Kallelse och handlingar förskolenämnden den
FÖRSKOLENÄMNDEN SIDA 1 (2) KALLELSE Kallelse till förskolenämnden Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslista 2 Information om normkritiskt arbete inom förskolan - Anna Holmgren och Tomas Granberg, utvecklingspedagoger för jämställdhet i förskolan 3 Information om ekologiska livsmedel i förskolan - Annika Wensing Stjerngren, enhetschef kost 4 Information om bisysslor och sjukfrånvaro Elisabet Tullgren, personalchef 5 Information från förvaltningen 6 Ansökan om godkännande att anordna fristående verksamhet – Förskolan Kosmos - Famnen Förskolor AB FSN-2015/513.642 7 Ansökan om verksamhetsförändring - Butaland förskola FSN-2015/582.642 FÖRSKOLENÄMNDEN 8 SIDA 2 (2) KALLELSE Information om kön till kommunala förskolor och om förvaltningens pågående arbete för att skapa nya förskoleplatser Remiss - Inriktningsbeslut – ansökan om markanvisning för uppförande av förskola/skola i Svartvik/Högmora FSN-2015/698.319 Remiss inriktningsbeslut – ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Stuvsta FSN-2015/697.319 11 Remiss - Utveckling av Vårby fram till år 2030 FSN-2015/493.359 12 Detaljplan för område vid Hälsovägen, i Flemingsberg, normalt planförfarande FSN-2015/597.313 13 Remiss - Strategi för samverkan med högskolor och universitet FSN-2015/625.609 14 Valärenden 15 Anmälan av delegationsbeslut 16 Övriga frågor 9 10 Huddinge den 23 november 2015 Karl Henriksson Ordförande Lena Gammal Sekreterare BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie 08-535 360 57 [email protected] TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-05 FSN-2015/513.642 1 (2) Förskolenämnden Ansökan om godkännande att anordna fristående verksamhet Förskolan Kosmos - Famnen Förskolor KB Förslag till beslut Nämnden godkänner och ger rätt till bidrag för Famnen Förskolor KB att från och med den 1 februari 2016 driva förskolan Kosmos, Hörningsnäsvägen 16 med 45 förskoleplatser under förutsättning att lokalen vid uppstart är godkänd för förskoleverksamhet. Enligt 2 kap. 5 § Skollagen (2010:800) Sammanfattning Famnen Förskolor KB ansöker om godkännande och rätt till bidrag för att driva Förskolan Kosmos som förskola för 45 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan kommer att drivas i en lokal på Hörningsnäsvägen 16 i Huddinge. Under förutsättning att lokalen vid tidpunkt för uppstart är godkänd som förskolelokal av Natur- och samhällsbyggnadsnämnden kan verksamhetsstart beräknas till 1 januari 2016. Famnen Förskolor KB bedriver sedan tidigare förskoleverksamhet i Hässelby, Spånga och Bromma. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Förvaltningen anser att Famnen Förskolor KB är lämpade att driva enskild förskoleverksamhet och uppfyller de krav som anges i skollagen. Beskrivning av ärendet Famnen Förskolor KB har till förvaltningen inkommit med en ansökan om godkännande att från och med den 1 februari 2016 driva förskola på Hörningsnäsvägen16 i Huddinge. Verksamheten kommer att vara förlagd i en lokal som tidigare fungerat som kontorslokal. Lokalen är 436 kvm2 och kommer att anpassas för förskoleverksamhet. Exempel på åtgärder som kan komma att göras är att några väggar tas bort för att göra några rum större. Köket ska iordningställas till ett mottagningskök. Lokalen har ett lugnt läge vid ett grönområde och med POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-05 FSN-2015/513.642 2 (2) promenadavstånd till Huddinge Centrum. I anslutning till lokalen kommer en gård om ca 1000 kvm2 att iordningställas inför uppstart. Famnen Förskolor KB ansöker om att i verksamheten Förskolan Kosmos få godkännande för 45 barn i åldrarna 1-5 år då verksamheten är fullt utbyggd. Famnen Förskolor KB bedriver sedan tidigare förskoleverksamhet i Hässelby, Spånga och Bromma. Det rör sig om tre förskolor om sammanlagt cirka 100 barn och de har cirka 4,8 barn per pedagog. Famnen förskolor verkar utifrån en Reggio Emilia profil med fokus på kreativitet. Huvudmannen kommer i sitt arbete att ansvara för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av ansökan och genomfört tillsyn i lokalen, haft ett möte med huvudman och förskolechef samt tagit referenser. Lokalen är till stor del anpassad för att kunna driva förskola. Vissa åtgärder kommer att vidtas innan uppstart. Famnen Förskolor KB är medvetna om de lagar och bestämmelser som gäller för verksamheten. Förvaltningen bedömer att Förskolan Kosmos - Famnen Förskolor KB, på Hörningsnäsvägen 16 i Huddinge uppfyller kraven för godkännande och därmed rätt till bidrag för att driva förskola för barn i åldrarna 1-5 år enligt 25 kap. 10 § skollagen från och med den 1 februari 2016. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Helena Näslund Biträdande utbildningsdirektör Bilagor Ansökningshandlingar Beslutet delges Sammy Manaa, [email protected] Akten BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SIDA ANSÖKAN 1 (1) OM GODKÄNNANDE ATT ANORDNA FRISTAENDE VERKSAMHET HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2015 -o a- ns Undertecknad papperskopia skickas till: Huddinge kommun Barn och utbildningsförvaltningen Kvalitetsavdelningen Britt-Marie Frunek Dennelöv 141 85 Huddinge 2 kap. B§ Skol/agen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. 25 kap. 2 § Skollagen Pedagogisk omsorg är en verksamhet som ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolans läroplan ska vara vägledande för pedagogisk omsorg. Ansökan ska följa kommunens godkännande och rätt till bidrag och göras i god tid innan verksamheten beräknas starta. Efter att komplett ansökan inkommit till förvaltningen är förvaltningens strävan att utredningstiden ska vara högst 6 månader. Uppgifterna i ansökan är offentliga. Sökan d es uppg1'fter Huvudman, namn Verksamhetsform, frislående förskola eller pedagogisk omsorg Famnen Förskolor KB Fristående Förskola Organisalionsform (enligt skatteverkets definition) Organisalionsnummer Kommanditbolag 969721-7108 Huvudmannens adress Verksamhetens adress Friherregatan Postnummer 50 Hörningsnäsvägen 16 Postnummer !Postadress 16558 14145 Hässelby lHuddinge Postadress Huvudmannens e-post Huvudmannens telefonnummer [email protected] 08382520 Huvudmannens mobiltelefonnummer 0735138089 Namn på verksamheten önskat startdatum Platsantal, önskad omfatlning av verks. Förskolan Kosmos 20151102 40-50 Jag är medveten om mina skyldigheter utifrån skollagen och kommunens riktlinjer. Detta garanterar jag med min underskrift. un d ers k r1'ft oc h p ersonuppgJ'fts lagen Datum 20"1§,~08'"0? ~-·-""'" ~al'iinteckninr[ . tO ~ ~ ( ~- Namnf~ljffande._... -· Sammy Mannaa Personuppgiftslagen. Vid handläggningen av ditt ärende registreras och behandlas dina uppgifter i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Genom att underteckna samtycker du till denna behandling. För mer information om PuL läs här Offentlighetsgrincigen och Personugggiftslagen (PuL) - Huddinge kommun ......' ~1- :::::i :; POSTADRESS :.:: Barn- och utbildningsförvaltningen t1. Kvalitetsavdelningen ffi 141 85 HUDDINGE BESÖKSAORESS TELEFON OCH TELEFAX WEBB OCH E-POST Gymnasietorgel 1 Huddinge 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] 212000-0068 www.huddinge.se ORGANISATIONSNR BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie 08-535 360 57 [email protected] TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-05 FSN-2014/543.601 1 (2) Förskolenämnden Ansökan om godkännande att byta företagsform, Förskolan Butaland Förslag till beslut Nämnden godkänner enligt 2 kap. 5 § Skollagen (2010:800) att Förskolan Butaland får fortsätta att bedriva förskoleverksamhet i Huddinge när de ändrar företagsform från ekonomisk förening till aktiebolag. Sammanfattning Huvudmannen för Förskolan Butaland ansöker om att få fortsatt godkännande att bedriva förskoleverksamhet när man ändrar företagsform från ekonomisk förening till aktiebolag. Förskolan Butaland godkändes av förskolenämnden den 23 april 2015 att få bedriva förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Förvaltningen anser att Förskolan Butaland på Gårdsvägen 16A i Segeltorp, uppfyller kraven för godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) även när de ändrat företagsform. Beskrivning av ärendet Ansökan har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen från Förskolan Butaland, ekonomisk förening, om att få fortsätta att bedriva förskoleverksamhet när de ändrar företagsform till aktiebolag. Förskolan Butaland godkändes av förskolenämnden den 23 april 2015 att få driva förskoleverksamhet i Huddinge kommun i en för verksamhetstypen godkänd lokal med möjlighet till uppstart inom en period av ett år från beslutsdatum. När Förskolan Butaland godkändes var det som ekonomisk förening vilket man nu har ändrat till aktiebolag. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-05 FSN-2014/543.601 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av Förskolan Butalands ansökan om byte av företagsform och anser att bytet från ekonomisk förening till aktiebolag inte påverkar deras tidigare av nämnden godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) att bedriva förskoleverksamhet. Förvaltningen föreslår att Förskolan Butaland får ett godkännande att bedriva förskoleverksamhet som aktiebolag. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Helena Näslund Biträdande utbildningsdirektör Bilagor Ansökningshandlingar Beslutet delges Naila Huseynova Butaland, [email protected] Akten BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (2) Gäller huvudman för fristående förskola och pedagogisk omsorg HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUN 2015 ·10- 2 1 Diarienummer s··k o an d es l Diarisplan Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsavdelningen Förskaleinspektören 141 85 Huddinge UJ)PQI'fter Huvudman. namn Verksamhetsform. fristående förskola eller pedagogisk omsorg Förskolan Butaland Fristående förskola Organisationsform (enligt skatteverkets definition) Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769627-1456 Huvudmannens adress Verksamhetens adress ~årdsvägen 16A Lammholmsbacken 205 Postnummer 14347 SIDA ANSÖKAN OM VERKSAMHETSFÖRÄNDRING Postnummer tväd;bsy 141 70 Huvudmannens e-post l Postadress segeltorp Huvudmannens telefonnummer [email protected] Namn på verksamheten Huvudmannens mobiltelefonnummer 0762768866 Platsantal, önskad omfattning av verks. Önskat startdatum Förskolan Butaland 35-40 ~kanJi_y.§~r bvte av~- f(J;-ek;sbrrh / v Utökning av platsantal: Har idag godkännande för ------- D permanent platser ~ Ansökan avser -------- D tillfälligt platser ---------- l Tillfälligt under perioden nent fr o m Följande handlingar ska bifogas D Ritning märkt med kvadratmeter per rum D Antal toaletter för barn D Kopia på anmälan av lokal till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen O Beskriv förändring i bemanning utifrån den tilltänkta utökningen (bifogat dokument) Ange antal barn och anställda med uppgift om sysselsättningsgrad och utbildning per barngrupp i(exklusive resurserl AdressäJ:1Eiring,-g-ällerendast:IJedillJggtsk omsorg, bifoga-r.itl'ling·och dokumenterad barnsäkerhetsrond. Ansökan avser byte av företagsform. Vi byter Ekonomisk Förening till Aktiebolag. '<t N (") o l{) .---1 C') 12 uJ 1--::J <( POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON OCH TELEFAX WEBB OCH E-POST 5;:: Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsavdelningen 141 85 HUDDINGE Gymnasietorgel 1 Huddinge 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] 212000-0068 www.huddinge.se U. ffi ORGANISATIONSNR BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-13 FSN-2015/698.319 1 (2) Förskolenämnden Gebauer, Linda [email protected] Remiss - Inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av förskola/skola i Svartvik/Högmora Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller direktanvisning av tomtmark inom fastigheten Marmormjölet 9 i Svartvik/Högmora och överlämnar ärendet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till en etablering och utökning av Elma school. Elma school har ansökt om att köpa tomten Marmormjölet 9 om 4 000 kvm belägen i Svartvik/Högmora. Skolan har idag verksamhet i Bandhagen men vill nu utöka. Elma School drivs med montessoripedagogik och har i dagsläget undervisning på både svenska och engelska. Förvaltningen ställer sig positiv till att verksamheten bedrivs som tvåspråkig med en fortsatt montessoriinriktad verksamhet. Elma school anger att man in dagsläget begränsar sig till förskoleverksamhet i ett modulhus om 430 kvm avsett för 50 barn på tre avdelningar. De anger att de eventuellt vill utöka till en F-3 förskola och då bygga på ytterligare en våning på huset för ändamålet. Beskrivning av ärendet I området Svartvik/Högmora finns en färdig och laga kraftvunnen detaljplan för skola/förskola. Den aktuella fastigheten är drygt 4 000 kvm. Elma School har inkommit med en förfrågan till kommunen om att kunna förvärva den aktuella fastigheten för att uppföra en förskola/skola i området. Elma School bedriver idag en skolverksamhet i Bandhagen, och vill utvidga sin verksamhet med en anläggning även i Huddinge kommun. Elma school i en dialog med förvaltningen angett att man har för avsikt att börja med förskoleverksamhet för 50 barn för att vid ett senare skede utöka med skola för F-3 genom att bygga på en våning på byggnaden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-13 FSN-2015/698.319 2 (2) Förvaltningen har sedan tidigare utdömt tomten som för liten för kommunal skola och förskola. Förvaltningen äger en tomt om 13 000 kvm i aktuell tomts direkta närhet och tror enligt prognos att det kommer krävas en större enhet då tomtens placering ligger i ett expanderande område. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att behov av fler förskolor finns och ställer sig positiv till en förskoleverksamhet i Elma schools regi på aktuell tomt. Förvaltningen ser att Svartvik/Högmora är ett område som kommer expandera och på en angränsande tomt om ca 13000 kvm har förvaltningen en planlagd mark för förskola och skola som är beräknad i lokalförsörjningsplanen att starta 2022. Bland ansökningarna till förskoleplatser kan konstateras att det främst efterfrågas platser på en förskola i direkt närhet till bostaden. De kommunalt drivna förskolorna är också de som flest föräldrar väljer att ställa sina barn i kö till. Elma school bedriver en verksamhet där hälften av undervisningen sker på engelska respektive svenska samt med en montessoriinriktad verksamhet vilket de önskar fortsätta med. Förvaltningen anser inte att detta skulle innebära någon negativ konsekvens. Förvaltningen ställer sig positiv till att verksamheten bedrivs som tvåspråkig med en fortsatt montessoriinriktad verksamhet. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Bilaga1: bygglovshandling från Elma school Remisshandling och ansökan Beslutet delges Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsutskottet Akten Kv Bygeln, Rågsved comarc tel 08-505 240 00 lövholmsvägen 2, Box 47165, l 00 7 4 Stockholm A l Gomare Projektering AB UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE 1234 PN PN DATUM 09-06-11 l ANSVARIG Peter Nygren NYBYGGf\IAD PAVILJONG FASAD MOT SYDVÄST OCH SYDOST l~ 1.1uO [A40o-o1 BET ' FASAD MOT NORDOST -- BET J ANT ÄNDRINGAVSER DATUM j_ SIGN BYGGLOVSHANDLING D Kv Bygeln, Rågsved comarc tel 08-505 240 00 lövholmsvägen 2, Box 47165, l 00 74 Stockholm == FASAD MOT NORDVÄST A Comarc Projektering AB UPPDRAG NR RITAD AV 1234 PN DATUM ANSVARIG 09-06-11 Peter Nygren HANDLÄGGARE l PN NYBYGGNAD PAVILJONG FASAD MOT NORDVÄST OCH NORDOST l l l l l l l l l l l l SKALA NUMMER 1:100 A400-03 !BET KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-21 KS-2015/1921.252 1 (1) Remissinstanser Förskolenämnden Grundskolenämnden Helena Gerrby 08-535 30173 [email protected] Inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av förskola/skola i Svartvik/Högmora Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 17 november Handläggare: Mari Söderquist, lokalplaneringsenheten Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE Bensenouci Söderquist, Mari 08-535 364 97 [email protected] TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-20 KS-2015/1921.252 1 (2) Samhällsbyggnadsutskottet Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av skola i Svartvik/Högmora Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottets beslut Mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda förhandlingar med Elma Schools avseende en direktanvisning av kv Marmormjölet 9, med adress Svartviksvägen 20. Beskrivning av ärendet I området Svartvik/Högmora finns en färdig och laga kraftvunnen detaljplan för skola/förskola. Den aktuella fastigheten är drygt 4 000 kvm. Elma School har inkommit med en förfrågan till kommunen om att kunna förvärva den aktuella fastigheten för att uppföra en förskola/skola i området. Elma School bedriver idag en skolverksamhet i Bandhagen, och vill utvidga sin verksamhet med en anläggning även i Huddinge kommun. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-20 KS-2015/1921.252 2 (2) Kommunstyrelsens förvaltning har haft en dialog med barn- och utbildningsförvaltningen, som inte har något att invända mot att en extern aktör bygger den aktuella anläggningen. Förvaltningen har tidigare bedömt att tomten är i minsta laget för en förskola/skola. Förvaltningens synpunkter Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtelser, som godkändes av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning kan vara aktuellt under vissa förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda diskussioner med Elma School, syftande till att förhandla om en direkanvisning avseende aktuell fastighet, efter att en oberoende markvärdering utförts. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Mari Bensenouci Söderquist Lokalstrateg Bilagor Ansökan från Elma School Beslutet delges Förskolenämnden Elma School ELMA SCHOOL International School Gällande Marmormjölet 9, Svartviksvägen 20 Vi är en skolverksamhet vid namn Elma School AB (org.nr 5566531421) med tillstånd från färskoleklass till skolår 9. Vi har funnits sedan 2001 och är belägna i Bandhagen, Stockholms kommun . Vårt dotterbolag, Butterfly Förskola AB (556655-8739), bedriver förskoleverksamhet men har även tillstånd att bedriva färskoleklass verksamhet. l vår verksamhet är ca.360 elever inskrivna och fördelade om 305 elever inskrivna vid skolan och 55 elever vid förskolan . Förskolan Butterfly AB bedriver idag en väl utvecklad verksamhet med montessari inriktning, med undervisning på både engelska och svenska. El ma School AB, bedriver en väl utvecklad verksamhet med språkinriktning där hälften av undervisningen sker på engelska och hälften av undervisningen sker på svenska. Eleverna börjar med engelska i färskoleklass och har dubbel uppsättning av litteratur i samtliga klasser. Vi är inne i en expanderingsfas pga. ökat elevunderlag och söker nu mycket aktivt efter en lämplig tomt. Det har kommit till vår kännedom att det finns en ledig tomt i er kommun. Vi har varit ute vid tomten för att titta på den och finner den perfekt. Då ca .25% av våra elever kommer ifrån Huddinge är det av naturliga skäl, mycket intressant att även bedriva verksamhet i er kommun . Vår profil och filosofi gör det till ett naturligt val för elever som är inskrivna vid förskolan att fortsätta vidare till vår skola. Tanken med att öppna förskoleverksamhet alternativt verksamhet för de lägre klasserna är att så småningom, etappvis, kunna få samma naturliga övergång mellan förskola och skola som idag redan existerar i Bandhagen. Vi har ett befintligt modulhus om 500 kvm som skulle kunna flyttas vid ett godkännande ifrån er. Se bifogad bild och planritning. Detta hus är möjligt att bygga vidare på. Våra byggnader är inspirerade av dåtidens skolor för att förmedla en landsbyggdskänsla för vår tids stressade ungdomar och barn. Vi har en vision om att detta skall bli en ekologisk och familjär skola där barnen och familjerna skall känna välbefinnande och trygghet genom att alla har chansen att känna alla . i ng om en återkoppling inom en inte allt för avlägsen framtid och varma hälsningar, Maria Nygren Biträdande rektor och projektkoordinator Rågsveds skolgränd 8 124 65 Bandhagen 08-605 80 70 [email protected] http://www.elmaschool.org BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/697.319 1 (3) Förskolenämnden Gebauer, Linda [email protected] Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Stuvsta Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller direktanvisning av tomtmark inom fastigheten Stuvsta gård 1:54 och överlämnar ärendet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till Turako ABs ansökan om markanvisning av Stuvsta gård 1:54 för att påbörja en byggnation av en förskola. Turako AB har inkommit med en ansökan om markanvisning för Stuvsta gård 1:54. I rollen som byggherre vill Turako AB bygga en förskola som sedan drivs av Pysslingen Förskolor & Skolor AB på aktuell tomt. Pysslingen driver i dagsläget verksamhet i en närliggande fastighet men denna måste avvecklas på grund av fastighetens skick. Turako AB har fått i förslag från Huge Fastigheter att köpa den planlagda tomten Stuvsta gård 1:54 för att fortsätta en förskoleverksamhet i Pysslingens regi. I sin ansökan anges att man avser att inom fyra månader träffa avtal om förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun. Så snart som möjligt vill Turako AB söka bygglov och påbörja byggnationen av förskolan. Omfattningen för verksamheten anges vara 100-120 barn. Man planerar en förskola på två plan och en total BTA på mellan 1100-2500 kvm. Stuvsta gård 1:54 har bedömts olämplig av förvaltningen och är därför inte aktuell att bygga på i egen regi. Beskrivning av ärendet I Stuvsta finns sedan ett antal år tillbaka en färdig och lagakraftvunnen detaljplan för förskola. Fastigheten som är cirka 4000 kvm, utgör del av Stuvsta Gård 1:54, och ligger i närheten av Björkängshallen och Solfagraskolan. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/697.319 2 (3) Turako AB har, i samarbete med Pysslingen skolor och förskolor AB, inkommit med en skriftlig ansökan om att få förvärva den aktuella fastigeten. I dagsläget äger företaget via delägt bolag 12 skolfastigheter varav två i Huddinge kommun. Pysslingen driver sedan tidigare förskolan Solängen i Huddinge kommun. Bakgrunden är bland annat att deras nuvarande förskola Solängens lokaler, som de hyr av Huge, kommer att kräva stora ombyggnadsåtgärder bland annat på grund av myndighetskrav från Miljö- och hälsomyndigheten i kommunen. Som ett alternativ till att hyra lokalerna av Huge, efter nödvändig rivning och nybyggnad, har Turako uttryckt intresse av att bygga en förskola i egen regi på denna angränsande fastighet. I sin ansökan anges att man avser att inom fyra månader träffa avtal om förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun. Så snart som möjligt vill Turako AB söka bygglov och påbörja byggnationen av förskolan. Omfattningen för verksamheten anges vara 100-120 barn. Man planerar en förskola på två plan och en total BTA på mellan 1100-2500 kvm. Stuvsta gård 1:54 har bedömts olämplig på grund av dåliga markförhållanden av förvaltningen och är därför inte aktuell att bygga på i egen regi. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/697.319 3 (3) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till Turako ABs ansökan om markanvisning av Stuvsta gård 1:54 för att påbörja en byggnation av en förskola. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Remisshandlingar den 21 oktober 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-21 KS-2015/1922.253 1 (1) Remissinstanser Förskolenämnden Helena Gerrby 08-535 30173 [email protected] Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Stuvsta Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 17 november 2015 Handläggare: Mari Söderquist, lokalplaneringsenheten Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE Bensenouci Söderquist, Mari 08-535 364 97 [email protected] TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-20 KS-2015/1922.253 1 (2) Samhällsbyggnadsutskottet Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Stuvsta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottets beslut Mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda förhandlingar med Turako AB avseende en direktanvisning av förskoletomten inom fastigheten Stuvsta Gård 1:54. Beskrivning av ärendet I Stuvsta finns sedan ett antal år tillbaka en färdig och lagakraftvunnen detaljplan för förskola. Fastigheten som är cirka 4000 kvm, utgör del av Stuvsta Gård 1:54, och ligger i närheten av Björkängshallen och Solfagraskolan. Turako AB har, i samarbete med Pysslingen skolor och förskolor AB, inkommit med en skriftlig ansökan om att få förvärva den aktuella fastigeten, POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-20 KS-2015/1922.253 2 (2) se bilaga. Bakgrunden är bland annat att deras nuvarande förskolelokaler som de hyr av Huge, kommer att kräva stora ombyggnadsåtgärder bland annat på grund av myndighetskrav från Miljö- och hälsomyndigheten i kommunen. Som ett alternativ till att hyra lokalerna av Huge, efter erforderlig rivning och nybyggnad, har Turako uttryckt intresse av att bygga en förskola i egen regi på denna angränsande fastighet. Kommunstyrelsens förvaltning har haft en inledande dialog med barn- och utbildningsförvaltningen, som inte har något att invända mot att en extern aktör bygger den aktuella förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare gjort bedömningen att grundläggningskostnaderna blir alltför höga för att motivera en nyproduktion på denna plats. Förvaltningens synpunkter Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtelser, som godkändes av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning kan vara aktuellt under vissa förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning förslår att mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda diskussioner med Turako AB, syftande till att förhandla om en direktanvisning avseende aktuell fastighet, efter att en oberoende markvärdering utförts. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Mari Bensenouci Söderquist Lokalstrateg Bilagor Ansökan från Turako AB Beslutet delges Förskolenämnden Turako AB Ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Huddinge kommun del av Stuvsta gård 1:54 Bakgrund Turako AB har ett mångårigt samarbete med skolkoncernen Academedia och dess helägda dotterbolag Pysslingen Förskolor & Skolor AB. Turako har i rollen som byggherre uppfört skolor i Haninge och Norrtälje samt förskolor i Ekerö och Stockholms kommun. För närvarande arbetar Turako med planläggning/byggnation av fyra förskolor och en skola med Pysslingen som hyresgäst och verksamhetsanordnare. Turako äger också via delägt bolag 12 skolfastigheter bl.a 2 stycken i Huddinge kommun. Pysslingen har idag verksamhet på förskolan Solängen som ägs av Huge men som inte längre kan bedrivas pga fastighetens skick. Huge och Pysslingen har diskuterat nybyggnation men parterna har inte lyckats hitta en hyresnivå som båda kan acceptera. Huge fastigheter föreslog därför att Pysslingen via Turako skulle ansöka om att få köpa den planlagda förskoletomten vid Björkängshallen som än så länge är nedprioriterad av Huge/Huddinge kommun pga dåliga markförhållanden. Markanvisning Turako ansöker härmed om en markanvisning för aktuell förskoletomt vid Björkängshallen. Avsikten är att inom fyra månader träffa avtal om förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun samt så fort som möjligt söka bygglov och påbörja byggnation av en förskola för 100-120 barn. I den geotekniska undersökning som utfördes 2011 av Grontmij uppskattades merkostnaden för förstärkningsåtgärder till 7,4 Mkr. Det är därför högst rimligt att det i markanvisningen skrivs in en kraftig rabatt på tomträttsavgälden alternativt ett kraftigt reducerat pris på fastigheten. Den nya förskolan kommer att vara i två våningsplan med en total BTA på mellan 1100-1250 kvm. Turako vill också kunna överlåta markanvisningen och/eller kommande avtal till av Turako helägt dotterbolag. Danderyd 2015-06-29 Magnus Widén VD Turako AB BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/493.359 1 (4) Förskolenämnden Gebauer, Linda [email protected] Utveckling av Vårby fram till år 2030 Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller Utveckling av Vårby fram till år 2030 och överlämnar ärendet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen anser att målen och visionen för Utveckling av Vårby fram till år 2030 är relevanta och viktiga och ställer sig därmed positiv till Utveckling av Vårby fram till år 2030. I verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande utvecklingsåtaganden: - Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby - Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen - Ta fram ett system för uppföljning Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i. Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. I prioriteringsarbetet valdes man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”, ”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och sysselsättningsfrågor. Det prioriterade området om att arbeta med god utbildning och kreativt näringsliv är det mål som främst berör förvaltningen. Visionen till 2030 är att alla barn har en likvärdig möjlighet att nå målen i skolan. Vidare ska flerspråkigheten tas tillvara och utbildningsnivån ligga över snittet i länet. Förvaltningen bör även verka för att driva en skolverksamhet med inriktning på entreprenörskap och arbeta aktivt med kontakter med näringslivet för att även fortsättningsvis ha ett högt antal entreprenörer och egenföretagare i området. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/493.359 2 (4) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har haft ett riktat uppdrag att initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk planering och ökad sysselsättning i kommundelen Vårby. I verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande utvecklingsåtaganden: - Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby - Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen - Ta fram ett system för uppföljning Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i. De geografiska områden som omfattas av målbilden är Vårby gård, Masmo och Haga. Kungens kurva ingår inte, men influensen och attraktionskraften från handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras av den har beaktats. Vårbys specifika behov har identifierats med hjälp av diskussioner i fokusgrupper med företag, fastighetsägare, skolor, föreningar och samhällsfunktioner verksamma i Vårby, intervjuer med företag i Vårby och Kungens kurva samt kartläggning av tidigare utredningar och statistik. De boendes synpunkter har i första hand inhämtats från tidigare utredningar. Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. I prioriteringsarbetet valdes man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”, ”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och sysselsättningsfrågor. För den vision som har tagits fram för Vårby 2030 har följande mål formulerats: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/493.359 3 (4) Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där Varje mål har en vision med sikte på år 2030. Utgångspunkt för målen är Huddinge kommuns ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030”. För varje mål har det tagits fram mått, både på kortare sikt (2020) och på lite längre sikt (2030). Uppföljningen är kopplad till Huddinges befolkningsenkät (2012) och statistik från Statistiska centralbyrån (2014). Det prioriterade området om att arbeta med god utbildning och kreativt näringsliv är det mål som berör förvaltningen främst. Visionen till 2030 är att alla barn har en likvärdig möjlighet att nå målen i skolan. Vidare ska flerspråkigheten tas tillvara och utbildningsnivån ligga över snittet i länet. Förvaltningen bör även verka för att driva en skolverksamhet med inriktning på entreprenörskap och arbeta aktivt med kontakter med näringslivet för att även fortsättningsvis ha högt antal entreprenörer och egenföretagare i området. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att målen och visionen för Utveckling av Vårby fram till år 2030 är relevanta och viktiga och ställer sig därmed positiv till Utveckling av Vårby fram till år 2030. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-17 FSN-2015/493.359 4 (4) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Remisshandlingar den 26 juni 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter Akten KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-26 KS-2015/1047.319 1 (1) Remissinstanser: Samtliga nämnder Huge Fastigheter Fedorova, Antonina [email protected] Utveckling av Vårby fram till år 2030 Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram mål för Vårbys utveckling, genomfört en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen och tagit fram ett system för uppföljning. Fokus har legat på fysisk planering och ökad sysselsättning, eftersom det är de områden som bedöms ha bäst förutsättningar att ge strukturerande effekter. Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i. Den målbild för Vårby 2030 som presenteras nedan utgår från en utredning från mars 2014, Utveckling av Vårby fram till år 2030. Målbilden bygger på ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2013, där fem målområden beskrivs, samt på Huddinge kommuns Översiktsplan 2030. De aktiviteter som föreslås i rapporten har resulterat i en handlingsplan som ligger till grund för nämndernas, kommunstyrelsens och Huge Fastigheter AB-s verksamhetsplanering. Avsikten är att få ett politiskt beslut om målen och att aktiviteter/handlingsplan hanteras i fortsatt verksamhetsplanering. Genom remissförfarandet önskas synpunkter på målbilden. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 november 2015. Handläggare: Gunilla Wastesson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Sida PM 1(7) Datum 2015-06-18 Handläggare Gunilla Wastesson 0853531381 [email protected] Mål för Vårby 2030 Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen har haft ett riktat uppdrag att initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk planering och ökad sysselsättning i kommundelen Vårby. I verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande utvecklingsåtaganden: - Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby - Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen - Ta fram ett system för uppföljning Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i. Den målbild för Vårby 2030 som presenteras nedan utgår från en utredning från mars 2014, Utveckling av Vårby fram till år 2030. Målbilden bygger på ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2013, där fem målområden beskrivs, samt på Huddinge kommuns Översiktsplan 2030. De geografiska områden som omfattas av målbilden är Vårby gård, Masmo och Haga. Kungens kurva ingår inte, men influensen och attraktionskraften från handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras av den har beaktats. Vårbys specifika behov har identifierats med hjälp av diskussioner i fokusgrupper med företag, fastighetsägare, skolor, föreningar och samhällsfunktioner verksamma i Vårby, intervjuer med företag i Vårby och Kungens kurva samt kartläggning av tidigare utredningar och statistik. De boendes synpunkter har i första hand inhämtats från tidigare utredningar. Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. För att prioritera vilka av målområdena kommunen ska satsa på hölls en workshop med kommunens ledningsgrupp i november 2013. I prioriteringsarbetet valdes man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”, ”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och sysselsättningsfrågor. Postadress Besöksadress Telefon (vx) och fax E-post och webb Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 [email protected] www.huddinge.se Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-18 2(7) Målen För den vision som har tagits fram för Vårby 2030 har följande mål formulerats: Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där Nedan beskrivs varje mål som en vision med sikte på år 2030. Utgångspunkt för målen är Huddinge kommuns ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030”. För varje mål har det tagits fram mått, både på kortare sikt (2020) och på lite längre sikt (2030). Uppföljningen är kopplad till Huddinges befolkningsenkät (2012) och statistik från Statistiska centralbyrån (2014). Attraktiva bostadsområden Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som rör boende och flyttmönster, den yttre miljön och den fysisk planeringen samt kopplingar och rörelsemönster. För att uppnå målen bör Vårby främst fokusera på att få till en funktionsblandad och mer varierad bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Tillgängligheten till naturen och omkringliggande områden liksom behovet av att skapa funktionella parker bör prioriteras. Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby I Vårby finns det ett boende för livets alla skeden med stora och små lägenheter, blandade ägandeformer och boendetyper. Folk väljer aktivt att flytta till Vårby eftersom det finns ett kvalitativt boende med utsikt och närhet till Mälaren och naturen. Många som vuxit upp väljer att flytta tillbaka. Uppföljning kort sikt 2020 I Vårby 2020 vill 40 % bo kvar i sin kommundel (28 % 2012) Minst 400 nya bostäder byggda Minst 150 ägarrätter byggda Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-18 3(7) Antal förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare är 2020 minst 90 % (81,7 % 2011) Uppföljning lång sikt 2030 I Vårby 2030 vill 50 % bo kvar i sin kommundel Minst 900 nya bostäder byggda Minst 500 ägarrätter byggda Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare är 2030 uppe i 100 % I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön Kommunen har arbetat aktivt med en förtätning för att skapa en levande stadsmiljö som bjuder på variation och funktionsblandning. Vårby gårds centrumbebyggelse är öppen och har välkomnande fasader mot torget vilket gör att folk känner sig trygga att gå igenom centrum under dygnets alla timmar. Den naturliga rörelsen i centrum och ett ökat kundunderlag i och med bebyggelsetätheten har skapat bra förutsättningar för ett allsidigt serviceutbud. I Vårbyparken möts människor; barn och ungdomar aktiverar sig på lekplatser, idrotts- och spontanytor medan andra njuter av de vackra och rofyllda delarna av parken. Vårbybadet är en plats som används året runt, folk reser från andra områden för att bada, grilla och åka skridskor. Medborgarnas delaktighet i att utforma det offentliga rummet och barnens medverkan i att skapa konst har lett till en omsorg om området och att och ingen skadegörelse sker. Invånarna känner en stolthet över orten och ser sitt boende som långsiktigt, vilket gör att de är måna om att hålla området snyggt och städat. Uppföljning kort sikt 2020 Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är mindre än 30 % (46 % 2012) Följa upp hur lång tid det tar innan skadegörelse åtgärdas Följa upp med barnkonsekvensanalys (genusaspekt ska tas med) och jämför med tidigare (2015) för att se vilka förbättringar som har skett Uppföljning lång sikt 2030 Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är mindre än 15 % Följa upp hur lång tid det tar innan skadegörelse åtgärdas Följa upp med barnkonsekvensanalys (genusaspekt ska tas med) och jämför med tidigare (2020) för att se vilka förbättringar som har skett Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-18 4(7) I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser I Vårby är det lätt att hitta och att röra sig obehindrat inom och mellan områdena Masmo, Haga och Vårby gård samt till Kungens kurva. Den goda kollektivtrafiken i Vårby och enkelheten att ta sig till stationer för spårväg och tunnelbana gör att folk snabbt tar sig till och från andra kommundelar och arbetsplatser inom och utanför kommunen. Uppföljning kort sikt 2020 Ta fram en sociotopskarta och jämför med tidigare (2015) för att se vilka förändringar som har skett Uppföljning lång sikt 2030 Ta fram en sociotopskarta och jämför med tidigare (2020) för att se vilka förändringar som har skett Gemenskap för delaktighet i samhällslivet Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som rör mötesplatser, otrygghet, samt rykten och bilden av Vårby. För att uppnå målen bör Vårby framförallt arbeta med att förbättra tryggheten genom fysiska åtgärder och samverkan. Bilden av Vårby behöver förändras såväl internt som externt genom marknadsföring, långsiktigt självförtroendearbete och positiva förebilder. Avgörande för framtidsutvecklingen är att invånarna känner sig delaktiga i den demokratiska processen och att Vårby är en viktig del i kommunen. 1. Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet I Vårby är invånarna trygga eftersom gång- och cykelvägarna är upplysta och de offentliga platserna är väl underhållna. Tunnelbaneuppgången i Vårby gård och centrum är öppna, trygga och välkomnande platser där folk känner sig hemma. Uppföljning kort sikt 2020 2020 känner sig minst 50 % av invånarna sig trygga när de går ut på kvällen i Vårby (34 % 2012) Uppföljning lång sikt 2030 2030 känner sig minst 80 % av invånarna sig trygga när de går ut på kvällen i Vårby 2. I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik Det är liv och rörelse i Vårby gård och platsen inbjuder till att utöva aktiviteter eller träffa människor Vårby är en plats full av möten och social samvaro. Vårbyhuset och centrum är exempel på mötesplatser Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-18 5(7) i Vårby gård som används under nästan alla tider på dygnet och för olika slags ändamål. Vårby är en smältdegel för nya idéer, kreativitet, entreprenörskap, kultur och politik. Vårbyborna känner sig delaktiga och engagerade i vad som händer i samhället och är en viktig del av Huddinge. I Vårby förs en aktiv medborgardialog med politikerna. Uppföljning kort sikt 2020 En mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning Uppföljning lång sikt 2030 En mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning 3. Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap När folk tänker på Vårby får de en positiv känsla och Vårbyborna känner stolthet över sin ort. Folk söker sig till Vårbys rika utbud av fritidsaktiviteter och kulturliv. Uppföljning kort sikt 2020 - Attitydundersökning 2020 - Uppföljning av mediebilden jämfört med 2015 Uppföljning lång sikt 2030 - Attitydundersökning 2030 - Uppföljning av mediebilden jämfört med 2020 God utbildning och kreativt näringsliv Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som rör sysselsättning och näringsliv. För att uppnå målen bör Vårby framförallt ta tillvara på den lokala entreprenörsandan och den unika kompetensen samt arbeta aktivt för att skapa lokala arbetstillfällen. Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet I Vårby har invånarna arbete och kan försörja sig och sin familj. Vårbys skolor har genom ett gediget arbete bidragit till att Vårbys barn och ungdomar har samma möjligheter till vidareutbildning som andra barn samt tar tillvara barnens flerspråkighet och interkulturella kompetens. Genom sommarpraktikplatser har många barn fått yrkesförberedande meriter som gör att de kan konkurrera med andra på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är låg i Vårby liksom i övriga Huddinge. Uppföljning kort sikt 2020 - 2020 ska den öppna arbetslösheten i Vårby som högst ligga på 1,75 procentenhet högre än genomsnittet i kommunen - I Vårby upplever mindre än 20 % att de haft svårighet att kunna betala sina räkningar under det senaste året (30 % 2012) Huddinge kommun - Datum Sida 2015-06-18 6(7) 2020 ska den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Vårby som högst ligga på 0,75 procentenhet högre än genomsnittet i kommunen (4,7 % 2013-10-31) Uppföljning lång sikt 2030 - 2030 ska den öppna arbetslösheten i Vårby motsvara övriga Huddinge - I Vårby upplever mindre än 15 % att de haft svårighet att kunna betala sina räkningar under det senaste året - 2030 ska den öppna ungdomsarbetslösheten i Vårby motsvara övriga Huddinge I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där Det finns ett gott upparbetat samarbete mellan kommunen och företagen i Vårby och Kungens kurva. Entreprenörskapet har växt sig starkt i Vårby med flera etablerade företag som har haft goda möjligheter att växa och rekrytera lokalt. Vårbys entreprenörsanda engagerar till lokala rekryteringssatsningar som årliga jobbmässor. Uppföljning kort sikt 2020 Dagbefolkningen är minst 2400 år 2020 (2155 år 2011) Uppföljning lång sikt 2030 Dagbefolkningen är minst 2600 år 2030 (2155 år 2011) Ansvar för naturresurser Vårbyborna är en förebild för övriga delar av kommunen vad gäller hållbar konsumtion och ekologiskt fotavtryck. I och med en förtätning i det kollektivtrafiknära läget i Vårby har fler människor möjlighet att göra sig oberoende av bilen. Den ombyggda tunnelbaneuppgången i Vårby gård och Spårväg Syds station i Masmo är en starkt bidragande orsak till att så många reser kollektivt. I Vårby gård rör sig människor i den välutvecklade Vårbyparken och den tätortsnära naturen är tillgänglig för alla. De enkla kopplingarna till Gömmarens naturreservat och Flottsbroområdet gör att många hittar ut i naturen. Rik fritid och god hälsa Folkhälsan är god i Vårby liksom i övriga Huddinge. Med goda försörjningsmöjligheter har den ekonomiska otryggheten förbättrats likväl som den psykiska hälsan. Huddinge kommuns satsning på parker, trygghet i offentliga miljöer och spontanytor för idrott har inneburit att alla människor kommer ut och motionerar utifrån sina förutsättningar. Nya mötesplatser har skapat möjligheter till att utöva fritidsaktiviteter samt medverkat till en stark social sammanhållning i Vårby. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-18 7(7) Fortsatt arbete För att nå målbilden för Vårby 2030 har ett antal åtgärder identifierats och sammanställts i utredningen så som en bruttolista med förslag på vad kommunen bedöms kunna genomföra och påverka för att nå målet. Åtgärderna har baserats på de behov och åtgärdsidéer som kommit fram under fokusgruppsdiskussioner, chefsdagen 2013, Översiktsplan 2030, Strukturplan för Vårbyviken samt åtgärdsförslag från den workshop som hölls med kommunens ledningsgrupp. Åtgärder har också identifierats av yrkesaktiva i liknande områden såsom exempelvis samhällsplanerare, landskapsarkitekt, trafikplanerare och näringslivsutvecklare. Åtgärder från andra utvecklings i Stockholms län, så som till exempel Järvaområdet, har särskilt studerats. Åtgärderna har legat till grund för ett handlingsprogram som är vägledande för nämndernas verksamhetsplanering. Efter remissbehandling av målen och eventuell revidering ska förslag till mål för Vårby 2030 föras till kommunstyrelsen för beslut. Utveckling av Vårby fram till år 2030 Sophie Dahllöf, Helena Sundström, Sara Björlin Lidén och Sabine Saracco (Grontmij AB) Mars 2014 FÖRORD Vårby är en kommundel med flera för Huddinge unika kvalitéer; här finns tunnelbana, sjönära läge, vacker natur och spännande kulturhistorisk mark. Det finns dock en stämpel av problemområde som måste tvättas bort för att området ska kunna utvecklas till en plats att vara stolt över att bo, arbeta och leva i, flytta tillbaka till eller flytta till. För att Huddinge ska närma sig visionen att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet behöver de svaga områdenas attraktivitet öka väsentligt. För att åstadkomma detta krävs en kraftsamling som skapar strukturella förändringar. För att lyckas krävs ett långsiktigt, tålmodigt, strategiskt arbete mot tydliga mål som följs upp kontinuerligt. I denna utredning anges mål på kortare och längre sikt och hur dessa ska följas upp. Inom varje målområde anges ett stort antal åtgärder som framkommit genom bland annat tidigare utredningar, fokusgrupper och intervjuer. Åtgärderna ska betraktas som en “bruttolista” på åtgärder som förväntas leda mot målet. Fokus har legat på åtgärder som kommunen har rådighet över eller har goda möjligheter att påverka. Kommunen har dock ännu inte tagit ställning till vilka åtgärder som ska genomföras och när detta kan ske. Rapporten utgör underlag för kommunens verksamhetsplanering och fortsatt arbete inom de olika förvaltningarna. Huddinge den 19 mars 2014 Gunilla Wastesson Planeringschef INNEHÅLL SAMMANFATTNING.........................................................................................................5 1. BAKGRUND...........................................................................................................................6 Uppdraget Mål och inriktning Förutsättning och avgränsning 2. METOD..................................................................................................................................7 Kartläggning av behov genom utredningar, statistik och dialog Dialog- fokusgruppsdiskussioner och intervjuer Identifiering av mål och åtgärder Prioritering av mål och åtgärder Resultat och rapport 3. ETT HÅLLBART HUDDINGE - MÅL 2030.............................................................................8 4. LÄGET I VÅRBY - NULÄGESBESKRIVNING.......................................................................10 Attraktiva bostadsområden Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa 5. VART SKA VI?.......................................................................................................................16 Vision för Vårby 2030 Vårby 2030 - Hur når vi dit? 6. REFERENSLISTA.................................................................................................................28 Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 7. BILAGOR..............................................................................................................................30 4 SAMMANFATTNING Huddinge kommun har i arbetet med att ta fram en målbild för Vårby 2030 identifierat ett antal områden som ska prioriteras samt åtgärder som ska utföras för att uppnå målbilden. Målen utgår från ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2014 där kommunen har valt att fokusera på fem olika teman. Åtgärder inom tre av dessa teman har prioriterats i målbilden för Vårby. genom fysiska åtgärder och samverkan. Bilden av Vårby behöver förändras såväl internt som externt genom marknadsföring, långsiktigt självförtroendearbete och positiva förebilder. Det är avgörande för framtidsutvecklingen att invånarna känner sig delaktiga i den demokratiska processen och som en viktig del i kommunen. Inom Attraktiva bostadsområden har följande mål formulerats: Inom God utbildning och kreativt näringsliv har följande mål formulerats: • Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby • Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet • I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön • I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där. • I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser. För att uppnå ovanstående mål bör kommunen främst fokusera på att få till en funktionsblandad och mer varierad bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Tillgängligheten till naturen och omkringliggande områden liksom behovet av att skapa funktionella parker bör prioriteras. För att uppnå ovanstående mål bör kommunen framförallt ta tillvara på den lokala entreprenörsandan och den kompetens som finns i Vårby samt arbeta aktivt för att skapa lokala arbetstillfällen. • Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet • I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik • Vårby är en plats som människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap För att uppnå ovanstående mål bör kommunen framförallt arbeta med att förbättra tryggheten Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Inom Gemenskap och delaktighet i samhällslivet har följande mål formulerats: 5 1. BAKGRUND - Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby - Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen - Ta fram ett system för uppföljning Mål och inriktning Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i och att se över möjligheten att kunna dra nytta av utvecklingen i Kungens kurva. Inriktningen för denna utredning är att formulera en målbild för Vårby 2030 samt att ta fram ett underlag för ställningstagande om behov av fördjupade analyser och fortsatta åtgärder för att nå dit. Målbilden 2030 ska utgå från ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2013 och Huddinge kommuns Översiktsplan 2030. Utredningen ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling av Vårby med fokus på sysselsättningsåtgärder och fysisk planering. Förutsättning och avgränsning Den geografiska avgränsningen av utredningen är Vårby gård, Masmo och Haga. Kungens kurva ingår inte i utredningsområdet, men influensen och attraktionskraften från handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras av den har beaktats. Huddinge kommuns Lekplatsprogram och förslag till Parkprogram har beaktats liksom även de möjligheter som har identifierats i Strukturplan Vårbyviken, den gemensamma studien av ett område inom Botkyrka (Fittja, Alby), Huddinge (Vårby) och Stockholm (Vårberg). Utredningen fokuserar på åtgärder som har en strukturerande effekt, inte på individbaserade åtgärder. Förslag till åtgärder avser sådant som kommunen direkt råder över eller indirekt har goda möjligheter att påverka. Parallellt med denna utredning pågår utvecklingsarbete i Vårby inom flera områden såsom till exempel trygghetsskapande åtgärder. Under utredningen har ett informationsutbyte skett mellan föreliggande uppdrag och pågående utvecklingsarbete (se Bilaga 4). Bilden av Vårby baseras på ett brett spektra av åsikter från företag, boende, fastighetsägare, skolor, föreningar och socialtjänst. De boendes synpunkter har i första hand inhämtats från tidigare utredningar. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Uppdraget Kommunfullmäktige i Huddinge har gett kommunstyrelsen det riktade uppdraget att initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk planering och ökad sysselsättning i Vårby. Uppdraget finns formulerat i Utredningsdirektiv för Vårby- mål, analys och åtgärder för långsiktig utveckling, (se Bilaga 1). I verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande utvecklingsåtaganden: 6 2. METOD Dialog- fokusgruppsdiskussioner och intervjuer Fokusgrupper Utifrån målen i Ett hållbart Huddinge 2030, med fokus på just Vårby, formulerades intervjuguider för fokusgruppsdiskussioner och intervjuer. Vid två olika tillfällen hölls fokusgruppsdiskussioner för att diskutera Vårby och utvecklingen av området. Vid vardera fokusgruppsdiskussionen medverkade 7-10 utvalda personer från lokala företag och föreningar samt lokala, kommunala och samhälleliga funktioner, samtliga verksamma i Vårby. Under fokusgruppsdiskussionerna närvarade ett mindre antal åhörare bestående av tjänstemän från kommunens centrala funktioner och Huge Fastigheter för att efter fokusgruppsdiskussionen diskutera och konkretisera vad som har framkommit samt för att ge förslag på lösningar. För en mer utförlig beskrivning av metodiken, se Bilaga 2. Intervjuer För att fånga åsikter från företagsrepresentanter i Kungens Kurva hölls personliga intervjuer med valda företag. Genom denna metod fick företagen möjlighet att bidra med sin syn på det framtida arbetskraftsbehovet samt hur de tror att de och Kungens Kurva som funktion kan bidra till en utveckling av Vårby. Identifiering av mål och åtgärder Med hjälp av resultaten från fokusgruppsdiskussionerna, intervjuerna med företagen samt kartläggning av tidigare utredningar och statistik identifierades ett antal behov. Utifrån behoven valdes sedan ett antal målområden ut vilka även utgår från målen i ”Ett hållbart Huddinge 2030”. För att uppnå målen togs förslag på åtgärder fram vilka främst ligger inom fysisk planering och sysselsättning. I arbetet med att ta fram åtgärdsförslag studerades exempel och erfarenhet från andra liknande bostadsområden. Förslag till idéer från Chefsdagen i maj 2013 berörande Vårby studerades också. Prioritering av mål och åtgärder För att prioritera vilka av de identifierade målområdena som kommunen ska satsa på hölls en workshop med kommunens ledningsgrupp. Vidare valdes de åtgärder ut som behövs för att nå dit. Efter workshopen bearbetades, analyserades och utvärderades resultatet. Resultat och rapport ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” löper som en röd tråd genom rapporten och samtliga delar utgår från detta dokument. För att läsa rapporten är det väsentligt med en grundläggande förståelse för vad dessa mål innebär, därför inleds rapporten med en sammanfattning av dessa. Rapporten består vidare av en beskrivning av Vårby idag; Läget i Vårby samt av en framtidsvision tillika målbild för Vårby år 2030. Framtidsvisionen består dels av en målande beskrivning av det önskade läget, Vision för Vårby 2030, samt av konkreta och relevanta mätbara mål, Vårby 2030, hur kommer vi dit? som ska kunna följas upp enligt mått eller metodik som finns angivna i rapporten. Det finns även en ansvarig förvaltning eller fastighetsägare för varje åtgärd. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Kartläggning av behov genom utredningar, statistik och dialog Inledningsvis kartlades bilden av Vårby genom dels en inventering av områdets fysiska miljö och dels genom informationsinsamling av såväl tidigare utredningar och statistik som en inledande diskussion med kommunens nyckelkompetenser inom social hållbarhet och områdesutveckling. Tidigare och pågående insatser studerades också (se Bilaga 3 och 4). Med hjälp av Huddinge befolkningsenkät 2012, statistik och tidigare undersökningar identifierades bilden av Vårby och invånarnas behov. 7 3. ETT HÅLLBART HUDDINGE - MÅL 2030 • Ansvar för naturresurser • Attraktiva bostadsområden • Gemenskap och delaktighet i samhällslivet • God utbildning och kreativt näringsliv • Rik fritid och god hälsa Nedan följer en sammanfattning av Ett hållbart Huddinge - Mål 2030. Ansvar för naturresurser För Huddinge som kommun handlar detta om att Huddinges invånare ska minska sitt ekologiska fotavtryck genom att konsumera medvetet, använda sig av hållbara transporter samt minska sitt användande av fossila bränslen. Nya bostäder ska således byggas i kollektivtrafiknära lägen samt byggas energismart och giftfritt. De gröna sambanden i form av naturområden och funktionella parker i kommunen spelar en ännu viktigare roll och bör stärkas. Attraktiva bostadsområden I Huddinge spelar de regionala stadskärnorna, Flemingsberg och Kungens kurva, en viktig roll för kommunen och resten av Stockholmsregionen. Bebyggelsen är koncentrerad till dessa kärnor och i andra kollektivtrafiknära lägen vilket förutsätter en utveckling av kollektivtrafiken i framtiden. All byggnation är miljöanpassad och det finns en variation av bostadstyper och upplåtelseformer likväl som en funktionsblandning av arbete, boende och service. Alla delar av Huddinge upplevs som lockande och människor väljer att flytta dit och bo kvar. Inom bostadsområdena finns det mötesplatser och en offentlig miljö som skapar trygghet och sammanhållning Gemenskap och delaktighet i samhällslivet I Huddinge 2030 är valdeltagandet och förtroendet människor emellan högt. Medborgarna är aktiva i medborgardialogen och de är samhällsengagerade. Samhället är mer jämställt och flerspråkighet och interkulturell kompetens tas tillvara och har blivit en konkurrensfördel i en allt mer globaliserad värld. Ett diversifierat näringsliv skapar möjlighet för alla till sysselsättning oavsett utbildningsnivå. Det finns även stort utbud av mötesplatser och ett rikt föreningsliv vilket bidrar till förtroende och tillit mellan invånarna. God utbildning och kreativt näringsliv I Huddinge 2030 har alla barn och ungdomar likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan, flerspråkighet tas tillvara och utbildningsnivån ligger över snittet i länet. Skolan har en stark inriktning på entreprenörskap och lägger en grogrund för Huddingebornas möjligheter till att starta företag. Arbetslösheten är bland den lägsta i länet och det kunskapsintensiva näringslivet dominerar samtidigt som servicesektorn också skapar arbetstillfällen. Kommunen styr markanvändningen mot att bereda plats för företag inom tjänste- och kunskapssektorn. Kungens kurva - Skärholmen - Vårby är en levande stadsmiljö med en mix av boende, handel, arbete, kultur och rekreation. Kungens kurva-Skärholmen är Nordens största handelsområde. Förbifart Stockholm, Spårväg syd och Södertörn gör Kungens kurva och Flemingsberg lättillgängliga. Rik fritid och god hälsa I Huddinge 2030 är folkhälsan god och jämlikt fördelad. Naturen är varierande och tillgänglig, folk rör sig i såväl parker som i tätortsnära naturområden och ute i skogen. Huddinges naturområden lockar besökare både inom kommunen och utifrån. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter och i bostadsområden finns det tillgång till rekreation, idrottsanläggningar, lekplatser och bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott. Det är lätt att cykla och gå Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 I Huddinge kommuns Mål och budget målas en ögonblicksbild för hur Huddinge ska te sig 2030. Denna målbild består av ett antal teman som utgår från en hållbar utveckling. De områden som kommunen valt att fokusera på är: 8 Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 eftersom gång- och cykelvägarna är trygga. Mötesplatser och ett rikt kulturliv bidrar till en god social sammanhållning. Kommunens drogförebyggande arbete har bidragit till att användandet av tobak, alkohol och narkotika är väldigt låg. 9 4. LÄGET I VÅRBY NULÄGESBESKRIVNING Attraktiva bostadsområden ”I Vårby ser allt likadant ut”, säger fokusgruppsdeltagarna. Strukturen på bebyggelse och funktioner anses vara för likriktad och enkel, vilket är typiskt för de funktionsseparerade miljonprogramsområdena. Huvuddelen av all bebyggelse i Vårby kom till under 1960- och 70-talen. Utbyggnaden av Vårby gård skedde under hela 1970-talet. År 1972 kom tunnelbanan ut till Vårby och 1973 invigdes Vårby gårds centrum. Vårbyskolan och Vårby kyrka tillkom ungefär samtidigt. När skolan renoverades år 2008/2009 byggdes samtidigt Vårbyhuset med fritidsgård, bibliotek och barnkonstmuseum under samma tak. Haga byggdes i liten skala med småhus- och fritidsbebyggelse redan under 1920-talet. Under 1960-talet påbörjades exploateringen med flerfamiljshus och delar av villabebyggelsen närmast Masmoberget försvann. I mitten av 1980-talet tillkom bostadsområdet Myrstuguberget. Vårby har alltså de senaste decennierna stått ganska orört i fråga om bostadsbebyggelse. Endast ett fåtal nya bostäder har tillkommit. Bebyggelsen anses ha stor betydelse för trivseln i området och folks vilja att bo där. Enligt Huddinge befolkningsenkät 2012 söker nästan hälften av invånarna i Vårby en ny bostad och andelen har ökat markant de senaste fem åren. Orsaken till ett eventuellt bostadsbyte anges av förhållandevis många är för att få en större bostad och enligt statistik är andelen små lägenheter övervägande i Vårby samtidigt som det saknas stora lägenheter. Vårbys höga andel flerbostadshus gör att exploateringsgraden är 1 hög i jämförelse med andra centrumområden i kommunen. 30 % av invånarna i Vårby svarar att de skulle vilja bo i småhus om de fick välja. Idag bor endast 2 % av invånarna i hus. I fokusgruppsdiskussionen diskuteras samtidigt att föreställningen om att alla så småningom vill bo i villa inte stämmer. Det som saknas, menar någon, är istället till exempel alternativ för familjer som vill bo större eller unga vuxna som vill återvända till sin uppväxtort men söker mer attraktiva alternativ. Vårby är idag en plats dit nya svenskar kommer och bor några år för att ”rusta sig”. När ekonomin förbättras väljer många att flytta. Huddinges vision för arbetet kring Vårby gård under storstadssatsningen mellan åren 2000-2005 var enligt undersökningen Attityd till Vårby gård och val av boende1 att området skulle gå från ”ökänt” till ”godkänt område” och att socialt och ekonomiskt bärkraftiga familjer ska stanna kvar samt att fler ska flytta in. Utmaningen då och idag ligger framförallt i att få de boende att vilja bo kvar. Huge lät i mitten av 1990-talet göra en utredning, Att bo i Vårby, i form av intervjuer med hyresgäster och personal med anledning av den stora utflyttningen från Huges hyresbestånd i Vårby gård. Undersökningen kom fram till att de som valde att flytta till och från Vårby gård i största omfattning var unga och barnfamiljer. Anledningen till att de valde att flytta från Vårby gård var för områdets dåliga rykte, skolans dåliga rykte och för otryggheten som upplevdes. Samma sak kom fram i Attityder till Vårby gård och val av boende. Bilden av ett område med ”fula och tråkiga bostäder med för lite villor” och med dåligt rykte framkom. Den visade också på att de som bor i Vårby gård inte trivs lika bra med sitt boende som de som bor i övriga Huddinge eller Storstockholm och samma uppgifter kommer fram i Huddinge befolkningsenkät 2012. I befolkningsenkäten och i fokusgruppsdiskussionen säger också En enkätundersökning av attityderna till området och val av boende i allmänhet som kommunen lät göra år 2000 inom ramen för storsatsningen år 2000 Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Huddinges vision är att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Att lyfta Vårby är en viktig del för att nå den visionen. Med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, statistik, tidigare utredningar och undersökningar målas nuläget och behoven upp i Vårby. Utgångspunkten är Ett hållbart Huddinge 2030. 10 I fokusgruppsdiskussionen talas om hur viktigt det är att lyfta Vårby gårds centrum för att förbättra bilden av hela området och att satsa på basservice, både kommersiell och samhällelig. Utbudet av service anses vara mindre än förväntat med tanke på det kollektivtrafiknära läget och i relation till antalet boende och verksamma i området. I fokusgruppsdiskussionen lyfts Vårbystranden fram som den enda stora mötesplatsen för folk som bor i området. På stranden möts alla på sommaren och grillplatserna är överfulla på kvällarna. Under sommaren flyttar fritidsgården i princip ner till stranden. För att skapa liv och rörelse i Vårby finns dock behov av att utveckla fler mötesplatser där folk naturligt kan mötas. En annan fråga som kommer upp är att det saknas bra lekytor för barnen. Den sköna naturen till trots, det finns ett behov att skapa en mer levande och trivsam utemiljö med funktionella parker i Vårby, öka tillgängligheten och få folk att hitta till naturen. Fokusgruppsdeltagarna upplever också att Vårby har många fysiska barriärer och saknar tydlighet i sin struktur. Det är svårt att orientera sig i området och se vilka vägar som är de rätta för att ta sig från en plats till en annan. Kopplingarna och samrörelsen mellan Vårby gård och Haga upplevs som dåliga och på samma sätt saknas bra förbindelser till Kungens kurva. Vårbybadet ligger med Vårby Allé som en stor barriär mellan sig och bostadsområdena. I fokusgruppsdiskussionen lyfts nedskräpning och skadegörelse fram som ett problem samt upplevelsen av att parkmiljön är igenväxt och att det inte verkar finnas någon helhetlig gemensam tanke om skötseln i Vårby gård. Vårby i siffror Befolkning år 2012 Område Antal invånare Vårby Gård 7 738 Haga 1 443 Myrstuguberget 1 124 Vårby totalt 10 305 Upplåtelseform i % (2012) Område Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Vårby gård 84 15 1 Haga 98,5 - 1,5 Myrstuguberget 14 84 2 Vårby totalt 20 2 78 Omflyttning i Vårby (2012) Område Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Huddinge 162 203 - 41 Stockholms län 755 874 - 119 Annat län 129 152 - 23 Utlandet 349 109 240 Totalt 1 395 1 339 57 Ansvar för naturresurser Huddinge befolkningsenkät som gjordes 2012 visar att befolkningen i Vårby har ett litet ekologiskt fotavtryck med lågt bilinnehav och låg konsumtionsgrad. Invånarna är medvetna om och oroar sig för hur deras levnadsförhållanden påverkar miljön och de har även störst vilja att förändra sina levnadsvanor för att förbättra den. Nedskräpning i området upplever Vårbyborna som ett stort miljöproblem enligt befolkningsundersökningen. Vårbyborna har närhet till grönområden och tätortsnära natur, men tillgängligheten är dålig och kopplingen till naturen måste stärkas enligt fokusgruppsdeltagarna. Många hittar inte ut till Gömmarens naturreservat eller tar sig upp på Korpberget. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 många att Vårby är en otrygg plats, en plats där många inte vågar gå hem från tunnelbanan på kvällen. Otryggheten finns i den fysiska miljön, framförallt i området kring centrum och tunnelbanestationen. 11 Vårby i siffror Enligt Huddinge befolkningsenkät 2012 säger 56 % av Vårbyborna att de ofta oroar sig över hur deras livsstil och konsumtion påverkar miljön och människor i andra länder, vilket är högst andel i hela Huddinge. 86 % är beredda att ändra sin livsstil och konsumtion för att minska miljöproblemen. Bilägandet i Vårby år 2012: 170 bilar per 1000 invånare. Huddinge kommun har ett genomsnitt på 285 bilar per 1000 invånare (SCB) Gemenskap och delaktighet i samhällslivet ”Överskatta Vårby istället för att underskatta” säger fokusgruppsdeltagarna. Det pratas om en ”Vårbyanda” med gemenskap och engagemang bland invånarna. De som har bott länge i Vårby känner sig socialt trygga, har en respekt för sitt område och tar hand om det och menar att det endast är en liten grupp personer i Vårby som sysslar med kriminalitet. De vittnar om den utveckling som har skett vad gäller skadegörelsen i området, att den i det närmsta är borta och att kommunen och fastighetsbolagen har arbetat med att till exempel förbättra belysning. Enligt statistik är också andelen stölder och misshandel låg i Vårby jämfört med andra kommundelar. Samtidigt visar det sig i Huddinge befolkningsenkät 2012 att rädslan hos folk som bor i Vårby är stor, mycket större än i övriga kommunen. Ungefär hälften av invånarna känner sig otrygga utomhus ensam sent på kvällen i bostadsområdet. Bara cirka var tredje person säger sig vara trygg. Mer än var tredje person i Vårby känner sig också rädd för speciella personer i området. Förutom att Vårby upplevs som en otrygg plats rent fysiskt, finns en otrygghet i andra faktorer, som till exempel arbetslöshet och områdets dåliga rykte. Vårby har en stämpel som ett problemområde som är svårt att tvätta bort. Enligt intervjuer med boende i Huges undersökning från 1996 Att bo i Vårby framkommer att ryktet om Vårby och dess låga status gör att boende inte vill berätta att de bor där trots att många som hört ryktet innan de flyttade till området blev positivt överraskade av områdets närhet till natur, läget vid Mälaren och de goda kommunikationerna med tunnelbana. Attityder till Vårby gård och val av boende visar också på att Vårby har ett ”oförtjänt dåligt rykte”, att omvärldens bild är sämre än vad de som bor där upplever. I undersökningen framkommer också att den viktigaste faktorn vid val av boende Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Både Vårby gård och Haga/Masmo har varsin station på den röda tunnelbanelinjen mellan Norsborg och Ropsten och ligger på bara 25 minuters reseavstånd in till centrala Stockholm. Statistik över bilägandet i Huddinge säger att andelen bilar per invånare är lägst i Vårby. En hög andel Vårbybor går till sitt närmsta centrum för att uträtta ärenden och till arbetet tar de sig kollektivt i högre grad än i övriga kommunen enligt befolkningsenkäten. Var tredje invånare har mindre än 500 meter till närmsta centrum. Det framgår dock att Vårbyborna i större utsträckning än andra kommuninvånare undviker att åka kollektivt för att det känner sig otrygga. Med tanke på närheten till kommunikationerna och det låga bilinnehavet finns ett behov av ännu bättre kollektivtrafik. Tvärförbindelserna till övriga centralpunkter i Huddinge är dåliga, vilket bland annat kom fram under ett samrådsmöte i Vårby för den nya översiktsplanen, ÖP 2030, liksom att zonindelningen gör det dyrt att resa på tvären. SL har samtidigt tagit beslut om en förstudie för Spårväg syd. Spårvägen är tänkt att förstärka och förbättra tvärförbindelserna i regionen och inom kommunen. Idag är gångförbindelserna från Vårby gård till de tilltänkta stationerna i Masmo och Kungens kurva inte tillräckligt tillgängliga, vilket lyfts fram i fokusgrupperna. 12 Vårbys samhörighet med Huddinge är inte så stark enligt fokusgruppsdeltagarna. Samhörigheten och kopplingen till Stockholm och Skärholmen har alltid varit större, kanske på grund av avståndet och att de kollektiva förbindelserna till Huddinge centrum inte upplevs som tillräckligt bra. De boende känner ett avstånd till politikerna som sällan besöker Vårby och ser ett behov av att minska det mentala avståndet mellan centrala funktioner i kommunen och Vårby för att minska utanförskapet. För att folk ska trivas och känna sig trygga krävs att Vårbyborna känner sig delaktiga, att få komma till tals. Valdeltagandet år 2010 för Vårby var lågt jämfört med övriga kommunen, 67 % av invånarna röstade i kommunalvalet. I fokusgruppsdiskussionen talas det samtidigt om den mångfald som finns och dess positiva betydelse för Vårby och för den som har vuxit upp där. Mångfalden är en rikedom som bör tas tillvara. Vårbyborna och särskilt de som växer upp där behöver känna en stolthet över sin ort. Den generation som har gått i skolan i Vårby, utbildat sig vidare och börjat arbeta är bra ambassadörer för området. Behovet av lokaler för att mötas lyfts också fram, en plats eller ett forum där gemenskapen kan förstärkas och där kreativitet och idéer inom entreprenörskap, kultur och politik kan växa. Vårby i siffror Huddinge befolkningsenkät (2012) säger att 49 % av Vårbyborna känner sig otrygga under kvällstid i sitt eget bostadsområde. 35% av Vårbyborna att de är rädda för speciella personer i bostadsområdet Valdeltagandet år 2010 i Vårby var 67 % (SCB) God utbildning och kreativt näringsliv Fokusgruppsdeltagarna menar att barn som växer upp i Vårby har en stor fördel av att de naturligt får med sig en mångfaldskompetens liksom att många är flerspråkiga. Skolans roll att lyfta den stoltheten anser deltagarna är mycket betydelsefull liksom att skolan ger barn och ungdomar likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan. I Huges undersökning Att bo i Vårby svarade de boende, och i första hand barnfamiljer, att en anledning till varför de flyttade var skolan, att de inte ansåg att skolan var bra för deras barn. Skolan ansågs stökig och både svenskfödda och nya svenska familjer ansåg att deras barn inte lärde sig svenska tillräckligt bra på grund av områdets segregation. I Attityder till Vårby gård och val av boende framkom också att skolan och dess rykte var ett starkt skäl till att många ville flytta från Vårby, att det var en plats där föräldrar inte ville att barnen skulle växa upp. Trots att skolan renoverades för cirka fem år sedan och nu är i ett mycket bra skick, är mycket lugnare och har ett gott samarbete med fritidsgård, Internationella Barnkonstmuseet och biblioteket hänger ryktet envist kvar, vilket fokusgruppsdeltagarna bekräftar. Många familjer i Vårby väljer att istället sätta sina barn i friskolor. Statistiken visar på att utbildningsnivån i Vårby är lägre än i övriga kommunen. Enligt befolkningsenkäten som gjordes år 2012 har var fjärde invånare endast gått i grundskola Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 är att det är ett ”lugnt och tryggt område”, i andra hand att det är nära till natur och grönområden. Bilden av att Vårbyborna är vanliga människor som vill ha lugn och ro och känna sig trygga bekräftas även i fokusgruppsdiskussionen. Deltagarna är också överens om att omvärldens bild måste raseras, att den externa bilden av Vårby måste förändras, men även Vårbybornas egen bild av sitt område, annars kommer utflyttningen att fortsätta. 13 I Vårby är den ekonomiska tryggheten låg. Enligt statistik från 2010 ligger medelinkomsten per invånare betydligt lägre än medelinkomsten för hela Huddinge. Skillnader i medelinkomst har ökat mellan områdena under hela 2000-talet och i Vårby har medelinkomsten inte ökat i samma utsträckning som andra områden i Huddinge. I Huddinge befolkningsenkät 2012 framkommer att hälften av invånarna i Vårby har en medelinkomst på under 20 000 kronor/ månad. Befolkningsenkäten säger också att nästan var femte Vårbybo under de senaste tolv månaderna har haft svårighet att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar vid flera tillfällen. Samtidigt finns högst tro på ökad levnadsstandard i Vårby. I Huddinge befolkningsenkät framkommer att Vårby har högst andel arbetslösa med 13 % mot kommunens 5 %. Enligt statistik från 2013 ligger andelen öppet arbetslösa2 i Vårby på 6,9 % mot kommunens på 3,5 %. I fokusgruppsdiskussionen konstateras dock att det delvis är naturligt att arbetslösheten är hög eftersom Vårby är en så kallad sluss dit många nyanlända svenskar kommer och sedan i stor utsträckning flyttar när de får jobb. En positiv sida som lyfts fram är att det finns en stark entreprenörsanda bland dem som växer upp och bor i Vårby. I Huddinge befolkningsenkät 2012 svarar nästan var fjärde tillfrågad Vårbybo att de ska eller kanske ska starta ett företag inom tre år. I Vårby finns därför idag Arena 143 där nyetablerade företag får möjlighet till hjälp med att komma igång, hyra lokaler, ha möten osv. I intervjuer med valda företag i Kungens kurva ställdes frågan hur handelsplatsen Kungens kurva som en regional utvecklingskärna och Vårby som ett utvecklingsområde för framförallt boende kan dra fördelar av varandra i fråga om sysselsättning och kanske även i utbyte av funktioner. Företagen menade att de med fördel rekryterar personal som bor i närområdet, men att de utgår från kompetens och att incitamentet att rekrytera från ett specifikt område, till exempel Vårby, inte finns. Intresse att medverka i särskilda insatser, initierade av kommun och Arbetsförmedling finns däremot, till exempel i form av praktikplatser och särskilda arbetslöshetsinsatser. Företagen menade även att de fysiska barriärerna mellan områdena är så påtagliga att det är svårt att se de uppenbara kopplingarna mellan områdena. Enligt Huddinge befolkningsenkät 2012 arbetade 15 % av Vårbyborna i närområdet år 2012. Spendrups, en av de lokala arbetsplatser där flera Vårbybor har arbetat, har under år 2013 flyttat sin produktion till annan ort. Cirka 200 personer berördes av flytten, ungefär hälften boende i Vårby. Vårby i siffror Andel öppet arbetslösa invånare (2013): VårbyHuddinge 18-64 år: 6,9 18-64 år: 4,7 18-24 år: 3,5 18-24 år: 3,2 Andel förvärvsarbetande invånare i Vårby år 2012 var 59,8 % Dagbefolkningen år 2011 i Vårby var 2 155 Förvärvsinkomst (kr) för invånare från 16 år (2010): Vårby Huddinge Män: 175 061 Män: 283 597 Kvinnor: 144 582 Kvinnor: 218 590 Totalt: 159 822 Totalt: 251 093 Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt definition på Arbetsförmedlingens hemsida 2014-01-19: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken/Definitioneroch-forklaringar.html. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 eller liknande i nio år eller mindre. Varannan person har en eftergymnasial utbildning och 17 % av Vårbyborna har en akademisk utbildning. 2 14 I Huddinge befolkningsenkät 2012 säger mer än en tredjedel av Vårbyborna att de sällan eller aldrig ”strövat i skog och mark för att till exempel titta på naturen eller plocka svamp eller bär”. Enligt undersökningen använder sig nästan emellertid hälften av Vårbyborna av parker och grönområden i närheten av bostadsområdet varje vecka eller oftare, vilket är ungefär som övriga kommuninvånare. I Vårby finns samtidigt en låg andel småhustomter och användandet av områdets gemensamma parker och grönområde kanske borde vara större. I Huddinge befolkningsenkät 2012 framgår att Vårbyborna i högre utsträckning än i andra kommundelar tycker att kommunen ska satsa på kultur och mötesplatser. På senare år har några satsningar gjorts med en fullstor konstgräsplan på Vårbyparkens IP och fem minitennisbanor vid Vårbackaskolan, Vårby allé. I Vårbyhuset finns, förutom skolan, sedan tidigare biblioteket och internationella barnkonstmuseet IBKM samt mötesplatsen för unga. Samtidigt framgår det av statistik att Vårby är den kommundel där lägst andel invånare deltar i Huddinge kommuns kulturskola. Enligt fokusgruppsdeltagarna behövs det fler levande mötesplatser och ytor för kultur och fritidsaktiviteter i Vårby. Det finns inget stort utbud av fritidsaktiviteter förutom fotbollsföreningarna och enligt kommunens kultur- och fritidsförvaltning har Vårby gård mycket färre registrerade föreningar än övriga kommundelar. Det saknas aktiviteter för ungdomar och mötesplatser för unga vuxna. Det framkom i diskussionen att fritidsgården är välbesökt, vilket är en effekt av senaste årens engagemang från de som arbetar där, men att det är ganska få tjejer som går dit. Ohälsotalet3 är mycket högre i Vårby jämfört med resten av Huddinge. Enligt statistik från 2011 låg ohälsotalet genomsnittligt på 19,5, medan siffran för Vårby var 34. Enligt Huddinge befolkningsenkät upplever 12 % av Vårbyborna sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt, en siffra som är dubbelt så hög som övriga kommunen. Stressen och oron är också högre i Vårby än i andra kommundelar. Vårby i siffror Ohälsotalet i Vårby år 2012 var 34, högst i kommunen. För Huddinge var ohälsotalet 19,5. Enligt Huddinge befolkningsenkät (2012) säger 35 % av Vårbyborna att de sällan eller aldrig har strövat i skog och mark för att t.ex. titta på naturen eller plocka svamp eller bär. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år enligt definition på Försäkringskassans hemsida 2014-01-19: http://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/ ohalsomatt/ohalsotalet/ohalsainfo/info/. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Rik fritid och god hälsa Vårby har med sitt kollektivnära läge och sin sköna natur en stor potential att locka till sig besökare och boende. Folk som bor och verkar i Vårby idag säger i fokusgruppsdiskussionen och i tidigare undersökningar att det som är mest positivt med Vårby är just den vackra naturen och närheten till Mälaren. Vårbys läge vid vattnet har lockat människan sedan stenåldern och området verkar ha haft en storhetstid under vikingatiden. Som nyinflyttad eller besökare upplever man dock att det är lätt att missa att det finns en stor strand alldeles i närheten av tunnelbanan och att det finns en hel skatt av historia bakom hörnet. Det saknas något som bjuder in folk att ta sig till Gömmarens naturreservat eller upp till Korpberget. Naturen finns där men är inte så tillgänglig. 3 15 5. VART SKA VI? Vision för Vårby 2030 Attraktiva bostadsområden I Vårby finns det ett boende för livets alla skeden med stora och små lägenheter, blandade ägandeformer och boendetyper. Folk väljer aktivt att flytta till Vårby eftersom det finns ett kvalitativt boende med utsikt och närhet till Mälaren och naturen. Många som vuxit upp väljer att flytta tillbaka. Kommunen har arbetat aktivt med en förtätning för att skapa en levande stadsmiljö som bjuder på variation och funktionsblandning. Vårby gårds centrumbebyggelse är öppen och har välkomnande fasader mot torget vilket gör att folk känner sig trygga att gå igenom centrum under dygnets alla timmar. Den naturliga rörelsen i centrum och ett ökat kundunderlag i och med bebyggelsetätheten har skapat bra förutsättningar för ett allsidigt serviceutbud. I Vårbyparken möts människor; barn och ungdomar aktiverar sig på lekplatser, idrotts- och spontanytor medan andra njuter av de vackra och rofyllda delarna av parken. Vårbybadet är en plats som används året runt, folk reser från andra områden för att bada, grilla och åka skridskor. Medborgarnas delaktighet i att utforma det offentliga rummet och barnens medverkan i att skapa konst har lett till en omsorg om området och att och ingen skadegörelse sker. Invånarna känner en stolthet över orten och ser sitt boende som långsiktigt, vilket gör att de är måna om att hålla området snyggt och städat. I Vårby är det lätt att hitta och att röra sig obehindrat inom och mellan områdena Masmo, Haga och Vårby gård samt till Kungens kurva. Den goda kollektivtrafiken i Vårby och enkelheten att ta sig till stationer för spårväg och tunnelbana gör att folk snabbt tar sig till och från andra kommundelar och arbetsplatser inom och utanför kommunen. För att uppnå målen bör kommunen främst fokusera på att få till en funktionsblandad och mer varierad bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Tillgängligheten till naturen och omkringliggande områden liksom behovet av att skapa funktionella parker bör prioriteras. Gemenskap för delaktighet i samhällslivet I Vårby är invånarna trygga eftersom gång- och cykelvägarna är upplysta och de offentliga platserna är väl underhållna. Tunnelbaneuppgången och centrumområdet i Vårby gård är öppna, trygga och välkomnande platser där folk känner sig hemma. Det är liv och rörelse i Vårby gård och platsen inbjuder till att utöva aktiviteter eller träffa människor - Vårby är en plats full av möten och social samvaro. Vårbyhuset och centrum är exempel på mötesplatser i Vårby gård som används under nästan alla tider på dygnet och för olika slags ändamål. Vårby är en smältdegel för nya idéer, kreativitet, entreprenörskap, kultur och politik. När folk tänker på Vårby får de en positiv känsla och Vårbyborna känner stolthet över sin ort. Folk söker sig till Vårbys rika utbud av fritidsaktiviteter och kulturliv. Vårbyborna känner sig delaktiga och engagerade i vad som händer i samhället och är en viktig del av Huddinge. I Vårby förs en aktiv medborgardialog med politikerna. För att uppnå målen bör kommunen framförallt arbeta med att förbättra tryggheten genom fysiska åtgärder och samverkan. Bilden av Vårby behöver förändras såväl internt som externt genom marknadsföring, långsiktigt självförtroendearbete och positiva förebilder. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 I detta kapitel presenteras utredningens resultat. Här målas framtidsvisionen av Vårby 2030 upp och vägen dit. Vart ska vi och vad ska vi fokusera på för att nå dit? 16 Avgörande för framtidsutvecklingen är att invånarna känner sig delaktiga i den demokratiska processen och att Vårby är en viktig del i kommunen. tätortsnära naturen är tillgänglig för alla. De enkla kopplingarna till Gömmarens naturreservat och Flottsbroområdet gör att många hittar ut i naturen. God utbildning och kreativt näringsliv I Vårby har invånarna arbete och kan försörja sig och sin familj. Det finns ett gott upparbetat samarbete mellan kommunen och företagen i Vårby och Kungens kurva. Entreprenörskapet har växt sig starkt i Vårby med flera etablerade företag som har haft goda möjligheter att växa och rekrytera lokalt. Vårbys entreprenörsanda engagerar till lokala rekryteringssatsningar som årliga jobbmässor. För att uppnå målen bör kommunen satsa på en utveckling av kollektivtrafiken samt förbättrad tillgänglighet till naturen. Vårbys skolor har genom ett gediget arbete bidragit till att Vårbys barn och ungdomar har samma möjligheter till vidareutbildning som andra barn samt tar tillvara barnens flerspråkighet och interkulturella kompetens. Genom sommarpraktikplatser har många barn fått yrkesförberedande meriter som gör att de kan konkurrera med andra på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är låg i Vårby liksom i övriga Huddinge. Rik fritid och god hälsa Folkhälsan är god i Vårby liksom i övriga Huddinge. Med goda försörjningsmöjligheter har den ekonomiska otryggheten förbättrats likväl som den psykiska hälsan. Huddinge kommuns satsning på parker, trygghet i offentliga miljöer och spontanytor för idrott har inneburit att alla människor kommer ut och motionerar utifrån sina förutsättningar. Nya mötesplatser har skapat möjligheter till att utöva fritidsaktiviteter samt medverkat till en stark social sammanhållning i Vårby. För att uppnå målen bör kommunen satsa på att skapa möjligheter till försörjning samt främja möjligheter till en aktiv fritid genom att utveckla den yttre miljön samt tillskapa nya mötesplatser. Ansvar för naturresurserna Vårbyborna är en förebild för övriga delar av kommunen vad gäller hållbar konsumtion och ekologiskt fotavtryck. I och med en förtätning i det kollektivtrafiknära läget i Vårby har fler människor möjlighet att göra sig oberoende av bilen. Den ombyggda tunnelbanuppgången i Vårby gård och Spårväg Syds station i Masmo är en starkt bidragande orsak till att så många reser kollektivt. I Vårby gård rör sig människor i den välutvecklade Vårbyparken och den Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 För att uppnå målen bör kommunen framförallt ta tillvara på den lokala entreprenörsandan och den unika kompetensen samt arbeta aktivt för att skapa lokala arbetstillfällen. 17 Vårby 2030 - Hur når vi dit? För att nå målbilden för Vårby 2030 har ett antal åtgärder identifierats. Åtgärderna har baserats på de behov och åtgärdsidéer som kommit fram under fokusgruppsdiskussioner, chefsdagen 2013, förslag till Översiktsplan 2030, Strukturplan för Vårbyviken samt åtgärdsförslag från den workshop som hölls med kommunens ledningsgrupp. Åtgärder har också identifierats utifrån yrkesaktiva i liknande områden såsom exempelvis samhällsplanerare, landskapsarkitekt, trafikplanerare och näringslivsutvecklare. Åtgärder från andra utvecklingsområden i Stockholms län, så som till exempel Järvaområdet, har särskilt studerats. Listan med åtgärder ska ses som en ”bruttolista” med förslag på vad kommunen bedöms kunna genomföra och påverka för att nå målet. Attraktiva bostadsområden Boende och flyttmönster Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Boende och flyttmönster (KSF) Detaljplanelägg för att bygga nya bostäder med större variation (KSF) Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning kort sikt varig inom parentes) 2020 Inrikta bostadsbyggande mot nya ägande- och boendeformer så som exempelvis bostadsrätter, småhus, studentungdomsTa fram en för kom- bostäder och ägarlägenmunen och bostads- heter (KSF) bolagen gemensam strategi för nybygFörtäta hela Vårby (KSF) gnad och ombyggnad. I denna strategi Bygg hus med spännande ser man över hur det arkitektur i attraktiva befintliga beståndet lägen med exempelvis utkan utvecklas genom sikt och närhet till vattnet renovering, till (KSF) exempel hopslagning av lägenheter, bättre Bygg på befintliga hus utnyttjande av lokaler och på centrumbebyggelssåsom förskoleloka- en i Vårby gård (KSF) ler, utnyttjande av parkeringshus (KSF) Bryt upp den enkelspåriga bebyggelsestrukturen och Möjliggör kompis- blanda fler funktioner kontrakt (KSF) genom att bygga nytt och eventuellt riva befintligt (KSF) Uppföljning lång sikt 2030 I Vårby 2020 vill 40 I Vårby 2030 vill 50 % bo % bo kvar i sin kom- kvar i sin kommundel mundel (28 % 2012) Minst 900 nya bostäder byggda Minst 400 nya bostäder byggda Minst 500 ägarrätter bygMinst 150 ägarrätter gda byggda Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyAntal förvärvsarbetande bland inrikes ttare är 2030 uppe i 100 % in- och utflyttare är 2020 minst 90 % (81,7 % 2011) KSF - Kommunstyrelsens förvaltning MSB - Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Huge - Huge Fastigheter AB KUF - Kultur- och fritidsförvaltningen BUF - Barn- och utbildningsförvaltningen SÄF - Social- och äldreomsorgsförvaltningen Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) 18 Uppföljning Viljan att bo kvar i Vårby är alarmerande låg jämfört med övriga kommundelar och är en tydlig indikator på huruvida kommunens insatser har fått effekt fram till 2020. I Huddinges befolkningsenkät 2012 svarar 28 % av Vårbyborna att de vill bo kvar i Vårby på frågan var de skulle vilja bo om de skulle flytta . Motsvarande siffra för kommunen är 38 % och allra högst är andelen i Stuvsta/Snättringe där 49 % svarar att de vill bo kvar i sitt område. Att sikta på Huddinges medel på 40 % 2020 borde vara rimligt eftersom medeltalet i dagsläget också dras ned av att Vårby ligger lågt. Huddinges vision är att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Huddinges ambition borde rimligtvis kunna sättas till 50 % år 2030, vilket även borde vara rimligt för Vårby. För att få till en mer varierad bebyggelse behöver boendeformerna varieras och fram till 2030 bör minst 500 av de nybyggda 900 bostäderna vara äganderätter. Måttet ”Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare” var 2011 81,7%. Siffran 100 betyder att av 100 in- och utflyttare är det lika många med arbete som flyttar ut som in. Denna siffra har dalat under 2000-talet vilket innebär att det är fler som flyttar från Vårby i arbete än som flyttar till Vårby i arbete. 81,7 % betyder att det var 18,3 personer färre med arbete per 100 inflyttare som flyttade ut. Siffran visar på hur Vårbybor rustas med resurser för att sedan flytta någon annanstans. Om Vårby ska lyftas är det avgörande att de som kommit i arbete också väljer att stanna. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Valda åtgärder Flertalet av dessa åtgärder återfinns även i Översiktsplanen för Huddinge 2030. 19 Attraktiva bostadsområden Yttre miljö/fysisk planering Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning varig inom parentes) kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Yttre miljö/fy- I Vårby sisk planering är det liv (MSB) och rörelse Stärk samverkan mellan kommunen och bostadsbolagen i Vårby kring den yttre miljön och bortse från markägande. Samverkansgruppen bör se över vilka ytor som ska utvecklas och prioriteras skötselmässigt, vilka ytor som ska utvecklas till att bli “underhållsfria” samt hur Vårby kan hållas städat inklusive nolltolerans mot skadegörelse och klotter (t.ex. med en app för rapportering). En landskapsarkitekt bör anlitas. (MSB, Huge) Utveckla de ytor som valts ut att prioriteras samt de som ska bli skötselfria (resp. fastighetsägare) Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är mindre än 15 % Ta fram en sociotopsutredning som visar vem, var och varför folk rör sig. Utifrån denna ska stråken ses över så att antalet valmöjligheter begränsas (MSB) Gör en barnkonsekvensanalys för att bedöma dagsläget samt ge underlag till förbättringar (MSB) Utred och ta beslut om hur Vårbyparken och Vårby strandpark ska utvecklas till attraktiva platser för boende och besökare (MSB). Utveckla lekplatsen vid fotbollsplanen till en temalekplats i enlighet med Samarbeta med Internaparkprogrammet (MSB) tionella Barnkonstmuseet Utred och ta beslut om hur ravinen kan kring offentlig utsmyckning för att involvera Vårutvecklas (MSB) bys barn och unga (KUF) Se över möjlighet till hundrastgård Undersök möjlighet att (MSB) inrätta 4H-verksamhet Anlägg och utforma annorlunda spon- eller liknande (KUF) tanytor för att locka fler (KUF/MSB) Vidareutveckla befintliga idrotts- och spontanytor (KUF/MSB) Se över möjligheten att odla i Vårby (MSB) Ta fram en områdesstudie av lokalt centrum för Vårby (MSB) Följa upp hur lång tid det tar innan skadegörelse åtgärdas Följa upp med barnkonsekvensanalys för att se att det förbättras jämfört med den första (2014) och andra (2020) som utförts Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 eftersom folk trivs i utemiljön Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket Vidareutveckla fotbollstort problem splanen (t.ex. anlägg en är mindre än läktare, se över andra 30 % (46 % ytor i närheten av fotboll- 2012) splanen och rusta upp) (KUF) Följa upp hur lång tid Utveckla parkerna i det tar innan Vårbyparken och Vårby skadegörelse strandpark enligt utrednin- åtgärdas gar (MSB) Följa upp Utveckla ravinen, t.ex. an- med barnkonlägg en skateboardramp, sekvensanalys en aktivitetspark eller en för att se att engelsk trädgård (MSB) de förbättras jämfört med Skapa enkla små den första som utemiljöer/stationer som utförts (geär berättande och som kan nusaspekt ska anordnas som målpunkter tas med) för utflykter. Exempelvis en kultur- och hälsostig (MSB) 20 Valda åtgärder Dessa åtgärder handlar om att förädla Vårbys yttre miljö och ta tillvara de resurser som finns både fysiskt och i form av de boendes kompetens. Det är viktigt att involvera de boende för att försäkra sig om att rätt åtgärder görs samt att få människor att känna tillhörighet och ta ansvar för sitt område. Det är viktigt att ta reda på var olika människor rör sig, vilka ytor de använder samt var de inte rör sig. Detta kan göras genom åtgärderna sociotopsutredning och barnkonsekvensanalys. En av åtgärderna på lång sikt innebär att samarbeta med Internationella Barnkonstmuseet kring offentlig utsmyckning för att involvera Vårbys barn och unga. Husbyparken är ett lyckat exempel på att involvera barn i offentlig konst. Uppföljning Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är enligt befolkningsenkäten 2012 46 % i Vårby. Målsättningen att få ner denna siffra under 2020 till mindre än 30 % bedöms rimlig eftersom Huddinges generella siffra ligger på 23 %. Med tanke på att Vårby drar upp denna medelsiffra bedöms 20 % 2030 som realistisk. För att se tydliga effekter kring hur det offentliga rummet kan förbättras och hur det förändras med tiden för barn bedöms barnkonsekvensanalys vara ett bra redskap. För kontrollera att nolltolerans mot skadegörelse verkligen efterlevs bör det följas upp hur lång tid det tar innan en anmäld skadegörelse åtgärdas. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 För att minska skadegörelsen kommer nolltolerans mot skadegörelse att införas i Vårby. Så fort skadegörelse observeras ska detta rapporteras till samverkansgrupp för den yttre miljön som sedan ser till att skadegörelsen åtgärdas så fort som möjligt. Det finns exempel från Järva där en mobilapplikation hjälper de boende att rapportera in skadegörelse i sitt område. 21 Attraktiva bostadsområden Kopplingar och rörelsemönster Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Kopplingar och I Vårby är rörelsemönster det enkelt (MSB) för männi- Utred Vårbys fysiska kopplingar, målpunkter och barriärer samt kartlägg de befintliga strukturerna och rörelserna skor att hitta genom bland annat en sociotopskarta. och röra Utredningen bör föreslå åtgärder samt sig mellan bedöma effekter och kostnader för platser dessa (MSB) Namnge och skylta platser och stigar (MSB) Informera genom informationstavlor och kartor (kartor och vägvisare) (MSB) Valda åtgärder Eftersom många upplever att det är svårt att orientera sig i Vårby och de fysiska kopplingarna mellan flera områden behöver förbättras förslås ett antal åtgärder vilka innebär både fysiska infrastrukturåtgärder och informationsskyltar för att förenkla. För att bedöma om hur de fysiska kopplingarna är idag samt hur folk rör sig föreslås att en sociotopsutredning med karta tas fram under 2014. Denna utredning har även förslagits som en åtgärd kring yttre miljön och eftersom områden ”yttre miljön” och ”Kopplingar och rörelsemönster” är nära sammankopplade bör denna utredning ge svar på många frågor. Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning varig inom parentes) kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Genomför åtgärder enligt Ta fram en utredning och nya detalj- sociotopskarta planer (MSB) och jämför med tidigare Bygg ut gångbanor och (2014) för att cykelbanor (MSB) se vilka förändringar som Skapa entréer på olika skett platser i Vårby för att förstärka känslan av att man kommit till en plats. Exempelvis Vårby gårds centrum, badet eller skolan (MSB) Ta fram en sociotopskarta och jämför med tidigare (2020) för att se vilka förändringar som skett Uppföljning Sociotoputredningen följs upp 2020 och 2030 för att jämföra hur sociotopkartan förändrats efter genomförda åtgärder. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) 22 Gemenskap för delaktighet i samhällslivet Trygghet och otrygghet Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Trygghet och otrygghet (MSB, KSF) Se över belysning längs gångvägar och Bygg om befintlig tunnel- 2020 känner baneuppgång (externt) sig minst 50 % offentliga platser (MSB) av invånarna sig trygga när Rensa sly kring gångvägar och offent- Bygg en ytterligare tunnelbaneuppgång om de går ut på liga platser (MSB) utredningen bedömer det kvällen i Vårby Se över cykelparkering vid tunnelba- som lämpligt (externt) nan (MSB) Öppna upp centrum, Stöd och samordna nattvandring (SÄF) förtäta bebyggelsen och skapa mer liv och rörelse (externt) Handla upp väktare som alltid finns i området för att skapa ökad trygghet (Samverkansgruppen) Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning varig inom parentes) kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 2030 känner sig minst 80 % av invånarna sig trygga när de går ut på kvällen i Vårby Samarbeta med SL/MTR för att rusta upp kring tunnelbanan med planteringar, belysning, skyltning m.m. Utred tillsammans möjligheten till en ytterligare tunnelbaneuppgång (MSB) Stärk samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis inom Samkraft (KSF) Om lämpligt utveckla samverkansgruppen till att bilda ett partnerskap mot brott för att förbättra tryggheten och trivseln i Vårby (KSF) Valda åtgärder Åtgärderna består till stor del av olika typer av samverkansgrupper som bör stärkas samt konkreta åtgärder som de olika samverkansgrupperna ska utföra och ansvara för. Samarbetet mellan kommunen och SL/MTR är väsentligt för att förbättra otryggheten vid tunnelbanan. Uppföljning Alla föreslagna åtgärder ska resultera i att befolkningen i Vårby känner sig trygga i sitt bostadsområde. Enligt befolkningsenkäten 2012 kände sig endast 34 % trygga när gick ut på kvällen. I många av de andra kommundelarna ligger nivån på runt 80 %, men Vårbys låga nivå påverkar att medeltalet för hela Huddinge blir 64 %. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Se över möjligheten att flytta på entrén till fritidsgården (KUF) 23 Gemenskap för delaktighet i samhällslivet Mötesplatser Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning varig inom parentes) kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Mötesplatser (KUF) Förvalta och se över användandet av områdets befintliga mötesplatser och lokaler. Samnyttja där möjligt (KUF) Bygg om och satsa på befintliga lokaler så att de kan nyttjas till fler aktiviteter (resp. fastighetsägare) En ny mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning Inventera behoven hos de aktörer som finns i Vårbyhuset och satsa på åtgärder för att främja verksamheterna och de goda samarbetena som finns dem emellan. Utveckla Vårbyhuset så att det kan användas fler tider och vid behov (KUF/BUF) Utred mötesplatser i Masmo och Haga (KUF) Valda åtgärder Det finns en stor efterfrågan på mötesplatser där tankar kan utbytas och idéer kan utvecklas. Det finns även förslag på att skapa ett allaktivitetshus i Vårby vilket bör utredas ytterligare. De finns många befintliga lokaler i Vårby och dessa bör kunna samnyttjas bättre för olika intressen och ändamål. En ny mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning Utveckla Vårbyhuset till att bli ett allaktivitetshus (KUF) Skapa nya mötesplatser i Masmo och Haga (KUF) Uppföljning En undersökning bör göras i befolkningsenkäten för att se hur man upplever utbudet på mötesplatser. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik 24 Gemenskap för delaktighet i samhällslivet Rykten och bilden av Vårby Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom parentes) Rykten och bilden av Vårby (KSF) Utred hur mediebilden av Vårby ser ut Arbeta för att Vårby på lång sikt ska vara ett 2014 (KSF) självklart val vid utövande Marknadsför Vårbys kvalitéer (KSF) av aktiviteter även för barn från andra områden. Se till att folk kommer till Vårby och T.ex. att välja simskolan i Vårby simhall (KUF) får en positiv upplevelse, t.ex. fortsatt stöd till lokala arrangemang och Eventuell flytt av samaktörer (KUF) hällsfunktioner till Vårby (KSF) Kontinuerlig information och marknadsföring om vad som “Det händer i Vårby” lokalt och externt. Lyft fram allt som är positivt samt att det byggs (KSF) Vårby är en plats som människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning varig inom parentes) kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Attitydundersökning 2020 Attitydundersökning 2030 Uppföljning av mediebilden jämfört med 2014 Uppföljning av mediebilden jämfört med 2020 Fortsätt att lyfta fram förebilder som bor och kommer från Vårby och använd dem som ambassadörer (KSF) Se till att politikerna kommer till Vårby och etablera en medborgardialog (KSF) Utred möjligheterna att flytta samhällsfunktioner till Vårby (KSF) Arrangera “Huddinge glöder” i Vårbyhuset (KUF) Valda åtgärder Här kan man dela upp typer av åtgärder i marknadsföring, positiv självbildsförstärkning samt en större delaktighet som ställer krav på att kommunens politiker och tjänstemän ska involvera sig mer i Vårby. Ett exempel är att etablera en medborgardialog mellan politiker och medborgare i Vårby. För att kartlägga hur mediebilden ser ut för Vårby bör en mediebildsutredning göras 2014. Uppföljning En uppföljning av den attitydundersökning som gjordes 2003 bör göras 2020 och 2030 för att se hur attityderna förändras, både inom området samt bilden utifrån. En uppföljning av hur mediebilden ser ut 2020 och 2030 bör göras för att kartlägga se om genomförda insatser varit lyckade. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Lägg kommunens möten i Vårbyhuset (respektive förvaltning och nämnd) 25 God utbildning och kreativt näringsliv Sysselsättning/försörjning Åtgärder på kort sikt (ansv. inom parentes) Sysselsättning/ Vårbyborna Satsa på en jobbmässa i Vårby försörjning har möjminst en gång per år där företag (SÄF/KSF) lighet att från bland annat Kungens kurva försörja sig bjuds in. Inventera kompetenser i och känner Vårby (SÄF) ekonomisk trygghet Utveckla och permanenta sommarprojektet “Tillsammans för Vårby” genom att ta in praktikanter/ anställda året runt (KSF) Verka för att anställa lokalt vid upprustning av centrumområdet (MSB) Nyttja befintliga verksamheter så som t.ex. ABF för att utbilda Vårbybor för sysselsättning Valda åtgärder Åtgärden att permanenta sommarprojektet ”Tillsammans för Vårby” och anställa ungdomar året om kan kombineras med många åtgärder som är föreslagna i upprustningen av den yttre miljön. När kommunen eller Huge handlar upp en entreprenör enligt Lagen om offentlig upphandling för att bygga i Vårby bör det ställas krav på att entreprenören ska anställa (eventuellt som lärling) en viss andel arbetslösa lokalt i Vårby. Det finns flera aktörer som är intresserade av att arrangera en jobbmässa i Vårby. Det är viktigt att kommunen ställer krav på dessa och att kommunen ser till att aktörerna samarbetar. Att arrangera en jobbmässa ska vara ett långsiktigt åtagande så att det finns möjlighet för uppföljning och förbättringar. Ett utvecklat samarbete med företagen i Kungens kurva kan ge goda förutsättningar för att generera arbetstillfällen lokalt. Åtgärder på lång sikt (ansv. inom parentes) Uppföljning kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Se åtgärder på 2020 ska den öppna kort sikt arbetslösheten i Vårby som högst ligga på 1,75 procentenhet högre än genomsnittet i kommunen I Vårby upplever mindre än 20 % att de haft svårighet att kunna betala sina räkningar under det senaste året (30 % 2012) 2020 ska den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Vårby som högst ligga på 0,75 procentenhet högre än genomsnittet i kommunen (4,7 % 2013-10-31) 2030 ska den öppna arbetslösheten i Vårby motsvara övriga Huddinge I Vårby upplever mindre än 15 % att de haft svårighet att kunna betala sina räkningar under det senaste året 2030 ska den öppna ungdomsarbetslösheten i Vårby motsvara övriga Huddinge Uppföljning Den öppna arbetslösheten är i Vårby 6,9 % (2013-10-31) och medeltalet i Huddinge ligger på 3,5 %. Det motsvarar en skillnad på 3,4 procentenheter. En minskning av arbetslösheten i Vårby måste relateras till läget i omvärlden och är inget som Huddinge kommun kan påverka. Därför har inget exakt mått valts här utan en minskning av skillnaden mellan sysselsatta i de olika kommundelar. Med målet att den öppna arbetslösheten ska motsvara Huddinges genomsnitt 2030 bör nivån 2020 ligga ca 1,75 procentenheter över medlet. Ungdomsarbetslösheten ligger på 4,7 % och medlet i Huddinge 3,2 % alltså en differens på 1,5 procentenheter. Med målet att ungdomsarbetslösheten ska motsvara Huddinges medel 2030 bör nivån 2020 ligga 0,75 procentenheter över medeltalet. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) 26 God utbildning och kreativt näringsliv Näringsliv Teman i Vårby Mål 2030 (huvudansvarig inom parentes) Åtgärder på kort sikt (ansv. inom parentes) Näringsliv (KSF) Ta tillvara på den starka tradition av Se åtgärder på Dagbefolkningen är minst entreprenörskap som finns i Vårby kort sikt 2400, år 2020 (2155, år genom att vidareutveckla mötesplat2011) ser där de kan växa (KSF) I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där Åtgärder på lång sikt (ansv. inom parentes) Uppföljning kort sikt 2020 Uppföljning lång sikt 2030 Dagbefolkningen är minst 2600, år 2030 (2155, år 2011) Fortsätt att satsa på och nå ut med Arena 143:s verksamhet för nyföretagande (KSF) Marknadsför företagsportalen som kan hjälpa till att förmedla övertagande av befintliga verksamheter (KSF) Samarbeta med befintliga företag för att företagen ska kunna växa inom kommunen (KSF) Valda åtgärder Åtgärderna för att stötta företagande i Vårby ställer höga krav på att kommunen engagerar sig och samarbetar med både företag och befintliga aktörer för att skapa de rätta förutsättningarna. Det gäller att ta tillvara på de resurser som finns i området. Valda åtgärder ska genomföras både på kort och på lång sikt. Till exempel så ska kommunen först undersöka förutsättningarna för att få dit nya verksamheter, planlägga för dessa och sedan arbeta aktivt med att locka dit aktörer. Detta arbete kommer att pågå under lång tid. Uppföljning Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning i Vårby var år 2011 2155. Förvärvsarbetande dagbefolkning är alla förvärvsarbetande som arbetar i ett område oavsett var man bor, det vill säga förvärvsarbetande nattbefolkning plus inpendlare minus utpendlare. För att se hur andelen arbetsplatser ökar i Vårby är detta mått bra. I och med att kommunen ska arbeta för att få att företagen i Vårby att växa bedöms en tioprocentig ökning av denna siffra fram till 2020 och en tjugoprocentig ökning fram till 2030 vara möjlig. Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Stärk entreprenörskap från skola och upp i åren samt arbeta aktivt för att främja skolelevers kontakt med näringsliv (BUF) 27 Ansvar för naturresurser, rik fritid och god hälsa Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Flertalet av de åtgärder som ligger under ”Attraktivt bostadsområde”, ”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i samhällslivet kommer även att ge effekt under målområdena ”Ansvar för naturresurser” och Rik fritid och god hälsa”. Som exempel kan anges att en satsning på att bygga i kollektivtrafiknära lägen såsom att bygga i Vårby likaväl kan ligga under ”Ansvar för naturresurser”. En satsning på trygghet och sysselsättningsfrågor bidra även till en god hälsa likväl som en satsning mötesplatser bidrar till en rik fritid. Vid det prioriteringsarbete som Kommunens ledningsgrupp genomfört valde man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktivt bostadsområde”, ”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i samhällslivet” vilket även ligger väl i linje med denna utrednings mål att främst rikta in sig mot fysisk planering och sysselsättningsfrågor. 28 6. REFERENSLISTA AD Tillsammans AB (2013) En rapport om Tillsammans för Vårby 2013 Alma arkitekter AB (2013-03-18) Strukturplan Vårbyviken, Botkyrka kommun, Huddinge kommun och Stockholm stad Green, Anna (1996) Att bo i Vårby, Huge bostäder AB Modin, Anna (2001) IntegrationsKonsekvensAnalys av planprogram för bebyggelse i Vårby gård Modin Axelsson, Anna (2000) ”Man kan inte sätta pengar på integration” – Utvärdering av IKAmetoden i Vårby gård – Huddinge kommun) Huddinge kommun (2013) Chefsdagen 16 maj 2013 – som gav lyskraft utåt och energi inåt Spacescape (2012) Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Vårby gård, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Huddinge C Huddinge kommun (2012) Handbok i delaktighetFrån ord till handling Statistiska centralbyrån (2014) Blandad information Huddinge kommun (2012) Huddinge befolkningsenkät 2012 Stiftelsen Tryggare Sverige (2012) Fördjupad trygghetsanalys Vårby gård, Åtgärdsförslag Huddinge kommun (2013) Lekplatsprogram 2013 Gatu- och trafikavdelningen Stiftelsen Tryggare Sverige, Ahlskog Thomas (2013) Trygghetskartläggning röda linjen Alby, Bredäng, Fruängen, Norsborg & Vårby gård Huddinge kommun (2012) Mål och Budget 2013 Huddinge kommun (2013) Parkprogram, 2013, Gatu- och trafikavdelningen Remissutgåva Huddinge kommun (2013) Översiktsplan 2030, Utställningsversion Huddinge kommun (2009) Ung livsstil i Huddinge - en undersökning i mellanstadiet. Gullers grupp, Kunskap och attityder om Vårby gård och Storstadssatsningen, april 2003 KAN Kommunikationsanalys AB (2000) Attityder till Vårby gård och val av boende, Storstadssatsningen, Hösten 2000 Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Huddinge kommun (2012) Utredning av insatser som genomförts i Vårby gård under 2000-talet, Underlag för det fortsatta arbetet kring Vårby gård, KSF Utvecklingsavdelningen, Huddinge kommun 29 7. BILAGOR Bilaga 1 Utredningsdirektiv för Vårby- mål, analys och åtgärder för långsiktig utveckling Bilaga 2 Metod för fokusgrupper Bilaga 3 Satsningar under 2000-talet Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 Bilaga 4 Pågående insatser och utredningar 30 31 Utvecklingen av Vårby fram till år 2030 HUDDINGE KOMMUN SIDA UTREDNINGSDIREKTIV 1 (4) DATUM DIARIENUMMER 2013-01-15 KS-2013/ PROJEKTLEDARE , Vårby – mål, analys och åtgärder för långsiktig utveckling 1. Bakgrund och uppdrag Under strategiarbetet i KLG växte insikten mer och mer att vi måste se Kungens kurva och Vårby tillsammans. Dessa områden har betraktats som olika storheter som också kräver olika handlingsplaner. Vårby behöver utvecklas som bostadsområde och tillföras fler arbetstillfällen. Kungens kurva växer och kan få 10 000 fler arbetsplatser, vilket bör kunna utnyttjas som en hävstång i Vårbys utveckling, särskilt om de fysiska stråken mellan områdena stärks. Det övergripande syftet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i och att i detta arbete dra nytta av utvecklingen i Kungens kurva. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen det riktade uppdraget att stärka samverkan med lokala aktörer i Vårby samt initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk planering och jobb. I verksamhetsplan för kommunstyrelsen för 2013 finns följande utvecklingsåtagande: Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby, genomföra en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen och ta fram ett system för uppföljning av resultatet av genomförda åtgärder. Huge Fastigheter ska, enligt affärsplan för 2013, ta fram en strategi för utvecklingen av Vårby. Uppdrag Uppdraget innebär att POSTADRESS - göra en översiktlig omvärldsanalys/benchmarking mot jämförbara områden. - göra en analys av bilden av Vårby idag ur olika intressenters perspektiv - ta fram en målbild för önskat läge i Vårby 2030. Målbilden ska dels vara en verbal beskrivning av önskat läge dels relevanta mått med önskade mätetal. Målbilden tas fram genom en nedbrytning av BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB PROJEKTDIREKTIV Direktiv Analys Vårby DATUM DIARIENUMMER SIDA 2013-01-15 KS-2013/ 2 (4) visionen för ett hållbart Huddinge 2030 med bearbetningar i workshops eller annan lämplig form med olika intressentgrupper såsom fastighetsägare, kommunala verksamheter i Vårby, företag i Vårby, inklusive Spendrups, samt aktörer i Kungens kurva. För att planera detta arbete krävs en intressentanalys. När det gäller boendes synpunkter ska i första hand tidigare inhämtade åsikter användas. Målbilden formuleras sedan vid en workshop med KLG. - beskriva nuläget i Vårby med avseende på de aspekter som belyses i det önskade läget. - redovisa en analys av vad som behöver göras för att uppnå det önskade läget på kort, medellång och lång sikt. Av redovisningen ska framgå hur drivkraften i Kungens kurva kan användas som hävstång för Vårbys utveckling. - redovisa pågående satsningar och göra en bedömning av hur dessa bedöms bidra till måluppfyllelsen. - sammanfattningsvis redovisa tidigare insatser och resultatet av dessa 2. Mål, inriktning och avgränsningar Mål Målet med utredningen är att ha ett underlag för ställningstagande om behov av fördjupade analyser och fortsatta åtgärder inom det strategiska området Vårby. Inriktning Denna utredning ska lägga grunden för ett långsiktigt arbete för att förbättra situationen i Vårby. Parallellt med detta pågår olika former av satsningar, framför allt trygghetsskapande och sysselsättningsskapande åtgärder. Avgränsningar Den geografiska avgränsningen är Vårby gård, Masmo och Haga. Kungens kurva ingår inte i utredningsområdet, men det är viktigt att beakta influensen från Kungens kurva och dra fördel av attraktionskraften där. Även möjligheter som identifieras av de gemensamma studierna av ett område inom Botkyrka (Fittja, Alby), Huddinge (Vårby) och Stockholm (Vårberg) ska beaktas. Fokus ska ligga på åtgärder som har en strukturerande effekt, inte på individbaserade åtgärder. PROJEKTDIREKTIV Direktiv Analys Vårby DATUM DIARIENUMMER SIDA 2013-01-15 KS-2013/ 3 (4) Förslag till åtgärder ska avse sådant som kommunen direkt råder över eller indirekt har goda möjligheter att påverka. Parallellt med denna utredning pågår utvecklingsarbete i Vårby inom flera områden. Det ska ske ett informationsutbyte mellan grupperna, men gruppernas arbete är inte beroende av varandra. 3. Organisation KLG har tillsatt ett utskott bestående av Gunilla Wastesson, sammankallande, Åsa Hedenberg och Marina Högland som styrgrupp för utredningen. Kerstin Z Johansson är adjungerad till utskottet. Utredningen genomförs av en grupp som leds av personal från KSF (alternativt konsult) som rapporterar till styrgruppen. Arbetet bedrivs av en grupp med representanter från KSF, Huge Fastigheter, MSB och BUF samt referenspersoner från övriga förvaltningar. 4. Tidplan Projektdirektiv i KLG 10 januari 2013 Möte med kommunens aktörer i Vårby februari 2013 Plan för arbetet från utredningsgrupp till KLG i mars 2013. Delrapportering till KLG juni 2013 Slutrapportering oktober 2013 Tidplanen förutsätter att utredningsansvarig är utsedd och har erforderliga resurser från 1 februari 2013. 5. Kostnader/budgetram 6. Avrapportering Uppdraget redovisas i en rapport till KLG i oktober 2013. Gunilla Wastesson Ändringshistorik Datum Kommentar Marina Högland Åsa Hedenberg ~ HUDDINGE KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Direktiv Analys Vårby DATUM DIARIENUMMER SIDA 2013-01-15 KS-2013/ 4 (4) Bilaga 2 Metod för fokusgrupper Ett kvalitativt angreppssätt har valts i denna studie där de identifierade målgruppernas inställning och kunskap om Vårby har undersökts och analyserats med hjälp av fokusgruppintervjuer. Metodiken fokusgruppintervjuer är en intervjuform där en mindre grupp utvalda personer samtalar och diskuterar runt ett förbestämt ämne, med en huvudfråga som är i fokus. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, etc.) och diskussionen leds av en moderator. Till stöd har moderatorn en intervjuguide som är utformad utifrån de huvudteman som ska beröras. Att fokusgruppintervjuer har valts som metod istället för till exempel enkäter beror på att behovet av att kunna ställa följdfrågor och möjligheten att fördjupa svaren anses vara viktigare än att komma fram till hur många som tycker si eller så i en viss fråga . Deltagarna medverkar som experter på sina områden och erfarenheter, vilket de tydligt informeras om i början av intervjun. De ska inte föra någon annans talan utan är utvalda att dela med sig med just sina erfarenheter och åsikter. För att diskussionen ska vara levande och hela tiden hållas igång bör deltagarna även informeras om att de gärna får spinna vidare på det du hör någon säga och tala fritt. Deltagarnas sammansättning och bekvämlighet med varandra, gruppens interna dynamik, moderatorernas förmåga att leda intervjun och frågeguidens utformning är faktorer som kan påverka intervjuns resultat. Sättet som frågorna ställs på är också avgörande och ställer krav på moderatorns agerande. Resultaten kan sammanställas på olika sätt. Ett sätt, som valts i denna utredning, är att under intervjun föra anteckningar och lägga tyngdpunkten på att ta med sådant man särskilt söker efter. Det hela avgörs av intervjuns syfte - vad man vill ha ut av sin fokusgrupp. Resultat kan användas för att söka idéer till förändringar, som ett sätt att följa upp genomförda förändringar, inför enkäter för att hitta bra frågor, som ett komplement till andra undersökningar eller, som i denna studie, för kvalitativ forskning. Viktiga steg i utformningen av en fokusgruppsintervju är att bestämma syfte och mål med undersökningen, formulera en intervjuguide, rekrytera deltagare och moderatorer samt ordna en lokal. Sedan bestäms hur intervjun ska sammanställas (anteckningar, inspelning) samt hur resultaten ska redovisas och framför allt användas. Exempel på frågeområden som togs fram för intervjuguiden: - Attityder och känsla för Vårby - Sysselsättning och näringsliv - Fysisk omgivning och boendemiljö - Kultur, natur och fritid Efter fokusgruppsdiskussioner identifierades ett antal behov vilka sorterats under ”Ett hållbart Huddinges 2030”:s målområden: Ansvar för naturresurser: Närhet till grönområden Attraktiva bostadsområden: Boende och flyttmönster, exploatering och nybyggnad, yttre miljö/fysisk planering, service/kommunikationer, kopplingar/rörelsemönster Bilaga 2 Gemenskap och delaktighet i samhällslivet: Trygghet och otrygghet, gemenskap samt brist på tillhörighet, ryktet och bilden av Vårby, demokrati och delaktighet, kriminalitet, mötesplatser God utbildning och kreativt näringsliv: Skola, förskola och fritidsgårdar, barn och ungdomar, mångkulturell kompetens, sysselsättning, försörjning, näringsliv, Kungens kurva Rik fritid och god hälsa: Fritidsintressen, föreningar, kultur, tillgång till naturområden Bilaga 3 Satsningar under 2000-talet Utvecklingsavdelningen på Kommunstyrelsens förvaltning sammanställde under år 2012 vilka insatser som har gjorts i Vårby under 2000-talet i rapporten Utredning av insatser som genomförts i Vårby Gård under 2000-talet. Sammanställning hade fokus på trygghet och entreprenörskap under 2000-talet. Ett flertal insatser har gjorts i Vårby Gård, bland annat ett hundratal olika aktiviteter inom Storstadssatsningen mellan åren 2000 – 2005. Barnkonstmuseum Ångbåtsbryggan Skolgårdsförnyelsen Rent, trivsamt, snyggt och tryggt Utökad konstpedagogisk utveckling Brottsförebyggande insatser för ungdomar Självförsvar för flickor Vårbylyftet IT-forum Vårbyslaget Vårby IT-forum (en utveckling av IT forum). Kompetensutveckling och handledning inom äldreomsorgen IT-utveckling i skolan Musikskoleprojekt Förskola för alla över 3 år Metodutveckling Föräldrasamverkan Resursenheter Portfolio på Vårbackaskolan och Grindstuskolan Program om droger Vårbys kvinnor Vårby möte Ungdomsverksamhet Stöd till föreningslivet Kommunikation med vårbyborna Vårby rådslag/upprustning av den offentliga miljön Fastighetsbolagen Huge, Graflunds och Balder har med egna insatser rustat upp utomhusmiljö och sitt fastighetsbestånd Områdesgrupperna Trygghetsnätverket (pågår fortfarande) Trygghetsdag Bed and breakfast Bilaga 3 Fastighetsbolagen i Vårby Gård har också själva satsat relativt stora summor på att rusta upp både utomhusmiljön och sitt fastighetsbestånd. Resultatet av satsningarna är olika, en del har implementerats, andra har avvecklats. Enligt utredningen är de insatser med lyckat resultat samordnade, väl kommunicerade och uppfyllde ett behov hos de boende i Vårby Gård. De boende har också i högre grad själva varit inblandade under processen. Bilaga 4 Pågående insatser och utredningar Nedan följer en sammanfattning av de olika projekt som pågår i Vårby och som drivs av eller innebär medverkan från Huddinge kommun. ÖP 2030 I Huddinge pågår för närvarande framtagande av en ny översiktsplan, ÖP 2030, som i dagsläget är ute på granskning. I förslaget till ÖP 2030 framhålls att det är angeläget att öka andelen bostadsrätter, ägarlägenheter och äganderätter i Vårby Gård. Det poängteras samtidigt att det är viktigt att exploateringsgraden hålls hög för att ta del av det goda kollektivtrafikläget. ÖP:n föreslår också att en ökad blandning av bostäder ska uppnås genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Inriktningen i ÖP 2030 är att centrumanläggningen bör rivas eller förnyas för att lyfta och utveckla centrum och göra det mer attraktivt och välfungerande som mötesplats. I strukturplanen för Vårby framhålls värdefulla platser som på olika sätt kan utvecklas, till exempel Vårbyhuset som mötesplats och Vårbyparken som en central plats, Vårby brygga vid Mälaren och Vårbybadet. Vårby allé lyfts fram som en stadsgata längs vilken nyexploatering och förtätning kan ske liksom möjligheten till en funktionsblandad miljö med arbetsplatser och bostäder vid Spendrups område. Kopplingen till Kungens kurva föreslås bli förstärkt och få en bättre förbindelse. Strukturplan Vårbyviken Botkyrka kommun, Huddinge kommun och Stockholms kommun har gemensamt tagit fram en översiktig strukturplan som på en övergripande nivå föreslår en markanvändning för området kring Vårbyviken. Vårbyviken föreslås bli en ny sammanhängande kvartersstad och sjöstad runt Mälarvikens och Albysjöns vatten mellan Vårberg, Vårby Gård, Masmo, Slagsta, Fittja och Alby. Enligt studien ska befintliga stadsdelar öppnas upp och kompletteras med ny bebyggelse med bostäder och verksamheter. Spårväg syd SL slutförde under år 2012 en förstudie om möjligheten att förbättra kollektivtrafiken mellan Flemingsberg och Älvsjö och Trafikförvaltningen arbetar för närvarande med en fördjupad förstudie för Spårväg syd i den första etappen mellan Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Spårvägen är tänkt att förstärka utvecklingspotentialen och tillgängligheten till och mellan de i RUFS 2010 utpekade stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Planering av exakt sträckning och placering av stationer pågår, men enligt förstudien förslås en station att hamna i Masmo och två stationer i Kungens kurva. Spårvägen ger ytterligare förutsättningar för ökad exploatering längs spårvägens sträckning. Parkprogram Huddinge kommun har tagit fram ett förslag till parkprogram som under hösten 2013 har varit ute på remiss. Parkprogrammet stödjer sig på samrådsförslaget till Huddinges nya översiktsplan 2030 där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Syftet med programmet är att ge en helhetsbild av kommunens rekreations- och landskapsvärden och ge riktlinjer för parkernas utveckling. Programmet innehåller en generell parkstrategi för Huddinges parker och en parkplan med mer konkreta förslag till åtgärder. Tillsammans med Lekplatsprogrammet innebär Parkprogrammet en ökad satsning på Huddinges utemiljöer. Bilaga 4 Lekplatsprogram Huddinge kommun har tagit fram ett program för de kommunala lekplatserna i Huddinge som av kommunfullmäktige godkändes för genomförande i december 2013. Programmet syftar till att ge riktlinjer för den kommunala lekplatsplaneringen och innehåller både allmänna principer för lekplatsutformning och förslag till åtgärder under perioden 2013-2020. De föreslagna åtgärderna gäller både upprustning av befintliga lekplatser och nyanläggning av lekplatser i områden som saknar kommunal lekplats. Programmet redovisar exempel på hur några utvalda lekplatser i kommunen kan förvandlas till attraktiva lekmiljöer. Bland annat har Vårbyparken i Vårby Gård valts ut och föreslås upprustas till en temalekplats. Detaljplan för Västra Vårberget Genomförande av detaljplan för Västra Vårberget i Vårby Gård pågår. Detaljplanen ger befintliga fritidshusfastigheter ökade byggrätter som motsvarar ett bekvämare permanentboende och möjliggör i vissa fall avstyckning. Området ska anslutas till allmänt vatten och avlopp. Detaljplan för Östra Vårberget Detaljplanearbete för Östra Vårberget pågår för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i form av grupphus med cirka 100 bostäder samt för att ge befintliga fritidshusfastigheter ökade byggrätter motsvarande ett bekvämare permanentboende och möjliggöra avstyckning i vissa fall. Området ska försörjas med kommunalt vatten och avlopp. Detaljplan har antagits i de delar som berör vägutbyggnad och utbyggnad av allmän plats och vägen är utbyggd. För resterande del planeras detaljplaner antas i etapper. Samlingslokal i Vårby Gård Detaljplan för samlingslokal i Vårby Gård har tagits fram för att skapa förutsättningar för Vårby Gårds Islamiska ungdoms- och kulturförening att uppföra en föreningslokal. Utvecklingsprogram för Vårby Haga För Vårby Haga har ett utvecklingsprogram tagits fram för att på en översiktlig nivå inventera önskemål och behov för områdets framtida utveckling. Solhagaparken är den första etappen av fyra i programmet. Utvecklingsprogrammet har även resulterat i en handlingsplan för trygghetsskapande åtgärder i Masmo/Vårby Haga vilket innebär att en multisportplan och en kommunal lekplats kommer att anläggas i Solhagaparken under år 2014. Nya entréer, aktivitetsytor, promenadstråk och mötesplatser kommer att skapas för att bidra till en ökad trygghet i området. Solhagaparken Ett program för Solhagaparken i Vårby Haga antogs av kommunfullmäktige i december 2013 och detaljplanearbete pågår. Syftet med programmet är att möjliggöra bebyggelse med 100 150 bostäder i flerbostadshus vid Solhagaparken i Vårby Haga. Programmet innebär en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till de olika bebyggelsegrupperna i stadsdelen. En ny närservicebutik planeras i anslutning till Masmo tunnelbanestation och i programmet föreslås även andra verksamheter och servicefunktioner i anslutning till parken och tunnelbanetorget. Samtidigt som programmet antogs godkändes ett ramavtal med Huge Fastigheter AB för att reglera förutsättningarna för framtagandet och genomförandet av en ny detaljplan för Solhagaparken. Samverkan i Vårby Huddinge kommun har påbörjat ett arbete för att bilda ett lokalt partnerskap (så kallat BID) mot brott i Vårby Gård med anledning av den höga otrygghet som påvisades för Vårbyborna i Bilaga 4 Huddinge befolkningsenkät 2012 och utifrån den fördjupade trygghetsanalys av Vårby Gård kommunen lät göra efteråt. En samverkansgrupp bestående av fastighetsbolagen i Vårby (Balder, Graflunds och Huge) och kommunen (med representanter från avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling, sektionen för kvalitet och projekt samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsledare) har bildats och träffas ungefär varannan månad. Syftet med samverkansgruppen är att gemensamt skapa ett trivsammare och tryggare område med en mer tilltalande fysisk miljö och att samordna insatser så att en helhetlig utveckling av området kan ske, utan skillnad på vad som är offentlig eller privat mark. SL/MTR har låtit göra en trygghetskartläggning av den röda tunnelbanelinjen i syfte att identifiera förbättringsmöjligheter på och i anslutning till tunnelbanestationerna i Alby, Bredäng, Fruängen, Norsborg och Vårby gård. Resultatet av kartläggningen visar att Vårby Gård är en av de två mest otrygga stationerna och att invånarna där i hög grad avstår från att åka kollektivt för att de är otrygga på väg till och från tunnelbanestationen. Ett samarbete mellan Huddinge kommun och SL/MTR med trygghetsåtgärder utifrån denna rapport bör hanteras inom arbetet med att utveckla Vårby. Samkraft Samkraft är en överenskommelse mellan Huddinge kommun, Stockholms läns landsting och närpolisen i Huddinge om att arbeta med att förhindra och minska barn och ungdomars psykiska ohälsa, missbruk och kriminalitet i Huddinge. Riktade insatser genom effektiv samverkan görs. För det operativa, lokala samverkansarbetet finns elva lokala samkraftsteam; sex förskoleteam, fyra grundskoleteam (varav ett i Vårby) och ett gymnasieteam. Tillsammans för Vårby Huddinge kommun och fastighetsbolagen i Vårby (Balder, Graflunds och Huge) satsade under sommaren 2013 på att ge jobb till 70 Vårbyungdomar i det gemensamma projektet Tillsammans för Vårby. Uppdraget var att göra Vårby trevligare, tryggare och finare att leva och bo i. Vårbyhuset Vårbyhuset i Vårby gårds centrum inrymmer Internationella Barnkonstmuseet, Vårby bibliotek, Vårbyskolan och fritidsgården Vårby Ungdom, kommunala verksamheter som ligger inom Kultur- och fritidsförvaltningen respektive skolan. Tanken är att de befintliga verksamheterna ska ha en gemensam övergripande styrning. Vårbyhuset har en ledningsgrupp som består av representanter för de olika verksamheterna. Gruppen träffas en gång per månad under termin för att diskutera samordningsfrågor, aktiviteter i huset, husets gemensamma besökare, gemensamma kostnader, gemensamma arbetsmiljöfrågor och andra aktuella frågor. En sammanslagning av Vårby bibliotek och Internationella Barnkonstmuseet till en gemensam organisatorisk enhet har nyligen genomförts som en del av arbetet med att förstärka museets lokala förankring. Under hösten 2013 har en ny verksamhetsidé arbetats fram som kommer att presenteras för KFN i april 2014. En ombyggnad genomförs under våren 2014 för att integrera de två verksamheterna. Den nya verksamheten ska ha en lokal förankring i Vårby och lyfta såväl det internationella som det lokala perspektivet med utställnings- och pedagogisk verksamhet. Arena 143 Arena 143, som drivs av Fastighets AB Balder och Huddinge kommun, är en mötes- och arbetsplats för entreprenörer i Vårby gård. Verksamheten startade i februari 2013 och erbjuder Bilaga 4 entreprenörer, i alla stadier av sitt företagande, kontorsrum, mötesrum eller konferensrum att hyra samt rådgivning och kurser i samverkan med Drivhuset och NyföretagarCentrum som finns på plats en dag per vecka. 20 mars 2014 Sammanfattad åtgärdslista från rapporten Utveckling av Vårby fram till 2030 Attraktiva bostadsområden Boende och flyttmönster (KSF) Mål: Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby Åtgärder Kort sikt: - - Detaljplanelägg för att bygga nya bostäder med större variation (KSF) Ta fram en för kommunen och bostadsbolagen gemensam strategi för nybyggnad och ombyggnad. I denna strategi ser man över hur det befintliga beståndet kan utvecklas genom renovering, till exempel hopslagning av lägenheter, bättre utnyttjande av lokaler såsom förskolelokaler, utnyttjande av parkeringshus (KSF) Möjliggör kompiskontrakt (KSF) Lång sikt: - Förtäta hela Vårby (KSF) - Inrikta bostadsbyggande mot nya ägande- och boendeformer så som exempelvis bostadsrätter, småhus, studentungdomsbostäder och ägarlägenheter (KSF) - Bygg hus med spännande arkitektur i attraktiva lägen med exempelvis utsikt och närhet till vattnet (KSF) - Bygg på befintliga hus och på centrumbebyggelsen i Vårby gård (KSF) Bryt upp den enkelspåriga bebyggelsestrukturen och blanda fler funktioner genom att bygga nytt och eventuellt riva befintligt (KSF) Yttre miljö/fysisk planering (MSB) Mål: I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön Åtgärder Kort sikt: - Stärk samverkan mellan kommunen och bostadsbolagen i Vårby kring den yttre miljön och bortse från markägande. Samverkansgruppen bör se över vilka ytor som ska utvecklas och prioriteras skötselmässigt, vilka ytor som ska utvecklas till att bli “underhållsfria” samt hur Vårby kan hållas städat inklusive nolltolerans mot skadegörelse och klotter (t.ex. med en app för rapportering). En landskapsarkitekt bör anlitas. (MSB, Huge) - Ta fram en sociotopsutredning som visar vem, var och varför folk rör sig. Utifrån denna ska stråken ses över så att antalet valmöjligheter begränsas (MSB) - Gör en barnkonsekvensanalys för att bedöma dagsläget samt ge underlag till förbättringar (MSB) 20 mars 2014 - Utred och ta beslut om hur Vårbyparken och Vårby strandpark ska utvecklas till attraktiva platser för boende och besökare (MSB). - Utveckla lekplatsen vid fotbollsplanen till en temalekplats i enlighet med parkprogrammet (MSB) Utred och ta beslut om hur ravinen kan utvecklas (MSB) Se över möjlighet till hundrastgård (MSB) Anlägg och utforma annorlunda spontanytor för att locka fler (KUF/MSB) Vidareutveckla befintliga idrotts- och spontanytor (KUF/MSB) Se över möjligheten att odla i Vårby (MSB) Ta fram en områdesstudie av lokalt centrum för Vårby (MSB) Lång sikt: - - Utveckla de ytor som valts ut att prioriteras samt de som ska bli skötselfria (resp. fastighetsägare) Vidareutveckla fotbollsplanen (t.ex. anlägg en läktare, se över andra ytor i närheten av fotbollsplanen och rusta upp) (KUF) Utveckla parkerna i Vårbyparken och Vårby strandpark enligt utredningar (MSB) Utveckla ravinen, t.ex. anlägg en skateboardramp, en aktivitetspark eller en engelsk trädgård (MSB) Skapa enkla små utemiljöer/stationer som är berättande och som kan anordnas som målpunkter för utflykter. Exempelvis en kultur- och hälsostig (MSB) Samarbeta med Internationella Barnkonstmuseet kring offentlig utsmyckning för att involvera Vårbys barn och unga (KUF) Undersök möjlighet att inrätta 4H-verksamhet eller liknande (KUF) Kopplingar och rörelsemönster (MSB) Mål: I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser Åtgärder Kort sikt: - - Utred Vårbys fysiska kopplingar, målpunkter och barriärer samt kartlägg de befintliga strukturerna och rörelserna genom bland annat en sociotopskarta. Utredningen bör föreslå åtgärder samt bedöma effekter och kostnader för dessa (MSB) Namnge och skylta platser och stigar (MSB) Informera genom informationstavlor och kartor (kartor och vägvisare) (MSB) Lång sikt: - Genomför åtgärder enligt utredning och nya detaljplaner (MSB) Bygg ut gångbanor och cykelbanor (MSB) Skapa entréer på olika platser i Vårby för att förstärka känslan av att man kommit till en plats. Exempelvis Vårby gårds centrum, badet eller skolan (MSB) Gemenskap för delaktighet i samhällslivet 20 mars 2014 Trygghet och otrygghet (MSB, KSF) Mål: Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet Åtgärder Kort sikt: - Se över belysning längs gångvägar och offentliga platser (MSB) Rensa sly kring gångvägar och offentliga platser (MSB) Se över cykelparkering vid tunnelbanan (MSB) Stöd och samordna nattvandring (SÄF) Handla upp väktare som alltid finns i området för att skapa ökad trygghet (Samverkansgruppen) Samarbeta med SL/MTR för att rusta upp kring tunnelbanan med planteringar, belysning, skyltning m.m. Utred tillsammans möjligheten till en ytterligare tunnelbaneuppgång (MSB) Stärk samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis inom Samkraft (KSF) Om lämpligt utveckla samverkansgruppen till att bilda ett partnerskap mot brott för att förbättra tryggheten och trivseln i Vårby (KSF) Se över möjligheten att flytta på entrén till fritidsgården (KUF) Lång sikt: - Bygg om befintlig tunnelbaneuppgång (externt) Bygg en ytterligare tunnelbaneuppgång om utredningen bedömer det som lämpligt (externt) Öppna upp centrum, förtäta bebyggelsen och skapa mer liv och rörelse (externt) Mötesplatser (KUF) Mål: I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik Åtgärder Kort sikt: - Förvalta och se över användandet av områdets befintliga mötesplatser och lokaler. Samnyttja där möjligt (KUF) - Inventera behoven hos de aktörer som finns i Vårbyhuset och satsa på åtgärder för att främja verksamheterna och de goda samarbetena som finns dem emellan. Utveckla Vårbyhuset så att det kan användas fler tider och vid behov (KUF/BUF) - Utred mötesplatser i Masmo och Haga (KUF) Lång sikt: - Bygg om och satsa på befintliga lokaler så att de kan nyttjas till fler aktiviteter (resp. fastighetsägare) - Utveckla Vårbyhuset till att bli ett allaktivitetshus (KUF) - Skapa nya mötesplatser i Masmo och Haga (KUF) Rykten och bilden av Vårby (KSF) Mål: Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap 20 mars 2014 Åtgärder Kort sikt: - Utred hur mediebilden av Vårby ser ut 2014 (KSF) - Marknadsför Vårbys kvalitéer (KSF) - Se till att folk kommer till Vårby och får en positiv upplevelse, t.ex. fortsatt stöd till lokala arrangemang och aktörer (KUF) - Kontinuerlig information och marknadsföring om vad som “Det händer i Vårby” lokalt och externt. Lyft fram allt som är positivt samt att det byggs (KSF) - Fortsätt att lyfta fram förebilder som bor och kommer från Vårby och använd dem som ambassadörer (KSF) - Se till att politikerna kommer till Vårby och etablera en medborgardialog (KSF) Utred möjligheterna att flytta samhällsfunktioner till Vårby (KSF) Arrangera “Huddinge glöder” i Vårbyhuset (KUF) Lägg kommunens möten i Vårbyhuset (respektive förvaltning och nämnd) Lång sikt: - Arbeta för att Vårby på lång sikt ska vara ett självklart val vid utövande av aktiviteter även för barn från andra områden. T.ex. att välja simskolan i Vårby simhall (KUF) - Eventuell flytt av samhällsfunktioner till Vårby (KSF) God utbildning och kreativt näringsliv Sysselsättning/försörjning (SÄF/KSF) Mål: Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet Åtgärder Kort sikt: - Satsa på en jobbmässa i Vårby minst en gång per år där företag från bland annat Kungens kurva bjuds in. Inventera kompetenser i Vårby (SÄF) - Utveckla och permanenta sommarprojektet “Tillsammans för Vårby” genom att ta in praktikanter/ anställda året runt (KSF) - Verka för att anställa lokalt vid upprustning av centrumområdet (MSB) Nyttja befintliga verksamheter så som t.ex. ABF för att utbilda Vårbybor för sysselsättning Lång sikt: Se åtgärder på kort sikt. Näringsliv (KSF) 20 mars 2014 Mål: I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där Åtgärder Kort sikt: - Ta tillvara på den starka tradition av entreprenörskap som finns i Vårby genom att vidareutveckla mötesplatser där de kan växa (KSF) - Fortsätt att satsa på och nå ut med Arena 143:s verksamhet för nyföretagande (KSF) - Samarbeta med befintliga företag för att företagen ska kunna växa inom kommunen (KSF) Marknadsför företagsportalen som kan hjälpa till att förmedla övertagande av befintliga verksamheter (KSF) Stärk entreprenörskap från skola och upp i åren samt arbeta aktivt för att främja skolelevers kontakt med näringsliv (BUF) Lång sikt: Se åtgärder på kort sikt BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 1 (6) Förskolenämnden Jansson Rejto, Elaine 08- 535 360 25 [email protected] Detaljplan för område vid Hälsovägen, i Flemingsberg, normalt planförfarande Diarienummer samhällsbyggnadsnämnden SBN 2015-041 Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget som möjliggör byggande av en ny permanent förskola för cirka sex- till sju avdelningar inom fastigheten Grantorp 5:9 i Flemingsberg, som ägs av Huge Fastigheter AB. Planområdet ligger utmed Hälsovägen och medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Planen är förenligt med en hållbar utveckling med avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser. Planförslaget ger förutsättningar för uppförande av en förskola med kapacitet för cirka 120-140 förskolebarn i ett av bostadshusen inklusive lekgård, komplementbyggnader, angöring och parkeringsplatser för föräldrar. Förvaltningen vill samtidigt betona och framhålla vikten av att det i detaljplanen omnämns att ytterligare förskolor måste tillskapas inom området. Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget och att planerat bostadsbyggande sker inom ett redan befintligt bostadsområde med närhet till service och synnerligen väl utbyggd kollektivtrafik som ökar möjligheterna för ett hållbart resande. Det är en viktig del med tanke på sociala värden och miljöhänsyn. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 2 (6) Förvaltningen poängterar vikten av att byggnation av ny förskola måste ske i den första utbyggnadsetappen av nya bostäder i området. Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2013-2015. Kommunstyrelsen beslöt den 28 januari 2015 att ge miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Hälsovägen. Under förutsättning att erfoderliga beslut fattas beräknas den nya förskolan kunna stå klar för inflyttning under 2018. Beskrivning av ärendet Planområdet ligger i Flemingsberg utmed Hälsovägens norra sida, området är till stor del obebyggt. Syftet med programmet är att skapa en ny bebyggelse som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen. Planen ska även länka ihop det akademiska området med Flemingsbergsparken och det befintliga bostadsområdet i FlemingsbergGrantorp samt till att: Forma Hälsovägen till en innehållsrik stadsgata med stadsmässig karaktär genom lokaler i bottenplan och ett generöst promenadstråk. Skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska samspelar med gröna gårdar och tak. Göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda kvarter och park samtidigt som den utformas till ett aktivt och tryggt stråk. Utforma bebyggelse med ett variationsrikt och dynamiskt uttryck som är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 3 (6) Planförslaget medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Planen är förenligt med en hållbar utveckling med avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser. Området ligger i ett stationsnära läge nära kollektivtrafik och service vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Flemingsberg är idag en kollektivtrafikknutpunkt, med pendel- och regionaltågsstation samt ett flertal busslinjer. Området är indelat i fem bostadskvarter med lokaler i bottenplan mot Hälsovägen. Ett av kvarteren är ett blandkvarter och rymmer en förskola med sex- till åtta avdelningar, en byggnad med studentbostäder, en byggnad med mindre- och större lägenheter. Det nya bebyggelseområdet utformas med höga målsättningar att tillföra ekosystemtjänster och kompensera för de som kan gå förlorade samt främja en god dagvattenhantering och hållbara transportval. Gång- och cykelbanor Planområdet nås till fots på gångbanor längs med Hälsovägen, samt på gångbanor öster och norr om planområdet vilka leder till Grantorps befintliga bostadsområde. Utmed Hälsovägen går kommunens huvudcykelnät där cykling är separerat från fotgängare och motorfordon. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 4 (6) Kollektivtrafik Området är synnerligen väl kollektivtrafikförsörjt på grund av sin närhet till pendel-och fjärrtågstation på cirka 150-450 meters gångavstånd och försörjs också av ett antal busslinjer. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka resesätt genom att förändra attityder och beteenden. I kollektivtrafiknära områden som detta finns potential att få en högre andel som reser med kollektiva färdmedel. För att uppnå resultat kombineras ofta fysiska åtgärder i trafikmiljön med information och koordination av olika verksamheter. Det finns både åtgärder som kommunen har som baskrav vid exploateringen, det vill säga ska genomföras och åtgärder som kan ge en minskning av antal bilparkeringsplatser om de genomförs, eftersom bilbehovet antas minska. Exploatörerna ska tillsammans verka för att åtgärderna genomförs. Detaljplanen beräknas kunna vinna laga kraft efter antagande i kommunfullmäktige tidigast tredje kvartalet 2016 förutsatt att inga överklaganden försenar detaljplaneprocessen. Planhandlingen finns i sin helhet på; www.huddinge.se/halsovagen Förvaltningens synpunkter I Översiktplan 2030 är målet för utvecklingen av Flemingsberg att skapa en levande tät, grön och hållbar stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, kultur med mera. Flemingsberg ska växa med cirka 7 000 bostäder och cirka 20 000 arbetsplatser. Bara 2015 byggs cirka 1 300 bostäder. Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget som möjliggör byggande av en permanent förskola för cirka sex- till sju avdelningar inom fastigheten Grantorp 5:9 i Flemingsberg, som ägs av Huge Fastigheter AB. Förvaltningen vill samtidigt betona och framhålla vikten av att det i detaljplanen omnämns att ytterligare förskolor måste tillskapas inom området. Planområdet ger förutsättningar för uppförande av en förskola i ett av bostadshusen inklusive lekgård, komplementbyggnader, angöring och parkeringsplatser för föräldrar. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 5 (6) Förskolan, inom kvarter D, bedöms kunna byggas i tre plan med kapacitet för cirka 120-140 förskolebarn fördelat på sex till sju avdelningar och med tillagningskök. Bebyggelse – kvartersindelning och användning Område A: Bostäder, cirka 200 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot Hälsovägen och torget. Garage under byggnad och gård. Område B: Bostäder flerbostadshus, cirka 150 med lokaler i bottenplan mot torg och Hälsovägen. Garage under gård. Område C: Bostäder, cirka 190 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot Hälsovägen. Område D: Bostäder, cirka 190 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot Hälsovägen. Bostäder med förskola i bottenvåning mot Medicinvägen. Gården består till största del av förskolegård. Garage under byggnad/gård. Område E: Bostäder i radhusform, cirkla 35 hus. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 FSN-2015/597.313 6 (6) Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget och att planerat bostadsbyggande sker inom ett redan befintligt bostadsområde med närhet till service och synnerligen väl utbyggd kollektivtrafik som ökar möjligheterna för ett hållbart resande. Det är en viktig del med tanke på sociala värden och miljöhänsyn. Förvaltningen poängterar vikten av att byggnation av ny förskola måste ske i den första utbyggnadsetappen av nya bostäder i området. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas beräknas den nya förskolan kunna stå klar för inflyttning under 2018. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Remisshandlingar september 2015 Beslutet delges Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Huge Fastigheter AB Akten KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MISSIV DATUM DIARlEN R 2015-09-20 SBU 2015-41 SIDA HUDDINGE KOMMUN HANDLÄGGARE Karin Segerdahl 08-535 364 30 [email protected] Samråd Detaljplan för område vid Hälsovägen, Flemingsberg (Grantorp 5:9, del av Grantorp 5:3 och Pentaganen 5) Översänt för yttrande till: Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Botkyrka kommun Kommunstyrelsen Förs ko lenämnden Grundskalenämnden Gyronasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Miljönämnden Hembygdsföreningen i Huddinge Huddinge pensionärsråd Huddinge handikappråd Hyresgästföreningen i Huddinge Företagarna i Huddinge Trafikverket Förpacknings- och tidningsinsamlingen Huge fastigheter AB AB Stokab Luftfartsverket Polisen, Södertörnspolisen Stockholms läns museum SYVAB Svenska Kraftnät SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB Trafikförvaltningen Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistri b uti on AB TeliaSonera, Skanova Access AB sakägare enligt fastighetsförteckning Berörda exploatörer För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen Mark- och exploateringssektionen Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Informationsavdelningen Info Huddinge POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST TELEFON Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning SBA, Plansektionen 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 [email protected] 08 535 300 00 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBU 2015-41 HUDDINGE KOMMUN Synpunkter lämnas skriftligen, senast den 18 november 2015 till: Huddinge kommun SBA, Plansektionen 141 85 Huddinge [email protected] Upplysningar lämnas av planarkitekt Karin Segerdahl tel 08 -535 364 30 eller E-post [email protected] Planhandlingar finns utställda i servicecenter på Sjödalstorget 13 i Huddinge centrum och tillgängliga på kommunens hemsida www.huddinge.se/halsovagen Vänliga hälsningar Karin Segerdahl Planarkitekt 2 (2) Planens syfte Planen syftar till att skapa en ny stadsdel som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen, samt det akademiska området med Flemingsbergsparken och befintligt bostadsområde, ·········-··------ -----------;;;;~ o samt till att fonrna Hälsovägen ti ll en innehållsrik stadsgata med stadsmässig karaktär; med lokaler i bottenplan och generöst promenadstråk. skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska samspelar med gröna gårdar och tak. göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda kvarter och park samtidigt som Spektrumgången utfonmas till ett aktivt och tryggt stråk. utforma bebyggelse med ett varialionsrikt och dynamiskt uttryck som är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt . ,' J ... o . l ()/ ~ Plankarta med bestämmelser ~S amråd ~'!11.\'~~~, Utökat förfarande 1811Uustralion D övrigt Illustrationsplan för Skala 1:BOD (orglnalformat A 1) o 20 40 Till planen hör: 181 Planprogram 181 Planbeskrivning 181 Genomförandebeskrivning D Miljöbeskrivning område vid Hälsovägen 60 80 100m (Grantorp 5:9 och del av Grantorp 5:3) Beslutsdatum Insta ns Antagande Huddinge kommun Upprattad 2015-07-02 Kommunstyrelsens förvallning Anna Hammarback Planarkitekt KF Reviderad : lagakran SBU 2015 - 41 KS-2015/312 PLANBESTÄMM ELSER Fö1andegällerinomomr:lidonmednedanståendebeteekningar. Endntangivenenvindningoeh ulformning ir tiU ten . Bntärrvnelsor utan beteckning gäller inom hela pbnomridot. ILLUSTRATION Il GRÄNSER - - · -- F'tanomrildesgrllm; -·---· · - ·· - ·· - · · - Anvindningsg•ins Egenskapsgrins ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA LOKALGATA Lokahra rrk GAGAT A Gångtre frk Tiafikpil GAADSGATA Vy mot Spekfrnmgllngen östef!JI fotglingarnn v~ll<or Gångtrafrk. handel och publrk v11ks~mhet. Parke ring f3r ej :mordn~s . Balkonge r lir• anordnn mod an fri hejd om rrinst 6 metar från mark. samttillhögst \.Smeterutlranfaud. TORG ILLUSTRATION III Kvartersmark Bo~tidar . Cenllum. Förskola. Hwuden\r6 loriaggs rrkted mot a llmingata eller torg. BCS Bostäder och Centrum. lokaler för centrum.indamal skdanordnn i bottenplan BC BC ellertorg Tekniska anläggningar under mark. Giga\a o~an mark. Toknisk aanUggningar Vy mot S~ktrumgimgen BEGRÄNSNINGAR AV MARKE NS BEBYGGANDE vistenit (· ILLUSTRATION IV f ·l Byggnador fårintouppföras ~;~~~~ ~~ :::::~~:::::oc: f~~~e;:g~:r~ed ok~hm"~~~~;b~:!~~~:,· o o o o o o o [ uaravonkomplemontbyggnttdfirvttramax40kvm. Flemingsb \ r ken Markenska va rat~lg3ngl igföranmännaund erjord1$kttledningar Marken ska vara hitgängtig för aUmän gingtr;afik. Puuge under byggnadskaha rrim.tafrihöjd3meter. Byggnads~olym passago ska 6ppnn upp löt pasuge me d minsta fri hOld 3 met u frångat;~norg. MARKE NSANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Utfart, stängsel ~~~~ Vy mol Speklrumgjl'l{len österut / Körbarutfarlfiuinteanordnn PLACERING, UT FORMNI NG. UTFÖRANDE Utformning ILLUSTRATION V H6gs\o byggnadshöjd i met11 over noMplilnet. Fliktutrymmen ska rymmasinombyggnadshi5jd. <@!> l Högsta a nta lvol nin ga r Bottenvaningen ska vara in d ragen 1.5 metar frin kvartermarksgrins mot Hä lso~~gan. l ndraget ska ~mna en fri h6jd om mins\3.8 meter fr in marknivå. Undantag medges tll minst 3.5meter i byggnadnirmast Medieinvä gendärgatan lutarkraltigt. Ballconger Ur ej anordnn Ovet allm.än plats lings mad Hälsovigen och Markan ulformas så attövargångar melan hi5jdskrllnader kriver rickln sk;a undvikas dir si ir mö)~gt . b~r S~klrumgången. mjuka eller stegvin . l<an\11 som Vrndfirejinredas Utseende Balkonger lir endastanordnas utmed ma~ 30 % ev viningsplanets omkrets. Balkongräcken utformas si alt de blrr genomsikl!iga . Max 30'%firrvaraitiidctmaleriafinklusiveriicknkonsbuktionar. Bottenvåning utformas si att srlct genom h6rn skttpn och enb' förtäggs inlil S~klrumgingen, n exen"lplll illustr;ation Il ILLUSTRATION VI Sockelvaningens fasad mot Spekbumgingen utformas dofvrs g!asad, soexempeliillustrationllt Bottenviningutform.n sialtsik1genomh6rnskapasoehonhi förläggs mot Spe~1rumgingen eller torget . u e~empe \ 1 illustration IV Bottenvåning utform.n en.gt illustration V så otl 1n11i S pekllumgringon förl~ggs mol Fasadensutseendebylerkaraktärvldbyto ibyggnadshöjdgenom t.ox . matoria lbyte. faud N . fönsterslitlnlr"rg . u e~empt l lillustral ion l Radhusenskaplaee rasf6rskjutnaih6jdledlorvariationiuttryck oehgod terr.inanpass ing.Entriochlelleruteplats förläggsmot Spektrumgirr.gen. uexe/tl)eliwtustretionVI Skala 1:800 (orginalformat Al) o 20 40 60 80 Gavel utformu si att ent<i fiirligg~ mot Spektrumgingen oeh fasad vid trapphus blir genomsiktligt. u exempel i ~tus trat ion VU 100 m Transforma!o:sta tion skil utforma' med vhtbekladd eller konstnarligt utsmychd land mol Spek1rumgirngen. ILLUSTRATION VII l För min'\ 50% av fasadens lan~ mot Hitsovigen gäner atl fasadtn ska vara glasad med ma• lmat bröstninghajd 70 cm ö•tt r marknivJ. . . - . ~äi°Cl m--:~ .JJr_~&~J.. Elevelion mot Sp&ktrumgingtm Illustra tionerna är inte skalen tiga ILLUSTRATION l Grundkarta område vid Hälsoväge n inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun upprättad maj 2015 av NBF/Lantmäteriavd elning en MarktMiaggn ing inom 1.5 meter fr.irn lnral1e/"!imarksgrlins mot Halsovllgen utfol"!i Lka niva och ~ka mat11ia l som inriligg ande g.ingbanil. Entroier förläggs i niv i ITIIId gata . Yta n li r ej inhi gnn. Beteckningar över Gallande kvarterstraktgräns elle1 användningsgräns ---- Min\\ 50% ;av takytor Slant ----- ~- Gällande egenskapsgräns -- Kartan framställd genom utdrag ur digita l kartdatabas Avvägd höjd Faststa lid höjd Bel htNudbyggnad, geodetisk C8J~ resp fotogrammet risk E3B ~~p u:~~~~~~~~~J:t~&~ geodetisk s~e anlaggas med vegetation eller t;ak1erass. ADMI NISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Staket, bullarptank GenomförandetidenirSir fr åndendagplanen vinner laga kratt Häck Gällande rattighetsgräns och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref 99 18 00 HÖJD RH2000 Minst50'%evbostadsgirdenså·tllkadt)1askavalaplanterad.Gird,yt;mskainnetlålla mins\4 ltld par 1000 lnrm gårdsyta. Bostadsgirden ske inn.tl"la ytor för rekreation och lo k. HOjdkurva Fastighetsgrans -~ -- ILLUSTRATI ON Illustra tionslinjer Stödmur, mur Dike ------ - - - - - vag ""'- 1\llfl Plankarta med bestämmelser ~ Samrå d ~'{W,;'Iff,' Utökat förtarande Detaljplan för Ttll planenhör 181Ptanprogram 181 Ptanbeskrivning 181 G enomförandebeskrivning OMiljObeslaivning 181 tlluslfation O Övrigt omrade vid Hälsovägen (Grantorp 5:9 och del av Grantorp 5:3) Beslutsdatum Instans Antagande Huddinge kommun Upprättad 20 15-07-09 Kommunstyrelsens förvattning E/evetJon mol Hj/StJvigen Illustra tionerna är inte skalenliga Anna Hammarbäck Planarkitekt KF Reviderad; Lagakraft SBU 2015 - 41 KS-20 15/312 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 FSN-2015/625.609 1 (5) Förskolenämnden Zirath, Kerstin 08-535 360 41 [email protected] Remiss - Strategi för samverkan med högskolor och universitet Förslag till beslut Nämnden ställer sig bakom förslaget till strategi för samverkan med högskolor och universitet. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har inkommit med ett förslag till strategi för samverkan med akademierna. Förslaget tar upp utgångspunkt, inriktning, syfte, struktur, metoder samt genomförande och uppföljning. Barn och-utbildningsförvaltningen ser mycket positivt på skrivningen, att en sådan strategi tas fram och står bakom att den behövs som en kunskaps- och utvecklingsinvestering för såväl nutid som framtid. Barn ochutbildningsförvaltningens har, som beskrivs nedan, relativt stor erfarenhet av samverkan med akademierna och då särskilt Södertörns högskola. Barn och utbildningsförvaltningen vill inskärpa den stora betydelse vi ser i samverkan med akademierna för utvecklingen i våra verksamheter och dess betydelse för kompetensutveckling och attraktivitet för nyrekrytering inom våra verksamheter. Beskrivning av ärendet Ett förslag till strategi för samverkan med akademierna har tagits fram för Huddinge kommun. I strategin finns en prioritering av samverkan med de akademier som finns etablerade i kommunen, men vid behov av speciell kompetens kan samverkan ske även med andra högskolor och universitet. Syftet med samverkan beskrivs i ett antal olika områden såsom värdet av samverkan för verksamhetsutveckling, personalförsörjning, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och för att stimulera till sysselsättning och tillväxt. Strategin beskriver också de den struktur och de resurser som finns för samverkan idag och hur detta ska organiseras framöver. Framtida projekt och satsningar ska enligt förslaget formaliseras i avtal med mål, visioner, riktlinjer för samverkan samt hur resurssättning ska ske och en kommunal koordinator ska finnas för att planera och utveckla den samverkan som strategin beskriver. I förslaget till strategi för samverkan med akademierna beskrivs också de metoder som krävs för att denna strategi ska kunna förverkligas. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 [email protected] www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 FSN-2015/625.609 2 (5) Varje nämnd, styrelse och förvaltning ska ansvara för att förverkliga och följa upp strategin genom att redovisa vilka åtgärder och aktiviteter man arbetat med i enlighet med strategins metoder. En kontaktperson på varje förvaltning ska samordna kontakterna med akademierna och hålla koordinator på kommunstyrelsens förvaltning informerad om det arbete som bedrivs. Det övergripande ansvaret för att samordna och stödja förvaltningarnas arbete i kontakter med akademierna åvilar kommunstyrelsens förvaltning som också ansvarar för att redovisa hela kommunens forsknings- och utvecklingsarbete till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Den verksamhet som bedrivs inom Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att säkerställa en likvärdig undervisning av hög kvalitet i alla förskolor och skolor är en nära samverkan med akademin en viktig del. En kommungemensam strategi för att främja och stärka detta samarbete är därför mycket värdefull och förvaltningen ställer sig positiv till att en sådan strategi tas fram. Inriktning och syfte Förvaltningen anser att det viktigt och värdefullt att ha en nära samverkan med de akademier som finns inom kommunen. Men det är också viktigt att vid behov kunna samverka med andra akademier i landet då en speciell kompetens krävs. Ett exempel på en sådan samverkan med andra akademier är det forskningsprojekt om ”Små barns lärande” som förskoleverksamheten deltar i tillsammans med tolv andra kommuner samt Linnéuniversitetet. Sedan flera år tillbaka har Barn- och utbildningsförvaltningen ett etablerat samarbete med Södertörns högskola när det gäller lärarutbildningen och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Samverkan sker också kring viss kompetensutveckling och en sommarhögskoleverksamhet för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Med Karolinska institutet sker samverkan inom det naturvetenskapliga området med våra gymnasieskolor. Det sker även ett samarbete kring lärarutbildning med Kungliga Tekniska Högskolan. I dagsläget har förvaltningen ingen samverkan med Röda korsets högskola. En viktig samverkansform för gymnasieskolans verksamhet är det gymnasieråd som finns för de högskoleförberedande programmen. Gymnasierådet har en representation från högskola och universitet och de kommunala gymnasieskolorna. Det huvudsakliga syftet är att genom olika former av samverkan och samarbeten stimulera fler av kommunens gymnasielever att söka sig vidare till studier på akademisk nivå. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 FSN-2015/625.609 3 (5) För att säkerställa en god verksamhetsutveckling av vår förskole – och skolverksamhet behöver vi kontinuerligt arbeta med att förbättra våra undervisningsmetoder. Att använda forskning på rätt sätt är en viktig faktor för att nå dit. Verksamhetsutveckling: Ett nära samarbete mellan akademi och verksamhet när det gäller utbildningsvetenskaplig forskning kan bidra till att utveckla vår verksamhet. Men vi tror också att det att kan bidra till att utveckla och förbättra inriktningen på den forskning som bedrivs inom akademin genom att man får del av de dilemman som finns i verksamheten och den professionskunskap som finns hos våra pedagoger. Personalförsörjning: För att säkerställa personalförsörjningen idag och i framtiden är ett samarbete med akademierna av största vikt och inom Barnoch utbildningsförvaltningen finns sedan lång tid ett väl utvecklat samarbete med de lärosäten som bedriver lärarutbildning inom Stockholms län. Detta samarbete bidrar till att stärka och utveckla vår verksamhet och stämmer väl överens med intentionerna i strategin för samverkan med akademierna. I takt med att kommunen och regionen växer står vi inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera de bästa förskollärarna och lärarna till våra skolor och förskolor. Det råder redan nu stor brist på förskollärare och även på lärare inom vissa ämnesområden och konkurrensen mellan olika huvudmän är stor i Stockholmsregionen. Att ta emot förskollärar/lärarstudenter i våra verksamheter är därför en viktig del i vårt rekryteringsarbete. Det finns inom Barn- och utbildningsförvaltningen en väl fungerande organisation för att ta emot studenter i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU) och vi arbetar kontinuerligt i samverkan med lärosätena för att stärka kvaliteten i studenternas VFU. Ett fördjupat samarbete kring detta inleds i och med att Barn- och utbildningsförvaltningen deltar i ett övningsskoleprojekt tillsammans med Södertörns högskola. Attraktiv arbetsgivare: En hög kompetensnivå hos alla våra medarbetare är en viktig förutsättning för att alla våra barn och elever ska rustas på bästa sätt inför de utmaningar de kommer att ställas inför i framtiden. Vi måste därför stödja och stötta alla lärare/förskollärare i en kontinuerlig kompetensutveckling. Genom en tydlig och långsiktig strategi för samverkan med akademierna blir detta arbete stärkt. Detta kan bland annat ske genom en samverkan med akademin där vi aktivt är med och påverkar möjligheterna för våra lärare/förskolärare att erhålla den fortbildning de behöver. Det kan också handla om att se till att rätt inriktning på fortbildning finns, men också att den genomförs på ett sådant sätt, t ex genom distansutbildning så att det underlättar för våra medarbetare att delta. För att vara en attraktiv arbetsgivare och både kunna behålla och rekrytera de bästa medarbetarna behöver vi ha en tydlig satsning på kontinuerlig kompetensutveckling så att våra medarbetare ges möjlighet att utvecklas inom sin profession. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 FSN-2015/625.609 4 (5) Sysselsättning och tillväxt: Ett huvuduppdrag för skolan är att se till att våra barn och elever får den utbildning och den kunskap som krävs för att de ska kunna bidra till att utveckla vårt samhälle. Det är därför viktigt att tidigt ta vara på barns/elevers drömmar och tankar om framtida yrkesval. Inom både grundskolan och gymnasieskolan arbetar vi med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap som syftar till att stärka elevernas förmåga till kreativitet och tilltro till den egna förmågan. Detta arbete sker i samverkan med det lokala näringslivet och önskvärt vore också att kunna ha ett nära samarbete med akademin kring detta. På Södertörns högskola finns ett entreprenörskapsprogram och ett närmare samarbete med detta program känns både angeläget, värdefullt och självklart för våra verksamheter. Samverkans struktur och resurser Förvaltningen ser positivt på det övergripande arbete som sker kring principiella samverkansfrågor och menar att denna förankring bland politiker, tjänstemän och representanter för lärosäten är viktig och nödvändig för att samverkan ska kunna ske på verksamhetsnivå. Det är också nödvändigt att arbeta med avtal med mål, visioner och riktlinjer som reglerar den samverkan som ska ske mellan akademin och verksamheten. För att möjliggöra forsknings- och utvecklingsarbeten behöver också särskilda resurser avsättas för detta. Metoder för att förverkliga strategin 1. För att få till stånd en samverkan som gynnar utvecklingen av verksamheten är en tydlig prioritering av utvecklingsområden nödvändig. Skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete syftar till att identifiera utvecklingsområden och blir en viktig utgångspunkt för detta. 2. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är viktiga delar i grundskolan och gymnasieskolan och ett utvecklat samarbete med akademin bör bli nästa steg. 3. För att på ett aktivt sätt kunna samverka med akademin för att stärka den vetenskapliga basen i undervisningen krävs att båda parter avsätter resurser för forsknings- och utvecklingssamarbete. 4. Ett fördjupat och breddat kunnande hos våra medarbetare ska bygga både på ett kollegialt lärande och större satsningar på fördjupad kompetens med hjälp av experter t ex forskare. En tydlighet för alla medarbetare kring vilka möjligheter som finns och resurser för att stödja detta arbete är nödvändigt. 5. Ett nära samarbete med forskare och studenter måste vara förankrat på alla nivåer i organisationen. Att bli kritiskt granskad av studenter eller beforskad av forskare bidrar till att utveckla och stärka verksamheten. Att handleda andra utvecklar också kompetenser hos våra medarbetare. Genom detta kan vår attraktivitet som arbetsgivare stärkas och vår personalförsörjning underlättas. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 FSN-2015/625.609 5 (5) Genomförande och uppföljning Vi tror att ett närmare samarbete och ett gemensamt lärande/erfarenhetsutbyte mellan de olika förvaltningarnas kontaktpersoner och kommunstyrelsens koordinator kan gynna och utveckla hela kommunens forsknings- och utvecklingsarbete och att en kommunal koordinator blir en viktig länk i detta arbete. En kontaktperson på förvaltningen som samordnar och har ett nära samarbete med koordinator på kommunstyrelsens förvaltning blir därför en viktig del i detta arbete. Det är förvaltningens mening, i samband med det vidare arbetet med att konkretisera strategin, att hänsyn tas till Barn- och utbildningsförvaltningens tidigare erfarenheter och starka behov och intresse för att samverka med akademierna. Förvaltningens kontaktperson behöver ha en egen och kontinuerlig samarbetsyta gentemot akademierna, förutom det arbete som sker tillsammans med och via kontaktpersonen på kommunstyrelsens förvaltning. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Conny Steinmo Utvecklingschef Bilagor Remisshandlingar den 5 oktober 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-05 KS-2014/1241.103 1 (1) Remissinstanser Samtliga nämnder Södertörns Högskola Kungliga Tekniska Högskolan Karolinska Institutet Röda Korsets Högskola Polishögskolan Helena Gerrby 08-535 30173 [email protected] Samarbetet med högskolor och universitet Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 27 december 2015 Handläggare: Björn Rosborg, administrativa avdelningen, epost: [email protected]. Interna remissinstanser svarar genom remissfunktion en i W3D3. För externa remissinstanser ser vi helst att ni svarar till [email protected]. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C7.8 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se Strategi för samverkan med akademierna Typ av styrdokument: Strategi Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum: xx xx xx Riktar sig till: Kommunövergripande Dokumentansvarig: Administrativa direktören kommunstyrelsens förvaltning Dnr: KS-2014/1241.103 STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA Innehållsförteckning Inledning Utgångspunkt Framåtblick Inriktning och syfte Syfte med samverkan Samverkans struktur och resurser Metoder – så ska strategin förverkligas Genomförande och uppföljning 2 3 3 3 3 3 4 4 5 STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA Inledning Utgångspunkt I Flemingsberg finns en stor koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som universitet, högskolor och en växande life science-sektor. Detta är en unik styrka som bör brukas genom att samverkan mellan kommunen och de högre utbildningarna fördjupas. Framåtblick En kunskapsledd ekonomi och ett ökande omvärldsberoende bidrar till att nya faktorer blir avgörande för ekonomisk tillväxt och hållbara lösningar framöver. Innovationer och utveckling är nyckelfrågorna i en kunskapsdriven ekonomi och därför behövs satsningar på framtagande av ny kunskap liksom implementeringen av redan befintlig. I det arbetet fyller ett systematiskt samarbete mellan kommunerna och akademierna en viktig funktion. Inriktning och syfte Strategin omfattar främst de akademier som är etablerade i Huddinge kommun och vars verksamheter i korthet presenteras nedan. 1. Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik. Södertörns högskola erbjuder även polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. 2. Karolinska Institutet (Institutionen för medicin) bedriver grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom ett brett medicinskt verksamhetsfält, täckande samtliga internmedicinska specialiteter, infektion och hudsjukdomar. 3. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) bedriver forskning samt grundutbildning i form av civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar i medicinsk teknik. I forskningscentret Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, samverkar KTH Flemingsberg med Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting för utveckling och tillväxt inom forskning om teknik, medicin och hälsa. 4. Röda Korsets Högskola (tidigare Röda Korsets sjuksköterskeskola) utbildar främst sjuksköterskor med kompetens och beredskap för globalt arbete. Huddinge kommun ska prioritera samverkan med nämnda akademier, men för att nå nedanstående syften, bortsett från sysselsättning och tillväxt, måste även utbildnings- och utvecklingssamarbeten med andra universitet och högskolor kunna komma ifråga, speciellt om den kunskap och den kompetens som efterfrågas saknas eller är dåligt utvecklad hos de prioriterade akademierna. Syfte med samverkan Det finns flera skäl till varför Huddinge bör samverka med akademierna: Verksamhetsutveckling: Kommunen och akademierna kan dra nytta av varandras kompetenser, resurser och resultat för att förbättra och utveckla den kommunala verksamheten genom att göra den tillgänglig för professionellt vetande och därmed i sin förlängning kunna använda sig av de rön inom forskningen som gynnar verksamheten. STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA 3 Personalförsörjning: Närheten till forskare och studenter som beretts tillfälle att studera kommunens verksamhet eller praktisera inom den, bör underlätta möjligheterna att rekrytera nya kompetenta medarbetare. Attraktiv arbetsgivare: Medarbetares drivkraft och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och utveckling och därför bör kommunen genom samverkan med akademierna underlätta för de anställda att kunna ta initiativ till den egna yrkesmässiga kompetensutvecklingen. Sysselsättning och tillväxt: Samverkan mellan kommunen och akademierna är central ur ett sysselsättnings- och tillväxtperspektiv. Akademierna och dess forskningsresurser gynnar etableringen av kunskapsintensiva verksamheter och därmed kommunens strävan att utveckla näringslivet och arbetsmarknaden, vilket måste ske i samklang med det arbete som bedrivs inom ramen för Stiftelsen Flemingsberg Science. Ovanstående skäl till samverkan stödjer kommunens tre övergripande mål; bra att leva och bo i kommunen, utbildning med hög kvalitet och fler i jobb. Samverkans struktur och resurser Högskolerådet, ett samverkansforum mellan kommunens förtroendevalda och tjänstemän samt representanter från samtliga lärosäten i Flemingsberg i Huddinge, har till uppgift att vara det organ där principiella samverkansfrågor diskuteras. Samverkan med akademierna rörande speciella projekt och satsningar ska formaliseras i särskilda avtal med gemensamma strategiska mål, visioner och riktlinjer för vad samverkan avser, hur den ska ske och vilka resurser som ska avsättas. För att planera, förvalta och utveckla samverkan ska det finnas en kommunal koordinator som övervakar samverkansavtalen, samordnar förvaltningarnas kontakter med akademierna och periodiskt redovisar den övergripande bilden till relevant politiskt forum och kommunens ledningsgrupp. Metoder – så ska strategin förverkligas 1. Nämnderna bör identifiera prioriterade områden där en samverkan med akademierna är önskvärd så att kommunen kan stödja etablering och uppbyggnad av forsknings- och utvecklingsmiljöer som går i linje med det. 2. Samverka med akademierna inom de områden som främjar det lokala och regionala näringslivet. Kommunen ska stödja entreprenörskap och nyföretagande som har sin grund i universitet och högskolor. 3. Ta tillvara akademierna som en resurs så att den kommunala organisationens utveckling baseras på erkänd forskning och beprövad erfarenhet. Kommunens olika förvaltningar ska samverka med akademierna i forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Som ett led i att bibehålla och öka kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska kommunen underlätta för medarbetarna att fortbilda sig genom att både fördjupa och bredda sitt kunnande. 5. För att underlätta personalförsörjningen ska forskare och studenter ges möjlighet att studera kommunens verksamhet och praktikanter/trainees 4 STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA beredas tillfälle att praktisera inom kommunen då nya kunniga kollegor kan rekryteras inom dessa grupper. Genomförande och uppföljning Varje nämnd, styrelse och förvaltning ansvarar för att förverkliga och följa upp och redovisa metoderna i denna strategi med åtgärder och aktiviteter. På varje förvaltning ska det finnas en kontaktperson med uppdraget att samordna förvaltningens kontakter med akademierna och hålla koordinator på kommunstyrelsens förvaltning informerad om hur samverkan fortlöper. Varje förvaltning har i uppdrag att samarbeta med akademierna för att utveckla sin verksamhet och kommunen i helhet. Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för att samordna och stödja förvaltningarna i deras kontakter med akademierna. Kommunstyrelsens förvaltning har också ett ansvar för att i delårsrapporterna och verksamhetsberättelse redogöra för hela kommunens forsknings- och utvecklingsarbete till kommunstyrelsen. STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA 5 FÖRSKOLENÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 78 Sammanträdesdatum Förskolenämnden 10 december 2015 Redovisning av delegationsbeslut till förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. PUNKT C C 7.1 ÄRENDEGRUPP Allmänna ärenden och rättsfrågor Beslut att helt eller delvis avslå enskilds begäran om utlämnande av handling eller beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen BESLUTANDE NR Verksamhetschef förskolan FSN-2015/921.609 D Förskoleverksamhet Beslut om avstängning från plats inom förskoleverksamhet på grund av obetalda avgifter Verksamhetschef förskolan D6 Beslut om plats i förskola på grund av barnets eget behov utöver grundreglerna Verksamhetschef förskolan D7 Beslut om att barnet vid särskilda skäl kan behålla sin förskoleplats vid längre frånvaro än två månader Verksamhetschef förskolan FSN-2015/518 FSN-2015/660 FSN-2015/666 FSN-2015/668 FSN-2015/703 FSN-2015/716 FSN-2015/718 - 723.649, återtagna FSN-2015/762.649 - återtaget FSN-2015/926.641 D8 Beslut om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg i enskild verksamhet Chef för förskolans stödverksamhet D2 Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur FSN-2015/670 - 674
© Copyright 2024