Kallelse och handlingar förskolenämnden den

FÖRSKOLENÄMNDEN
SIDA
1 (2)
KALLELSE
Kallelse till förskolenämnden
Tid
Torsdag den 10 december 2015, klockan 18:00
Plats
A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge
Ärenden
Diarienummer
Upprop och val av justerare
1
Godkännande av föredragningslista
2
Information om normkritiskt arbete inom
förskolan - Anna Holmgren och Tomas
Granberg, utvecklingspedagoger för
jämställdhet i förskolan
3
Information om ekologiska livsmedel i förskolan
- Annika Wensing Stjerngren, enhetschef kost
4
Information om bisysslor och sjukfrånvaro Elisabet Tullgren, personalchef
5
Information från förvaltningen
6
Ansökan om godkännande att anordna fristående
verksamhet – Förskolan Kosmos - Famnen
Förskolor AB
FSN-2015/513.642
7
Ansökan om verksamhetsförändring - Butaland
förskola
FSN-2015/582.642
FÖRSKOLENÄMNDEN
8
SIDA
2 (2)
KALLELSE
Information om kön till kommunala förskolor
och om förvaltningens pågående arbete för att
skapa nya förskoleplatser
Remiss - Inriktningsbeslut – ansökan om
markanvisning för uppförande av förskola/skola
i Svartvik/Högmora
FSN-2015/698.319
Remiss inriktningsbeslut – ansökan om
markanvisning för uppförande av förskola i
Stuvsta
FSN-2015/697.319
11
Remiss - Utveckling av Vårby fram till år 2030
FSN-2015/493.359
12
Detaljplan för område vid Hälsovägen, i
Flemingsberg, normalt planförfarande
FSN-2015/597.313
13
Remiss - Strategi för samverkan med högskolor
och universitet
FSN-2015/625.609
14
Valärenden
15
Anmälan av delegationsbeslut
16
Övriga frågor
9
10
Huddinge den 23 november 2015
Karl Henriksson
Ordförande
Lena Gammal
Sekreterare
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
Frunck Dannelöv, Britt-Marie
08-535 360 57
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-05
FSN-2015/513.642
1 (2)
Förskolenämnden
Ansökan om godkännande att anordna fristående
verksamhet Förskolan Kosmos - Famnen Förskolor KB
Förslag till beslut
Nämnden godkänner och ger rätt till bidrag för Famnen Förskolor KB att från
och med den 1 februari 2016 driva förskolan Kosmos, Hörningsnäsvägen 16
med 45 förskoleplatser under förutsättning att lokalen vid uppstart är godkänd
för förskoleverksamhet. Enligt 2 kap. 5 § Skollagen (2010:800)
Sammanfattning
Famnen Förskolor KB ansöker om godkännande och rätt till bidrag för att
driva Förskolan Kosmos som förskola för 45 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan
kommer att drivas i en lokal på Hörningsnäsvägen 16 i Huddinge.
Under förutsättning att lokalen vid tidpunkt för uppstart är godkänd som
förskolelokal av Natur- och samhällsbyggnadsnämnden kan verksamhetsstart
beräknas till 1 januari 2016. Famnen Förskolor KB bedriver sedan tidigare
förskoleverksamhet i Hässelby, Spånga och Bromma.
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna
i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de
bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar som t ex
Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Förvaltningen anser att Famnen Förskolor
KB är lämpade att driva enskild förskoleverksamhet och uppfyller de krav
som anges i skollagen.
Beskrivning av ärendet
Famnen Förskolor KB har till förvaltningen inkommit med en ansökan om
godkännande att från och med den 1 februari 2016 driva förskola på
Hörningsnäsvägen16 i Huddinge.
Verksamheten kommer att vara förlagd i en lokal som tidigare fungerat som
kontorslokal. Lokalen är 436 kvm2 och kommer att anpassas för förskoleverksamhet. Exempel på åtgärder som kan komma att göras är att några
väggar tas bort för att göra några rum större. Köket ska iordningställas till ett
mottagningskök. Lokalen har ett lugnt läge vid ett grönområde och med
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-05
FSN-2015/513.642
2 (2)
promenadavstånd till Huddinge Centrum. I anslutning till lokalen kommer en
gård om ca 1000 kvm2 att iordningställas inför uppstart.
Famnen Förskolor KB ansöker om att i verksamheten Förskolan Kosmos få
godkännande för 45 barn i åldrarna 1-5 år då verksamheten är fullt utbyggd.
Famnen Förskolor KB bedriver sedan tidigare förskoleverksamhet i Hässelby,
Spånga och Bromma. Det rör sig om tre förskolor om sammanlagt cirka 100
barn och de har cirka 4,8 barn per pedagog.
Famnen förskolor verkar utifrån en Reggio Emilia profil med fokus på
kreativitet.
Huvudmannen kommer i sitt arbete att ansvara för att utbildningen genomförs
enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra
författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen har tagit del av ansökan och genomfört tillsyn i lokalen, haft ett
möte med huvudman och förskolechef samt tagit referenser. Lokalen är till
stor del anpassad för att kunna driva förskola. Vissa åtgärder kommer att
vidtas innan uppstart. Famnen Förskolor KB är medvetna om de lagar och
bestämmelser som gäller för verksamheten.
Förvaltningen bedömer att Förskolan Kosmos - Famnen Förskolor KB, på
Hörningsnäsvägen 16 i Huddinge uppfyller kraven för godkännande och
därmed rätt till bidrag för att driva förskola för barn i åldrarna 1-5 år enligt 25
kap. 10 § skollagen från och med den 1 februari 2016.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Helena Näslund
Biträdande utbildningsdirektör
Bilagor
Ansökningshandlingar
Beslutet delges
Sammy Manaa, [email protected]
Akten
BARN-OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SIDA
ANSÖKAN
1 (1)
OM GODKÄNNANDE ATT ANORDNA FRISTAENDE
VERKSAMHET
HUDDINGE
KOMMUN
HUDDINGE KOMMUN
Barn- och utbildningsförvaltningen
2015
-o a- ns
Undertecknad papperskopia skickas till:
Huddinge kommun
Barn och utbildningsförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
Britt-Marie Frunek Dennelöv
141 85 Huddinge
2 kap. B§ Skol/agen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag,
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.
25 kap. 2 § Skollagen Pedagogisk omsorg är en verksamhet som ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolans
läroplan ska vara vägledande för pedagogisk omsorg.
Ansökan ska följa kommunens godkännande och rätt till bidrag och göras i god tid innan verksamheten beräknas starta. Efter
att komplett ansökan inkommit till förvaltningen är förvaltningens strävan att utredningstiden ska vara högst 6 månader.
Uppgifterna i ansökan är offentliga.
Sökan d es uppg1'fter
Huvudman, namn
Verksamhetsform, frislående förskola eller pedagogisk omsorg
Famnen Förskolor KB
Fristående Förskola
Organisalionsform (enligt skatteverkets definition)
Organisalionsnummer
Kommanditbolag
969721-7108
Huvudmannens adress
Verksamhetens adress
Friherregatan
Postnummer
50
Hörningsnäsvägen 16
Postnummer
!Postadress
16558
14145
Hässelby
lHuddinge
Postadress
Huvudmannens e-post
Huvudmannens telefonnummer
[email protected]
08382520
Huvudmannens mobiltelefonnummer
0735138089
Namn på verksamheten
önskat startdatum
Platsantal, önskad omfatlning av verks.
Förskolan Kosmos
20151102
40-50
Jag är medveten om mina skyldigheter utifrån skollagen och kommunens riktlinjer. Detta garanterar jag med min underskrift.
un d ers k r1'ft oc h p ersonuppgJ'fts lagen
Datum
20"1§,~08'"0?
~-·-""'"
~al'iinteckninr[
.
tO
~
~
(
~-
Namnf~ljffande._...
-·
Sammy Mannaa
Personuppgiftslagen. Vid handläggningen av ditt ärende
registreras och behandlas dina uppgifter i enlighet med
Personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Genom att underteckna
samtycker du till denna behandling. För mer information om PuL
läs här Offentlighetsgrincigen och Personugggiftslagen (PuL)
- Huddinge kommun
......'
~1-
:::::i
:;
POSTADRESS
:.:: Barn- och utbildningsförvaltningen
t1. Kvalitetsavdelningen
ffi
141 85 HUDDINGE
BESÖKSAORESS
TELEFON OCH TELEFAX
WEBB OCH E-POST
Gymnasietorgel 1
Huddinge
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected] 212000-0068
www.huddinge.se
ORGANISATIONSNR
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
Frunck Dannelöv, Britt-Marie
08-535 360 57
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-05
FSN-2014/543.601
1 (2)
Förskolenämnden
Ansökan om godkännande att byta företagsform,
Förskolan Butaland
Förslag till beslut
Nämnden godkänner enligt 2 kap. 5 § Skollagen (2010:800) att Förskolan
Butaland får fortsätta att bedriva förskoleverksamhet i Huddinge när de
ändrar företagsform från ekonomisk förening till aktiebolag.
Sammanfattning
Huvudmannen för Förskolan Butaland ansöker om att få fortsatt godkännande
att bedriva förskoleverksamhet när man ändrar företagsform från ekonomisk
förening till aktiebolag.
Förskolan Butaland godkändes av förskolenämnden den 23 april 2015 att få
bedriva förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Förvaltningen anser att
Förskolan Butaland på Gårdsvägen 16A i Segeltorp, uppfyller kraven för
godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) även när de ändrat
företagsform.
Beskrivning av ärendet
Ansökan har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen från Förskolan
Butaland, ekonomisk förening, om att få fortsätta att bedriva
förskoleverksamhet när de ändrar företagsform till aktiebolag.
Förskolan Butaland godkändes av förskolenämnden den 23 april 2015
att få driva förskoleverksamhet i Huddinge kommun i en för
verksamhetstypen godkänd lokal med möjlighet till uppstart inom en
period av ett år från beslutsdatum. När Förskolan Butaland godkändes
var det som ekonomisk förening vilket man nu har ändrat till
aktiebolag.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-05
FSN-2014/543.601
2 (2)
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen har tagit del av Förskolan Butalands ansökan om byte av
företagsform och anser att bytet från ekonomisk förening till aktiebolag inte
påverkar deras tidigare av nämnden godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen
(2010:800) att bedriva förskoleverksamhet.
Förvaltningen föreslår att Förskolan Butaland får ett godkännande att bedriva
förskoleverksamhet som aktiebolag.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Helena Näslund
Biträdande utbildningsdirektör
Bilagor
Ansökningshandlingar
Beslutet delges
Naila Huseynova Butaland, [email protected]
Akten
BARN-OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
1 (2)
Gäller huvudman för fristående förskola och pedagogisk
omsorg
HUDDINGE
KOMMUN
HUDDINGE KOMMUN
2015 ·10- 2 1
Diarienummer
s··k
o an d es
l
Diarisplan
Huddinge kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
Förskaleinspektören
141 85 Huddinge
UJ)PQI'fter
Huvudman. namn
Verksamhetsform. fristående förskola eller pedagogisk omsorg
Förskolan Butaland
Fristående förskola
Organisationsform (enligt skatteverkets definition)
Ekonomisk Förening
Organisationsnummer
769627-1456
Huvudmannens adress
Verksamhetens adress
~årdsvägen 16A
Lammholmsbacken 205
Postnummer
14347
SIDA
ANSÖKAN OM
VERKSAMHETSFÖRÄNDRING
Postnummer
tväd;bsy
141 70
Huvudmannens e-post
l
Postadress
segeltorp
Huvudmannens telefonnummer
[email protected]
Namn på verksamheten
Huvudmannens mobiltelefonnummer
0762768866
Platsantal, önskad omfattning av verks.
Önskat startdatum
Förskolan Butaland
35-40
~kanJi_y.§~r bvte av~- f(J;-ek;sbrrh
/
v
Utökning av platsantal:
Har idag godkännande för
-------
D permanent
platser
~
Ansökan avser
--------
D tillfälligt
platser
----------
l
Tillfälligt under perioden
nent fr o m
Följande handlingar ska bifogas
D Ritning märkt med kvadratmeter per rum
D Antal toaletter för barn
D Kopia på anmälan av lokal till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
O Beskriv förändring i bemanning utifrån den tilltänkta utökningen (bifogat dokument)
Ange antal barn och anställda med uppgift om sysselsättningsgrad och utbildning per barngrupp
i(exklusive resurserl
AdressäJ:1Eiring,-g-ällerendast:IJedillJggtsk omsorg, bifoga-r.itl'ling·och dokumenterad barnsäkerhetsrond.
Ansökan avser byte av företagsform. Vi byter Ekonomisk Förening till Aktiebolag.
'<t
N
(")
o
l{)
.---1
C')
12
uJ
1--::J
<(
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON OCH TELEFAX
WEBB OCH E-POST
5;::
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
141 85 HUDDINGE
Gymnasietorgel 1
Huddinge
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected] 212000-0068
www.huddinge.se
U.
ffi
ORGANISATIONSNR
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-13
FSN-2015/698.319
1 (2)
Förskolenämnden
Gebauer, Linda
[email protected]
Remiss - Inriktningsbeslut ansökan om markanvisning
för uppförande av förskola/skola i Svartvik/Högmora
Förslag till beslut
Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller direktanvisning av
tomtmark inom fastigheten Marmormjölet 9 i Svartvik/Högmora och
överlämnar ärendet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Förvaltningen ställer sig positiv till en etablering och utökning av Elma
school.
Elma school har ansökt om att köpa tomten Marmormjölet 9 om 4 000 kvm
belägen i Svartvik/Högmora. Skolan har idag verksamhet i Bandhagen men
vill nu utöka. Elma School drivs med montessoripedagogik och har i
dagsläget undervisning på både svenska och engelska. Förvaltningen ställer
sig positiv till att verksamheten bedrivs som tvåspråkig med en fortsatt
montessoriinriktad verksamhet.
Elma school anger att man in dagsläget begränsar sig till förskoleverksamhet i
ett modulhus om 430 kvm avsett för 50 barn på tre avdelningar. De anger att
de eventuellt vill utöka till en F-3 förskola och då bygga på ytterligare en
våning på huset för ändamålet.
Beskrivning av ärendet
I området Svartvik/Högmora finns en färdig och laga kraftvunnen detaljplan
för skola/förskola. Den aktuella fastigheten är drygt 4 000 kvm. Elma School
har inkommit med en förfrågan till kommunen om att kunna förvärva den
aktuella fastigheten för att uppföra en förskola/skola i området. Elma School
bedriver idag en skolverksamhet i Bandhagen, och vill utvidga sin
verksamhet med en anläggning även i Huddinge kommun.
Elma school i en dialog med förvaltningen angett att man har för avsikt att
börja med förskoleverksamhet för 50 barn för att vid ett senare skede utöka
med skola för F-3 genom att bygga på en våning på byggnaden.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-13
FSN-2015/698.319
2 (2)
Förvaltningen har sedan tidigare utdömt tomten som för liten för kommunal
skola och förskola. Förvaltningen äger en tomt om 13 000 kvm i aktuell tomts
direkta närhet och tror enligt prognos att det kommer krävas en större enhet
då tomtens placering ligger i ett expanderande område.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen anser att behov av fler förskolor finns och ställer sig positiv till
en förskoleverksamhet i Elma schools regi på aktuell tomt.
Förvaltningen ser att Svartvik/Högmora är ett område som kommer
expandera och på en angränsande tomt om ca 13000 kvm har förvaltningen
en planlagd mark för förskola och skola som är beräknad i
lokalförsörjningsplanen att starta 2022.
Bland ansökningarna till förskoleplatser kan konstateras att det främst
efterfrågas platser på en förskola i direkt närhet till bostaden. De kommunalt
drivna förskolorna är också de som flest föräldrar väljer att ställa sina barn i
kö till.
Elma school bedriver en verksamhet där hälften av undervisningen sker på
engelska respektive svenska samt med en montessoriinriktad verksamhet
vilket de önskar fortsätta med. Förvaltningen anser inte att detta skulle
innebära någon negativ konsekvens.
Förvaltningen ställer sig positiv till att verksamheten bedrivs som tvåspråkig
med en fortsatt montessoriinriktad verksamhet.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Mia Bergström
Lokalplaneringschef
Bilagor
Bilaga1: bygglovshandling från Elma school
Remisshandling och ansökan
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsutskottet
Akten
Kv Bygeln, Rågsved
comarc
tel 08-505 240 00
lövholmsvägen 2, Box 47165, l 00 7 4 Stockholm
A
l
Gomare Projektering AB
UPPDRAG NR
RITAD AV
HANDLÄGGARE
1234
PN
PN
DATUM
09-06-11
l
ANSVARIG
Peter Nygren
NYBYGGf\IAD PAVILJONG
FASAD MOT SYDVÄST OCH SYDOST
l~
1.1uO
[A40o-o1
BET
'
FASAD MOT NORDOST
--
BET
J
ANT
ÄNDRINGAVSER
DATUM
j_
SIGN
BYGGLOVSHANDLING
D
Kv Bygeln, Rågsved
comarc
tel 08-505 240 00
lövholmsvägen 2, Box 47165, l 00 74 Stockholm
==
FASAD MOT NORDVÄST
A
Comarc Projektering AB
UPPDRAG NR
RITAD AV
1234
PN
DATUM
ANSVARIG
09-06-11
Peter Nygren
HANDLÄGGARE
l PN
NYBYGGNAD PAVILJONG
FASAD MOT NORDVÄST OCH NORDOST
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
SKALA
NUMMER
1:100
A400-03
!BET
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-21
KS-2015/1921.252
1 (1)
Remissinstanser
Förskolenämnden
Grundskolenämnden
Helena Gerrby
08-535 30173
[email protected]
Inriktningsbeslut ansökan om markanvisning för
uppförande av förskola/skola i Svartvik/Högmora
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 17 november
Handläggare: Mari Söderquist, lokalplaneringsenheten
Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3.
Eva Assarsson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
Bensenouci Söderquist, Mari
08-535 364 97
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-20
KS-2015/1921.252
1 (2)
Samhällsbyggnadsutskottet
Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning
för uppförande av skola i Svartvik/Högmora
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsutskottets beslut
Mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda förhandlingar med
Elma Schools avseende en direktanvisning av kv Marmormjölet 9, med
adress Svartviksvägen 20.
Beskrivning av ärendet
I området Svartvik/Högmora finns en färdig och laga kraftvunnen detaljplan
för skola/förskola. Den aktuella fastigheten är drygt 4 000 kvm. Elma School
har inkommit med en förfrågan till kommunen om att kunna förvärva den
aktuella fastigheten för att uppföra en förskola/skola i området. Elma School
bedriver idag en skolverksamhet i Bandhagen, och vill utvidga sin
verksamhet med en anläggning även i Huddinge kommun.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-20
KS-2015/1921.252
2 (2)
Kommunstyrelsens förvaltning har haft en dialog med barn- och
utbildningsförvaltningen, som inte har något att invända mot att en extern
aktör bygger den aktuella anläggningen. Förvaltningen har tidigare bedömt att
tomten är i minsta laget för en förskola/skola.
Förvaltningens synpunkter
Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtelser, som godkändes
av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning kan
vara aktuellt under vissa förutsättningar.
Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att mark- och exploateringssektionen
får i uppdrag att inleda diskussioner med Elma School, syftande till att
förhandla om en direkanvisning avseende aktuell fastighet, efter att en
oberoende markvärdering utförts.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Mats Öberg
Ekonomidirektör
Mari Bensenouci Söderquist
Lokalstrateg
Bilagor
Ansökan från Elma School
Beslutet delges
Förskolenämnden
Elma School
ELMA SCHOOL
International School
Gällande Marmormjölet 9, Svartviksvägen 20
Vi är en skolverksamhet vid namn Elma School AB (org.nr 5566531421) med tillstånd från färskoleklass till
skolår 9. Vi har funnits sedan 2001 och är belägna i Bandhagen, Stockholms kommun . Vårt dotterbolag,
Butterfly Förskola AB (556655-8739), bedriver förskoleverksamhet men har även tillstånd att bedriva
färskoleklass verksamhet.
l vår verksamhet är ca.360 elever inskrivna och fördelade om 305 elever inskrivna vid skolan och 55 elever vid
förskolan .
Förskolan Butterfly AB bedriver idag en väl utvecklad verksamhet med montessari inriktning, med undervisning
på både engelska och svenska.
El ma School AB, bedriver en väl utvecklad verksamhet med språkinriktning där hälften av undervisningen sker
på engelska och hälften av undervisningen sker på svenska. Eleverna börjar med engelska i färskoleklass och
har dubbel uppsättning av litteratur i samtliga klasser.
Vi är inne i en expanderingsfas pga. ökat elevunderlag och söker nu mycket aktivt efter en lämplig tomt. Det
har kommit till vår kännedom att det finns en ledig tomt i er kommun. Vi har varit ute vid tomten för att titta
på den och finner den perfekt. Då ca .25% av våra elever kommer ifrån Huddinge är det av naturliga skäl,
mycket intressant att även bedriva verksamhet i er kommun .
Vår profil och filosofi gör det till ett naturligt val för elever som är inskrivna vid förskolan att fortsätta vidare till
vår skola. Tanken med att öppna förskoleverksamhet alternativt verksamhet för de lägre klasserna är att så
småningom, etappvis, kunna få samma naturliga övergång mellan förskola och skola som idag redan existerar i
Bandhagen.
Vi har ett befintligt modulhus om 500 kvm som skulle kunna flyttas vid ett godkännande ifrån er. Se bifogad
bild och planritning. Detta hus är möjligt att bygga vidare på.
Våra byggnader är inspirerade av dåtidens skolor för att förmedla en landsbyggdskänsla för vår tids stressade
ungdomar och barn.
Vi har en vision om att detta skall bli en ekologisk och familjär skola där barnen och familjerna skall känna
välbefinnande och trygghet genom att alla har chansen att känna alla .
i ng om en återkoppling inom en inte allt för avlägsen framtid och varma hälsningar,
Maria Nygren
Biträdande rektor och projektkoordinator
Rågsveds skolgränd 8
124 65 Bandhagen
08-605 80 70
[email protected]
http://www.elmaschool.org
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/697.319
1 (3)
Förskolenämnden
Gebauer, Linda
[email protected]
Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning
för uppförande av förskola i Stuvsta
Förslag till beslut
Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller direktanvisning av
tomtmark inom fastigheten Stuvsta gård 1:54 och överlämnar ärendet som
nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Förvaltningen ställer sig positiv till Turako ABs ansökan om markanvisning
av Stuvsta gård 1:54 för att påbörja en byggnation av en förskola.
Turako AB har inkommit med en ansökan om markanvisning för Stuvsta gård
1:54. I rollen som byggherre vill Turako AB bygga en förskola som sedan
drivs av Pysslingen Förskolor & Skolor AB på aktuell tomt. Pysslingen
driver i dagsläget verksamhet i en närliggande fastighet men denna måste
avvecklas på grund av fastighetens skick. Turako AB har fått i förslag från
Huge Fastigheter att köpa den planlagda tomten Stuvsta gård 1:54 för att
fortsätta en förskoleverksamhet i Pysslingens regi.
I sin ansökan anges att man avser att inom fyra månader träffa avtal om
förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun. Så snart som möjligt vill
Turako AB söka bygglov och påbörja byggnationen av förskolan.
Omfattningen för verksamheten anges vara 100-120 barn. Man planerar en
förskola på två plan och en total BTA på mellan 1100-2500 kvm.
Stuvsta gård 1:54 har bedömts olämplig av förvaltningen och är därför inte
aktuell att bygga på i egen regi.
Beskrivning av ärendet
I Stuvsta finns sedan ett antal år tillbaka en färdig och lagakraftvunnen
detaljplan för förskola. Fastigheten som är cirka 4000 kvm, utgör del av
Stuvsta Gård 1:54, och ligger i närheten av Björkängshallen och
Solfagraskolan.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/697.319
2 (3)
Turako AB har, i samarbete med Pysslingen skolor och förskolor AB,
inkommit med en skriftlig ansökan om att få förvärva den aktuella fastigeten.
I dagsläget äger företaget via delägt bolag 12 skolfastigheter varav två i
Huddinge kommun. Pysslingen driver sedan tidigare förskolan Solängen i
Huddinge kommun.
Bakgrunden är bland annat att deras nuvarande förskola Solängens lokaler,
som de hyr av Huge, kommer att kräva stora ombyggnadsåtgärder bland
annat på grund av myndighetskrav från Miljö- och hälsomyndigheten i
kommunen. Som ett alternativ till att hyra lokalerna av Huge, efter nödvändig
rivning och nybyggnad, har Turako uttryckt intresse av att bygga en förskola i
egen regi på denna angränsande fastighet.
I sin ansökan anges att man avser att inom fyra månader träffa avtal om
förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun. Så snart som möjligt vill
Turako AB söka bygglov och påbörja byggnationen av förskolan.
Omfattningen för verksamheten anges vara 100-120 barn. Man planerar en
förskola på två plan och en total BTA på mellan 1100-2500 kvm.
Stuvsta gård 1:54 har bedömts olämplig på grund av dåliga markförhållanden
av förvaltningen och är därför inte aktuell att bygga på i egen regi.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/697.319
3 (3)
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen ställer sig positiv till Turako ABs ansökan om markanvisning
av Stuvsta gård 1:54 för att påbörja en byggnation av en förskola.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Mia Bergström
Lokalplaneringschef
Bilagor
Remisshandlingar den 21 oktober 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-21
KS-2015/1922.253
1 (1)
Remissinstanser
Förskolenämnden
Helena Gerrby
08-535 30173
[email protected]
Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning
för uppförande av förskola i Stuvsta
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 17 november 2015
Handläggare: Mari Söderquist, lokalplaneringsenheten
Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3.
Eva Assarsson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
Bensenouci Söderquist, Mari
08-535 364 97
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-20
KS-2015/1922.253
1 (2)
Samhällsbyggnadsutskottet
Remiss inriktningsbeslut ansökan om markanvisning
för uppförande av förskola i Stuvsta
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsutskottets beslut
Mark- och exploateringssektionen får i uppdrag att inleda förhandlingar med
Turako AB avseende en direktanvisning av förskoletomten inom fastigheten
Stuvsta Gård 1:54.
Beskrivning av ärendet
I Stuvsta finns sedan ett antal år tillbaka en färdig och lagakraftvunnen
detaljplan för förskola. Fastigheten som är cirka 4000 kvm, utgör del av
Stuvsta Gård 1:54, och ligger i närheten av Björkängshallen och
Solfagraskolan.
Turako AB har, i samarbete med Pysslingen skolor och förskolor AB,
inkommit med en skriftlig ansökan om att få förvärva den aktuella fastigeten,
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-20
KS-2015/1922.253
2 (2)
se bilaga. Bakgrunden är bland annat att deras nuvarande förskolelokaler som
de hyr av Huge, kommer att kräva stora ombyggnadsåtgärder bland annat på
grund av myndighetskrav från Miljö- och hälsomyndigheten i kommunen.
Som ett alternativ till att hyra lokalerna av Huge, efter erforderlig rivning och
nybyggnad, har Turako uttryckt intresse av att bygga en förskola i egen regi
på denna angränsande fastighet.
Kommunstyrelsens förvaltning har haft en inledande dialog med barn- och
utbildningsförvaltningen, som inte har något att invända mot att en extern
aktör bygger den aktuella förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen har
tidigare gjort bedömningen att grundläggningskostnaderna blir alltför höga
för att motivera en nyproduktion på denna plats.
Förvaltningens synpunkter
Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtelser, som godkändes
av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning kan
vara aktuellt under vissa förutsättningar.
Kommunstyrelsens förvaltning förslår att mark- och exploateringssektionen
får i uppdrag att inleda diskussioner med Turako AB, syftande till att
förhandla om en direktanvisning avseende aktuell fastighet, efter att en
oberoende markvärdering utförts.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Mats Öberg
Ekonomidirektör
Mari Bensenouci Söderquist
Lokalstrateg
Bilagor
Ansökan från Turako AB
Beslutet delges
Förskolenämnden
Turako AB
Ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Huddinge kommun
del av Stuvsta gård 1:54
Bakgrund
Turako AB har ett mångårigt samarbete med skolkoncernen Academedia och dess helägda
dotterbolag Pysslingen Förskolor & Skolor AB. Turako har i rollen som byggherre uppfört skolor i
Haninge och Norrtälje samt förskolor i Ekerö och Stockholms kommun. För närvarande arbetar
Turako med planläggning/byggnation av fyra förskolor och en skola med Pysslingen som hyresgäst
och verksamhetsanordnare. Turako äger också via delägt bolag 12 skolfastigheter bl.a 2 stycken i
Huddinge kommun.
Pysslingen har idag verksamhet på förskolan Solängen som ägs av Huge men som inte längre kan
bedrivas pga fastighetens skick. Huge och Pysslingen har diskuterat nybyggnation men parterna har
inte lyckats hitta en hyresnivå som båda kan acceptera. Huge fastigheter föreslog därför att
Pysslingen via Turako skulle ansöka om att få köpa den planlagda förskoletomten vid Björkängshallen
som än så länge är nedprioriterad av Huge/Huddinge kommun pga dåliga markförhållanden.
Markanvisning
Turako ansöker härmed om en markanvisning för aktuell förskoletomt vid Björkängshallen. Avsikten
är att inom fyra månader träffa avtal om förvärv eller tomträtt med Huddinge kommun samt så fort
som möjligt söka bygglov och påbörja byggnation av en förskola för 100-120 barn. I den geotekniska
undersökning som utfördes 2011 av Grontmij uppskattades merkostnaden för förstärkningsåtgärder
till 7,4 Mkr. Det är därför högst rimligt att det i markanvisningen skrivs in en kraftig rabatt på
tomträttsavgälden alternativt ett kraftigt reducerat pris på fastigheten.
Den nya förskolan kommer att vara i två våningsplan med en total BTA på mellan 1100-1250 kvm.
Turako vill också kunna överlåta markanvisningen och/eller kommande avtal till av Turako helägt
dotterbolag.
Danderyd 2015-06-29
Magnus Widén
VD Turako AB
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/493.359
1 (4)
Förskolenämnden
Gebauer, Linda
[email protected]
Utveckling av Vårby fram till år 2030
Förslag till beslut
Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller Utveckling av
Vårby fram till år 2030 och överlämnar ärendet som nämndens yttrande till
kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Förvaltningen anser att målen och visionen för Utveckling av Vårby fram till
år 2030 är relevanta och viktiga och ställer sig därmed positiv till Utveckling
av Vårby fram till år 2030.
I verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande
utvecklingsåtaganden:
- Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby
- Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen
- Ta fram ett system för uppföljning
Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo
och arbeta i.
Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. I prioriteringsarbetet valdes
man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”,
”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i
samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och
sysselsättningsfrågor.
Det prioriterade området om att arbeta med god utbildning och kreativt
näringsliv är det mål som främst berör förvaltningen. Visionen till 2030 är att
alla barn har en likvärdig möjlighet att nå målen i skolan. Vidare ska
flerspråkigheten tas tillvara och utbildningsnivån ligga över snittet i länet.
Förvaltningen bör även verka för att driva en skolverksamhet med inriktning
på entreprenörskap och arbeta aktivt med kontakter med näringslivet för att
även fortsättningsvis ha ett högt antal entreprenörer och egenföretagare i
området.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/493.359
2 (4)
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsen har haft ett riktat uppdrag att initiera åtgärder med särskilt
fokus på fysisk planering och ökad sysselsättning i kommundelen Vårby. I
verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande
utvecklingsåtaganden:
- Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby
- Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen
- Ta fram ett system för uppföljning
Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo
och arbeta i.
De geografiska områden som omfattas av målbilden är Vårby gård, Masmo
och Haga. Kungens kurva ingår inte, men influensen och attraktionskraften
från handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras av den har beaktats.
Vårbys specifika behov har identifierats med hjälp av diskussioner i
fokusgrupper med företag, fastighetsägare, skolor, föreningar och
samhällsfunktioner verksamma i Vårby, intervjuer med företag i Vårby och
Kungens kurva samt kartläggning av tidigare utredningar och statistik. De
boendes synpunkter har i första hand inhämtats från tidigare utredningar.
Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. I prioriteringsarbetet valdes
man att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”,
”God utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i
samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och
sysselsättningsfrågor.
För den vision som har tagits fram för Vårby 2030 har följande mål
formulerats:
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/493.359
3 (4)

Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby

I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön

I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser

Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på
dygnet

I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap,
kultur, fritidsaktiviteter och politik

Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och
gemenskap

Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk
trygghet

I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och
växa där
Varje mål har en vision med sikte på år 2030. Utgångspunkt för målen är
Huddinge kommuns ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030”. För varje mål har
det tagits fram mått, både på kortare sikt (2020) och på lite längre sikt (2030).
Uppföljningen är kopplad till Huddinges befolkningsenkät (2012) och
statistik från Statistiska centralbyrån (2014).
Det prioriterade området om att arbeta med god utbildning och kreativt
näringsliv är det mål som berör förvaltningen främst. Visionen till 2030 är att
alla barn har en likvärdig möjlighet att nå målen i skolan. Vidare ska
flerspråkigheten tas tillvara och utbildningsnivån ligga över snittet i länet.
Förvaltningen bör även verka för att driva en skolverksamhet med inriktning
på entreprenörskap och arbeta aktivt med kontakter med näringslivet för att
även fortsättningsvis ha högt antal entreprenörer och egenföretagare i
området.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen anser att målen och visionen för Utveckling av Vårby fram till
år 2030 är relevanta och viktiga och ställer sig därmed positiv till Utveckling
av Vårby fram till år 2030.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-17
FSN-2015/493.359
4 (4)
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Mia Bergström
Lokalplaneringschef
Bilagor
Remisshandlingar den 26 juni 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Huge Fastigheter
Akten
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-26
KS-2015/1047.319
1 (1)
Remissinstanser:
Samtliga nämnder
Huge Fastigheter
Fedorova, Antonina
[email protected]
Utveckling av Vårby fram till år 2030
Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram mål för Vårbys utveckling,
genomfört en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen och tagit
fram ett system för uppföljning. Fokus har legat på fysisk planering och ökad
sysselsättning, eftersom det är de områden som bedöms ha bäst
förutsättningar att ge strukturerande effekter.
Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo
och arbeta i. Den målbild för Vårby 2030 som presenteras nedan utgår från en
utredning från mars 2014, Utveckling av Vårby fram till år 2030. Målbilden
bygger på ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2013, där
fem målområden beskrivs, samt på Huddinge kommuns Översiktsplan 2030.
De aktiviteter som föreslås i rapporten har resulterat i en handlingsplan som
ligger till grund för nämndernas, kommunstyrelsens och Huge Fastigheter
AB-s verksamhetsplanering. Avsikten är att få ett politiskt beslut om målen
och att aktiviteter/handlingsplan hanteras i fortsatt verksamhetsplanering.
Genom remissförfarandet önskas synpunkter på målbilden.
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 30 november 2015.
Handläggare: Gunilla Wastesson,
samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens
förvaltning.
Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.
Eva Assarsson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
Sida
PM
1(7)
Datum
2015-06-18
Handläggare
Gunilla Wastesson
0853531381
[email protected]
Mål för Vårby 2030
Bakgrund och syfte
Kommunstyrelsen har haft ett riktat uppdrag att initiera åtgärder med särskilt
fokus på fysisk planering och ökad sysselsättning i kommundelen Vårby. I
verksamhetsplanen för kommunstyrelsen år 2013 finns följande
utvecklingsåtaganden:
- Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby
- Genomför en analys av vilka åtgärder som krävs för att nå målen
- Ta fram ett system för uppföljning
Det övergripande målet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv att bo
och arbeta i. Den målbild för Vårby 2030 som presenteras nedan utgår från
en utredning från mars 2014, Utveckling av Vårby fram till år 2030.
Målbilden bygger på ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget
2013, där fem målområden beskrivs, samt på Huddinge kommuns
Översiktsplan 2030.
De geografiska områden som omfattas av målbilden är Vårby gård, Masmo
och Haga. Kungens kurva ingår inte, men influensen och attraktionskraften
från handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras av den har beaktats.
Vårbys specifika behov har identifierats med hjälp av diskussioner i
fokusgrupper med företag, fastighetsägare, skolor, föreningar och
samhällsfunktioner verksamma i Vårby, intervjuer med företag i Vårby och
Kungens kurva samt kartläggning av tidigare utredningar och statistik. De
boendes synpunkter har i första hand inhämtats från tidigare utredningar.
Utifrån behoven har ett antal mål formulerats. För att prioritera vilka av
målområdena kommunen ska satsa på hölls en workshop med kommunens
ledningsgrupp i november 2013. I prioriteringsarbetet valdes man att gå
vidare med framförallt målen för ”Attraktiva bostadsområden”, ”God
utbildning och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i
samhällslivet” och främst rikta in sig mot fysisk planering och
sysselsättningsfrågor.
Postadress
Besöksadress
Telefon (vx) och fax
E-post och webb
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00 vx
08-535 301 01
[email protected]
www.huddinge.se
Huddinge kommun
Datum
Sida
2015-06-18
2(7)
Målen
För den vision som har tagits fram för Vårby 2030 har följande mål
formulerats:

Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby

I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön

I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan
platser

Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider
på dygnet

I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik

Vårby är en plats människor förknippar med positiva
upplevelser och gemenskap

Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk
trygghet

I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera
sig och växa där
Nedan beskrivs varje mål som en vision med sikte på år 2030. Utgångspunkt
för målen är Huddinge kommuns ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030”. För
varje mål har det tagits fram mått, både på kortare sikt (2020) och på lite
längre sikt (2030). Uppföljningen är kopplad till Huddinges
befolkningsenkät (2012) och statistik från Statistiska centralbyrån (2014).
Attraktiva bostadsområden
Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som
rör boende och flyttmönster, den yttre miljön och den fysisk planeringen
samt kopplingar och rörelsemönster. För att uppnå målen bör Vårby främst
fokusera på att få till en funktionsblandad och mer varierad bebyggelse i
kollektivtrafiknära lägen. Tillgängligheten till naturen och omkringliggande
områden liksom behovet av att skapa funktionella parker bör prioriteras.
Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby
I Vårby finns det ett boende för livets alla skeden med stora och små
lägenheter, blandade ägandeformer och boendetyper. Folk väljer aktivt att
flytta till Vårby eftersom det finns ett kvalitativt boende med utsikt och
närhet till Mälaren och naturen. Många som vuxit upp väljer att flytta
tillbaka.
Uppföljning kort sikt 2020
I Vårby 2020 vill 40 % bo kvar i sin kommundel (28 % 2012)
Minst 400 nya bostäder byggda
Minst 150 ägarrätter byggda
Huddinge kommun
Datum
Sida
2015-06-18
3(7)
Antal förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare är 2020 minst 90 %
(81,7 % 2011)
Uppföljning lång sikt 2030
I Vårby 2030 vill 50 % bo kvar i sin kommundel
Minst 900 nya bostäder byggda
Minst 500 ägarrätter byggda
Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare är 2030 uppe i 100
%
I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön
Kommunen har arbetat aktivt med en förtätning för att skapa en levande
stadsmiljö som bjuder på variation och funktionsblandning. Vårby gårds
centrumbebyggelse är öppen och har välkomnande fasader mot torget vilket
gör att folk känner sig trygga att gå igenom centrum under dygnets alla
timmar. Den naturliga rörelsen i centrum och ett ökat kundunderlag i och
med bebyggelsetätheten har skapat bra förutsättningar för ett allsidigt
serviceutbud.
I Vårbyparken möts människor; barn och ungdomar aktiverar sig på
lekplatser, idrotts- och spontanytor medan andra njuter av de vackra och
rofyllda delarna av parken. Vårbybadet är en plats som används året runt,
folk reser från andra områden för att bada, grilla och åka skridskor.
Medborgarnas delaktighet i att utforma det offentliga rummet och barnens
medverkan i att skapa konst har lett till en omsorg om området och att och
ingen skadegörelse sker. Invånarna känner en stolthet över orten och ser sitt
boende som långsiktigt, vilket gör att de är måna om att hålla området snyggt
och städat.
Uppföljning kort sikt 2020
Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är
mindre än 30 % (46 % 2012)
Följa upp hur lång tid det tar innan skadegörelse åtgärdas
Följa upp med barnkonsekvensanalys (genusaspekt ska tas med) och jämför
med tidigare (2015) för att se vilka förbättringar som har skett
Uppföljning lång sikt 2030
Andelen boende som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem är
mindre än 15 %
Följa upp hur lång tid det tar innan skadegörelse åtgärdas
Följa upp med barnkonsekvensanalys (genusaspekt ska tas med) och jämför
med tidigare (2020) för att se vilka förbättringar som har skett
Huddinge kommun
Datum
Sida
2015-06-18
4(7)
I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser
I Vårby är det lätt att hitta och att röra sig obehindrat inom och mellan
områdena Masmo, Haga och Vårby gård samt till Kungens kurva. Den goda
kollektivtrafiken i Vårby och enkelheten att ta sig till stationer för spårväg
och tunnelbana gör att folk snabbt tar sig till och från andra kommundelar
och arbetsplatser inom och utanför kommunen.
Uppföljning kort sikt 2020
Ta fram en sociotopskarta och jämför med tidigare (2015) för att se vilka
förändringar som har skett
Uppföljning lång sikt 2030
Ta fram en sociotopskarta och jämför med tidigare (2020) för att se vilka
förändringar som har skett
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som
rör mötesplatser, otrygghet, samt rykten och bilden av Vårby. För att uppnå
målen bör Vårby framförallt arbeta med att förbättra tryggheten genom
fysiska åtgärder och samverkan. Bilden av Vårby behöver förändras såväl
internt som externt genom marknadsföring, långsiktigt självförtroendearbete
och positiva förebilder. Avgörande för framtidsutvecklingen är att invånarna
känner sig delaktiga i den demokratiska processen och att Vårby är en viktig
del i kommunen.
1. Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider
på dygnet
I Vårby är invånarna trygga eftersom gång- och cykelvägarna är
upplysta och de offentliga platserna är väl underhållna.
Tunnelbaneuppgången i Vårby gård och centrum är öppna, trygga
och välkomnande platser där folk känner sig hemma.
Uppföljning kort sikt 2020
2020 känner sig minst 50 % av invånarna sig trygga när de går ut på
kvällen i Vårby (34 % 2012)
Uppföljning lång sikt 2030
2030 känner sig minst 80 % av invånarna sig trygga när de går ut på
kvällen i Vårby
2. I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik
Det är liv och rörelse i Vårby gård och platsen inbjuder till att utöva
aktiviteter eller träffa människor Vårby är en plats full av möten och
social samvaro. Vårbyhuset och centrum är exempel på mötesplatser
Huddinge kommun
Datum
Sida
2015-06-18
5(7)
i Vårby gård som används under nästan alla tider på dygnet och för
olika slags ändamål. Vårby är en smältdegel för nya idéer, kreativitet,
entreprenörskap, kultur och politik. Vårbyborna känner sig delaktiga
och engagerade i vad som händer i samhället och är en viktig del av
Huddinge. I Vårby förs en aktiv medborgardialog med politikerna.
Uppföljning kort sikt 2020
En mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning
Uppföljning lång sikt 2030
En mätning kring mötesplatser i befolkningsundersökning
3. Vårby är en plats människor förknippar med positiva
upplevelser och gemenskap
När folk tänker på Vårby får de en positiv känsla och Vårbyborna
känner stolthet över sin ort. Folk söker sig till Vårbys rika utbud av
fritidsaktiviteter och kulturliv.
Uppföljning kort sikt 2020
- Attitydundersökning 2020
- Uppföljning av mediebilden jämfört med 2015
Uppföljning lång sikt 2030
- Attitydundersökning 2030
- Uppföljning av mediebilden jämfört med 2020
God utbildning och kreativt näringsliv
Inom detta område har det identifierats ett behov av att ta tag i frågor som
rör sysselsättning och näringsliv. För att uppnå målen bör Vårby framförallt
ta tillvara på den lokala entreprenörsandan och den unika kompetensen samt
arbeta aktivt för att skapa lokala arbetstillfällen.
Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk
trygghet
I Vårby har invånarna arbete och kan försörja sig och sin familj.
Vårbys skolor har genom ett gediget arbete bidragit till att Vårbys
barn och ungdomar har samma möjligheter till vidareutbildning som
andra barn samt tar tillvara barnens flerspråkighet och interkulturella
kompetens. Genom sommarpraktikplatser har många barn fått
yrkesförberedande meriter som gör att de kan konkurrera med andra
på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är låg i Vårby liksom i
övriga Huddinge.
Uppföljning kort sikt 2020
- 2020 ska den öppna arbetslösheten i Vårby som högst ligga på
1,75 procentenhet högre än genomsnittet i kommunen
- I Vårby upplever mindre än 20 % att de haft svårighet att kunna
betala sina räkningar under det senaste året (30 % 2012)
Huddinge kommun
-
Datum
Sida
2015-06-18
6(7)
2020 ska den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Vårby
som högst ligga på 0,75 procentenhet högre än genomsnittet i
kommunen (4,7 % 2013-10-31)
Uppföljning lång sikt 2030
- 2030 ska den öppna arbetslösheten i Vårby motsvara övriga
Huddinge
- I Vårby upplever mindre än 15 % att de haft svårighet att kunna
betala sina räkningar under det senaste året
- 2030 ska den öppna ungdomsarbetslösheten i Vårby motsvara
övriga Huddinge
I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och
växa där
Det finns ett gott upparbetat samarbete mellan kommunen och
företagen i Vårby och Kungens kurva. Entreprenörskapet har växt sig
starkt i Vårby med flera etablerade företag som har haft goda
möjligheter att växa och rekrytera lokalt. Vårbys entreprenörsanda
engagerar till lokala rekryteringssatsningar som årliga jobbmässor.
Uppföljning kort sikt 2020
Dagbefolkningen är minst 2400 år 2020 (2155 år 2011)
Uppföljning lång sikt 2030
Dagbefolkningen är minst 2600 år 2030 (2155 år 2011)
Ansvar för naturresurser
Vårbyborna är en förebild för övriga delar av kommunen vad gäller hållbar
konsumtion och ekologiskt fotavtryck. I och med en förtätning i det
kollektivtrafiknära läget i Vårby har fler människor möjlighet att göra sig
oberoende av bilen. Den ombyggda tunnelbaneuppgången i Vårby gård och
Spårväg Syds station i Masmo är en starkt bidragande orsak till att så många
reser kollektivt. I Vårby gård rör sig människor i den välutvecklade
Vårbyparken och den tätortsnära naturen är tillgänglig för alla. De enkla
kopplingarna till Gömmarens naturreservat och Flottsbroområdet gör att
många hittar ut i naturen.
Rik fritid och god hälsa
Folkhälsan är god i Vårby liksom i övriga Huddinge. Med goda försörjningsmöjligheter har den ekonomiska otryggheten förbättrats likväl som den
psykiska hälsan. Huddinge kommuns satsning på parker, trygghet i
offentliga miljöer och spontanytor för idrott har inneburit att alla människor
kommer ut och motionerar utifrån sina förutsättningar. Nya mötesplatser har
skapat möjligheter till att utöva fritidsaktiviteter samt medverkat till en stark
social sammanhållning i Vårby.
Huddinge kommun
Datum
Sida
2015-06-18
7(7)
Fortsatt arbete
För att nå målbilden för Vårby 2030 har ett antal åtgärder identifierats och
sammanställts i utredningen så som en bruttolista med förslag på vad
kommunen bedöms kunna genomföra och påverka för att nå målet.
Åtgärderna har baserats på de behov och åtgärdsidéer som kommit fram
under fokusgruppsdiskussioner, chefsdagen 2013, Översiktsplan 2030,
Strukturplan för Vårbyviken samt åtgärdsförslag från den workshop som
hölls med kommunens ledningsgrupp. Åtgärder har också identifierats av
yrkesaktiva i liknande områden såsom exempelvis samhällsplanerare,
landskapsarkitekt, trafikplanerare och näringslivsutvecklare. Åtgärder från
andra utvecklings i Stockholms län, så som till exempel Järvaområdet, har
särskilt studerats. Åtgärderna har legat till grund för ett handlingsprogram
som är vägledande för nämndernas verksamhetsplanering.
Efter remissbehandling av målen och eventuell revidering ska förslag till mål
för Vårby 2030 föras till kommunstyrelsen för beslut.
Utveckling av Vårby
fram till år 2030
Sophie Dahllöf, Helena Sundström, Sara Björlin Lidén och Sabine Saracco (Grontmij AB)
Mars 2014
FÖRORD
Vårby är en kommundel med flera för
Huddinge unika kvalitéer; här finns tunnelbana,
sjönära läge, vacker natur och spännande
kulturhistorisk mark. Det finns dock en stämpel
av problemområde som måste tvättas bort för
att området ska kunna utvecklas till en plats att
vara stolt över att bo, arbeta och leva i, flytta
tillbaka till eller flytta till. För att Huddinge ska
närma sig visionen att vara en av de tre mest
populära kommunerna i länet behöver de svaga
områdenas attraktivitet öka väsentligt. För att
åstadkomma detta krävs en kraftsamling som
skapar strukturella förändringar. För att lyckas
krävs ett långsiktigt, tålmodigt, strategiskt arbete
mot tydliga mål som följs upp kontinuerligt.
I denna utredning anges mål på kortare och
längre sikt och hur dessa ska följas upp. Inom
varje målområde anges ett stort antal åtgärder
som framkommit genom bland annat tidigare
utredningar, fokusgrupper och intervjuer.
Åtgärderna ska betraktas som en “bruttolista”
på åtgärder som förväntas leda mot målet.
Fokus har legat på åtgärder som kommunen
har rådighet över eller har goda möjligheter att
påverka. Kommunen har dock ännu inte tagit
ställning till vilka åtgärder som ska genomföras
och när detta kan ske. Rapporten utgör underlag
för kommunens verksamhetsplanering och
fortsatt arbete inom de olika förvaltningarna.
Huddinge den 19 mars 2014
Gunilla Wastesson
Planeringschef
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING.........................................................................................................5
1. BAKGRUND...........................................................................................................................6
Uppdraget
Mål och inriktning
Förutsättning och avgränsning
2. METOD..................................................................................................................................7
Kartläggning av behov genom utredningar, statistik och dialog
Dialog- fokusgruppsdiskussioner och intervjuer
Identifiering av mål och åtgärder
Prioritering av mål och åtgärder
Resultat och rapport
3. ETT HÅLLBART HUDDINGE - MÅL 2030.............................................................................8
4. LÄGET I VÅRBY - NULÄGESBESKRIVNING.......................................................................10
Attraktiva bostadsområden
Ansvar för naturresurser
Gemenskap och delaktighet i samhällslivet
God utbildning och kreativt näringsliv
Rik fritid och god hälsa
5. VART SKA VI?.......................................................................................................................16
Vision för Vårby 2030
Vårby 2030 - Hur når vi dit?
6. REFERENSLISTA.................................................................................................................28
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
7. BILAGOR..............................................................................................................................30
4
SAMMANFATTNING
Huddinge kommun har i arbetet med att ta fram
en målbild för Vårby 2030 identifierat ett antal
områden som ska prioriteras samt åtgärder som
ska utföras för att uppnå målbilden. Målen utgår
från ”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” i Mål och
budget 2014 där kommunen har valt att fokusera
på fem olika teman. Åtgärder inom tre av dessa
teman har prioriterats i målbilden för Vårby.
genom fysiska åtgärder och samverkan. Bilden
av Vårby behöver förändras såväl internt som
externt genom marknadsföring, långsiktigt
självförtroendearbete och positiva förebilder.
Det är avgörande för framtidsutvecklingen
att invånarna känner sig delaktiga i den
demokratiska processen och som en viktig del i
kommunen.
Inom Attraktiva bostadsområden har följande mål
formulerats:
Inom God utbildning och kreativt näringsliv har
följande mål formulerats:
• Folk vill stanna i, flytta till och återvända till
Vårby
• Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och
känner ekonomisk trygghet
• I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk
trivs i utemiljön
• I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och
företag vill etablera sig och växa där.
• I Vårby är det enkelt för människor att hitta
och röra sig mellan platser.
För att uppnå ovanstående mål bör kommunen
främst fokusera på att få till en funktionsblandad
och mer varierad bebyggelse i kollektivtrafiknära
lägen. Tillgängligheten till naturen och
omkringliggande områden liksom behovet av att
skapa funktionella parker bör prioriteras.
För att uppnå ovanstående mål bör
kommunen framförallt ta tillvara på den lokala
entreprenörsandan och den kompetens som
finns i Vårby samt arbeta aktivt för att skapa
lokala arbetstillfällen.
• Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet
• I Vårby finns levande mötesplatser
för kreativitet, entreprenörskap, kultur,
fritidsaktiviteter och politik
• Vårby är en plats som människor förknippar
med positiva upplevelser och gemenskap
För att uppnå ovanstående mål bör kommunen
framförallt arbeta med att förbättra tryggheten
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Inom Gemenskap och delaktighet i samhällslivet
har följande mål formulerats:
5
1. BAKGRUND
- Ta fram tydliga förankrade mål för arbetet med
att stärka Vårby
- Genomför en analys av vilka åtgärder som
krävs för att nå målen
- Ta fram ett system för uppföljning
Mål och inriktning
Det övergripande målet är att göra kommundelen
Vårby mer attraktiv att bo och arbeta i och att
se över möjligheten att kunna dra nytta av
utvecklingen i Kungens kurva.
Inriktningen för denna utredning är att formulera
en målbild för Vårby 2030 samt att ta fram ett
underlag för ställningstagande om behov av
fördjupade analyser och fortsatta åtgärder för att
nå dit. Målbilden 2030 ska utgå från ”Ett hållbart
Huddinge - Mål 2030” i Mål och budget 2013
och Huddinge kommuns Översiktsplan 2030.
Utredningen ska lägga grunden för en långsiktigt
hållbar utveckling av Vårby med fokus på
sysselsättningsåtgärder och fysisk planering.
Förutsättning och avgränsning
Den geografiska avgränsningen av utredningen
är Vårby gård, Masmo och Haga.
Kungens kurva ingår inte i utredningsområdet,
men influensen och attraktionskraften från
handelsplatsen samt vilka fördelar som kan dras
av den har beaktats.
Huddinge kommuns Lekplatsprogram och förslag
till Parkprogram har beaktats liksom även de
möjligheter som har identifierats i Strukturplan
Vårbyviken, den gemensamma studien av ett
område inom Botkyrka (Fittja, Alby), Huddinge
(Vårby) och Stockholm (Vårberg).
Utredningen fokuserar på åtgärder som har en
strukturerande effekt, inte på individbaserade
åtgärder. Förslag till åtgärder avser sådant som
kommunen direkt råder över eller indirekt har
goda möjligheter att påverka.
Parallellt med denna utredning pågår
utvecklingsarbete i Vårby inom flera områden
såsom till exempel trygghetsskapande åtgärder.
Under utredningen har ett informationsutbyte
skett mellan föreliggande uppdrag och pågående
utvecklingsarbete (se Bilaga 4).
Bilden av Vårby baseras på ett brett spektra av
åsikter från företag, boende, fastighetsägare,
skolor, föreningar och socialtjänst. De boendes
synpunkter har i första hand inhämtats från
tidigare utredningar.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Uppdraget
Kommunfullmäktige i Huddinge har gett
kommunstyrelsen det riktade uppdraget att
initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk
planering och ökad sysselsättning i Vårby.
Uppdraget finns formulerat i Utredningsdirektiv
för Vårby- mål, analys och åtgärder för långsiktig
utveckling, (se Bilaga 1). I verksamhetsplanen
för kommunstyrelsen år 2013 finns följande
utvecklingsåtaganden:
6
2. METOD
Dialog- fokusgruppsdiskussioner och
intervjuer
Fokusgrupper
Utifrån målen i Ett hållbart Huddinge 2030, med
fokus på just Vårby, formulerades intervjuguider
för fokusgruppsdiskussioner och intervjuer.
Vid två olika tillfällen hölls
fokusgruppsdiskussioner för att diskutera
Vårby och utvecklingen av området. Vid
vardera fokusgruppsdiskussionen medverkade
7-10 utvalda personer från lokala företag
och föreningar samt lokala, kommunala och
samhälleliga funktioner, samtliga verksamma
i Vårby. Under fokusgruppsdiskussionerna
närvarade ett mindre antal åhörare bestående
av tjänstemän från kommunens centrala
funktioner och Huge Fastigheter för att efter
fokusgruppsdiskussionen diskutera och
konkretisera vad som har framkommit samt för
att ge förslag på lösningar. För en mer utförlig
beskrivning av metodiken, se Bilaga 2.
Intervjuer
För att fånga åsikter från företagsrepresentanter
i Kungens Kurva hölls personliga intervjuer
med valda företag. Genom denna metod fick
företagen möjlighet att bidra med sin syn på det
framtida arbetskraftsbehovet samt hur de tror
att de och Kungens Kurva som funktion kan
bidra till en utveckling av Vårby.
Identifiering av mål och åtgärder
Med hjälp av resultaten från
fokusgruppsdiskussionerna, intervjuerna
med företagen samt kartläggning av tidigare
utredningar och statistik identifierades ett antal
behov. Utifrån behoven valdes sedan ett antal
målområden ut vilka även utgår från målen i
”Ett hållbart Huddinge 2030”. För att uppnå
målen togs förslag på åtgärder fram vilka främst
ligger inom fysisk planering och sysselsättning.
I arbetet med att ta fram åtgärdsförslag
studerades exempel och erfarenhet från andra
liknande bostadsområden. Förslag till idéer
från Chefsdagen i maj 2013 berörande Vårby
studerades också.
Prioritering av mål och åtgärder
För att prioritera vilka av de identifierade
målområdena som kommunen ska satsa på hölls
en workshop med kommunens ledningsgrupp.
Vidare valdes de åtgärder ut som behövs för
att nå dit. Efter workshopen bearbetades,
analyserades och utvärderades resultatet.
Resultat och rapport
”Ett hållbart Huddinge - Mål 2030” löper som en
röd tråd genom rapporten och samtliga delar
utgår från detta dokument. För att läsa rapporten
är det väsentligt med en grundläggande
förståelse för vad dessa mål innebär, därför
inleds rapporten med en sammanfattning
av dessa. Rapporten består vidare av en
beskrivning av Vårby idag; Läget i Vårby samt
av en framtidsvision tillika målbild för Vårby
år 2030. Framtidsvisionen består dels av en
målande beskrivning av det önskade läget,
Vision för Vårby 2030, samt av konkreta och
relevanta mätbara mål, Vårby 2030, hur kommer
vi dit? som ska kunna följas upp enligt mått eller
metodik som finns angivna i rapporten. Det finns
även en ansvarig förvaltning eller fastighetsägare
för varje åtgärd.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Kartläggning av behov genom utredningar,
statistik och dialog
Inledningsvis kartlades bilden av Vårby genom
dels en inventering av områdets fysiska miljö
och dels genom informationsinsamling av
såväl tidigare utredningar och statistik som
en inledande diskussion med kommunens
nyckelkompetenser inom social hållbarhet och
områdesutveckling. Tidigare och pågående
insatser studerades också (se Bilaga 3 och
4). Med hjälp av Huddinge befolkningsenkät
2012, statistik och tidigare undersökningar
identifierades bilden av Vårby och invånarnas
behov.
7
3. ETT HÅLLBART
HUDDINGE - MÅL 2030
• Ansvar för naturresurser
• Attraktiva bostadsområden
• Gemenskap och delaktighet i samhällslivet
• God utbildning och kreativt näringsliv
• Rik fritid och god hälsa
Nedan följer en sammanfattning av Ett hållbart
Huddinge - Mål 2030.
Ansvar för naturresurser
För Huddinge som kommun handlar detta om att
Huddinges invånare ska minska sitt ekologiska
fotavtryck genom att konsumera medvetet,
använda sig av hållbara transporter samt
minska sitt användande av fossila bränslen. Nya
bostäder ska således byggas i kollektivtrafiknära
lägen samt byggas energismart och giftfritt. De
gröna sambanden i form av naturområden och
funktionella parker i kommunen spelar en ännu
viktigare roll och bör stärkas.
Attraktiva bostadsområden
I Huddinge spelar de regionala stadskärnorna,
Flemingsberg och Kungens kurva, en
viktig roll för kommunen och resten av
Stockholmsregionen. Bebyggelsen är
koncentrerad till dessa kärnor och i andra
kollektivtrafiknära lägen vilket förutsätter en
utveckling av kollektivtrafiken i framtiden. All
byggnation är miljöanpassad och det finns en
variation av bostadstyper och upplåtelseformer
likväl som en funktionsblandning av arbete,
boende och service. Alla delar av Huddinge
upplevs som lockande och människor väljer att
flytta dit och bo kvar. Inom bostadsområdena
finns det mötesplatser och en offentlig miljö som
skapar trygghet och sammanhållning
Gemenskap och delaktighet i samhällslivet
I Huddinge 2030 är valdeltagandet och
förtroendet människor emellan högt.
Medborgarna är aktiva i medborgardialogen och
de är samhällsengagerade. Samhället är mer
jämställt och flerspråkighet och interkulturell
kompetens tas tillvara och har blivit en
konkurrensfördel i en allt mer globaliserad värld.
Ett diversifierat näringsliv skapar möjlighet för
alla till sysselsättning oavsett utbildningsnivå. Det
finns även stort utbud av mötesplatser och ett
rikt föreningsliv vilket bidrar till förtroende och tillit
mellan invånarna.
God utbildning och kreativt näringsliv
I Huddinge 2030 har alla barn och ungdomar
likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan,
flerspråkighet tas tillvara och utbildningsnivån
ligger över snittet i länet. Skolan har en stark
inriktning på entreprenörskap och lägger en
grogrund för Huddingebornas möjligheter till att
starta företag. Arbetslösheten är bland den lägsta
i länet och det kunskapsintensiva näringslivet
dominerar samtidigt som servicesektorn
också skapar arbetstillfällen. Kommunen styr
markanvändningen mot att bereda plats för
företag inom tjänste- och kunskapssektorn.
Kungens kurva - Skärholmen - Vårby är en
levande stadsmiljö med en mix av boende,
handel, arbete, kultur och rekreation. Kungens
kurva-Skärholmen är Nordens största
handelsområde. Förbifart Stockholm, Spårväg
syd och Södertörn gör Kungens kurva och
Flemingsberg lättillgängliga.
Rik fritid och god hälsa
I Huddinge 2030 är folkhälsan god och jämlikt
fördelad. Naturen är varierande och tillgänglig,
folk rör sig i såväl parker som i tätortsnära
naturområden och ute i skogen. Huddinges
naturområden lockar besökare både inom
kommunen och utifrån. Det finns ett brett utbud
av fritidsaktiviteter och i bostadsområden finns
det tillgång till rekreation, idrottsanläggningar,
lekplatser och bostadsnära aktivitetsytor för
spontanidrott. Det är lätt att cykla och gå
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
I Huddinge kommuns Mål och budget målas en
ögonblicksbild för hur Huddinge ska te sig 2030.
Denna målbild består av ett antal teman som
utgår från en hållbar utveckling. De områden som
kommunen valt att fokusera på är:
8
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
eftersom gång- och cykelvägarna är trygga.
Mötesplatser och ett rikt kulturliv bidrar till
en god social sammanhållning. Kommunens
drogförebyggande arbete har bidragit till att
användandet av tobak, alkohol och narkotika är
väldigt låg.
9
4. LÄGET I VÅRBY NULÄGESBESKRIVNING
Attraktiva bostadsområden
”I Vårby ser allt likadant ut”, säger
fokusgruppsdeltagarna. Strukturen på
bebyggelse och funktioner anses vara för
likriktad och enkel, vilket är typiskt för de
funktionsseparerade miljonprogramsområdena.
Huvuddelen av all bebyggelse i Vårby kom till
under 1960- och 70-talen. Utbyggnaden av
Vårby gård skedde under hela 1970-talet. År
1972 kom tunnelbanan ut till Vårby och 1973
invigdes Vårby gårds centrum. Vårbyskolan
och Vårby kyrka tillkom ungefär samtidigt. När
skolan renoverades år 2008/2009 byggdes
samtidigt Vårbyhuset med fritidsgård, bibliotek
och barnkonstmuseum under samma tak.
Haga byggdes i liten skala med småhus- och
fritidsbebyggelse redan under 1920-talet. Under
1960-talet påbörjades exploateringen med
flerfamiljshus och delar av villabebyggelsen
närmast Masmoberget försvann. I mitten
av 1980-talet tillkom bostadsområdet
Myrstuguberget.
Vårby har alltså de senaste decennierna stått
ganska orört i fråga om bostadsbebyggelse.
Endast ett fåtal nya bostäder har tillkommit.
Bebyggelsen anses ha stor betydelse för
trivseln i området och folks vilja att bo där. Enligt
Huddinge befolkningsenkät 2012 söker nästan
hälften av invånarna i Vårby en ny bostad och
andelen har ökat markant de senaste fem åren.
Orsaken till ett eventuellt bostadsbyte anges
av förhållandevis många är för att få en större
bostad och enligt statistik är andelen små
lägenheter övervägande i Vårby samtidigt som
det saknas stora lägenheter. Vårbys höga andel
flerbostadshus gör att exploateringsgraden är
1
hög i jämförelse med andra centrumområden i
kommunen. 30 % av invånarna i Vårby svarar
att de skulle vilja bo i småhus om de fick välja.
Idag bor endast 2 % av invånarna i hus. I
fokusgruppsdiskussionen diskuteras samtidigt
att föreställningen om att alla så småningom
vill bo i villa inte stämmer. Det som saknas,
menar någon, är istället till exempel alternativ för
familjer som vill bo större eller unga vuxna som
vill återvända till sin uppväxtort men söker mer
attraktiva alternativ.
Vårby är idag en plats dit nya svenskar kommer
och bor några år för att ”rusta sig”. När ekonomin
förbättras väljer många att flytta. Huddinges
vision för arbetet kring Vårby gård under
storstadssatsningen mellan åren 2000-2005
var enligt undersökningen Attityd till Vårby gård
och val av boende1 att området skulle gå från
”ökänt” till ”godkänt område” och att socialt och
ekonomiskt bärkraftiga familjer ska stanna kvar
samt att fler ska flytta in. Utmaningen då och idag
ligger framförallt i att få de boende att vilja bo
kvar.
Huge lät i mitten av 1990-talet göra en utredning,
Att bo i Vårby, i form av intervjuer med
hyresgäster och personal med anledning av den
stora utflyttningen från Huges hyresbestånd i
Vårby gård. Undersökningen kom fram till att
de som valde att flytta till och från Vårby gård
i största omfattning var unga och barnfamiljer.
Anledningen till att de valde att flytta från
Vårby gård var för områdets dåliga rykte,
skolans dåliga rykte och för otryggheten som
upplevdes. Samma sak kom fram i Attityder till
Vårby gård och val av boende. Bilden av ett
område med ”fula och tråkiga bostäder med
för lite villor” och med dåligt rykte framkom.
Den visade också på att de som bor i Vårby
gård inte trivs lika bra med sitt boende som de
som bor i övriga Huddinge eller Storstockholm
och samma uppgifter kommer fram i Huddinge
befolkningsenkät 2012. I befolkningsenkäten
och i fokusgruppsdiskussionen säger också
En enkätundersökning av attityderna till området och val av boende i allmänhet som kommunen lät göra år 2000 inom ramen för storsatsningen år 2000
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Huddinges vision är att bli en av de tre mest
populära kommunerna i länet. Att lyfta Vårby är
en viktig del för att nå den visionen. Med hjälp
av fokusgruppsdiskussioner, statistik, tidigare
utredningar och undersökningar målas nuläget
och behoven upp i Vårby. Utgångspunkten är Ett
hållbart Huddinge 2030.
10
I fokusgruppsdiskussionen talas om hur viktigt
det är att lyfta Vårby gårds centrum för att
förbättra bilden av hela området och att satsa på
basservice, både kommersiell och samhällelig.
Utbudet av service anses vara mindre än
förväntat med tanke på det kollektivtrafiknära
läget och i relation till antalet boende och
verksamma i området.
I fokusgruppsdiskussionen lyfts Vårbystranden
fram som den enda stora mötesplatsen för folk
som bor i området. På stranden möts alla på
sommaren och grillplatserna är överfulla på
kvällarna. Under sommaren flyttar fritidsgården
i princip ner till stranden. För att skapa liv och
rörelse i Vårby finns dock behov av att utveckla
fler mötesplatser där folk naturligt kan mötas. En
annan fråga som kommer upp är att det saknas
bra lekytor för barnen. Den sköna naturen
till trots, det finns ett behov att skapa en mer
levande och trivsam utemiljö med funktionella
parker i Vårby, öka tillgängligheten och få folk att
hitta till naturen.
Fokusgruppsdeltagarna upplever också att Vårby
har många fysiska barriärer och saknar tydlighet
i sin struktur. Det är svårt att orientera sig i
området och se vilka vägar som är de rätta för
att ta sig från en plats till en annan. Kopplingarna
och samrörelsen mellan Vårby gård och Haga
upplevs som dåliga och på samma sätt saknas
bra förbindelser till Kungens kurva. Vårbybadet
ligger med Vårby Allé som en stor barriär mellan
sig och bostadsområdena.
I fokusgruppsdiskussionen lyfts nedskräpning
och skadegörelse fram som ett problem samt
upplevelsen av att parkmiljön är igenväxt och att
det inte verkar finnas någon helhetlig gemensam
tanke om skötseln i Vårby gård.
Vårby i siffror
Befolkning år 2012
Område
Antal invånare
Vårby Gård
7 738
Haga 1 443
Myrstuguberget 1 124
Vårby totalt
10 305
Upplåtelseform i % (2012)
Område
Hyresrätt
Bostadsrätt
Äganderätt
Vårby gård
84
15
1
Haga
98,5
-
1,5
Myrstuguberget 14
84
2
Vårby totalt
20
2
78
Omflyttning i Vårby (2012)
Område
Inflyttning
Utflyttning
Flyttnetto
Huddinge
162
203
- 41
Stockholms län 755
874
- 119
Annat län
129
152
- 23
Utlandet
349
109
240
Totalt
1 395
1 339
57
Ansvar för naturresurser
Huddinge befolkningsenkät som gjordes
2012 visar att befolkningen i Vårby har ett litet
ekologiskt fotavtryck med lågt bilinnehav och låg
konsumtionsgrad. Invånarna är medvetna om
och oroar sig för hur deras levnadsförhållanden
påverkar miljön och de har även störst vilja att
förändra sina levnadsvanor för att förbättra den.
Nedskräpning i området upplever Vårbyborna
som ett stort miljöproblem enligt befolkningsundersökningen.
Vårbyborna har närhet till grönområden och
tätortsnära natur, men tillgängligheten är dålig
och kopplingen till naturen måste stärkas enligt
fokusgruppsdeltagarna. Många hittar inte ut till
Gömmarens naturreservat eller tar sig upp på
Korpberget.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
många att Vårby är en otrygg plats, en plats
där många inte vågar gå hem från tunnelbanan
på kvällen. Otryggheten finns i den fysiska
miljön, framförallt i området kring centrum och
tunnelbanestationen.
11
Vårby i siffror
Enligt Huddinge befolkningsenkät 2012 säger 56 % av
Vårbyborna att de ofta oroar sig över hur deras livsstil och
konsumtion påverkar miljön och människor i andra länder,
vilket är högst andel i hela Huddinge.
86 % är beredda att ändra sin livsstil och konsumtion för
att minska miljöproblemen.
Bilägandet i Vårby år 2012: 170 bilar per 1000 invånare.
Huddinge kommun har ett genomsnitt på 285 bilar per
1000 invånare (SCB)
Gemenskap och delaktighet i samhällslivet
”Överskatta Vårby istället för att underskatta”
säger fokusgruppsdeltagarna. Det pratas
om en ”Vårbyanda” med gemenskap och
engagemang bland invånarna. De som har
bott länge i Vårby känner sig socialt trygga,
har en respekt för sitt område och tar hand om
det och menar att det endast är en liten grupp
personer i Vårby som sysslar med kriminalitet.
De vittnar om den utveckling som har skett
vad gäller skadegörelsen i området, att den i
det närmsta är borta och att kommunen och
fastighetsbolagen har arbetat med att till exempel
förbättra belysning. Enligt statistik är också
andelen stölder och misshandel låg i Vårby
jämfört med andra kommundelar. Samtidigt visar
det sig i Huddinge befolkningsenkät 2012 att
rädslan hos folk som bor i Vårby är stor, mycket
större än i övriga kommunen. Ungefär hälften av
invånarna känner sig otrygga utomhus ensam
sent på kvällen i bostadsområdet. Bara cirka var
tredje person säger sig vara trygg. Mer än var
tredje person i Vårby känner sig också rädd för
speciella personer i området.
Förutom att Vårby upplevs som en otrygg plats
rent fysiskt, finns en otrygghet i andra faktorer,
som till exempel arbetslöshet och områdets
dåliga rykte. Vårby har en stämpel som ett
problemområde som är svårt att tvätta bort. Enligt
intervjuer med boende i Huges undersökning från
1996 Att bo i Vårby framkommer att ryktet om
Vårby och dess låga status gör att boende inte
vill berätta att de bor där trots att många som hört
ryktet innan de flyttade till området blev positivt
överraskade av områdets närhet till natur, läget
vid Mälaren och de goda kommunikationerna
med tunnelbana.
Attityder till Vårby gård och val av boende visar
också på att Vårby har ett ”oförtjänt dåligt rykte”,
att omvärldens bild är sämre än vad de som bor
där upplever. I undersökningen framkommer
också att den viktigaste faktorn vid val av boende
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Både Vårby gård och Haga/Masmo har varsin
station på den röda tunnelbanelinjen mellan
Norsborg och Ropsten och ligger på bara 25
minuters reseavstånd in till centrala Stockholm.
Statistik över bilägandet i Huddinge säger att
andelen bilar per invånare är lägst i Vårby. En
hög andel Vårbybor går till sitt närmsta centrum
för att uträtta ärenden och till arbetet tar de sig
kollektivt i högre grad än i övriga kommunen
enligt befolkningsenkäten. Var tredje invånare
har mindre än 500 meter till närmsta centrum.
Det framgår dock att Vårbyborna i större
utsträckning än andra kommuninvånare undviker
att åka kollektivt för att det känner sig otrygga.
Med tanke på närheten till kommunikationerna
och det låga bilinnehavet finns ett behov av ännu
bättre kollektivtrafik. Tvärförbindelserna till övriga
centralpunkter i Huddinge är dåliga, vilket bland
annat kom fram under ett samrådsmöte i Vårby
för den nya översiktsplanen, ÖP 2030, liksom att
zonindelningen gör det dyrt att resa på tvären.
SL har samtidigt tagit beslut om en förstudie för
Spårväg syd. Spårvägen är tänkt att förstärka
och förbättra tvärförbindelserna i regionen och
inom kommunen. Idag är gångförbindelserna från
Vårby gård till de tilltänkta stationerna i Masmo
och Kungens kurva inte tillräckligt tillgängliga,
vilket lyfts fram i fokusgrupperna.
12
Vårbys samhörighet med Huddinge är inte
så stark enligt fokusgruppsdeltagarna.
Samhörigheten och kopplingen till Stockholm
och Skärholmen har alltid varit större, kanske
på grund av avståndet och att de kollektiva
förbindelserna till Huddinge centrum inte upplevs
som tillräckligt bra. De boende känner ett
avstånd till politikerna som sällan besöker Vårby
och ser ett behov av att minska det mentala
avståndet mellan centrala funktioner i kommunen
och Vårby för att minska utanförskapet. För att
folk ska trivas och känna sig trygga krävs att
Vårbyborna känner sig delaktiga, att få komma
till tals. Valdeltagandet år 2010 för Vårby var
lågt jämfört med övriga kommunen, 67 % av
invånarna röstade i kommunalvalet.
I fokusgruppsdiskussionen talas det samtidigt
om den mångfald som finns och dess positiva
betydelse för Vårby och för den som har vuxit
upp där. Mångfalden är en rikedom som bör
tas tillvara. Vårbyborna och särskilt de som
växer upp där behöver känna en stolthet över
sin ort. Den generation som har gått i skolan i
Vårby, utbildat sig vidare och börjat arbeta är bra
ambassadörer för området. Behovet av lokaler
för att mötas lyfts också fram, en plats eller ett
forum där gemenskapen kan förstärkas och där
kreativitet och idéer inom entreprenörskap, kultur
och politik kan växa.
Vårby i siffror
Huddinge befolkningsenkät (2012) säger att 49 % av
Vårbyborna känner sig otrygga under kvällstid i sitt eget
bostadsområde.
35% av Vårbyborna att de är rädda för speciella
personer i bostadsområdet
Valdeltagandet år 2010 i Vårby var 67 % (SCB)
God utbildning och kreativt näringsliv
Fokusgruppsdeltagarna menar att barn som
växer upp i Vårby har en stor fördel av att de
naturligt får med sig en mångfaldskompetens
liksom att många är flerspråkiga. Skolans roll
att lyfta den stoltheten anser deltagarna är
mycket betydelsefull liksom att skolan ger barn
och ungdomar likvärdiga möjligheter att nå
målen i skolan. I Huges undersökning Att bo
i Vårby svarade de boende, och i första hand
barnfamiljer, att en anledning till varför de flyttade
var skolan, att de inte ansåg att skolan var bra
för deras barn. Skolan ansågs stökig och både
svenskfödda och nya svenska familjer ansåg att
deras barn inte lärde sig svenska tillräckligt bra
på grund av områdets segregation. I Attityder till
Vårby gård och val av boende framkom också
att skolan och dess rykte var ett starkt skäl till
att många ville flytta från Vårby, att det var en
plats där föräldrar inte ville att barnen skulle
växa upp. Trots att skolan renoverades för cirka
fem år sedan och nu är i ett mycket bra skick,
är mycket lugnare och har ett gott samarbete
med fritidsgård, Internationella Barnkonstmuseet
och biblioteket hänger ryktet envist kvar, vilket
fokusgruppsdeltagarna bekräftar. Många familjer
i Vårby väljer att istället sätta sina barn i friskolor.
Statistiken visar på att utbildningsnivån i Vårby är
lägre än i övriga kommunen.
Enligt befolkningsenkäten som gjordes år 2012
har var fjärde invånare endast gått i grundskola
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
är att det är ett ”lugnt och tryggt område”, i andra
hand att det är nära till natur och grönområden.
Bilden av att Vårbyborna är vanliga människor
som vill ha lugn och ro och känna sig trygga
bekräftas även i fokusgruppsdiskussionen.
Deltagarna är också överens om att omvärldens
bild måste raseras, att den externa bilden av
Vårby måste förändras, men även Vårbybornas
egen bild av sitt område, annars kommer
utflyttningen att fortsätta.
13
I Vårby är den ekonomiska tryggheten låg. Enligt
statistik från 2010 ligger medelinkomsten per
invånare betydligt lägre än medelinkomsten för
hela Huddinge. Skillnader i medelinkomst har
ökat mellan områdena under hela 2000-talet
och i Vårby har medelinkomsten inte ökat i
samma utsträckning som andra områden i
Huddinge. I Huddinge befolkningsenkät 2012
framkommer att hälften av invånarna i Vårby
har en medelinkomst på under 20 000 kronor/
månad. Befolkningsenkäten säger också att
nästan var femte Vårbybo under de senaste
tolv månaderna har haft svårighet att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar vid
flera tillfällen. Samtidigt finns högst tro på ökad
levnadsstandard i Vårby.
I Huddinge befolkningsenkät framkommer
att Vårby har högst andel arbetslösa med
13 % mot kommunens 5 %. Enligt statistik
från 2013 ligger andelen öppet arbetslösa2 i
Vårby på 6,9 % mot kommunens på 3,5 %. I
fokusgruppsdiskussionen konstateras dock att
det delvis är naturligt att arbetslösheten är hög
eftersom Vårby är en så kallad sluss dit många
nyanlända svenskar kommer och sedan i stor
utsträckning flyttar när de får jobb.
En positiv sida som lyfts fram är att det finns en
stark entreprenörsanda bland dem som växer
upp och bor i Vårby. I Huddinge befolkningsenkät
2012 svarar nästan var fjärde tillfrågad Vårbybo
att de ska eller kanske ska starta ett företag inom
tre år. I Vårby finns därför idag Arena 143 där
nyetablerade företag får möjlighet till hjälp med
att komma igång, hyra lokaler, ha möten osv.
I intervjuer med valda företag i Kungens kurva
ställdes frågan hur handelsplatsen Kungens
kurva som en regional utvecklingskärna
och Vårby som ett utvecklingsområde för
framförallt boende kan dra fördelar av varandra
i fråga om sysselsättning och kanske även i
utbyte av funktioner. Företagen menade att
de med fördel rekryterar personal som bor i
närområdet, men att de utgår från kompetens
och att incitamentet att rekrytera från ett specifikt
område, till exempel Vårby, inte finns. Intresse
att medverka i särskilda insatser, initierade av
kommun och Arbetsförmedling finns däremot, till
exempel i form av praktikplatser och särskilda
arbetslöshetsinsatser. Företagen menade även
att de fysiska barriärerna mellan områdena är
så påtagliga att det är svårt att se de uppenbara
kopplingarna mellan områdena.
Enligt Huddinge befolkningsenkät 2012 arbetade
15 % av Vårbyborna i närområdet år 2012.
Spendrups, en av de lokala arbetsplatser där
flera Vårbybor har arbetat, har under år 2013
flyttat sin produktion till annan ort. Cirka 200
personer berördes av flytten, ungefär hälften
boende i Vårby.
Vårby i siffror
Andel öppet arbetslösa invånare (2013):
VårbyHuddinge
18-64 år: 6,9 18-64 år: 4,7
18-24 år: 3,5
18-24 år: 3,2
Andel förvärvsarbetande invånare i Vårby år 2012
var 59,8 %
Dagbefolkningen år 2011 i Vårby var 2 155
Förvärvsinkomst (kr) för invånare från 16 år (2010):
Vårby Huddinge
Män: 175 061
Män: 283 597
Kvinnor: 144 582
Kvinnor: 218 590
Totalt: 159 822
Totalt: 251 093
Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt
program enligt definition på Arbetsförmedlingens hemsida 2014-01-19: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken/Definitioneroch-forklaringar.html.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
eller liknande i nio år eller mindre. Varannan
person har en eftergymnasial utbildning och 17
% av Vårbyborna har en akademisk utbildning.
2
14
I Huddinge befolkningsenkät 2012 säger mer
än en tredjedel av Vårbyborna att de sällan eller
aldrig ”strövat i skog och mark för att till exempel
titta på naturen eller plocka svamp eller bär”.
Enligt undersökningen använder sig nästan
emellertid hälften av Vårbyborna av parker och
grönområden i närheten av bostadsområdet
varje vecka eller oftare, vilket är ungefär som
övriga kommuninvånare. I Vårby finns samtidigt
en låg andel småhustomter och användandet av
områdets gemensamma parker och grönområde
kanske borde vara större.
I Huddinge befolkningsenkät 2012 framgår att
Vårbyborna i högre utsträckning än i andra
kommundelar tycker att kommunen ska satsa på
kultur och mötesplatser. På senare år har några
satsningar gjorts med en fullstor konstgräsplan
på Vårbyparkens IP och fem minitennisbanor
vid Vårbackaskolan, Vårby allé. I Vårbyhuset
finns, förutom skolan, sedan tidigare biblioteket
och internationella barnkonstmuseet IBKM
samt mötesplatsen för unga. Samtidigt framgår
det av statistik att Vårby är den kommundel där
lägst andel invånare deltar i Huddinge kommuns
kulturskola. Enligt fokusgruppsdeltagarna
behövs det fler levande mötesplatser och ytor för
kultur och fritidsaktiviteter i Vårby. Det finns inget
stort utbud av fritidsaktiviteter förutom fotbollsföreningarna och enligt kommunens kultur- och
fritidsförvaltning har Vårby gård mycket färre
registrerade föreningar än övriga kommundelar.
Det saknas aktiviteter för ungdomar och
mötesplatser för unga vuxna. Det framkom i
diskussionen att fritidsgården är välbesökt, vilket
är en effekt av senaste årens engagemang från
de som arbetar där, men att det är ganska få
tjejer som går dit.
Ohälsotalet3 är mycket högre i Vårby jämfört
med resten av Huddinge. Enligt statistik från
2011 låg ohälsotalet genomsnittligt på 19,5,
medan siffran för Vårby var 34. Enligt Huddinge
befolkningsenkät upplever 12 % av Vårbyborna
sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller
mycket dåligt, en siffra som är dubbelt så hög
som övriga kommunen. Stressen och oron är
också högre i Vårby än i andra kommundelar.
Vårby i siffror
Ohälsotalet i Vårby år 2012 var 34, högst i kommunen.
För Huddinge var ohälsotalet 19,5.
Enligt Huddinge befolkningsenkät (2012) säger 35 % av
Vårbyborna att de sällan eller aldrig har strövat i skog och
mark för att t.ex. titta på naturen eller plocka svamp eller
bär.
Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat
till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år enligt definition på Försäkringskassans hemsida 2014-01-19: http://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/
ohalsomatt/ohalsotalet/ohalsainfo/info/.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Rik fritid och god hälsa
Vårby har med sitt kollektivnära läge och sin
sköna natur en stor potential att locka till sig
besökare och boende. Folk som bor och verkar
i Vårby idag säger i fokusgruppsdiskussionen
och i tidigare undersökningar att det som är mest
positivt med Vårby är just den vackra naturen och
närheten till Mälaren. Vårbys läge vid vattnet har
lockat människan sedan stenåldern och området
verkar ha haft en storhetstid under vikingatiden.
Som nyinflyttad eller besökare upplever man
dock att det är lätt att missa att det finns en
stor strand alldeles i närheten av tunnelbanan
och att det finns en hel skatt av historia bakom
hörnet. Det saknas något som bjuder in folk att
ta sig till Gömmarens naturreservat eller upp till
Korpberget. Naturen finns där men är inte så
tillgänglig.
3
15
5. VART SKA VI?
Vision för Vårby 2030
Attraktiva bostadsområden
I Vårby finns det ett boende för livets alla skeden
med stora och små lägenheter, blandade
ägandeformer och boendetyper. Folk väljer aktivt
att flytta till Vårby eftersom det finns ett kvalitativt
boende med utsikt och närhet till Mälaren och
naturen. Många som vuxit upp väljer att flytta
tillbaka. Kommunen har arbetat aktivt med en
förtätning för att skapa en levande stadsmiljö
som bjuder på variation och funktionsblandning.
Vårby gårds centrumbebyggelse är öppen och
har välkomnande fasader mot torget vilket gör
att folk känner sig trygga att gå igenom centrum
under dygnets alla timmar. Den naturliga
rörelsen i centrum och ett ökat kundunderlag
i och med bebyggelsetätheten har skapat bra
förutsättningar för ett allsidigt serviceutbud.
I Vårbyparken möts människor; barn och
ungdomar aktiverar sig på lekplatser, idrotts- och
spontanytor medan andra njuter av de vackra
och rofyllda delarna av parken. Vårbybadet är en
plats som används året runt, folk reser från andra
områden för att bada, grilla och åka skridskor.
Medborgarnas delaktighet i att utforma det
offentliga rummet och barnens medverkan i att
skapa konst har lett till en omsorg om området
och att och ingen skadegörelse sker. Invånarna
känner en stolthet över orten och ser sitt boende
som långsiktigt, vilket gör att de är måna om att
hålla området snyggt och städat.
I Vårby är det lätt att hitta och att röra sig
obehindrat inom och mellan områdena Masmo,
Haga och Vårby gård samt till Kungens kurva.
Den goda kollektivtrafiken i Vårby och enkelheten
att ta sig till stationer för spårväg och tunnelbana
gör att folk snabbt tar sig till och från andra
kommundelar och arbetsplatser inom och utanför
kommunen.
För att uppnå målen bör kommunen främst
fokusera på att få till en funktionsblandad och
mer varierad bebyggelse i kollektivtrafiknära
lägen. Tillgängligheten till naturen och
omkringliggande områden liksom behovet av att
skapa funktionella parker bör prioriteras.
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
I Vårby är invånarna trygga eftersom
gång- och cykelvägarna är upplysta och
de offentliga platserna är väl underhållna.
Tunnelbaneuppgången och centrumområdet i
Vårby gård är öppna, trygga och välkomnande
platser där folk känner sig hemma. Det är liv
och rörelse i Vårby gård och platsen inbjuder
till att utöva aktiviteter eller träffa människor
- Vårby är en plats full av möten och social
samvaro. Vårbyhuset och centrum är exempel på
mötesplatser i Vårby gård som används under
nästan alla tider på dygnet och för olika slags
ändamål. Vårby är en smältdegel för nya idéer,
kreativitet, entreprenörskap, kultur och politik.
När folk tänker på Vårby får de en positiv känsla
och Vårbyborna känner stolthet över sin ort. Folk
söker sig till Vårbys rika utbud av fritidsaktiviteter
och kulturliv.
Vårbyborna känner sig delaktiga och engagerade
i vad som händer i samhället och är en
viktig del av Huddinge. I Vårby förs en aktiv
medborgardialog med politikerna.
För att uppnå målen bör kommunen framförallt
arbeta med att förbättra tryggheten genom
fysiska åtgärder och samverkan. Bilden av
Vårby behöver förändras såväl internt som
externt genom marknadsföring, långsiktigt
självförtroendearbete och positiva förebilder.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
I detta kapitel presenteras utredningens resultat.
Här målas framtidsvisionen av Vårby 2030 upp
och vägen dit. Vart ska vi och vad ska vi fokusera
på för att nå dit?
16
Avgörande för framtidsutvecklingen är
att invånarna känner sig delaktiga i den
demokratiska processen och att Vårby är en
viktig del i kommunen.
tätortsnära naturen är tillgänglig för alla. De
enkla kopplingarna till Gömmarens naturreservat
och Flottsbroområdet gör att många hittar ut i
naturen.
God utbildning och kreativt näringsliv
I Vårby har invånarna arbete och kan försörja
sig och sin familj. Det finns ett gott upparbetat
samarbete mellan kommunen och företagen i
Vårby och Kungens kurva. Entreprenörskapet
har växt sig starkt i Vårby med flera etablerade
företag som har haft goda möjligheter att växa
och rekrytera lokalt. Vårbys entreprenörsanda
engagerar till lokala rekryteringssatsningar som
årliga jobbmässor.
För att uppnå målen bör kommunen satsa på
en utveckling av kollektivtrafiken samt förbättrad
tillgänglighet till naturen.
Vårbys skolor har genom ett gediget arbete
bidragit till att Vårbys barn och ungdomar
har samma möjligheter till vidareutbildning
som andra barn samt tar tillvara barnens
flerspråkighet och interkulturella kompetens.
Genom sommarpraktikplatser har många barn
fått yrkesförberedande meriter som gör att de
kan konkurrera med andra på arbetsmarknaden.
Ungdomsarbetslösheten är låg i Vårby liksom i
övriga Huddinge.
Rik fritid och god hälsa
Folkhälsan är god i Vårby liksom i övriga
Huddinge. Med goda försörjningsmöjligheter har
den ekonomiska otryggheten förbättrats likväl
som den psykiska hälsan. Huddinge kommuns
satsning på parker, trygghet i offentliga miljöer
och spontanytor för idrott har inneburit att alla
människor kommer ut och motionerar utifrån sina
förutsättningar. Nya mötesplatser har skapat
möjligheter till att utöva fritidsaktiviteter samt
medverkat till en stark social sammanhållning i
Vårby.
För att uppnå målen bör kommunen satsa på
att skapa möjligheter till försörjning samt främja
möjligheter till en aktiv fritid genom att utveckla
den yttre miljön samt tillskapa nya mötesplatser.
Ansvar för naturresurserna
Vårbyborna är en förebild för övriga delar av
kommunen vad gäller hållbar konsumtion och
ekologiskt fotavtryck. I och med en förtätning
i det kollektivtrafiknära läget i Vårby har fler
människor möjlighet att göra sig oberoende av
bilen. Den ombyggda tunnelbanuppgången i
Vårby gård och Spårväg Syds station i Masmo
är en starkt bidragande orsak till att så många
reser kollektivt. I Vårby gård rör sig människor
i den välutvecklade Vårbyparken och den
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
För att uppnå målen bör kommunen framförallt
ta tillvara på den lokala entreprenörsandan och
den unika kompetensen samt arbeta aktivt för att
skapa lokala arbetstillfällen.
17
Vårby 2030 - Hur når vi dit?
För att nå målbilden för Vårby 2030 har ett
antal åtgärder identifierats. Åtgärderna har
baserats på de behov och åtgärdsidéer som
kommit fram under fokusgruppsdiskussioner,
chefsdagen 2013, förslag till Översiktsplan 2030,
Strukturplan för Vårbyviken samt åtgärdsförslag
från den workshop som hölls med kommunens
ledningsgrupp.
Åtgärder har också identifierats
utifrån yrkesaktiva i liknande områden
såsom exempelvis samhällsplanerare,
landskapsarkitekt, trafikplanerare och
näringslivsutvecklare. Åtgärder från andra
utvecklingsområden i Stockholms län, så som
till exempel Järvaområdet, har särskilt studerats.
Listan med åtgärder ska ses som en ”bruttolista”
med förslag på vad kommunen bedöms kunna
genomföra och påverka för att nå målet.
Attraktiva bostadsområden
Boende och flyttmönster
Åtgärder på kort
sikt (ansvarig inom
parentes)
Boende och
flyttmönster
(KSF)
Detaljplanelägg
för att bygga nya
bostäder med större
variation (KSF)
Folk vill
stanna i, flytta till och
återvända
till Vårby
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning kort sikt
varig inom parentes)
2020
Inrikta bostadsbyggande
mot nya ägande- och
boendeformer så som
exempelvis bostadsrätter,
småhus, studentungdomsTa fram en för kom- bostäder och ägarlägenmunen och bostads- heter (KSF)
bolagen gemensam
strategi för nybygFörtäta hela Vårby (KSF)
gnad och ombyggnad. I denna strategi Bygg hus med spännande
ser man över hur det arkitektur i attraktiva
befintliga beståndet lägen med exempelvis utkan utvecklas genom sikt och närhet till vattnet
renovering, till
(KSF)
exempel hopslagning
av lägenheter, bättre Bygg på befintliga hus
utnyttjande av lokaler och på centrumbebyggelssåsom förskoleloka- en i Vårby gård (KSF)
ler, utnyttjande av
parkeringshus (KSF) Bryt upp den enkelspåriga
bebyggelsestrukturen och
Möjliggör kompis- blanda fler funktioner
kontrakt (KSF)
genom att bygga nytt och
eventuellt riva befintligt
(KSF)
Uppföljning lång sikt 2030
I Vårby 2020 vill 40 I Vårby 2030 vill 50 % bo
% bo kvar i sin kom- kvar i sin kommundel
mundel (28 % 2012)
Minst 900 nya bostäder
byggda
Minst 400 nya
bostäder byggda
Minst 500 ägarrätter bygMinst 150 ägarrätter gda
byggda
Andel förvärvsarbetande
bland inrikes in- och utflyAntal förvärvsarbetande bland inrikes ttare är 2030 uppe i 100 %
in- och utflyttare är
2020 minst 90 %
(81,7 % 2011)
KSF - Kommunstyrelsens förvaltning
MSB - Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Huge - Huge Fastigheter AB
KUF - Kultur- och fritidsförvaltningen
BUF - Barn- och utbildningsförvaltningen
SÄF - Social- och äldreomsorgsförvaltningen
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
18
Uppföljning
Viljan att bo kvar i Vårby är alarmerande
låg jämfört med övriga kommundelar och är
en tydlig indikator på huruvida kommunens
insatser har fått effekt fram till 2020. I
Huddinges befolkningsenkät 2012 svarar 28
% av Vårbyborna att de vill bo kvar i Vårby på
frågan var de skulle vilja bo om de skulle flytta .
Motsvarande siffra för kommunen är 38 % och
allra högst är andelen i Stuvsta/Snättringe där 49
% svarar att de vill bo kvar i sitt område. Att sikta
på Huddinges medel på 40 % 2020 borde vara
rimligt eftersom medeltalet i dagsläget också
dras ned av att Vårby ligger lågt. Huddinges
vision är att bli en av de tre mest populära
kommunerna i länet. Huddinges ambition borde
rimligtvis kunna sättas till 50 % år 2030, vilket
även borde vara rimligt för Vårby.
För att få till en mer varierad bebyggelse behöver
boendeformerna varieras och fram till 2030 bör
minst 500 av de nybyggda 900 bostäderna vara
äganderätter.
Måttet ”Andel förvärvsarbetande bland inrikes
in- och utflyttare” var 2011 81,7%. Siffran 100
betyder att av 100 in- och utflyttare är det lika
många med arbete som flyttar ut som in. Denna
siffra har dalat under 2000-talet vilket innebär
att det är fler som flyttar från Vårby i arbete än
som flyttar till Vårby i arbete. 81,7 % betyder
att det var 18,3 personer färre med arbete per
100 inflyttare som flyttade ut. Siffran visar på
hur Vårbybor rustas med resurser för att sedan
flytta någon annanstans. Om Vårby ska lyftas är
det avgörande att de som kommit i arbete också
väljer att stanna.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Valda åtgärder
Flertalet av dessa åtgärder återfinns även i
Översiktsplanen för Huddinge 2030.
19
Attraktiva bostadsområden
Yttre miljö/fysisk planering
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom
parentes)
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning
varig inom parentes)
kort sikt 2020
Uppföljning
lång sikt 2030
Yttre miljö/fy- I Vårby
sisk planering är det liv
(MSB)
och rörelse
Stärk samverkan mellan kommunen
och bostadsbolagen i Vårby kring den
yttre miljön och bortse från markägande. Samverkansgruppen bör se över
vilka ytor som ska utvecklas och prioriteras skötselmässigt, vilka ytor som
ska utvecklas till att bli “underhållsfria” samt hur Vårby kan hållas städat
inklusive nolltolerans mot skadegörelse
och klotter (t.ex. med en app för rapportering). En landskapsarkitekt bör
anlitas. (MSB, Huge)
Utveckla de ytor som
valts ut att prioriteras samt
de som ska bli skötselfria
(resp. fastighetsägare)
Andelen
boende som
upplever
nedskräpning
som ett mycket
stort problem
är mindre än
15 %
Ta fram en sociotopsutredning som
visar vem, var och varför folk rör sig.
Utifrån denna ska stråken ses över så
att antalet valmöjligheter begränsas
(MSB)
Gör en barnkonsekvensanalys för att
bedöma dagsläget samt ge underlag till
förbättringar (MSB)
Utred och ta beslut om hur Vårbyparken och Vårby strandpark ska utvecklas
till attraktiva platser för boende och
besökare (MSB).
Utveckla lekplatsen vid fotbollsplanen
till en temalekplats i enlighet med
Samarbeta med Internaparkprogrammet (MSB)
tionella Barnkonstmuseet
Utred och ta beslut om hur ravinen kan kring offentlig utsmyckning för att involvera Vårutvecklas (MSB)
bys barn och unga (KUF)
Se över möjlighet till hundrastgård
Undersök möjlighet att
(MSB)
inrätta 4H-verksamhet
Anlägg och utforma annorlunda spon- eller liknande (KUF)
tanytor för att locka fler (KUF/MSB)
Vidareutveckla befintliga idrotts- och
spontanytor (KUF/MSB)
Se över möjligheten att odla i Vårby
(MSB)
Ta fram en områdesstudie av lokalt
centrum för Vårby (MSB)
Följa upp
hur lång tid
det tar innan
skadegörelse
åtgärdas
Följa upp med
barnkonsekvensanalys för att
se att det förbättras jämfört
med den första
(2014) och
andra (2020)
som utförts
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
eftersom
folk trivs i
utemiljön
Andelen
boende som
upplever
nedskräpning
som ett mycket
Vidareutveckla fotbollstort problem
splanen (t.ex. anlägg en
är mindre än
läktare, se över andra
30 % (46 %
ytor i närheten av fotboll- 2012)
splanen och rusta upp)
(KUF)
Följa upp
hur lång tid
Utveckla parkerna i
det tar innan
Vårbyparken och Vårby skadegörelse
strandpark enligt utrednin- åtgärdas
gar (MSB)
Följa upp
Utveckla ravinen, t.ex. an- med barnkonlägg en skateboardramp, sekvensanalys
en aktivitetspark eller en för att se att
engelsk trädgård (MSB) de förbättras
jämfört med
Skapa enkla små
den första som
utemiljöer/stationer som utförts (geär berättande och som kan nusaspekt ska
anordnas som målpunkter tas med)
för utflykter. Exempelvis
en kultur- och hälsostig
(MSB)
20
Valda åtgärder
Dessa åtgärder handlar om att förädla Vårbys
yttre miljö och ta tillvara de resurser som
finns både fysiskt och i form av de boendes
kompetens. Det är viktigt att involvera de
boende för att försäkra sig om att rätt åtgärder
görs samt att få människor att känna tillhörighet
och ta ansvar för sitt område. Det är viktigt att
ta reda på var olika människor rör sig, vilka ytor
de använder samt var de inte rör sig. Detta kan
göras genom åtgärderna sociotopsutredning
och barnkonsekvensanalys. En av åtgärderna
på lång sikt innebär att samarbeta med
Internationella Barnkonstmuseet kring offentlig
utsmyckning för att involvera Vårbys barn och
unga. Husbyparken är ett lyckat exempel på att
involvera barn i offentlig konst.
Uppföljning
Andelen boende som upplever nedskräpning
som ett mycket stort problem är enligt
befolkningsenkäten 2012 46 % i Vårby.
Målsättningen att få ner denna siffra under 2020
till mindre än 30 % bedöms rimlig eftersom
Huddinges generella siffra ligger på 23 %. Med
tanke på att Vårby drar upp denna medelsiffra
bedöms 20 % 2030 som realistisk.
För att se tydliga effekter kring hur det offentliga
rummet kan förbättras och hur det förändras med
tiden för barn bedöms barnkonsekvensanalys
vara ett bra redskap.
För kontrollera att nolltolerans mot skadegörelse
verkligen efterlevs bör det följas upp hur lång tid
det tar innan en anmäld skadegörelse åtgärdas.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
För att minska skadegörelsen kommer
nolltolerans mot skadegörelse att införas i
Vårby. Så fort skadegörelse observeras ska
detta rapporteras till samverkansgrupp för den
yttre miljön som sedan ser till att skadegörelsen
åtgärdas så fort som möjligt. Det finns exempel
från Järva där en mobilapplikation hjälper de
boende att rapportera in skadegörelse i sitt
område.
21
Attraktiva bostadsområden
Kopplingar och rörelsemönster
Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom
parentes)
Kopplingar och I Vårby är
rörelsemönster det enkelt
(MSB)
för männi-
Utred Vårbys fysiska kopplingar, målpunkter och barriärer samt kartlägg de
befintliga strukturerna och rörelserna
skor att hitta genom bland annat en sociotopskarta.
och röra
Utredningen bör föreslå åtgärder samt
sig mellan bedöma effekter och kostnader för
platser
dessa (MSB)
Namnge och skylta platser och stigar
(MSB)
Informera genom informationstavlor och kartor (kartor och vägvisare)
(MSB)
Valda åtgärder
Eftersom många upplever att det är svårt att
orientera sig i Vårby och de fysiska kopplingarna
mellan flera områden behöver förbättras förslås
ett antal åtgärder vilka innebär både fysiska
infrastrukturåtgärder och informationsskyltar för
att förenkla. För att bedöma om hur de fysiska
kopplingarna är idag samt hur folk rör sig föreslås
att en sociotopsutredning med karta tas fram
under 2014. Denna utredning har även förslagits
som en åtgärd kring yttre miljön och eftersom
områden ”yttre miljön” och ”Kopplingar och
rörelsemönster” är nära sammankopplade bör
denna utredning ge svar på många frågor.
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning
varig inom parentes)
kort sikt 2020
Uppföljning
lång sikt 2030
Genomför åtgärder enligt Ta fram en
utredning och nya detalj- sociotopskarta
planer (MSB)
och jämför
med tidigare
Bygg ut gångbanor och
(2014) för att
cykelbanor (MSB)
se vilka förändringar som
Skapa entréer på olika
skett
platser i Vårby för att
förstärka känslan av att
man kommit till en plats.
Exempelvis Vårby gårds
centrum, badet eller
skolan (MSB)
Ta fram en
sociotopskarta
och jämför med
tidigare (2020)
för att se vilka
förändringar
som skett
Uppföljning
Sociotoputredningen följs upp 2020 och 2030 för
att jämföra hur sociotopkartan förändrats efter
genomförda åtgärder.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
22
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
Trygghet och otrygghet
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom
parentes)
Trygghet och
otrygghet
(MSB, KSF)
Se över belysning längs gångvägar och Bygg om befintlig tunnel- 2020 känner
baneuppgång (externt)
sig minst 50 %
offentliga platser (MSB)
av invånarna
sig trygga när
Rensa sly kring gångvägar och offent- Bygg en ytterligare
tunnelbaneuppgång om
de går ut på
liga platser (MSB)
utredningen bedömer det kvällen i Vårby
Se över cykelparkering vid tunnelba- som lämpligt (externt)
nan (MSB)
Öppna upp centrum,
Stöd och samordna nattvandring (SÄF) förtäta bebyggelsen och
skapa mer liv och rörelse
(externt)
Handla upp väktare som alltid finns
i området för att skapa ökad trygghet
(Samverkansgruppen)
Invånarna
i Vårby
känner sig
trygga att
vara ute under alla tider
på dygnet
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning
varig inom parentes)
kort sikt 2020
Uppföljning
lång sikt 2030
2030 känner
sig minst 80 %
av invånarna
sig trygga
när de går ut
på kvällen i
Vårby
Samarbeta med SL/MTR för att rusta
upp kring tunnelbanan med planteringar, belysning, skyltning m.m. Utred
tillsammans möjligheten till en ytterligare tunnelbaneuppgång (MSB)
Stärk samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis inom Samkraft (KSF)
Om lämpligt utveckla samverkansgruppen till att bilda ett partnerskap
mot brott för att förbättra tryggheten
och trivseln i Vårby (KSF)
Valda åtgärder
Åtgärderna består till stor del av olika typer
av samverkansgrupper som bör stärkas
samt konkreta åtgärder som de olika
samverkansgrupperna ska utföra och ansvara
för. Samarbetet mellan kommunen och SL/MTR
är väsentligt för att förbättra otryggheten vid
tunnelbanan.
Uppföljning
Alla föreslagna åtgärder ska resultera i att
befolkningen i Vårby känner sig trygga i sitt
bostadsområde. Enligt befolkningsenkäten 2012
kände sig endast 34 % trygga när gick ut på
kvällen. I många av de andra kommundelarna
ligger nivån på runt 80 %, men Vårbys låga nivå
påverkar att medeltalet för hela Huddinge blir 64
%.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Se över möjligheten att flytta på entrén
till fritidsgården (KUF)
23
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
Mötesplatser
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom
parentes)
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning
varig inom parentes)
kort sikt 2020
Uppföljning
lång sikt 2030
Mötesplatser
(KUF)
Förvalta och se över användandet av
områdets befintliga mötesplatser och
lokaler. Samnyttja där möjligt (KUF)
Bygg om och satsa på
befintliga lokaler så att de
kan nyttjas till fler aktiviteter (resp. fastighetsägare)
En ny mätning kring
mötesplatser i
befolkningsundersökning
Inventera behoven hos de aktörer
som finns i Vårbyhuset och satsa på
åtgärder för att främja verksamheterna
och de goda samarbetena som finns
dem emellan. Utveckla Vårbyhuset så
att det kan användas fler tider och vid
behov (KUF/BUF)
Utred mötesplatser i Masmo och Haga
(KUF)
Valda åtgärder
Det finns en stor efterfrågan på mötesplatser där
tankar kan utbytas och idéer kan utvecklas. Det
finns även förslag på att skapa ett allaktivitetshus
i Vårby vilket bör utredas ytterligare. De finns
många befintliga lokaler i Vårby och dessa bör
kunna samnyttjas bättre för olika intressen och
ändamål.
En ny mätning kring
mötesplatser i
befolkningsundersökning
Utveckla Vårbyhuset till
att bli ett allaktivitetshus
(KUF)
Skapa nya mötesplatser i
Masmo och Haga (KUF)
Uppföljning
En undersökning bör göras i befolkningsenkäten
för att se hur man upplever utbudet på
mötesplatser.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
I Vårby
finns levande mötesplatser för
kreativitet,
entreprenörskap, kultur,
fritidsaktiviteter och
politik
24
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
Rykten och bilden av Vårby
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
Åtgärder på kort sikt (ansvarig inom
parentes)
Rykten och
bilden av
Vårby (KSF)
Utred hur mediebilden av Vårby ser ut Arbeta för att Vårby på
lång sikt ska vara ett
2014 (KSF)
självklart val vid utövande
Marknadsför Vårbys kvalitéer (KSF) av aktiviteter även för
barn från andra områden.
Se till att folk kommer till Vårby och T.ex. att välja simskolan i
Vårby simhall (KUF)
får en positiv upplevelse, t.ex. fortsatt stöd till lokala arrangemang och
Eventuell flytt av samaktörer (KUF)
hällsfunktioner till Vårby
(KSF)
Kontinuerlig information och
marknadsföring om vad som “Det
händer i Vårby” lokalt och externt. Lyft
fram allt som är positivt samt att det
byggs (KSF)
Vårby är en
plats som
människor
förknippar med
positiva
upplevelser
och gemenskap
Åtgärder på lång sikt (ans- Uppföljning
varig inom parentes)
kort sikt 2020
Uppföljning
lång sikt 2030
Attitydundersökning
2020
Attitydundersökning
2030
Uppföljning av
mediebilden
jämfört med
2014
Uppföljning av
mediebilden
jämfört med
2020
Fortsätt att lyfta fram förebilder som
bor och kommer från Vårby och använd dem som ambassadörer (KSF)
Se till att politikerna kommer till
Vårby och etablera en medborgardialog (KSF)
Utred möjligheterna att flytta samhällsfunktioner till Vårby (KSF)
Arrangera “Huddinge glöder” i Vårbyhuset (KUF)
Valda åtgärder
Här kan man dela upp typer av åtgärder i
marknadsföring, positiv självbildsförstärkning
samt en större delaktighet som ställer krav på
att kommunens politiker och tjänstemän ska
involvera sig mer i Vårby. Ett exempel är att
etablera en medborgardialog mellan politiker
och medborgare i Vårby. För att kartlägga
hur mediebilden ser ut för Vårby bör en
mediebildsutredning göras 2014.
Uppföljning
En uppföljning av den attitydundersökning
som gjordes 2003 bör göras 2020 och 2030
för att se hur attityderna förändras, både inom
området samt bilden utifrån. En uppföljning av
hur mediebilden ser ut 2020 och 2030 bör göras
för att kartlägga se om genomförda insatser varit
lyckade.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Lägg kommunens möten i Vårbyhuset
(respektive förvaltning och nämnd)
25
God utbildning och kreativt näringsliv
Sysselsättning/försörjning
Åtgärder på kort sikt (ansv. inom
parentes)
Sysselsättning/ Vårbyborna Satsa på en jobbmässa i Vårby
försörjning
har möjminst en gång per år där företag
(SÄF/KSF)
lighet att
från bland annat Kungens kurva
försörja sig bjuds in. Inventera kompetenser i
och känner Vårby (SÄF)
ekonomisk
trygghet
Utveckla och permanenta sommarprojektet “Tillsammans för
Vårby” genom att ta in praktikanter/
anställda året runt (KSF)
Verka för att anställa lokalt vid
upprustning av centrumområdet
(MSB)
Nyttja befintliga verksamheter så
som t.ex. ABF för att utbilda Vårbybor för sysselsättning
Valda åtgärder
Åtgärden att permanenta sommarprojektet
”Tillsammans för Vårby” och anställa ungdomar
året om kan kombineras med många åtgärder
som är föreslagna i upprustningen av den yttre
miljön. När kommunen eller Huge handlar
upp en entreprenör enligt Lagen om offentlig
upphandling för att bygga i Vårby bör det ställas
krav på att entreprenören ska anställa (eventuellt
som lärling) en viss andel arbetslösa lokalt i
Vårby.
Det finns flera aktörer som är intresserade av att
arrangera en jobbmässa i Vårby. Det är viktigt
att kommunen ställer krav på dessa och att
kommunen ser till att aktörerna samarbetar. Att
arrangera en jobbmässa ska vara ett långsiktigt
åtagande så att det finns möjlighet för uppföljning
och förbättringar.
Ett utvecklat samarbete med företagen i Kungens
kurva kan ge goda förutsättningar för att
generera arbetstillfällen lokalt.
Åtgärder på
lång sikt (ansv.
inom parentes)
Uppföljning kort sikt 2020 Uppföljning lång
sikt 2030
Se åtgärder på 2020 ska den öppna
kort sikt
arbetslösheten i Vårby
som högst ligga på 1,75
procentenhet högre än
genomsnittet i kommunen
I Vårby upplever mindre än 20 % att de haft
svårighet att kunna betala
sina räkningar under det
senaste året (30 % 2012)
2020 ska den öppna
ungdomsarbetslösheten
(18-24 år) i Vårby som
högst ligga på 0,75
procentenhet högre än
genomsnittet i kommunen
(4,7 % 2013-10-31)
2030 ska den öppna arbetslösheten
i Vårby motsvara
övriga Huddinge
I Vårby upplever
mindre än 15 % att
de haft svårighet
att kunna betala
sina räkningar
under det senaste
året
2030 ska den
öppna ungdomsarbetslösheten i
Vårby motsvara
övriga Huddinge
Uppföljning
Den öppna arbetslösheten är i Vårby 6,9
% (2013-10-31) och medeltalet i Huddinge
ligger på 3,5 %. Det motsvarar en skillnad
på 3,4 procentenheter. En minskning av
arbetslösheten i Vårby måste relateras till
läget i omvärlden och är inget som Huddinge
kommun kan påverka. Därför har inget exakt
mått valts här utan en minskning av skillnaden
mellan sysselsatta i de olika kommundelar.
Med målet att den öppna arbetslösheten ska
motsvara Huddinges genomsnitt 2030 bör
nivån 2020 ligga ca 1,75 procentenheter över
medlet. Ungdomsarbetslösheten ligger på
4,7 % och medlet i Huddinge 3,2 % alltså en
differens på 1,5 procentenheter. Med målet
att ungdomsarbetslösheten ska motsvara
Huddinges medel 2030 bör nivån 2020 ligga 0,75
procentenheter över medeltalet.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
26
God utbildning och kreativt näringsliv
Näringsliv
Teman i Vårby Mål 2030
(huvudansvarig
inom parentes)
Åtgärder på kort sikt (ansv. inom
parentes)
Näringsliv
(KSF)
Ta tillvara på den starka tradition av Se åtgärder på Dagbefolkningen är minst
entreprenörskap som finns i Vårby kort sikt
2400, år 2020 (2155, år
genom att vidareutveckla mötesplat2011)
ser där de kan växa (KSF)
I Vårby tas
entreprenörsandan
tillvara och
företag vill
etablera sig
och växa där
Åtgärder på
lång sikt (ansv.
inom parentes)
Uppföljning kort sikt 2020 Uppföljning lång
sikt 2030
Dagbefolkningen
är minst 2600, år
2030 (2155, år
2011)
Fortsätt att satsa på och nå ut med
Arena 143:s verksamhet för nyföretagande (KSF)
Marknadsför företagsportalen som
kan hjälpa till att förmedla övertagande av befintliga verksamheter
(KSF)
Samarbeta med befintliga företag
för att företagen ska kunna växa
inom kommunen (KSF)
Valda åtgärder
Åtgärderna för att stötta företagande i Vårby
ställer höga krav på att kommunen engagerar sig
och samarbetar med både företag och befintliga
aktörer för att skapa de rätta förutsättningarna.
Det gäller att ta tillvara på de resurser som finns
i området. Valda åtgärder ska genomföras både
på kort och på lång sikt. Till exempel så ska
kommunen först undersöka förutsättningarna för
att få dit nya verksamheter, planlägga för dessa
och sedan arbeta aktivt med att locka dit aktörer.
Detta arbete kommer att pågå under lång tid.
Uppföljning
Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning i
Vårby var år 2011 2155. Förvärvsarbetande
dagbefolkning är alla förvärvsarbetande som
arbetar i ett område oavsett var man bor, det
vill säga förvärvsarbetande nattbefolkning plus
inpendlare minus utpendlare. För att se hur
andelen arbetsplatser ökar i Vårby är detta mått
bra. I och med att kommunen ska arbeta för
att få att företagen i Vårby att växa bedöms en
tioprocentig ökning av denna siffra fram till 2020
och en tjugoprocentig ökning fram till 2030 vara
möjlig.
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Stärk entreprenörskap från skola
och upp i åren samt arbeta aktivt för
att främja skolelevers kontakt med
näringsliv (BUF)
27
Ansvar för naturresurser, rik
fritid och god hälsa
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Flertalet av de åtgärder som ligger under
”Attraktivt bostadsområde”, ”God utbildning
och kreativt näringsliv” och ”Gemenskap för
delaktighet i samhällslivet kommer även att
ge effekt under målområdena ”Ansvar för
naturresurser” och Rik fritid och god hälsa”.
Som exempel kan anges att en satsning på
att bygga i kollektivtrafiknära lägen såsom att
bygga i Vårby likaväl kan ligga under ”Ansvar
för naturresurser”. En satsning på trygghet och
sysselsättningsfrågor bidra även till en god
hälsa likväl som en satsning mötesplatser bidrar
till en rik fritid. Vid det prioriteringsarbete som
Kommunens ledningsgrupp genomfört valde man
att gå vidare med framförallt målen för ”Attraktivt
bostadsområde”, ”God utbildning och kreativt
näringsliv” och ”Gemenskap för delaktighet i
samhällslivet” vilket även ligger väl i linje med
denna utrednings mål att främst rikta in sig mot
fysisk planering och sysselsättningsfrågor.
28
6. REFERENSLISTA
AD Tillsammans AB (2013) En rapport om
Tillsammans för Vårby 2013
Alma arkitekter AB (2013-03-18) Strukturplan
Vårbyviken, Botkyrka kommun, Huddinge
kommun och Stockholm stad
Green, Anna (1996) Att bo i Vårby, Huge
bostäder AB
Modin, Anna (2001)
IntegrationsKonsekvensAnalys av planprogram
för bebyggelse i Vårby gård
Modin Axelsson, Anna (2000) ”Man kan inte sätta
pengar på integration” – Utvärdering av IKAmetoden i Vårby gård – Huddinge kommun)
Huddinge kommun (2013) Chefsdagen 16 maj
2013 – som gav lyskraft utåt och energi inåt
Spacescape (2012) Stadsbyggnadsanalyser och
förtätningsstrategier, Vårby gård, Trångsund,
Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Huddinge C
Huddinge kommun (2012) Handbok i delaktighetFrån ord till handling
Statistiska centralbyrån (2014) Blandad
information
Huddinge kommun (2012) Huddinge
befolkningsenkät 2012
Stiftelsen Tryggare Sverige (2012) Fördjupad
trygghetsanalys Vårby gård, Åtgärdsförslag
Huddinge kommun (2013) Lekplatsprogram 2013
Gatu- och trafikavdelningen
Stiftelsen Tryggare Sverige, Ahlskog Thomas
(2013) Trygghetskartläggning röda linjen Alby,
Bredäng, Fruängen, Norsborg & Vårby gård
Huddinge kommun (2012) Mål och Budget 2013
Huddinge kommun (2013) Parkprogram, 2013,
Gatu- och trafikavdelningen Remissutgåva
Huddinge kommun (2013) Översiktsplan 2030,
Utställningsversion
Huddinge kommun (2009) Ung livsstil i Huddinge
- en undersökning i mellanstadiet.
Gullers grupp, Kunskap och attityder om Vårby
gård och Storstadssatsningen, april 2003
KAN Kommunikationsanalys AB (2000)
Attityder till Vårby gård och val av boende,
Storstadssatsningen, Hösten 2000
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Huddinge kommun (2012) Utredning av insatser
som genomförts i Vårby gård under 2000-talet,
Underlag för det fortsatta arbetet kring Vårby
gård, KSF Utvecklingsavdelningen, Huddinge
kommun
29
7. BILAGOR
Bilaga 1 Utredningsdirektiv för Vårby- mål, analys
och åtgärder för långsiktig utveckling
Bilaga 2 Metod för fokusgrupper
Bilaga 3 Satsningar under 2000-talet
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
Bilaga 4 Pågående insatser och utredningar
30
31
Utvecklingen av Vårby fram till år 2030
HUDDINGE
KOMMUN
SIDA
UTREDNINGSDIREKTIV
1 (4)
DATUM
DIARIENUMMER
2013-01-15
KS-2013/
PROJEKTLEDARE
,
Vårby – mål, analys och åtgärder för långsiktig
utveckling
1. Bakgrund och uppdrag
Under strategiarbetet i KLG växte insikten mer och mer att vi måste se
Kungens kurva och Vårby tillsammans. Dessa områden har betraktats som
olika storheter som också kräver olika handlingsplaner. Vårby behöver
utvecklas som bostadsområde och tillföras fler arbetstillfällen. Kungens kurva
växer och kan få 10 000 fler arbetsplatser, vilket bör kunna utnyttjas som en
hävstång i Vårbys utveckling, särskilt om de fysiska stråken mellan områdena
stärks. Det övergripande syftet är att göra kommundelen Vårby mer attraktiv
att bo och arbeta i och att i detta arbete dra nytta av utvecklingen i Kungens
kurva.
Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen det riktade uppdraget att
stärka samverkan med lokala aktörer i Vårby samt initiera åtgärder med
särskilt fokus på fysisk planering och jobb. I verksamhetsplan för
kommunstyrelsen för 2013 finns följande utvecklingsåtagande: Ta fram
tydliga förankrade mål för arbetet med att stärka Vårby, genomföra en analys
av vilka åtgärder som krävs för att nå målen och ta fram ett system för
uppföljning av resultatet av genomförda åtgärder.
Huge Fastigheter ska, enligt affärsplan för 2013, ta fram en strategi för
utvecklingen av Vårby.
Uppdrag
Uppdraget innebär att
POSTADRESS
-
göra en översiktlig omvärldsanalys/benchmarking mot jämförbara
områden.
-
göra en analys av bilden av Vårby idag ur olika intressenters
perspektiv
-
ta fram en målbild för önskat läge i Vårby 2030. Målbilden ska dels
vara en verbal beskrivning av önskat läge dels relevanta mått med
önskade mätetal. Målbilden tas fram genom en nedbrytning av
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
PROJEKTDIREKTIV
Direktiv Analys Vårby
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
2013-01-15
KS-2013/
2 (4)
visionen för ett hållbart Huddinge 2030 med bearbetningar i
workshops eller annan lämplig form med olika intressentgrupper
såsom fastighetsägare, kommunala verksamheter i Vårby, företag i
Vårby, inklusive Spendrups, samt aktörer i Kungens kurva. För att
planera detta arbete krävs en intressentanalys. När det gäller boendes
synpunkter ska i första hand tidigare inhämtade åsikter användas.
Målbilden formuleras sedan vid en workshop med KLG.
-
beskriva nuläget i Vårby med avseende på de aspekter som belyses i
det önskade läget.
-
redovisa en analys av vad som behöver göras för att uppnå det
önskade läget på kort, medellång och lång sikt. Av redovisningen ska
framgå hur drivkraften i Kungens kurva kan användas som hävstång
för Vårbys utveckling.
-
redovisa pågående satsningar och göra en bedömning av hur dessa
bedöms bidra till måluppfyllelsen.
-
sammanfattningsvis redovisa tidigare insatser och resultatet av dessa
2. Mål, inriktning och avgränsningar
Mål
Målet med utredningen är att ha ett underlag för ställningstagande om behov
av fördjupade analyser och fortsatta åtgärder inom det strategiska området
Vårby.
Inriktning
Denna utredning ska lägga grunden för ett långsiktigt arbete för att förbättra
situationen i Vårby. Parallellt med detta pågår olika former av satsningar,
framför allt trygghetsskapande och sysselsättningsskapande åtgärder.
Avgränsningar
Den geografiska avgränsningen är Vårby gård, Masmo och Haga.
Kungens kurva ingår inte i utredningsområdet, men det är viktigt att beakta
influensen från Kungens kurva och dra fördel av attraktionskraften där. Även
möjligheter som identifieras av de gemensamma studierna av ett område
inom Botkyrka (Fittja, Alby), Huddinge (Vårby) och Stockholm (Vårberg)
ska beaktas.
Fokus ska ligga på åtgärder som har en strukturerande effekt, inte på
individbaserade åtgärder.
PROJEKTDIREKTIV
Direktiv Analys Vårby
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
2013-01-15
KS-2013/
3 (4)
Förslag till åtgärder ska avse sådant som kommunen direkt råder över eller
indirekt har goda möjligheter att påverka.
Parallellt med denna utredning pågår utvecklingsarbete i Vårby inom flera
områden. Det ska ske ett informationsutbyte mellan grupperna, men
gruppernas arbete är inte beroende av varandra.
3. Organisation
KLG har tillsatt ett utskott bestående av Gunilla Wastesson, sammankallande,
Åsa Hedenberg och Marina Högland som styrgrupp för utredningen. Kerstin
Z Johansson är adjungerad till utskottet.
Utredningen genomförs av en grupp som leds av personal från KSF
(alternativt konsult) som rapporterar till styrgruppen. Arbetet bedrivs av en
grupp med representanter från KSF, Huge Fastigheter, MSB och BUF samt
referenspersoner från övriga förvaltningar.
4. Tidplan
Projektdirektiv i KLG 10 januari 2013
Möte med kommunens aktörer i Vårby februari 2013
Plan för arbetet från utredningsgrupp till KLG i mars 2013.
Delrapportering till KLG juni 2013
Slutrapportering oktober 2013
Tidplanen förutsätter att utredningsansvarig är utsedd och har erforderliga
resurser från 1 februari 2013.
5. Kostnader/budgetram
6. Avrapportering
Uppdraget redovisas i en rapport till KLG i oktober 2013.
Gunilla Wastesson
Ändringshistorik
Datum
Kommentar
Marina Högland
Åsa Hedenberg
~
HUDDINGE
KOMMUN
PROJEKTDIREKTIV
Direktiv Analys Vårby
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
2013-01-15
KS-2013/
4 (4)
Bilaga 2
Metod för fokusgrupper
Ett kvalitativt angreppssätt har valts i denna studie där de identifierade målgruppernas
inställning och kunskap om Vårby har undersökts och analyserats med hjälp av
fokusgruppintervjuer. Metodiken fokusgruppintervjuer är en intervjuform där en mindre
grupp utvalda personer samtalar och diskuterar runt ett förbestämt ämne, med en huvudfråga
som är i fokus. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, etc.) och
diskussionen leds av en moderator. Till stöd har moderatorn en intervjuguide som är utformad
utifrån de huvudteman som ska beröras.
Att fokusgruppintervjuer har valts som metod istället för till exempel enkäter beror på att
behovet av att kunna ställa följdfrågor och möjligheten att fördjupa svaren anses vara
viktigare än att komma fram till hur många som tycker si eller så i en viss fråga .
Deltagarna medverkar som experter på sina områden och erfarenheter, vilket de tydligt
informeras om i början av intervjun. De ska inte föra någon annans talan utan är utvalda att
dela med sig med just sina erfarenheter och åsikter. För att diskussionen ska vara levande och
hela tiden hållas igång bör deltagarna även informeras om att de gärna får spinna vidare på det
du hör någon säga och tala fritt. Deltagarnas sammansättning och bekvämlighet med
varandra, gruppens interna dynamik, moderatorernas förmåga att leda intervjun och
frågeguidens utformning är faktorer som kan påverka intervjuns resultat. Sättet som frågorna
ställs på är också avgörande och ställer krav på moderatorns agerande.
Resultaten kan sammanställas på olika sätt. Ett sätt, som valts i denna utredning, är att under
intervjun föra anteckningar och lägga tyngdpunkten på att ta med sådant man särskilt söker
efter. Det hela avgörs av intervjuns syfte - vad man vill ha ut av sin fokusgrupp. Resultat kan
användas för att söka idéer till förändringar, som ett sätt att följa upp genomförda
förändringar, inför enkäter för att hitta bra frågor, som ett komplement till andra
undersökningar eller, som i denna studie, för kvalitativ forskning.
Viktiga steg i utformningen av en fokusgruppsintervju är att bestämma syfte och mål med
undersökningen, formulera en intervjuguide, rekrytera deltagare och moderatorer samt ordna
en lokal. Sedan bestäms hur intervjun ska sammanställas (anteckningar, inspelning) samt hur
resultaten ska redovisas och framför allt användas.
Exempel på frågeområden som togs fram för intervjuguiden:
- Attityder och känsla för Vårby
- Sysselsättning och näringsliv
- Fysisk omgivning och boendemiljö
- Kultur, natur och fritid
Efter fokusgruppsdiskussioner identifierades ett antal behov vilka sorterats under ”Ett hållbart
Huddinges 2030”:s målområden:
Ansvar för naturresurser: Närhet till grönområden
Attraktiva bostadsområden: Boende och flyttmönster, exploatering och nybyggnad, yttre
miljö/fysisk planering, service/kommunikationer, kopplingar/rörelsemönster
Bilaga 2
Gemenskap och delaktighet i samhällslivet: Trygghet och otrygghet, gemenskap samt brist på
tillhörighet, ryktet och bilden av Vårby, demokrati och delaktighet, kriminalitet, mötesplatser
God utbildning och kreativt näringsliv: Skola, förskola och fritidsgårdar, barn och ungdomar,
mångkulturell kompetens, sysselsättning, försörjning, näringsliv, Kungens kurva
Rik fritid och god hälsa: Fritidsintressen, föreningar, kultur, tillgång till naturområden
Bilaga 3
Satsningar under 2000-talet
Utvecklingsavdelningen på Kommunstyrelsens förvaltning sammanställde under år 2012 vilka
insatser som har gjorts i Vårby under 2000-talet i rapporten Utredning av insatser som
genomförts i Vårby Gård under 2000-talet. Sammanställning hade fokus på trygghet och
entreprenörskap under 2000-talet. Ett flertal insatser har gjorts i Vårby Gård, bland annat ett
hundratal olika aktiviteter inom Storstadssatsningen mellan åren 2000 – 2005.































Barnkonstmuseum
Ångbåtsbryggan
Skolgårdsförnyelsen
Rent, trivsamt, snyggt och tryggt
Utökad konstpedagogisk utveckling
Brottsförebyggande insatser för ungdomar
Självförsvar för flickor
Vårbylyftet
IT-forum
Vårbyslaget
Vårby IT-forum (en utveckling av IT forum).
Kompetensutveckling och handledning inom äldreomsorgen
IT-utveckling i skolan
Musikskoleprojekt
Förskola för alla över 3 år
Metodutveckling
Föräldrasamverkan
Resursenheter
Portfolio på Vårbackaskolan och Grindstuskolan
Program om droger
Vårbys kvinnor
Vårby möte
Ungdomsverksamhet
Stöd till föreningslivet
Kommunikation med vårbyborna
Vårby rådslag/upprustning av den offentliga miljön
Fastighetsbolagen Huge, Graflunds och Balder har med egna insatser rustat upp
utomhusmiljö och sitt fastighetsbestånd
Områdesgrupperna
Trygghetsnätverket (pågår fortfarande)
Trygghetsdag
Bed and breakfast
Bilaga 3
Fastighetsbolagen i Vårby Gård har också själva satsat relativt stora summor på att rusta upp
både utomhusmiljön och sitt fastighetsbestånd. Resultatet av satsningarna är olika, en del har
implementerats, andra har avvecklats. Enligt utredningen är de insatser med lyckat resultat
samordnade, väl kommunicerade och uppfyllde ett behov hos de boende i Vårby Gård. De
boende har också i högre grad själva varit inblandade under processen.
Bilaga 4
Pågående insatser och utredningar
Nedan följer en sammanfattning av de olika projekt som pågår i Vårby och som drivs av eller
innebär medverkan från Huddinge kommun.
ÖP 2030
I Huddinge pågår för närvarande framtagande av en ny översiktsplan, ÖP 2030, som i dagsläget är ute på granskning. I förslaget till ÖP 2030 framhålls att det är angeläget att öka andelen bostadsrätter, ägarlägenheter och äganderätter i Vårby Gård. Det poängteras samtidigt
att det är viktigt att exploateringsgraden hålls hög för att ta del av det goda kollektivtrafikläget. ÖP:n föreslår också att en ökad blandning av bostäder ska uppnås genom omvandling
av hyresrätter till bostadsrätter. Inriktningen i ÖP 2030 är att centrumanläggningen bör rivas
eller förnyas för att lyfta och utveckla centrum och göra det mer attraktivt och välfungerande
som mötesplats. I strukturplanen för Vårby framhålls värdefulla platser som på olika sätt kan
utvecklas, till exempel Vårbyhuset som mötesplats och Vårbyparken som en central plats,
Vårby brygga vid Mälaren och Vårbybadet. Vårby allé lyfts fram som en stadsgata längs
vilken nyexploatering och förtätning kan ske liksom möjligheten till en funktionsblandad
miljö med arbetsplatser och bostäder vid Spendrups område. Kopplingen till Kungens kurva
föreslås bli förstärkt och få en bättre förbindelse.
Strukturplan Vårbyviken
Botkyrka kommun, Huddinge kommun och Stockholms kommun har gemensamt tagit fram
en översiktig strukturplan som på en övergripande nivå föreslår en markanvändning för området kring Vårbyviken. Vårbyviken föreslås bli en ny sammanhängande kvartersstad och
sjöstad runt Mälarvikens och Albysjöns vatten mellan Vårberg, Vårby Gård, Masmo, Slagsta,
Fittja och Alby. Enligt studien ska befintliga stadsdelar öppnas upp och kompletteras med ny
bebyggelse med bostäder och verksamheter.
Spårväg syd
SL slutförde under år 2012 en förstudie om möjligheten att förbättra kollektivtrafiken mellan
Flemingsberg och Älvsjö och Trafikförvaltningen arbetar för närvarande med en fördjupad
förstudie för Spårväg syd i den första etappen mellan Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Spårvägen är tänkt att förstärka utvecklingspotentialen och tillgängligheten till och
mellan de i RUFS 2010 utpekade stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Planering av exakt sträckning och placering av stationer pågår, men enligt förstudien
förslås en station att hamna i Masmo och två stationer i Kungens kurva. Spårvägen ger
ytterligare förutsättningar för ökad exploatering längs spårvägens sträckning.
Parkprogram
Huddinge kommun har tagit fram ett förslag till parkprogram som under hösten 2013 har varit
ute på remiss. Parkprogrammet stödjer sig på samrådsförslaget till Huddinges nya översiktsplan 2030 där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Syftet med
programmet är att ge en helhetsbild av kommunens rekreations- och landskapsvärden och ge
riktlinjer för parkernas utveckling. Programmet innehåller en generell parkstrategi för
Huddinges parker och en parkplan med mer konkreta förslag till åtgärder. Tillsammans med
Lekplatsprogrammet innebär Parkprogrammet en ökad satsning på Huddinges utemiljöer.
Bilaga 4
Lekplatsprogram
Huddinge kommun har tagit fram ett program för de kommunala lekplatserna i Huddinge som
av kommunfullmäktige godkändes för genomförande i december 2013. Programmet syftar till
att ge riktlinjer för den kommunala lekplatsplaneringen och innehåller både allmänna
principer för lekplatsutformning och förslag till åtgärder under perioden 2013-2020. De
föreslagna åtgärderna gäller både upprustning av befintliga lekplatser och nyanläggning av
lekplatser i områden som saknar kommunal lekplats. Programmet redovisar exempel på hur
några utvalda lekplatser i kommunen kan förvandlas till attraktiva lekmiljöer. Bland annat har
Vårbyparken i Vårby Gård valts ut och föreslås upprustas till en temalekplats.
Detaljplan för Västra Vårberget
Genomförande av detaljplan för Västra Vårberget i Vårby Gård pågår. Detaljplanen ger
befintliga fritidshusfastigheter ökade byggrätter som motsvarar ett bekvämare permanentboende och möjliggör i vissa fall avstyckning. Området ska anslutas till allmänt vatten och
avlopp.
Detaljplan för Östra Vårberget
Detaljplanearbete för Östra Vårberget pågår för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i form
av grupphus med cirka 100 bostäder samt för att ge befintliga fritidshusfastigheter ökade
byggrätter motsvarande ett bekvämare permanentboende och möjliggöra avstyckning i vissa
fall. Området ska försörjas med kommunalt vatten och avlopp. Detaljplan har antagits i de
delar som berör vägutbyggnad och utbyggnad av allmän plats och vägen är utbyggd. För
resterande del planeras detaljplaner antas i etapper.
Samlingslokal i Vårby Gård
Detaljplan för samlingslokal i Vårby Gård har tagits fram för att skapa förutsättningar för
Vårby Gårds Islamiska ungdoms- och kulturförening att uppföra en föreningslokal.
Utvecklingsprogram för Vårby Haga
För Vårby Haga har ett utvecklingsprogram tagits fram för att på en översiktlig nivå inventera
önskemål och behov för områdets framtida utveckling. Solhagaparken är den första etappen
av fyra i programmet. Utvecklingsprogrammet har även resulterat i en handlingsplan för
trygghetsskapande åtgärder i Masmo/Vårby Haga vilket innebär att en multisportplan och en
kommunal lekplats kommer att anläggas i Solhagaparken under år 2014. Nya entréer,
aktivitetsytor, promenadstråk och mötesplatser kommer att skapas för att bidra till en ökad
trygghet i området.
Solhagaparken
Ett program för Solhagaparken i Vårby Haga antogs av kommunfullmäktige i december 2013
och detaljplanearbete pågår. Syftet med programmet är att möjliggöra bebyggelse med 100 150 bostäder i flerbostadshus vid Solhagaparken i Vårby Haga. Programmet innebär en tätare
bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till de olika bebyggelsegrupperna i stadsdelen. En ny närservicebutik planeras i anslutning till Masmo tunnelbanestation och i
programmet föreslås även andra verksamheter och servicefunktioner i anslutning till parken
och tunnelbanetorget. Samtidigt som programmet antogs godkändes ett ramavtal med Huge
Fastigheter AB för att reglera förutsättningarna för framtagandet och genomförandet av en ny
detaljplan för Solhagaparken.
Samverkan i Vårby
Huddinge kommun har påbörjat ett arbete för att bilda ett lokalt partnerskap (så kallat BID)
mot brott i Vårby Gård med anledning av den höga otrygghet som påvisades för Vårbyborna i
Bilaga 4
Huddinge befolkningsenkät 2012 och utifrån den fördjupade trygghetsanalys av Vårby Gård
kommunen lät göra efteråt. En samverkansgrupp bestående av fastighetsbolagen i Vårby
(Balder, Graflunds och Huge) och kommunen (med representanter från avdelningen för
näringsliv och samhällsutveckling, sektionen för kvalitet och projekt samt miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsledare) har bildats och träffas ungefär varannan
månad. Syftet med samverkansgruppen är att gemensamt skapa ett trivsammare och tryggare
område med en mer tilltalande fysisk miljö och att samordna insatser så att en helhetlig
utveckling av området kan ske, utan skillnad på vad som är offentlig eller privat mark.
SL/MTR har låtit göra en trygghetskartläggning av den röda tunnelbanelinjen i syfte att
identifiera förbättringsmöjligheter på och i anslutning till tunnelbanestationerna
i Alby, Bredäng, Fruängen, Norsborg och Vårby gård. Resultatet av kartläggningen visar att
Vårby Gård är en av de två mest otrygga stationerna och att invånarna där i hög grad avstår
från att åka kollektivt för att de är otrygga på väg till och från tunnelbanestationen. Ett
samarbete mellan Huddinge kommun och SL/MTR med trygghetsåtgärder utifrån denna
rapport bör hanteras inom arbetet med att utveckla Vårby.
Samkraft
Samkraft är en överenskommelse mellan Huddinge kommun, Stockholms läns landsting och
närpolisen i Huddinge om att arbeta med att förhindra och minska barn och ungdomars
psykiska ohälsa, missbruk och kriminalitet i Huddinge. Riktade insatser genom effektiv
samverkan görs. För det operativa, lokala samverkansarbetet finns elva lokala samkraftsteam;
sex förskoleteam, fyra grundskoleteam (varav ett i Vårby) och ett gymnasieteam.
Tillsammans för Vårby
Huddinge kommun och fastighetsbolagen i Vårby (Balder, Graflunds och Huge) satsade
under sommaren 2013 på att ge jobb till 70 Vårbyungdomar i det gemensamma projektet
Tillsammans för Vårby. Uppdraget var att göra Vårby trevligare, tryggare och finare att leva
och bo i.
Vårbyhuset
Vårbyhuset i Vårby gårds centrum inrymmer Internationella Barnkonstmuseet, Vårby
bibliotek, Vårbyskolan och fritidsgården Vårby Ungdom, kommunala verksamheter som
ligger inom Kultur- och fritidsförvaltningen respektive skolan. Tanken är att de befintliga
verksamheterna ska ha en gemensam övergripande styrning. Vårbyhuset har en ledningsgrupp
som består av representanter för de olika verksamheterna. Gruppen träffas en gång per månad
under termin för att diskutera samordningsfrågor, aktiviteter i huset, husets gemensamma
besökare, gemensamma kostnader, gemensamma arbetsmiljöfrågor och andra aktuella frågor.
En sammanslagning av Vårby bibliotek och Internationella Barnkonstmuseet till en
gemensam organisatorisk enhet har nyligen genomförts som en del av arbetet med att
förstärka museets lokala förankring. Under hösten 2013 har en ny verksamhetsidé arbetats
fram som kommer att presenteras för KFN i april 2014. En ombyggnad genomförs under
våren 2014 för att integrera de två verksamheterna. Den nya verksamheten ska ha en lokal
förankring i Vårby och lyfta såväl det internationella som det lokala perspektivet med
utställnings- och pedagogisk verksamhet.
Arena 143
Arena 143, som drivs av Fastighets AB Balder och Huddinge kommun, är en mötes- och
arbetsplats för entreprenörer i Vårby gård. Verksamheten startade i februari 2013 och erbjuder
Bilaga 4
entreprenörer, i alla stadier av sitt företagande, kontorsrum, mötesrum eller konferensrum att
hyra samt rådgivning och kurser i samverkan med Drivhuset och NyföretagarCentrum som
finns på plats en dag per vecka.
20 mars 2014
Sammanfattad åtgärdslista från rapporten Utveckling av Vårby fram
till 2030
Attraktiva bostadsområden
Boende och flyttmönster (KSF)
Mål: Folk vill stanna i, flytta till och återvända till Vårby
Åtgärder
Kort sikt:
-
-
Detaljplanelägg för att bygga nya bostäder med större variation (KSF)
Ta fram en för kommunen och bostadsbolagen gemensam strategi för nybyggnad och ombyggnad. I
denna strategi ser man över hur det befintliga beståndet kan utvecklas genom renovering, till exempel
hopslagning av lägenheter, bättre utnyttjande av lokaler såsom förskolelokaler, utnyttjande av
parkeringshus (KSF)
Möjliggör kompiskontrakt (KSF)
Lång sikt:
- Förtäta hela Vårby (KSF)
- Inrikta bostadsbyggande mot nya ägande- och boendeformer så som exempelvis bostadsrätter,
småhus, studentungdomsbostäder och ägarlägenheter (KSF)
-
Bygg hus med spännande arkitektur i attraktiva lägen med exempelvis utsikt och närhet till vattnet
(KSF)
-
Bygg på befintliga hus och på centrumbebyggelsen i Vårby gård (KSF)
Bryt upp den enkelspåriga bebyggelsestrukturen och blanda fler funktioner genom att bygga nytt och
eventuellt riva befintligt (KSF)
Yttre miljö/fysisk planering (MSB)
Mål: I Vårby är det liv och rörelse eftersom folk trivs i utemiljön
Åtgärder
Kort sikt:
- Stärk samverkan mellan kommunen och bostadsbolagen i Vårby kring den yttre miljön och bortse från
markägande. Samverkansgruppen bör se över vilka ytor som ska utvecklas och prioriteras
skötselmässigt, vilka ytor som ska utvecklas till att bli “underhållsfria” samt hur Vårby kan hållas städat
inklusive nolltolerans mot skadegörelse och klotter (t.ex. med en app för rapportering). En
landskapsarkitekt bör anlitas. (MSB, Huge)
-
Ta fram en sociotopsutredning som visar vem, var och varför folk rör sig. Utifrån denna ska stråken ses
över så att antalet valmöjligheter begränsas (MSB)
-
Gör en barnkonsekvensanalys för att bedöma dagsläget samt ge underlag till förbättringar (MSB)
20 mars 2014
-
Utred och ta beslut om hur Vårbyparken och Vårby strandpark ska utvecklas till attraktiva platser för
boende och besökare (MSB).
-
Utveckla lekplatsen vid fotbollsplanen till en temalekplats i enlighet med parkprogrammet (MSB)
Utred och ta beslut om hur ravinen kan utvecklas (MSB)
Se över möjlighet till hundrastgård (MSB)
Anlägg och utforma annorlunda spontanytor för att locka fler (KUF/MSB)
Vidareutveckla befintliga idrotts- och spontanytor (KUF/MSB)
Se över möjligheten att odla i Vårby (MSB)
Ta fram en områdesstudie av lokalt centrum för Vårby (MSB)
Lång sikt:
-
-
Utveckla de ytor som valts ut att prioriteras samt de som ska bli skötselfria (resp. fastighetsägare)
Vidareutveckla fotbollsplanen (t.ex. anlägg en läktare, se över andra ytor i närheten av fotbollsplanen
och rusta upp) (KUF)
Utveckla parkerna i Vårbyparken och Vårby strandpark enligt utredningar (MSB)
Utveckla ravinen, t.ex. anlägg en skateboardramp, en aktivitetspark eller en engelsk trädgård (MSB)
Skapa enkla små utemiljöer/stationer som är berättande och som kan anordnas som målpunkter för
utflykter. Exempelvis en kultur- och hälsostig (MSB)
Samarbeta med Internationella Barnkonstmuseet kring offentlig utsmyckning för att involvera Vårbys
barn och unga (KUF)
Undersök möjlighet att inrätta 4H-verksamhet eller liknande (KUF)
Kopplingar och rörelsemönster (MSB)
Mål: I Vårby är det enkelt för människor att hitta och röra sig mellan platser
Åtgärder
Kort sikt:
-
-
Utred Vårbys fysiska kopplingar, målpunkter och barriärer samt kartlägg de befintliga strukturerna och
rörelserna genom bland annat en sociotopskarta. Utredningen bör föreslå åtgärder samt bedöma
effekter och kostnader för dessa (MSB)
Namnge och skylta platser och stigar (MSB)
Informera genom informationstavlor och kartor (kartor och vägvisare) (MSB)
Lång sikt:
-
Genomför åtgärder enligt utredning och nya detaljplaner (MSB)
Bygg ut gångbanor och cykelbanor (MSB)
Skapa entréer på olika platser i Vårby för att förstärka känslan av att man kommit till en plats.
Exempelvis Vårby gårds centrum, badet eller skolan (MSB)
Gemenskap för delaktighet i samhällslivet
20 mars 2014
Trygghet och otrygghet (MSB, KSF)
Mål: Invånarna i Vårby känner sig trygga att vara ute under alla tider på dygnet
Åtgärder
Kort sikt:
-
Se över belysning längs gångvägar och offentliga platser (MSB)
Rensa sly kring gångvägar och offentliga platser (MSB)
Se över cykelparkering vid tunnelbanan (MSB)
Stöd och samordna nattvandring (SÄF)
Handla upp väktare som alltid finns i området för att skapa ökad trygghet (Samverkansgruppen)
Samarbeta med SL/MTR för att rusta upp kring tunnelbanan med planteringar, belysning, skyltning
m.m. Utred tillsammans möjligheten till en ytterligare tunnelbaneuppgång (MSB)
Stärk samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis inom Samkraft (KSF)
Om lämpligt utveckla samverkansgruppen till att bilda ett partnerskap mot brott för att förbättra
tryggheten och trivseln i Vårby (KSF)
Se över möjligheten att flytta på entrén till fritidsgården (KUF)
Lång sikt:
-
Bygg om befintlig tunnelbaneuppgång (externt)
Bygg en ytterligare tunnelbaneuppgång om utredningen bedömer det som lämpligt (externt)
Öppna upp centrum, förtäta bebyggelsen och skapa mer liv och rörelse (externt)
Mötesplatser (KUF)
Mål: I Vårby finns levande mötesplatser för kreativitet, entreprenörskap, kultur, fritidsaktiviteter och politik
Åtgärder
Kort sikt:
- Förvalta och se över användandet av områdets befintliga mötesplatser och lokaler. Samnyttja där
möjligt (KUF)
-
Inventera behoven hos de aktörer som finns i Vårbyhuset och satsa på åtgärder för att främja
verksamheterna och de goda samarbetena som finns dem emellan. Utveckla Vårbyhuset så att det kan
användas fler tider och vid behov (KUF/BUF)
-
Utred mötesplatser i Masmo och Haga (KUF)
Lång sikt:
- Bygg om och satsa på befintliga lokaler så att de kan nyttjas till fler aktiviteter (resp. fastighetsägare)
- Utveckla Vårbyhuset till att bli ett allaktivitetshus (KUF)
- Skapa nya mötesplatser i Masmo och Haga (KUF)
Rykten och bilden av Vårby (KSF)
Mål: Vårby är en plats människor förknippar med positiva upplevelser och gemenskap
20 mars 2014
Åtgärder
Kort sikt:
- Utred hur mediebilden av Vårby ser ut 2014 (KSF)
- Marknadsför Vårbys kvalitéer (KSF)
- Se till att folk kommer till Vårby och får en positiv upplevelse, t.ex. fortsatt stöd till lokala arrangemang
och aktörer (KUF)
-
Kontinuerlig information och marknadsföring om vad som “Det händer i Vårby” lokalt och externt. Lyft
fram allt som är positivt samt att det byggs (KSF)
-
Fortsätt att lyfta fram förebilder som bor och kommer från Vårby och använd dem som ambassadörer
(KSF)
-
Se till att politikerna kommer till Vårby och etablera en medborgardialog (KSF)
Utred möjligheterna att flytta samhällsfunktioner till Vårby (KSF)
Arrangera “Huddinge glöder” i Vårbyhuset (KUF)
Lägg kommunens möten i Vårbyhuset (respektive förvaltning och nämnd)
Lång sikt:
- Arbeta för att Vårby på lång sikt ska vara ett självklart val vid utövande av aktiviteter även för barn
från andra områden. T.ex. att välja simskolan i Vårby simhall (KUF)
-
Eventuell flytt av samhällsfunktioner till Vårby (KSF)
God utbildning och kreativt näringsliv
Sysselsättning/försörjning (SÄF/KSF)
Mål: Vårbyborna har möjlighet att försörja sig och känner ekonomisk trygghet
Åtgärder
Kort sikt:
- Satsa på en jobbmässa i Vårby minst en gång per år där företag från bland annat Kungens kurva bjuds
in. Inventera kompetenser i Vårby (SÄF)
-
Utveckla och permanenta sommarprojektet “Tillsammans för Vårby” genom att ta in praktikanter/
anställda året runt (KSF)
-
Verka för att anställa lokalt vid upprustning av centrumområdet (MSB)
Nyttja befintliga verksamheter så som t.ex. ABF för att utbilda Vårbybor för sysselsättning
Lång sikt:
Se åtgärder på kort sikt.
Näringsliv (KSF)
20 mars 2014
Mål: I Vårby tas entreprenörsandan tillvara och företag vill etablera sig och växa där
Åtgärder
Kort sikt:
- Ta tillvara på den starka tradition av entreprenörskap som finns i Vårby genom att vidareutveckla
mötesplatser där de kan växa (KSF)
-
Fortsätt att satsa på och nå ut med Arena 143:s verksamhet för nyföretagande (KSF)
-
Samarbeta med befintliga företag för att företagen ska kunna växa inom kommunen (KSF)
Marknadsför företagsportalen som kan hjälpa till att förmedla övertagande av befintliga verksamheter
(KSF)
Stärk entreprenörskap från skola och upp i åren samt arbeta aktivt för att främja skolelevers kontakt
med näringsliv (BUF)
Lång sikt:
Se åtgärder på kort sikt
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
1 (6)
Förskolenämnden
Jansson Rejto, Elaine
08- 535 360 25
[email protected]
Detaljplan för område vid Hälsovägen, i Flemingsberg,
normalt planförfarande
Diarienummer samhällsbyggnadsnämnden SBN 2015-041
Förslag till beslut
Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar
tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsens
samhällsbyggnadsutskott.
Sammanfattning
Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget som möjliggör byggande av
en ny permanent förskola för cirka sex- till sju avdelningar inom fastigheten
Grantorp 5:9 i Flemingsberg, som ägs av Huge Fastigheter AB.
Planområdet ligger utmed Hälsovägen och medger uppförande om totalt cirka
800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan
Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Planen är förenligt med en
hållbar utveckling med avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens
markresurser.
Planförslaget ger förutsättningar för uppförande av en förskola med kapacitet
för cirka 120-140 förskolebarn i ett av bostadshusen inklusive lekgård,
komplementbyggnader, angöring och parkeringsplatser för föräldrar. Förvaltningen vill samtidigt betona och framhålla vikten av att det i detaljplanen
omnämns att ytterligare förskolor måste tillskapas inom området.
Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget och att planerat bostadsbyggande sker inom ett redan befintligt bostadsområde med närhet till service
och synnerligen väl utbyggd kollektivtrafik som ökar möjligheterna för ett
hållbart resande. Det är en viktig del med tanke på sociala värden och
miljöhänsyn.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
2 (6)
Förvaltningen poängterar vikten av att byggnation av ny förskola måste ske i
den första utbyggnadsetappen av nya bostäder i området.
Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt
2013-2015. Kommunstyrelsen beslöt den 28 januari 2015 att ge miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för
Hälsovägen.
Under förutsättning att erfoderliga beslut fattas beräknas den nya förskolan
kunna stå klar för inflyttning under 2018.
Beskrivning av ärendet
Planområdet ligger i Flemingsberg utmed Hälsovägens norra sida, området är
till stor del obebyggt.
Syftet med programmet är att skapa en ny bebyggelse som länkar ihop
Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i
Flemingsbergsdalen. Planen ska även länka ihop det akademiska området
med Flemingsbergsparken och det befintliga bostadsområdet i FlemingsbergGrantorp samt till att:




Forma Hälsovägen till en innehållsrik stadsgata med stadsmässig
karaktär genom lokaler i bottenplan och ett generöst promenadstråk.
Skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska samspelar med
gröna gårdar och tak.
Göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda kvarter och park
samtidigt som
den utformas till ett aktivt och tryggt stråk.
Utforma bebyggelse med ett variationsrikt och dynamiskt uttryck som
är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
3 (6)
Planförslaget medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger
en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och
järnvägsstationen. Planen är förenligt med en hållbar utveckling med
avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser.
Området ligger i ett stationsnära läge nära kollektivtrafik och service vilket är
positivt ur hållbarhetssynpunkt. Flemingsberg är idag en
kollektivtrafikknutpunkt, med pendel- och regionaltågsstation samt ett flertal
busslinjer.
Området är indelat i fem bostadskvarter med lokaler i bottenplan mot
Hälsovägen. Ett av kvarteren är ett blandkvarter och rymmer en förskola med
sex- till åtta avdelningar, en byggnad med studentbostäder, en byggnad med
mindre- och större lägenheter.
Det nya bebyggelseområdet utformas med höga målsättningar att tillföra
ekosystemtjänster och kompensera för de som kan gå förlorade samt främja
en god dagvattenhantering och hållbara transportval.
Gång- och cykelbanor
Planområdet nås till fots på gångbanor längs med Hälsovägen, samt på
gångbanor öster och norr om planområdet vilka leder till Grantorps befintliga
bostadsområde. Utmed Hälsovägen går kommunens huvudcykelnät där
cykling är separerat från fotgängare och motorfordon.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
4 (6)
Kollektivtrafik
Området är synnerligen väl kollektivtrafikförsörjt på grund av sin närhet till
pendel-och fjärrtågstation på cirka 150-450 meters gångavstånd och försörjs
också av ett antal busslinjer.
Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och
påverka resesätt genom att förändra attityder och beteenden. I
kollektivtrafiknära områden som detta finns potential att få en högre andel
som reser med kollektiva färdmedel. För att uppnå resultat kombineras ofta
fysiska åtgärder i trafikmiljön med information och koordination av olika
verksamheter.
Det finns både åtgärder som kommunen har som baskrav vid exploateringen,
det vill säga ska genomföras och åtgärder som kan ge en minskning av antal
bilparkeringsplatser om de genomförs, eftersom bilbehovet antas minska.
Exploatörerna ska tillsammans verka för att åtgärderna genomförs.
Detaljplanen beräknas kunna vinna laga kraft efter antagande i kommunfullmäktige tidigast tredje kvartalet 2016 förutsatt att inga överklaganden
försenar detaljplaneprocessen.
Planhandlingen finns i sin helhet på; www.huddinge.se/halsovagen
Förvaltningens synpunkter
I Översiktplan 2030 är målet för utvecklingen av Flemingsberg att skapa en
levande tät, grön och hållbar stad med en blandning av bostäder,
arbetsplatser, handel, kultur med mera. Flemingsberg ska växa med cirka 7
000 bostäder och cirka 20 000 arbetsplatser. Bara 2015 byggs cirka 1 300
bostäder.
Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget som möjliggör byggande av
en permanent förskola för cirka sex- till sju avdelningar inom fastigheten
Grantorp 5:9 i Flemingsberg, som ägs av Huge Fastigheter AB. Förvaltningen
vill samtidigt betona och framhålla vikten av att det i detaljplanen omnämns
att ytterligare förskolor måste tillskapas inom området.
Planområdet ger förutsättningar för uppförande av en förskola i ett av
bostadshusen inklusive lekgård, komplementbyggnader, angöring och
parkeringsplatser för föräldrar.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
5 (6)
Förskolan, inom kvarter D, bedöms kunna byggas i tre plan med kapacitet för
cirka 120-140 förskolebarn fördelat på sex till sju avdelningar och med
tillagningskök.
Bebyggelse – kvartersindelning och användning
Område A:
Bostäder, cirka 200 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot
Hälsovägen och torget. Garage under byggnad och gård.
Område B:
Bostäder flerbostadshus, cirka 150 med lokaler i bottenplan mot torg och
Hälsovägen. Garage under gård.
Område C:
Bostäder, cirka 190 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot
Hälsovägen.
Område D:
Bostäder, cirka 190 i flerbostadshus med lokaler i bottenplan mot
Hälsovägen. Bostäder med förskola i bottenvåning mot Medicinvägen.
Gården består till största del av förskolegård. Garage under byggnad/gård.
Område E:
Bostäder i radhusform, cirkla 35 hus.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-11
FSN-2015/597.313
6 (6)
Förvaltningen ställer sig positiv till planförslaget och att planerat bostadsbyggande sker inom ett redan befintligt bostadsområde med närhet till service
och synnerligen väl utbyggd kollektivtrafik som ökar möjligheterna för ett
hållbart resande. Det är en viktig del med tanke på sociala värden och
miljöhänsyn.
Förvaltningen poängterar vikten av att byggnation av ny förskola måste ske i
den första utbyggnadsetappen av nya bostäder i området.
Under förutsättning att erforderliga beslut fattas beräknas den nya förskolan
kunna stå klar för inflyttning under 2018.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Mia Bergström
Lokalplaneringschef
Bilagor
Remisshandlingar september 2015
Beslutet delges
Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen
Huge Fastigheter AB
Akten
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
MISSIV
DATUM
DIARlEN R
2015-09-20
SBU 2015-41
SIDA
HUDDINGE
KOMMUN
HANDLÄGGARE
Karin Segerdahl
08-535 364 30
[email protected]
Samråd
Detaljplan för område vid Hälsovägen, Flemingsberg
(Grantorp 5:9, del av Grantorp 5:3 och Pentaganen 5)
Översänt för yttrande till:
Länsstyrelsen i Sthlms län
Lantmäterimyndigheten
Botkyrka kommun
Kommunstyrelsen
Förs ko lenämnden
Grundskalenämnden
Gyronasienämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Äldreomsorgsnämnden
Miljönämnden
Hembygdsföreningen i Huddinge
Huddinge pensionärsråd
Huddinge handikappråd
Hyresgästföreningen i Huddinge
Företagarna i Huddinge
Trafikverket
Förpacknings- och
tidningsinsamlingen
Huge fastigheter AB
AB Stokab
Luftfartsverket
Polisen, Södertörnspolisen
Stockholms läns museum
SYVAB
Svenska Kraftnät
SRV återvinning AB
Stockholm Vatten AB
Trafikförvaltningen
Södertörns Brandförsvarsförbund
Södertörns Fjärrvärme AB
Vattenfall Eldistri b uti on AB
TeliaSonera, Skanova Access AB
sakägare enligt fastighetsförteckning
Berörda exploatörer
För kännedom:
Bygglovsavdelningen
Gatu- och trafiksektionen
Gatu- och parkdriftsavdelningen
Lantmäteriavdelningen
Mark- och exploateringssektionen
Miljötillsynsavdelningen
Naturvårdsavdelningen
Informationsavdelningen
Info Huddinge
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST
TELEFON
Huddinge kommun
Kommunstyrelsens förvaltning
SBA, Plansektionen
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
[email protected]
08 535 300 00
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
SIDA
SBU 2015-41
HUDDINGE
KOMMUN
Synpunkter lämnas skriftligen, senast den 18 november 2015 till:
Huddinge kommun
SBA, Plansektionen
141 85 Huddinge
[email protected]
Upplysningar lämnas av planarkitekt Karin Segerdahl tel 08 -535 364 30 eller
E-post [email protected]
Planhandlingar finns utställda i servicecenter på Sjödalstorget 13 i Huddinge
centrum och tillgängliga på kommunens hemsida
www.huddinge.se/halsovagen
Vänliga hälsningar
Karin Segerdahl
Planarkitekt
2 (2)
Planens syfte
Planen syftar till att skapa en ny stadsdel som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen, samt det akademiska området med Flemingsbergsparken och befintligt bostadsområde,
·········-··------ -----------;;;;~
o
samt till att fonrna Hälsovägen ti ll en innehållsrik stadsgata med stadsmässig karaktär; med lokaler i bottenplan och
generöst promenadstråk.
skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska
samspelar med gröna gårdar och tak.
göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda
kvarter och park samtidigt som Spektrumgången utfonmas till ett
aktivt och tryggt stråk.
utforma bebyggelse med ett varialionsrikt och dynamiskt
uttryck som är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt .
,'
J
...
o
.
l
()/
~ Plankarta med bestämmelser
~S amråd
~'!11.\'~~~,
Utökat förfarande
1811Uustralion
D övrigt
Illustrationsplan för
Skala 1:BOD (orglnalformat A 1)
o
20
40
Till planen hör:
181 Planprogram
181 Planbeskrivning
181 Genomförandebeskrivning
D Miljöbeskrivning
område vid Hälsovägen
60
80
100m
(Grantorp 5:9 och del av Grantorp 5:3)
Beslutsdatum
Insta ns
Antagande
Huddinge kommun
Upprattad 2015-07-02
Kommunstyrelsens förvallning
Anna Hammarback
Planarkitekt
KF
Reviderad :
lagakran
SBU 2015 - 41
KS-2015/312
PLANBESTÄMM ELSER
Fö1andegällerinomomr:lidonmednedanståendebeteekningar. Endntangivenenvindningoeh
ulformning ir tiU ten . Bntärrvnelsor utan beteckning gäller inom hela pbnomridot.
ILLUSTRATION Il
GRÄNSER
- - · --
F'tanomrildesgrllm;
-·---· · - ·· - ·· - · · -
Anvindningsg•ins
Egenskapsgrins
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
HUVUDGATA
LOKALGATA
Lokahra rrk
GAGAT A
Gångtre frk
Tiafikpil
GAADSGATA
Vy mot Spekfrnmgllngen östef!JI
fotglingarnn v~ll<or
Gångtrafrk. handel och publrk v11ks~mhet. Parke ring f3r ej :mordn~s .
Balkonge r lir• anordnn mod an fri hejd om rrinst 6 metar från mark.
samttillhögst \.Smeterutlranfaud.
TORG
ILLUSTRATION III
Kvartersmark
Bo~tidar . Cenllum. Förskola. Hwuden\r6 loriaggs rrkted mot
a llmingata eller torg.
BCS
Bostäder och Centrum. lokaler för centrum.indamal skdanordnn
i bottenplan
BC
BC
ellertorg
Tekniska anläggningar under mark. Giga\a
o~an
mark.
Toknisk aanUggningar
Vy mot
S~ktrumgimgen
BEGRÄNSNINGAR AV MARKE NS BEBYGGANDE
vistenit
(·
ILLUSTRATION IV
f
·l
Byggnador fårintouppföras
~;~~~~ ~~ :::::~~:::::oc: f~~~e;:g~:r~ed ok~hm"~~~~;b~:!~~~:,·
o o o o o o o [
uaravonkomplemontbyggnttdfirvttramax40kvm.
Flemingsb \ r ken
Markenska va rat~lg3ngl igföranmännaund erjord1$kttledningar
Marken ska vara hitgängtig för aUmän gingtr;afik. Puuge under
byggnadskaha rrim.tafrihöjd3meter.
Byggnads~olym
passago
ska 6ppnn upp löt pasuge me d minsta fri hOld 3
met u frångat;~norg.
MARKE NSANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Utfart, stängsel
~~~~
Vy mol Speklrumgjl'l{len österut
/
Körbarutfarlfiuinteanordnn
PLACERING, UT FORMNI NG. UTFÖRANDE
Utformning
ILLUSTRATION V
H6gs\o byggnadshöjd i met11 over noMplilnet. Fliktutrymmen ska
rymmasinombyggnadshi5jd.
<@!>
l
Högsta a nta lvol nin ga r
Bottenvaningen ska vara in d ragen 1.5 metar frin kvartermarksgrins mot Hä lso~~gan. l ndraget
ska ~mna en fri h6jd om mins\3.8 meter fr in marknivå. Undantag medges tll minst 3.5meter i
byggnadnirmast Medieinvä gendärgatan lutarkraltigt.
Ballconger Ur ej anordnn Ovet allm.än plats lings mad Hälsovigen och
Markan ulformas så attövargångar melan hi5jdskrllnader
kriver rickln sk;a undvikas dir si ir mö)~gt .
b~r
S~klrumgången.
mjuka eller stegvin . l<an\11 som
Vrndfirejinredas
Utseende
Balkonger lir endastanordnas utmed ma~ 30 % ev viningsplanets
omkrets. Balkongräcken utformas si alt de blrr genomsikl!iga . Max
30'%firrvaraitiidctmaleriafinklusiveriicknkonsbuktionar.
Bottenvåning utformas si att srlct genom h6rn skttpn och enb'
förtäggs inlil S~klrumgingen, n exen"lplll illustr;ation Il
ILLUSTRATION VI
Sockelvaningens fasad mot Spekbumgingen utformas dofvrs
g!asad, soexempeliillustrationllt
Bottenviningutform.n sialtsik1genomh6rnskapasoehonhi
förläggs mot Spe~1rumgingen eller torget . u e~empe \ 1 illustration IV
Bottenvåning utform.n en.gt illustration V så otl 1n11i
S pekllumgringon
förl~ggs
mol
Fasadensutseendebylerkaraktärvldbyto ibyggnadshöjdgenom
t.ox . matoria lbyte. faud N . fönsterslitlnlr"rg . u e~empt l lillustral ion l
Radhusenskaplaee rasf6rskjutnaih6jdledlorvariationiuttryck
oehgod terr.inanpass ing.Entriochlelleruteplats förläggsmot
Spektrumgirr.gen. uexe/tl)eliwtustretionVI
Skala 1:800 (orginalformat Al)
o
20
40
60
80
Gavel utformu si att ent<i fiirligg~ mot Spektrumgingen oeh
fasad vid trapphus blir genomsiktligt. u exempel i ~tus trat ion VU
100 m
Transforma!o:sta tion skil utforma' med vhtbekladd eller
konstnarligt utsmychd land mol Spek1rumgirngen.
ILLUSTRATION VII
l
För min'\ 50% av fasadens lan~ mot Hitsovigen gäner atl fasadtn ska vara glasad med
ma• lmat bröstninghajd 70 cm ö•tt r marknivJ.
.
.
-
.
~äi°Cl m--:~
.JJr_~&~J..
Elevelion mot Sp&ktrumgingtm
Illustra tionerna är inte skalen tiga
ILLUSTRATION l
Grundkarta
område vid Hälsoväge n
inom kommundelen Flemingsberg
i Huddinge kommun
upprättad maj 2015
av NBF/Lantmäteriavd elning en
MarktMiaggn ing inom 1.5 meter fr.irn lnral1e/"!imarksgrlins mot Halsovllgen utfol"!i Lka niva och
~ka mat11ia l som inriligg ande g.ingbanil. Entroier förläggs i niv i ITIIId gata . Yta n li r ej
inhi gnn.
Beteckningar
över
Gallande kvarterstraktgräns
elle1 användningsgräns
----
Min\\ 50% ;av takytor
Slant
-----
~-
Gällande egenskapsgräns
--
Kartan framställd genom utdrag ur digita l kartdatabas
Avvägd höjd
Faststa lid höjd
Bel htNudbyggnad, geodetisk
C8J~
resp fotogrammet risk
E3B
~~p u:~~~~~~~~~J:t~&~ geodetisk
s~e
anlaggas med vegetation eller t;ak1erass.
ADMI NISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Staket,
bullarptank
GenomförandetidenirSir fr åndendagplanen vinner laga kratt
Häck
Gällande rattighetsgräns
och kontrollerad inom planområdet.
Koordinatsystem
PLAN Sweref 99 18 00 HÖJD RH2000
Minst50'%evbostadsgirdenså·tllkadt)1askavalaplanterad.Gird,yt;mskainnetlålla
mins\4 ltld par 1000 lnrm gårdsyta. Bostadsgirden ske inn.tl"la ytor för rekreation och lo k.
HOjdkurva
Fastighetsgrans
-~
--
ILLUSTRATI ON
Illustra tionslinjer
Stödmur, mur
Dike
------ - - - - - vag
""'-
1\llfl
Plankarta med bestämmelser
~ Samrå d
~'{W,;'Iff,'
Utökat förtarande
Detaljplan för
Ttll planenhör
181Ptanprogram
181 Ptanbeskrivning
181 G enomförandebeskrivning
OMiljObeslaivning
181 tlluslfation
O Övrigt
omrade vid Hälsovägen
(Grantorp 5:9 och del av Grantorp 5:3)
Beslutsdatum
Instans
Antagande
Huddinge kommun
Upprättad 20 15-07-09
Kommunstyrelsens förvattning
E/evetJon mol Hj/StJvigen
Illustra tionerna är inte skalenliga
Anna Hammarbäck
Planarkitekt
KF
Reviderad;
Lagakraft
SBU 2015 - 41
KS-20 15/312
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-09
FSN-2015/625.609
1 (5)
Förskolenämnden
Zirath, Kerstin
08-535 360 41
[email protected]
Remiss - Strategi för samverkan med högskolor och
universitet
Förslag till beslut
Nämnden ställer sig bakom förslaget till strategi för samverkan med
högskolor och universitet.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens förvaltning har inkommit med ett förslag till strategi för
samverkan med akademierna. Förslaget tar upp utgångspunkt, inriktning,
syfte, struktur, metoder samt genomförande och uppföljning.
Barn och-utbildningsförvaltningen ser mycket positivt på skrivningen, att en
sådan strategi tas fram och står bakom att den behövs som en kunskaps- och
utvecklingsinvestering för såväl nutid som framtid. Barn ochutbildningsförvaltningens har, som beskrivs nedan, relativt stor erfarenhet av
samverkan med akademierna och då särskilt Södertörns högskola.
Barn och utbildningsförvaltningen vill inskärpa den stora betydelse vi ser i
samverkan med akademierna för utvecklingen i våra verksamheter och dess
betydelse för kompetensutveckling och attraktivitet för nyrekrytering inom
våra verksamheter.
Beskrivning av ärendet
Ett förslag till strategi för samverkan med akademierna har tagits fram för
Huddinge kommun. I strategin finns en prioritering av samverkan med de
akademier som finns etablerade i kommunen, men vid behov av speciell
kompetens kan samverkan ske även med andra högskolor och universitet.
Syftet med samverkan beskrivs i ett antal olika områden såsom värdet av
samverkan för verksamhetsutveckling, personalförsörjning, för att kunna vara
en attraktiv arbetsgivare och för att stimulera till sysselsättning och tillväxt.
Strategin beskriver också de den struktur och de resurser som finns för
samverkan idag och hur detta ska organiseras framöver.
Framtida projekt och satsningar ska enligt förslaget formaliseras i avtal med
mål, visioner, riktlinjer för samverkan samt hur resurssättning ska ske och en
kommunal koordinator ska finnas för att planera och utveckla den samverkan
som strategin beskriver. I förslaget till strategi för samverkan med
akademierna beskrivs också de metoder som krävs för att denna strategi ska
kunna förverkligas.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-09
FSN-2015/625.609
2 (5)
Varje nämnd, styrelse och förvaltning ska ansvara för att förverkliga och följa
upp strategin genom att redovisa vilka åtgärder och aktiviteter man arbetat
med i enlighet med strategins metoder.
En kontaktperson på varje förvaltning ska samordna kontakterna med
akademierna och hålla koordinator på kommunstyrelsens förvaltning
informerad om det arbete som bedrivs.
Det övergripande ansvaret för att samordna och stödja förvaltningarnas arbete
i kontakter med akademierna åvilar kommunstyrelsens förvaltning som också
ansvarar för att redovisa hela kommunens forsknings- och utvecklingsarbete
till kommunstyrelsen.
Förvaltningens synpunkter
Den verksamhet som bedrivs inom Barn- och utbildningsförvaltningens
ansvarsområde ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. För att säkerställa en likvärdig undervisning av hög kvalitet i alla
förskolor och skolor är en nära samverkan med akademin en viktig del.
En kommungemensam strategi för att främja och stärka detta samarbete är
därför mycket värdefull och förvaltningen ställer sig positiv till att en sådan
strategi tas fram.
Inriktning och syfte
Förvaltningen anser att det viktigt och värdefullt att ha en nära samverkan
med de akademier som finns inom kommunen. Men det är också viktigt att
vid behov kunna samverka med andra akademier i landet då en speciell
kompetens krävs. Ett exempel på en sådan samverkan med andra akademier
är det forskningsprojekt om ”Små barns lärande” som förskoleverksamheten
deltar i tillsammans med tolv andra kommuner samt Linnéuniversitetet.
Sedan flera år tillbaka har Barn- och utbildningsförvaltningen ett etablerat
samarbete med Södertörns högskola när det gäller lärarutbildningen och den
verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Samverkan sker också kring viss
kompetensutveckling och en sommarhögskoleverksamhet för elever i
grundskolan och gymnasieskolan.
Med Karolinska institutet sker samverkan inom det naturvetenskapliga
området med våra gymnasieskolor.
Det sker även ett samarbete kring lärarutbildning med Kungliga Tekniska
Högskolan.
I dagsläget har förvaltningen ingen samverkan med Röda korsets högskola.
En viktig samverkansform för gymnasieskolans verksamhet är det
gymnasieråd som finns för de högskoleförberedande programmen.
Gymnasierådet har en representation från högskola och universitet och de
kommunala gymnasieskolorna. Det huvudsakliga syftet är att genom olika
former av samverkan och samarbeten stimulera fler av kommunens
gymnasielever att söka sig vidare till studier på akademisk nivå.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-09
FSN-2015/625.609
3 (5)
För att säkerställa en god verksamhetsutveckling av vår förskole – och
skolverksamhet behöver vi kontinuerligt arbeta med att förbättra våra
undervisningsmetoder. Att använda forskning på rätt sätt är en viktig faktor
för att nå dit.
Verksamhetsutveckling: Ett nära samarbete mellan akademi och verksamhet
när det gäller utbildningsvetenskaplig forskning kan bidra till att utveckla vår
verksamhet. Men vi tror också att det att kan bidra till att utveckla och
förbättra inriktningen på den forskning som bedrivs inom akademin genom
att man får del av de dilemman som finns i verksamheten och den
professionskunskap som finns hos våra pedagoger.
Personalförsörjning: För att säkerställa personalförsörjningen idag och i
framtiden är ett samarbete med akademierna av största vikt och inom Barnoch utbildningsförvaltningen finns sedan lång tid ett väl utvecklat samarbete
med de lärosäten som bedriver lärarutbildning inom Stockholms län. Detta
samarbete bidrar till att stärka och utveckla vår verksamhet och stämmer väl
överens med intentionerna i strategin för samverkan med akademierna.
I takt med att kommunen och regionen växer står vi inför stora utmaningar
när det gäller att rekrytera de bästa förskollärarna och lärarna till våra skolor
och förskolor. Det råder redan nu stor brist på förskollärare och även på lärare
inom vissa ämnesområden och konkurrensen mellan olika huvudmän är stor i
Stockholmsregionen. Att ta emot förskollärar/lärarstudenter i våra
verksamheter är därför en viktig del i vårt rekryteringsarbete.
Det finns inom Barn- och utbildningsförvaltningen en väl fungerande
organisation för att ta emot studenter i den verksamhetsförlagda delen av
lärarutbildningen (VFU) och vi arbetar kontinuerligt i samverkan med
lärosätena för att stärka kvaliteten i studenternas VFU. Ett fördjupat
samarbete kring detta inleds i och med att Barn- och utbildningsförvaltningen
deltar i ett övningsskoleprojekt tillsammans med Södertörns högskola.
Attraktiv arbetsgivare: En hög kompetensnivå hos alla våra medarbetare är en
viktig förutsättning för att alla våra barn och elever ska rustas på bästa sätt
inför de utmaningar de kommer att ställas inför i framtiden. Vi måste därför
stödja och stötta alla lärare/förskollärare i en kontinuerlig
kompetensutveckling. Genom en tydlig och långsiktig strategi för samverkan
med akademierna blir detta arbete stärkt. Detta kan bland annat ske genom en
samverkan med akademin där vi aktivt är med och påverkar möjligheterna för
våra lärare/förskolärare att erhålla den fortbildning de behöver. Det kan också
handla om att se till att rätt inriktning på fortbildning finns, men också att den
genomförs på ett sådant sätt, t ex genom distansutbildning så att det
underlättar för våra medarbetare att delta. För att vara en attraktiv
arbetsgivare och både kunna behålla och rekrytera de bästa medarbetarna
behöver vi ha en tydlig satsning på kontinuerlig kompetensutveckling så att
våra medarbetare ges möjlighet att utvecklas inom sin profession.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-09
FSN-2015/625.609
4 (5)
Sysselsättning och tillväxt: Ett huvuduppdrag för skolan är att se till att våra
barn och elever får den utbildning och den kunskap som krävs för att de ska
kunna bidra till att utveckla vårt samhälle. Det är därför viktigt att tidigt ta
vara på barns/elevers drömmar och tankar om framtida yrkesval. Inom både
grundskolan och gymnasieskolan arbetar vi med entreprenöriellt lärande och
entreprenörskap som syftar till att stärka elevernas förmåga till kreativitet och
tilltro till den egna förmågan. Detta arbete sker i samverkan med det lokala
näringslivet och önskvärt vore också att kunna ha ett nära samarbete med
akademin kring detta. På Södertörns högskola finns ett
entreprenörskapsprogram och ett närmare samarbete med detta program
känns både angeläget, värdefullt och självklart för våra verksamheter.
Samverkans struktur och resurser
Förvaltningen ser positivt på det övergripande arbete som sker kring
principiella samverkansfrågor och menar att denna förankring bland politiker,
tjänstemän och representanter för lärosäten är viktig och nödvändig för att
samverkan ska kunna ske på verksamhetsnivå.
Det är också nödvändigt att arbeta med avtal med mål, visioner och riktlinjer
som reglerar den samverkan som ska ske mellan akademin och verksamheten.
För att möjliggöra forsknings- och utvecklingsarbeten behöver också
särskilda resurser avsättas för detta.
Metoder för att förverkliga strategin
1. För att få till stånd en samverkan som gynnar utvecklingen av
verksamheten är en tydlig prioritering av utvecklingsområden
nödvändig. Skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete
syftar till att identifiera utvecklingsområden och blir en viktig
utgångspunkt för detta.
2. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är viktiga delar i
grundskolan och gymnasieskolan och ett utvecklat samarbete med
akademin bör bli nästa steg.
3. För att på ett aktivt sätt kunna samverka med akademin för att stärka
den vetenskapliga basen i undervisningen krävs att båda parter
avsätter resurser för forsknings- och utvecklingssamarbete.
4. Ett fördjupat och breddat kunnande hos våra medarbetare ska bygga
både på ett kollegialt lärande och större satsningar på fördjupad
kompetens med hjälp av experter t ex forskare. En tydlighet för alla
medarbetare kring vilka möjligheter som finns och resurser för att
stödja detta arbete är nödvändigt.
5. Ett nära samarbete med forskare och studenter måste vara förankrat på
alla nivåer i organisationen. Att bli kritiskt granskad av studenter eller
beforskad av forskare bidrar till att utveckla och stärka verksamheten.
Att handleda andra utvecklar också kompetenser hos våra
medarbetare. Genom detta kan vår attraktivitet som arbetsgivare
stärkas och vår personalförsörjning underlättas.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-11-09
FSN-2015/625.609
5 (5)
Genomförande och uppföljning
Vi tror att ett närmare samarbete och ett gemensamt lärande/erfarenhetsutbyte
mellan de olika förvaltningarnas kontaktpersoner och kommunstyrelsens
koordinator kan gynna och utveckla hela kommunens forsknings- och
utvecklingsarbete och att en kommunal koordinator blir en viktig länk i detta
arbete.
En kontaktperson på förvaltningen som samordnar och har ett nära samarbete
med koordinator på kommunstyrelsens förvaltning blir därför en viktig del i
detta arbete.
Det är förvaltningens mening, i samband med det vidare arbetet med att
konkretisera strategin, att hänsyn tas till Barn- och utbildningsförvaltningens
tidigare erfarenheter och starka behov och intresse för att samverka med
akademierna. Förvaltningens kontaktperson behöver ha en egen och
kontinuerlig samarbetsyta gentemot akademierna, förutom det arbete som
sker tillsammans med och via kontaktpersonen på kommunstyrelsens
förvaltning.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Conny Steinmo
Utvecklingschef
Bilagor
Remisshandlingar den 5 oktober 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-05
KS-2014/1241.103
1 (1)
Remissinstanser
Samtliga nämnder
Södertörns Högskola
Kungliga Tekniska Högskolan
Karolinska Institutet
Röda Korsets Högskola
Polishögskolan
Helena Gerrby
08-535 30173
[email protected]
Samarbetet med högskolor och universitet
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 27 december 2015
Handläggare: Björn Rosborg, administrativa avdelningen, epost: [email protected]
Interna remissinstanser svarar genom remissfunktion
en i W3D3.
För externa remissinstanser ser vi helst att ni svarar till
[email protected]
Eva Assarsson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C7.8
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
Strategi för samverkan med
akademierna
Typ av styrdokument: Strategi
Beslutad av: Kommunfullmäktige
Datum: xx xx xx
Riktar sig till: Kommunövergripande
Dokumentansvarig: Administrativa direktören kommunstyrelsens förvaltning
Dnr: KS-2014/1241.103
STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA
Innehållsförteckning
Inledning
Utgångspunkt
Framåtblick
Inriktning och syfte
Syfte med samverkan
Samverkans struktur och resurser
Metoder – så ska strategin förverkligas
Genomförande och uppföljning
2
3
3
3
3
3
4
4
5
STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA
Inledning
Utgångspunkt
I Flemingsberg finns en stor koncentration av kunskapsintensiva verksamheter
som universitet, högskolor och en växande life science-sektor. Detta är en unik
styrka som bör brukas genom att samverkan mellan kommunen och de högre
utbildningarna fördjupas.
Framåtblick
En kunskapsledd ekonomi och ett ökande omvärldsberoende bidrar till att nya
faktorer blir avgörande för ekonomisk tillväxt och hållbara lösningar framöver.
Innovationer och utveckling är nyckelfrågorna i en kunskapsdriven ekonomi och
därför behövs satsningar på framtagande av ny kunskap liksom implementeringen
av redan befintlig. I det arbetet fyller ett systematiskt samarbete mellan
kommunerna och akademierna en viktig funktion.
Inriktning och syfte
Strategin omfattar främst de akademier som är etablerade i Huddinge kommun
och vars verksamheter i korthet presenteras nedan.
1. Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom humaniora,
samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik. Södertörns högskola erbjuder
även polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil.
2. Karolinska Institutet (Institutionen för medicin) bedriver grundutbildning,
forskarutbildning och forskning inom ett brett medicinskt verksamhetsfält,
täckande samtliga internmedicinska specialiteter, infektion och
hudsjukdomar.
3. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) bedriver forskning samt
grundutbildning i form av civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar i
medicinsk teknik. I forskningscentret Centrum för teknik i medicin och hälsa,
CTMH, samverkar KTH Flemingsberg med Karolinska Institutet och
Stockholms läns landsting för utveckling och tillväxt inom forskning om
teknik, medicin och hälsa.
4. Röda Korsets Högskola (tidigare Röda Korsets sjuksköterskeskola) utbildar
främst sjuksköterskor med kompetens och beredskap för globalt arbete.
Huddinge kommun ska prioritera samverkan med nämnda akademier, men för att
nå nedanstående syften, bortsett från sysselsättning och tillväxt, måste även
utbildnings- och utvecklingssamarbeten med andra universitet och högskolor
kunna komma ifråga, speciellt om den kunskap och den kompetens som
efterfrågas saknas eller är dåligt utvecklad hos de prioriterade akademierna.
Syfte med samverkan
Det finns flera skäl till varför Huddinge bör samverka med akademierna:

Verksamhetsutveckling: Kommunen och akademierna kan dra nytta av
varandras kompetenser, resurser och resultat för att förbättra och utveckla den
kommunala verksamheten genom att göra den tillgänglig för professionellt
vetande och därmed i sin förlängning kunna använda sig av de rön inom
forskningen som gynnar verksamheten.
STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA
3

Personalförsörjning: Närheten till forskare och studenter som beretts tillfälle
att studera kommunens verksamhet eller praktisera inom den, bör underlätta
möjligheterna att rekrytera nya kompetenta medarbetare.

Attraktiv arbetsgivare: Medarbetares drivkraft och förmåga är avgörande för
verksamhetens resultat, kvalitet och utveckling och därför bör kommunen
genom samverkan med akademierna underlätta för de anställda att kunna ta
initiativ till den egna yrkesmässiga kompetensutvecklingen.

Sysselsättning och tillväxt: Samverkan mellan kommunen och akademierna är
central ur ett sysselsättnings- och tillväxtperspektiv. Akademierna och dess
forskningsresurser gynnar etableringen av kunskapsintensiva verksamheter
och därmed kommunens strävan att utveckla näringslivet och
arbetsmarknaden, vilket måste ske i samklang med det arbete som bedrivs
inom ramen för Stiftelsen Flemingsberg Science.
Ovanstående skäl till samverkan stödjer kommunens tre övergripande mål; bra att
leva och bo i kommunen, utbildning med hög kvalitet och fler i jobb.
Samverkans struktur och resurser
Högskolerådet, ett samverkansforum mellan kommunens förtroendevalda och
tjänstemän samt representanter från samtliga lärosäten i Flemingsberg i Huddinge,
har till uppgift att vara det organ där principiella samverkansfrågor diskuteras.
Samverkan med akademierna rörande speciella projekt och satsningar ska
formaliseras i särskilda avtal med gemensamma strategiska mål, visioner och
riktlinjer för vad samverkan avser, hur den ska ske och vilka resurser som ska
avsättas.
För att planera, förvalta och utveckla samverkan ska det finnas en kommunal
koordinator som övervakar samverkansavtalen, samordnar förvaltningarnas
kontakter med akademierna och periodiskt redovisar den övergripande bilden till
relevant politiskt forum och kommunens ledningsgrupp.
Metoder – så ska strategin förverkligas
1. Nämnderna bör identifiera prioriterade områden där en samverkan med
akademierna är önskvärd så att kommunen kan stödja etablering och
uppbyggnad av forsknings- och utvecklingsmiljöer som går i linje med det.
2. Samverka med akademierna inom de områden som främjar det lokala och
regionala näringslivet. Kommunen ska stödja entreprenörskap och
nyföretagande som har sin grund i universitet och högskolor.
3. Ta tillvara akademierna som en resurs så att den kommunala organisationens
utveckling baseras på erkänd forskning och beprövad erfarenhet. Kommunens
olika förvaltningar ska samverka med akademierna i forsknings- och
utvecklingsarbete.
4. Som ett led i att bibehålla och öka kommuns attraktivitet som arbetsgivare
ska kommunen underlätta för medarbetarna att fortbilda sig genom att både
fördjupa och bredda sitt kunnande.
5. För att underlätta personalförsörjningen ska forskare och studenter ges
möjlighet att studera kommunens verksamhet och praktikanter/trainees
4
STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA
beredas tillfälle att praktisera inom kommunen då nya kunniga kollegor kan
rekryteras inom dessa grupper.
Genomförande och uppföljning
Varje nämnd, styrelse och förvaltning ansvarar för att förverkliga och följa upp
och redovisa metoderna i denna strategi med åtgärder och aktiviteter. På varje
förvaltning ska det finnas en kontaktperson med uppdraget att samordna
förvaltningens kontakter med akademierna och hålla koordinator på
kommunstyrelsens förvaltning informerad om hur samverkan fortlöper.
Varje förvaltning har i uppdrag att samarbeta med akademierna för att utveckla
sin verksamhet och kommunen i helhet.
Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för att samordna och
stödja förvaltningarna i deras kontakter med akademierna. Kommunstyrelsens förvaltning har också ett ansvar för att i delårsrapporterna och verksamhetsberättelse
redogöra för hela kommunens forsknings- och utvecklingsarbete till
kommunstyrelsen.
STRATEGI FÖR SAMVERKAN MED AKADEMIERNA
5
FÖRSKOLENÄMNDEN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
78
Sammanträdesdatum
Förskolenämnden
10 december 2015
Redovisning av delegationsbeslut till förskolenämnden
Förslag till beslut
Nämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut.
PUNKT
C
C 7.1
ÄRENDEGRUPP
Allmänna ärenden och rättsfrågor
Beslut att helt eller delvis avslå enskilds
begäran om utlämnande av handling eller
beslut att lämna ut den med förbehåll som
inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen
BESLUTANDE
NR
Verksamhetschef
förskolan
FSN-2015/921.609
D
Förskoleverksamhet
Beslut om avstängning från plats inom
förskoleverksamhet på grund av obetalda
avgifter
Verksamhetschef
förskolan
D6
Beslut om plats i förskola på grund av
barnets eget behov utöver grundreglerna
Verksamhetschef
förskolan
D7
Beslut om att barnet vid särskilda skäl kan
behålla sin förskoleplats vid längre
frånvaro än två månader
Verksamhetschef
förskolan
FSN-2015/518
FSN-2015/660
FSN-2015/666
FSN-2015/668
FSN-2015/703
FSN-2015/716
FSN-2015/718 - 723.649,
återtagna
FSN-2015/762.649 - återtaget
FSN-2015/926.641
D8
Beslut om tilläggsbelopp för barn med
omfattande behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg i enskild
verksamhet
Chef för
förskolans
stödverksamhet
D2
Signaturer:
Ordförande
Justerare
Utdragsbestyrkande: datum och signatur
FSN-2015/670 - 674