1. No category

Dokument ID: 20150422-20001
Datum: 2015-04-22 | Sidan 1 (5)
Yttrande från Roslagsvatten om Förslaget till
åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt
Här kommer Roslagsvatten samlade synpunkter på Förslaget till åtgärdsprogram för
Norra Östersjöns vattendistrikt. Roslagsvatten lämnar synpunkter på de
åtgärdsprogram som påverkas av våra verksamheter i Knivsta, Vallentuna, Ekerö,
Vaxholm och Österåkers kommun.
Generella synpunkter
Åtgärdsprogrammet fyller en viktig funktion och är i många delar mycket väl
genomarbetat. Många av de föreslagna åtgärderna bedöms som rimliga och nödvändiga,
medan andra inte är helt självklara. Materialet är mycket omfattande och därmed svårt att
ta del av i sin helhet. Det finns också vissa brister som även anges i texten. Ytterligare
synpunkter i stort och smått följer nedan.
Det är högst relevant att jämföra vad den totala miljöpåverkan blir mellan att dosera
ytterligare fällningskemikalie (brytning av råmaterial, anrikning, tillverkning,
omhändertagande av avfall och transporter) i relation till den minskade övergödningen
tack vara minskade utsläpp av fosfor. Ökad mängd fällningskemikalie bidrar också till
förbrukning av ändliga resurser. Finns tillräckligt underlag för att göra bedömningen
att en utgående fosforhalt på 0,1 mg/l är optimal ur ett globalt miljöperspektiv?
Något generellt krav på efterfällning går inte att ställa eftersom reningsverken är
utformade på olika sätt. I praktiken innebär ett skarpare krav en ökad förbrukning av
fällningskemikalier samt i många fall större om- och utbyggnationer för att rymma
extra slutsedimentation eller slutpoleringssteg. Kostnaderna som presenteras i
åtgärdsprogrammet innebär förhöjda va-avgifter för abonnenterna som idag är mycket
priskänsliga.
Roslagsvattens kommuner är generellt uppbyggda av en centralort som är ansluten till
kommunalt VA samt relativt stora områden som är glest befolkade där enskilda VAlösningar dominerar. Det pågår i dagsläget många exploateringar i delvis helt nya
områden och delvis omvandling av fritidshusområden som innebär stora kostnader för
VA-kollektivet. De enskilda anläggningar som kommer att omfattas av
verksamhetsområdet ansluts i en hög takt. Det är i dagsläget inte rimligt att öka
Roslagsvatten AB | Sågvägen 2, 184 86 Åkersberga
telefon vxl 08-540 835 00 | fax 08-540 835 70
[email protected] | www.roslagsvatten.se
Dokument ID: 20150422-20001
Sidan: 2 (5)
anslutningstakten i någon nämnvärd omfattning och det är inte rimligt att tro att
kommunalt VA kommer att bli lösningen i alla fall. Avstånden är långa och kostnaderna
skulle inte bli rimliga att bära. Här krävs rimliga bedömningar från fall till fall och några
generellt krav kan inte ställas.
Det skulle vara intressant att se vilka separata anläggningar som är inräknade i de
källor som påverkar exempelvis övergödningen. För Roslagsvattens del är det
väsentligt vilka avloppsreningsverk som finns medräknade och de som eventuellt har
missats.
Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde
Redaktionella synpunkter:
 I sammanfattningen sid 4 nämns tre vandringshinder i texten, sedan i punkterna
sid 5 nämns fem. Vad gäller? Se även sid 22, samma där.
 Figur 1 visar kommungränserna som streckad linje, vilka är områdena som
begränsas av de heldragna linjerna som syns tydligare? Se t ex figur 5.
 Inget datum på beslut om MKN, sid 12.
 Saknar bild för grundvatten med förekomstkoder, eller finns inga?
 Ofullständig mening sid 18; ”…kan belastningen minska med upp till Om de
mindre…”
 Ordet ”Svämplanets” börjar med versal mitt i meningen, sid 24 mitten
VA-huvudmannens synpunkter:

I figur 6 sidan 18 anges källfördelning av P för området. ARV bidrar med 0 %.
Samtidigt säger man att åtgärder riktade mot reningsverk ska avsevärt minska Ptillförseln. Varför ska man satsa på ARV när de enligt figuren 6 inte bidrar avsevärt
till P-tillförseln?
När det gäller årgärder för enskilda avlopp (EA) så är enda åtgärd man pratar om
är anslutning till kommunalt VA. Visst kan det vara en del av åtgärder riktade mot
EA, men man ska inte glömma att man även kan åtgärda EA så att de når upp till
högskyddsnivå kraven.

I tabell 2 (s. 19) föreslår man ökad rening av P i ARV och byggandet av
dagvattendammar. Båda dessa källor har relativt liten påverkan på P-tillförseln,
men man vill ändå planera in dyra åtgärder. D v s liten vinst till hög kostnad. Man
borde satsa mera på jordbruket och speciellt på åtgärder som ger mycket valuta
för pengarna. Man ska ta in även uppgradering av EA till högskyddsnivå utan att
dessa ansluts till kommunalt VA.
Man föreslår att bygga 4 ha dagvattendammar i Åkersberga. Man ska inte glömma
att det är tätbebyggd område och plats för dammar ofta saknas. Man kan utreda
utsläppspunkter mot kanalen och Trälhavet och där det behövs bygga marina
skärmbassänger. Det blir ofta billigare och effektivare.
Man nämner några lämpliga dagvattenåtgärder i texten, bl.a. dagvattenbrunnar
och permeabel vägbeläggning. Dessa kan dock inte ses som reningsanläggningar.
Dokument ID: 20150422-20001
Sidan: 3 (5)

Enligt tabell 4 (s. 29) ska det finnas 2 allmänna vattentäkter i Vallentuna som är
skyddade enligt vattenlagen. Detta stämmer inte. Det finns totalt 3 nödvattentäkter
i Vallentuna som knappt kan ses som skyddade. Man ska titta på dess geografiska
läge för att bedöma vilka som ligger inom Åkerströmmen, vilka som ligger inom
Skarvens avrinningsområde (det anges även där att det finns 2 i Vallentuna). Vilka
vattentäkter avses?

Tabell 6 (s. 33), Åtgärd Dagvattendamm. Det ska vara Vallentuna och Österåker
som ska stå för åtgärder. Det finns dock knappt någon samlad bebyggelse i
Vallentuna inom Åkerströmmen. Fokus borde ligga på Åkersberga.
Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden
Redaktionella synpunkter:
 Figur 4 visar fel bild, ser ut som figur 5?
 Inget datum på beslut om MKN, sid 17.
 Pågår fortfarande restaurering av Vallentunasjön sid 25?
 Figur 11 Vandringshinder partiellt avseende öring sid 33, exakt var?
 Morfologiskt tillstånd anges för Valloxen, Vallentunasjön och Norrviken. På sid 36
anges morfologiska förändringar föreligger för fyra sjöar, vilken är den fjärde?
 Figur 13 staplar sid 37 oklart vad diagrammet ska visa. Hade varit intressant att se
hur stor andel som är påverkade jämfört med opåverkade sjöar och vattendrag.
 Tabell 8 Vattenskyddsområden för två allmänna vattentäkter, Västlunda nämns på
sid 42, vilken är den andra?
VA-huvudmannens synpunkter:
 Det står på sidan 24 att Knivsta reningsverk släpper ut höga halter ammonium.
Reningsverket klarar sina riktvärden så kommentaren tycks felaktig.
 Det står också att Knivsta reningsverket bidrar till att halterna av ammoniak
periodvis blir toxiska. Är det fastställt att dessa halter inte skulle uppkomma även
om reningsverkets utsläpp minskades? Tillståndet innehålls vid reningsverket.
 Vidare anges att reningsverket inom två år beräknas nå de antal
personekvivalenter som medges i tillstånden. Detta är felaktigt. Idag är
belastningen ca 7 400 PE och tillståndet medger 13 000 PE.
 Dagvattendamm KOM 1a och KOM 7– Våtmarkspark planeras i Vallentunasjöns
norra del
 Utsläppsreduktion av miljögifter KOM 1a – det framgår inte att Vallentunasjön har
förbättringsbehov, se tabell 4
Dokument ID: 20150422-20001
Sidan: 4 (5)
Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och
Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden
Roslagsvatten påverkar området i östra Vallentuna inkl Garns-Ekskogen, Bergshamraåns
åtgärdsområde samt i östra delarna av Österåker.
Redaktionella synpunkter:
 Figur 5 ska illustrera de tre grundvattenförekomsterna som ej når god kemisk
status 2021. Men endast en är knappt synbar vid Bergshamra.
 Tabell 8 verkar inte komplett avseende konnektivitet, enheten meter? Ingen
kostnad?
VA-huvudmannens synpunkter:
 Dagvattenåtgärder KOM 8 – VA-huvudmannen är med vid framtagandet av planer
 Flera av Roslagsvattens reningsverk i området levererade redan under 2014
fosforhalter på mindre än 0,3 mg/l varför effekten av det uppsatta målet inte torde
bli så stor.
 Det anges att det finns 4 allmänna vattentäkter i Österåker. Det är oklart vilka som
avses. Roslagsvatten lämnar gärna ut information om de vattentäkter som
Roslagsvatten ansvarar för eller sköter driften på. Definitionen av allmän
vattentäkt behöver förtydligas. Ingår t ex en vattentäkt som endast försörjer en
kommunal verksamhet med ett vattenuttag på mindre än 10 m3/dygn?
Fyrisån
Liten bit i västra Vallentuna, försumbar.
Ingen allmän VA-verksamhet av Vallentunas VA-huvudman i området.
Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken,
Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden
Roslagsvattens påverkan utgörs av en liten bit i södra Vallentuna (försumbar), stora delar
av Vaxholms kommun samt delar av Österåkers kommun (Rydbo).
Dessa reningsverk är små i jämförelse med de tre stora inom området.
I Tabell 3 sid 25 anges två åtgärder som är mycket lika”ökade doseringen av P
fällningskemikalier” och ”öka reningen av fosfor till 0,1 mg/l ” det är oklart vad skillnaden
avser. Siffrorna i tabell 3 sid 25 tycks inte heller stämma överens med texten ovanför.
Dokument ID: 20150422-20001
Sidan: 5 (5)
Björkö- Tjockö- och Lidöfjärden m fl
Norr om Kårsta, försumbar.
Ingen allmän VA-verksamhet av Vallentunas VA-huvudman i området.
Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och
Årstavikens närområden
Av åtgärdsprogrammet nämns att ett reningsverk finns i områrådet. I ett annat stycke
står det att Bromma reningsverk ligger i åtgärdsområdet men har sin utsläppspunkt i
ett annat område. Det är oklart om Ekebyhovs reningsverk, som har sin utsläppspunkt i
Fiskarfjärden, finns med i underlaget.
Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens,
Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och
Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden
Roslagsvatten har 4 mindre reningsverk som har sina utsläppspunkter i
åtgärdsområdet, ett i Långtarmen och tre i Hovgårdsfjärden. Reningsverken är små och
har redan idag en relativt bra fosforrening. Effekten av att förbättra reningen till 0,1
mg/l på dessa fyra reningsverk skulle endast ge en minskning med 3-4 kg per år
jämfört med utsläppen 2014.
Roslagsvatten har inga allmänna vattentäkter i drift på Ekerö. I programmet står det att
det är 4 st.
Med vänliga hälsningar
Frida Österdahl
Miljö- och kvalitetschef
Roslagsvatten AB