Språkutveckling och interkulturell pedagogik Marie-Louise Persson "Mitt språks gränser är min världs gränser.” (Wittgenstein) Mellan 150 - 200 språk i Sverige 5 officiella minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch) Över 1, 5 miljoner har svenska som andraspråk L1 (modersmål), L2 (andraspråk), främmande språk Språkfärdighet (nivå) Språkarv (inom sociala gränser) Språkidentifikation (över sociala gränser) Marie-Louise Persson Inlärning & kunskapsutveckling Holistisk syn på människan Vår syn på vuxna och barns roller, uppfostran, syn på skola och lärandet påverkas av kulturen man lever i. Med språkets hjälp kan vi tänka, lära oss, minnas, lösa problem, utveckla idéer, uppleva känslor och mycket annat Marie-Louise Persson Andraspråksinlärning Det kognitiva perspektivet Inläraren är aktiv och deltagande. Språket är grunden för inlärningen och språket flödar i omgivningen. Inläraren ställer successivt upp hypoteser om regler eller ords betydelser och när hypotesen bekräftas så befästs kunskapen. Krashen 1987, språkinflödet (i + 1) Viktigt att möta ett rikt språk, få visuellt stöd och återkoppling. Cummins definition av språkkunskapsnivåer (1976) BICS (Basic Interpersonal Communicative Skills) CALP (Cognitive Academic Language Proficiancy) Marie-Louise Persson Andraspråksinlärning Det sociokulturella perspektivet ”All inlärning sker i ett socialt sammanhang” (Vygotsky) Ett samarbete mellan lärare och elev Zonen för närmaste utveckling Stöttning ger mönster och mallar ”Det en elev kan göra med stöd idag kan hon göra på egen hand imorgon” (Vygotsky) En åldersadekvat och lämplig hög kognitiv nivå Smågruppsarbeten, parövningar Marie-Louise Persson Andraspråksinlärning Det poststrukturella perspektivet Sociala faktorer Maktförhållanden, kön, klass, etnicitet.. Subjektspositionering. Diskrepans. Naturlig och spontan interaktion ej självklar Investering, tilltro till framtida utdelning Empowerment, lärarnas roll och budskap viktigt Lyfta tidigare erfarenheter och kunskaper ”Pennan är starkare än svärdet” Marie-Louise Persson Förväntningar är utslagsgivande för elevernas möjligheter att uppnå grundskolans mål (Torpsten 2012:87). Av 15-åriga elever födda utomlands uppnår endast 52 procent det som kallas grundläggande läsnivå, sämre än andra OECD-länder. En självuppfyllande profetia. Marie-Louise Persson Nyanlända elever får inte det stöd de behöver när de ska börja .. i ordinarie klass. Eleverna får inte tillräckligt stöd i svenskan i de olika ämnena och de har svårt att komma in i klassgemenskapen. Flertalet upplever en social exkludering. Jenny Nilsson (doktorand vid Stockholms universitet inom forskningsprojektet Nyanlända och lärarande) Lyssna mer på eleverna själva och underlätta för dem att bli en del i gemenskapen. Lång tid i förberedelseklass får stora sociala konsekvenser och skapar stigmatisering. Eva Skowronski (avhandling vid Lunds Universitet: Skola med fördröjning. Nyanlända elevers spelrum i ”en skola för alla”. Fältstudier och intervjuer) Marie-Louise Persson Flerspråkighet som resurs "Kolik jazyků znáš, tolikrát jsi člověkem” * Flerspråkighet ger en större repertoar, språken fyller olika syften och funktioner, kompletterar varandra. Tvåspråkighet och flerspråkighet har många fördelar vad gäller individens utveckling kognitivt, språkligt och identitetsmässigt. Berikar individens intellektuella och lingvistiska framsteg, individen blir mer flexibel i sitt tänkande och är mer medveten om språkens struktur och funktion. * Tjeckiskt ordspråk "Ju fler språk man talar, desto mer människa är man.” Marie-Louise Persson Modersmålsundervisning Underlättar inlärning av nya språk, gemensam språklig bas. Acceptans Trygghet, identitetsutveckling Familjekommunikation Brygga till integration Skolframgång, gynnar inlärning Samverkan modersmålslärare och undervisning Marie-Louise Persson Språktypologi Marie-Louise Persson Språkfamiljer En komplex process Social miljö Bemötande Fysisk miljö Investering Kongruens-kulturellt avstånd Psykisk Hälsa Andraspråksinlärning Orsak/attityd till flykt/flytt språksläktskap Kognitiv förmåga Pedagogisk miljö Modersmålskunskaper Marie-Louise Persson Ålder Utbildningsbakgrund Interkultur En process och en interaktion i ett kulturmöte Målet med interkulturell utbildning är enligt Pirjo Ladenperä: - ömsesidig respekt - tolerans - jämlikhet - social rättvisa Marie-Louise Persson Interkulturell pedagogik Europarådet 1984 - stävja segregation och svaga skolresultat Genomtänkt förhållningssätt där man tror på förmågan att göra skillnad, inte bemöter elever ensidigt och kategoriserande. Interaktion i fokus. Gränsöverskridande och öppen undervisning. Ömsesidig nyfikenhet och positiva förväntningar Bejaka globalisering, världsmedborgare, transnationella identiteter och ta hänsyn till individens språk, kultur och erfarenheter Bearbetning av attityder, fördomar och rasism (positiva förebilder) kosmopolitisk kommunikation ”olika synsätt, inte konsensus” Skapa mötesplatser och inkludering Samverkan med föräldrar, närsamhälle, föreningsliv Marie-Louise Persson Den mångkulturella skolan ”En lärare idag är inte längre förmedlare av färdig kunskap. Vi kan inte längre bestämma vad kunskap är för något. Det gäller idag för en lärare att vara vägledare och handledare för individens eget skapande och kunskapsbildande utifrån elevens egna erfarenheter och egna kunskaper. För att lyckas med detta krävs bl.a. en ökad förståelse för hur unga människor idag söker kunskap, bildar sig, konstruerar identiteter och skapar mening i livet. Detta ställer i sin tur krav på lärarens egen kunskap om kultur och kulturens betydelse..” (s. 43. Skola som mångkulturell arbetsplats, Hans Lorentz, 2009) Marie-Louise Persson Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete Förutsättningar för interkulturellt socialt arbete inom IFO (2010) Medvetenhet om etnocentrism Kunskap om att kulturer och religionens betydelse Kunskap om migrationsprocessen och dess effekter på familjerelationerna Medvetenhet om vad interkulturella möten inom IFO kan innebära för specifika förutsättningar samt vikten av att ställa frågor och möta brukare med en öppen, sökande hållning Medvetenhet om hur egna och andras värderingar påverkar vårt sätt att beskriva, förstå, analysera problem och se lösningar Insikt i maktstrukturer, marginaliserings-, utstötnings- och stigmatiseringsprocesser Marie-Louise Persson Hur kan du stärka nyanländas lärande och språk i din roll? Arbetar du utifrån ett interkulturellt perspektiv? Ser du strukturella hinder i din verksamhet? Marie-Louise Persson Några slutsatser.. Normkritiskt perspektiv, inte kategorisera Fokus på de nyanländas resurser och möjligheter Kompetensutveckling och ökad kunskap behövs ”Alla” är språklärare, boenden kan främja språkutveckling Samordna den unges sociala nätverk, hälsoinsatser och fritidsaktiviteter och se till helhetssituationen. Genomtänkt arbetsmetodik för att främja lika möjligheter Forskning visar att nyanlända bör börja i en förberedelsegrupp några månader utifrån frivillighet, föräldrarinkludering är viktig. Klassen är placerad i skolbyggnaden, tät samverkan med ordinarie klasser som utökas. Först några ämnen. Parallellt ges modersmålsundervisning. En flexibel och smidig process. Utökad samverkan med universitet och rektorsutbildningar, nytt kartläggnings- och bedömningsmaterial (Skolverket 2013-2016) Marie-Louise Persson Några tips.. Andraspråksresan, Monika Axelsson Greppa språket, Skolverket En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever (Kästen-Ebeling, Tore Otterup) Nyhetsbrev från Pedagog Stockholm (andraspråksinlärning) Samlad forskning på Skolverkets hemsida (nyanlända) https://adobeconnect.skl.se/ensamkommande-barn/ www.digitalaspåret.se www.kreativpedagogik.se www.informationsverige.se (utbildningsmaterialet Hitta Rätt m.m.) www.vamed.se www.hejsverige.nu Marie-Louise Persson
© Copyright 2024