Ladda ner studieplanen Vår tid är nu
Studieplan till Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen sid X Innehåll Inledning............................................................................................................... sid 3-4 Träff 1 Jobbpolitiken............................................................................................. sid 5 Träff 2 Tekniken finns............................................................................................ sid 6 Träff 3 Dina värderingar........................................................................................ sid 7 Träff 4 Våra skattepengar...................................................................................... sid 8 Träff 5 Mer av samma........................................................................................... sid 9 Träff 6 Det går lättare att minska........................................................................... sid 10 Träff 7 Företagen är mycket bättre........................................................................ sid 11 Träff 8 Den stora skatteväxlingen.......................................................................... sid 12 Träff 9 Pensionerna............................................................................................... sid 13 Träff 10 Kören är samlad....................................................................................... sid 14 Inledning Vi är den generation som måste ta itu med miljöfrågorna och andra frågor som är kopplade till dessa – det vill säga ekonomin, energin, demokratin och alla sociala samband som finns. Vi kan arbeta på alla plan samtidigt. I familjen kan vi omvärdera våra konsumtionsvanor, bland grannar kan vi dela på redskap och bilar och kanske till och med hjälpas åt att odla, skörda och äta. Som bostadsägare eller hyresgäst kan vi spara energi och installera solenergi. Kommuner kan satsa på smarta hållbara energilösningar och skapa en marknad för lokalproducerade livsmedel. Nya arbetstillfällen kan skapas genom att vi låter nya företag växa fram inom energisektorn eller som tar hand om den frukt och de bär som våra trädgårdar och skogar ger. Våra landsting och kommuner kan ta ytterligare steg i att skärpa sin miljöinriktade upphandling. Sist men inte minst måste vi få en nationell dirigent som får kören att sjunga skönsång som komponeras löpande av de individer, organisationer och företag som redan nu visar att de vill och kan skapa en hållbar framtid. Vi skiljer oss lite åt, vi som arbetar för en bättre och hållbar framtid, men jag tror att det mesta förenar oss. Vi har lite olika grundsyn och metoder men jag tror det är dags att se dessa olikheter som en tillgång och inte en begränsning. Protesterna behövs, lobbyarbetet likaså, domedagstankarna kan väcka oss och den försiktiga taktiken har sina givna korridorer och framgångsfaktorer. Att arbeta med makthavarna på deras spelplan och med folkbildningen på en annan. Det samlade trycket måste bli större och då behövs alla som har en gemensam vision om ett klot i balans, där ekosystemet är överordnat det ekonomiska. Tyskland har visat vägen på energiområdet och fler länder kommer sid 3 Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelssons bok VÅR TID ÄR NU ligger till grund för studiehandledningen. Februari 2015 Författare: Jan Forsmark Grafisk form: Carita Lott Foto: Åsa Wrenfelt Producerad av Studiefrämjandet. Studiehandledningen finns att ladda ner på studieframjandet.se att följa efter. England har en grön statlig investeringsbank att ta efter. Sverige som har ett gott renommé och faktiskt förväntningar på sig borde ta upp taktpinnen, stämma in i kören och börja sjunga framtidens toner. Det kommer att betyda att vi måste göra upp med de falska toner som ett förlegat tillväxttänkande ger, se energiproblematiken i vitögat, punktera bankernas skapande av lånebubblor och värna om social sammanhållning. Dags för omvärdering och en inre omställning. Svante Axelsson visar i sin bok Vår tid när nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatpolitiken, på saker som man tycker borde vara självklara i beslutsfattandet. Fossilsubventioner som borde tagits bort, beslutsunderlag som är felaktiga, motstånd och onödig försiktighet hos företag och politiker. Han ger exempel på hur fort omställningen gått på vissa områden och hur våra värderingar förändrats till det bättre. Han presenterar konkreta förslag på flera områden att arbeta vidare på. Boken borde läsas av alla makthavare och företagsledare med lovat nya hållbara tankar som resultat. Jag hoppas att ni med boken och studiehandledningen får inspirerande läsning, tankar och samtal samt att ni ser att det går att skapa en hållbar framtid för våra barn och barnbarn. Det är vi som ska göra det, skapa den välsjungande kören som tar ton så skönsången ekar i alla dalar. Vår tid är nu – inte i morgon! Sala 20150115 – när solen gnistrade i den kalla snön och solcellerna tillverkade el. Jan Forsmark Jan Forsmark, som skrivit studiehandledningen, är koordinator för den svenska delen av Transition Towns, en världsomspännande miljörörelse som arbetar med energi-, peakoil-, klimat- och miljöfrågan, skuldekonomin samt sociala frågor. Rörelsen som i Sverige heter Omställning Sverige är en del av Hela Sverige skall levas verksamhet sedan starten 2008. sid 4 Träff 1 Jobbpolitiken kan minska utsläppen Genom att styra våra investeringar med politiska beslut kan vi gå från ett konsumtionssamhälle till ett hållbart samhälle. Att ersätta investeringar i nya motorvägar med förbättringar i kollektivtrafiken är en tydlig styrning mot ett hållbart samhälle. Likaså skulle rot- och rutavdragen kunna ersättas med andra typer av hållbara jobb och investeringar. Energibesparande boendeinvesteringar skulle gynna framtidens klimat och miljö på ett bättre sätt än lyxrenoveringar av kök och badrum. Det land som skulle ta täten i denna så viktiga omställning för hållbarhet skulle dessutom bli en förebild för andra och skapa arbetstillfällen samt få utvecklings- och produktionsfördelar som resultat. Diskutera • Hur skulle du vilja använda de 40 miljarder som kommer att gå till Förbifart Stockholm, för att utveckla kollektivtrafiken? • Vad skulle du vilja göra för investeringar som ersättning för de ca 50-70 miljarder per år som går till rot- och rutavdrag? Vilka områden skulle du vilja satsa på? Hur många arbetstillfällen tror du att du skulle få till? Ett arbetstillfälle kostar ca 500.000 kr per år. • Vilka fem politiska förslag skulle du vilja se i nästa val som skapar en väg för ett hållbart samhälle och nya arbetstillfällen? • Diskutera begreppet tillväxt utifrån dagens samhälle. Politiker talar om ekonomisk tillväxt men allt fler använder begreppet grön tillväxt. Vad ser du för skillnad i begreppen? • Allt fler debattörer och grupper talar om nolltillväxt eller degrowth. Vad innebär begreppen och hur skiljer de sig från ekonomisk och grön tillväxt? Gör en Internetsökning på begreppen och diskutera dess olika innebörd och hur de kan påverka samhället när det gäller hållbarhet och arbetstillfällen. Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Hållbar utveckling • BNP och grön BNP • Omställning • Förbifart Stockholm Att läsa Mikael Malmeus, Tillväxt till varje pris sid 5 Träff 2 Tekniken finns Hur går vi från vår traditionella energiproduktion till det nya, det hållbara? Utvecklingen är i full gång med solel och vindkraft och Tyskland ligger i täten. Varför finns inte Sverige där? Tyskland har beslutat att helt stänga sina 17 kärnkraftverk. Ja, det har ju Sverige också gjort, kan den minnesgode person som var med 1980 säga, men av det har det inte blivit så mycket, än. De solrika månaderna producerar tysk solel ca 50 procent av den el som förbrukas. Dessutom har sol- och vindel företräde på energimarknaden. Ägandestrukturen ändras samtidigt från bolag till privatpersoner. Varför tar vi inte efter i Sverige? Kan det bero på våra stora producenters kontakter eller rädslan för att ändra ägandestrukturen för elproduktionen? Diskutera • Undersök hur många kvm solel och Kwh vindelsproduktion det finns i din kommun. Det lokala energibolaget, kommunen eller länsstyrelsen vet säkert. Hur mycket skulle kunna produceras? • Vem äger solels- respektive vindelsproduktionen i kommunen? Var hamnar vinsten? Finns det någon fördelning av vinsten till det område eller den ort där produktionen sker? • Vad skulle det kosta att investera i 10 kvm solel i din kommun? Hur lång tid skulle det ta att få tillbaka pengarna genom lägre elkostnad? Vilka andra fördelar ser du? • Finns det nackdelar med sol- och vindel? • Hur stor andel av världsproduktionen av energi kommer från sol- och vindel? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Nollhus, plushus • Energiewende • http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/ publikationer/rapporter-2013/Pages/potentialberakningar.aspx?keyword=potentialber% C3%A4kningar Att läsa Johan Ehrenberg, Johans lilla egen el bok sid 6 Träff 3 Dina värderingar förändras fortare än du tror På 50-talet fanns det bjudcigaretter och ingen använde bilbältet. Hur kom det sig att det blev en förändring så att det nu så gott som aldrig röks inomhus samt att de allra flesta använder bilbältet trots företagens tidiga protester mot förändringarna? Idag finns företag som inte stretar emot utan ligger i frontlinjen för hållbarhet. Polarbröds ordförande, Anna Borgeryd, visar i sin bok ”Tunna väggar” och genom sitt engagemang som föreläsare att hon kan våra utmanande framtidsfrågor och försöker skapa en hållbar framtid som företagsledare. Det gör också Sala Heby energi som varit bland de första kommunala energibolagen att stötta en ekonomisk förening som producerar solel. Vilka områden kommer härnäst? Var står striden för ett hälsosammare och säkrare samhälle? Vilka kommer att streta emot och vilka kommer att ta täten? Vilka värderingar kommer att förändras? Diskutera • Fundera över vilka värderingar som fanns under din uppväxt, i din omgivning, och som nu har förändrats? • Vad skulle behöva förändras så att vi kan öka vårt välbefinnande och minska bilåkandet samtidigt? • Hur ska vi kunna förbättra våra matvanor och minska vårt matsvinn samt få ökad andel ekologiska livsmedel? • Vi slänger ca 15 kg kläder per år. Hur kan vi minska vår klädkonsumtion? • Hur skulle ni som är grannar kunna organisera ert behov av tekniska hjälpmedel, exempelvis verktyg, hushållsmaskiner, bilar, cyklar med mera? • Känner du till några exempel på bytesekonomi, gåvoekonomi, tidsbanker i din närhet? Vilka saker eller tjänster kan du tänka dig ingå i exemplen ovan? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Ecocide • Tidsbank • Lokala valutor • Solelisalaheby.se Att läsa Anna Borgeryd, Tunna väggar sid 7 Träff 4 Våra skattepengar gynnar miljöskadlig verksamhet Vilka miljöeffekter har våra skatter? Kan de användas på annat sätt? Medan 29 miljarder kronor går till att subventionera fossila bränslen satsas 12,3 miljarder på förnybar energi. Totalt subventionerades fossil energi fem gånger mer på världsbasis och tre gånger mer i EU (inkl kärnkraften) 2011. Den politiska retoriken stämmer inte med den praktiska handlingen och ska co2-halten sjunka måste fossilsubventionerna tas bort. Motsvarande satsningar inom hållbar energi och sparande skulle troligen ge fler hållbara arbetstillfällen och nya ägarstrukturer – som exempelvis solelen åstadkommit i Tyskland. Diskutera • Vad skulle hända om subventionerna till fossilbränslen och kärnkraften tas bort? • Varför säger politikerna att de ska ta bort fossilsubventionerna men i praktiken låter dem ligga kvar? • Vem bör äga energiproduktionen? Företag, privatpersoner eller staten? • Vilka skulle konsekvenserna bli om allt jordbruksstöd gick till ekologisk och fossilfri jordbruksproduktion? • Vilken jordbruksproduktion finns i din närhet? Vilken saknas? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Ekologiska livsmedel • Monsanto • GMO Att läsa Världens första klimatriksdag. Ordfront sid 8 Träff 5 Mer av samma gör oss inte lyckligare Vad gör oss egentligen lyckligare i västvärlden (relativ livstillfredsställelse)? Inte materiell konsumtion tycks det. Kan vi då minska det materiella, bli lyckligare och samtidigt minska belastningen på ekosystemet? Troligen går det, kanske mycket enklare än vad vi kan föreställa oss. Om vi kan frigöra oss från det sociala tvånget att äga rätt saker och hänga med i den allt snabbare konsumtionsökningen. Om vi lyssnar på våra behov och siktar på det som gör oss genuint lyckliga: gemenskap, närhet och något att verka för. En del kan vi göra genom egen övertygelse medan annat kanske måste ske genom medveten politik, skatter, som flyttar konsumtionen från prylar till social nytta. Diskutera • Vad kännetecknar de miljögrupper du känner till? Hur arbetar de? • Vad är lycka för dig? • Vilken konsumtion skulle du kunna ändra på respektive avstå ifrån? • Vilket stöd, t ex lagar respektive regler, tror du behövs för en förändring från materiell konsumtion till mer sociala kontakter, kultur med mera? • Vad skulle en timmes kortare arbetstid per dag leda till? Att göra och samtala om • Räkna ut ditt ekologiska fotavtryck http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiskafotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck sid 9 Träff 6 Det går lättare att minska utsläppen i verkligheten än i modellerna De modeller som används i den etablerade samhällsplaneringen och är beslutsunderlag för våra politiker visar sig inte stämma när en satsning väl äger rum. De negativa konsekvenserna för samhällsekonomin överskattas kraftigt i modellerna varför politikerna blir försiktiga i sina beslut, man tonar ner åtgärderna eller låter bli. Med erfarenhet av vad som skett de senaste åren där jämförelser mellan modeller och verkligheten kan göras, borde därför modellerna ändras och politikerna visa större mod för att skapa en förändring för ett hållbart samhälle. Det finns individer, företag och organisationer som är beredda att ta initiativ för kraftiga satsningar inom flera miljöområden. Erfarenheterna visar på att återhållsamheten håller tillbaka den nödvändiga hållbarhetspolitiken. Diskutera • Vad blir effekten om de positiva förändringskrafterna inte finns med i de modeller som är underlag för politiska beslut? • Vad skulle du kunna tänka dig att investera i för en bättre miljö? • Vilken betydelse tror du att ett felaktigt energipris har för samhällsplaneringen? • Hur skulle din vardag se ut med halverad bilåkning, vilka alternativ finns? • Vilka ”gratisluncher” finns att ta vara på hos företag, myndigheter och privatpersoner? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Klimatmötet 2015 Paris • TTIP handelsavtal Att läsa Andreas Cervenka, Vad är pengar David C Korten, Agenda för en ny ekonomi sid 10 Träff 7 Företagen är mycket bättre än de själva påstår ”Orealistiska är de flesta goda förslag, ända tills de är genomförda”, sa Nelson Mandela en gång. Citatet beskriver väl den kamp som förts i många frågor när det gäller att minska miljöbelastningarna. Katalysatorns införande, renare fartygsbränslen, svavel och freoners begränsning är alla exempel på områden där motståndet varit starkt från industrin och där deras farhågor och kostnadsberäkningar varit kraftigt överdrivna. När väl besluten tagits har förändringen gått fort och kostnaderna varit mycket mindre och de positiva effekterna stora. De företag som insett att vara tidiga i en miljöförbättring har senare blivit vinnare när det gäller produktion och nya marknader. Diskutera • Vilka debatter kommer du ihåg kring svavelbegränsningar, freonförbud, katalysatorers införande? • Finns det miljöåtgärder som du tycker borde införas snarast där politiker och företag är passiva? Vilka positiva effekter skulle åtgärderna innebära? • Vad beror det på att politiker inte vågar gå emot företagens beräkningar när de ska införa nya miljöåtgärder? • Vilken lagstiftning skulle du vilja se så att energikonsumtionen minskade? • Känner du till företag som är progressiva i sitt miljöarbete, som ligger i framkant? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • REACH http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=83&artikel=407172 Att läsa Björn Forsberg, Omställningens tid Hela Sverige skall leva, Sverige ställer om sid 11 Träff 8 Den stora skatteväxlingen återstår Hur kan vi lägga om vårt skattesystem så att det gynnar en hållbar utveckling? Det är vår överflödiga varukonsumtion (inklusive transporter) som skapar våra miljöproblem medan däremot tjänster och upplevelser har mycket mindre påverkan. Med en tydlig inriktning som är långsiktig och helst internationell kan vi styra våra liv att bli mer miljövänliga genom att det blir dyrare att konsumera miljöförstörande varor och billigare med tjänster. En sådan omfördelning skulle troligen samtidigt ge fler arbetstillfällen. Sverige är ett rikt land som har tradition att vara ett föredöme inom vissa områden, varför inte ta det initiativet? Diskutera • I boken finns ett exempel, sid 134. Tänk dig in i situationen, hur skulle er familjs konsumtion förändras? • Vad skulle effekten på arbetsmarknaden bli med kraftigt ökade el- och bensinpriser? • Vilka miljöskatter skulle du vilja se? • Vilka effekter skulle vi se om flyget fick betala sina skatter fullt ut? • Finns det skatter som i dag tas ut och som om de togs bort skulle gynna miljön? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Grön skatteväxling sid 12 Träff 9 Pensionerna kan bygga landet Vad är viktigast för våra framtida pensioner? Snabb ränta eller ett hållbart samhälle där allas vår miljö blir vinnare? Ja, frågan kan synas enkel, men är det tyvärr inte. Vem styr placeringen? Vilka värderingar ligger i botten och vem tjänar på den? Miljöinriktade pensionsplaceringar skulle kunna göra underverk på alla plan. Ta bort pengar från krigsindustri, barnarbete och fossilindustrin samtidigt som välbehövligt kapital skulle strömma in till alla välbehövliga miljöinvesteringar. Dags att följa Englands exempel med en grön investeringsbank, i morgon. Vilka krafter skulle inte släppas loss? Diskutera • Vilka aktieinnehav anser du inte vara försvarbara i dagsläget? • Vad skulle du satsa en miljon på? Vilken typ av avkastning vill du ha på ditt kapital? • Tänk lokalt. Vilka miljöinvesteringar behövs i din bygd? Hur skulle ni som bor där kunna skapa dessa? • Tror du att din kommun skulle kunna följa Göteborgs exempel och skapa en grön obligation? • Vad skulle krävas för att man skulle kunna skapa pensionsfonder som satte sociala och ekologiska värden i fokus? • Kan ni i gruppen väcka förslag för fullmäktige för att skapa en hållbar utveckling? Att göra • Besök kommunfullmäktige och ställ någon fråga till ledamöterna. Det finns i de flesta kommuner både allmänhetens frågestund och allmänhetens förslagsrätt. sid 13 Träff 10 Kören är samlad men dirigenten saknas I boken drar Svante Axelsson paralleller mellan körsångare och miljörörelsen: ”Jag möter så många företagsledare, kommunalråd, fackförbund, trossamfund, studenter, ungdomar och miljögrupper som otåligt väntar på att få börja sjunga, bara någon greppar taktpinnen och räknar in”. Tar politikerna ledarskapet idag? Räknar vi idag med att politikerna ska vara opinionsbildande och utmana rådande föreställningar, idéer och beslutsunderlag? Diskutera • I boken ges exempel på snabba åtgärder där elcertifikaten, sidan 167, är ett gott exempel på styrmedel som gett mer el från biobränsle och vindkraft. Kan du tänka dig andra områden där en ökad kostnad för miljöbelastande konsumtion lotsas över till miljövänlig? • Ser du politiker i din kommun, landsting, riksdag som vågar sticka ut hakan med en tydlig vision kring det hållbara samhället och tar strid för sina idéer och genom det är beredd att riskera sin plats vid nästa val? • Vilka ingredienser vill du se i din vision om det hållbara samhället? • Kan din vision klara av dagens utmaning (enligt boken sidan 162) att inte belasta låginkomsttagarna för hårt, inte minska sysselsättningen och konkurrenskraften och säkra att tillväxten inte blir för svag? • Den svenska energihistorien visade att vi vid en kris snabbt kunde samla resurserna för att skapa alternativ till en chockhöjd oljenota. Krävs det en kris för att få förändring eller kan vi göra saker i god tid när vi nu vet konsekvenserna för miljön, samhället och individerna med dagens politik? Sök på internet och samtala om vad ni får fram • Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Regeringen har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att utreda hur ett klimatpolitiskt ramverk för en långsiktig klimatpolitik ska kunna utformas i bred politisk dialog. Syftet är att skapa stabilitet och tydlighet på vägen mot ett långsiktigt klimatmål. http://www.regeringen.se/sb/ d/8756/a/252315 sid 14 sid 15 Välkommen till Studiefrämjandet Vill du lära dig mer tillsammans med andra? Vill du lära dig mer tillsammans med andra? Ta kontakt med Studiefrämjandet där du bor och starta en studiecirkel hos oss. Vi kan hjälpa dig att komma igång, ordna lokaler, litteratur, kontakter och mycket mer! Vad är en studiecirkel? En studiecirkel betyder att du och dina vänner (minst 3 personer över 12 år) kan träffas och lära er nya saker, med vår hjälp! Vi är alltid öppna för nya idéer till studiecirklar och du kan starta en studiecirkel om nästan vad som helst. Varje cirkel gör en arbetsplan som beskriver hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. Ni bestämmer själva vad ni vill och inte vill göra, och det är precis så enkelt som det låter! För att räknas som deltagare ska man delta vid minst tre träffar och delta i någon av de tre första sammankomsterna. En studiecirkel måste omfatta minst nio studietimmar (à 45 minuter) och pågår vanligen under några månader, men kan vara både kortare eller längre. Varje studiecirkel utser också en cirkelledare för gruppen. Rollen som cirkelledare Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Din roll är att leda cirkeln framåt och se till att alla kan framföra sina synpunkter och påverka arbetet. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring mötesplatsen, fika med mera. Som ny cirkelledare får du ett introduktionssamtal då vi bland annat berättar vad Studiefrämjandet kan hjälpa till med. Du blir också inbjuden till att gratis delta i Studiefrämjandets ledarutvecklingsprogram. Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna med ett brett utbud av studiecirklar, utbildningar, kulturarrangemang och föreläsningar. Varje år samlas 230 000 deltagare i våra studiecirklar och kurser. sid X
© Copyright 2024