1. No category

Nr 4 – december 2014 | Årgång 19 | Lösnummer: 40:-
Lommaryds-Bladet
Tuffa utmaningar
för lantbrukarna
Andreas Källner i Hultåkra verkar i en bransch med snabba
svängningar. Han är mjölkbonde och ordförande i Lommaryds LRF-avdelning. Just nu
är mjölkpriset nere på en mycket låg nivå efter att ha legat re-
kordhögt så sent som i våras.
Det är också kamp mot byråkratin, bland annat mot de nya
bedömningsgrunderna för lantbruken som kommunens miljöenhet har tagit fram.
sidan 2
Fördelar med att bo på landet
nyheter
3
Allhelgonahelgen – kyrkogårdshögtid och
hemvändarhelg
nyheter
6–10
sidorna 4–5 Nya bedömningsgrunder ska göra det
Riktig julstämning i Vireda
För elva år sedan köpte Niklas och
Theres Eklund fastigheten Gröna
Lund i Vireda. Huset, som då börjat
förfalla, hade en gång i tiden tillhört
Niklas gammelfarfar och gammelfarmor.
nummer 4 – 2014
Sedan Niklas och Theres blev ägare
har huset renoverats och sedan några
år ordnar familjen bland annat julmarknad, en tillställning som lockar
fler besökare för varje år.
sidorna 16–17
enklare
Medborgare vill ha närodlat
Afrika tema på höstfest i Lommaryd
Fibernätet snart klart att ta i drift
Ladugård fick ansiktslyftning
En konsert för världens barn i kyrkan
forum
nyheter
11
12–13
Stefan Edman på miljömässa i Lommaryd
Bildspel om Sköldseryd på trivselafton
kennys kåseri
17
Toppen på knoppen
barnsidan
18
Barnsidan ger tips på julpynt som du kan
göra av saltdeg.
krönika
19
Jul, jul, blommande jul. Sara Adolfsson ger
goda råd inför plantering av julblommor.
evenemang
sista
”
Man ska i möjligaste mån ställa
upp för föreningarna
Klara och Theres Eklund bakom köpmansdisken.
Anne-Louise Björklund,
sidorna 14–15
www.facebook.com/Lommarydsbladet
sidan 2
Fördelar med att bo på landet
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
D
et finns flera fördelar med att
bo på landet. En stor fördel
är förstås friheten. Man är
inte lika beroende av att ta hänsyn till
andra människor på samma sätt som i
ett hyreshus eller villaområde i stan.
En annan fördel är närheten till
skog och mark. Jag brukar ibland säga
att vi som bor på landet har kanske
bättre möjligheter än stadsbor att välja
mellan lantlig stillhet och stadspuls.
Om vi vill uppleva det senare – och
det behöver vi ibland – är det bara att
sätta sig i bilen och köra iväg.
En tredje fördel är – inte desto
mindre – grannarna. Även om vi inte
umgås så tajt känner vi varandra och
tar hjälp av varandra vid behov. Inte
minst brukar det göra sig gällande nu
under den kalla och ofta snöiga årstiden. Tänk när man kör iväg till jobbet
på morgonen i nästan decimeterdjup
snö, och kommer hem på kvällen och
garageinfarten är plogad och fin utan
att man ens behövt be om det! Eller
när man fastnar med bilen i snöyran
och blir dragen loss av en hjälpsam
bonde med traktor.
S
edan finns ju nackdelarna.
Mycket mörker vintertid och
ibland snöiga, hala och osäkra
vägar. Liksom avstånden till affärer
och service som fordrar en viss planering som är naturlig för oss på landet,
men som troligen inte är lika självklar
för de flesta stadsbor.
Långa strömavbrott har vi varit förskonade från de senaste åren. Det som
har irriterat mer är telefonin, men
förhoppningsvis kommer det att återigen bli bättre i och med övergången
till fiber.
Andra orosmoment finns förstås
inför framtiden, till exempel postutdelningen. Även om mycket sköts via
Internet, och kanske än mer i framtiden, känns det som att beroendet av
papperspost fortfarande finns kvar.
Liksom att Lommaryds-Bladet fortsätter att komma i pappersform, vilket vi
vet att många av våra läsare förväntar
sig.
V
i vill gärna uppmärksamma
snälla, vänliga grannar mer
här i Bladet. Om du har någon som du vill ge en eloge till – tveka
inte att höra av dig!
Utgivningsplan 2015
Nummer 1
Nummer 2
Nummer 3
Nummer 4
Manusstopp
20 februari
15 maj
4 september
27 november
Utgivning
6 mars
29 maj
18 september
11 december
Lommaryds-Bladet
Lommaryds-Bladet utkommer med 4
nummer under 2014.
Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby
Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen på Lommaryds sockens landsbygd (postnummer 578 91).
E-post: [email protected]
Samordnare och ansvarig utgivare:
Fredrik Brehmer, 0140-250 52
Internet: www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se. Tidningen finns
tillgänglig som PDF två dagar efter
papperstidningens utdelning.
I det här numret tror vi som vanligt
att det finns en bra blandning på
materialet och mycket som är läsvärt.
Vi uppmärksammar den stundande
julen lite extra med en artikel och en
hel del bilder från julmarknaden i
Vireda. Sara Adolfsson ger lite tips
och råd om plantering av jullökar, och
barnsidan tipsar om jylpynt som man
kan göra av saltdeg.
Trevlig läsning och
god jul!
Fredrik Brehmer
forum
Hör av dig!
Kanske har du en vänlig granne som
du vill uppmärksamma med en ros?
Eller reagerar du med glädje eller
med ilska på något som du läser här
i Bladet eller på något annat? Eller
du kanske har en dikt eller ett matrecept eller en fin bild som du vill dela
med Lommaryds-Bladets läsare?
Skicka det till oss! Du får vara anonym i tidningen om du vill.
Mejla till Forum: [email protected].
Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby. Du
får skriva under signatur, men LommarydsBladet behöver ditt namn och telefonnummer. Vi förbehåller oss rätten att avböja
publicering eller korta ned texter som publiceras.
Prenumeration, utdelning och
annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05.
Annonsprislista finns även på
www.hullaryd.se alt. www.lommaryd.se
Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 150 kr/helår (4 nr).
Bankgiro: 5783-2867
Betalningsmottagare: LommarydsBladet / Hullaryds samhällsförening
Kom ihåg att ange ditt namn och din
adress i samband med inbetalning.
Utges av Hullaryds samhällsförening
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Allhelgonahelgen – kyrkogårdshögtid och hemvändarhelg
ANEBY Att tända ljus på våra gravar är en relativt ung tradition, seden är ifrån början katolsk och har
sedan 1800-talets slut tagit plats i
våra svenska vanor.
Under de första 50 åren av gravljuständning skedde den främst runt
julhelgen och då satt ljusen ofta i en
liten ditsatt gran på graven. Från
1960-talet började allhelgonadagen ta
över denna tradition, dock utan granen och sedan dess har den ökat åtskilligt i omfattning.
Kyrkogårdarna och begravningsplatserna blir tätt besökta under
denna mörka helg och det brinner
tusentals ljus för dem vi har förlorat,
minns och vill hedra. För en del är
det den enda helgen på året som de
besöker sina anhörigas gravar.
Gravsmyckningshelg
Ljuset i sig är en symbol för liv och
hopp, gudomlighet, hur ljuset skall
övervinna mörkret och det har en
stark andlig och rituell betydelse.
Kanske är traditionen att tända ljus
på graven, som förs vidare från generation till genration ett sätt som skapar en gemenskap både framåt och
bakåt i tiden. Där begravningsplatserna är ett ställe som för samman de
olika verkligheterna av livet, där nya
och gamla generationer möts.
Allhelgonahelgen kallades förr i
tiden gravsmyckningshelgen och det
är precis vad vi gör. Vi avlutar årets
växtsäsong med att pryda gravarna
med granris, ljung och ljus och på så
sätt går vi ned i en lugnare period på
begravningsplatserna.
I Danmark är ”pyntegrönt” en stor
tradition där gravarna smyckas med
annorlunda och olika sorters granar i
olika färger och former. Detta har till
och med blivit så viktigt att en del
kyrkogårdsförvaltningar tävlar med
varandra om vem som kan pynta finast.
Öppna kyrkor
Under allhelgonahelgen var flera av
kyrkorna i Aneby pastorat öppna för
meditation, samtal, fika eller bara en
plats att värma sig på. Det var flera
Till vänster: Begravningsplatsen i
Aneby var vackert
smyckad med
många gravljus
och behagligt
guldskimrande
björkar.
Till höger: Askeryds kyrkogård
med flera levande
ljus och marschaller.
3
minnesgudstjänster ibland annat
Lommaryd, Frinnaryd, Vireda,
Aneby, Askeryd och Haurida. Det
bjöds på psalmer till tröst, vacker
sång och kyrkogårdarna var inte bara
smyckade med gravljus utan även
marschaller som strålade i skymningen.
I Aneby var det på Allhelgonaafton
en temadag: Omsorgen om sorgen. I
församlingssalen i Aneby bjöds det på
en utställning om sorgen i ord och
bild. Under Christina Fjordmarks
ledning hade elever ur årskurs 7–9
gestaltat sorgen i olika målningar,
texter och bilder.
Kjell Ram ifrån Hjalmarssons begravningsbyrå berättade om hur våra
gravskick har förändrats och förändras samt hur det är att vara begravningsentreprenör och vilka dilemman som kan prägla yrkesrollen.
Teija Kärkkäinen, psykoterapeut
samtalade med kyrkoherde Peter
Andreasson om hur viktig sorgen är
samt att ha omsorg om sorgen. Temadagen avslutades med en minnesgudstjänst i Aneby kyrka, där det tändes ljus för våra anhöriga.
Text och bild
Sara Adolfsson
4
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Lantbruket en bransch
med snabba svängningar
HULTÅKRA Som lantbrukare och
mjölkbonde lever Andreas Källner i
en tillvaro med snabba svängningar.
Än stiger lönsamheten på produktionen, än åker den ner. Mjölk har
dessutom utmålats som en hälsofara
av många forskare och kossornas gödsel ses som en stor miljöbov som bidrar till den globala uppvärmningen.
Trots motgångarna tror Andreas på
framtiden och räknar med att fortsätta som lantbrukare länge till.
Andreas Källner i Hultåkra är ordförande i Lommaryds lokalavdelning i
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). På
gården har han ungefär 90 mjölkkor
och lika många ungdjur.
2009 tog han över gården efter sin
far och för tre år sedan investerade
han i en ny modern ladugård med
lösdrift och mjölkrobot. Han är en av
de få mjölkbönder som finns kvar i
Lommaryds socken.
– Det tär på dem en efter en, konstaterar han. Man brukar säga att mjölkbondekåren halveras vart tionde år.
Enligt Statistiska centralbyrån har
mjölkdrickandet i Sverige minskat
med 45 procent mellan 1980 och
2013, eller från 162 till 89 liter. Konkurrensen från utlandet har under
senare år också ökat markant. Från att
ha sålt sina produkter på en lokal
marknad påverkas mjölkbönderna
numera av världsmarknaden.
Låg status
På senare tid har mjölkbranschen
också retats upp av havredryckstillverkaren Oatlys marknadsföring, där
havredrycken framställs som ett hälsosammare alternativ till mjölk.
– Har man en tillräckligt bra produkt behöver man inte klanka ner på
Tuffa villkor. Andreas Källner är ordförande i Lommaryds LRF_avdelning och mjölkbonde med cirka 90 kor. Han är verksam i en bransch där
de ekonomiska villkoren förändas snabbt och där det är mycket kamp mot byråkratin.
5
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
sina konkurrenter, menar Andreas.
Mjölk är en ren naturprodukt utan
några tillsatser.
Hur ska man då göra mjölken trendig? Andreas tycker att det är en svår
fråga.
– Här i västvärlden har mjölken låg
status, medan det i u-länder är en otrolig förmån att få ett glas mjölk om dagen, säger han och hänvisar samtidigt
till att det också har gjort studier som
visar på att hälsofarorna med mjölk är
ren nonsens.
Mjölkprisets kraftiga svängningar gör
att det är svårt för Andreas och andra
mjölkbönder att planera för framtiden. Händelser ute i världen som krisen i Ukraina och det ryska importstoppet mot varor från EU gör att
Europa svämmar över av mjölk. Till
och med läget på andra sidan jordklotet, som i Australien, påverkar situationen för svenska mjölkproducenter.
– Man pratar om att priset går i
treårscykler. Just nu är priset nere i en
jättedipp. Priserna kommer att variera,
det får vi ställa in oss på. I våras hade
vi all time high på mjölkpriset. Just nu
ligger baspriset på 3:01 kronor per
kilo, vilket är 70–80 öre lägre.
Tuffa banker
Svängningarna gör att en del bönder
tvingas skjuta på investeringar.
– Bankerna har blivit oerhört mycket tuffare på senare år. De sneglar på
Danmark där det var en otrolig lånekarusell tidigare som har gjort många
bönder konkursmässiga, konstaterar
Andreas.
Jordbrukarna har på senare år också
tvingats kämpa mycket mot ökad byråkrati på flera områden. Skärpta mål
och riktlinjer beträffande utsläpp och
rening är ett exempel. Lagen om offentlig upphandling är ett annat.
– Det är en otrolig dubbelmoral.
Kommunerna köper in mat som är
förbjuden att producera i Sverige. Politikerna skyller på lagen om upphandling, men jag tror att det går att ändra
på om viljan finns.
Hur gör man det? Lagen om offentlig upphandling är ju beslutad på EUnivå?
– Jag tror att man måste påverka
underifrån. Det går inte att sitta med
armarna i kors och skylla på EU, menar Andreas.
Andreas driver konventionellt jordbruk. För närvarande tar Arla inte in
nya producenter av ekologiska varor,
trots att försäljningen av ekologiskt
ökar.
– Jag är inte främmande för att gå
över till ekologiskt om förutsättningarna finns. Men i dagsläget är det inte
aktuellt, för jag har för lite mark.
Mer regelkrångel
Särskilt starkt reagerar Andreas på
hur korna utmålas som miljöbovar
samt hur kommunen vill skärpa åtgärderna mot övergödning genom nya
riktlinjer och bedömningsgrunder,
vilket Smålands-Tidningen skrev om i
slutet av oktober.
– Det är en märklig historia, anser
han. Det finns redan regler som vi
förhåller oss till. Det är inte att vi
dumpar avfall när vi gödslar, utan vi
sluter kretsloppet. Det här leder bara
till mer regelkrångel och journalföring
för oss, men det genererar inte miljön
någonting.
Andreas menar att mjölkkor alltid
har funnits och att de ingår i kretsloppet. Att de bidrar till den globala uppvärmningen tror han heller inte på.
Tvärtom anser han att korna är lösningen på miljöproblemen.
– Uppvärmningen började när vi
började använda fossila bränslen. Metangasen från den gödsel som bildas
här på gården under ett år motsvarar
16 000 liter diesel. Det är komplicerat
att göra fordonsgas än så länge, men
tekniken finns.
Han anser att det är bättre att beskatta inrikesflyget istället, då det inte
finns anledning att flyga inrikes, och
att använda pengarna till att subventionera biogasanläggningar. Dessutom
behöver regelverket ses över och förenklas, då det skrämmer många, menar
han.
Andreas berättar om ett studiebesök
med LRF:s ortsförbund i Aneby på en
gård med 300 tjurar utanför Habo.
– Det var en klockren investering!
Gården är nu självförsörjande på el
och värme, men man blir mörkrädd
när man hör hur mycket ägaren har
fått kämpa emot byråkratin.
Andreas ser ändå ljust på framtiden.
Han trivs med sitt arbete som mjölkbonde och säger att han kommer att
fortsätta länge till med det.
– Världens befolkning ökar och vi
ser också ett ökande välstånd i tredje
världen. Behovet av mat kommer att
öka.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Gilla Lommaryds-Bladet
på Facebook!
Du vet väl om att LommarydsBladet har en sida på Facebook?
Gilla oss så ser du nya inlägg
från oss i ditt nyhetsflöde. Du
har också möjlighet att skriva
kommentarer och lämna synpunkter.
Även du som saknar Facebook-konto kan läsa vår logg:
www.facebook.com/Lommarydsbladet
nyheter
Nya bedömningsgrunder
ska göra det enklare
6
Miljöenhetens förslag till
nya bedömningsgrunder för lantbruken innebär inte mer krångel. Tvärtom kommer det att förenkla för
lantbrukarna. Det menar kommunens miljöinspektör Rebecca Enroth.
ANEBY
I slutet av oktober skrev SmålandsTidningen om de förslag till nya bedömningsgrunder för lantbruken
som kommunens miljöenhet lagt
fram, men som tillsynsnämnden
ännu inte har antagit. Medborgarna
ifrågasätter varför det inte ställs högre
krav på lantbrukens utsläpp av gödsel, samtidigt som kraven på små avlopp har stramats åt.
Svartåns avrinningsområde är hårt
drabbat av övergödning och de åtgärder som hittills har vidtagits har inte
varit tillräckliga. Därför har en ny
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
beräkningsmodell tagits fram i samverkan mellan Nässjö, Aneby och
Tranås kommuner.
Målet är att alla vatten ska ha uppnått så kallad ”god status” senast till
2015, men för Svartån bedöms det
inte vara möjligt och en extra tidsfrist
har därför getts fram till 2021. Lantbruken står för en stor del av näringsbelastningen och de nya beräkningsgrunderna utgår från Jordbruksverkets vägledning samt ansluter till
LRF:s egenkontrollmaterial, enligt en
skrivelse från miljöenheten.
Ingen extra dokumentation
Enligt Rebecca Enroth innebär förslaget inga extra dokumentationskrav,
utan medför istället en ökad tydlighet
kring vad som ska ingå i egenkontrollen. Med detta vill man också sätta
lyfta tillsynen och sätta fokus på de
områden som påverkar miljön mest.
I ett e-postmeddelande till Lommaryds-Bladet uttalar Enroth emellertid
förståelse för åsikten att det finns ett
omfattande och detaljerat regelverk
för lantbruket, och att det är ett väldokumenterat faktum att när staten
inför detaljregler på ett område så
styrs tillsynen till dessa regler.
I Jönköpings län finns tillgång till
gratis rådgivning för lantbruk. I andra
delar av landet där en hög andel av
lantbruken är anslutna har man
märkt av tydliga förbättringar i miljön
samt förbättrad ekonomi för lantbruksföretagen. Eftersom Tranås och
Aneby kommuner har en hög andel
lantbrukare anslutna till rådgivningen, är Enroth övertygad om att förslaget till nya bedömningsgrunder inte
innebär någon som helst förändring
för många lantbrukare.
Tranås kommun har redan antagit
de nya bedömningsgrunderna, medan inget beslut ännu är taget i
Aneby i skrivande stund.
Fredrik Brehmer
Medborgare vill ha närodlat
ANEBY I våras lämnades ett med-
borgarförslag in till kommunen med
önskemål om att de livsmedelsråvaror som används i den kommunala
verksamheten ska vara av svenskt
ursprung och giftfria. I dagarna har
förslaget behandlats av kommunstyrelsen.
Det var i april som Sandra Sarén,
bosatt i Noby, lämnade in ett medborgarförslag som går ut på att kommunen ska förändra sin upphandling
så att alla animaliska råvaror som
köps in är av svenskt ursprung och
även vegetabiliska produkter under
säsong.
Förslagsställaren vill på så sätt höja
kvaliteten på den mat som serveras
till barn och äldre och minska mängden gifter och restprodukter i maten.
Förslaget har beretts av allmänna
utskottet och enligt det svar som
kommunfullmäktige lämnade i november medger inte Lagen om offentlig upphandling att företräde lämnas
till svenska producenter.
Man uppger däremot att kommunen försöker möjliggöra för lokala
och regionala producenter att delta i
upphandlingen genom att dela upp
den i mindre områden. Kommunen
har möjlighet att ställa krav på miljöoch djurskydd samt sociala och etiska
krav, vilket man har gjort där så är
lämpligt, enligt svarsskrivelsen.
Enligt de mål som kommunfullmäktige fastställde 2011 ska minst tio
procent av kommunens inköp av livsmedel vara ekologiska år 2015, något
man redan når upp till. På sikt strävar
man att nå upp till de nationella målen på 25 procent.
Enligt ett e-postmeddelande till
Lommaryds-Bladet från kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Fälth är
Lars-Erik Fälth.
Bild: Aneby
kommun
det i nuläget oklart hur de nya EUdirektiven kommer att påverka kommunens upphandling då implementering till svensk lagstiftning kommer
att ske först under 2016.
Fälth skriver även att inom ramen
för gällande lagstiftning försöker
kommunen möjliggöra för mindre
producenter och leverantörer att
lämna anbud i de upphandlingar som
görs, vilket även möjliggör närproducerat. Kommunen ställer där det är
relevant även krav enligt Miljöstyrningsrådets kriterier (lägst basnivå).
Fredrik Brehmer
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Afrika tema på
höstfest i Lommaryd
LOMMARYD Den 4 oktober öpp-
nade Idelunds salonger upp sina dörrar när Lommaryds Samhällsförening
bjöd in till höstfest.
Curt Erlandsson och Arvid Rydberg
delade ut priserna. Mona Ekdahl drog
flera av kvällens vinstlotter då hon
7
både fick överraskningspåse ifrån IL
Recycling AB samt biljetter till en
hockeymatch i Jönköping.
Kvällen avslutades med hembakad
blåbärspaj och goda samtal innan samhällsföreningens medlemmar begav sig
hemåt igen.
Text
Sara Adolfsson
Bild
Anders Fjordmark
Kvällen började med mat, gemenskap
och lotteriförsäljning innan dagens
gäster Margareta och Anders Fjordmark började sin bildvisning.
De visade underbart fängslande och
vackra fotografier ifrån deras resa till
Afrika, samtidigt som de berättade om
människor de mötte, om livsförhållande, safariturer och välgörenhet. Det
var inte den första resa de gjort och
deras arbete för att hjälpa till att förbättra vardagen för människorna där
nere var mycket inspirerande.
Teckningar och tyger
Margareta berättade bland annat hur
eleverna i hennes klass i Aneby hade
skickat med teckningar till barnen och
om hur de olika arbetsuppgifterna i
hemmet delades upp mellan mannen
och kvinnan.
Anders berättade om hur lyckliga
skolflickorna blev när de fick flera resväskor fulla med tyger. Tygerna hade
blivit över efter att Fjordmarks möbler
hade lagt ned sin gardinavdelning och
de fraktades ned till skolan av Anders
och Margareta.
Anledningen till att dessa tyger
gjorde så stor skillnad var för att eleverna fick lära sig att sy med symaskin i
papper och nu kunde de lära sig hur
det var att sy i tyg istället.
Hembakad paj
De berättade vidare, under bildvisningen, om vänliga människor, om
hur glada befolkningen var och om
hur församlingsmedlemmarna sjöng så
att hela kyrkan svängde på söndagarna.
Efter att bildvisningen var slut fortsatte kvällen med lotteridragning där
Bistånd. New Life Mission har
ett hjälparbete ute hos massajerna. Där finns en kyrka, vattenbrunn, förskola, barnhem,
sömmerskeutbildning m.m.
De stora fem. Under safarin i Masai Mara nationalpark lyckades Anders och Margareta få se
alla ”The big five” på nära håll, lejon, afrikansk buffel, noshörning, leopard och elefant.
8
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Fibernätet snart
klart att ta i drift
ANEBY I januari blir Bälaryds fibernät klart att tas i drift helt och
hållet. Vid denna tidnings utgivning
går nätet redan att använda för Internet, men först från den 15 januari är det möjligt att beställa även
TV- och telefonitjänster.
I början av oktober hölls ett informationsmöte för medlemmar i Bälaryd
fiber i Aneby konserthus. Där informerades om de sista avslutande etapperna i färdigställandet och om de
tjänster som medlemmar kommer att
kunna beställa genom gruppanslutning.
Grävning. Dyvlanda
Entreprenad AB
utförde grävningarna. Arbetet påbörjades i maj och avslutades i början av
oktober.
Dagen innan, eller närmare bestämt
den 6 oktober avslutades grävningen.
– Vi sköt salut och drack champagne. Nu håller vi på och blåser fiber under de närmaste veckorna, berättade Bälaryds fibers ordförande
Stefan Petersson för de närmare
hundrafemtio medlemmarna som
infunnit sig.
Frågor om övergången
Han konstaterade samtidigt att arbetet förflutit bra, då grävningen var
planerad att avslutas under oktober.
Grävningarna påbörjades i maj och
har utförts av Dyvlanda Entreprenad
AB med säte i värmländska Säffle.
Redan från vecka 49 är nätet satt i
drift såtillvida att Internet går att använda. Men det är först från den 15
januari som anslutna medlemmar
kommer att kunna avropa tjänster för
TV och telefoni. Medlemmar kommer
att kunna välja på gruppanslutning
alternativt att beställa enskilda tjänster.
Många av frågorna från publiken
rörde hur man hanterar övergången
från nuvarande system till det nya
beträffande olika abonnemang. För
den tekniska informationen svarade
föreningens expertkonsult Daniel
Skagerö och Magnus Bergenholm
TV-tjänster. En stor del av informationsmötet i Konserthuset ägnades åt informa-tion om TVabonnemang och kostnaderna för
dessa.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
från styrelsen.
– Säg inte upp ditt nuvarande telefonabonnemang. Om du gör det
blockerar operatören ditt nummer
och du riskerar att förlora det. Prata
istället med Comhem och be dem
flytta över abonnemanget, uppmanade Daniel och Magnus.
Stor del av informationen ägnades
åt de TV- och Internettjänster som
kunder kan beställa i och med det
nya fibernätet, samt kostnaderna för
dessa tjänster. För en vanlig gruppanslutning får kunderna betala 349 kronor per månad, därtill kommer en
minimikostnad på 29 kronor i månaden om man även väljer att flytta över
telefonen.
Olika kanalpaket
Grundutbudet för TV från Comhem innefattar 17 kanaler. För en
högre månadskostnad är det möjligt
att beställa större kanalpaket eller
enstaka kanaler. En fråga från publiken gällde regionala nyheter, kommer
man att kunna se sitt eget regionala
program i fortsättningen? ”Comhem
lokaliserar kanaler, men jag kan inte
svära på det” blev svaret.
Däremot är det inte möjligt att beställa abonnemang endast under vissa
månader på året, vilket flera säsongsboende undrade. Gruppanslutningen
gäller under 36 månader och därefter
kommer ett nytt avtala för gruppanslutning att göras med antingen
Comhem eller en annan operatör.
Flera frågor gällde larm och hur det
fungerar vid strömavbrott. Svaret från
Bynets representant Torbjörn Pettersson blev att Securitas och andra bolag
inte garanterar att larmkopplingen
fungerar, utan man rekommenderar
Ladugård fick ansiktslyftning
Skattegårdens ladugård i Hullaryd, även känd som
bouleladan, har genomgått en utvändig upprustning under hösten.
– Vi har sprutmålat fasaden, lagat
några trasiga skivor på taket och lagat
alla fönster, berättar Gunnar Svensson på kommunens tekniska enhet.
Ladugården har inte totalrenoverats, men det är ett välbehövligt arbete som genomförts. En ansiktslyftning som också gläder flera bybor, då
byggnaden sett ganska skamfilad ut
de senaste åren.
Så gott som alla fönsterrutor på
ladugården var trasiga innan.
– Det var kanske två rutor som var
hela, säger Gunnar Svensson. Vi har
glasat och målat om fönstren. Allt
som gjorts är utvändigt.
Målningen har utförts av Ödeshögs
Måleri & Färg, medan övrigt arbete
har gjorts av tekniska enhetens egen
personal.
Upprustningen har kostat cirka
25 000 kronor, enligt Gunnar Svensson.
HULLARYD
Text och bild
Fredrik Brehmer
Nya fönster. Så gott som alla
fönster var trasiga tidigare men
har nu glasats om.
Rö df ärg ad .
Ladugården
har
målats
om och snyggats till utvändigt.
9
GSM som backup. En person i publiken uppmanade larmkunder att tala
med larmtekniker för att försäkra sig
om att larmen fungerar med resten av
utrustningen.
Åhörarna fick även veta att operatörerna ersätter åskskador på utrustningen så länge man inte varit vårsslös, men att det så klart rekommenderas att man har ett åskskydd. Fastighetsägare med flera anslutningar fick
även svar på vilken anslutning som
betecknas som a- respektive banslutning, och man hänvisade dessa
till kartorna på Bälaryd fibers hemsida.
Text och bild
Fredrik Brehmer
10
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
En konsert för
världens barn i kyrkan
LOMMARYD Under hösten har
mycket fokus lagts på insamlingen
till Världens Barn. I Lommaryd
kyrka arrangerades den 27 september en stor konsert där Aneby kammarorkester, Novakören, Frinnaryds kyrkokör, sånggrupp med barn
från Lommaryd och barn ur Aneby
barnkör m.fl. medverkade.
Kvällen förgylldes av flera solister,
däribland Mikael Gripe som sjöng
”Can’t help falling in love” och Charlotte Ekberg med ”Som en bro över
mörka vatten”.
Konserten leddes av Ulrik Lundström, Claes Ljungdahl, Karin Axelsson och Mia Jönsson. Bland arrangörerna fanns förutom Svenska kyrkan
bl.a. Röda korset och Lions. De olika
Text och bild
Margareta Ljunggren
arrangörerna berättade om de projekt
Körsång. Flera körer uppträdde på Världens barn-konserten i Lommaryds kyrka.
… för 10 år sen
Lommaryds-Bladet porträtterade Göran Karlsson, köpman och ägare till
Ica Lönnen i Aneby. Göran gick de
första fyra åren i Lommaryds skola.
Familjen bodde i Skareda där fadern
var ladugårdskarl. Fadern köpte sedan en gård i Flisby.
Göran började jobba som springschas i Gideon Björklunds speceriaffär vid fjorton och ett halvt års ålder
1960. 1985 drog man igång byggandet av en ny Ica-hall i Aneby. Göran
blev uppmanad av Icas etableringschef Olle Andersson, att skicka in en
ansökan att ta över affären.
1986 invigdes den nuvarande butiken som ersatte tidigare Westerbergs
affäroch 2000 kom Kjell Gustavsson
med som delägare.
Göran planerade att dra sig tillbaka
våren 2006, efter att ha jobbat i affär
i 46 år.
de är delaktiga i inom ramen för
Världens barn insamlingen.
En givande kväll inte bara för Världens barn utan för alla närvarande i
Lommaryds kyrka!
Lommaryds-Bladet besökte även familjen Andersson–Manglaris i Lommaryd, bestående av Elsie-Marie och
Andreas samt tvillingarna Anton och
Anna.
Andreas och Elsie-Marie träffades
1995 när Andreas var på besök hos
sin bror i Jönköping. Han hjälpte till
att hämta familjens barn på förskolan
där Elsie-Marie jobbade. Kärleken
förde Andreas till Sverige för gott.
Så småningom började Andreas
läsa på omvårdnadsprogrammet i
Aneby och nu arbetade han med psykiskt funktionshindrade på Betesda i
Flisby.
Tidningen hälsade även på hemma
hos Owe Johansson och Kersten Hedhammar–Johansson i 1800-talshuset
Almenäs mitt i Vittaryds villaområde.
Båda var hemvändare med rötter i
Aneby.
Owe var född och uppvuxen i huset, men arbetade i många år som
skogsförvaltare i Norrland. Kersten
var lärare i Östersund.
1990 träffades de på ett moderatmöte och upptäckte att de hade
mycket gemensamt. Owe hade en
gång i tiden varit skogselev hos Kerstens far som var länsskogvaktare. Det
hus där Owe bodde, och som Kersten
senare flyttade in i, hade tidigare varit
skolhus där Kersten gått i småskolan.
Det hade varit torgdag med bygdespel
i Hullaryd och Bladet presenterade
rikligt med bilder från bygdespelet.
Där agerade bland andra Mats Gustavsson och Fredrik Ström som luffare, Sven Engstrand, Hasse Ström,
Erik Persson, Ruud Post och Kenneth Persson som nämndemän samt
Tore Pettersson som tingsnotarie.
Härasdomare Pilefeldt gjordes av
Gustaf Ljunggren, klockaren i
Haurida av Ulf Lundberg och Greta i
Svältebo av Inglis Wilzén. Berättare
var Ingrid Persson.
forum
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Öppen kyrka på allhelgona
Allhelgonadagen var kyrkan öppen.
Människor kom förbi tände minnesljus för sina anhöriga såväl ute som
inne i kyrkans ljusbärare. Församlingen bjöd till dukat kaffebord för gemen-
skap för både gammal och ung. Samvaron fortsatte med Minnesgudstjänst på
kvällen. På bilderna syns Karin Johansson med dotter Caroline barnbarnet
Viktor. Johan Lagerman samt Staffan
Höll öppet. Människor samlades
när kyrkan höll öppet på allhelegonadagen.
11
Sjöberg.
Syskonen Margareta Vilhelm och
Bertil Lagerman. Tilläggas kan att deras farfars far var kyrkoherde Ärnström i Lommaryd. Denna befattning
tillträdde han 1/5 1886.
Anita W o Birgit A
Församlingsrådet
nyheter
Stefan Edman på
miljömässa i Lommaryd
12
LOMMARYD Den 26 oktober
anordnade Aneby pastorat en miljömässa i Lommaryds kyrka med miljöprofilen Stefan Edman som inbjuden talare.
Dagen inleddes med mässa, där även
predikan hölls av Stefan Edman. Den
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
röda tråden genom predikan var tron
på att det går att förändra. Vid mässan delades det första steget i Svenska
kyrkans miljödiplomering ut till samtliga församlingar i pastoratet.
För de yngre deltagarna fanns möjlighet att delta i en söndagsskola parallellt med mässan och efter mässan
bjöds kyrkobesökarna på ”kyrk-
baguette” för att vara rustade inför
eftermiddagens miljöföreläsning.
I den senare delen av dagen fanns
även möjlighet för deltagarna att
ställa frågor. Slutvinjetten för eftermiddagens föreläsning var: Köp
svenskt, köp nära och köp eko.
Stefan Edman pekade särskilt på
vikten av att köpa svenskt kött för att
möjliggöra fortsatt djurhållning och
öppna landskap.
Text
Elisabet Grönte
Margareta Ljunggren
Bild
Kjell-Olof Bohlin
Predikan. En hel del människor kom till Lommaryds kyrka för att höra Stefan Edman predika och tala.
Gästade Lommaryd. Stefan Edman var
inbjuden som talare på miljömässan i Lommaryds kyrka.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Bildspel om Sköldseryd
på trivselafton
HULLARYD Höstens trivselafton i
Thelegården var både underhållande, lärorik och – som sig bör –
trivsam. Deltagarna fick lyssna till
sång av lokala talanger och fick lära
sig om Sköldseryds historia genom
ett bildspel som Göran Sigfridsson
sammanställt.
Efter välkomsthälsning av Anita Bjerkander framförde systrarna Stina och
Pauline Ljunggren några kända
sånger, däribland ”Far, jag kan inte få
upp min kokosnöt” och ”Teddybjörnen Fredriksson”.
Framträdandet hackades tyvärr sönder fullständigt av strul med mikrofonen, men Stina och Pauline höll sig
coola på ett imponerande och nästan
proffsigt sätt och fullföljde sitt uppdrag som om inget hade hänt.
Även bildvisningen föregicks av
teknikproblem, då Göran Sigfridssons dator hade förlorat kontakten
med Thelegårdens bildkanon. Fikat
tidigarelades och bildspelet kunde
dessbättre räddas genom att Göran
hade med sig en egen bildprojektor
som han snabbt kunde koppla in.
Telefonväxel
Många människor förknippar
Sköldseryd med Rune Gustafsson
som under många år var verksam
som kusk och körinstruktör. Runes
föräldrar Hedvig och Richard Gustafsson brukade den gård som numera bebos av Runes sonson Erik.
Från 1940 och fram till början av
1960-talet förestod Hedvig telefonväxeln i Sköldseryd som till en början
hade fem anslutna abonnenter.
1968 bildades Sköldseryds ridklubb
som hade en omfattande verksamhet
under hela 1970-talet. Ridlektioner
hölls på lördagar och 1 maj varje år
anordnades ”Klubbens dag” med
olika aktiviteter. 1978 flyttade hela
verksamheten till Aneby gård och
blev Anebyortens ridklubb.
13
Här fanns även bilder från en
kusinträff, troligen på 1970-talet samt
från Runes karriär som körlärare på
Strömsholm i Västmanland, från
hovstallet och från Smålands husarer
där Rune var verksam under många
år.
Nämndeman vid tinget
Byn Sköldseryd består av totalt fyra
gårdar. Den största av gårdarna brukades i början av 1900-talet av Wilhelmina och Carl Johan Gustafsson.
Carl Johan anlade en såg vid ån strax
nedanför byn, en såg som sedan
länge är borta. Carl Johan hade även
kommunala uppdrag och uppdrag
som nämndeman vid tinget i Hullaryd.
I Sköldseryd fanns under flera decennier också en Betania-församling.
Till en början hölls stugmöten på
olika platser, men 1935 uppfördes ett
kapell i byn. Deltagarna fick se bilder
bland annat från församlingens söndagsskoleverksamhet och från ett dop
i Sjöalyckesjön.
Kvällen avslutades med att Stina
och Pauline Ljunggren framförde
ytterligare ett par sånger.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Sjöng och spelade. Stina och
Pauline Ljunggren inramade
trivselaftonen med att framföra
kända sånger.
14
porträttet
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Anne-Louise vill ställa
upp för föreningarna
För många av traktens invånare är Anne-Louise Björklund ett
välkänt ansikte. Sedan flera år är hon kassör i Lommaryds idrottsförenings styrelse. Hon ingår även i föreningens motionskommitté som ordnar tipspromenader på söndagarna under
vår och höst.
Anne-Louise Björklund bor sedan
drygt tjugo år med maken Anders Jansson i Barkäng, i ett hus strax nedanför
sågen. Men det var i Hullaryd hon
växte upp under 50- och 60-talet, först
på övervåningen i Nyhem, det hus
som är närmast granne med tingshuset.
Fadern Herbert drev speceri- och
diverseaffär i Nyhem, tillsammans
med sina systrar. Systrarna skötte affären och Herbert arbetade på Försäkringskassan i Aneby. 1963 las affären
ner och familjen flyttade över till
Ådala snett emot. Även i det huset
fanns tidigare en affär i källaren,
samma charkuteributik som senare
flyttade upp till Nobyvägen och blev
Ottossons livs.
Produktionsplanering och inköp
Efter att ha studerat i Linköping blev
Anne-Louise tranåsbo 1974 och förblev så till 1991, då hon och Anders
flyttade till Huskvarna.
– Anders jobbade i Jönköping då så
det blev närmare för honom till jobbet, förklarar Anne-Louise.
Epoken i Huskvarna blev emellertid
kort. Redan året därpå flyttade AnneLouise och Anders till Barkäng, till det
hus som tidigare beboddes av AnneLouises morbror Stig som även var
dåvarande ägare till Barkängs såg. Anders fick börja pendla igen, men det
spelade inte så stor roll eftersom hans
arbete medför mycket resande i alla
fall.
Fram till 1992 arbetade Anne-Louise
med produktionsplanering och inköp
på ett industriföretag i Tranås. Men i
likhet med många andra vid den tidpunkten blev hon uppsagd.
– Fram till vårterminen 2014 jobbade jag som lärare i skolan. Jag har
jobbat som lärare både inom särskolan
och inom grundskolan. Jag har jobbat
mycket med barn med särskilda behov, berättar Anne-Louise.
Nytta av erfarenheterna
Innan semestern i år sökte hon nytt
jobb inom Arbetsförmedlingen, där
hon har arbetat sedan dess. Ett jobb
som innebär mycket kontakter med
människor och där hon har stor nytta
av tidigare erfarenheter och kunskaper. De många årens arbete på ovan
nämnda företag har gjort att hon förstår det språk och de begrepp som används hos många arbetsgivare.
– Jag hjälper människor som har
svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Jag hjälper dem bland annat
med att söka praktikplatser som förhoppningsvis ska ge dem riktiga jobb
efteråt, berättar hon.
Hon är stationerad i Tranås, men
lyder under kontoret i Nässjö dit även
övriga höglandskommuner samt Ydre
hör. Hennes jobb består i att träffa
både arbetsgivare och arbetssökande
och förmedla kontakter dem emellan.
Precis som andra arbetsförmedlare
känner Anne-Louise av en stor arbetsbelastning. Det är många arbetssökande som hon har att hjälpa, och
administrationen är omfattande.
Eloge till arbetsgivarna
– Det handlar om att prioritera för
att få dagarna att räcka till, menar
hon.
Hon ger samtidigt en eloge till alla
de arbetsgivare hon möter.
– Arbetsgivarna är fantastiska på att
ta emot praktikanter, men de kräver
samtidigt mycket av dem som kommer
Promenader. Anne-Louise promenarar gärna, både längs vägen och i skogen.
15
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
porträttet
Tid inomhus. När det är
mörkt och kallt ute under
hösten och vintern blir det
mer tid inomhus för AnneLouise, här med katten
Murre.
dit.
Sekretesslagstiftningen som AnneLouise och hennes kollegor har att
rätta sig efter är rigorös. När AnneLouise kontaktar en arbetsgivare med
en förfrågan är det ytterst få saker hon
får berätta om den tilltänkta praktikanten. Inte mycket mer än kön och ålder, inte ens namn. Övrigt lämnas till
praktikanten själv att berätta när hon
eller han träffar arbetsgivaren.
– Det är viktigt att skapa goda relationer med arbetsgivare, förklarar hon.
Det gäller att träffa rätt människor, det
betyder mycket för de arbetssökande
och deras möjligheter. Det jag gör är ju
att försöka matcha ihop arbetsgivare
och praktikanter.
Tog över posten som kassör
Så speciellt mycket fritid har AnneLouise inte för närvarande. Arbetet tar
mycket tid och tär på krafterna. Sedan
några år tillbaka sitter Anne-Louise i
styrelsen för Lommaryds idrottsförening. Första åren var hon sekreterare,
men övertog senare kassörsposten.
Och det var genom sonens idrottande
i klubben som även Anne-Louise blev
engagerad.
– Det var när sonen började spela
fotboll som valberedningen ringde och
undrade om Anders ville vara med i
styrelsen. Han tackade nej, men istället
kom jag med.
Hon beskriver marknadsdagen som
det tillfälle varje år då kassören har
allra mest att göra. Då är det mycket
kontanta pengar i omlopp och arrangerande idrottsföreningen får in
pengar från parkering och fika samt
till viss del från försäljarnas platshyra,
även om många knallar väljer att betala i förväg via internet.
– Det blir mycket pengar att räkna
och då är Anders också engagerad,
berättar hon.
Anne-Louise ingår även i klubbens
motionskommitté som under vår och
höst ordnar tipspromenader varannan
söndag. Tipspromenaderna utgår från
Thelegården och det är olika promenadslingor varje gång i skogarna runt
Hullaryd.
– Man kommer ut och träffar folk
och får fika och umgås. Det är fem–sex
familjer som hjälps åt och hittar på
frågor och lägger promenadslinga. Tidigare brukade vi också ordna påskeld
på boulebanan varje år, men de senaste åren har vi haft den uppe vid Thelegården. Och istället har vi haft eldkorgar, eftersom det är mycket jobb
med att dra ihop rishögar. Dessutom
måste någon alltid kolla noga efteråt så
att det verkligen är släckt.
Viktig funktion
Hon minns särskilt fjolårets sena och
varma påsk.
– Det var så varmt och skönt att man
hade shorts på sig på kvällen.
Då sonen som sagt har varit aktiv i
föreningen har Anne-Louise också valt
att engagera sig, eftersom hon tycker
att det är viktigt att hon som förälder
är med.
– Man ska i möjligaste mån ställa
upp för föreningarna. För de tar hand
om våra barn och föreningarna fyller
en viktig funktion för de unga när de
växer upp.
Genom att sonen har varit aktiv
inom orienteringen i SOK Aneby har
Anne-Louise Björklund
Ålder: 60
Bor: Barkäng
Familj: maken Anders och sonen Theodor,
19 år.
Gör: jobbar som arbetsförmedlare samt är
kassör i Lommaryds idrottsförening
Senaste bok: ”Brobyggarna” av Jan Guillou.
”Läser mycket deckare.”
Lyssnar på: Musik från 60- och 70-talet,
men inte dansband.
Gör om tio år: ”Jobbar förhoppningsvis inte
längre, men hoppas att Anders och jag bor
kvar här och kan njuta.”
Anne-Louise kommit med också i den
klubbens trivselkommitté.
– Jag är med och hjälper till att
ordna sommarfest och julfest. Det är
en stor och livaktig förening.
Under sommarhalvåret pysslar
Anne-Louise gärna i sina trädgårdsland. Annars ser man henne och maken Anders ofta ute på promenad
längs vägen mellan Barkäng och Lommaryd. De promenerar också mycket i
skogen och Anne-Louise plockar också
gärna svamp och bär.
– Jag har redan gått till kyrkan idag
och tänt ljus på kyrkogården, berättar
hon.
Tilläggas bör då att det ännu bara är
förmiddag när Bladets reporter besöker henne för denna intervju.
– Ofta går vi på morgonen för då
kommer man igång lite, avslutar AnneLouise.
Text och bild
Fredrik Brehmer
16
reportage
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Julmarknad i
gammal stil i Vireda
När de flesta av oss hör ”Gröna
Lund”, tänker vi på nöjesparken i Stockholm. Det som
kanske inte alla vet är att Gröna
Lund finns på betydligt närmare håll, nämligen i Vireda.
Namnet som får oss att tänka
på hisnande berg- och dalbanor
pryder nämligen familjen
Eklunds vita kulturhus från
1906.
– Huset och gården byggdes av min
gammelfarfar och -farmor Gustav och
Hulda Eklund, berättar Niklas
Eklund. Det användes bland annat
som café och övernattningsrum för
resande med järnvägen från Jönköping. När Gustav och Hulda gick ur
tiden fördelades deras gårdar på Niklas
farfar och hans syskon och efter ett
antal år gick Gröna Lund ur släkten.
– Gården förvandlades till en övergiven soptipp med förfallna hus, konstaterar Niklas. Vi gick ofta förbi och
tyckte det var synd att allt förföll, fortsätter han. Theres blev mer och mer
förtjust i stället och i november 2003
fick vi av en händelse reda på att det
skulle säljas och vi kunde köpa tillbaka
släktgården. Städning och renovering
inleddes och en stilla renovering pågår
fortfarande.
Sommarkafé
– När vi ägt Gröna Lund några år,
började våra flickor med kompisar att
ha sommarcafé på sommarloven med
stöd av föräldrarna, berättar Niklas
vidare.
Theres är väldigt förtjust i julen, så
för sju–åtta år sedan började hon dra
ihop släkt och vänner för att anordna
julmarknad med café helgen före
första advent.
I år gick julmarknaden av stapeln
den 22–23 november. Hela huset
julpyntas i sekelskiftesstil och i bottenvåningen sprider sig doften av skink- Skylten ute vid vägen.
smörgåsar och lussebullar från caféet
med hembakat på faten. Där finns
finns också möjlighet att köpa Niklas
även julgodis m.m till försäljning.
egentillverkade ljusstakar av rördelar.
På övervåningen dignar borden av
Far och farfar var rörmokare, så påbrå
julpynt både från förr och nu. Där
Lina och Klara Eklund.
Besökare tittar runt bland egentillverkade ljusstakar, stjärnor, granar och jullådor.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
reportage | kennys kåseri
17
Till vänster: Besökare utanför
huset och glöggboden.
Till höger: Edwin Sandén med
familjens hund Alvin.
finns.
Allt fler besökare
Utanför huset säljer Niklas lotter,
glögg och korv och i ladugården finns
loppis och tomtebutik. För att ytterligare förstärka julstämningen medverkar på söndagen Vireda–Haurida
manskör med julsånger.
– Antalet besökare har ökat år från
år, noterar Niklas och tillägger att familjen sedan tre år tillsammans med
sockenföreningen även anordnar
Vireda Nostalgimarknad i mitten av
augusti.
Marknaden går i gammal stil med
utställning av veteranfordon. Hantverkare och ett 30-tal knallar finns också
på plats. Även då medverkar manskören och Vireda amatörteater minglar.
Så visst gör det vita huset, räddat undan förfall, skäl för det nöjesklingande
namnet Gröna Lund!
Text
Margareta Ljunggren
Bild
Familjen Eklund
Toppen på knoppen
H
emma i Helsingborg bor vi
inom sirenernas kraftfält –
mellan brandstationen och
lasarettets akutintag. Vi hör utryckningsfordon dygnet runt.
Här i Hullaryd får vi abstinens av
uteblivna sirener. Fast i somras vrålade en polisbil förbi Casa Rosada.
Det har inte hänt på flera år och abstinensen dämpades.
Annars blev det en lugn sommar i
Hullaryd. Samma stiltje vilade i
grannbyarna Galthult och Fiffleryd.
Inte en endaste hembränningsapparat exploderade. Men sommaren
hade en höjdpunkt.
Jag köpte mig en efterlängtad äkta
Panamahatt – tillverkad i Ecuador.
N
u undrar givetvis vän av ordning hur en hatt, tillverkad i
Ecuador, kan kallas för Panamahatt. Jo, redan på 1800-talet
skeppades denna stråhatt ut via Panama och både sjömän och guldgrävare skaffade sina hattar där. Det nya
modet spred sig sen över världen i
början av förra seklet och kom till
Hullaryd i somras.
Winston Churchill ägde en, liksom
Nikita Chrusjtjov, Humphrey
Bogart... och nu denne modemedvetne halvårssmålänning.
Innan jag köpte hatten läste jag in
mig ordentligt på ämnet. Hatten är
gjord av fibrer från palmen toquilla
som sen kokas och torkas innan
själva vävningen. Hoppades hitta ett
exemplar i Småland och åkte till min
”hofleverantör”, Gary Glitter i
Tranås. Minsann, där låg den på en
hylla med äkthetsintyg och allt.
S
tolt for jag hem till byn. När
Elsa-Lill och grannen Kristina
fick syn på hatten ville de
också ha likadana att placera på sina
små vackra huvuden.
Det blev en ny runda till Gary Glitter. Där stegade Elsa-Lill fram till det
kvinnliga butiksbiträdet och skanderade:
”Visa hattarna! Visa hattarna!”
Ett norskt turistpar drog järnet från
butiken efter att ha fått sina fördomar om svenskarna bekräftade.
I
nför sommaren 2014 bestämde
jag mig för att varken vara kulturell eller intellektuell. Jag kände
för frikoppla hjärnan. Men Elsa-Lill
tyckte att jag trampade ner kopplingen alltför ofta då min stående replik,
när något arbete skulle utföras, var:
”Vi gör det i morgon”.
Till slut blev min längtan efter god
litteratur mig övermäktig. På Kretsloppet i Aneby köpte jag Carolina
Gynnings bok ”Ego Girl” för två
spänn.
Läste den med förtjusning och
plötsligt hände det...
… jag förvandlades till en intellektuell gigant.
Kenny Lindquist
18
BARNSIDAN
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Jul, jul, blomstrande jul
Nu när det är som mörkast omkring
oss, så är det dags att tänka på att
sätta jullökarna i jorden. Det vanligaste nu för tiden är att vi går direkt
till våra lokala blomsterhandlare och
köper jullökar som redan är i
knoppstadiet eller till och med i full
blom, men om känslan sätter in, att
i år ska jag minsann driva upp mina
egna jullökar, så kommer här lite
tips och inspiration.
Det är viktigt att handla lökar som är
preparerade och friska med en hård
saftspänd konsistens. De opreparerade lökarna är ”programmerade” att
blomma på våren och de preparerade
är specialbehandlade så att de kan
blomma under våra mörkaste månader. Köp därför de preparerade lökarna och sätt de andra i trädgården så
blommar de till våren istället.
Jultulpaner, hyacinter och tazetter
trivs i en magrare jord, så som en
sandblandad såjord eller en kaktusjord. Lökarna sätts i en kruka med
dräneringshål i, om det inte finns ett
hål i botten måste vattningen ske
försiktigt så att löken inte blir för blöt
och ruttnar.
Hyacintlöken vill stå med drygt en
tredjedel under jordytan, medans
jultulpanen täcks med jord så att bara
toppen av löken syns. Tazetten går att
sätta på jorden och sedan fylla på
med någon fin kross, dekorationssten
eller bark, den behöver mest fyllet
runt omkring för att stödja sig på
eftersom den kan bli mycket hög.
Jultulpanen och hyacinten behöver
stå svalt, frostfritt och mörkt för att
komma igång och när bladnäbben på
krönika
19
hyacinten har kommit upp ungefär
fyra centimeter och en centimeter på
jultulpanen, så är det dags att ta in
dem i rumstemperatur och dagsljus.
Vattningen under hela uppdrivningsperioden ska ske regelbundet
men sparsamt. När lökarna kommer
in ser de mycket ljusgula och taniga
ut, men så fort de har fått lapa i sig
lite solljus så sätter klorofyllet in och
de kan få en frisk grön färg på
mindre än ett dygn.
Sedan är det bara att vänta på den
efterlängtade blomningen. Om du
vill att de blommande lökarna ska
hålla längre så ställ dem svalt på natten, på så sätt kan du njuta av fröjden
några fler dagar.
Löksort
Tid för
plantering
Julhyacint
10–12 veckor
innan blomning
Julamaryllis
6–8 veckor innan
blomning
Jultulpan
Cirka 8 veckor
Jultazetter
4–6 veckor innan
blomning
Julamaryllisen är nästan ett måste i
våra julpyntade hem. Det är en mycket uppskattad växt i många olika sorter, former och färger. Den blommar
lika bra och länge som krukväxt eller
som snittblomma och variationen av
dess användande är obegränsad så
länge som fantasin hänger med.
På Drottningholm till exempel,
fyller de snittamaryllisar med vatten
fortsättning på nästa sida
evenemang
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2014
Evenemang
Datum
Tid
Julkonsert
Julkonsert med Tranås kammarkör. Luciatåg.
13 dec
18.00
Svenska kyrkan
Bön
18 dec
18.30
Svenska kyrkan
Lördagsgruppen
Lek och stoj, pyssel och skoj med Bibeln som grund i
Lommaryds församlingshem. Från 4 år och uppåt.
Varannan lördag.
20 dec
10.00–
11.45
Svenska kyrkan
Julkonsert
Julkonsert med Lars Mörlid och Peter Sandwall. Till
förmån för utsatta barn, via Erikshjälpen.
20 dec
18.00
Svenska kyrkan
Julnattsmässa
Medverkan av Novakören. Glögg.
24 dec
23.00
Svenska kyrkan
Sånggudstjänst
Tindra stjärna. ABC-Kören, Nässjö och Novakören
framför julens budskap i klingande toner. Drama ur
julevangeliet. Medverkande solister: Augusta Eklund,
Birgitta Ekenstierna, Ulf Engström, Johan Hall, KarlÅke Jonsson. Trumpet: Ulf Engström, piano Birgitta
Bjenning, orgel Claes Ljungdahl, körledare Ann-Britt
Carlsson.
6 jan
18.00
Svenska kyrkan, Sensus
Bön
8 jan
18.30
Svenska kyrkan
Årsmöte
Årsmöte på Norrvalla.
12 jan
19.00
Lommaryds idrottsförening
Meditation
Meditation varje tisdag.
13 jan
17.45
Svenska kyrkan
Årsmöte
1 mars
16.00
Hullaryds samhällsförening
Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45,
[email protected]. Evenemang som anmäls via
hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här.
fortsättning från föregående sida
och hänger sedan flera stycken i takkronan ovanför julbordet och i Söderköping hänger det amaryllisar
med mossa om löken i det gamla
stadshotellets fönster.
Det är inte svårt att få amaryllisen
till blomning. Löken behöver ungefär
6–8 veckor på sig för att blomma. Till
dessa stora lökar är det viktigt att
välja en större kruka, helst med lite
tyngd i så att den inte välter.
Löken ska planteras i jord och om
du sätter rötterna i vatten innan planteringen så kommer den igång snabbbare. Krukan ska vara försedd med
Arrangör
I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum från början av
mars till slutet av maj.
Reservation för fel och ändringar.
ett dräneringshål och jorden fylls på
så att halva löken syns.
Vattna igenom jorden ordentligt
efter planteringen, vattna dock inte
direkt på löken och vänta sedan med
vattningen tills stängeln har växt upp
lite. Sätt den ljust och varmt, gärna
20–24 plusgrader så att den kommer
igång.
När stängeln har börjat växa upp,
cirka tre till fyra centimeter så kan
krukan ställas lite svalare, 18–20 plusgrader och på en ljus plats. Vattna nu
löken regelbundet men inte för mycket för då blir den lång och gänglig.
Sedan är det bara att vänta på blomningen.
När en blomstängel har blommat
över så kan den skäras bort så att det
finns plats för de nya blommorna.
Amaryllisen kan också drivas upp i
amaryllisglas, då står rötterna i vatten
medans löken är torr och vilar på
vasens innersidor.
Vattnet måste bytas ut regelbundet
och det är lätt att blommorna blir för
tunga så att vasen välter. Detta kan
avhjälpas genom att lägga tyngre dekorationssten på vasbotten.
Lycka till med dina julblommor!
Nästa nummer utkommer 6 mars. Manusstopp 20 februari.
Text och bild
Sara Adolfsson