Metodstöd för dialog med unga (PDF)

Metodstöd för dialog med unga
Inför dialog med unga
Metodstödet beskriver hur dialog kan bygga förtroendefulla relationer som
motiverar en positiv förändringsprocess. Utveckling och förändring bygger på det
förtroendet, liksom möjligheten att sätta gränser. Därför är det så viktigt hur man
sår och vattnar för att förtroendet ska växa. Och den tid man tillåter det att ta.
Bekräftelse: Visa tydligt att du värdesätter mötet,
bekräfta den du möter och är nyfiken. Möts i
ögonhöjd och lyssna aktivt. Ett övertalande,
pressande, predikande, moraliserande och fördömande
förhållningssätt är förstås uteslutet. Ställ öppna frågor
som hjälper individen att reflektera över tankar och
uttalanden.
För att dialog och samtal som förebyggande metod ska
ha förutsättningar att fungera krävs framförallt att man
som vuxen är trygg med sin egen förmåga att agera
empatiskt och fördomsfritt. Det är grunden för en
förtroendefull relation.
Tänk på att
Det är skillnad mellan att vara personlig och privat. En
tillitsfull relation måste vara personlig och professionell
för att kunna motivera förändring. Blir den privat
riskerar man att sätta sina egna upplevelser och känslor
i centrum.
Resursfokus: Utgå från individens resurser. Undvik att
bekräfta rollen som offer, det hindrar ansvarsförmågan.
Bekräfta känslor av upprördhet eller frustration,
men försök få individen att fokusera på konstruktiva
möjligheter till förändring.
Om relationsarbete
Empati: Försök leva dig in i de tankar, känslor,
vardagsbekymmer och drömmar du möter. Det ger
goda förutsättningar för att dialogen kan utvecklas till
att handla om saker som är svåra att tala om. Att vara
empatisk är att vara trovärdig.
Trygghet: Trygga platser skapar inte automatiskt
trygga och tillitsfulla relationer. Men de bidrar. Välj
en samtalsplats som känns rätt för den du möter och
som underlättar samtalet. Det måste inte vara ett rum.
Samtalet kan ske under en promenad eller en biltur.
Motivation: Förändring kommer inifrån. Man måste
vilja själv. Utgå från individens motivation, t ex behov
av identitet, gemenskap eller spänning. Där ligger
lusten till förändring som med rätt stöd kan hitta andra
vägar. Låt individen själv vara drivande innan du själv
föreslår lösningar.
Öppenhet: Möt individen utan förutfattade meningar
eller normativa föreställningar som kategoriserar eller
etiketterar. Du möter inte ett riskbeteende. Du möter
en människa.
Kontinuitet: För att bygga en relation krävs
32
Känslor
regelbunden kontakt. Att träffas regelbundet gör också
samtalen mer avslappnade.
Individen förmedlar känslor som speglar hur han
eller hon uppfattar och tolkar sin livssituation och
omvärld. Det är alltså ett viktigt lager för hur du som
vuxen ska stötta reflektion över det som sägs för att
hitta motivation till förändring. En del har lätt för att
uttrycka sig, lätt för att berätta om känslor som glädje
och sorg. Andra har svårt för det och är begränsade
till att bara känna vrede och frustration. Det kan
handla om personliga tillkortakommanden, eller saker
i samhället som uppfattas som hotande eller orättvisa.
Som vuxen behöver du fokusera på att skapa tillit som
öppnar för att individen kan bearbeta sina känslor.
Tillgänglighet: Att vara tillgänglig och kunna avsätta
tid utanför de planerade samtalen ökar förtroendet.
Prioriterade resurser: Samtal som förebyggande metod
måste vara säkrade inom ramen för en långsiktig
verksamhet, ha prioriterade resurser i form tid,
plats, personal, ekonomiska medel, uppföljning och
utvärdering.
Om kommunikation
Alla relationer handlar om kommunikation. Det kan
vara bra att reflektera över vilka kommunikativa lager
man kan möta när man arbetar på att skapa tillitsfulla
relationer. Modellen som beskrivs här är inspirerad av
William R. Miller och Stephen Rollnick, forskarna
som skapade Motiverande samtal.
Om kroppsspråk
De första sekunderna är viktiga. Forskning visar att
det tar oss tre sekunder att avläsa en annan människa
och bilda oss en uppfattning om vem vi möter. Det
finns mycket att läsa av i kroppsspråket hos den unga
människa du möter. Men var försiktig med hur du
tolkar det.
Kommunikationens fyra lager:
Det egna kroppsspråket är också viktigt. Var först och
främst naturlig! Men fundera gärna på några enkla
tumregler som ska brukas med förstånd:
Klyschor
Man utväxlar generella, neutrala och vardagliga ämnen.
Så här inleder vi ofta samtal med någon vi inte känner.
Man utgår ofta från gemensamma intressen, som
sport eller husdjur. Samtalet kan också påverkas av
förförståelse och fördomar om varandra. Som vuxen i
det här sammanhanget kan du bli måltavla för tidigare
negativa vuxenkontakter. Omvänt kanske du som
vuxen utgår från en stereotyp bild av individen du
möter.
●● Ögonkontakt är viktigt, men ta det lugnt. Växla
mellan att möta blicken och att titta ned.
●● Bekräfta genom en nick, ett leende eller en gest.
●● Ett öppet kroppsspråk signalerar tillgänglighet.
Öppna händer och armar är varmare än slutna.
●● Sitt så att du kommer i ögonhöjd med den du talar
med. Sitt gärna i 90 graders vinkel, t ex vid hörnet
av ett bord. Det är mindre konfrontativt än att sitta
precis mitt emot varandra.
Fakta
Man utväxlar mer konkreta och relevanta upplysningar.
Som vuxen kan du t ex berätta om anledningen till
att ni möts, din roll och ditt mandat. Den du möter
kan t ex berätta om konkreta handlingar, hur läget är
hemma, i skolan och på fritiden.
●● Spegla den du talar med, ta in kroppsspråket eller
kroppsställningen. Det kan styrka tilliten.
●● Slappna av och var lugn. Vippande fötter eller fingrar
som pillar med en penna skapar en orolig stämning
och stjäl uppmärksamhet.
Åsikter
Individen berättar om önskemål, förväntningar,
bekymmer och syn på sin livssituation. Det kan också
direkt eller indirekt handla om syn på samhället.
Åsiktslagret kommer ofta en bit in i relationsbygget
som ett tecken på tillit. Men det kan också handla
om att testa gränser. Som vuxen får du en inblick i
individens motiv och beteende.
33
Metodstöd för dialog med unga
Att stötta positiv förändring
eller på väg in i radikalisering. Det kan tvärtom vara så
att personer med låga riskfaktorer kriminaliseras eller
radikaliseras.
Målet i dialogen med en ung sårbar individ är att stötta
förändring. Det inriktar sig på att reducera riskerna
i beteendet och stärka de positiva sidorna. Utifrån
bakgrundskunskap möter du individen i fördomsfri
och respektfull dialog där syftet är att stötta insikt om
beteendet, tankarna och livssituationen.
Exempel på personliga riskfaktorer
●● Låg frustrationströskel: blir lätt frustrerad över
egna motgångar eller motgångar för den grupp man
identifierar sig med.
Viktiga områden att utforska
●● Riskfaktorer
●● Liten förmåga till problemlösning, diskussion,
reflektion
●● Skyddsfaktorer
●● Motivationsfaktorer
●● Psykiska hälsoproblem och personlighetsavvikelser
●● Ideologiska faktorer
●● Missbruksproblem
●● Hinder
Exempel på familjerelaterade riskfaktorer
●● Dåliga familjerelationer
Riskfaktorer
●● Dysfunktionell familj, t ex på grund av bristande
förmåga hos föräldrarna
●● Sociala problem i familjen
Riskfaktorer är personliga, familjerelaterade eller
sociala omständigheter som bidrar till att en person
är mottaglig för negativa påverkningar. Att ha höga
riskfaktorer är inte synonymt med att vara kriminell
●● Psykisk ohälsa i familjen
●● Våld eller andra former av bristande omsorg i
familjen
34
●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är
●● Genom att stärka den unga individen att hantera
negativt inställda till samhället, sympatiserar med
extremistiska idéer och våld
ilska, frustration eller psykiska problem, t ex genom
att ordna terapi eller kurser
●● Genom att ge möjligheter att träna på
Exempel på sociala riskfaktorer
problemlösningar och reflektion, t ex inom
skolundervisningen. T ex genom demokratiska
samtal, dilemmaövningar etc
●● Negativ påverkan från kompisar och umgängeskrets
●● Dåliga och få relationer till sociala sammanhang som
skola, fritid, praktik eller föreningar
Motivationsfaktorer
Skyddsfaktorer
De flesta har gemensamma grundläggande behov. Men
de påverkar vårt beteende olika.
Skyddsfaktorer är motsatsen till riskfaktorer. De
minskar mottagligheten för negativ påverkan.
Det är allmänmänskliga och helt normala behov. Men
som motivationsfaktorer kan de verka både positivt
och destruktivt. Beroende på omständigheterna kan
samma behov utvecklas till styrkor eller svagheter,
de kan leda till ett positivt samhällsengagemang eller
mot en destruktiv tillvaro inom kriminalitet eller
extremistiska miljöer. Var därför uppmärksam på att
förändringspotentialen hos motivationsfaktorerna kan
leda åt olika håll.
Exempel på personliga skyddsfaktorer
●● Hög frustrationströskel: hetsar inte upp sig över
egna motgångar eller motgångar för den grupp man
identifierar sig med.
●● God förmåga till problemlösning, diskussion,
reflektion
●● Psykisk stabilitet
Exempel på motivationsfaktorer
Exempel på familjerelaterade skyddsfaktorer
●● Identitetssökande
●● Bra familjerelationer
●● Behov av gemenskap
●● Välfungerande familj
●● Behov av bekräftelse
●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är positivt
●● Mening med livet
inställda till samhället och tar eventuellt avstånd från
extremistiska idéer och våld
●● Vilja att göra skillnad
●● Kontrollbehov
●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar har
förmåga att stötta på ett positivt sätt
●● Behov av förebilder
●● Behov av spänning
Exempel på sociala skyddsfaktorer
●● Behov av beskydd
●● Positiva relationer och förmågor bland kompisar och
i umgängeskretsen
●● Pojkvän/flickvän
Aktivera individens motivation på
ett positivt och legitimerande sätt
●● Bra och goda relationer i sociala sammanhang som
skola, fritid, praktik eller föreningar
Stärk skyddsfaktorerna – reducera riskfaktorerna
Individen har identitetsmässiga eller sociala behov
●● Genom att arbeta med familjens eventuella sociala
Ta upp existentiella frågor i dialogen, eller hjälp
individen in i nya sociala sammanhang via
praktikplatser, sommarjobb, fritidsaktiviteter etc.
problem ökar deras förmåga att stötta den unga
individen
●● Genom att hjälpa den unga individen utveckla bättre
sociala relationer, t ex genom att främja kontakten
med skolan eller fritidsaktiviteter
Individen har behov av spänning
35
●● Omfattning: Har individen en sammanhängande och
Hjälp honom/henne att börja med fysiskt krävande
sporter eller förmedla kontakt med fysiskt krävande
arbetsplatser, t ex brandkår, ambulans, ridskolor, polis,
teater, dans, räddningstjänst etc.
djup förståelse, eller en osammanhängande och ytlig
uppfattning om den aktuella ideologin?
●● Engagemang: Verkar individen känna ansvar och
förpliktelse gentemot ”saken”?
Individen har ett samhällsengagemang
●● Konsekvens: Vilka konsekvenser får individens
ideologiska åsikter i relation till familj, kompisar,
klasskamrater, samhället, framtidsutsikter etc?
Förmedla kontakt med socialt och humanitärt arbete, t
ex Stadsmissionen, Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare
utan gränser etc.
Arbeta med individens ideologiska
engagemang
Ideologiska faktorer
●● Undersök omfattningen av det ideologiska
engagemanget. Om de ideologiska åsikterna är
osammanhängande och ytliga, kan man fokusera på
andra faktorer.
Om individen hänger i våldsbejakande extremistiska
miljöer on- eller offline, är det viktigt att intressera
sig för det ideologiska ställningstagandet. Avvakta
tills individen själv tar upp det. Huvudregeln är att
först fokusera på att bygga en bra relation, undersöka
livssituationen och arbeta med motivationen. Ibland
räcker det för att individen själv börjar se miljöer
som mindre attraktiva och andra miljöer som mer
attraktiva.
●● Tänk på att det ideologiska engagemanget ofta
hänger ihop med starka känslor. Försök att vara
neutral och lyssnande, istället för styrande och
konfronterande. Respektera och skapa utrymme
för individen själv att utforska sina åsikter och
tankar, t ex genom att ta upprördhet över orättvisor
i samhället på allvar, eller genom att bekräfta
eventuella positiva sidor av ideologin.
Men det kan finnas goda anledningar till att utmana
individens åsikter och argument. För att bättre förstå
hur individen tänker och känner kan man därför titta
närmare på de ideologiska faktorer som är aktuella.
●● Lyssna efter tvivel. Om individen tvivlar på vissa
ideologiska åsikter ger det en möjlighet att ge
konstruktiva alternativ. Peka på de negativa
aspekterna av ett extremistiskt engagemang, t ex
begränsade möjligheter och negativa reaktioner från
människor som betyder något.
Utgångspunkten är att försöka få individen själv att
berätta, men man kan också söka information och
samarbete hos familjen, kompisar och andra vuxna
professionella som känner personen.
●● Om individen inte reagerar på det du säger, inte
påverkas av de negativa aspekterna, bör man
lämna de ideologiska faktorerna och fokusera på
livssituationen.
Exempel på ideologiska faktorer
Hinder
●● Drivkraft: Vad driver individen? T ex frustration eller
engagemang? Kan beteendet och åsikterna tolkas
som del av en större reaktion mot samhället eller
omvärlden?
Oavsett om individen önskar förändring eller ej,
kan det finnas hinder för att göra det. Genom att
undersöka hindren kan man hitta verktyg för att
hantera dem. Om hindren pekar på en stark koppling
till en extremistisk miljö kan det innebära att individen
behöver annat stöd för att lämna miljön. Då talar vi
om den kompetens som finns inom någon form av
avhopparverksamhet.
●● Världsuppfattning: Ger individen uttryck
för en polariserande inställning, vi-dom,
konspirationsteorier som säger att världen styrs av
”onda” krafter?
●● Retorik: Sympatiserar individen med absoluta
lösningar, t ex avskaffandet av demokrati, terror eller
våld mot vissa grupper i samhället?
●● Legitimering: Lägger individen fram argument
som rättfärdigar terror, våld eller andra olagliga
handlingar?
36
Exempel på hinder
●● Press från andra
●● Upplevelse av stigmatisering
●● Rädsla för fiender/motståndare
●● Fysiska identitetsmarkörer, som t ex tatueringar
●● Ekonomisk otrygghet
Arbeta med det som hindrar individens
motivation till förändring
●● Att övervinna press från andra, känsla av
stigmatisering eller rädsla: stötta mentalt och stöd
nya sociala relationer
●● Rädsla för motståndare/fiender: skydda och stöd
etablering i en ny miljö
●● Identitetsmarkörer: stötta en ny stil, tatueringar kan
tas bort
●● Ekonomisk otrygghet: förmedla sätt att tjäna egna
pengar, t ex sommarjobb
Summering:
Att stötta positiv förändring
För att uppnå målet med dialogen – förändring – bör
man sammanfattningsvis fokusera på:
●● Hur skyddsfaktorer kan aktiveras och kompensera
riskfaktorer
●● Hur individens motivation kan stöttas positivt
●● Hur extremistiska och våldsbejakande ideologiska
åsikter kan utmanas
●● Hur fysiska, psykiska eller sociala hinder kan
övervinnas
37
Metodstöd för dialog med unga
Förändringsprocesser
Förändringsprocesser ser olika ut. De kan ske snabbt
eller långsamt. Utlösas av plötsliga händelser eller
mogna fram. Om man generaliserar kan man tala om
olika stadier i en förändringsprocess:
faktorer och hinder. Involvera individen i att
gemensamt undersöka samhällsfrågor som engagerar
eller utmanar. Fakta ger möjlighet att reflektera. Tala
om drömmar och framtidsplaner. Fundera över vad
som döljer sig under ytan, vad olika uttalanden kan
betyda på ett djupare, ideologiskt plan. Tala om vilka
negativa konsekvenser beteendet för med sig för
individen och de som finns runtomkring.
●● Motstånd
●● Ambivalens
●● Förberedelse
●● Handling
Ambivalens
●● Upprätthållande
Det finns en öppning. Individen känner tvivel, kan
hålla med om att det finns ett problem och kan
tänka sig att göra något åt det. Men inte just nu.
Ta fasta på tvivlen men gå försiktigt fram. Hjälp till
att sätta ord på ambivalensen, föreslå alternativ som
beskriver känslan som individen kan ta ställning till
och utveckla. Fråga vad som är viktigt i livet. Föreslå
möjligheter som kan hjälpa individen att uppnå det.
Tala om drömmar och hopp. Dela med dig av egna
erfarenheter. Berör känsliga ämnen som kan vara
avgörande för känslan av ambivalens. Arbeta med
reflektionsövningar kring tvivlen. Vad är det som
skaver, varför skaver det, hur skulle det vara om det
inte skavde, vem skulle man vara utan det som skaver?
●● Återfall
I vissa fall går man tydligt igenom samtliga stadier.
I andra fall bara något eller vissa.
Oavsett vilket kan det vara bra att veta lite mer om
vad de kännetecknas av och hur man kan möta dem.
Motstånd
Motstånd handlar om känslor. Möt inställningen
med att skapa tillit som öppnar möjligheten att tala
om känslor. Kan man tala om känslor kan man så
småningom reflektera över dem. Ta reda på mer
om vad som påverkar livssituationen: riskfaktorer,
skyddsfaktorer, motivationsfaktorer, ideologiska
38
Förberedelse
Återfall
Individen är inställd på att något ska hända. Börjar
överväga möjligheter och tidpunkt för förändring.
Ofta är det en särskild händelse som påverkat beslutet.
Motivationen är hög, men det finns fortfarande
ambivalens och tvivel. Förändring skapar lätt osäkerhet
och nytt motstånd inför det nya. Modet pendlar, ska
jag – ska jag inte? Ena sekunden överväger fördelarna
med det gamla. Nästa sekund är det tvärtom. Ångesten
över att släppa taget är stor. I grunden har ändå
individen fått en mer nyanserad bild och är beredd att
distansera sig från det gamla svart-vita tänkandet om
livet och omvärlden. Ge utrymme för känslor av tvivel,
men stötta genom att hjälpa till att se möjligheter och
fördelar. Stärk individen att hitta konkreta lösningar på
problemen med förändring. Ge positiv feedback på den
egna förmågan, självtilliten och viljan till förändring.
Alla förändringsprocesser är olika. Ibland lyckas man
hålla fast vid den positiva förändringen, ibland sker
återfall till det gamla beteendet. Återfallet kan vara
kortvarigt eller långvarigt. Återfall kan t ex ske om det
nya livet inte infriar förväntningarna, om förändringen
inte blev som man tänkt. Då ökar motivationen för
att återvända och det krävs en stark vilja eller insatser
utifrån för att klara av att hålla fast vid det gamla.
Uppmärksamma alla de små förbättringar och fördelar
som redan har visat sig. Gör som i övervägandestadiet:
hjälp individen att sätta ord på vad det är som
verkligen betyder något, om det gamla livet levde upp
till det. Fokusera på allt individen ville lägga bakom
sig. Har förändringen faktiskt lyckats bidra till det?
Den egna drivkraften
Handling
Beslutet är fattat. Förändringen är påbörjad. Men den
tar kraft och energi, varje dag innebär både bekräftelse
och utmaningar. Ambivalensen är låg, motivationen
hög, men individen sätts hela tiden på prov. Påminn
om den egna förmågan och de nya möjligheterna,
undvik fokus på problem och hinder. Stärk individen
att hitta konkreta lösningar på problemen med
förändring. Dela med dig av egna erfarenheter av
att komma vidare trots att det är svårt. Ge positiv
feedback på den egna förmågan, självtilliten och viljan
till förändring. Fokusera på upplevelsen av förlust över
det gamla och välkända och oro inför det nya och
okända. Ge utrymme för osäkerhet och tvivel. Stötta
ansvarstagandet för den egna framtiden.
Individens egen drivkraft är avgörande för att lyckas
undvika att dras in i våldsbejakande extremism genom
att skapa en positiv förändring. Det gäller oavsett om:
●● Förändringen sker genom reflektion och
åsiktsändringar, där individen tar avstånd från den
svart-vita uppfattning han eller hon tidigare trott på
●● Förändringen sker i samband med att individen söker
tillgodose behov av att hitta meningen med livet,
spänning, identitet, gemenskap eller liknande
●● Förändringen sker på grund av ett rationellt val för
att slippa obehagliga konsekvenser, eller för att
uppnå mer genom att välja en annan strategi, t ex att
använda demokratiska metoder istället för våld.
Upprätthållande
I det här stadiet är individen i full färd med en
positiv utveckling, fri från våldsbejakande extremism.
Men övertygelsens makt är svag, det finns alltid risk
för återfall. Det nya känns ännu inte som en säker
plattform. Det gamla sättet att finna mening på eller
tillgodose sociala behov gör sig påmint. Det kan skapa
nya tvivel. Gamla kompisar hör av sig och lockar
eller pressar på. Stötta individen att hålla fast kurs,
ge massor av positiv feedback och bekräftelse. Hjälp
till att se fördelar och möjligheter. Försök att visa hur
individen närmar sig det som verkligen betyder något.
Påminn om problemen med det gamla livet. Fokusera
på förmågan, viljan och handlingskraften.
39
Metodstöd för dialog med unga
Den första kontakten
Inför den första kontakten
Gemensamt i samverkansgruppen arbetar ni med att
identifiera oro för riskbeteenden.
Till er hjälp kan ni använda en mall för att beskriva
och värdera det som oroar er.
Exempel på mall:
Tecken på oro
Beskrivning
Värdering
Beteende
Tankar/idéer
Relationer
Sammanfattning
40
Utifrån er sammanfattning beslutar ni er för att inleda
dialog med en eller flera unga sårbara individer.
För att förbereda dialogarbetet kan ni ta hjälp av en
mall för att beskriva och värdera faktorer som är
viktiga att fokusera på. Mallen kan uppdateras efter
varje möte.
Exempel på mall:
Riskfaktorer och
skyddsfaktorer
Beskrivning
och värdering
Förändringspotential och
handlingsmöjligheter
• Personliga
• Familjerelaterade
• Sociala
Motivationsfaktorer
Ideologiska
faktorer
Hinder
41
Metodstöd för dialog med unga
Att förbereda fler dialogmöten
Förberedande frågor
till dig själv att utgå från:
●● Hur ser situationen ut just nu för individen?
●● Vad ska jag vara särskilt uppmärksam på?
●● Vad ska jag uppnå med dagens möte?
●● Hur ska jag berätta om anledningen till att vi träffas?
●● Vad behöver jag vara uppmärksam på hos mig själv?
Vad provocerar mig, vad känns svårt, vad skulle jag
behöva förbereda extra?
Inledande frågor att gå igenom
tillsammans med individen:
●● Hur har du det just nu?
●● Vad vill du tala om idag?
●● Vad hoppas du få ut av mötet?
Avslutande frågor att gå igenom
tillsammans:
●● Vad har vi talat om idag, kan vi summera det?
●● Vad ska vi tala om nästa gång vi ses?
●● Vad ska var och en av oss särskilt tänka på till nästa
gång?
●● Var och när ska vi träffas nästa gång?
Avslutande frågor till dig själv efter
mötet:
●● Svarade mötet mot mina förväntningar?
●● Vad lyckades vi uppnå?
●● Vad ska jag vara särskilt uppmärksam på nästa gång?
●● Vad vill jag ta upp med samverkansgruppen?
●● Vilket stöd behöver jag från samverkansgruppen?
42
Metodstöd för dialog med unga
Om metodstödet
Idag används metoden inom många
förändringsarbeten, bland annat inom Exits
avhopparverksamhet och inom internationellt
förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i
Europa.
Det är en kommunikativ metod och ett sätt att
vara med och för människor som behöver och
vill förändring. Med individfokus och empati
ökar samtalsmetoden den inre motivationen till
förändring. Metoden syftar till att undvika konflikt
mellan individer. Målet är att skapa en konflikt inom
individen. Konflikten inom individen kan beskrivas
som diskrepans (skillnad) mellan hur det är nu och hur
individen önskar att det skulle vara. Detta kan skapa en
drivkraft till förändring.
Metodstödet hämtar mycket inspiration och stöd i
det utvärderade dialogarbete som genomförs inom
ramen för nationellt förebyggande arbete mot
våldsbejakande extremism i Danmark. Det hämtar
även mycket inspiration och stöd i norska polisens
Bekymringssamtal, som ingår som samtalsmetod
inom ramen för nationellt förebyggande arbete
mot våldsbejakande extremism och kriminalitet
i Norge. Bekymringssamtal används även inom
brottsförebyggande och socialt arbete i Sverige.
Förhållningssättet i det här metodmaterialet är
präglat av Motiverande samtal. Metoden bygger på
den amerikanske professorn och missbruksforskaren
William R Millers motivations- och förändringsarbete.
Metoden utvecklades ursprungligen för att öka den
inre motivationen till förändring hos människor med
destruktiva beroendebeteenden, främst missbruk.
Förhållningssättet och metodiken vidareutvecklades av
Miller tillsammans med dr. Stephen Rollnick.
Om uppdraget
Utbildningswebb: Förebyggande
arbete mot våldsbejakande extremism
Materialet är producerat inom ramen för Regeringens
nationella handlingsplan för att värna demokratin mot
våldsbejakande extremism.
Arbetet har genomförts på uppdrag av
Demokratiminister Birgitta Ohlsson.
Utredningen för ett effektivare arbete mot
våldsbejakande extremism (SOU 2013:81)
43