II - Planering och verktyg för teknik och säkerhet................................................................... 25
Planering av el...................................................................................................................... 25
Planering ljusteknik.............................................................................................................. 25
Planering ljudteknik ............................................................................................................. 26
Planering av rigg .................................................................................................................. 26
Förebyggande säkerhetsarbete ............................................................................................. 27
Skyddsrond....................................................................................................................... 27
Arbetsmiljö....................................................................................................................... 27
Planering av Brandskydd ................................................................................................. 27
Systematiskt brandskyddsarbete ...................................................................................... 28
Krisorganisation ............................................................................................................... 29
Polis.................................................................................................................................. 29
III - Planering och verktyg för marknadsföring, avtal och schemaläggning............................ 29
Planering av marknadsföring ........................................................................................... 29
Planering av ekonomin..................................................................................................... 29
Planering – Administration .............................................................................................. 29
Planering av tid................................................................................................................. 30
Del 4 ......................................................................................................................................... 31
Rapportavslutning - ............................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Inlastning, uppsättning och uppföljning................................................................................... 31
Personliga reflektioner ....................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bibliografi ................................................................................................................................ 32
Böcker med tyngdpunkt på design ................................................................................... 32
Böcker med tyngdpunkt på teknik ................................................................................... 33
Böcker med tyngdpunkt på administration ...................................................................... 34
Föreskifter ........................................................................................................................ 35
Förteckning över bilagor .......................................................................................................... 36
Bilaga 1-3 ............................................................................................................................
Handbok i Förproduktion av P. Friberg och H.C. Roupe, Rev. 1