Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
1 (19) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola 2 (19) Upprättad Jan 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten 3 (19) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola ● Blåsippan 1-3 år ● Vitsippan 1-3 år ● Ekorren 3-5 år ● Igelkotten 3-5 år Vår vision Hasselbackens förskola skall vara en välkomnande plats där alla barn och vuxna ska känna sig trygga och glada och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn ska känna sig delaktig i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Vi vuxna ska även vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självfötroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är allas barn. 4 (19) Planen gäller från Jan 2015 Planen gäller till Januari 2016 Ansvariga för planen Personalen på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa Bydell. Barnens delaktighet I det dagliga arbetet samt vid olika aktiviteter i samlingar och samtal med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna får ta del av och diskutera planen vid föräldramöten. Personalens delaktighet I det dagliga arbetet, avdelningsmöten, personalmöten, kvalitetsdagar. Förankring av planen Personalen arbetar kontinuerligt i vardagen med likabehandlingsfrågor, samt har den som en stående punkt på sina avdelningsmöten och vid vissa APT. Föräldrarna får ta del av planen på inskolningssamtal och föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa på varje avdelning och på förskolans hemsida. 5 (19) Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom kontinuerliga diskussioner, reflektioner och uppföljningar i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal på Hasselbackens förskola och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Inga kränkningar har anmälts eller utretts under 2014. Arbetet med Kanin och Igelkott och dess metoder samt kamratstund och veckans kompis, har varit framgångsfaktorer i det främjande arbetet. I den dagliga verksamheten ser vi att barnen använder verktygen utifrån vårt värdegrundsarbete. Utifrån kartläggningar som sociogram och vem leker vart ute och inne har lärmiljöer och grupperingar förändrats. Gemensamma diskussioner på APT behöver följas upp och planeras bättre för att få ökad effekt. Pedagogerna har tagit del av Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast December 2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas. 6 (19) Arbetet sker kontinuerligt under året. Avdelningarna kartlägger händelser och upprättar åtgärdsplaner som dokumenteras och samlas ihop inför kommande revision under december 2015. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslagen och förskolechef på Hasselbackens förskola. Främjande insatser KRÄNKANDE BEHANDLING : Verbal och fysisk Mål: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och lika mycket värda. Alla barn och vuxna ska bemöta och bemötas med respekt. Uppföljning: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Enkätundersökning. Insats: Närvarande vuxna som är goda förebilder och kan fånga upp och reda ut situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med värdegrundsmaterialet Kanin och Igelkott, kamratstund och veckans kompis som bla utvecklar barnens sociala kompetens och ger verktyg som barnen kan använda vid konfliktlösning. Arbeta utifrån fokusområdet öka läsningen för att ge barnen ett rikt språk. 7 (19) KÖN Mål : Alla pojkar och flickor ska ges möjlighet till lika stort inflytande över verksamheten. Uppföljning: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Insats : Uppmuntra och stärka alla barn till att delta i lekar och aktiviteter. Göra medvetna val i lärmiljöer och material som utmanar och skapar nyfikenhet hos barnen utifrån observation och analys. Vi ska läsa mer medveten litteratur för barnen som utmanar de traditionella könsnormerna. Vi ska reflektera med barnen över hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller. All personal kommer att läsa valda delar ur ”En jämnställd förskola” och delta i diskussioner ur normkritiskt perspektiv. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mål : Alla barn ska få det stöd de behöver samt erfara att de gör framsteg, övervinna svårigheter, uppleva att de är en tillgång i gruppen och att få lyckas. Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid samt samtal med föräldrar. Insats: Vi anpassar den fysiska miljön, den pedagogiska verksamheten samt vårt pedagogiska förhållningssätt efter barnens behov. 8 (19) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Mål : Alla barn och familjer ska respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning och öka kunskapen om att det finns olika religioner. Uppföljning : Genom dokumenationer/observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar. Insats : Göra barnen uppmärksamma på olika religioner. Vid inskolning ta reda på vilken religion eller trosuppfattning barnet har. Lyfta fram och göra barnen uppmärksamma på olika religioner. Uppmärksamma olika högtider/traditioner som finns bland barnen/familjerna. SEXUELL LÄGGNING Mål : Alla barn och familjer oavsett föräldrars sexuella läggning är välkommen på vår förskola. Ökad kunskap bland pedagoger. Uppföljning : På avdelningsmöten, reflektionstid och APT/personalmöten reflekterar och diskuterar vi hur vårt medvetande har förändrats. Insats: Kompetensutveckling och reflektion kring oss själva och våra värderingar. Diskussioner i personalgruppen för ökad kunskap. För bemötande av barnet/gruppen Hur säger vi som personal/bemötande. Tex Vem hämtar? (mamma-pappa) Berätta och visa på olikheter i familjer. Läsa böcker där olika familje bilder ingår 9 (19) ETNISK TILLHÖRIGHET Mål : Alla barn ska vara välkommen till förskolan och vara stolta över sitt ursprung oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Insats : Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras ursprung.Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som förekommer på vår förskola. Erbjuda böcker, sånger och dataprogram, tex ”Pino” på olika språk, spel mm. Arbeta med flaggor, kartor och hälsningsfraser. Använda oss av tecken som stöd. Använda vårdnadshavarnas kunskaper som en tillgång i arbetet. ÅLDER Mål: Skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder. Uppföljning: Följs upp genom diskussioner och reflektioner med barnens behov och intresse i centrum. Insats: Ha lärmiljöer och grupper där alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan, jag vill, jag vågar. 10 (19) BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET Mål: Alla barn ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta i verksamheten Uppföljning: Genom att kontinuerligt dokumentera Insats: Anpassa miljöerna efter behovet och ha pågående diskussioner i arbetslaget. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola Förskolechef: Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året. Kartläggningsmetoder Observationer, dokumentation och diskussion. Föräldra och barnenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 11 (19) Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar och observerar verksamheten barnen i den dagliga verksamheten. Föräldrarna genom samtal och enkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer, dokumentation och diskussion. Resultat och analys FÖREBYGGANDE KRÄNKANDE BEHANDLING Mål: Alla barn ska känna sig trygga och delaktiga i gruppen och leken. Ingen kränkande behandling ska förekomma på förskolan. Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Enkätundersökning . Åtgärd: Närvarande vuxna som är goda förebilder, kan fånga upp och reda ut situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med materialet Kompis som tränar barnens sociala kompetens och hjälper till med konfliktlösning. Delar barnen i mindre grupper. Motivera åtgärd : För att alla barn ska känna sig trygga och delaktiga i förskolan. 12 (19) KÖN Mål : Alla barn ska känna sitt eget värde som person oavsett kön. Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Åtgärd : Uppmuntra och stärka barnen att kunna säga stop och nej, bla genom tema arbetet: Kanin och Igelkottt. Motivera åtgärd : Flera barn som har svårt att säga nej och stop. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mål : Alla barn ska kunna delta i vår verksamhet Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar . Åtgärd : Anpassa aktiviteter så att alla kan delta. Arbeta nära tillsammans med barnet för att se vilka behov de har. Motivera åtgärd : För att kunna anpassa så att alla barn kan delta i vår verksamhet. RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Mål :Öka kunskapen om våra religioner, traditioner. 13 (19) Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar. Åtgärd : Uppmärksamma vår olika traditioner och högtider som förekommer på förskolan. Motivera åtgärd : För att på ett lustfyllt sätt uppmärksamma våra olika ursprung. SEXUELL LÄGGNING Mål : Ökad kompetens hos personalen. Uppföljning : På personalmöten och arbetsplatsträffar. Åtgärd : Kompetensutveckling för personalengenom bla. diskussioner. Motivera åtgärd : Ökad kompetens hos personalen ökar förståelsen och kompetensen för att möta olika människor. ETNISK TILLHÖRIGHET Mål: Alla barn ska vara välkommen till förskolan oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning : Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Åtgärd : Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras ursprung.Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter. 14 (19) Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som förekommer på vår förskola. Sätta upp kartor och flaggor. Motivera åtgärd: Alla barns ska kunna delta i vår förskolas verksamhet Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola Förskolechef: Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året. Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt skollagen (20110:800) kap6 §10 När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechef tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning 15 (19) görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Förskolechefen är ansvarig för utredning och dokumentation. Förskolechef kallar berörd personal till uppföljnings möte. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa Bydell. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. 16 (19) Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs. Vårdnadshavaren informeras om ev kompletteringar Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef har uppföljningsmöte utifrån åtgärdsplanen. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev orsak till kränkning. Dokumentation: görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn då görs den av förskolechefen. Åtgärdsprogram men tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Registreras i LISA 17 (19) Ansvarsförhållande Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola. Förskolechef: Ewa Bydell Begrepp: En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De åtta diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning begränsad tillgänglighet och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering . Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 18 (19) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet av åldersdiskriminering omfattas av alla, unga som gamla. Skyddet mot åldersdiskriminering kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre på grund av ålder. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med bristande tillgänglighet menas att barn/elever med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. 19 (19)
© Copyright 2024