Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

2015- 06- 11
SID 1/5
Beslut om förändring strukturersättning i
Vallentuna kommun
Alla elever har rätt till en likvärdig skola. De ekonomiska medlen ska fördelas med hänsyn till
elevernas olika förutsättningar och behov. Med tillägget i skollagen 2014 förtydligas att
kommunen som finansiär ska beakta skillnader i elevernas behov. En socioekonomisk ersättning
kan vara ett sätt att beakta skillnaderna i behov. Vallentuna kommun har sedan tidigare en
socioekonomisk fördelning i egen modell kallad strukturbidrag. I detta förslag ändras
fördelningsmodellen till en statistisk modell som används av flera kommuner dessutom ändras
namnet till strukturersättning.
Beslut att ta i nämnd
o
o
o
o
o
o
Byta modell
Del av total resursfördelning i modellen för socioekonomi = strukturersättning
Grad av omfördelning
Nyinvandring i egen modell
Övergångslösning
Glesbygdsstöd, eget ärende i kommande nämnd
Viken modell för fördelning i Vallentuna kommun
Vallentunas nuvarande modell som är egenhändigt framtagen tar hänsyn till två socioekonomiska
begrepp, föräldrars utbildningsbakgrund i två steg och nyinvandring i två steg
Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en modell, riksmodellen, för att skatta hur behoven
varierar mellan skolor i en kommun. Det är en statistisk modell för att beräkna skillnaderna i
behov hos olika skolors elevgrupper relativt övriga skolors elevgrupper. Modellen beräknar inte
enskilda elevers behov den säger heller inget om den absoluta storleken på behoven.
”Prognostiserad risk” används som ett sätt att skatta behov. Ny statistik ska tas ut från SCB inför
varje nytt kalenderår och beslut om strukturersättning.
*Förvaltningens förslag till beslut är att använda riksmodellen från SCB från och
med första januari 2016.
Riksmodellen tillämpad på Vallentunas skolor
En lista med personnummer på Vallentunas elever skickades till SCB i september 2014 och SCB
tog genom dessa fram skolornas socioekonomiska sammansättning. Sedan tillämpades
riksmodellen på dessa. Variationen mellan skolorna uttrycks som indexvärden där genomsnittet
för Vallentuna är 1 och skolor vars elevgrupp har ett större behov har ett indexvärden över 1 och
skolor med behov som är mindre än snittet har ett indexvärde mindre än 1.
Socioekonomiskt index enligt riksmodellen har beskrivits på två sätt i Boels rapport, dels
tillämpning rakt av och dels tillämpning som om ingen elev nyligen har invandrat. Dessa elever
ersätts då i en egen modell som beskrivs senare.
VERKSAMHETENS NAMN
SID 2/5
Del av total resursfördelningen i modellen för strukturersättning
Den totala resursfördelningen består av tre delar, grundpeng per elev med olika belopp beroende
på verksamhet och årskurs, tilläggsbelopp och socioekonomisk del alltså strukturersättning.
Hur fördelningen mellan dessa ska vara finns ingen specifik lagstiftning kring men kommunen
som finansiär ska beakta elevernas olika förutsättningar och behov. Kommunen ska kunna ge
extra belopp till enskilda elever med extraordinära stödbehov efter prövning.
Genom att förändra resursfördelningen så att mer medel fördelas ut till skolorna via
strukturersättning och mindre via tilläggsbelopp till enskilda elever ger man rektorerna en större
frihet att hantera resurserna inom sin skola. Rektorerna kan bygga sin organisation på stabilare
grunder och mindre tid kan läggas på administration av söknings- och beslutsförfarande.
Tabellen visar procentfördelningen av Vallentunas totala resursfördelning för grundskola,
fritidshem och förskoleklass. Förskola och särskola omfattas inte av förändringen. Kommunen
bör sträva mot att fördela mer i strukturersättning till skolorna än i tilläggsbelopp till enskilda
elever. Dock förändras inte det fasta tilläggsbeloppet som avser SU-grupperna. Omfördelningen
från tilläggsbelopp till strukturersättning blir då 17% av det totala omfördelningsbara beloppet.
*Förvaltningens förslag till beslut är att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från
och med 2016.
Total resursfördelning
grundskola och F-klass
Nyvarande
andelar
Grundpeng F-9
Strukturbelopp
Tilläggsbelopp rörlig del
Tilläggsbelopp fast del SU-grupper
ca 12 mnkr
strukturbidrag
skola F-9
tilläggsbelopp
ca 36 mnkr
särskilda
undervisning-
ca 60 mnkr
Omfördelning
tilläggspeng/strukturers.
84%
3%
7%
6%
omfördelningsbar del
ca 48 mnkr,
inkl 14 mnkr
för särskolan
strukturersättning
ca 20 mnkr
skola F-9 ca 28 mnkr
särskilda
undervisning-
tilläggsbelopp
grupper ca 24 mnkr
grupper ca 24 mnkr
volymstyrd peng
volymstyrd peng
(gru+f-klass+fth)
(gru+f-klass+fth)
ca 395 mnkr
ca 395 mnkr
föskola ej med, har
f.nv. ej strukturers.
VERKSAMHETENS NAMN
84%
4%
6%
6%
ca 52 mnkr
SID 3/5
Grad av omfördelning
Strukturersättningen kan viktas på olika sätt. Kommunens genomsnitt av ”elever som riskerar att
inte nå målen” ger index 1, skolor med färre ”riskelever” får ett lägre index och skolor med fler
”riskelever” får ett högre index.
Tabellerna nedan visar visas hur många kronor per elev som läggs till strukturersättning med en
insats på 20 mn.kr. Summan fördelas sedan ut efter vilket index skolan har och beroende på var
man sätter gränsen för omfördelning.
Kronor
Totalt
Indexmodell
18 266 000
För nyinvandrade
Summa
Per elev
3 979
1 734 000
378
20 000 000
4 356
En jämförelse per skola som visar utdelning av totalt 20 mn.kr i strukturersättning i två olika
viktningar/index och i jämförelse med Vallentunas nuvarande modell.
Nyanlända är inte med utan beräknas i egen modell.
Används det högre indexet så får färre skolor ett högre belopp för sin socioekonomiska struktur
och fler skolor får ett minskat belopp eller ingenting alls.
*Förvaltningens förslag till beslut är att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning.
Grupp av skolor
Kommunala
skolor i V-tuna
Skola
Index
Kronor totalt/skola 18,3
mn.kr
Index-värde Index-värde
över 0,89
över 0,78
Summor i
Summor i
tkr
tkr
Nuvarande 12,5
mn.kr
Nuvarande
struktur-bidrag i
tkr
Bällstabergsskolan
500
0,85
673
0
1 220
Ekebyskolan
Gustav Vasaskolan
358
1,34
3 646
5 046
2 428
178
0,91
442
153
400
Hammarbacksskolan
Hjälmstaskolan
464
1,14
3 024
3 615
2 224
300
0,94
897
519
942
Karbyskolan
Karlbergsskolan
316
1,09
1 772
1 969
2 062
236
1,05
1 146
1 165
251
428
Kårstaskolan
Lovisedalsskolan
Fristående
skolor i V-tuna
Antal
elever
sept
2014
89
1,09
500
556
558
0,80
214
0
246
Ormstaskolan
SU-grupper
461
0,98
1 733
1 407
1 728
106
1,52
1 424
2 085
Vall. Friskola
175
0,88
329
0
61
1,07
320
343
36
0,96
863
577
421
Vall. Int..Montessorisk.
Vittraskolan i V-tuna
VERKSAMHETENS NAMN
127
SID 4/5
Skolor utanför
kommunen
Adolf Fredrik i Sthlm
11
0,55
0
0
Internat.engelska Täby
Kunskapsskolan
122
0,91
300
99
55
0,86
79
0
Nya tidens mont Täby
Näsbydalskolan Täby
21
0,86
30
0
47
0,77
0
0
Skolhagenskolan Täby
Tyska Skolan i Sthlm
81
0,87
132
0
18
1,00
72
63
668
668
Övriga (60 enheter)
Alla elever från Vallentuna
168
-
4 591
1,0
18 266
18 266
12 511
3 566
1,02
15 471
16 516
resursklasser ej med
502
0,94
1 513
920
584
1 282
831
Kommunala skolor inkl. SU-grupper
Fristående skolor i Vallentuna
Skolor i andra kommuner
11 927
523
0,94
Ersättning för nyanlända i grundskolan i egen modell
Tid sedan invandring – Extra ersättning första tre åren- halvering för tredje året
Ursprungsland – Lägre/ högre ersättning beroende på fattigt eller rikt land (HDI)
Årskurs vid skolstart i Sverige – Lägre ersättning ju tidigare årskurs
Ersättning för nyanlända kan göras som en individuell skattning av varje elevs behov. Det är en
mer resurs- och tidskrävande lösningen men ger i gengäld en mer specifik bedömning. Ersättning
för nyanlända kan också göras genom en modell där man delar in länder efter fattiga och rika och
klassar in eleverna efter årskurs och hur länge sedan de anlänt till Sverige. Man utgår från ett
grundbelopp för nyanlända som sedan viktas beroende på från vilket land man kommer och i
vilken årskurs man börjar. Beloppet halveras efter två år (24 månader). Grundbeloppet för
nyanlända bör beslutas om samtidigt som resterande strukturersättning.
*Förvaltningens förslag till beslut är att använda HDI med grundbelopp och
viktning som modell.
Exempel på viktning
Från land med lågt eller
medel HDI
Från land med högt eller
mycket högt HDI
VERKSAMHETENS NAMN
Årskurs vid
invandring
Åk F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
Åk F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
månad
1-24
0,6
0,8
1,0
0,2
0,3
0,4
månad
25-36
0,3
0,4
0,5
0,1
0,15
0,2
SID 5/5
Exempel på grundbelopp
Från land med lågt eller
medel HDI
Från land med högt eller
mycket högt HDI
Årskurs vid
invandring
Åk F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
Åk F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
månad
1-24
54 000
72 000
90 000
18 000
27 000
36 000
månad
25-36
27 000
36 000
45 000
9 000
13 500
27 000
Införande av ny modell direkt eller på fler år
Beroende på hur stora minskningar i ersättning vissa skolor får med ny modell kan det eventuellt
fasas in över tid. Till exempel att förändringen tas i etapper över fler år. Väljer man att ta
förändringen på fler år så bör man inte ta in ny statistik under den tiden. En annan variant är att
låta höjningarna slå igenom helt första året medan minskningarna tas i etapper, eventuellt från
den totala strukturersättningen om det inte kan finansieras på annat sätt.
På samma vis kan kommunen överväga om det ska finnas en begränsning i hur mycket
ersättningen får minska från ett år till ett annat vid varje nytt statistiktillfälle.
Vallentuna kommun har redan fasat in en förändring i den gamla modellen för strukturbidrag
som gör att skillnaderna blir mindre till de nya beloppen i den nya modellen.
*Förvaltningens förslag till beslut är att riksmodellen införs fullt ut från och med
första januari 2016.
Glesbygdsstöd
Förslag på regelverk för glesbygdsstöd kommer som ett eget ärende till nämnden under hösten
2015.
Pia Kron
Ekonom
Barn- och ungdomsförvaltningen
Vallentuna kommun
VERKSAMHETENS NAMN