Kunskapsinventering inom fälten antagonistiska hot och social oro
Kunskapsinventering inom fälten antagonistiska hot och social oro med relevans för samhällets säkerhet Wilhelm Agrell, Tobbe Petterson och David Högardh. Underrättelseanalys Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet 1 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................ 4 Definitioner ............................................................................................................................................ 5 Sammanfattning av kunskapsinventeringen ....................................................................................... 8 Kommentarer och forskningsrekommendationer ............................................................................ 10 Numerisk översikt ............................................................................................................................... 13 Integritetsproblem vid dubbelt medborgarskap .............................................................................. 15 Index ..................................................................................................................................................... 16 Förklaring och navigering i index .......................................................................................... 16 Svenska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot eller social oro ............................... 17 Utländska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot och social oro ............................. 19 Framstående individer med stor kunskap om antagonism eller social oro .................................... 21 Pågående forskningsprojekt med kopplingar till antagonism och social oro. ............................... 22 Forskning från universitet eller högskolor med kopplingar till antagonism och social oro ......... 26 Försvarshögskolan ................................................................................................................ 26 Göteborgs universitet ............................................................................................................ 29 Lunds universitet................................................................................................................... 29 Malmö högskola .................................................................................................................... 29 Mittuniversitet....................................................................................................................... 31 Stockholms universitet .......................................................................................................... 32 Umeå universitet ................................................................................................................... 32 Uppsala universitet ................................................................................................................ 33 Forskning från privata eller ideella institutioner med kopplingar till antagonism och social oro ............................................................................................................................................................... 34 Expo ...................................................................................................................................... 34 Kungliga krigsvetenskapsakademin ...................................................................................... 34 Utrikespolitiska institutet ...................................................................................................... 35 Forskning från Statliga myndigheter med kopplingar till antagonistiska hot och social oro ...... 35 Brottsförebyggandet rådet..................................................................................................... 35 FOI ........................................................................................................................................ 38 Forum för levande historia .................................................................................................... 42 FoU........................................................................................................................................ 42 Länsstyrelsen......................................................................................................................... 44 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .................................................................... 45 Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism ............................................................ 48 Polismyndigheten .................................................................................................................. 49 2 Post och telestyrelsen ............................................................................................................. 51 Regeringskansliet .................................................................................................................. 51 Socialstyrelsen ....................................................................................................................... 53 Statens medieråd ................................................................................................................... 53 Strålsäkerhetsmyndigheten ................................................................................................... 53 Sveriges kommuner och landsting ......................................................................................... 54 Säkerhetspolisen .................................................................................................................... 54 Europeisk forskning med kopplingar till antagonism och social oro ............................................. 56 Danmark ............................................................................................................................... 56 Finland .................................................................................................................................. 57 Nederländerna....................................................................................................................... 57 Norge ..................................................................................................................................... 58 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ............................................................ 60 Institute for Strategic Dialogue.............................................................................................. 60 The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence (ICSRC) .......... 62 3 Inledning Nedan presenterade text är en slutgiltig kunskapsinventering med bakgrund, sammanfattning, rekommendationer och kunskapsunderlag för framtida forskning på begreppen antagonistiska hot och social oro. Bakgrund I utrikesdeklarationen beskrivs den internationella terrorismen och ISIL som särskilda hot som ska bekämpas. Detta ska ske med verkningsfulla verktyg utan att göra avkall på grundläggande demokratiska och rättsstatliga värden. Nya säkerhetshot som nämns i deklarationen är bl.a. cyberattacker, spionage, it-brottslighet och digitala propagandakrig, som också kan inverka på antagonistiska hot och social oro. Säkerhetspolisen har återkommande redogjort för den våldsbejakande extremismen - specifikt hemvändare från konfliktzoner - som det potentiellt allvarligaste terrorhotet mot Sverige. En liknande bild framträder även i våra grannländer. Terroraktionen mot Charlie Hebdo i Paris, och Lars Vilks i Köpenhamn, samt attentat mot religiösa platser har aktualiserat frågan om tolerans, grundläggande fri- och rättigheter och hatbrott. Detta har föranlett en rad nya åtgärder. Bland annat är ett EU direktiv på gång inom området och även ny nationell strategi mot terrorism, samtidigt som krav på nya lagar aktualiserats. Det finns ett stort behov av ny forskningsbaserad kunskap både kring den våldsbejakande radikaliseringsprocessen samt rekryteringen till de extrema grupper som förespråkar terrorism som metod. Forskning som belyser samtliga dessa aspekter är särskilt intressant ur ett allriskperspektiv. Det är även angeläget att genom ny forskning öka kunskapsbasen avseende hur samhället på bästa sätt kan förebygga att fler söker sig till den våldsbejakande extremismen samt hur de som redan befinner sig i denna miljö kan fås att ta avstånd och lämna densamma. Forskningsområdet är komplext och växlar mellan inrikes och utrikes politik, med informationsbrott och cyber som ytterligare en dimension. Kunskapsområdet omfattar antagonism, sociala risker och social oro, demokratihot, i såväl förebyggande som hanterande fas av en kris. Det omfattar globala konflikters inverkan på samhället, polarisering, organiserad brottslighet och andra sociala sårbarheter. I forskningsöversikten bör forskningsområdet belysas ur samtliga dessa aspekter. Syfte Syftet med studien är att ta fram en kunskapsöversikt över området antagonism och social oro. Utgångspunkten bör vara på nationell nivå, men även inkludera EU och internationell forskning med jämförelser för att identifiera kunskapsgap, förslag på best practises etc. Studien bör presentera såväl kunskapsläget med tydliga rekommendationer om var 4 kunskapsgap finns men även presentera en bild av befintliga utförare, kunskapscentra inom området. I kunskapsöversikten bör för området specifika problem belysas, såsom till exempel sekretess. Definitioner För att tydliggöra och förenkla kunskapsinventeringen har vi skiljt på antagonistiska hot och social oro även om de två begreppen påverkar och i viss mån kan flyta samman med varandra. Definitionerna är tagna från den tidigare Krisberedskapsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, EU och Säkerhetspolisen. Vi har även valt att lägga till en definition och kort presentation av begreppen radikalisering och hybridkrigföring då dessa två begrepp är mycket aktuella och kan, i vissa fall fungerar som en brygga mellan antagonistiska hot och social oro. Definition antagonistiska hot Litteraturen om hotbegreppet är mycket omfattande och spänner över traditionell säkerhetspolitik till postmodern säkerhetsteori (securitization) och perceptionspsykologi. Hot har både en objektiv dimension och en subjektiv dimension (”hotet bor i betraktarens öga”). Både dessa dimensioner är viktiga i forskning, policyutformning och konkret säkerhetsarbete. Begreppet hot definierades 1995 av Hot- och riskutredningen i relation till begreppet risk: ”Hotet innebär i förhållande till risken en förändring. Den latenta risken har blivit akut, dvs övergått i ett hot. Den som kan komma att drabbas förutser ett händelseförlopp eller ser någon aktör som kan orsaka skador på honom eller henne och på andra i samhället. Hotet är en mera subjektiv företeelse än i varje fall den risk som bygger på bedömningar av sannolikheter och konsekvenser.”1 MSB gav 2011 följande definition av hot i sin vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser: ”Ett hot kan bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada”.2 Den tidigare krisberedskapsmyndigheten (KBM) definierade antagonistiska hot som: ”Antagonistiska hot uppstår på grund av mänskligt agerande. Hoten fördelar sig längs en bred skala av händelser. Denna sträcker sig från organiserad brottslighet till konflikter mellan stater. En allvarlig form är terroristhot från icke-statliga organisationer och statsunderstödd sabotageverksamhet”.3 1 Ett säkrare samhälle. Huvudbetänkande av Hot- och riskutredningen, SOU 1995:19, s. 66. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, MSB 2011. 3 KBM 0753/2003, Nya villkor för samhällets krisberedskap-KBM:s underlag inför 2004 års försvarsbeslut, sid. 21. 2 5 MSB noterade i sin rapport ”Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods” från 2010, att det inte finns någon etablerad definition av antagonistiska hot. MSB valde därefter att utgå från följande definition: ”Antagonistiska hot kan ses som avsiktligt illvilliga och illegala hot. De kan utgå från terrorister, irreguljära förband och organiserad brottslighet. Antagonistiska hot omfattar därmed inte bara hot om terrorism, utan även hot om sabotage och stöld. Det avgörande är medvetenheten hos den som utför eller avser att utföra en handling…”4 Definition social oro Stockholms stad definierar social oro som ”Social oro uppstår då den sociala obalansen tar sig uttryck i det offentliga rummet”.5 En annan definition av social oro är: ”Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som önskvärt att skydda. Social oro är en följd och kombination av flera sociala risker, vilka i sin tur är uttryck av bakomliggande negativa omständigheter”.6 Det är med andra ord ett samlingsbegrepp som uppstår när en social obalans i samhället möter sociala risker och mynnar ut i händelser som påverkar samhällets institutioner och skapar obalans i det offentliga rummet. För att underlätta översikten och förståelsen till en så enkel mental bild över de två breda begreppen antagonistiska hot och social oro, ställs de två begreppen mot sina allmänna och relevanta områden nedan. Det är dock viktigt att inte stirra sig blint på begreppens tillhörighet då, som nämnts, begreppen tenderar att flyta samman med varandra samt att de kan ge upphov till varandra. Antagonistiska hot • Religiös våldsbejakande extremism (t.ex. Islamiska Staten) • Våldsbejakande vänsterextremism (t.ex. grupperingar som Revolutionära Fronten) • Våldsbejakande högerextremism (t.ex. grupperingar som Svenska motståndsrörelsen) • Terrorism • Lone-wolf terrorism (enskilda extremister som t.ex. Behring Breivik) • Hybridkrigföring • CBRNE-hot • Cyberhot • Militära hot från andra stater 4 https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25908.pdf Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Social oro ur ett kommunalt perspektiv, publikationsnummer MSB 688 juli 2014, sid. 10. 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Social oro ur ett kommunalt perspektiv, publikationsnummer MSB 688 juli 2014, sid. 11. 5 6 • Organiserad brottslighet Social oro • Lågt myndighetsförtroende • Ekonomisk och social utsatthet • Anlagda bränder och omfattande vandalism • Våldsamma upplopp och demonstrationer • Radikalisering mot våldsbejakande extremism eller organiserad brottslighet • Ökad segregation och utanförskap Radikalisering Säkerhetspolisen nämner tre grundkomponenter för att en radikaliseringsprocess generellt ska kunna initieras hos en person: • Upplevda orättvisor eller kränkningar • En våldsbejakande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar dessa och har enkla svar på hur dessa ska bemötas • Ett socialt umgänge där ideologin internaliseras7 Vidare existerar det en rad olika definitioner på begreppet radikalisering. Vi väljer här att presentera den vedertagna EU-definitionen på radikalisering: ”radikalisering är den process som leder en individ eller en grupp att stödja eller begå terroristhandlingar som en metod att främja en sak. Eftersom radikalisering är en process, speglar termen en viss komplexitet avseende hur människor kommer att acceptera och stödja användningen av terrorism för att uppnå politiska mål”.8 Ovanstående definition på radikalisering ger som nämnts EU:s samlade bild. För en djupare insikt i andra organisationers definitioner se sidorna 59-60 i Magnus Ranstorps rapport ”Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner”.9 I Sveriges handlingsplan mot våldsbejakande extremism definieras radikalisering enligt följande: ”Detta begrepp betecknar processen när en individ går från att vara ickevåldsbejakande till att ta ställning för våld. Begreppet avradikalisering beskriver i detta sammanhang den omvända processen.”10 7 http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism/valdsframjande-radikalisering-och-terrorism.html Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren, Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner, Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier (CATS), Försvarshögskolan, 2013, Sid. 60. 8 9 http://libris.kb.se/bib/14406137 10 http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2011/12/skr.-20111244/ sid. 9-10. 7 Definition hybridkrigföring FMV beskriver i Teknisk prognos 2014 hybridkrigföring som: "Ett krig utan operativt djup, fronter och faser. Ett krig som är en blandning av reguljära och icke reguljära medel, inklusive cyberkrigföring. Ofta kallas detta krig för hybridkrig. Tanken är att möta motståndaren på olika arenor. Kriget blir en totalitet och den som utsätts vet inte när, var och hur kriget kommer att slå till."11 Allmänt om hybridkrigföring Hybridkrigföring har kommit att bli ett aktuellt begrepp i och med Rysslands annektering av Krim och den fortsatta destabiliseringen av Ukraina och dess inblandning i kriget i östra Ukraina. Begreppet kan te sig en aning förvirrande då det denna form av krigföring ibland benämns som asymmetrisk krigföring eller den sjätte generationens krigföring. Egentligen är inte hybridkrigföring något nytt utan är en integrerad användning av olika slag av öppna och dolda maktmedel som är känd från historien.12 Praktiskt innebär krigföringen ett nyttjande av en stor mängd olika medel, reguljära och ickereguljära militära operationer, cyberattacker, vilseledande informationsoperationer, riktad propaganda samt politiska och ekonomiska påtryckningar. Hybridkrigföring används i syfte att uppnå ett politiskt mål. Den engelska benämningen – full spectrum warfare, är mer tydlig då den kontextualiserar nyttjande av alla tillgängliga medel.13 Sammanfattning av kunskapsinventeringen Utförd forskning av svenska institutioner på området antagonistiska hot och social oro är till synes gott men det existerar en rad kunskapsluckor. Den befintliga forskningen på social oro från svenska institutioner är omfattande. MSB avslutade 2014 projektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering” vilket har mynnat ut i en rad konkreta förslag på åtgärder. Vissa av dessa åtgärder är under konstruktion däribland ett forskningsnätverk för kunskapsspridning gällande våldsbejakande extremism och social oro under ansvar av myndigheten för Nationell samordning mot våldsbejakande extremism. Utöver detta finns en stor mängd forskning som avhandlar social oro, hur den uppkommer och varför, vilka risker som föreligger med social oro och hur den kan förhindras. Det pågår just nu även projekt vid Lunds universitet och Malmö högskola om aktivism och bakomliggande psykologiska faktorer vid protestverksamhet. En viktig problematik kring hantering och motverkan av social oro gäller frågan om samverkan mellan myndigheter och hur fördelning av ansvarsområden uppfattas. Flertalet studier konkluderar att samverkansproblematiken tenderar att ge upphov till friktioner i arbetet och att en tvärsektoriell arbetsingång behövs för att hantera social oro. Johnny Lind, 11 Teknisk prognos 2014, FMV, FMV dokumentbeteckning: 14FMV2487-18, sid. 11. För en bakgrund, se Försvarsmaktens forum NR 3 2015, sid. 66. 13 http://www.dn.se/debatt/stark-beredskapen-bade-civilt-och-militart/ 12 8 polisens kontaktansvarig i det avslutade projektet ”Samverkan mot social oro – metodhandbok” nämner också samverkansproblematiken och nödvändigheten för en tvärsektoriell samsyn mellan myndigheter. Samverkansproblematiken har samtidigt en integritetsdimension och griper därmed in i områden som rättssäkerhet och informationssäkerhet. Den befintliga svenska forskningen på antagonistiska hot är inte fullt lika omfattande som på social oro även om det numeriskt finns fler studier klassificerade som antagonistiska hot i bifogat index, detta på grund av begreppets omfattning. Det finns en rad kartläggningsstudier på antagonistiska hot, främst kopplat mot höger- och vänsterextrema kretsar. Studier ägnade åt höger- och vänsterextremism har generellt avsnitt om bakgrunder och förklaringar på varför de existerar samt på vägen in i extremistkretsar. Det finns ett mindre antal studier på religiös extremism, då kopplat mot islamistisk extremism. Vi har inte hittat några studier som avhandlar terrorism och andra trosuppfattningar, något som eventuellt kan bero på att de aktiva t.ex. kristna terroristgrupperna, är få, inaktiva eller lokalt begränsade i sitt operationsområde. Kartläggningen är dock inte begränsad till islamistisk terrorism. I Norge planeras ett center för studium av högerextremism som kan komma att bedriva forskning med bäring på andra aspekter av religiös eller religiöst legitimerad extremism.14 Svenska studier om radikaliseringsprocesser inom våldsbejakande extremism är likaså få, framförallt när det gäller avradikalisering. Den mest heltäckande studien på radikalisering är Magnus Ranstorps studie ”Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredje land, åtgärder för att förhindra personer ansluter sig till väpnade extremist grupper i konfliktzoner” från 2013. Studien avhandlar religiös våldsbejakande extremism och tar inte upp höger- och vänsterextrema kretsar. Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism” är också en rapport som avhandlar radikalisering på ett djupare plan. Myndigheten för Nationell samordning mot våldsbejakande extremism fokuserar främst på förhindra ett tidigt stadie av radikaliseringsprocessen men inte på de senare delarna i processen, vilket härleder till ett visst kunskapsgap. När det gäller det generella fenomenet krigsturism och förebyggande och förhindrande åtgärder har vi inte funnit några svenska studier. Det finns en viss medierapportering, bl. a. om högerextremistisk krigsturism till Ukraina om, än i mindre omfång, något som fortfarande kan bidra till säkerhetsproblem vid hemkomst.15 Det finns en studie från svenskt håll gällande ensamagerande gärningsmän (”lone wolf terrorists”). Studier om antagonistiska hot mot samhällsstrukturer, såsom CBRNE-hotbild och marina strukturer existerar, om än i mindre omfång. En ny övergripande nationell CBRNE-strategi utvecklas just nu under ledning av MSB där det påtalas en kunskapslucka gällande bristanalyser och utvecklingsområden.16 14 http://www.forskningsradet.no/no/Utlysning/SAMRISK http://www.expressen.se/nyheter/svensk-nazist-skryter-om-att-han-har-dodat/ 16 http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE 15 9 Vi har även bifogat en sammanställning av utländsk forskning, genomförd från europeiska länder samt vissa organisationer relaterade till området antagonistiska hot och social oro men med lägre upplösning. Kommentarer och forskningsrekommendationer Området social oro framstår som helhet som jämförelsevis väl beforskat. Aspekter kring samverkansproblematiken framstår dock som särskilt betydelsefulla och här finns behov av ytterligare kunskap, bland annat om oavsedda aspekter som rör integritet och informationssäkerhet. En motsvarighet till den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism finns inte vad gäller social oro, men skulle här kunna spela en viktig roll för att fokusera på vitala frågeställningar. Radikaliserings- och avradikaliseringsprocesser framstår som alltmer betydelsefulla och föränderliga forskningsfält och motiverar fortsatta och utökade forskningssatsningar, samtidigt som former och inriktning behöver beaktas så att dynamiken i hotutvecklingen inte leder till att forskningen snabbt blir överspelad. Fenomenet med ensamagerande belyser detta och här finns en uppenbar forskningslucka. Studiet av ensamagerande, liksom krigsturism, skulle lämpligen kunna ingå i en bredare satsning kring radikaliserings- och avradikaliseringsprocesser. Framtida forskning om krigsturism bör inte begränsas till religiös krigsturism även om det är den form av krigsturism som just nu är dominerande. Studier om antagonistiska hot mot samhällsstrukturer, såsom CBRNE-hotbild och marina strukturer existerar, om än i mindre omfång. En ny övergripande nationell CBRNE-strategi utvecklas just nu under ledning av MSB där det påtalas en kunskapslucka gällande bristanalyser och utvecklingsområden.17 Det borde därmed kunna kompletteras med forskningsresurser alternativt invänta projektets del- eller slutrapporter om vad som uppkommer som framtida behov. Efter samverkan med MSB och deltagande på MSB:s workshop ”Sociala Risker – ett hot mot samhället? framgår det att Cybersäkerhet fortsatt behöver studeras ingående, framförallt cybersäkerhetsstudier med kopplingar till social oro, radikaliseringsprocesser och antagonistiska hot. Utmaningen att koppla ihop cybersäkerhet med social oro och antagonistiska hot anser vi vara att området blir svårbegränsat, något som korrelerar med de olika aspekter som finns på begreppet cybersäkerhet. MSB och FOI påvisar i en avrapportering av arbete som avser en nationell risk- och förmågebedömning (NRFB) i information- och cybersäkerhet, distinktioner och klausulitet mellan olika aspekter av cybersäkerhet (cyber-karaktär, informationssäkerhet och ITsäkerhet). Enligt avrapporteringen anser FOI och MSB att en cyber-händelse innefattar informationslagret i cybervärlden och den verkliga världen. För att tydligöra resonomanget – en it-attack mot det svenska bankväsendet kan få följder i den verkliga världen, t.ex. att det ger upphov till social oro. Det kan även fungera omvänt – en person i den verkliga världen 17 http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE 10 söker information på internet om hur man tillverkar en sprängladdning i syfte att åsamka offentlig skada, vilket han finner på digitala forum och lyckas därefter tillverka en bomb. I avrapporteringen utvecklar FOI och MSB även en tankemodell med hjälp av morfologisk analys, med vilken man kan modellera olika fiktiva händelser som är relaterade till området cyber. Man konkluderar även att man inte bör begränsa modellen till en ”onödigt snäv definition av cyberproblematik, utan i stället kunna beskriva även intilliggande fenomen.”18 Hur man än vrider och vänder på begreppet social oro och antagonistiska hot så går det att göra en tydlig koppling till just cybersäkerhet. Internet kan b.la. utgöra grogrunder för radikalisering till våldsbejakande extremism, propagandaspridning, vilseledning av opinioner och informationsinhämtning om t.ex. antagonistiska medel. Framtida forskningsprojekt bör rimligtvis innehålla ett visst fokus på cybersäkerhet, antingen som ett parallellt sidospår i forskningsprojektet eller ett närma samarbete med andra forskningsprojekt som enbart fokuserar på cybersäkerhet med kopplingar till antagonistiska hot och social oro. En svårare och mer heltäckande forskningsingång på begreppet antagonistiska hot och social oro, som vi endast har funnit två studier om, är hur samhället skulle hantera och motverka storskaliga antagonistiska attacker mot en bred samhällsfront eller s.k. hybridkrigföring. En tänkbar forskningsidé på detta område tar sin utgångspunkt i de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs av bl.a. MSB och går att hämta ner via webben. Med ett analytiskt sinne och jämförelse med andra öppna källor, t.ex. nyhetssidor och bloggar, kan man skapa sig en uppfattning om var i samhället en attack eller påverkan skulle göra mest skada (även kallat Center of gravitiy, CoG, som används vid planering för offensiva militära anfall). Efter diskussioner kom vi fram till att risk- och sårbarhetsanalyserna kan bidra till en antagonistisk planering. Givetvis är risk- och sårbarhetsanalyserna inte öppna till den grad att exakt eftersökt information står nerskrivit till allmänhetens förfogande men det går fortfarande att skapa sig en kunskap på var i samhället en antagonistisk attack kan utföra mest skada. Det går därmed att, för en person med intentionen att påverka det svenska samhället, skapa sig en uppfattning vari samhällets infrastruktur en attack gör mest skada och påverkan via de öppna risk- och sårbarhetsanalyserna. Ett exempel på just detta är från Post och telestyrelsens årsrapportering från 2014 där det framgår att mobila kommunikationsnät och radiolänkbaserade system utgår från en internationell standard vilken inte är programmerad att hantera eller motstå antagonistiska hot eller påverkningar av dess säkerhetsskydd.19 Denna typ av antagonistiska attacker kommer rimligtvis inte att kunna utföras av terroristorganisationer som vi känner dem idag utan troligtvis av en stat alternativt framtidens terroristgrupper. En forskning inriktad på denna typ av antagonistiska hot kommer förmodligen att spänna över ett mångfacetterat forskningsfält då hybridkrigföring förs mot omfattande delar av samhällsstrukturen. 18 http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI%20MEMO%205100 sid, 5. http://www.pts.se/upload/Rapporter/Tele/2014/PTS-RSA-PTS-ER-2014-28-Elektronisk-kommunikation.pdf sid. 45. 19 11 Möjliga forskningsingångar inom fälten antagonistiska hot och social oro kan efter genomförd kunskapsinventering och generella intryck från MSB:s workshop ”Sociala Risker – ett hot mot samhället?”, sammanfattas i följande frågor: • Hur kan samverkan mellan myndigheter, på en nationell- och lokalnivå vid förebyggande arbete mot social oro förbättras och hur kan det skapas bättre och tydliga strukturella kommunikationsramar för den samverkan och hur påverkas dessa strävanden av rådande lagstiftning och respekt för medborgarnas integritet? Motivering och kommentarer: Som vi nämnde i sammanfattning verkar samverkan mellan myndigheter det stora problemet gällande hantering och förebyggande av social oro. Detta konkluderades även på MSB:s workshop. Flertalet röster sammanstämde om behovet av en tydlig ledartröja och en tydlig ansvarsstruktur. Man menade även att kunskapen finns ute på lokalnivå men att den måste koordineras och tillåtas spridas med hjälp av tydliga kommunikationskanaler. Vidare motivering av denna forskningsingång är att om en tydlig samverkansstruktur mellan myndigheter, en tydlig ledarroll med klar jurisdiktion och en upplysning och förtydligande gällande ansvarsområden för myndigheter och kommuner, fungerar, så kan detta bidra till ett bättre arbete mot radikalisering och därmed även antagonistiska hot. • Hur kan det förebyggande arbetet mot radikalisering och avradikalisering kopplat mot våldsbejakande religiös extremism, krigsturism och ”lone wolf terrorists” förbättras, hur ser grogrunderna för radikaliseringen i Sverige ut och hur ska Sverige hantera individer som har genomfört krigsturism till extremisitiska rörelser utomlands hanteras när de kommer tillbaka till samhället? Motivering och kommentarer: Det står klart att det existerar ett kunskapsgap på området våldsbejakande religiös extremism i Sverige, framförallt på lokal nivå. Incitament och strukturella förutsättningar för hur detta ska förebyggas och hanteras är behov som lyftes på MSB:s workshop samt att det går att utläsa efter genomförd kunskapsinventering. Existerande kunskaper och metoder för att hantera och förebygga antagonistiska hot ligger i stort just nu på brottsförebyggande myndigheter och på svenska underrättelseinstanser. Organisatoriska förutsättningar för att sprida kunskap och erfarenheter till lokal nivå efterfrågas, något som till viss del just nu ligger på den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Denna myndighet utvecklar sitt arbete men behöver förenklade metoder och fler incitament för att kunna sprida denna på ett smidigare sätt. Säkerhetspolisen efterfrågade under MSB:s workshop mer kunskap om hantering av den radikaliserande grogrund som sker på sociala medier, något som rimligtvis också bör ingå i ett forskningsprojekt om våldsbejakande religiös extremism. Anknytning till cybersäkerhet är därmed även önskvärt i ett framtida forskningsprojekt om radikalisering till våldsbejakande extremism. Ideologiska motargument mot jihadism togs också upp som ett behövande verktyg i det förebyggande arbetet mot radikalisering till våldsbejakande religiös extremism. Denna forskningsingång är med det efterfrågade strukturella och organisatoriska förutsättningarna för att kunna sprida kunskap och information, snarlik rekommendationen gällande social oro. Det är möjligt, om resurser, vilja och tid finns – att slå ihop dessa två forskningsingångar för att maximera effekten av nödvändig kunskap inom samhällets olika instanser. 12 • Hybridkrigföring: vad vet vi om denna typ av krigföring, vad är tänkbara scenarion gällande hybridkrigföring i Sverige, hur bör det hanteras och hur är vår motståndsförmåga? Motivering och kommentarer: Denna forskningsingång är vad vi har kunnat utläsa genom kunskapsinveteringen och efter samtal med berörda parter inom försvarskretsar, den minst beforskade aspekten på områdena social oro och antagonistiska hot. Forskningsfrågorna är också väldigt breda då hybridkrigföring som den ser ut just nu, täcker in i stort sett alla samhällets funktioner och instanser, däribland cybersäkerhet och propagandaoperationer (vilseledning). Om forskningsprojektet blir inriktat mot denna ingång bör en tvärvetenskaplig personalbas nyttjas i syfte att gardera inblandade mot förförståelse. Ytterligare svårigheter med denna typ av forskning är att det förmodligen blir svårt att hitta konkret fakta då propaganda och sekretess är två givna ingredienser i hybridkrigföring. Allmänna kommentarer om framtida forskningsprojekt: Fortsatt forskning bör ha ett betydande inslag av internationell utblick då antagonistiska hot och social oro inte utgör avgränsade nationella problem och även i en specifik nationell kontext uppvisar många gemensamma drag. Globala influenser, friare rörelse inom EU och internationella påtryckningar påverkar vår tillvaro och vårt samhälle vilket rimligtvis resulterar i en kunskapslucka om man inte bevakar utrikespolitiska händelser noggrant. Samma typ av problem är också aktuella i andra länders forskning kring samhällssäkerhet, liksom inom EU:s forskningsprogram. Se därför Chatham House och andra internationella tankesmedjor som är presenterade i indexet för kontinuerlig omvärldsbevakning och övergripande analyser – om ett uppdaterat information- eller underrättelseflöde inte finns att tillgå. Numerisk översikt Det uppstår ett kategoriseringsproblem när en djupare kategorisering ska göras på den presenterade forskning relaterad till begreppen antagonistiska hot och social oro. Problemen härstammar från begreppens breda omfattning, desto djupare forskning om begreppen, desto fler angränsande begrepp och områden knyts samman. Detta visar sig tydligt i de flesta fall av de representerade rapporterna i indexet. Många innehåller flera teman eller underbegrepp till antagonistiska hot och social oro vilket föranleder att en rapport t.ex. kan innehålla forskning om både höger- och vänsterextremism, radikalisering och förebyggande arbete. Vi har löst detta genom att precisera hur många rapporter som avhandlar ett specifikt tema. I tabellen nedan har vi därav utgått från de definitioner som gjordes på sida fem. Matematiskt går antal rapporterna i indexet (79 svenska och 24 utländska) inte ihop med antalet presenterade i tabellen. Detta p.g.a. många rapporter innefattar forskning om flera underbegrepp till antagonistiska hot och social oro. Vi har även bifogat ett antal kunskapsorienterade rapporter som inte har en direkt koppling till antagonistiska hot eller social oro, om inte mer eller mindre långdragna kopplingar dras. Anledningen till att vi tog med dessa är att rapporterna 13 kan fungera som ett bra kunskapsunderlag eller stödjande fakta vid framtida forskning om antagonistiska hot eller social oro. Antal rapporter från Sverige: Antagonistiska hot Högerextremism 11 rapporter Vänsterextremism 7 rapporter Religiös extremism 6 rapporter Lone Wolf Terrorists 1 rapporter Hybridkrigföring 2 rapporter Informations- och cybersäkerhet 8 rapporter Social oro Social oro generellt 23 rapporter Kunskapsorientering Kunskapsorientering 20 rapporter Samverkansproblematik vid social oro 14 rapporter Upplopp/bränder 5 rapporter Eroderande myndighetsförtroende 2 rapporter Radikalisering 6 rapporter Korruption 2 rapporter CBRNE-hot och farligt gods 6 rapporter Antagonistiska hot generellt 4 rapporter Krigsturism 1 rapport Organiserad brottslighet 5 rapporter 14 Antal utländska rapporter i indexet: Antagonistiska hot Högerextremism 4 rapporter Social oro Radikalisering 12 rapporter Vänsterextremism 2 rapporter Religiös extremism 5 rapporter Antagonistiska hot generellt 6 rapporter Information- och cybersäkerhet 3 rapporter CBRNE-hot 1 rapport Integritetsproblem vid dubbelt medborgarskap Vi har inte hittat några studier om integritetsproblem relaterade till innehavande av dubbelt medborgarskap. Eventuella integritetsproblem skulle kunna uppstå vid förbud av resor till vissa länder eller indragna pass, om inte det föreligger klara brottsmisstankar. Vad gäller krigsturism och integritetsproblem så är en lagstiftning mot krigsturism under pågående arbete. Arbetet förväntas bli färdigt så tidigt som möjligt 2016, dock kommer en utredning på området bli klar senast den 18 juni 2015. Exakt hur denna lagstiftning kommer att se ut är i dagsläget oklart. Klart står dock att någon möjlighet till indraget medborgarskap inte ska bli aktuellt. Lagen ska i övrigt baseras på FN-resolution 2178 vilket innebär att krigsturism blir kriminaliserat. Huruvida integritetsproblem kommer att uppstå blir därmed en senare problematik. Inom hälso- och sjukvårdsfären pågick arbete kopplat till integritetsproblem gällande patientinformationshantering. Viss liknande problematik skulle kunna uppstå om känslig informationsdelningen om misstänkta personer skulle påbörjas inom ett större myndighetsspektrum. 15 För ytterligare diskussion om integritetsfrågor kopplat mot dubbelt medborgarskap och motverkning av antagonistiska hot så bör den nya lagstiftningen inväntas för att därefter tas upp igen. Ett tips är att ta kontakt med Daniel Westman på Stockholms universitet som är en av de ledande experterna på integritetsrätt och rättsinformatik om frågor kvarstår vid forskningsprojektets lanserande eller under framtida arbetes gång. Hyperlänk till kontaktinformation Daniel Westman: http://www.juridicum.su.se/iri/organisation/Daniel_Westman/ SOU:n om patientinformationshantering går att finna via hyperlänkarna nedan: http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/92/28/2d650334.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/92/28/6bc871c7.pdf Index Förklaring och navigering i index För att underlätta översikten och navigering i den presenterade forskningen kommer varje rapport, artikel eller utredning att rangordnas enligt dess tillhörighet och beläggas med en siffra. Observera att visa rapporter avhandlar både antagonism, antagonistiska hot och social oro medan andra rapporter inte är kopplade till antagonistiska hot eller social oro om inte mer eller mindre långdragna kopplingar görs. Dessa rapporter bör ses som bakgrundsinformation eller en kunskapsorientering i närgränsande fält till antagonism eller social oro. Tidsperioden för bifogad forskning sträcker sig från 2007 till 2015. Det ska noteras att vi på grund av tidsramen på detta uppdrag ännu inte har haft tid att läsa alla rapporter i sin helhet vilket har föranlett till en övergripande läsning av rapporterna. I varje presenterad rapport finner ni en kort sammanfattning med en rad nyckelord och i vissa fall förslag på hur rapporten skulle kunna nyttjas vid det framtida forskningsprojektet. Nyckelorden är ihopkopplade med den numeriska tabellen som presenterades i tidigare avsnitt. Siffrornas betydelse ser ni nedan: 1-antagonistiska hot. 2-social oro. 3-antagonistiska hot och social oro. 4-Föremål för kunskapsorientering och bakgrundsinformation. 16 Svenska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot eller social oro CRISMART - Nationellt centrum, Försvarshögskolan. Genom kunskapsutveckling och kunskapsspridning bidrar CRISMART till att stärka samhällets krisberedskapsförmåga. Verksamheten består av forskning, analysstöd, utvärdering, utbildning och övningsstöd. Hyperlänk: http://www.fhs.se/sv/forskning/centrumbildningar-ochforskningsprogram/crismart/om/ CATS - Nationellt centrum, Försvarshögskolan. CATS forskar framförallt om terrorism och underrättelsetjänst. Med stöd i ett stort internationellt nätverk på området bygger forskargruppen ny kunskap som förmedlas via utbildningar, övningar och rapporter till målgrupper inom framför allt den svenska statsförvaltningen. Hyperlänk: http://www.fhs.se/sv/forskning/centrumbildningar-ochforskningsprogram/cats/om-cats/ FOI-CRATE: Cyberssäkerhet. FOI bedriver med stöd från b.la. MSB forskning om cyberssäkerhet i teknisk övningsmiljö. Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2015/FOIs-labb-forcybersakerhet-haller-varldsklass/ CARER - Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem. Kunskapsuppbyggnad och etablering av en forskningsmiljö med fokus på räddnings- och responssystem, d v s hur räddningstjänsten och andra aktörer förbereder och genomför räddningsinsatser vid olyckor. Hyperlänk: http://www.liu.se/forskning/carer?l=sv Security Arena - en samverkansyta inom samhällssäkerhet enligt modellen triple-helix, där både högskola, offentlig sektor och näringsliv deltar. Hyperlänk: http://securityarena.lindholmen.se/ Malmö högskola Institutionen för Urbana studier. Inom Urbana studier bedrivs forskning inom tre samverkande områden; hållbara förändringsprocesser, social utveckling och urban integration samt fastigheter, boende och byggd miljö. Forskningen har som mål att vara en aktiv part i samhällsutvecklingen. Hyperlänk: https://www.mah.se/us 17 Göteborgs universitet, Urban Safety and Societal Security Research Center. Tvärvetenskaplig forskning med inriktningar på urban miljö och social säkerhet. Samverkar även med kommuner, tankesmedjor och aktörer knutna till ämnet. Hyperlänk: http://www.urbsec.se/ Linneuniversitetet Institutionen för Samhällskunskap Sociologi. Bedriver bl. a. forskning inom migration och integrationspolitik. Hyperlänk: http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/samhallsvetenskap/sociologi Mittuniversitetet Risk and Crisis research centre. Risk and Crisis Research Centre (RCR) utvecklar och kommunicerar kunskap om risk, kris och säkerhet. Verksamheten består av forskning, utbildning och samverkan med företag, myndigheter och allmänhet. Hyperlänk: http://www.miun.se/forskning/forskningscentra/rcr Umeå universitet Europeiska CBRNE-centret. Europeiska CBRNE-centret arbetar med forskning, övning och utbildning inom områdena säkerhet och sårbarhet med fokus på incidenter med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska/nukleära (R/N) och explosiva (E) ämnen. Målet med verksamheten är att etablera CBRNE-forskningsmiljön i Umeå som ett ledande excellenscenter för CBRNE-forskning och utveckling i Europa. Centret är en centrumbildning knuten till den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Hyperlänk: http://www.cbrne.umu.se/ Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). Tvärvetenskaplig forskning med fokus på migrations- och integrationsfrågor. Hyperlänk: http://www.su.se/sulcis/ Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Besitter stor kunskap om våldsbejakande extremism och om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Efter samtal med Louisa Tarras-Wahlberg, ansvarig för deras kunskapsbank, framkommer det att ett forskningsnätverk gällande våldsbejakande extremism är under uppbyggnad och kommer att innebära utökad kunskapsspridning om ny forskning 18 och erfarenheter gällande våldsbejakande extremism i en bred myndighet- och akademikrets. Detta incitament är något som har efterfrågats av forskare och andra berörda personer som arbetar mot våldsbejakande extremism och social oro. Myndigheten har påbörjat sitt kunskapsstöd till kommuner där den givna strategin mot våldsbejakande extremism, i stort, bygger på den danska Århus-modellen. Tarras-Wahlberg ser gärna att de på något sätt blir involverad i framtida forskning, än om endast kunskapsspridning och delgivning av valda forskningsingångar och resultat. Hyperlänk: http://www.samordnarenmotextremism.se/ Sipri. Känd svensk tankesmedja som fokuserar på konflikter, militär upprustning, omvärldsbevakning och bakomliggande orsaker till ovannämnda. Ingen direkt koppling till antagonism eller social oro men deras forskning innehåller ofta väldigt utförliga kvantitativa beräkningar vilket kan fungera som stödjande material vid framtida forskning. Hyperlänk: http://www.sipri.org/ Utländska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot och social oro Institute for Strategic Dialogue (ISD). Oberoende tankesmedja med säte i London som b.la. har specialiserat sig på våldsbejakande extremism, högerextremism och radikaliseringsprocesser. ISD har haft samarbete med nordiska myndigheter, däribland Sveriges Justitiedepartementen. Deras kunskap och publikationer nyttjas även av myndigheten för nationell samverkan mot våldsbejakande extremism. Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/ Radicalisation Awareness Network (RAN). RAN är ett EU-nätverk, startat av Cecilia Malmström FP, där det konsoliderade arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism samlats och delas mellan EU:s medlemsländer. Hyperlänk: http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-wedo/networks/radicalisation_awareness_network/index_en.htm European Network of Deradicalisation. Europeiskt nätverk för lokala organisationer som arbetar med avradikalisering. Relativt nystartat nätverk där b.la. det svenska Fryhuset ingår. Hyperlänk: http://www.european-network-of-deradicalisation.eu/ 19 Quilliam foundation Tankesmedja med säte i London som fokuserar sitt arbete på motverkandet av religiös extremism med hjälp av b.la. ideologiska motargument och gräsrotsaktivitet runt om i Storbritannien. Hyperlänk: http://www.quilliamfoundation.org/ The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence. Oberoende tankesmedja med rötter från King’s College i London. ICSR forskar om radikalisering och våldsbejakande extremism och har ett flertal meriterande forskarnamn till förfogande. Hyperlänk: http://icsr.info/ The National Consortium for the Study of Terrorism and Responses to Terrorism. Framstående universitetskopplad, lättnavigerad databas som samlar studier och rapporter gällande terrorism, radikalisering, de-radikalisering. Hyperlänk: http://www.start.umd.edu/ Rand Corporation. Amerikans motsvarighet till svenska FOI. Forskar om breda fält däribland terrorism, säkerhet och militärstrategi. Hyperlänk: http://www.rand.org/ The Handa Centre for the Study of Terrorism and Political Violence. Institutionen vid St Andrew University bedriver rigorös forskning om terrorism och politiskt våld. Dynamik, bakomliggande faktorer och konsekvensanalyser av terrorism och politiskt våld är inslag i forskningen. Innehar ett flertal meriterade terrorist forskare vid institutionen. Hyperlänk: http://www.st-andrews.ac.uk/~cstpv/ The International Institute for Counter-Terrorism. Oberoende tankesmedja som bedriver forskning om terrorism och kontra-terrorism. Innehar samarbete med The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence. Hyperlänk: http://www.ict.org.il/Home.aspx 20 Centre for Strategic Urban Research. Institut vid Köpenhamns universitet med fokus på forskning om urban utveckling. Hyperlänk: http://byforskning.ku.dk/english/ Center for the Study of Migration and Diversity. Institut vid Ålborgs universitet som b.la. fokuserar på forskning om migration, integration, minoriteter och kulturkrockar. Hyperlänk: http://vbn.aau.dk/en/organisations/comid--center-for-the-study-of-migration-anddiversity(408525dc-d646-4b07-a77e-7b92375c9803).html Chatham House-The Royal Insitute for International Affairs. Välrenommerad och oberoende tankesmedja, baserad i London med fokus på omvärldsbevakning och internationell politik. Producerar analyser och artiklar. Deras hemsida kan fungera som en nyhetscentral för snabba uppdateringar om omvärldsläget vid framtida forskning om antagonistiska hot och social oro då dessa fenomen inte bör begränsas till ett nationellt spektrum. Hyperlänk: http://www.chathamhouse.org/ Framstående individer med stor kunskap om antagonism eller social oro Magnus Ranstorp: terrorism, antagonism, radikalisering, FHS. http://www.fhs.se/sv/kontaktaoss/r/ranstorp-magnus/ Rangar Löfstedt radikalisering, terrorism, antagonism, radikalisering, UK King’s College http://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/geography/people/academic/lofstedt/index.aspx Hans Brun: terrorism, säkerhet, FHS och King’s College. http://www.fhs.se/sv/kontaktaoss/b/brun-hans1/ Lars Nicander: asymmetriska hot, terrorism och säkerhet, FHS. http://www.fhs.se/sv/kontakta-oss/n/nicander-lars/ Peder Hyllengren: terrorism, militär strategi och säkerhet, FHS. http://www.fhs.se/sv/kontakta-oss/h/hyllengren-peder/ Peter Neumann: radikalisering, terrorism, UK King’s College antagonism, radikalisering. http://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/warstudies/people/professors/neumann.aspx Bruce Hoffman, radikalisering, terrorism. http://explore.georgetown.edu/people/brh6/ Marc Sageman, radikalisering, terrorism. 21 http://www.fpri.org/taxonomy/term/270/0 Martha Crenshaw, radikalisering, terrorism. http://fsi.stanford.edu/people/martha_crenshaw Manne Gerell, Malmö Högskola, social oro. http://forskning.mah.se/id/ksmage Per-Olof Hallin Malmö Högskola, social oro. http://forskning.mah.se/id/tspoha Magnus Norell, terrorism, radikalisering. http://www.washingtoninstitute.org/experts/view/norell-magnus Torbjörn Forkby Göteborgs universitet, social oro. http://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xforkt Nihad Bunar, Stockholms universitet, social oro, radikalisering. http://www.buv.su.se/om-oss/kontakt/presentationer-medarbetare/a-c/bunar-nihad-1.93628 Magnus Sandelin, journalist författare, våldsbejakande extremism. http://www.magnussandelin.se/ Vidhya Ramalingam, Strategic Dialogue, högerextremism, integration. http://www.strategicdialogue.org/people-personnel/ Pågående forskningsprojekt med kopplingar till antagonism och social oro. Malmö högskola: Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Detta projekts syfte är att i samverkan med räddningstjänster, kommuner och andra berörda aktörer i storstadsområden analysera bakomliggande bestämningsfaktorer till rumsliga, bebyggelse- och befolkningsmässiga skillnader i förekomsten av bostadsbränder och brandförlopp. Projektet skall genom samproduktion med berörda aktörer utveckla förslag på hur brandsäkerhetsarbete kan bedrivas och utvärderas i dagens socialt fragmenterade storstadsområden. Målet på kort sikt är att fördjupa kunskaperna om bostadsbränders bestämningsfaktorer och förbättra brandsäkerhetsarbetet. På lång sikt är målet att utveckla kompetens kring geostatistiska analysmetoder bl.a. för att tidigt identifiera trendbrott, förbättra lärprocesser kring bostadsbränder samt bättre utvärdera individ- och områdesanpassat brandsäkerhetsarbete. Hyperlänk: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Bostadsbrander-istorstadsomraden--rumsliga-skillnader-och-brandsakerhetsarbete-i-den-socialt-fragmenteradestaden/ 22 Malmö högskola: Urban aktivism i Malmö, i en kontext av social och rumslig omstrukturering i en invandringsstad. Pågående forskningsprojekt är en studie av urban aktivism i Malmö med fokus på utvalda utomparlamentariska vänsterorienterade nätverk som adresserar frågor kring antirasism, migranters rättigheter, och segregation i staden. Malmö präglas av en hög närvaro av politisk aktivism. Speciellt Möllevången är känt för sina många aktivistnätverk. Aktivismen - ett socialt fenomen och en process som förändrar sociala relationer - är utgångspunkten i projektet som syftar till att studera hur olika identitetsmarkörer (t.ex. klass, genus, generation och etnicitet) samspelar i skapandet av upplevda "vi-kollektiv”. Projektet innehåller också etnografiskt fältarbete för att undersöka hur nya inkluderande identiteter skapas genom kollektiva aktioner (exempelvis demonstrationer), och hur kollektiva aktioner påverkar och förändrar det sociala såväl som det rumsliga stadsrummet. Inom forskningsprojektet undersöks även vilka konflikter i samhället som dessa nätverk uppmärksammar och arbetar för att förändra. Hyperlänk: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Urban-aktivism-i-Malmo/ Göteborgs universitet: Trygg och säker stad. Forum för Forskning om Trygg och Säker Stad (TSS) bildades 2001 av Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i samarbete. Det tvärvetenskapliga TSS står för ett kritiskt förhållningssätt till ett snävt säkerhetstänkande och utgår från att trygghet i städerna handlar om fördelningsfrågor, barns uppväxtvillkor, rättssäkerhet och demokrati, samtidigt som förebyggande arbete måste innefatta socialpolitik, skola, kultur och stadsplanering. Hyperlänk: http://samfak.gu.se/samverkan/trygg-saker-stad Försvarshögskolan: Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv. Det civila samhället behöver utveckla förmågan till bättre ledning och samverkan vid olyckor och kriser. Vikten av detta har setts vid många av de senaste årens stora kriser, som till exempel tsunamin och Estonia-katastrofen. Men hur kan man avgöra om ledning och samverkan fungerar bra eller dåligt? Det är något som detta projekt ska studera. För att kunna bedöma förmågan till ledning och samverkan behövs mätmetoder som är inriktade på just detta. Dagens metoder för utvärdering är mer inriktade på att mäta utfallet av övningen eller händelsen som helhet, vilket gör att det är svårt att säga hur bra ledning och samverkan fungerat. I projektet kommer teoretiskt förankrade metoder för att kunna bedöma kvaliteten att tas fram, och därmed möjliggöra utveckling av system för ledning och samverkan. Hyperlänk:http://www.fhs.se/sv/forskning/forskningsprojekt/pagaendeprojekt/ledningsvetenskap/msb-finansierade-projektet-situationsanpassad-ledning-ochsamverkan-utifran-ett-designlogiskt-helhetsperspektiv/projektbeskrivning/#content 23 Lunds universitet: Extrem aktivism? Psykologiska faktorer bakom protestaktivitet. Det övergripande målet med det här projektet är att förklara varför individer väljer att protestera. För att besvara frågor om varför individer deltar i kollektiva handlingar, bygger vi på tidigare forskning inom statsvetenskap om politiskt deltagande och på forskning inom socialpsykologi och personlighetspsykologi. Vi kombinerar och bidrar därmed till forskningen inom flera olika vetenskapliga fält. För att utvärdera våra hypoteser genomför vi en rad studier, bland annat en enkätundersökning och laboratorieexperiment. Hyperlänk: http://www.svet.lu.se/forskning/forskningsprojekt/extrem-aktivism-psykologiskafaktorer-bakom-protestaktivitet Lunds universitet LTH: Privad Den övergripande målsättningen med PRIVAD är att utveckla metoder och verktyg för riskoch sårbarhetsanalyser på alla nivåer i samhället med avsikt att bättre kunna förutse, förebygga och hantera alla typer av risker och hot i samhället. Hyperlänk: http://cs.lth.se/research/projects/show/article/privad/ Lunds universitet: Innebär styrning genom samverkan en mer aktiv och politikskapande roll för tjänstemännen? Samverkan inom offentlig förvaltnings ses ofta som nödvändig för att lösa svåra problem som politik och förvaltning ställs inför. Det finns flera utmaningar med själva samverkan som arbetsform. För det första kan det vara svårt att styra samverkan organisatoriskt. För det andra kan omfattande samverkansaktiviteter leda till en ökad autonomi och nya uppgifter för tjänstemännen där de övertar de valda politikernas politikskapande roll. Dessa faktorer kan i sin tur leda till att den traditionella demokratiska legitimiteten - att det finns en tydlig ansvarskedja för politiska beslut som ytterst leder tillbaka till ansvariga politiker - sätts ur spel. Hyperlänk: http://www.svet.lu.se/forskning/forskningsprojekt/innebar-styrning-genomsamverkan-en-mer-aktiv-och-politikskapande-roll 24 Linneuniversitetet: Tillit och korruption i lokalpolitiken. Projektets syfte är att besvara frågor om normer, tillit och korruption i allmänhet och i svenska kommuner i synnerhet. Genom kvantitativa och kvalitativa studier av förhållanden i svenska kommuner söks de mekanismer som kan förklara hur demokratiska samhällen med hög tillit och låg korruption ibland hamnar i onda cirklar av minskande tillit och ökande korruption. Kommentar: Kopplingar till social oro då korruption antas kunna bidra till en erosion av myndighetsförtroende och därmed kunna påverka grogrunder för social oro om andra bidragande komponenter föreligger. Hyperlänk: http://lnu.se/amnen/statsvetenskap/forskning/tillit-och-korruption-i-lokalpolitiken FOI: Oklart namn på projektet, FOI stödjer Migrationsverket med morfologisk analys i flyktinghanterande, analys och scenarioplanering vad gäller olika samhällspåverkande scenarion. Bakgrund till samarbetet: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2015/FOIstarker-arbetet-med-asylmottagning/ Morfologisk analys: förklaring av metoden går att finna via hyperlänken nedan. http://www.foi.se/sv/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--3678--SE FOI: LOTUS. LOTUS-projektets övergripande mål är att utveckla ett nytt antiterroristverktyg för de brottsbekämpande organen i form av ett integrerat övervakningssystem för ständig kemisk bakgrundsövervakning med fasta och/eller rörliga detektorer för att identifiera ”kemiska hotspots” som bomb- eller narkotikafabriker. Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/Kunder--Partners/Projekt/LOTUS1/LOTUS/ 25 Forskning från universitet eller högskolor med kopplingar till antagonism och social oro Försvarshögskolan Kandidatuppsats, Samverkan vid social oro – en implementeringsstudie om samverkan vid oroligheterna i Husby 2013. Utförd: 2013. Författad av Jennie Eriksson Försvarshögskolan. (2) Kopplingar till social oro, samverkansproblematik, bristande arbete vid informationshantering, bristande ledning vid större upplopp/social oro. Ger en god inblick i vad som behövs för en god samverkan när krisartade situationer som följd av social oro, uppstår. Föremål för framtida forskning: Samverkansproblematiken inom och mellan större myndigheter. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/Uppsats-Social-oroJennie-Eriksson.pdf Rapport: Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö. Utförd: 2009. Författad av Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot och terrorismsstudier. (3) Kopplingar till radikalisering, social oro, våldsbejakande extremism, antagonism, utsatthet, problemområde, kunskapsöversikt över förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, jämförelse med Danmark och Nederländernas liknande problematik vad gäller antagonism och social oro. Föremål för eventuell uppföljning på de förslag och åtgärder som Ranstorp framförde, vad har fungerat och vad har inte fungerat, hur ser situationen ut idag i Rosengård och liknande områden? Kan förslagen för motverkande av radikalisering utvecklas? Rapporten har varit föremål för kritik som bl.a. nämner att studien bygger många uppgifter och resonemang på andrahands uppgifter. För mer information om studier om sociala risker, utanförskap och utsatthet – se fliken Malmö högskola och studien ”Att laga samhällsrevor”. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Hot-mot-demokratioch-vardegrund.pdf 26 Rapport: Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredje land, åtgärder för att förhindra personer ansluter sig till väpnade extremist grupper i konfliktzoner. Utförd: 2013. Författad av Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot och terrorismsstudier. (3) Kopplingar till radikalisering, social oro, våldsbejakande extremism, religiös extremism, antagonism, utsatthet, förslag till åtgärder mot islamistisk extremism, jämförelse med Danmark och Tysklands arbete mot radikalisering och våldsbejakande terrorism. En väldigt extensiv rapport på ett mycket aktuell problem som är direkt kopplat till antagonism och social oro. Föremål för framtida forskning skulle kunna vara en uppföljning på hur de åtgärder Ranstorp föreslår har omvandlats i praktiken. En av åtgärderna som föreslogs var att Sverige behövde installera en nationell samordnar för att förhindra en ökning av våldsbejakande extremism. Detta har så skett men hur fungerar denna än så länge i praktiken? Hyperlänk: https://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/2013/F%C 3%B6rebyggande%20av%20v%C3%A5ldsbejakande%20extremism%20i%20tredje%20land. pdf Rapport: Towards strategic intelligence – foresight, intelligence and policy making. Utförd: 2014. Författad av: Tuomo Kuosa, Försvarshögskolan Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier. (4) Ingen direkt koppling till antagonistiska hot eller social oro utan fokus i studien ligger på hur ett strategiskt underrättelsearbete kan förbättras. Studien ger en inblick i problemområden och samverkansproblematik och kunskapsbrister hos underrättelsetjänster och beslutsfattare generellt. Studien är bl.a. baserad på intervjusvar från företrädare från den finländska och svenska underrättelsesfären. Studien skulle kunna fungera som ett komplement till framtida forskning inom kunskapsökning gällande arbetet mot antagonism och radikalisering. Hyperlänk: http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/publikation er/Towards%20Strategic%20Intelligence.pdf 27 Rapport: Fussion Centres – Lessons learned. Utförd: 2013. Författad av: Gudrun Persson Försvarshögskolan Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (idag forskningschef FOI). (4) Kopplingar till antagonistiska hot, MSB-stödd studie om samverkansfunktioner på underrättelse- och säkerhetstjänstområdet, utblick till USA, bakgrundsinformation om Fusion Centres (i Sverige Nationellt centrum för terrorhotsbedömning, NCT) Ingen direkt koppling till social oro men studien belyser problematik och lärdomar från säkerhetsparadigmskiftet från Kalla krigets hotbild till dagens, vad det har inneburit och vilka framtida utmaningar nationella säkerhetsapparater står inför. Hyperlänk:http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/ publikationer/Fusion%20Centres%20-%20Lessons%20Learned%20(svenska).pdf Rapport: Social media and intelligence. Utförd: 2014. Författad av: Gregory F. Treverton and Renanah Miles, Försvarshögskolan Centrum för asymmetriska- och terrorismstudier. (4) Studien belyser den sociala medians nya roll i samhället och hur underrättelsetjänster kan skapa underrättelser från den sociala medier. Ingen klar direktkopplad linje med antagonism/social oro men studien har relevans för ett fortsatta förebyggande arbete mot antagonistiska hot då sociala medier används flitigt i dagens konflikter (läs den sjätte generationens krigsföring och i den arabiska våren, samt forum på internet som nyttjas för grogrunder/virtuella mötesplatser för extremister). Hyperlänk: http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/publikation er/Social%20Media%20and%20Intelligence.pdf Rapport: Preveneting Terrorism in Maritime Regions – Case Analysis of the project Poisedon. Utförd: 2009. Författad av: Timo Hellenberg and Pekka Visur, Aleksanteri Institute University of Helsinki, Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska- och terrorismstudier. (1) Kopplingar till antagonistiska hot, extensiv studie om marin säkerhet kopplat till terroristhot, bedömningar, bakgrundsinformation, avsnitt om ”early warning system” för Sveriges färjetrafik, information om förebyggande antiterror åtgärder kopplat mot marina miljöer. 28 Hyperlänk: http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/publikation er/Preventing%20Terrorism%20in%20Maritime%20Regions.pdf Göteborgs universitet Rapport: Samverkan för hållbar utveckling och tvärsektoriell samsyn. Utförd: 2014. Författad av Kristina Bartley högskolan Borås, Mathias Ericson Göteborgs universitet. (2) Tydliga kopplingar till social oro, samverkansproblematik, organisatoriska problem, utanförskap och problemområden. Studien kan vara föremål för fortsatt forskning, framförallt när det kommer till samverkansproblematiken mellan myndigheter och hur man på bästa sätt kan uppnå en nationell och övergripande myndighetskonsensus vad gäller motverkan av antagonistiska hot och social oro. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/140321BorasSamverkan-for-hallbar-stadsutveckling.pdf Lunds universitet Masteruppsats: Sociala insatsgrupper - en diskursanalytisk studie om samverkan och risk. Utförd: 2014. Författad av: Kamila Biszczanik. (2) Kopplingar till social oro, en kritisk diskursanalys mot utformningen av sociala insatsgrupper. Föremål för framtida forskning: Bakgrundsunderlag i syfte att stävja förförståelse och hitta eventuella fallgropar i argumentering eller utformning av arbetsmetoder mot antagonistiska hot eller social oro. Hyperlänk: http://www.lu.se/lup/publication/4693737 Malmö högskola Rapport: Bränder och stenkastning i Herrgården – en studie i betydelse av kollektiv förmåga. Utförd: 2010. Författad av: Manne Gerell. 29 (3) Kopplingar till antagonistiska hot, social oro, förklaringar till varför upploppssituationer uppstår i utsatta områden som Herrgården (utsatt delområde i Rosengård Malmö). Social kontroll, kollektiv förmåga, utanförskap, ungdom- och organiserad brottslighet. Föremål för framtida forskning: Eventuell uppföljning, Polismyndigheten Västerorts polismästardistrikt har nyttjat denna studie tillsammans med en stor mängd liknande vilket har mynnat ut i en metodhandbok för samverkan mot social oro (se mer i avsnittet ”Polismyndigheten”). Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/131023-mannegerell-kollektiv-formaga.pdf Rapport: Att laga revor i samhället – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. Utförd: 2014. Författad av: Richard Ek, Manne Gerell, Nicklas Guldåker, Per-Olof Hallin, Mikaela Herbert, Tuija Nieminen Kristofersson, Annika Nilsson, Mona Tykesson. (3) Extensiv och samlad rapport från det MSB-sponsrade projektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser” som avslutades 2014. Detaljrika förklaringar till begreppen social oro, utsatthet mm. Föremål för framtida forskning: Kan med fördel användas som underlag för ett nytt forskningsprojekt inom ramen för social oro. Per-Olof Hallin, medförfattare till rapporten, delger i kapitel 14 en rad konkreta behov på fortsatt arbete/framtida forskning och frågor kopplat till social utsatthet och sociala risker. Hallin efterfrågar bland annat ett systematiskt lärande och utbyte av kunskaper mellan berörda myndigheter och personer som arbetar mot social utsatthet och sociala risker samt lokala samarbeten mot social oro mellan myndigheter. Som jag nämnde i fliken ”Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism” pågår just ett liknande projekt. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/att-lagarevor_book_FINALedit.pdf Hyperlänk till Per-Olof Hallins hemsida på Malmö högskola: http://forskning.mah.se/id/tspoha Rapport: Det är inte stenarna som gör ont – röster från Herrgården, Rosengård, om konflikter och erkännande. Utförd: 2010. Författad av: Per Olof Hallin, Alban Jashari, Carina Listerborn, Margareta Popoola. (3) Extensiv studie om situationen i Herrgården, Rosengård. Inblick i strukturella problem, underliggande orsaker, bakgrundsfakta om området, sociala teoribildningar mm. Kopplingar till social oro och antagonism. Ingick i det MSB-ledda projektet ”Förebyggande säkerhetsarbete–Metoder för möten och dialoger”. 30 Hyperlänk: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10977/MAPIUS%205%20Det%20%E4r%20inte %20stenarna%20som%20g%F6r%20ont.pdf;jsessionid=5193EB6C09CB17D1C4839C3CBA 77D80E?sequence=1 Rapport: Bränder, skadegörelse och socialt kapital. Utförd: 2012. Författad av: Manne Gerell, Malmö högskola. (3) Kopplingar till utsatthet, skadegörelse, motverkning av förstörelse, anlagda bränder, jämförelse mellan fyra områden i Malmö, socialt kapital, vad behövs för att förbättra situation, social oro, variation mellan socialt kapital och förstörelse, eroderande myndighetsförtroende. En av slutsatserna i forskningsrapporten är att ett starkt socialt kapital förebygger förstörelse men att det inte är en tillräckligt stark faktor för att eliminera det. Gerell lyfter även upp stigmatisering från media som en bidragande faktor till ett bristande socialt kapital. Föremål för framtida forskning: Inget på just ämnet skadegörelse, socialt kapital men rapporten kan nyttjas som bakgrundsmaterial för att få en bättre insikt i problematiken vad gäller sociala problem. Hyperlänk: http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-omoss/forskning/00000-rapport-brander.pdf Avhandling: Den föreningsdrivna antirasismen i Sverige– antirasism i rörelse. Utförd: 2007. Författad av: Jenny Malmsten, Malmö högskola och Linköpings universitet. (1) Kopplingar till antagonism, extensiv studie om den anti-rasistiska rörelsen i Sverige, bakgrundsinformation, historik, grupperingar, vad är vad och vem är vem i anti-rasistiska rörelser, definieringar och vem som kan klassas som antagonistisk. Hyperlänk: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17145/FULLTEXT01 Mittuniversitet Rapport: Samverkan under räddningsinsatser. Utförd: 2013. Författad av: Erna Danielsson, Roine Johansson, Linda Kvarnlöf Mittuniversitetet. 31 (4) Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro. Fokus på samverkan vid räddningsinsatser. Samverkansproblematiken har fortsatt fokus i MSB-projektet ”Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv”. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsmaterial för vidare forskning om samverkansproblematik. Hyperlänk: https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/Samverkan%2 0under%20r%C3%A4ddningsinsatser%20Slutrapport%20fr%C3%A5n%20ett%20forsknings projekt.pdf Stockholms universitet Rapport: Exclusion or culture? The rise and the ambiguity of the radicalisation debate. Utförd: 2012. Författad av: Magnus Hörnqvist och Janne Flyghed, Stockholms universitet. (4) Kopplingar till antagonism, radikaliseringsprocesser, övergripande analys av forskningsläget gällande radikalisering, diskussion och analys av två akademiska teoribildningar om radikalisering och terrorism. Inget specifikt fokus på Sverige utan rapporten avser en generell överblick av diskursen gällande radikalisering och terrorism. Hyperlänk: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17539153.2012.717788 Umeå universitet Rapport: Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk. Utförd: 2012. Författad av: Disa Edwall Malm. (2) (4) Kopplingar till social oro, extensiv rapport om samverkan mellan polis och socialtjänst, hur samhällssystemet för att motverka kriminalitet och missbruk fungerar och hur det uppfattas av olika aktörer. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag- och information för en utveckling av motverkan mot antagonism/social oro. Hyperlänk: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A561452&dswid=-5961 32 Avhandling: Antirasismens många ansikten. Utförd: 2013. Författad av: Jan Jämte. (1) Kopplingar till antagonism, höger- och vänster extremism, extensiv studie om antirasismen historia i Sverige, definiering och kartläggning av de olika anti-rasistiska rörelserna, vilka grupperingar som kan klassas som antagonistiska mm. Mycket bakgrundsinformation, varför den anti-rasistiska rörelsen har vuxit fram etc. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsinformation för forskning om motverkande av antagonistiska element. Hyperlänk: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:660975/FULLTEXT02.pdf Uppsala universitet Avhandling: Subcultures and Small Groups – A Social Movement Theory Approach. Utförd: 2012. Författad av: Ugo Corte, Uppsala universitet. (1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, bakomliggande orsaker till varför personer ansluter sig till antagonistiska element, jämförelse med andra grupperingar som inte bedriver brottsliga- eller antagonistiska uppsåt. Hyperlänk: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:516140/FULLTEXT02.pdf Artikel: Russian Full Spectrum Conflict Russian: An Appraisal after Ukraine. Utförd: 2015. Författad av: Oscar Jonsson och Robert Seely, King’s College. Kopplingar till antagonism, sjätte generationens krigföring, hybridkrigföring. Övergripande analys och information om Rysslands krigföring på Krim och i Ukraina. Även om denna typ av antagonism är kopplat till en stat, är den högst aktuell och mycket svår att få en övergripande och lätt bild framför sig. Forskning om hantering, motverkande och förebyggande åtgärder mot hybridkrigföring vore lämpligt då det inte finns någon forskning från ”svenskt” håll förutom denna artikel, även om artikeln är publicerad av King’s College. Hyperlänk: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13518046.2015.998118# 33 Forskning från privata eller ideella institutioner med kopplingar till antagonism och social oro Expo Rapport: Lokal samverkan mot intolerans-goda exempel på beredskap mot främlingsfientlighet i kommuner. Utförd: 2014. Författad av: Mohammed Tuffaha, redaktör: Anders Dalsbro. (1) Kopplingar till antagonism, högerextremism och främlingsfientlighet, övergripande rapport om lägesbilden gällande högerextremism och främlingsfientlighet i Sverige, information om förebyggande arbete mot främlingsfientlighet i svenska kommuner. Hyperlänk: http://expo.se/www/download/Expo_Good_Relations_skrift.pdf Rapport: Intolerans 14-Expos årsrapport. Utförd: 2014. Författad av: Expo. (1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, främlingsfientlighet, övergripande rapport om högerextremismens utbredning och aktivitet under 2014, information om olika grupperingar och högerextrema politiska partier. Hyperlänk: http://expo.se/www/download/expo_intolerans14.pdf Kungliga krigsvetenskapsakademin Reportage: Icke-militära hot Kungl krigsvetenskapsakademins Handlingar och Tidskrift NR 3/2014 (sid 81). Utförd: 2014. Författad av: Lars Nylén. (1) Kopplingar till antagonism, bakgrundsfakta, säkerhetspolitik, hotanalyser. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsmaterial/information vid forskning om antagonism. Hyperlänk: http://kkrva.se/hot/2014:3/HoT_3_2014.pdf 34 Utrikespolitiska institutet Rapport: The EU as a counter-terrorism actor abroad: finding opportunities, overcoming constraints. Utförd: 2010. Författad av: Peter Wennerholm, Erik Brattberg and Mark Rhinard Utrikespolitiska institutet. (1) Kopplingar till antagonism, rapport om EU:s anti-terror arbete, bakgrundsfakta, vad som görs, utmålning av hinder och förslag för förbättringar gällande det praktiska arbetet mot terrorism. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag för framtida forskning om terrorism och kontra-terrorism. Hyperlänk: http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1152_eu_as_a_counterterrorism_actor_abroad.pdf Forskning från Statliga myndigheter med kopplingar till antagonistiska hot och social oro Brottsförebyggandet rådet Rapport: Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring – Slutrapport i uppdraget ”Satsningen på fler poliser. Utförd: 2015. Författad av BRÅ. (4) Slutrapport och utvärdering av Polismyndighetens satsning på att öka antalet poliser och hur detta har påverkat utgången av det polisiära arbetet. Kopplingar till bristande tilltro på myndigheter, kan kopplas till social oro i ett större perspektiv och fungera som ett komplement, stödjande fakta/statistik till framtida forskning vid social oro. Hyperlänk: https://www.bra.se/download/18.626651b0148b20bd39c103/1412086242869/2014_17_Varf %C3%B6r_gav_fler_poliser_inte_%C3%B6kad_personuppklaring.pdf Tillgången till tre delrapporter av Polismyndighetens satsning på fler poliser kan nås under fliken ”Tidigare delar av rapportserien”, om en fördjupning i ämnet önskas. Hyperlänk till de tidigare delrapporterna: https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2014-10-01-varfor-gav-fler-poliserinte-okad-personuppklaring.html 35 Rapport: Nationella trygghetsundersökningen 2006-2014 – regionala resultat. Utförd: 2015. Författad av BRÅ. (4) Kopplingar till myndighetsförtroende vilket i ett större perspektiv kan kopplas till social oro. Statistiska underlag från Sveriges olika län. Kan fungera som stödjande fakta/statistik vid framtida forskning av antagonism alternativt social oro. Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.5e2a4a6b14ab1667599b91/1423494138961/2015_5_NTU_R egionala_resultat.pdf Rapport: Politikernas trygghetsundersökning 2012-2013. Utförd: 2014. Författad av BRÅ. (4) Kopplingar till social oro och antagonism. Fokus på hur våra förtroende valda uppfattar sin trygghet i samhället. Kan nyttjas som bakgrundsfakta eller stöd för hypoteser vid forskning om antagonism. Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.626651b0148b20bd39c6c3/1413366632730/2014_Politikerna s_trygghetsundersokning2012%E2%80%932013_Fordjupning.pdf Rapport: Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Utförd: 2014. Författad av BRÅ, delrapport två. (4) Kopplingar till antagonism, myndighetsförtroende. Rapporten påvisar att antalet brott på de två kameraövervakade platserna inte har minskat. Däremot har motståndet mot kameraövervakning av offentlig plats minskat. Skulle kunna nyttjas som bakgrundsfakta för eventuella åtgärder mot antagonism eller social oro och kameraövervakning. Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.420e4a191465888e821622/1402658120491/2014_12_Kamer a%C3%B6vervakning+p%C3%A5+Stureplan+och+Medborgarplatsen.pdf Delrapport ett i samma serie, utförd 2013. https://www.bra.se/download/18.6b82726313f7b234a58733/1375795396086/2013_13_Kame raovervakning.pdf 36 Rapport: Operationerna Alfred och Selma – myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet i Malmö 2012-2014. Utförd: 2014. Författad av BRÅ. (4) Kopplingar till antagonism, social oro. Rapporten avser samarbetet, hur det organiserades och utfördes, mellan myndigheter för att få stopp på den dåvarande organiserade brottsligheten mellan åren 2012-2014. Rapporten skulle kunna nyttjas för att exemplifiera ett lyckat samarbete mellan myndigheter, alternativt sprida kunskapen och exemplet vidare i kretsar där samarbetsproblematiken är föreliggande. Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.6cde4de61493868542d12ed/1419347381256/201413_Operationerna_Alfred_Selma.pdf Rapport: Korruption i Myndighetssverige. Utförd: 2014. Författad av BRÅ. (4) Kopplingar till antagonism, social oro, problematik vid samarbete mellan myndigheter, insiderbrott, faror med spridning av information, påvisar risken för ett eroderat myndighetsförtroende, förslag på direkta åtgärder mot korruption inom myndigheter. Rapporterna kan fungera som ett underlag/direktiv vid framtida forskning/utveckling av samarbetsprojekt mellan myndigheter. Kunskapsspridning inom myndigheter om korruption i Sverige skulle också kunna vara en ämnad åtgärd. framtida forskning om hur extensiv korruptionen är i Sverige skulle också kunna vara ett forskningsämne. Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.35c681d4143337cb6b210c6/1390233687613/2014_4_Korrup tion_i_myndighetssverige.pdf Rapport: Gå på pengarna. Utförd: 2014. Författad av BRÅ. (4) Kopplingar till kunskap om arbete mot organiserad brottslighet. Långdragen koppling till antagonism/social oro men en kunskap om brottsförebyggande parters arbete borde öka chanserna för ett lyckat samarbete mellan myndigheter i ett förebyggande arbete mot antagonism/social oro. Föremål för framtida forskning: Bör vara ämnad för bakgrundskunskap alternativt en breddning i förståelse för andra brottsförebyggande myndigheter. 37 Hyperlänk: http://www.bra.se/download/18.221265bc145ae05f27a381/1399460005640/2014_10_Ga_pa_ pengarna.pdf FOI Rapport: Användningen av sociala medier i Försvarsmakten. Utförd: 2013. Författad av FOI, Henrik Karlzén. (4) Kopplingar till informationssäkerhet, cyberhot. Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas för kunskapsspridning/ exemplifiering inom myndigheter på ämnet informationssäkerhet och cyberhot Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2013/Bristande-kannedom-iForsvarsmakten-om-risker-av-anvandning-av-sociala-medier-/ Rapport: Civil beredskap genom NATO. Utförd: 2014. Författad av FOI, Anders Norén. (4) Kopplingar till civil-militär beredskap, samarbete mellan länder gällande samhällsberedskap, kunskap och erfarenhetsutbyte, översiktlig genomgång av hur ett civilt beredskapssamarbete skulle kunna fungera. Konklusioner att ett samarbete skulle medge vinster men att dessa behöver synliggöras för myndigheter och ämbetsmän berörda av beredskapsarbete. Samverkansproblematik mellan myndigheter är föremål för diskussion i rapporten. Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro om inte långdragna paralleller dras till stora upplopp alternativt social oro över en minskad myndighetsförmåga vid katastrofarbete. Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas som bakgrundsmaterial om ett forskningsprojekt om Samverkan mellan myndigheter kopplat till antagonism/social oro påbörjas. Hyperlänk: http://www.foi.se/report?rNo=FOI-R--4037--SE Rapport: Nordic co-operation on civil security: The “Haga” process 2009-2014. Utförd: 2014. Författad av FOI, Alyson JK Bailes, Carolina Sandö. (4) Studien är en utvärdering av det s.k. gränsöverskridande ”Haga” samarbetet mellan de fem nordiska länderna gällande samverkan på samhällssäkerhetsfrågor. Studien konkluderar att 38 samarbetet kom rätt i tiden men att det eventuellt behövs ett djupare samarbete för att klara av eventuella framtida samarbetshinder mellan gränserna. Föremål för framtida forskning: Inga direkta kopplingar till antagonism/social oro men studien skulle kunna nyttjas som bakgrundsunderlag- eller information vid framtida forskning om ett större gränsöverskridande samarbete mot antagonism/social oro. Hyperlänk: http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3944--SE Memorandum: Information- och cybersäkerhet i nationell risk- och förmågebedömning – diskussion och presentation av tankemodell. Utförd: 2014. Författad av FOI, Ester Veibäck, Fredrik Malmberg Andersson, Erik Carlsson. (1) Rapportering av arbete gällande analys av cyber och informationssäkerhet kopplat till en tankemodell efter MSB:s terminologi med en rad fiktiva händelsebelopp/scenarier kopplat mot cyber och informationssäkerhet. Projektet var från början också tänkt att ställas mot MSB:s nuvarande olika förmågedimensioner kopplat mot cyber och informationssäkerhet men fick strykas på grund av förändringar i arbetsgången. Detta borde ha resulterat i en kunskapslucka. Kopplingar till antagonism, cyberhot och informationssäkerhet, samhällsberedskap, framtida prövningar och hot. Hyperlänk: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI%20MEMO%205100 Rapport: Samhällssäkerhet. Utförd: 2013. Författad av FOI, Georg Fischer, Per Larsson, Lotta Ryghammar, Carolina Sandö (red.) (4) Övergripande kunskapsorientering om FOI:s arbete och vilka samhällsrisker som föreligger för Sveriges samhälle. Kunskapsorienteringen om FOI:s arbete är förmodligen överflödig för framtida forskning men kan eventuellt bidra som övergripande kunskap om samhällssäkerhet. Intressant avsnitt ”Samhällsstörningar – robusthet, säkerhet och trygghet” sid. 15-19, som avhandlar risker med social oro, kraven på samverkan och samarbete mellan myndigheter samt faror och fällor i just detta samarbete/samverkan. Det föreligger även kopplingar till antagonism och social oro. Kan nyttjas för att identifiera kunskapsluckor i samhällsberedskapen vad gäller antagonistiska hot, vad är inte säkert idag? Finns det utvecklingsområden vad gäller skydd och beredskap för alla de samhällshot som rapporten nämner? Det kan t ex nämnas att PTS nämner säkerhetshetsluckor i mobila kommunikationsnät och radiolänkbaserade system (Se mer om detta under fliken PTS). Hyperlänk: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3684--SE 39 Rapport: Strategisk utblick 2009 – säkerhetspolitisk forsränning? Utförd: 2009. Författad av: FOI, Nicklas Granholm, Johannes Malminen, John Rydqvist (red). (4) Kopplingar till antagonism, något utdaterad i övrigt men kan bidra med bakgrundsinformation. Avsnitt om CBRN och terrorhot. Mycket information om säkerhetspolitiska fenomen utanför Sverige vilket eventuellt minskar relevansen, samtidigt som en bred kunskap eventuellt kan bidra till nya kunskapsinsikter. Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas som bakgrundsunderlag om ett framtida forskningsprojekt om terrorism och CBRN. Hyperlänk: http://www.foi.se/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--2745--SE De senare utgivningarna av Strategisk utblick går att finna i hyperlänkarna nedan. Hyperlänk Strategisk utblick 2010: http://www.foi.se/ReportFiles/foir_2975.pdf Hyperlänk Strategisk utblick 2011: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3208--SE Hyperlänk Strategisk utblick 2012: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3437--SE Hyperlänk Strategisk utblick 2013: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3675--SE Rapport: Samhällets förmåga att hantera en antagonistisk händelse med farliga ämnen. Utförd: 2012. Författad av: FOI, Roger Roffey. (1) Extensiv studie om samhällets förmåga att hantera antagonistiska händelser med CBRNE relaterade ämnen. Kopplingar till antagonism. Detaljerat avsnitt om MSB:s pågående arbete gällande framtagandet av en CBRNE-strategi (CBRNE-strategi 2025). Påtalar även samverkansproblematiken vid detta arbete samt att bristanalys vad gäller förmåga och utvecklingsområden inte nämns i framtagandet av CBRNE-strategin. Det borde därav vara en eventuell kunskapslucka som behövs fyllas. Redovisningsrapport om pågående arbete av MSB gällande CBRNE-strategin finns att finna under fliken ”MSB”. Hyperlänk: http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE 40 Rapport: Who will be a lone wolf terrorist? – Mechanisms of self-radicalisation and the possibility of detecting lone offender threats on the Internet. Utförd: 2012. Författad av: Katie Cohen, FOI. (1) Kopplingar till antagonism, svårigheterna med att upptäcka s.k. ensamvargsterrorister då det inte finns någon tydlig gärningsmansprofil för denna typ av brottsutövare samtidigt som spridning av extrema idéer blir alltmer lättillgängliga via internet. Bakgrundsinformation, förslag på fortsatt forskning inom ämnet, typologi som består av åtta olika varningstecken – ej fullständig enligt Cohen. Cohen uppmanar till mer forskning på varningstecken gällande ensamvargsterrorister och en genomgång av de existerande vålds- och riskanalysverktygen. Hyperlänk: http://www.foi.se/ReportFiles/foir_3531.pdf Rapport: War by non-military means: Understanding Russian information warfare. Utförd: 2015. Författad av: Ulrik Franke, FOI. (1) Kopplingar till antagonism, informationskrigsföring, cyberssäkerhet, utblick till rysk informationskrigsföring, genomgång av officiella ryska rapporter. Föremål för framtida forskning: Ingen direkt koppling till terrorism/antagonism i ”traditionell” mening utan rapporten belyser ett steg i den s.k. hybridkrigsföringen som Ryssland har genomfört genom annekteringen av Krimhalvön 2014. Rapporten kan fungera som ett bakgrundsunderlag för framtida forskning om hybridkrigsföring, hur det påverkar samhällets olika delar i stort och hur myndigheter kan samarbete för att motverka hybridkrigsföring. Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--4065--SE Rapport: Studie om social oro och sociala risker. Utförd: 2014. Författad av: Carl Denward och Malin Östensson, FOI. (2) Kopplingar till social oro, övergripande rapport om begreppet social oro, vilka risker som föreligger med social oro, kunskapsinventering och utvecklingsbehov vid myndigheter. Hyperlänk ej tillgänglig. Studien går att hitta bifogat. 41 Forum för levande historia Rapport: Antisemitism och islamofobi– utbredning, orsaker och preventivt arbete. Utförd: 2011. Författad av: Forum för levande historia, fil. dr Birgitta Löwander och fil. mag. Mirjam Hagström. (1) Kopplingar antagonism, främlingsfientlighet, högerextremism, sammanställning över hatbrott och rådande situation kopplat mot antisemitism och islamofobi fram till år 2011, exempel på förebyggande arbete och reflektioner från författarna av rapporten, inga rekommendationer om fortsatt preventivt arbete mot antisemitism eller islamofobi ges. Rapporten kan anses utdaterad men kan fungera som jämförelsematerial eller bakgrundsinformation om kunskap i ämnet saknas. Hyperlänk: http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitism-ochislamofobi-rapport.pdf FoU Följande rapporter/studier har nyttjas/är kopplat mot, av Polismyndigheten Västra Götaland (nu Polisregion Väst) i projektet ”Metodhandbok-samverkan mot social oro”, samt i projektet ”Ung och Trygg i Göteborg av Göteborgs kommun. Forskningen kan därmed ses som ett informationskomplement till ny forskning på området. Rapport: Gängrelaterat ungdomsarbete, utvärdering av ung och trygg i Göteborg. Utförd: 2008. Författad av: Torbjörn Forkby FoU Väst, en utvärdering av Göteborgs kommuns samarbete ”Ung och trygg” med polismyndigheten i Göteborg. (2) Tydliga kopplingar till social oro, utanförskap och problemområden med tillhörande sociala problem. Något utdaterad, kan vara ett föremål för vidare forskning, framförallt i ljuset av de senaste dödskjutningarna i förorten Biskopsgården i Göteborg. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites net/wp-content/uploads/2013/06/Gangrelateratungdomsarbete.pdf Rapport: På väg mot en möjliggörandets praktik – samverkan kring barn och ungdom i riskzon i Kungsbacka, en slutrapport från utvärdering om B.U.S. Utförd: 2004. Författad av: Torbjörn Forkby. 42 (2) Kopplingar till social oro, exempel på hur projekt mot social oro och utsatthet kan fungera i praktiken. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/06/Pa-vag-motmojliggorandets-praktik.pdf Rapport: Socialt arbete i Polisens värld – samverkans villkor och organisering. Utförd: 2007. Författad av: Torbjörn Forkby FoU Väst. (2) Kopplingar till social oro, samverkan mellan myndigheter – betydande för ett lyckat arbete, modell för samarbetet. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/FoUrapport_socialt_arbete_i_polisens_varld.pdf Rapport: Sökande ungdomsarbete – en värderande betraktelse över ungdomssatsningen i Tryggare Tynnered i Göteborg. Utförd: 2011. Författad av: Torbjörn Forkby, FoU Väst. (2) Kopplingar till social oro, analys av projektet ”Tryggare i Tynnered”, organisationsproblem, resultat av projektet, långsiktigt kontra kortsiktigt arbete. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2011_sokande_ungdomsarbete.pdf Rapport: Kampen för att bli någon – bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg. Utförd: 2011. Författad av: Torbjörn Forkby, Susanne Liljeholm Hansson, FoU Väst. (3) Kopplingar till social oro, antagonism, informativ, ungdomsporträtt, hur uppfattar ungdomarna i de drabbade områdena sin vardag etc. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2011_kampen_for_att_bli_nagon.pdf Rapport: Främjande pedagogik – perspektiv och läroprocesser i ungdomsarbetet. Utförd: 2008. Författad av: Torbjörn Forkby, Susanne Liljeholm Hansson, Helena Johansson, FoU Väst. 43 (2) Kopplingar till social oro, utvärdering av Göteborgsregionens samlade ungdomsprojekt. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2008_4Framjande_pedagogik.pdf Rapport: Serviceinsatser inom socialtjänsten – perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd. Utförd: 2007. Författad av: Torbjörn Forkby, Lena Larsson, FoU Väst. (2) Kopplingar till social oro, proaktiv arbetsinsats mot sociala problem, utvärdering och fördjupande studie om socialtjänstens serviceinsatser inom barnavården. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Serviceinsatserinom-socialtjansten.pdf Länsstyrelsen Rapport: Beredskap för social kris – Slutrapport om social risker i Skåne län. Utförd: 2014. Författad av: Länsstyrelsen i Skåne, Sandra Karlsson, Göran Cars, följeforskare på Kungliga Tekniska Högskolan och Mattias Larsson, projektledare Länsstyrelsen Skåne. (2) Kopplingar till social oro, slutrapport från Länsstyrelsen Skånes projekt ”Sociala risker i Skåne län”, projektet var finansierat av MSB, kontextualiserar vad som skapar sociala risker och hur arbetet mot dessa har genomförts i Skåne län. Ger framtida förslag på samverkansgrupper mot sociala risker/oro vilket skulle innebära kontinuerlig kunskap och erfarenhetsutbyte samt gemensamma analysenheter. Föremål för framtida forskning: Hur kan samverkan mellan myndigheter förbättras gällande motverkan av social oro. Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/Beredska p%20f%C3%B6r%20social%20kris.pdf Rapport: Sociala risker och social oro – Erfarenheter av att arbeta förebyggande med sociala risker och social oro. Utförd: 2014. Författad av: Länsstyrelsen i Stockholms län, Redaktör: Tanja Ståhle, enheten för samhällsskydd och beredskap. (2) Kopplingar till social oro, övergripande fakta om det förebyggande arbetet mot sociala risker och social oro, delgivning av erfarenheter med olika perspektiv och från olika aktörer. 44 Kan fungera som bakgrundsunderlag för framtida forskning. Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2014/Pages/socialarisker-och-social-oro.aspx Rapport: Att hantera social oro och upplopp-del av en hållbar samhällsutveckling. Utförd: 2010. Författad av: Botkyrka kommun, Sofia Kjellén. (2) Kopplingar till social oro, förebyggande arbete, samverkan mellan berörda myndigheter och parter, kartläggning av det operativt strategiska samarbetet mellan berörda parter, övergripande information om upplopp som tog plats i olika delar av Sverige mellan åren 2000-2009, förslag på åtgärder. Föremål för uppföljning av de åtgärdsförslag som gavs. Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniskaoch-samhalle/krisberedskap/Botkyrkas-rapport-Att-hantera-social-oro-och-upplopp.pdf Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rapport: Social oro ur ett kommunalt perspektiv. Utförd: 2014. Författad av MSB – kontaktpersoner: Thomas Gell 010-240 56 68, Rainar All 010-240 56 62. (2) Kopplingar till social oro, utsatthet, problemområde, samverkansproblematik, organisatoriska problem, svårlösta samhällsfrågor som kräver övergripande arbete över en stor myndighetspool, stor tydlighet i studien att en gemensam ledare för problemen vid social oro saknas, avsaknad av ett gemensamt språk, innehåller normativa förslag och en rad påståenden. Föremål för framtida forskning: samverkansproblematiken – hur kan vi komma runt den? Hur kan vi förbättra informationsflödet i tider av svår social oro? Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/Social-oro-ur-ettkommunalt-perspektiv.pdf Rapport: Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods. Utförd: 2010. Författad av MSB – kontaktperson: Johanna Enberg 010-240 40 55. (1) Kopplingar till antagonism, sårbarhet, förebyggande arbete, samlad bedömning att samhället vid tiden för publiceringen hade bristfälliga resurser att hantera antagonistiska hot 45 mot transporter av farligt gods, förslag på förbättringar på nämnda område framförallt gällande förbättringar av kunskap inom berörda myndigheter. Föremål för framtida forskning: uppföljning av de givna förslagen vid publiceringen, har dessa fått reellt genomslag i praktiken? Hyperlänk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25908.pdf Rapport: Ett första steg mot en nationell riskbedömning, nationell riskidentifiering. Utförd: 2011. Författad av MSB – kontaktperson: Johanna Enberg 010-240 40 55. (4) Ingen direkt koppling till social oro eller antagonism men avsnitt om de två begreppen finns med. Rapporten var ett första steg i arbetet mot en gemensam riskbedömning i Sverige. Föremål för framtida forskning: Kräver det fortsatta arbetet mot en nationell riskbedömning mer forskning för att få ut bästa möjliga slutprodukt? Behövs en utvärdering? Detta kan också kopplas ihop med den identifierade samverkansproblematiken i föregående presenterade rapporter. Hyperlänk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26078.pdf Rapport: Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet. Utförd: 2011. Författad av MSB – kontaktperson: Rainar All 010-2405662, e-post [email protected] (2) Kopplingar till social oro, utanförskap och samhällssäkerhet, upplopp, antagonism. Syftet med rapporten var att sätta upploppen vid tiden innan publicering i ett samtidshistoriskt perspektiv. Föremål för framtida forskning. Författarna konkluderar att forskningen inom området upplopp och kravaller utifrån ett övergripande resonemang är sparsam. Upplopp och kravaller kan ses som ett uttryck för social oro och antagonism, varför ytterligare forskning på området upplopp och kravaller i närtid skulle kunna vara positiv. Hyperlänk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26016.pdf Rapport: Varför kastar de sten? Om konflikter och erkännande. Utförd: 2011. Författad av MSB med kontrakterad personal. Kontaktpersoner: Anders Axelsson, tfn 010-240 55 45 Alexandra Johansson, tfn 010-240 50 56 46 (2) Populärvetenskaplig publikation, bygger på en studie genomförd av Malmö Högskola, institutionen för urbana studier med titeln ”Det är inte stenarna som gör ont” (Finns under fliken Malmö högskola). Kopplingar till social oro, bakomliggande orsaker till upplopp och den sociala oro som existerar i Malmös utsatta problemområden, en visualisering av konflikten mellan polisväsendet/brandkår och tonårspojkar i Rosengård/Herrgården 2008-2009. Utvecklingsområden och förslag på gemensamma strategier. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Varfor-kastar-desten.pdf Rapport: Informationssäkerhet – trender 2015. Utförd: 2015. Författad av: MSB, Försvarsmakten, FRA och Polismyndigheten. (1) Kopplingar till antagonism, cyberattacker, informationssäkerhet, cybersäkerhet och nuvarande trender inom nämnda område. Rapporten har delats upp i sju olika områden för informationssäkerhet. Rapporten ger en gedigen överblick på området och har direkta kopplingar till begreppen antagonism och social oro då det inte bara föreligger utrikespolitiska cyberhot mot Sverige utan att även inhemska brottsföreträdare nyttjar cyberattacker för sina ändamål. Rapporten skulle kunna bli föremål för kunskapsspridning på området informationssäkerhet och vilka framtida prövningar som väntar för berörda parter. Hyperlänk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27494.pdf Rapport: Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering-slutsatser från ett forskningsprojekt. Utförd: 2014. Författad av: Per-Olof Hallin, kontrakterad av MSB. (3) Rapporten innehåller slutsatser från det MSB-ledda projektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering”. Kopplingar till social oro och antagonism. Mer detaljerad information om projektet, slutsatser och förslag för framtida forskning finns under fliken ”Malmö högskola”. Hyperlänk: https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/Sociala%20ris ker%20och%20civilsamh%C3%A4llets%20omvandling%20%20slutsatser%20150107.pdf?epslanguage=sv 47 Rapport: Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Utförd: 2013. Författad av: MSB. (1) Kopplingar till antagonistiska hot med CBRNE-ämnen, resultatrapport från den pågående utformningen av en långsiktig CBRNE-strategi. Mer information om projektet går att finna via hyperlänken samt under fliken ”FOI”. Hyperlänk: https://www.msb.se/Upload/Insats_och_beredskap/cbrne/Akt%C3%B6rsgemensam%20CBR NE-%20strategi_2014_03.pdf Rapport: Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk. Utförd: 2011. Författad av: MSB, enheten för strategisk analys. (1) Kopplingar till antagonistiska hot, scenarion mot kärnkraftverk, konsekvensanalys. Skulle kunna nyttjas som bakgrundsmaterial för framtida forskning om CBRNE-hot eller som kompletterande forskning vid CBRNE-strategin. Hyperlänk: https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/Konsekvensanalysen.pdf Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism Rapport: Samtalskompassen: Metodstöd. Utförd: 2014. Författad av: Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism. (1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete mot radikalisering – belyser hur arbetet bör gå till, övergripande information till berörda parter i arbetet mot våldsbejakande extremism. Hyperlänk: http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/wpcontent/uploads/2013/12/FAMVE_Samtalskompassen_A4_43sid_131215.pdf 48 Polismyndigheten Rapport: En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. Utförd: 2014. Författad av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion. (3) Kopplingar till social oro och antagonism, allmän översikt över situationen i Sveriges drabbade problemområden, genomgång om vad som behövs göra, vad som har fungerat, långsiktigt arbete med samarbete över myndigheter, samverkansproblematik, behov av att ha samma lägesbild ses som avgörande. Rapporten är en första lägesbild och går inte in på djupet vad gäller en fullständigt specifik lokal och regional lägesbild. Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Ovriga%20rapporterutredningar/Kriminella%20natverk%20med%20stor%20paverkan%20i%20lokalsamhallet%2 0Sekretesspr%2014.pdf Rapport: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Utförd: 2015. Författad av: Polismyndigheten, Nationella operativa ledningen. (1) Kopplingar till antagonistiska hot, organiserad brottslighet, korruption, korta avsnitt om lägesbilden på våldsbejakande extremism, extensiv och övergripande lägesanalys på området organiserad brottslighet i Sverige 2015, vilka hot föreligger och hur ser framtiden ut. Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Organiserad%20brottslighet/1/GOB_Polisens%20ra pport%20om%20organiserad%20brottslighet%202015%20(3).pdf Rapport: Samverkan mot social oro – metodhandbok. Utförd: 2013. Författad av Polismyndigheten, Västerorts polismästardistrikt, Jesper Lindblom. Avslutat projekt, detta är en del av tre delar. (2) Kopplingar till social oro, översiktlig sammanfattning av varför situationer med inkluderande social oro uppstår, förklaringar på vilka sociala teorier polismyndighetens arbete utförs efter, problematik med samverkan, hur den dåvarande samverkan mellan myndigheter ter sig i praktiken, utblick och jämförelse med Danmark, Storbritannien och Frankrike. Föremål för framtida forskning: Samverkansproblematiken, rapporten visar att samarbetet i viss mån fungerar och att varje situation är unik vilket föranleder till en eventuell svårighet med en övergripande strategi då det ter sig som att en stor pragmatism är avgörande, kan man förbättra samverkan och det gemensamma strategiska arbetet mot social oro och antagonism? 49 Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniskaoch-samhalle/krisberedskap/5-Sammanfattning-Metodhandbok-2013.pdf Rapport: Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet. Utförd: 2014. Del två av tre, se föregående avsnitt. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/140109-EU-rapportReviderad.pdf Dokument: Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro. Del tre av tre, se föregående avsnitt. Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/141217samverkansavtal-metodhandboken.pdf Hyperlänk till projekthemsidan: https://polisen.azurewebsites.net/index.php/start/ Kontaktperson för metodhandboken: Johnny Lindh Telefon: 010-56 30 460 E-post: [email protected] Rapport: Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2013. Utförd: 2014. Författad av: Rikspolisstyrelsen. (4) Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro om man inte drar en parallell mellan organiserade brottslighets påverkan mot samhällsstrukturer. Avsnitt om samverkansproblematik mellan polisens underrättelsetjänst och myndigheter som berörs av arbetet mot organiserad brottslighet. Rapporten kan nyttjas som underlag till bakgrundsinformation om polisens arbete mot organiserad brottslighet och samverkansproblematik mellan underrättelsetjänst och myndigheter. Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Organiserad%20brottslighet/Myndigheter%20i%20s amverkanGOB_2013_.pdf 50 Post och telestyrelsen Rapport: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation – myndighetens redovisning för 2014. Utförd: 2014. Författad av: Post och telestyrelsen. (1) Kopplingar till antagonism, risk och sårbarhetsanalys, redovisning. Påvisar en rad olika risk- och hotområden i samhället. Föremål för framtida forskning: Man konkluderar bl.a. att mobila kommunikationsnät och radiolänkbaserade system utgår från en internationell standard vilken inte är programmerad att hantera eller motstå antagonistiska hot eller påverkningar. Forskning om hur dessa system kan förbättras till att klara av antagonistiska hot skulle kunna vara ett möjligt forskningsområde. Hyperlänk: http://www.pts.se/upload/Rapporter/Tele/2014/PTS-RSA-PTS-ER-2014-28Elektronisk-kommunikation.pdf Regeringskansliet Utredning: Handlingsplan för att värna om demokratin mot våldsbejakande extremism. Utförd: 2011. (1) Denna skrivelse beskriver en handlingsplan för hur och vilka åtgärder den dåvarande regeringen tog för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt vilka åtgärder som bör tas för att motverka den. Hyperlänk: http://www.regeringen.se/sb/d/13873/a/182356 Utredning: Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser. Utförd: 2014. (1) Uppdatering av Säkerhetspolisen rapporter Våldsbejakande extremismmiljöer i Sverige och Våldsbejakande islamistisk extremism (se dessa rapporter under avsnitt ”Säkerhetspolisen”). Kopplingar till antagonism, social oro, utanförskap, radikaliseringsprocesser, nuvarande lägesbild i Sverige, utvecklingen av våldsbejakande extremistmiljöer. Kan med fördel nyttjas som bakgrundsorientering för att uppdatera berörda parter. Hyperlänk: http://www.regeringen.se/sb/d/13872/a/232873 51 Utredning: Information och cybersäkerhet i Sverige 2015 – strategi och åtgärder för säker information i staten. Utförd: 2015. (1) Kopplingar till antagonism och cyber- och informationssäkerhet. Utredningen slår fast att Sverige behöver flera helomfattande strategier för att information inom statens myndigheter ska förbli så säker som möjligt. Nationellt och internationellt samarbete förespråkas starkt. Förslag på en övergripande strategi för att åtgärda de största säkerhetsmässiga bristerna i statsförvaltningen. Strategin vänder sig främst till regering och regeringskansli samt myndigheter men även delar av näringslivet bedöms bli parter i strategin. Förslag på framtida forskning: Undersök möjligheten att påbörja ett forskningsprojekt på strategier för cyber- och informationssäkerhet i statliga domäner. Hyperlänk: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/03/SOU-2015_23_webb.pdf Utredning: När vi bryr oss - förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism. Utförd: 2013. Författad av: Statens offentliga utredningar. (1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete, bakgrundsutredningen som gav förslaget om en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, utblick till Danmark, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Finland, kan nyttjas som bakgrundsinformation vid framtida forskning om antagonism/social oro. Hyperlänk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/06/97/995d8ba9.pdf Utredning: Främlingsfienden inom oss- Betänkande av Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet. Utförd: 2012. Författad av: Statens offentliga utredningar. (1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, extensiv rapport om främlingsfientlighet i Sverige, förslag på åtgärder, utblick till lägesbilden i Europa gällande främlingsfientlighet, förebyggande arbete. Hyperlänk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf 52 Socialstyrelsen Rapport: Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Utförd: 2012. Författad av: Socialstyrelsen. (2) Kopplingar till social oro, rapport och vägledningsprotokoll för polis, socialtjänst och andra berörda myndigheter som samarbetar med att motverka ungdomskriminalitet. Denna rapport kan ses som bakgrundsunderlag/information för framtida forskning om motverkan av social oro. Hyperlänk: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18891/2012-124.pdf Statens medieråd Rapport: Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet. Utförd: 2013. Författad av: Statens medieråd. (1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, extensiv rapport och kartläggning över svenska internetsidor med kopplingar till våldsbejakande extremism, förslag på åtgärder. Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag vid fortsatt forskning om radikalisering eller förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Eventuell uppdatering kartläggning kan behövas ske då rapporten i dagsläget är två år gammal och utvecklingen på internet går snabbt. Hyperlänk: http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/V%C3%A5ldsbejakande%20och%20an tidemokratiska%20budskap%20p%C3%A5%20internet.pdf Strålsäkerhetsmyndigheten Rapport: Översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot. Utförd: 2012. Författad av: Strålsäkerhetsmyndigheten. 53 (1) Kopplingar till antagonistiska hot, extensiv rapport om säkerheten vid våra kärnkraftverk kopplat mot antagonistiska hot, brist på samverkan mellan myndigheter pekas ut, tänkbara och ”oliktänkbara” målas upp. Något nytt projekt på denna rapport anser jag som överflödig då MSB nu bedriver projektet ”CBRNE-strategi 2025” (mer om det projektet under flikarna MSB och FOI). Hyperlänk: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Gransk ningsrapport/Rapporter%20till%20webben/regeringsuppdrag-fysiskt-skydd-januari-2012.pdf Sveriges kommuner och landsting Rapport: Lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism. Utförd: 2010. Författad av: SKL. (2) Kopplingar till antagonism och social oro, exemplifieringar av förebyggande arbete i kommuner, bygger på Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande politisk extremism i Sverige” från 2009. Hyperlänk: http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=kat asearch.jsp&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1&search_titn=%2239835%22 Säkerhetspolisen Rapport: Politisk våldsam extremism. Utförd: 2009. Författad av: Säkerhetspolisen. (1) Författad av Säkerhetspolisen tillsammans med Brottförebyggande rådet och universitetskopplade forskare. Syftet med rapporten var att kartlägga det politiska extremvåldet inom vit-makt rörelsen och den autonoma rörelsen i Sverige för att kunna utföra en grund till en nationell strategi och konkreta åtgärder mot det politiska våldet och den typen av brottslighet. Tydliga kopplingar i studien till antagonism, radikalisering, grupperingarnas påverkan på det demokratiska samhället och våldskapacitet. Ingen koppling till religiöst betingat våld. Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporter-amnesvis/politiskextremism/-valdsam-politisk-extremism.html 54 Rapport: Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, Utförd: 2010. Författad av: Säkerhetspolisen. (1)Syftet med rapporten var att kartlägga den dåvarande våldsbejakande islamismen i Sverige, något som förekom om än i mindre skala vid utförandet av rapporten. Konklusionen var att hotet från islamistisk extremism inte skulle underskattas även om det vid tiden för studien var begränsande företeelser. I och med inbördeskriget i Syrien, Islamiska Statens framväxt och den ökade företeelsen med s.k. Jihadresor, har hotet ökat till den grad att Säpo bedömer våldsbejakande islamistisk extremism som det största terroristhotet mot Sverige i dagsläget. Tydliga kopplingar till radikalisering, hot mot det demokratiska samhället, kapacitet, förebyggande- och förslag på nya åtgärder mot radikalisering, miljöer kopplat mot grogrund mm. Utblick mot Danmark och Storbritannien för lärdomar gällande förebyggande arbete mot radikalisering. Myndigheten för nationell samverkan mot extremism nyttjar Säpos studie våldsbejakande islamistisk extremism som en av de grundpelare för arbetet som utförs av myndigheten. Förslag på framtida forskning: uppföljning på hur det förebyggande arbetet mot radikalisering har gått i praktiken, har de önskemål och åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.2 sid 95 uppfyllts och har de utvärderats alternativt genomsyrats på en övergripande nationell nivå hos de myndigheter som berörs av arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism? Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporter-amnesvis/valdsbejakande-islamistisk-extremism/valdsbejakande-islamistisk-extremism-i-sverige2010.html Rapport: Otillåten påverkan mot medier. Utförd 2028. Författad av: Säkerhetspolisen. (4) Enkätundersökning. Studien visar att det är vanligt att journalister utsätts för hot och trakasserier, något som på sikt kan erodera tilltron till media om journalister i högre grad tystas ner. Studien visar att det år 2008 främst var enskilda brottsförövare som låg bakom hoten. Ovanligt med fysisk skada mot journalister. Uppmärksammat i studien är att hoten och trakasserierna mot journalister kan leda till omedveten självcensur vilket påverkar den grundläggande yttrandefriheten indirekt. Kopplingar till politisk extremism, religiöst våld, organiserad brottslighet. Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporteramnesvis/samhallshotande-brottslighet/2008-otillaten-paverkan-mot-medier.html 55 Europeisk forskning med kopplingar till antagonism och social oro Danmark Rapport: Anti-demokratiske og voldsfremmende miljoer i Danmark, som bekender sig till islamistisk ideologi-Hvad ved vi? Utförd: 2012. Författad av: Ann-Sophie Hemmingsen, Danish Institute for International Studies. (1) Kopplingar till antagonism, islamistisk extremism i Danmark, historisk bakgrund, bakgrundsinformation till rådande läge i Danmark fram till 2012. Hyperlänk: http://sm.dk/publikationer/anti-demokratiske-og-voldsfremmende-miljoer-idanmark-som-bekender-sig-til-islamistisk-ideologi-hvad-ved-vi Rapport: Forebyggelse af radikalisering og ekstremisme-Regerings handlingsplan. Utförd: 2014. Författad av: Manu Sareen och Karen Hækkerup, Danmarks Regering. (1) Kopplingar till antagonism, förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism, översiktlig presentation till Danmarks preventiva arbete, Köpenhamn- och Århusmodellen. Hyperlänk: http://sm.dk/filer/nyheder/handlingsplan-om-forebyggelse-af-radikalisering-ogekstremisme-tilgaengelig.pdf Rapport: Politisk ekstremisme i Danmark. Utförd: 2012. Författad av: Chris Holmsted Larsen, Ph.d.-studerende Institut for Kultur og Identitet Roskilde Universitet. (1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, övergripande information om Danmarks höger- och vänsterextrema rörelser. Hyperlänk: http://sm.dk/nyheder/2012/politisk-ekstremisme-i-danmark.pdf Rapport: The Denmark School-Radicalization among Young Muslims in Aarhus. Utförd: 2010. Författad av: Lene Kühle, Associate Professor och Lasse Lindekilde, Assistant Professor Department of Political Science, Aarhus University. 56 (1) Extensiv studie om islamistisk radikalisering bland ungdomar i Århus, kopplingar till antagonism, radikalisering, islamistisk extremism, förebyggande arbete. Hyperlänk: http://cir.au.dk/fileadmin/site_files/filer_statskundskab/subsites/cir/radicalization_aarhus_FIN AL.pdf Finland Rapport: Towards a Cohesive Society Action Plan to Prevent Violent Extremism. Utförd: 2012. Författad av: Inrikesministeriet. (1) Finlands övergripande plan för att förebygga våldsbejakande extremism. Bör ses som en kunskapsorientering om Finlands arbete mot våldsbejakande extremism. Hyperlänk: http://www.intermin.fi/download/36330_332012.pdf?b3828f2f1c05d188 Nederländerna Rapport: Right-wing extremism and the extreme right in the Netherlands. Utförd: 2011. Författad av: General Intelligence and Security Service and the Ministry of Interior and Kingdom relations. (1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas situation kopplat mot högerextremism, problemförklaring och belysning av förebyggande arbete som åtas av Nederländska myndigheter. Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@2798/right-wing-extremism/ Rapport: The Netherlands comprehensive action program to combat jihadism-overview of measures and actions. Utförd: 2014. Författad av: National Coordinator for Security and Counter Terrorism, Ministry of Security and Justice. (1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas nuvarande arbete mot terrorism, Jihadresor och radikalisering. 57 Hyperlänk: https://english.nctv.nl/currenttopics/press_releases/2014/dutch-governmentstrengthens-actions-to-combat-jihadism-and-radicalisation.aspx Rapport: Jihadism on the Webb-A breeding ground for Jihad in the modern age. Utförd: 2012. Författad av: General Intelligence and Security Service and the Ministry of Interior and Kingdom relations. (1) Rapport som avhandlar internets roll i radikaliseringsprocesser kopplat mot islamisering, beskrivning om hur utvecklingen och tendenserna ser ut. Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@2873/jihadism-web/ Rapport: Left Wing activism and extremism in the Netherlands. Utförd: 2014. Författad av: General Intelligence and Security Service and the Ministry of Interior and Kingdom relations. (1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas situation kopplat mot vänsterextremism, problemförklaring och belysning av förebyggande arbete som åtas av Nederländska myndigheter. Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@3089/left-wing-activism/ Norge Rapport: Action plan against Radicalisation and Violent Extremism. Utförd: 2014. Författad av: Norska justitiedepartementet. (1) Övergripande rapport om Norges samlade förebyggande arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism, kan avses som en kunskapsorientering om denna saknas. Hyperlänk: https://www.counterextremism.org/resources/details/id/679/action-plan-againstradicalisation-and-violent-extremism 58 Rapport: Norway, NATO and cyber defense. Utförd: 2014. Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, Siw Tynes Johnsen. (4) Kopplingar till cyberssäkerhet, antagonistiska hot via cyber, överblick på Norges rådande situation kopplat mot cyberssäkerhet, överblick av framtida hinder och prövningar. Kan nyttjas som jämförelseunderlag vid framtida forskning om cybersäkerhet i Sverige. Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Rapporter/14-01328.pdf Rapport: MARITIM TERRORISME – NYE TRENDER. Utförd: 2007. Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, TØNNESSEN, Truls H. (1) Kopplingar till antagonism, terrorism, sjö- och hamnsäkerhet, beskrivning av Norges hotbild gällande sjö- och hamnsäkerhet, scenariogenomgångar, framtida hinder och prövningar, kan anses vara utdaterad men kan fungera som jämförelseunderlag vid framtida forskning om antagonistiska hot mot sjö- och hamnområden. Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Rapporter/07-00015.pdf Artikel: The threat of bioterrorism: Identifying the unknown. Utförd: 2012. Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, Janet Martha Blatny and Per Leines Lausund. (1) Övergripande artikel om biologisk terrorism, historisk bakgrund till biologiska vapen, hur hotbilden av denna ser ut i Norge och vad norska myndigheter gör för att förhindra biologiska terroristdåd, bör ses som en övergripande kunskapsorientering på biologiska-vapen och terrorism. Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Publikasjoner/Documents/FFIFokus_nr2_2012_Bio_web.pdf 59 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Rapport: Preventing Terrorism and Countering Violent Extremism and Radicalization that Lead to Terrorism: A Community-Policing Approach. Utförd: 2014. Författad av: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. (1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, radikaliseringsprocessen, förebyggande arbete. Samlad och extensiv rapport om OSCE:s arbete gällande förebyggande av våldsbejakande extremism och radikalisering. Kan nyttjas som bakgrundsunderlag eller jämförande material vid framtida forskning om förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism. Hyperlänk: http://www.osce.org/atu/111438 Institute for Strategic Dialogue Rapport: Preventing and Countering Far-Right Extremism. Utförd: 2012. Författad av: Justitiedepartementet (Sverige), Institute for Strategic Dialogue, redaktörer: Vidhya Ramalingam, Alex Glennie, Sebastien Feve. (1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, förebyggande arbete mot högerextremism, Sveriges Justitiedepartementet lanserade år 2012 ett EU-projekt tillsammans med Institute for Strategic Dialogue och 10 andra EU-länder som avser förbättra sin kapacitet att förebygga och motverka högerextremism. Denna rapport är en samlad rapportering från de deltagande länderna och deras arbete mot högerextremism. Projektet löpte till 2014 och mynnade ut i en handbok för preventiva åtgärder och motverkan mot högerextremism. (obs handboken går att finna i nästa stycke). Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/FarRightEM.pdf Rapport: On the Front Line A guide to countering far-right extremism. Utförd: 2014. Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Vidhya Ramalingam. (1) Kopplingar till antagonism och högerextremism, förebyggande åtgärder, rekommendationer, handbok för preventiva åtgärder och motverkan mot högerextremism. Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/On_The_Front_Line_Far_RightHANDBOOK.pdf 60 Rapport: European Counter-Radicalisation and De-radicalisation: A Comparative Evaluation of Approaches in the Netherlands, Sweden, Denmark and Germany. Utförd: 2014. Författad av: Riazat Butt och Henry Tuck. (1) Kopplingar till antagonism, förebebyggande åtgärder mot radikalisering, avhopparstrategier, jämförelse mellan Nederländerna, Sverige, Danmark och Tyskland strategier. Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/De-radicalisation_final.pdf Rapport: Countering the Apeal of Extremism Online. Utförd: 2013. Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Rachel Briggs, Sebastien Feve. (1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism på internet, förslag på åtgärder. Övergripande rapport från ett tredagars möte i Köpenhamn där problemen med grogrunder för våldsbejakande extremism diskuterades. Hyperlänk: https://www.counterextremism.org/resources/details/id/451/inspire-radicaliserecruit-countering-the-appeal-of-extremism-online Rapport: The Education and Training of Islamic Faith Leaders in Europe: A Comparative Evaluation of Approaches in France and Germany. Utförd: 2014. Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Dilwar Hussain och Henry Tuck. (1) Kopplingar till antagonism, islamistisk extremism, förebyggande arbete, förslag på åtgärder på utbildning och träning för Imamer, jämförelse mellan Tyskland och Frankrikes arbete. Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/Imam_training_final.pdf 61 Rapport: Becoming Mulan? Female Western Migrants to ISIS. Utförd: 2015. Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Carolyn Boyd, Alexandra Bradford och Ross Frenett. (1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, islamistisk terrorism. Rapporten är den första av flera kommande på ämnet kvinnor som genomför Jihadresor för strida med ISIS. Analyser på varför de åker och vilka bakomliggande orsaker som föreligger och på hoten de skapar och utgör. Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/ISDJ2969_Becoming_Mulan_01.15_WEB.PDF The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence (ICSRC) Rapport: Countering Online Radicalisation-A Strategy for Action. Utförd: 2009. Författad av: ICSR, Tim Stevens och Peter R. Neumann. (1) Kopplingar till antagonism, radikalisering på internet, förslag på förebyggande åtgärder som kan tas av myndigheter eller länder, kan anses vara utdaterad då den i dagsläget är sex år gammal men en jämförelse med råden givna i rapporten med de nya rapporterna t.ex. från statens medieråd (går att finna under fliken ”Statens medieråd”), skulle kunna vara till nytta för framtida forskning om förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1236768491ICSROnlineRadicalisationReport.pdf Rapport: Prison and Terrorism-Radicalisation and De-radicalisation in 15 Countries. Utförd: 2010. Författad av: ICSR, Peter R. Neumann. (1) Kopplingar till antagonism, terrorism, radikalisering och de-radikalisering, jämförelse mellan länder, förebyggande arbete – hur fängelser kan bidra med positiva effekter i motverkandet av radikalisering. Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1277699166PrisonsandTerrorismRadicalisationandDeradicalisationi n15Countries.pdf 62 Rapport: De-Radicalising Islamists: Programmes and their Impact in Muslim Majority States. Utförd: 2012. Författad av: ICSR, Hamed El-Said. (1) Kopplingar till antagonism, terrorism, islamistisk extremism, radikalisering och motverkande av den, fokus på Muslimska länder, jämförelse mellan ländernas samlade arbete för att motverka radikalisering och islamistisk extremism. Rapporten var en del i ett större projekt sponsrat av Norska Utrikesministeriet. Rapporten kan nyttjas som bakgrundsunderlag vid framtida forskning om radikalisering eller som kunskapsorientering av utom-europeiska länders arbete mot radikalisering. Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1328200569ElSaidDeradicalisation1.pdf Rapport: Countering Radicalisation in Europe. Utförd: 2012. Författad av: ICSR, Lorenzo Vidino och James Brandon. (1) Kopplingar till antagonism, terrorism, radikalisering och förebyggande arbete. Jämförelse av Storbritanniens, Danmarks, Nederländernas och Norges förebyggande arbete mot radikalisering. Kan anses vara utdaterad då mycket sker inom detta fält men en tillbaka blick och jämförelse mellan länder kan gagna framtida forskning inom området radikalisering och de-radikalisering. Hyperlänk: http://icsr.info/2012/12/icsr-report-countering-radicalization-in-europe/ 63
© Copyright 2024