Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet

Dataproduktspecifikation –
Det svenska vägnätet
Version 3.0
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Ändringsförteckning
Fastställd version Dokumentdatum Ändring
Namn
1.0
2013-07-01
Första versionen
Louise Norlin
2.0
2014-11-01
Överförd till nya verktyget.
Fastställd
Dennis Andersson
2.1
2015-02-26
Gångnät infört. Redaktionella
ändringar.
Yngwe Elfwing
2.2
2015-04-01
Redaktionella ändringar.
Anpassning till ny mall.
Yngwe Elfwing och Stina Fröjd
3.0
2015-04-29
Fastställd
Dennis Andersson
Dataproduktspecifikation - Det svenska vägnätet
Dokumentdatum: 2015-04-29
Utgivare: Trafikverket, Väg- och järnvägsdata
Kontakt: [email protected]
Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921
2
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Innehåll
1
Översikt ........................................................................................................................... 5
1.1
Kortfattad beskrivning av dataprodukten ............................................................ 5
1.1.1
Innehåll i dataprodukten .................................................................................. 5
1.1.2
Syftet med dataprodukten ................................................................................ 5
1.2
Kunders användning av dataprodukten ............................................................... 5
1.2.1
1.3
Omfattning i tid och rum .................................................................................. 6
Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt. ..................................... 6
1.3.1
Gemensamma standarder, ramverk och dylikt ............................................... 6
1.3.2
Specifika standarder, ramverk och dylikt ........................................................ 7
1.4
Termer, begrepp och förkortningar ...................................................................... 7
2
Produktspecifikationens omfattning ..............................................................................7
3
Identifiering av dataprodukten .......................................................................................7
4
Dataproduktens innehåll och struktur .......................................................................... 8
4.1
Dataproduktens uppbyggnad (modell) .............................................................. 10
4.1.1
Grundläggande nätverksstruktur (TransportNetwork) ................................. 11
4.1.2
Topologi (Transport Network Referens) .........................................................12
4.1.3
Nätanknytning (Transport Network Referens) ..............................................13
4.1.4
Temporal beskrivning ......................................................................................14
4.1.5
Geometrisk/geografisk beskrivning ................................................................14
4.1.6
Referenslinjens form i bilnätet ........................................................................ 15
4.1.7
Referenslinjens form i GCM-nätet .................................................................. 17
4.2
Fördjupad beskrivning av nätelement................................................................. 17
4.2.1
Noder och nodanslutningar ............................................................................. 17
4.2.2
Referenslänkar................................................................................................. 18
4.2.3
Portar ............................................................................................................... 18
4.3
Relationer ............................................................................................................. 18
5
Referenssystem .............................................................................................................. 19
6
Krav på datakvalitet ...................................................................................................... 20
6.1
Kvalitetsklasser .................................................................................................... 20
6.2
Krav på dataprodukten........................................................................................ 20
6.3
Mått samt definitioner ........................................................................................ 22
7
Metadata ........................................................................................................................ 25
8
Datafångst ..................................................................................................................... 25
3
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
8.1
Datakällor............................................................................................................. 25
8.1.1
Initiala datakällor ............................................................................................ 25
8.1.2
Datakällor för ajourhållning ........................................................................... 25
8.2
Krav på spårbarhet .............................................................................................. 26
9
Underhåll av dataprodukten ........................................................................................ 26
10
Tillhandahållande av dataprodukten ........................................................................... 26
11
12
10.1
Tillhandahållandesätt.......................................................................................... 26
10.2
Tillhandahållandeformat .................................................................................... 27
10.3
Information om begränsningar .......................................................................... 27
Datakvalitetsdeklaration .............................................................................................. 27
11.1
Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen ....................................................... 27
11.2
Uppföljning av kravuppfyllelse ........................................................................... 27
11.3
Redovisning av spårbarhet.................................................................................. 28
Övrig information ......................................................................................................... 28
4
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
1 Översikt
1.1
1.1.1
Kortfattad beskrivning av dataprodukten
Innehåll i dataprodukten
Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och är en
del av NVDB (Nationell Vägdatabas).
Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som en av
samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra
leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå. Till viss grad finns
även vägar inom parkeringsytor, bostads‐ och industriområden där biltrafik normalt inte
förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Produkten skall
vara fullständig när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped klass II- eller
gångtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot
ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar.
Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur vägarna
hänger ihop dvs. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga och historiska
vägnätet men kan även visa framtida vägnät.
Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser) på
vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen görs
genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med identiteter
och avstånd.
1.1.2
Syftet med dataprodukten
Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna
användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till vägnätet
vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter.
Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som möjliggör t ex ruttplanering
eller övergripande planering.
1.2
Kunders användning av dataprodukten
Här följer ett antal exempel på användning av produkten uppdelad på olika typer av
kunder.
Kund
Exempel på användning
Interna kunder
Lägesbestämning, avstånd, statistik, ruttplanering, planering, drift och
underhåll
Externa kunder
Navigering, ruttplanering, lägesbestämning, statistik, planering,
cykelreseplanerare, kartproduktion, drift och underhåll
5
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
1.2.1
Omfattning i tid och rum
Typ av avgränsning
Avgränsning
Ev. förtydligande
Avgränsning i data samt
Geografisk utsträckning
Dataprodukten innehåller både bil-, cykeloch gångnätet på Sveriges vägnät.
Omfattning i tid (Tidsperiod)
Dataprodukten ska innehålla aktuella och
historiska data med start:
Datum när dataprodukten för
första gången lades in i
NVDB.
1980
Även framtida vägnät kan ingå
.
1.3
1.3.1
1980 Statligt bilnät
2001-04-01 Övrigt bilnät
2006 Cykelnät
2014 Gångnät
Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt.
Gemensamma standarder, ramverk och dylikt
Ref #
Dokumentnamn
Dokumentnummer
Kommentar
#1
Geographic Information – Data
Product Specification
SS-ISO 19 131:2008
Specifikationen ansluter till
denna standard
#2
Geographic information - Data quality
SS -ISO 19 157
Denna standard ersätter
19138, 19113 och 19114.
#3
Geographic information - Metadata
SS-ISO 19115: 2003
#4
Geodata – Nationell metadataprofil –
Specifikation och vägledning – SS-EN
ISO 19115:2005-geodata.se Version
3.1.1
SIS/TK 489 N247
www.geodata.se
#6
Dataproduktspecifikation Företeelsetillkomst
Gällande version
www.trafikverket.se
#7
Översikt Vägdata
Gällande version
www.trafikverket.se
#8
Vägdata - Termer, begrepp och
förkortningar
Gällande version
www.trafikverket.se
6
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
1.3.2
Specifika standarder, ramverk och dylikt
Ref #
Dokumentnamn
Dokumentnummer
Kommentar
#10
Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät
Gällande version
www.trafikverket.se
#11
Dataproduktspecifikation Referenslinjetillkomst
Gällande version
www.trafikverket.se
#12
Leveranstidskrav för väg- och
järnvägsdata
TDOK 2013:0148
www.trafikverket.se
#13
Regler för insamling och leverans av
vägdata
TDOK 2013:0381
www.nvdb.se
#14
NVDB - Översiktlig informationsmodell
Gällande version
www.nvdb.se
1.4
Termer, begrepp och förkortningar
För termer, begrepp och definitioner se referens #8.
För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator
samt gång- och cykelvägar.
2 Produktspecifikationens omfattning
Produktspecifikationen omfattar rubricerad företeelsetyp anknuten till Det svenska
vägnätet.
3 Identifiering av dataprodukten
Titel
Det svenska vägnätet
Ev. alternativa namn
The Swedish Road network
Sammanfattning
Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och
är en del av NVDB (Nationell Vägdatabas).
Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som
en av samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder
och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå.
Till viss grad finns även vägar inom parkeringsytor, bostads‐ och industriområden
där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för
speciella behov. Produkten skall vara fullständig när det gäller cykelvägar som
används för cykel-, moped klass II- eller gångtrafik. Dessutom kan vägar som är
avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder
eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar.
Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur
7
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
vägarna hänger ihop d.v.s. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga
och historiska vägnätet men kan även visa framtida vägnät.
Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser)
på vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen
görs genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med
identiteter och avstånd.
Syfte med produkten
Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna
användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till
vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan
verksamheter. Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som
möjliggör t ex ruttplanering eller övergripande planering.
Geometrisk
representation
Vektor
Ämnesområde
GEMET – INSPIRE themes, version 1.0:
Transportnät:
Transporter
Initiativ:
Inspire
Geodata
Geografisk utsträckning
Utsträckning för data beskrivs av en omskrivande rektangel med latitud och
longitud. För varje omskrivande rektangel anges de begränsande koordinaterna.
Anges i Väst, Öst, Nord, Syd
10
25
69
54
4 Dataproduktens innehåll och struktur
De vägar som skall ingå i NVDB är sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser
som allmänt används för trafik med motorfordon samt vägar som är avsedda för cykeloch mopedtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för gångtrafik ingå.
Det är möjlighet att i NVDB lagra ett komplett gångnät men det finns inget krav att det
skall ingå.
Det är rekommendabelt att man först uppnår fullständighet för det friliggande gångnätet
inom ett naturligt avgränsat område och att man och därefter bygger ut och förfinar
gångnätet i den takt man har möjlighet att ajourhålla det.
8
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Följande typer av bil- och/eller cykelvägar skall alltid ingå i NVDB:

Bilvägar
Minimikrav för en bilväg är att den har anlagd vägbana som är avsedd för
biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp
saknas. Bilvägen är framkomlig för lastbil, åtminstone när vägen är tjälad.
Personbilstrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad
framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder.
Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte
uppfyller dessa minimikrav.

Alla återvändsvägar (vägar som bara ansluter till en annan väg i ena änden)
inom tättbebyggt område samt återvändsvägar längre än 100 meter utanför
tättbebyggt område

Bussgator

Vägar som uteslutande används av driftfordon, räddningsfordon eller andra
fordon av icke privat natur

Vägar som går genom parkeringsytor, torg, kajer och öppna ytor (avsedda för
bil- och/eller cykeltrafik)

Vägar som går genom rastplatser

Gågator där t.ex. varutransporter med motorfordon är tillåten

Färjeleder

Vägar konstruerade för fordon men där förbud mot trafik med fordon råder

Cykelbanor och cykelfält

Cykelöverfart och cykelpassage samt övergångsställe då de ingår i cykelnätet

Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t.ex. en trapp
eller en kortare passage möjlig att cykla eller där cykeln bör ledas)
Vägar som bara får trafikeras av vissa typer av fordon eller vid vissa tidpunkter (t.ex.
”enbart bussar i linjetrafik”, ”gågata”) skall alltså ingå i NVDB. Trafikrestriktioner
redovisade i olika företeelser i NVDB reglerar hur vägen får användas (t.ex. förbud mot
trafik).
Följande typer av vägar kan ingå i NVDB men det finns inget krav att de skall ingå:

Vägar inom parkeringsytor som ej är genomgående

Vägar inom inhägnade industriområden som enbart trafikeras av fordon med
anknytning till den aktuella industrin

Vägar inom bostads‐ och industriområden där biltrafik normalt inte
förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov

Återvändsvägar utanför tättbebyggt område som är kortare än 100 meter.
9
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Följande vägar anordnade enbart för fotgängare kan ingå i NVDB:

Gångbana och trottoar

Övergångsställe

Passage genom byggnad (av typen förbindelsegång)

Ramp (utformad för rörelsehindrade)

Perrong

Trappa, rulltrappa, rullande trottoar, hiss och snedbanehiss

Linbana (annan än för gods och skidåkare) och bergbana (som ingår som
förbindelse i gångnätet)

Torg, kaj och öppen yta (avsedd för gångtrafik)

Förbindelse mellan gångbanor som inte utgörs av anlagd gångbana (t.ex. en
kortare förbindelse mellan två gångvägar som frekvent används av fotgängare
och som avsevärt förkortar promenadens längd.)

Färjeled (linjetrafik på bestämd led med uppgift att transportera personer.)
Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB:

Traktorvägar

Stigar, motionsspår och vandringsleder

Skoterleder

Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar

Spår och leder på is eller snötäckt mark

Ridleder
För att på vägnätet i NVDB särskilja gångnät, cykelnät och bilnät från varandra används
företeelsetypen ”Vägtrafiknät”, se Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät, Referens
#10.
4.1
Dataproduktens uppbyggnad (modell)
Data För att kunna beskriva vägarna och samla data om dem i en databas skapas en modell. Modellen
speglar valda delar av verkligheten men inte allt. Vi väljer ut de egenskaper hos vägen som behövs för
att beskriva den på en grundläggande nivå. En grundläggande egenskap är hur vägen sträcker sig
genom landskapet, dess geometri. Precis som på en karta låter vi vägen representeras av en linje. Vi
kallar den referenslinje och den är en avbildning av vägens sträckning.
Vägnätsmodellen består dels av vägnätets geometri och dels av dess topologi. Dessa hör ihop på så sätt
att en vägsträcka mellan korsningar utgörs av en hel eller en del av en referenslänk eller så kan den
även bestå av flera referenslänkar. Geometriskt representeras referenslänken av en referenslinje.
Korsningar samt vägars ändpunkter kallas för noder och representeras av en koordinatsatt punkt.
10
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Vid geometrisk avbildning av en vägsträcka skapas en s.k. referenslinje som så noggrant som möjligt
skall återge vägsträckans verkliga läge. En referenslinje är uppbyggd av en serie raka linjer mellan
koordinatsatta brytpunkter. I praktiken är det omöjligt att i fält återfinna dessa enskilda brytpunkter.
Vägens sträckning representeras av en referenslinje som i sin tur är uppbyggd av en serie kortare
raka linjer vilka löper mellan koordinatsatta punkter.
Referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets
mittlinje. Undantag förekommer på bilnät där antalet körfält varierar, t.ex. på 2+1-väg.
Referenslinje
Referenslinjen skall avbilda körbanans eller gångbanans mittlinje
Referenslinjen lagras i tre dimensioner. Förutom en x-koordinat och en y-koordinat anges också en zkoordinat vilken anger höjden över havet.
Vägnätet används som ett linjärt referenssystem för att knyta egenskaper och trafikregler till nätet.
Företeelserna knyts till referenssystemet via relationer till element i referenssystemet d.v.s. nätet. Det
betyder att företeelserna i sig inte behöver innehålla några läges- eller formdata utan dessa fås från
referenssystemet via relationerna.
4.1.1
Grundläggande nätverksstruktur (TransportNetwork)
En grundläggande nätverksstruktur beskrivs i en modell med ett antal sammankopplade linjära
element, referenslänkar. Referenslänkarna är i sin tur sammankopplade via noder. Läge och form för
nätelementen (noder och referenslänkar) i nätverket beskrivs med koordinater Väglängden skapas
utifrån geometrierna på referenslänkarna och giltiga referenslänkdelar vid en viss betraktelsetidpunkt.
Vägnätet har en grundläggande nätverksstruktur som inkluderar topologi, nätanknytningsmekanism
samt temporal och geografisk (läge, form) beskrivning.
Nätelement: Nod
Noder beskriver i första hand de platser där det är möjligt att göra vägval i nätet, t.ex. i korsningar. Det
finns även noder i slutet av alla vägar, d.v.s. i nätets ändpunkter. Ibland har man av praktiska skäl
behov av att dela upp nätet ytterligare och dessa noder kallas pseudonoder. För att beskriva hur man
kan färdas i nätet sammanbinder man noderna med länkar. Varje länk binder samman två noder. I
teorin kan varje nod ha ett obegränsat antal länkar kopplade till sig men de måste ha minst en.
11
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Noden representeras geometriskt av en punkt. Reglerna för hur noden placeras d.v.s. hur den avbildar
en korsning, är hårt knutna till reglerna för hur vägnätets topologi skall beskrivas.
Nätelement: Referenslänk
En referenslänk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle.
Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med
hjälp av sina portar. I dagligt tal kan man säga att referenslänken går mellan två noder via ett
godtyckligt antal noder men notera att noderna inte är direkt kopplade till referenslänken utan via
portarna.
Nätelement: Portar
Portar representerar en kopplingsstruktur för nätelement (nod eller referenslänk). En port kopplas
ihop med en annan port, dvs koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar
på varandra.
En Port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länkport (port på
referenslänk).
För mer information om modellen se NVDB - Översiktlig informationsmodell, referens #14.
4.1.2
Topologi (Transport Network Referens)
För att beskriva hur vägar hänger ihop i modellen, deras topologi, används begreppen nod, port och
referenslänk. Nod är en punkt som representerar en vägkorsning i plan eller ett vägslut (men dessa är
ovidkommande ur topologisk synpunkt). Referenslänken är ett vägavsnitt, som är vald att representera
vägen vid en vald tidpunkt, mellan minst två noder. Topologin beskriver hur de olika nätelementen i
nätverket är sammankopplade samt hur man kan färdas genom nätet. Om det finns noder där
referenslinjer skär varandra är det möjligt att göra vägval annars inte.
Vägnätets topologi byggs upp av noder och referenslänkar där sambanden emellan dessa är kända.
Noder sätts där förbindelsemöjlighet finns d.v.s. korsning i plan. Varje referenslänk startar i en nod
och slutar i en annan. Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även ha
mellanliggande noder kopplade till sig. Nod B är en mellanliggande nod på Referenslänk 1.
12
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Riktning och sida
Eftersom referenslänken har en start och ett slut har den en riktning. Detta används för att beskriva
t.ex. åt vilket håll en enkelriktning gäller eller för att ange vad som är höger respektive vänster sida av
vägen. Riktning och sida anges alltid i förhållande till referenslänkens riktning.
4.1.3
Nätanknytning (Transport Network Referens)
Ett objekt, en företeelse är i sig uppbyggd av två delar, dels en beskrivning av företeelsen, dels
angivande av dess läge på vägnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen
görs genom att objektet ges en utbredning på vägnätet och knyts till referenslänk via referenslänkens
OID och avstånd från föregående nod i länkens riktning. Till nätanknytning hör även uppgifter om
eventuella sidoangivelser och anknytning till flera referenslänkar.
En förekomst av objektet representeras i databasen av en objektinstans. Objektinstansen har en
uppsättning attribut med tillhörande värden och ett eller flera utbredningar av t.ex. typen punkt eller
sträcka.
Ett linjärt referenssystem (LRS) behövs för att kunna lagra, kombinera, söka ut och sortera företeelser
längs vägen. Med användning av LRS fås en indirekt positionering av en företeelse relativt en linje i det
linjära referenssystemet, exempelvis att ett viltstängsel börjar 200 m in på en referenslänk. Ett LRS
har känd, accepterad och över tiden uthållig identitet, längdmått samt känt läge och form. Denna
dataprodukt använder referenslänkar i vägnätsmodellen som LRS.
Nätanknytning
Nätanknytning av en företeelse innebär att företeelsen ges ett läge genom att ange avstånd från
föregående nod i referenslänkens riktning mot nästkommande nod samt ges referenslänken en
identitet genom att den knyts till referenslänken via referenslänkens OID.
En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds. Detta NVDB-ID följer sedan
med objektet under hela dess livslängd. Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett
visst objekt kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts företeelser till en viss
referenslänk via referenslänks-ID.
Utbredningar på nätet
För anknytning av företeelser används olika typer av utbredningar t.ex. sträck- eller nodutbredning.
För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De
flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning.
Typ av utbredning
Sträckutbredning
Förklaring
Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera
referenslänkar.
Nodutbredning
Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för
företeelsetypen Vändmöjlighet).
Punktutbredning
Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera
referenslänkar (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp
till 4,5 meter, Väghinder samt Vändmöjlighet).
13
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Svängutbredning
Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från
en länk till en annan referenslänk via en nod. (Används enbart för
företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet).
Vägutbredning
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges.
Vägutbredning med
värd
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och
värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för
företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer
Manöver
En serie sammankopplade svängutbredningar. Exempelvis en Usväng över flera referenslänkar.
Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB
teknisk lösning.
För ytterligare information om de olika utbredningstyperna se Regler för insamling och leverans av
vägdata, referens #13.
4.1.4
Temporal beskrivning
Vägnätet i NVDB hanteras med tidsdimension. Ett från-datum och ett till-datum anges för varje
vägsträcka. Dessa datum återspeglar den period då vägsträckan är öppen för trafik. I vägnätsmodellen
kallas det för den period då vägnätet är giltigt. Delar av en referenslänk kan vara giltiga i olika
perioder. Dessa delar kallas referenslänkdelar och det är för dessa delar som från- och till-datum
lagras. Eftersom data finns om när olika delar av vägnätet är giltigt kan datauttag göras som visar hur
vägnätet såg ut vid olika datum.
4.1.5
Geometrisk/geografisk beskrivning
En referenslänk representeras geometriskt av en referenslinje vilken avbildar en vägs sträckning genom
landskapet eller en färjeled på vattnet. Nedan följer regler för hur referenslinjen skall avbilda en
vägsträcka.

Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans
mittlinje eller cykelfältets mittlinje. Undantag förekommer på bilnät där antalet körfält
varierar, t.ex. på 2+1-väg. Nedan redovisas tillåtna avvikelser från grundregeln.
Referenslinje
Referenslinjen skall avbilda körbanans eller gångbanans mittlinje

Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga
breddningar av bilnätet, i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält,
eller i gång- och cykelnätet. Även för 2+1 vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren
nedan.
14
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
För att undvika variation i sidled avbildas vanligen det högra körfältet för mötesfria 2+1 vägar.

För på- och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas.

Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på- och avfarter eller där två körbanor
övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller
före grundregeln.

I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra
hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen
kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika ifrån den tänkta körbanan eller
gångbanan som den skall avbilda.

Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar
som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt.

Geometrin för en vägsträcka som utgörs av färjeled redovisas som en sträcka som följer den
troliga rutten för färjan.

Geometrin för den vertikala sträcka som en hiss representerar i gångnätet kan inte hanteras i
NVDB’s två-dimensionella verktyg. Man måste därför ge avkall på korrekt geometrisk
återgivning och låta sträckan luta så att plankoordinaterna vid hissens nedre och övre
plangeometriska läge ligger en meter från varandra.
4.1.6
Referenslinjens form i bilnätet
Utöver krav på lägesnoggrannhet ställs även krav på referenslinjens form. Detta görs i form av krav för
maximal vinkelförändring i referenslinjens brytpunkter i vardera plan och höjd. Därtill ställs krav även
på minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter.
Kraven är olika för de olika kvalitetskravklasserna. För vägar i kvalitetskravklasserna 2 och 3 måste
t.ex. riktningsförändringar tillåtas vara större eftersom kommunala och enskilda vägar kan ha snävare
kurvor och kraftigare lutningar än de statliga huvudvägarna.
För färjeleder gäller inte kraven eftersom dessa representeras av en linje som beskriver den troliga
färjerutten vilken inte har ett definierat läge.
För tätt avstånd och max avstånd mellanbrytpunkter
15
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Kvalitetskravklass
Minsta tillåtna avstånd mellan
brytpunkter
Q1
Q2
Q3
Q4
2.0 m
1.0 m
1.0 m
1.0 m
Gränser för minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter
Nedan beskrivs i tabell och figurer de olika typerna av vinkeländring:
Riktningsändring i plan
v1
Ändring av riktningsändring (vinkeländring) i plan
v1
v2
Lutning i höjdled
l1
Lutningsändring i höjdled
l2
l1
Ändring mellan två lutningar, l2 - l1
16
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Kvalitetskravklass
Maximal
riktningsändring
Maximal
ändring av
riktningsändring
Maximal
lutning
v1
Maximal
ändring av
lutning
l1
±v2
Q1
Q2
Q3
Q4
25
100
100
100
10
50
75
100
l2-l1
10
30
40
75
10
20
30
50
Gränser för vinkeländring i gon
Tilläggskrav för vinkeländring för tätortsvägnät i plan
20 m
20 m
20 m
För att kunna godkänna stora planvinklar på runt 100 gon i t.ex. tätortsvägnät, tillåts
riktningsförändringar (i planet) på 100 +/- 20 gon om intilliggande brytpunktsavstånd är större än 20
meter. Detta påverkar riktningsändring och ändring av riktningsändring.
4.1.7
Referenslinjens form i GCM-nätet
För gång- och cykelnätet finns inga krav på riktningsförändringens storlek vare sig i plan eller i lutning
utöver att vertikala sträckor inte kan hanteras i NVDB.
Brytpunkters avstånd skall inte understiga 1 meter på gång- och cykelnätet.
4.2
Fördjupad beskrivning av nätelement
4.2.1
Noder och nodanslutningar
Noden representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller
i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de
anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt
från en port till en annan.
Krav:

En nod skall ha en referenspunkt med värden för x-, y- och z-koordinat.

En nod får inte vara kopplad via portar till en annan nod.

En nod får inte vara isolerad utan måste vara kopplad till en eller flera
referenslänkar.

En nods referenspunkt får inte finnas inom en cirkelyta med radien 2 m runt en
annan nods referenspunkt i xy-planet.
17
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
4.2.2
Referenslänkar
Referenslänken representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma
tillfälle. Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande
nätelementen med hjälp av sina portar.
Referenslänkdel tillhör en referenslänk. Anger giltighetsperioden för en del av en
referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika
tidpunkter.
En Referenslänkdels start och slut definieras av en Länkport.
Krav:

En referenslänk skall ha en referenslinje som skall ha minst två brytpunkter.
Dessa brytpunkter skall ha värden för x-, y- och z-koordinat.

En och samma vägsträcka (körbana eller i vissa fall körfält) får inte
representeras av mer än en länk då vägnätet generaliserats utgående ifrån
Regler för insamling och leveranser av vägdata, se referens #13.

Två noder får bara sammanbindas av två eller flera referenslänkar eller delar av
referenslänkar om dessa representerar olika körbanor eller körfält.

En referenslänk måste ha en startport och en slutport.

En referenslänks portar måste vara kopplade till noders portar.

En referenslänk måste vara helt täckt av en eller flera referenslänkdelar.

Referenslänken får inte ha några överlappande referenslänkdelar.

Om en referenslänk utgör en ögla skall dess startport och slutport ansluta i
samma nod.

Från-datum för en referenslänk måste vara ett datum före till-datum.

En referenslänk måste vara giltig i minst ett dygn, d.v.s. skillnad mellan fråndatum och till-datum skall vara minst 1 dygn.

För varje nod skall det alltid finnas en motsvarande brytpunkt med samma
koordinater i geometrin för (via portar) anslutande referenslänk(ar)
4.2.3
Portar
Krav:

4.3
En port på ett nätelement måste alltid vara kopplad till en annan port på ett
annat nätelement.
Relationer
Syftet med trafiknätet som referenssystem är att, där så är lämpligt, knyta företeelser
(egenskaper, trafikregler, händelser etc.) till nätet och därigenom ge dem position, form
och inbördes relationer (topologi t.ex. gränsar till, överlappas av etc.). Företeelserna
knyts till referenssystemet via relationer till element i referenssystemet d.v.s. nätet. Det
18
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
betyder att företeelserna i sig inte behöver innehålla några läges- eller formdata utan
dessa fås från referenssystemet via relationerna.
Det finns stora fördelar med att använda trafiknätet som referenssystem t.ex. blir det
enkelt att finna alla egenskaper som berör en viss del av nätet. Egenskaper, för vilka
nätets läge och form är en tillräckligt bra representation, behöver inte samla in dessa
uppgifter utan återanvänder referenssystemets geometriuppgifter via relationerna.
Förändringar (t.ex. kvalitetsförbättringar av geometri,) slår automatiskt igenom hos alla
som anknyter till referenssystemet.
Det finns ett antal uppgifter som bedömts som nätnära. Dessa kan användas för
selekteringar och utsökningar på nätet och företeelsetyperna är sådana som krävs för att
stödja grundläggande tjänster inom bl.a. Trafikverket.
Exempel på nätnära företeelsetyper:
Företeelsetyp
Kommentar
Vägtrafiknät
Indelning efter trafiktyp (bil, cykel, gång)
Vägnummer
Finns huvudsakligen på det statliga vägnätet
Gatunamn
Adressbildande namn på gatorna
Övrigt vägnamn
Ej adressbildande identifikation av vägen
Korsning
Plats där två eller fler vägar ansluter till varandra
Antal körfält
Anger antalet körfält på vägsträckan
Funktionell vägklass
Indelning efter hur man vill styra trafiken
Väghållare
Statlig, kommunal eller enskild väghållare
Färjeled
Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän
(avgiftsfri) eller enskild
GCM-vägtyp
Beskrivning av cykel- och gångvägens konstruktion
5 Referenssystem
Rumsligt referenssystem
Beskrivning
Plan
Vägnätet är i sig ett linjärt referenssystem
Det svenska vägnätet
SWEREF 99TM (EPSG: 3006)
19
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Höjd
RH 2000 (EPSG: 5613)
Temporalt referenssystem
UTC+1
6 Krav på datakvalitet
6.1
Kvalitetsklasser
Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som
anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste
vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4).
Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en
motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg.
Funktionell vägklass saknas dock på gång- och cykelnätet och därför kan kvalitetskravklass inte
grunda sig på funktionell väglass för dessa nättyper. Gång- och cykelnätet ingår i
kvalitetskravklass 3.
Q-klass
1
2
3
4
Definition
Funktionell vägklass 0 - 3
Funktionell vägklass 4 - 5
Funktionell vägklass 6 – 8 samt gång- och cykelnät
Funktionell vägklass 9
OBS! Då gång- och cykelvägar går utmed en bilväg bör alla dessa nät följa samma
lägesnoggrannhet för att referenslinjerna ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra
och inte svänga fram och tillbaka över varandra. Det är också av betydelse för att
undvika att noder ligger för tätt och referenslänkar blir för korta i förhållande till
verkligheten då näten möts.
6.2
Krav på dataprodukten
Krav per datakvalitetsparameter**
Nivå för godkännande per kvalitetskravklass
Fullständighet i vägnät - brist
Bil- och cykelnät som enligt dataproduktspecifikationen
skall ingå i NVDB ska finnas till 100 %
På gångnätet ställs inga krav på fullständighet
20
Q1
Q2
Q3
Q4
2%
2%
5%
10%
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Topologisk konsistens
0%
0%
0%
0%
n
n
n
n
n
n
n
n
2%
2%
2%
-
2%
2%
2%
-
Kravet är att nätet är sammanhängande där det så
skall vara enligt dataproduktspecifikationen
Krav i Q1-Q4: Inga avvikelser tillåtna
Topologisk konsistens - överlapp**
Överlapp större än x m skall ej förekomma i databasen
Topologisk konsistens -glapp**
Glapp större än x m skall ej förekomma i databasen
Lägesnoggrannhet, absolut -plan
Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 %
konfidensnivå.
Lägesnoggrannhet, absolut -höjd
Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 %
konfidensnivå.
**Om krav eller nivå för kravgodkännande inte anges beror det på att de ännu inte är
beslutade.
Krav per datakvalitetsparameter*
Aktualitet vid ajourhållning
Nivå för godkännande per kvalitetskravklass
Q1
Q2
Q3
Q4
antal
n%**
n%**
n%**
n%**
meter
n%**
n%**
n%**
n%**
antal
n%**
n%**
n%**
n%**
meter
n%**
n%**
n%**
n%**
Vid ajourhållning av vägnätet (geometri
uppdateringar) gäller följande:
Maximal ledtid efter förändring
Q1: 5 dagar
Q2: 90 dagar
Q3: 365 dagar
Q4: 5 år
Antal förändrade referenslänkar under en
viss tidsperiod mäts.
Aktualitet vid vägnätsuppdatering
Vid en ny vägnätsleverans gäller följande:
21
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Maximal ledtid efter förändring (öppnat för
trafik):
Q1: 5 dagar
Q2: 90 dagar
Q3: 365 dagar
Q4: 5 år
Antal nya referenslänkar under en viss
tidsperiod mäts.
*För vägnät som levereras av Trafikverket finns det ytterligare krav, se Leveranstidskrav
för väg- och järnvägsdata, ref #12.
**Krav eller nivå för kravgodkännande är ej bestämt, därför finns det inget värde.
Dessa datakvalitetselement tillämpas ej för produkten:
6.3

Fullständighet i vägnät - övertalighet

Lägesnoggrannhet – relativ

Temporal kvalitet
Mått samt definitioner
Mått samt definitioner för de datakvalitetselement som används är enligt SS ISO 19 157,
referens #2. Datakvalitetselementen är:
Fullständighet i vägnät -brist
Namn: Fullständighet, brist
Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den
totala längd som skall finnas enligt dataproduktspecifikationen.
Mått nr: 7
Värdetyp: Avvikelsekvot %
Topologisk konsistens
Namn: Topologisk konsistens
Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den
totala längd som skall finnas enligt specifikationen
Mått nr: 22
Värdetyp: Avvikelsekvot %
22
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
Topologisk konsistens - glapp
Namn: Topologisk konsistens - glapp
Definition: Antal glapp som är större än toleranserna
Mått nr: 23
Värdetyp: Antal
Topologisk konsistens - överlapp
Namn: Topologisk konsistens - överlapp
Definition: Antal överlapp som är större än toleranserna
Mått nr: 24
Värdetyp: Antal
Tematisk noggrannhet av klassning av attribut
Namn: Tematisk noggrannhet i klassning av attribut
Definition: Antal meter felaktigt klassade attributvärden i relation till
det totala antalet meter i datamängden.
Mått nr: 67
Värdetyp: Avvikelsekvot %
Lägesnoggrannhet, relativ
Kommentar: Ej tillämpbar för produkten. För ytterligare information se
ref #2
Lägesnoggrannhet, absolut
Namn: Linjärt fel vid 95% signifikansnivå
Definition: Halva längden av intervallet som definierat av en övre och
en undre gräns där det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger inom
intervallet.
Mått nr: 36
Värdetyp: Mått i meter
Temporal kvalitet
Kommentar: Tillämpas ej . För ytterligare information se ref #2
Aktualitet vid ajourhållning
Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett
som visar antal meter
23
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
1:
Namn: Domän konsistens
Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet
i datamängden
Mått nr: 18
Värdetyp: Avvikelsekvot %
2:
Namn: Domän konsistens
Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän
i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses
antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett
objekt)
Mått nr: 18
Värdetyp: Avvikelsekvot %
Aktualitet vid vägnätsuppdatering
Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett
som visar antal meter
1:
Namn: Domän konsistens
Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet
i datamängden
Mått nr: 18
Värdetyp: Avvikelsekvot %
2:
Namn: Domän konsistens
Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän
i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses
antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett
objekt)
Mått nr: 18
Värdetyp: Avvikelsekvot %
24
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
7 Metadata
Metadata ska ge information om dataprodukten så att man ska kunna hitta vilka data som finns
samt kunna utvärdera om dataprodukten kan användas i den egna verksamheten. Det är i
metadata som information om uppföljningar och kontroller anges, i dataproduktspecifikationen
anges bara kvalitetskraven.
De metadata som skickas med leveranserna är typmetadata, dvs metadata som gäller all data för
en specifik dataprodukt. Instansmetadata, metadata som gäller ett visst urval levereras inte i
dagsläget. Formatet anpassas efter leveransen och kan antingen vara separata xml filer eller så
ligger det inkluderat i levererad datafil.
Rutiner för att leverera information om kvalitetsuppföljningar och kontroller, dvs.
kvalitetsmetadata är under uppbyggnad.
Metadata för de produkter som ingår i geodatasamverkan eller Inspire finns även på
www.geodata.se. All metadata är framtagen enligt den Nationella metadataprofilen, referens #4.
8 Datafångst
8.1
8.1.1
Datakällor
Initiala datakällor
Initial leverans av bilvägnätet har skett från Lantmäteriets GGD-databas.
8.1.2
Datakällor för ajourhållning
Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets
enhet för Vägdata för beredning och registrering enligt uppgjorda avtal och processer.
Databasen ajourhålls även genom leveranser av xml-filer (färdiga transaktionsfiler) för
incheckning.
Dataleverantörer
• Statligt vägnät – Projektledare på Trafikverket.
• Kommunalt vägnät – Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det
kommunala vägnätet enligt gällande avtal om leveranser till NVDB.
• Enskilt vägnät inom leveransområden – Kommunernas kontaktpersoner vid
förändring på det enskilda vägnätet inom kommunens leveransområden enligt gällande
avtal om leveranser till NVDB.
• Enskilt vägnät – Skogsnäringen
• Enskilt vägnät – Lantmäteriet
25
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
8.2
Krav på spårbarhet
Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att företeelsetypen
Referenslinjetillkomst för vägnätets tillkomst registreras som obligatorisk företeelse.
Tillkomstföreteelsen knyts till en eller flera referenslänkar då flera referenslänkar kan ha samma
tillkomsthistorik. De attribut som beskriver tillkomsten är bl.a. ansvarig organisation referenslinje,
processteg referenslinje och för processteg referenslinje finns det dessutom ett antal tillhörande
attribut bl.a. metod referenslinje och slutdatum d.v.s. det datum när hanteringen av data i
processteget avslutades. Se även dataproduktspecifikationen för Referenslinjetillkomst, ref #11.
Referenslinjetillkomst har ingen företeelsetillkomst knuten till sig.
Spårbarhet i tillämpning erhålls genom att leveranser loggas för externa kunder, till vem, när och
vilket geografiskt område.
9 Underhåll av dataprodukten
Ajourhållning av data
Ajourhållning av produkten sker
Eventuell anmärkning
Kontinuerligt
Övrig ajourhållning
Enheten för Vägdata förvaltar dataprodukten.
Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om
transportsystemet med särskilda krav på produktionsprocessen, se processer i
Trafikverkets ledningssystem.
Avvikelsehantering sker enligt processbeskrivning och rutiner.
Metadata skall ajourhållas kontinuerlig samt uppdateras med kvalitetsinformation.
10 Tillhandahållande av dataprodukten
10.1 Tillhandahållandesätt
Data kan tillhandahållas på följande sätt:
Levereras via filöverföring från Trafikverkets tillhandahållandetjänst för väg- och järnvägsdata
Lastkajen, www.trafikverket.se/lastkajen
Leverans via ftp-server.
26
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
10.2 Tillhandahållandeformat
Data kan levereras i följande filformat:
Format
ESRI Shape
Version
Kommentar
Ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GISverktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder
för kartframställning eller för enklare analyser.
Version anges ej då bakåtkompatibilitet alltid finns.
Svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller
företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering).
Kräver speciell import funktion.
xml
3.2
mdb
10.1
Personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa
analyser. Har dock en begränsning i storlek på 2 GB.
gml
3.2
Xml-format för geografisk information
mid mif
3
MapInfo file format
10.3 Information om begränsningar
Avtal om leveranser måste först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och
skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med
kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som tas ut är uttagsavgift,
nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering.
För ytterligare information se http://www.trafikverket.se/lastkajen
11 Datakvalitetsdeklaration
11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen
Direkt kvalitetsstyrning görs genom att rutiner för datafångst finns, samt att
kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid uppdatering/ajourföring.
11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse
Uppföljning av kravuppfyllelse görs genom automatiserade datakontroller i databasen samt på
avvikelse- och defektrapporter från kunder. De datakontroller som görs baseras på de regelverk
och krav som finns på datamängderna.
Nyttoundersökningar enligt NKI:s modell genomförs.
Genomförda uppföljningar ska redovisas på trafikverket.se samt i metadata för produkten.
27
Dokumenttitel
Version
Datum
Dataproduktspecifikation – Det svenska vägnätet
3.0
2015-04-29
11.3 Redovisning av spårbarhet
Spårbarhet bakåt (tillkomsthistorik) enligt kraven finns för indataleveranser.
Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i
databasen finns, men uppgifterna om företeelsens giltighet är inte verifierade fullt ut.
Spårbarhet i process/processhistorik finns för allt som produceras.
Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns för allt som levereras på filnivå.
12 Övrig information
Ingen övrig information redovisas.
28
Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se