1. No category

KALLELSE/Underrättelse
2015-06-10
Beslutsorgan
KOMMUNSTYRELSEN
Tid
Tisdagen den 16 juni 2015, kl 08.30
Plats
Lejonet, kommunhuset Öckerö
Ärenden
Förmöte: Öckeröalliansen i kommunhuset
Socialdemokraterna i kommunhuset
Val av protokollsjusterare (Förslag: Eva W)
kl 08.30-09.30
1. Möte med revisionen
Håkan F kl 10.00
2. Redovisning av drogvaneundersökningen
3. Inrättande av nytt verksamhetsområde under
kommunstyrelsen
kl 10.30
4. Kommunstyrelsen uppföljning per maj (Dukas)
5. Uppdaterad planlista
6. Detaljplan för Kalven 1:138
7. Granskningsrapport om kommunens arbete med
vatten- och avloppsförsörjningen
8. Utveckling av Björnhuvudet
Kl 11.00 Stanley O
9. Lokalförsörjning Solhöjden
10. Om energieffektivisering färjetrafiken
11. Besvarande av motion om hundar i vården
12. Besvarande av motion om introduktion för nya
förtroendevalda
13. Medborgarförslag om utökad tömningsfrekvens av
hushållsavfall
14. Medborgarförslag om skapande av ett utegym på
Björkö
15. Markanvisningsavtal Öckerö 1:552
16 Uppsägning markarrende
17. Bredbandsstrategi 2.0 för Västra Götalands län
1(2)
2(2)
kl 11.30 Füsun U
18. Information från arbetsmarknadsenheten
19. Återkoppling från politikerlunch den 6 maj
20. Nyckeltal för hälsa –ohälsa 2014
21. Policy och handlingsprogram för alkohol och andra
droger vid arbetsplatsen
22. Årsredovisning 2014 för tolkförmedling Väst
23. Politiska ledningsgruppskonferenser
24. Förslag till plan för EU-medborgare i socialt och
ekonomiskt utsatta situationer
25. Delegation av uppgifter enligt Säkerhetsskyddslagen
26. Klimatanpassningsdag 2015
27. Rapporter från nämnderna
28. Rapporter
29. Redovisning av delegationsbeslut
30. Övrigt
Arne Lernhag
Ordförande
Lars G Andersson
Sekreterare
Öckerö 2015-06-09
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Nytt verksamhetsområde under kommunstyrelsen
0088/15
Förslag till nytt verksamhetsområde
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att ett nytt verksamhetsområde inrättas fr.o.m. 2015-0701 genom att enheterna Arbetsmarknad och Näringsliv sammanförs.
Ärende
Kommunstyrelsen beslutade 2014-03-04 att en fristående Arbetsmarknadsenhet,
AME, inrättas och organiseras under kommunstyrelsen från och med 2014-04-01.
Erfarenheterna av denna satsning på de lokala arbetsmarknadsfrågorna är goda.
Under hösten 2014 skedde förändringar i ledningen av Näringslivsenheten.
Tillsammans med Öckerö Företagarförening, företrädare för Hönö Klåva Centrumutveckling liksom med representanter för de större etablerade företagen i kommunen har kommunstyrelsens presidium och kommunledningen under första halvåret
2015 fört en dialog om samverkan, behov, organisation, bemanning och ekonomisering. Därvid har besöksnäringens betydelse för utvecklingen av näringslivet i
kommunen lyfts fram och tydliggjorts.
Samarbete med Västra Göteborg, Södra Skärgården och Göteborg&Co har resulterat
i en gemensam rekrytering av projektledare.
Våra erfarenheter och slutsatser visar att arbetet inte utvecklats optimalt med
nuvarande organisation.
Besöksnäringen utgör en växande Arbetsmarknad och är en naturlig och omfattande
del av Näringslivet. ("BAN") Härtill kommer ambitionen att tydliggöra och förenkla
kommunstyrelsens förvaltningsorganisation.
Tre Verksamheter Samhällsbyggnad /SB, Fritid och Kultur/FK samt BAN ) och en
stabsfunktion/kommunkontor bestående av tre enheter ( personal, ekonomi,
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
kommunikation/utveckling ) blir mer hanterbart och effektivt ur ett
förvaltningsperspektiv.
Ingvar TH Karlsson
Kommunchef
Öckerö 2015-06-08
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Anna Westergården
Planlista KS 2015
0067/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Planlista daterad 2015-06-08 godkänns.
Förändringar av innehållet sedan lista daterad 2015-02-17.



Hönö 1:368 har vunnit laga kraft.
Trafikstrategi förväntas antas av Kommunfullmäktige 11/6-15.
Bostadsförsörjningsprogram förväntas antas av Kommunfullmäktige 11/6-15.


Detaljplan för Norr om Sommarvägen, Öckerö står inför granskning.
Detaljplan för Kalven 1:138 (skolan) står inför granskning.


Hult 1:462 m.fl. Östra Sudda är under uppstart.
Planansökan för Öckerö Centrum förväntas få positivt besked av
Kommunfullmäktige den 11/6-15 och planarbete förväntas starta omgående.

Hönö 2:291 och 2:524 har flyttat fram 4 kvartal och förväntas påbörjas 4:e
kvartalet 2015.

Ärendet Vitsippevägen, Björkö har dragits tillbaka av sökande, vilket har
inneburit att projektet förflyttats långt ner i planlistan
Förskjutning har skett bland ej påbörjade ärenden på grund av nyinkomna eller
förväntade ärenden som väntas prioriteras. Planenhetens förslag på prioritering
samt förskjutning i kvartal av ärenden ses i bifogad planlista.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Planlistans utseende har förändrats sedan tidigare versioner. Det för att tydliggöra
hur planenheten resonerar kring prioritering av respektive ärende. I enlighet med
plan- och bygglagen ska samhällsplaneringen göra en avvägning mellan allmänna
och enskilda intressen, där det allmänna intresset bör gå före det enskilda.
Bifogad planlista har färgkodats med fyra färger. Grön för allmänt intresse, gult för
allmänt/enskilt intresse, rött för enbart enskilt intresse och blått för strategiska
dokument.
Allmänt intresse definieras av något som är av intresse för många människor, såsom
vård, skola, omsorg, kommunal service, infrastruktur osv. Öckerö kretsloppspark är
ett bra exempel på sådant intresse.
Enskilt intresse är något som bara berör en enskild person eller begränsad grupp
människor. Det kan exempelvis vara en plan som enbart medger villor. Planen i sig
kan påverka många människor, men själva utbyggnaden gagnar mer eller mindre
bara de sökande. Det innebär att intresset är enskilt.
Flertalet av de planer som finns i planlistan innehåller både allmänna och enskilda
intressen i ett och samma ärende. Dessa ärenden betecknas med gult och
klassificeras som allmänna/enskilda intressen. Ett exempel på en sådan plan är
skolan på Kalvsund, där planen både kommer att medge förskola (allmänt intresse)
och villor (enskilt intresse).
Strategiska dokument beskriver kommunens övergripande och långsiktiga mål.
Exempel på sådan kan vara översiktsplanen och trafikstrategin. Dessa typer av
dokument är aldrig juridiskt bindande.
Det bör dock poängteras att klassificering är en subjektiv bedömning och som i vissa
fall kan diskuteras. Färgkodningen är emellertid ett försök till att underlätta
förståelsen för prioriteringen av vilka planer som kommunen bör prioritera, i
enlighet med plan- och bygglagen.
Tidplanerna i planlistan är utifrån att det finns två stycken planarkitekter som
arbetar med detaljplanering. Justeringar kan komma att göras i de fall utredningar
kräver längre tid än förutspått, samt om arbetsbelastningen plötsligt blir oväntat
hög. Oplanerat hög arbetsbelastning kan t.ex. bero på stort antal inkomna begäran
om planbesked och/eller oförutsedda projekt som prioriteras.
Ingvar TH Karlsson
Tf. Samhällsbyggnadschef
Anna Westergården
Planarkitekt
PLANLISTA
2015‐06‐08
Förklaring av färgkodning
Allmänt intresse
Allmänt/enskilt intresse
Exv. vård, skola, kommunal service, infrastruktur. Med andra ord samhällsfuktioner som kommer allmänheten till gagn. Gäller för planer som har inslag av både allmänna och enskilda intressen, exv. villor och skola. I Öckerö kommun finns det i dagsläget brist på flerbostadshus, vilket innbär att det anses ha ett större allmänt intresse än villor.
Enskilt intresse
Gäller för planer som bara berör enskilda intressenter, exv. planering av villor.
Strategiska dokument
Dokument som beskriver kommunens övergripande och långsiktiga mål. Pågående ärenden
Laga kraftvunna/a
ntagna planer 2015
Planens syfte
BostäderStatus & beslut
Tidplan
Kommentar
Genomför planarbete
Hönö 1:368
Trafikstrategi
Bostadsförsörjningsprogram
Byggrätt för villa samt avstyckning
1
Lagakraftvunnen
Antagen av KS 2015‐04‐07
Kommun
Antagen
Antagen av KF 2015‐06‐11
Kommun/konsult
Antagen
Antagen av KF 2015‐06‐11
Kommun/konsult
Öckerö 1:708
Återuppbyggnad av fritidshus
Vilande i väntan på domstolsbeslut
Konsult
Kalven 1:138 (skolan)
Öckerö Norr om Sommarvägen
Bostäder vid gamla skolan samt medge förskola
15
sep‐13
Antagande 4:e kv 2015
Samrådsredogörelse upprättas
Konsult
Grönområde till kvartersmark för gäststuga, möjliggöra byggnation av 2 nya villor
2
dec‐11
Antagande 3:e kv 2015
Granskning påbörjas inom kort
Konsult
Björkö 1:110 (Seaside)
Björkö 1:294 & 1:305 (gamla vandrahemmet)
Hult 1:462 m.fl östra Sudda
Öckerö Norra Brevik
ÖKP (Öckerö kretsloppspark)
Tärnvägen
Öckerö centrum
Seaside, utveckling av Björkö hamn
0
sep‐13
Antagande 4:e kv 2015
Samråd 3:e kv 2015
Konsult
FÖP Björkö södra samhälle
ÖP Utblick Öckerö
jan‐07
Lagakraft‐
hantering
Överklagade
Antagande
1
okt‐11
Granskning
Samråd
Flerbostadshus
34
mar‐13
Antagande 2:a kv 2016
Samråd 3:e kv 2015
Konsult
Idrottshal/skola/samlingslokal
0
sept‐14
Antagnade 2:a kv 2016
Samråd 4:e kv 2015
Kommun
Bostäder 64
mar‐13
Antagande 3:e kv 2016
Samråd 4:e kv 2015
Konsult
Kretsloppspark inkl KDV
0
okt‐14
Antagande 3:e kv 2016
Samråd 4:e kv 2015
Konsult
Industrimark
0
feb‐15
Antagande 2:a kv 2016
Samråd 4:e kv 2015
Kommun
Utveckling av handel, bostäder och kontor
330
maj‐15
Antagande 4:e kv 2016
Samråd 1:a kv 2016
Kommun/konsult
400 bostäder ‐ främst inriktat på området sydväst om samhället
Antagande 4:e kv 2016
Samrådsförslag utarbetas
Kommun
Framtagande av ny översiktsplan
Antagande 4:e kv 2016
Samrådsförslag utarbetas
Kommun
Ej påbörjade ärenden
1
2
3
4
5
6
7
8
Möjliggöra för fastighetsindelning
Hönö 2:291 och 2:524
Bostäder, hamn och centrumbebyggelse
Källö varv
Hyppeln 1:30, Källö 1:1, Björkö 3:154, Grötö s:4, F8 st återvinningsstationen på flera öar
Flerfamiljshus
Fotö 1:297 (Tumlaren)
Flerbostadshus spindelnområdet
Heden 1:447 (Spindeln)
Hotell
Öckerö 2:200 (Hotell vid Hjälvik)
Ekelundsvägen Flerbostadshus, kontor och ev. trygghetscentrum
Öckerö 2:800 (Ankaret)
Flerbostadshus, verksamheter, skola, handel
ÄDP för gammal plan
ÄDP för gammal plan
Hönö 1:93 (Utmed Västra vägen)
Flerbostadshus Hönö 2:517 ÄDP möjliggöra för flerbostadshus samt anpassa byggrätten efter bef förhållanden.
Öckerö 2:799
Skapa byggrätt för flerbostadshus i 3‐4 våningar
Öckerö 17:1 pir
Utfyllnad för breddning av befintlig pir i Öckerö hamn
Öckerö 17:1 sjöbodar
Nya sjöbodar i Öckerö hamn
Hönö 2:80
Villa
Öckerö 2:37 och 2:94
Villor
Röd 1:62 och 1:15
Villa
Hult 3:12
Höjning av byggnadshöjd, för att skapa en till våning Hönö 3:4 m.fl. (Hemvärnsvägen)
Förtätning med villor
Öckerö 2:572 (Brevik)
Köpa del av grönområde samt ändra användning Rörö 1:3, 1:63 Utveckling av handel och hamnverksamhet i hamnområdet på Rörö
Vitsippevägen, del av Björkö 3:154 m fl
Flerbostadshus och villor
Heden 1:300
Höjning av vindkraftverk
Öckerö 1:221 Bygglov upphävt på bostadshus
Planbesked
Förväntade
Negativa
Projektbeskrivning
0
Planbesked
Ev. start (förskjutning från bedömd start i kvartal)
okt‐14
kv.)
30
4:e kv 2015
0
sept/okt ‐14
4:e kv 2015 (2)
8
sep‐13
1:a kv 2016 (3)
60
dec‐12
2:a kv 2016 (9)
0
okt‐14
3:e kv 2016 (2)
40
mars‐15
4:e kv 2016 Planbesked förväntas 3:e kv 2015
ÖFAB
ca. 10
maj‐15
4:e kv 2016
0
jan‐15
4:e kv 2016 (3)
0
jan‐15
4:e kv 2016 (3)
12
okt‐14
4:e kv 2016 (3)
4
okt‐13
1:a kv 2017 (4)
10
okt‐14
1:a kv 2017 (4)
0
jan‐14 2:a kv 2017 (4)
0
mars‐14
2:a kv 2017 (5)
1
mars‐14
3:e kv 2017 (6)
5
sept‐14
3:e kv 2017 (4)
1
okt‐14
3:e kv 2017 (4)
0
nov‐14
4:e kv 2017
3
maj‐15
1:a kv 2018
0
okt‐11
Strandskydd återinträder sedan 1/12 2014
0
feb‐12
Avvaktas enligt önskemål från sökande
30
mar‐13
Ansökan har dragits tillbaka av sökande
okt‐11
Avvaktar ÅVC‐plan på Pinan.
4:e kv 2008
Intresse av att driva ärendet är oklart
Status & beslut
ÖFAB
Tidplan
Kommentar
Prioritet
Ansökan från regionen inväntas
Kommunhuset med omnejd
Källö varv
Björnhuvudet
Björkö hamn
Norra Långösands fotbollsplan
Detaljplan för Söö
Öckerö 2:56 Hönö Röd 1:31 och 1:32
Öckerö 2:233
Öckerö 2:356
Ny cirkulationsplats, ny GC‐väg etc. 1 villa på bef fastighet
Ansökan tillbakadragen av den sökande
Grötö 1:77 (DHR)
Öckerö 1:151
Hult 1:637
Hönö 2:45
Rörö 1:52 och 1:122
Öckerö 2:84
Öckerö 17:1 bryggor
Björkö 3:203
Röd 1:31
Björkö 2:2
Hult 1:218 (Hönö hotell)
Hönö 21:13 (gamla handelsträdgården)
Önskan om bostadsrätter på DHR:s anläggning
Komplettering aldrig inkommen
Planbesked inväntar markundersökning
Bostäder, hamn och centrumbebyggelse
Industrietablering
Ansökan inväntas
Ansökan inväntas
Omvandling till industrimark
Ansökan inväntas 2:a kv 2015
Bostäder
Strandskydd sedan 1/12 2014
Nya byggrätter för villor
2012‐05‐22
Omvandla grönområde till kvartersmark för bostad
2012‐09‐04
Förtydligande av återremiss KSAU 2013‐02‐26 § 41
Ansökan tillbakadragen av den sökande
Ansökan om att bygga 9 st enbostadshus
2013‐01‐29
Utökning av byggrätt för att inreda garage till bostad
2013‐10‐08
Tre nya villor 2014‐01‐28
2‐3 villor Negativt och bör tas med i ÖPXX
enl ök planbesked efter Rörö‐programmet 1 villa 2014‐09‐02
Nya bryggor i Öckerö hamn
2014‐12‐02
Ny utfart, Konvaljvägen Björkö
2014‐12‐02
1 villa
2014‐12‐02
1 villa
2014‐12‐02
Omvandla från handelsändamål till hotell, konferens samt lägenheter
2015‐02‐17
Förtäta med 1 villa
2015‐05‐26
Öckerö 2015-06-08
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Detaljplan för Kalven 1:138
0087/14
Förslag till beslut om granskning
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen godkänner huvuddragen i granskningshandlingar, daterade
2015-06-08, och delegerar till planarkitekt att godkänna justeringar innan
granskning enligt 5 kap 11§ (2010:900) genomförs.
Planens syfte
Detaljplanen syftar till att möjliggöra för uppförandet av friliggande villor och
mindre flerbostadshus samt ge alternativa användningar för den tidigare skolan på
Kalvsund. Den tillkommande bebyggelsen ska utformas så att den integrerar med
övrig bebyggelse på ön samtidigt som bebyggelsen ska möjliggöra för varierade
boendeformer på Kalvsund. De tillkommande byggnaderna ska i skala inte överta
siluetten från havet.
Ärende
Ansökan om planbesked inkom 2013. Ansökan gällde att ändra två detaljplaner på
Kalvsund så att ändamålet A-allmänt ändamål samt ändamålet skola blir Bbostäder. Ansökan omfattar byggrätt för 6 nya villor och en befintlig skolbyggnad
till ett flerbostadshus.
För att uppfylla målet ”Åretruntboende i olika boendeformer, erbjuds på alla öar”
som presenteras i kommunens Vision 2015 – en levande kommun med människan i
centrum, arbetades förslaget om från att enbart innefatta villabebyggelse till att
möjliggöra för en betydligt tätare bebyggelse med flerbostadshus, rad- eller parhus.
Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2014-11-13 – 201412-31 och varit utställt på Öckerö bibliotek, Öckerö kommunhus, färjan Burö och vid
Färjeläget på Kalvsund. Ett samrådsmöte genomfördes i Bohlinsalen, Såsen på
Kalvsund måndagen den 24 november där ca 50 personer deltog. Från
remissinstanserna och övriga sakägare har det inkommit 29 yttranden. Dessa är
sammanfattade och kommenterade i samrådsredogörelse daterad 2015-06-08.
Postadress
Gatuadress Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Organisationsnr
031-97 62 00
212000-1280
E-post
Hemsida
[email protected]
www.ockero.se
Efter samrådet där flertal sakägare yttrat sig angående bebyggelsens omfattning
minskas byggrätterna som planförslaget medger inför granskningsskedet.
Planförhållande
öP05
Översiktsplanen för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den
14 juni 2006, redovisar bostäder (tätbebyggt område) för området.
Detaljplan
Det finns två detaljplaner för området. Den äldre vann laga kraft 1931-12-04 och
redovisar Skola för området.
För den södra delen av fastigheten gäller en nyare plan som vann laga kraft 197406-04. Denna redovisar A- Allmänt ändamål för området.
Förvaltningens synpunkter på förslag till granskningshandlingar
Förslag på granskningshandlingar har behandlats under våren 2015 och en del
justeringar har genomförts efter samrådsförslaget, framför allt vad gäller
byggrätternas omfattning. En VA-utredning och en bergteknisk utredning har gjorts
för området.
Då planområdet är beläget högt har planbestämmelser införts för att begränsa den
visuella påverkan från havet samt för att begränsa påverkan på berget.
Utformning och utseende är delvis reglerat genom taklutning, nockhöjd, krav på
sadeltak och takbeklädnad, största byggnadsarea för friliggande villor samt att
längden på större byggnadskroppar ska vara förskjutna i höjd eller bredd. För den
gamla skolbyggnaden har flera användningar lagts in för att göra planen flexibel.
Det som föreslås är bostäder, restaurang, hotell, vandrarhem och förskola.
Det kvarstår finjustering innan handlingarna är klara för granskning. Dessa
justeringar innebär inte några övergripande förändringar av förslaget utan kan
godkännas av planarkitekt innan granskning. Det handlar om redaktionella
justeringar av planbeskrivningen, införande av uppdaterad grundkarta och
fastighetsförteckning, införande av VA-utredning och bergtekniskutredning, samt
enklare plantekniska förändringar.
Bilagor
Granskningshandlingar daterade 2015-06-08
Tillhörande samrådsredogörelse daterad 2015-06-08
Ingvar TH Karlsson
T.f. Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/14
Sida 1/15
PLANBESKRIVNING
Granskningshandling
DETALJPLAN FÖR
KALVEN 1:138, GAMLA SKOLAN
KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/14
Sida 2/15
BAKGRUND
Kalvsund är den till ytan minsta bebodda ön i Öckerö kommun och ligger mellan Öckerö och
Björkö. På Kalvsund bor 222 personer (2013). Det är en långsträckt ö, dominerad av en hög
ås, som sluttar ned mot kala stränder i väster. Bebyggelsen ligger i skydd av detta höjdparti,
samlad på öns östra sida mot farleden. En naturlig hamn finns i det smala sundet.
Under senare år har underlaget för skolan på ön minskat och verksamheten har avvecklats.
Skolbyggnaden står oanvänd och det kommunala bostadsbolaget Öckerö Bostads AB (Öbo)
har fått positivt planbesked för att genomföra en planändring som möjliggör en bredare
användning för skolbyggnaden och samtidigt se på möjligheter att komplettera bebyggelsen
omkring skolan.
PLANENS SYFTE
Detaljplanen syftar till att möjliggöra för uppförandet av friliggande villor och mindre
flerbostadshus samt ge alternativa användningar för den tidigare skolan på Kalvsund. Den
tillkommande bebyggelsen ska utformas så att den integrerar med övrig bebyggelse på ön
samtidigt som bebyggelsen ska möjliggöra för varierade boendeformer på Kalvsund. De
tillkommande byggnader ska i skala inte överta siluetten från havet.
Kommunens motiv till att genomföra detaljplanen är för att uppfylla målet ”Åretruntboende,
i olika boendeformer, erbjuds på alla öar.” som presenteras i kommunens Vision 2025- en
levande kommun med människan i centrum.
PLANHANDLINGAR
Samrådshandlingarna består av:
 Plankarta med bestämmelser
 Planbeskrivning (denna handling)
och övriga handlingar:
 Illustrationsritning
 Grundkarta
 Fastighetsförteckning
 Naturvärdesinventering daterad 2014-09-10
 Förteckning över samrådskrets (publiceras ej på hemsidan)
 Samrådsredogörelse
 Granskningsutlåtande (upprättas efter granskningen)
 Bergteknisk besiktning daterad 2015-03-13
 VA-utredning, RF-byggkonsult
Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen tillhör planbeskrivning.
Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de
förutsättningar och syften som planen har. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att
den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Efter granskning upprättas ett
granskningsutlåtande över inkomna synpunkter.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/14
Sida 3/15
FÖRUTSÄTTNINGAR
LÄGE
Planområdet är beläget på Kalvsunds östra sida vid den gamla skolan, ca 1 km öster om
Öckerö hamn.
Planområdets läge på Kalvsund
AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Gällande planer för området. Den i färg är
från 1974, den svartvita från 1934. Planområdet är markerat med en röd linje.
Planområdet omfattar ca 8000 m² och ägs av Öckerö Fastighets AB (ÖFAB) som är en del av
det kommunala bostadsbolaget Öckerö Bostads AB (Öbo).
PLANFÖRHÅLLANDEN
Översiktsplan
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05) antagen 14 juni 2006 anger område för
bostadsbebyggelse.
ÖP05 anger även att Kalvsund är färdigbyggt och därför är inga nya utbyggnadsområden
utpekade. Översiktsplanen anger även att ny bebyggelse och tillståndspliktiga åtgärder i
övrigt ska föregås av detaljplan.
ÖP05 har förklarats inaktuell vid en aktualitetsprövning i kommunfullmäktige. Ett arbete
med att ta fram en ny översiktsplan har startat. Fram tills att den nya översiktsplanen är klar
kommer ÖP05 fortsatt att gälla.
Detaljplan
För området gäller två planer. Stadsplan för Kalvsunds Municipalsamhälle som vann laga
kraft år 1931, och Byggnadsplan för Kalven 1:1 m.fl. lagakraftvunnen 1974. Planernas
genomförandetider har gått ut. Detaljplanen från 1931 anger användningen skola för området
och den från 1974 anger användningen A-allmänt ändamål.
MARK OCH VEGETATION
Marknivåerna inom området varierar från 17 meter på en höjdpunkt i sydväst till som lägst 7
meter vid skaftet till Gamla vägen vid infarten till området. Gångvägen leder ner till hamnen
och färjeläget.
Intill skolbyggnaden finns en skolgård med lekplats. Spår av lek syns även vid den nordvästra
delen av planområdet med gungor, parkbänk samt en båt på land. I söder finns enligt
gällande detaljplan en gångpassage. Den används idag av grannfastigheter som förvaring av
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/14
Sida 4/15
tegelpannor.
Området domineras av hällmarker med öppna, lavklädda hällar samt gräs och
ljungpartier. I anslutning till lekplatsen och skolbyggnaden finns lövdungar med bland annat
ask, alm och lönn. Merparten av trädbeståndet är ungt, undantaget enstaka träd i öster. I
områdets sydöstra del finns en vattensamling.
Bild från områdets höjdpunkt
Infart till planområdet
Lekplats inom området
Vattensamling
En naturinventering daterad 2014-09-10 har genomförts av Naturcentrum AB. Vid
inventeringen noterades två naturvärdesarter, ask Fraxinus excelsior och alm Ulmus glabra.
Båda är rödlistad i kategori VU. Anledningen till att de klassas som VU är att de har drabbats
av sjukdomarna askskottsjuka och almsjuka som dödar träden.
I det inventerade området verkar träden än så länge klarat sig bra, med undantag för den ask
som står centralt på lekplatsen väster om skolbyggnaden. Äldre träd som inte är angripna
kan vara resistenta mot sjukdom och bör ej avverkas då de kan vara viktiga vid en framtida
återetablering av arten. Yngre träd utan naturvärdesstrukturer (ihåligheter, naken ved,
svampangrepp) har inte samma värde, men bör om möjligt också sparas.
Busken oxbär, troligen en trädgårdsrymling, finns spridd i området och vid skolbyggnaden
noterades malört. I trädridån utmed gångvägen i nordöst växer valnöt, ett icke inhemskt
trädslag. Vid håvning i småvattnet noterades ungdjur av mindre vattensalamander. Arten är
fridlyst enligt 6 § i artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att:
- avsiktligt eller oavsiktligt döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar
- avsiktligt eller oavsiktligt ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.
Totalt avgränsas tre objekt med naturvärden, se karta på nästa sida, samtliga bedöms tillhöra
klass 3 (naturvärde). Värdefulla träd anges som punktobjekt. Det inventerade området ingår
inte i något skyddsvärt område och inga naturvärdesarter arter finns noterade i befintligt
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 5/15
underlagsmaterial.
Bild från Naturinventering
Bild från bergteknisk besiktning
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN
I större delen av planområdet finns berg i dagen. Planområdet bedöms därför som stabilt
med avseende på sättningar och skred.
Ramböll har genomfört en bergteknisk besiktning daterad 2015-03-13. Av denna framgår att
planområdet till stor del uppvisar god stabilitet men det har vid besiktningen noterats branta
bergslänter, inom och i gränsen av detaljplaneområdet, där rasrisk bedömts föreligga, se bild
ovan. Bergslänterna bör rensas från löst bergmaterial och efter rensningsarbetet görs en
bedömning av bultbehov för att säkra instabila bergblock och bergskivor. Nedanför aktuella
slänter ligger ofta husbyggnader som begränsar utrymmet och åtkomsten varför utrustningen
för bergarbetena måste anpassas till dessa förhållanden. Dessa stabilitetshöjande åtgärder
bedöms inte akuta och samordnas lämpligen med planerad markentreprenad om denna
utförs inom en sexårsperiod. Om sprängningsarbeten ska utföras inom planområdet
upprättas inför detta en riskanalys med avseende på vibrationer som omfattar berörda
fastigheter och konstruktioner. Sprängningsarbetet ska då anpassas och följas upp efter de
max vibrationsvärden som riskanalysen anger. Under hela sprängningsarbetet synas
bergskärningarna kring omkringliggande vägar regelbundet för att upptäcka om ras inträffar.
MARKRADON
Radiumhalten är relativt låg i bergrunden inom Öckerö kommun med undantag av delar av
Björkö. Kommunens radonundersökning visar på att detta område klassas som lågriskområden för markradon om husen byggs direkt på berg och utan större sprängstenslager i kontakt
med grunden.
Bostadsbyggnad inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan
att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma
den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock
den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenerande. Kunskap
måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 6/15
etcetera härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp vid tekniskt samråd.
FORNLÄMNINGAR OCH KULTURHISTORIA
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Inom planområdet finns den tidigare skolbyggnaden som är bland de största byggnaderna på
ön och ligger i ett väl exponerat läge på en höjd mitt i villabebyggelsen på Kalvsund.
Byggnaden är inte utpekad som bevarandevärd i kommunens kulturmiljöprogram.
Omkringliggande bebyggelse är friliggande villor uppförda under olika tidsepoker. Kring den
östra och södra delen av planområdet längs Gamla vägen är bebyggelsen äldre. I väster längs
Nya vägen finns en nyare bebyggelse i form av villor.
Kalvsund är en bilfri ö vilket gör att grundläggningen skiljer sig från många andra öar i
kommunen. Svårigheten med att få ut massor till tomterna gör att de ofta består av berg i
dagen och att byggnaderna möter berget med grunden eller stödmurar. Den låga andelen
slänter och utfyllnader ger ett vackert intryck och fina tomter där berget kan framträda.
Skolbyggnad
Tomt där berget framträder
SERVICE
På Kalvsund finns under sommartid en kiosk och ett museum. För att resa till för-, grundeller mellanstadieskola tas personfärja till Björkö eller Öckerö. Kommunens högstadieskola
finns på Öckerö tillsammans med den större delen av den kommunala servicen så som
kommunhus, bibliotek. I Öckerö centrum finns även systembolag, apotek och vårdcentral
samt ett kommersiellt utbud med kiosk och livsmedelsaffär.
Till och från ön går färjorna Burö och Polstjärnan. Resan till Björkö Framnäs är 2 minuter
och restiden till Öckerö färjeläge är 18 minuter. Att resa kollektivt in till centrala Göteborg tar
cirka 1 timme.
På Kalvsund finns två badplatser, Bindes och Körrgårn. I anknytning till Körrgårn ligger en
fotbollsplan. I väster är ön till största delen obebyggd och rekreationsmöjligheter finns här.
På Öns höjdpunkt finns en båk som är ett kännetecken för ön.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 7/15
DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bostäder och övrig bebyggelse
På bilden ovan illustreras en möjlig utveckling av området. Den befintliga skolbyggnaden
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 8/15
är den större volymen centralt i bilden ovan.
Detaljplanen innebär att skolbyggnaden tillåts ha andra användningar än idag. Vid en
lokalisering av en förskola på Kalvsund bedöms detta läge som lämpligt och användningen S1
- förskola finns för att täcka eventuella framtida behov. En förskola kräver utrymme så som
utemiljö och varje barn bör ha 35 m2 lekyta vilket kan tillgodoses för ca 15 barn. Ytan för
utemiljö kring förskolan är betecknat med plusmark. En planbestämmelse anger: Vid
användningen förskola ska utemiljö motsvarande 35 kvm per barn säkerställas i anslutning
till byggnaden.
Utöver S1-förskola tillåts B-bostäder och C- Restaurang, vandrarhem och hotell. Den bredare
användningen möjliggör för ett flertal utvecklingsmöjligheter för skolbyggnaden.
Användningen BCS1 föreslås i hela den nordöstra delen av planområdet. Kring skolbyggnaden ges en byggrätt för en möjlig utbyggnad på 60 m2, detta regleras genom bestämmelsen
”e- 300 – maximal byggnadsarea i kvadratmeter”. I den nordöstra delen av samma yta ges
en byggrätt för en villa alternativt ett mindre parhus. Denna har byggrätten 140 m2. Det ger
även utrymme för att bygga ett annex tillhörande t.ex. en vandrarhemsrörelse om ingen
bostad byggs. Skolbyggnaden regleras med nockhöjd och denna är låst till +22,8 meter. Det
innebär att den inte kan byggas högre än befintlig byggnad. Byggrätten i nordost
underordnar sig skolbyggnaden och har en högsta nockhöjd på +22 meter.
Väster om skolbyggnaden finns byggrätter motsvarande tre radhus eller ett mindre
flerbostadshus alternativt två villor. Nockhöjden på dessa är reglerad till skolbyggnadens
nock. Eftersom marknivån i detta läge är något under den där skolan är grundlagd finns
möjlighet för två fulla våningsplan. Det är även möjligt att inreda vinden.
I sydväst finns byggrätt motsvarande en villa. Detta läge är mer exponerat och ligger högre än
skolbyggnaden. Nockhöjden är satt till +22 meter vilket medger en våning med inredd vind.
Det som ofta benämns som ett 1½-planshus.
Snedbild över området sett från sydöst. Den befintliga skolbyggnaden har en gul färg samt
mörkare tak.
För att uppfylla planens syfte med att bebyggelsen ska utformas så att den integrerar med
övrig bebyggelse på ön finns bestämmelser kring maximal gavelbredd. Denna får högst vara
10 meter. Det finns även en bestämmelse som reglerar att en byggnadsvolyms längdsida
maximalt får vara 15 meter utan att denna bryts upp och förskjuts i höjdled eller förskjuts åt
sidan på minst 0,5 meter.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 9/15
De två bestämmelserna om gavelbredd och förskjuten längdsida tillsammans med reglering
om takvinkel mellan 27-38 grader ger en möjlighet för ny typ av bebyggelse på ön samtidigt
som formspråket på Kalvsund kan bevaras. Det är inte lämpligt att i detta läge tillåta
pulpettak varför en bestämmelse om att huvudbyggnad ska uppföras med sadeltak finns.
Denna bestämmelse finns dock inte för befintlig skolbyggand. Takbeklädnaden ska vara matt
för att undvika reflektioner som syns från sjön.
Service
Detaljplanen medför dels till att serviceutbudet kan öka i form av fler invånare till ön
alternativt genom att fler verksamheter tillkommer i den f.d. skolbyggnaden.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Detaljplanen pekar inte ut något område inom planområdet för lek. För villor, rad- och
parhus förutsätts lek kunna ske på den egna tomten. Vid byggande av ett flerbostadshus/förskola i den östra delen av området finns ytor för lekplats invid skolbyggnaden.
Utanför planområdet vid hamnen finns en rikt utrustad lekplats som bedöms kunna täcka
hela öns behov.
På den västra delen av ön finns stora möjligheter till rekreation. Båthamnen ger även den en
möjlighet till rekreation.
Naturmiljö
Växtligheten inom området kommer till stora delar att påverkas. Inom villatomterna finns
inget skydd för växtligheten men byggrätten är placerad långt åt öster vilket ger förutsättningar för att en del av träden kan bevaras.
Ett av de två punktobjekt med värdefulla träd som markerats i naturinventeringen skyddas
genom planbestämmelse, n2. Trädet mitt på skolgården bedöms som svårt att skydda då det
skulle innebära att en byggrätt för en villa/parhus försvinner. I avvägningen mellan intresset
av byggrätt för en villa/parhus och intresset av att bevara trädet bedöms intresset av
byggrätten väga tyngre.
I området förekommer mindre vattensalamander, vilken är fridlyst enligt 6 § i artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att:
- avsiktligt eller oavsiktligt döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar
- avsiktligt eller oavsiktligt ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.
För att i största mån skydda vattensamlingen förläggs denna inom NATUR-mark. Ingen
exploatering tillkommer i direkt närhet till vattensamlingen men finns på ett avstånd av
15 meter vilket motsvarar avståndet från omkringliggande bebyggelse.
Strandskydd
Idag är strandskyddet upphävt inom planområdet. Vid en detaljplaneläggning återinträder
skyddet igen och ska prövas mot 6 kriterier för dispens och upphävande enligt miljöbalken.
I nuvarande detaljplaneförslag ges följande två skäl för ett upphävande:
1. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för
strandskyddets syften.
Motiv
Delar av området är ianspråktaget. Detta gäller den norra delen av fastigheten som
tidigare använts för skolverksamhet. I området har utemiljön använts som skolgård.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 10/15
Det finns även en skolbyggnad på platsen.
2. Genom bebyggelse väl avskilt från området närmast strandlinjen.
Motiv
Planområdet omgärdas av villabebyggelse.
En planbestämmelse om att strandskyddet upphävs inom hela planområdet finns.
TRAFIK
Gång- och cykeltrafik
Kalvsund är en bilfri ö och tillåter gång- och cykeltrafik över hela gatunätet. Planområdet
ligger intill Gamla vägen och har även en anslutning åt söder via ett skaft mellan två
bostadsfastigheter. En ny körbar gång- och cykelväg anläggs som en säckväg för motorfordon. Vid den tidigare skolbyggnaden föreslås en vändplats med dimension för att ett
renhållningsfordon ska kunna vända. Gång- och cykelvägen är tänkt att driftas som en
gemensamhetsanläggning och är planlagd som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap, kommunen är inte huvudman.
Planen kan ge upphov till mellan 5 och 10 bostäder. De framtida boende kommer ha ett
behov av transporter och kommer generera trafikrörelser. Enligt resvaneundersökningen
2011 genomför öckeröborna 3,7 resor per dag varav något mer än en tredjedel utgörs av
pendling. Det genomsnittliga hushållet i kommunen är 2,3 personer vilket ger följande siffror
på tillkommande trafikrörelser.
Vid 5 hushåll tillkommer ca 42,5 resor per dag. Vid 10 hushåll tillkommer det dubbla 85
trafikrörelser per dag.
En trafikstrategi är under framtagande. En avgörande frågeställning är hur Öckerö ska kunna
utvecklas utan att den redan ansträngda trafiksituationen på väg 155 förvärras.
Medborgarna har valt alternativet färja som kommunikation till och från kommunen. Följden
av detta val är att åtgärder måste vidtas för att minska pendlingstrafiken med bil och därmed
de negativa konsekvenserna av pendlingen.
Trafikstrategin kommer att behandla de större frågorna om hur resevanorna kan förändras.
Inom ramen för denna detaljplan har följande ställningstagande gjorts för att minska behovet
av bil.
1. Detaljplanen innebär en förtätning av bebyggelse på en bilfri ö och avståndet till
kollektivtrafiken (färjan) är närmare än avståndet till bilparkeringen. Bedömningen är att
bilberoendet i området är relativt högt men att bristen på parkeringsplatser på Framnäs
medför att bilinnehavet blir lägre än normalhushållet i kommunen.
Kollektivtrafik
Ingen kollektivtrafik finns inom området. Färjan Polstjärnan och Burö trafikerar linjen från
hamnen där man kan nå Öckerö hamn och Framnäs. Från Framnäs nås, via en kortare
promenad, Trafikverkets färjor över till Lilla Varholmen som trafikeras av bussar in till
Göteborgs centrum. Planförslaget medför ingen förändring för kollektivtrafiken. De
trafikrörelser som förväntas bedöms kunna rymmas i dagens kollektivtrafiksystem och denna
behöver inte byggas ut för att möjliggöra denna exploatering.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 11/15
Parkering
Då Kalvsund inte har någon biltrafik sker framför allt parkering på södra Björkö. Idag är
efterfrågan på parkeringsplatser hög, speciellt under sommartid. Kommunen har inte för
avsikt att bygga ut mer parkeringsytor på Framnäs och ser idag över de parkeringsarrenden
som finns.
Kommunen arbetar med att ta fram en trafikstrategi som planeras att färdigställas under
2015. Den större fråga som initierat detta arbete är kommuninvånarnas beroende av bilen
och hur denna utveckling ska kunna brytas. Idag är väg 155 ansträngd och då det rör en
mellankommunal fråga har Länsstyrelsen aviserat att denna fråga kommer att påverka
nyexploateringar i Öckerö kommun.
Detta planförslag bygger på att inga fler parkeringsplatser tillskapas och att de framtida
boende antingen hänvisas till en bättre utnyttjad parkering på Framnäs alternativt reser
kollektivt i hela eller stora delar av sitt resande.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Kommunalt vatten och avlopp (VA) är utbyggt på Kalvsund och den före detta skolbyggnaden
är ansluten till detta. En VA-utredning är genomförd av RF-Byggkonsult. Fastigheten är inte
ansluten till dagvattennätet. VA-försörjningen föreslås ske i befintligt läge men det krävs
förändringar av rörens dimensioner. Dagvatten föreslås ledas ut även åt nordost mot Gamla
vägen.
Vattentrycket tros inte uppnå god standard vid det högsta tappstället vilket förväntas vara
omkring + 20 m. VA-utredningen rekommenderar att det installeras en tryckstegringsstation
för att höja trycket med 100-150 kPa. Alternativet som fanns med i samrådsfasen och leda
spillvatten och vatten till Gamla vägen bedöms inte som lämpligt då det skulle medföra nya
servis- och förbindelsepunktavgifter.
En gemensamhetsanläggning kommer att bildas för drift och underhåll av ledningar inom
planområdet. Denna gemensamhetsanläggning kommer serva alla tillkommande fastigheter
och förläggas till den körbara gång- och cykelväg som anläggs på kvartersmark. Ett område
betecknat ”g-gemensamhetsanläggning för va-ändamål” där bedöms tillhörande teknisk
anläggning inkluderas.
Planförslaget har justerats efter samrådet i enlighet med utredningens rekommendationer
vad det gäller g-området.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 12/15
Bild från va-utredning.
Värme
Varje fastighetsägare ansvarar för att själva tillgodose värmeförsörjningen inom sin egen
fastighet.
El och tele
El- och teleledningar är utbyggda i området. Vid exploateringen kommer fiber för bredband
att läggas i gångvägen.
En luftledning går idag över den norra delen av planområdet. Denna behöver flyttas vid
exploateringen och kostnaden belastar exploatören.
Avfall
Kommunal avfallshämtning ska anordnas för fastigheterna. På Kalvsund finns tömning vid
fastigheterna. En vändmöjlighet för renhållningsfordon ingår i detaljplaneförslaget. Vid
vändplanen finns byggrätt för komplementbyggnader som skulle kunna användas för en
gemensam avfallshantering. I annat fall får sopskärlen rullas till platsen vid tömning.
Grundläggning
Stora delar av området består av orört berg som tillför stora kvaliteter till boendemiljön om
de till vissa delar lämnas orörda. De fastigheter som ligger direkt på berg och som ligger i ett
exponerat läge har en planbestämmelse som anger att marken inte får sprängas eller fyllas
upp, ”n1-schaktning, sprängning och/eller uppfyllnader får inte utföras förutom vad som
krävs för erforderliga ledningsschakt.” Planbestämmelsen tillgodoser att delar av berget och
den karaktär som skapas av detta även finns kvar efter en exploatering. Som tillägg till
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 13/15
bestämmelsen finns även en administrativ bestämmelse som höjer marklovsplikten för dessa
former av åtgärder, ”a3- marklov krävs för åtgärder som påverkar markens höjdläge eller
innebär sprängning”.
KONSEKVENSBESKRIVNING
Hushållning med mark- och vattenområden m.m.
Vid utarbetande av denna detaljplan har samhällsbyggnadsverksamhetens plan-, bygg- och
miljöenhet gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning
enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens
översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden
m.m.
Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs.
Förvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt
mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms
inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med
kommunens översiktsplan, ÖP05.
Ställningstagande till miljökonsekvenser
Samhällsbyggnadsverksamhetens plan-, bygg- och miljöenhet har bedömt att detaljplanen
inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningens bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget
medger inte användning av detaljplaneområdet för ett av de ändamål som anges i PBL 5 kap.
18 §, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte särskilt behöver beaktas.
Samhällsbyggnadsverksamhetens plan- och bygg- och miljöenhet har därmed bedömt att en
miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag.
Behovsbedömningen är avstämd med länsstyrelsen i tidigt samråd.
Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande.
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 14/15
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Under följande kapitel får det att läsa om de frågor som är av vikt för genomförandet av
detaljplanen. Här redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska
åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande
av detaljplanen.
Kapitlet har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av
plankartan och planbestämmelserna. Genomförandekapitlet förtydligar detaljplanens syfte
ur genomförandesynpunkt.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
TIDSPLAN
För föreliggande plan gäller följande tidplan:
Samråd
Granskning
Antagande
Laga kraft
4:e kv 2014
3:a kv 2015
4:e kv 2015
4:a kv 2015
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden gäller 5 år efter det datum då planen vunnit laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med
planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att
fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt).
ANSVARSFÖRDELNING INKLUSIVE HUVUDMANNASKAP
Inom planområdet finns två typer av allmän plats. Dels allmän plats – NATUR som har ett
kommunalt huvudmannaskap. Detta är betecknat med den administrativa bestämmelsen
”a1- allmän plats med kommunalt huvudmannaskap.” Den andra typen av allmän plats är för
den körbara gång- och cykelvägen. Denna är betecknad med ”a2- allmän plats med enskilt
huvudmannaskap”.
Motivet bakom att ha enskilt huvudmannaskap ligger i att delar av öns gatunät ligger inom
enskilt huvudmannaskap och kan därför sägas vara en del av ortens tradition. Kommunen
har som generell riktlinje att vid nyexploateringar så kommer den tillkommande
bebyggelsegruppen få bilda en gemensamhetsanläggning för driftandet av anläggningen.
Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan kommun och exploatör innan antagande. I detta
avtal ska det regleras om marköverföring i samband med fastighetsbildning.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
MARKÄGOFÖRHÅLLANEN
Kalvsund 1:138 ägs av exploatören. Berörda fastighetsägare och rättighetshavare framgår av
den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen.
INLÖSEN AV MARK
Ingen mark behöver lösas in. Fastighetsägaren avstår vid fastighetsbildning enligt
detaljplanen den del i planområdet som är betecknat med allmän plats Natur, vilken
Datum 2015-06-08
Diarienummer 0087/124
Sida 15/15
överlåts utan kostnad till kommunen.
FASTIGHETSBILDNING
Exploatören ansöker efter detaljplanens lagakraftvinnande om fastighetsbildning i
enlighet med detaljplan.
SERVITUT
Ett servitut för VA-ledning krävs över fastigheten Kalven 1:65. Kommunen kommer ta
kontakt med fastighetsägaren och en överenskommelse behöver träffas innan detaljplanen
antas.
GEMENSAMHETSANLÄGGNING
En gemensamhetsanläggning bildas för drift och underhåll av gång- och cykelvägnät samt
VA-anläggningen inom planområdet. Alternativt att en gemensamhetsanläggning bildas
för respektive ansvarsområde.
TEKNISKA FRÅGOR
BEHOV AV TEKNISKA UTREDNINGAR
Ett avtal mellan exploatör Öckerö Fastighets AB och kommunen behöver tecknas gällande
en teknisk beskrivning och riskanalys med avseende på blocknedfall. Avtalet behöver
tecknas innan detaljplanen antas.
EKONOMISKA FRÅGOR
PLANEKONOMI
Detaljplanen med tillhörande utredningar bekostas av Öckerö Fastighets AB ingen
planavgift kommer att utgå i samband med bygglovsgivande.
FÖLJDINVESTERINGAR
Detaljplanen förutsätter en utbyggnad av väg- och va-anläggningar. Denna ska betalas av
exploatören. Ett avtal mellan kommun och Öckerö Fastighets AB gällande fördelning av
kostnader ska tecknas innan detaljplanen vinner laga kraft.
DRIFTKOSTNADER
Ansvar för drift och underhåll av väg och va-anläggning hamnar på de deltagande
fastigheterna i kommande gemensamhetsanläggning. På respektive fastighet ansvarar
framtida fastighetsägare själva för anläggningarna.
Framtida skötselansvar av naturområdet är kommunens.
GATUKOSTNADER OCH ÖVRIGA AVGIFTER
Inga gatukostnader kommer att tas ut i samband med exploateringen.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Handläggare är Karin Larsson vid samhällsbyggnadsverksamheten på Öckerö kommun.
Från Ramböll har Robin Sjöström medverkat.
…………………………………………….
Karin Larsson
Planarkitekt, Öckerö kommun
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 1/17
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Granskningshandling
DETALJPLAN FÖR
KALVEN 1:138, GAMLA SKOLAN
KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 2/17
INLEDNING
Syftet med planen är att möjliggöra för uppförandet av friliggande villor och mindre flerbostadshus samt ge flera alternativa användningar för den tidigare skolan på Kalvsund. Den
tillkommande bebyggelsen ska utformas så att den integrerar med övrig bebyggelse på ön samtidigt som bebyggelsen ska möjliggöra varierade boendeformer på Kalvsund.
Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2014-11-13 – 2014-12-31 och
varit utställt på Öckerö bibliotek, Öckerö kommunhus, färjan Burö och vid färjeläget på
Kalvsund. Ett samrådsmöte genomfördes i Bohlinsalen, Såsen på Kalvsund måndagen den 24
november där det deltog ca 50 personer.
Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under samrådstiden inkommit 29 yttranden. Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till bemötande
och eventuell åtgärd.
Yttrandena indelas i fyra grupper:
 statliga verk, myndigheter och bolag
 kommunala nämnder/förvaltningar
 sakägare
 övriga
SAMMANFATTNING
Länsstyrelsen bedömer att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas men vill att skälen för strandskyddets upphävende justeras. Länsstyrelsen instämmer även
i Trafikverkets yttrande att planbeskrivningen behöver behandla framtida trafikalstring som
kan genereras av de olika alternativen och i SGI:s yttrande att en bergteknisk utredning krävs.
Lantmäteriet önskar fler koordinatkryss.
Fortum framför att de har jordkablar i området.
Bygg- och miljönämnden önskar en större yta för utevistelse omkring skolan, att det enbart
blir enskilt huvudmannaskap, att området regleras med nockhöjd istället för byggnadshöjd, att
skolbyggnaden inte uppfyller planbestämmelserna vad det gäller sadeltak, önskar bestämmelser för takkupor, att de två skyddsvärda träden skyddas med n1 bestämmelse, att
sophanteringen regleras samt så önskar nämnden att VA-utredningen ska redovisa dagvattenfrågan.
Socialnämnden påtalar vikten av tillgängliga bostäder.
Från sakägare och boende på Kalvsund framförs kritik mot förslaget då det anses ha en allt för
hög exploateringsgrad. Det upplevs som att siluetten kommer förändras och att byggnaderna
ger stor påverkan på omkringliggande fastigheter.
Från fastighetsägare i sydväst påtalas att sprängningar i berget kan komma att påverka grundvattenförhållandena på deras fastigheter.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 3/17
REVIDERING AV FÖRSLAGET
-
Skäl för upphävande av strandskydd ses över.
Beskrivning av antal trafikrörelser införs.
Bergteknisk utredning genomförs.
Bestämmelser kring skolbyggnaden ses över.
Koordinatkryss i nordlig och sydlig riktning samt koordinatangivelser anges.
Fastighetsindelning ändras till fastighetsbildning.
Byggrätten invid det som är betecknat som skola justeras.
Nockhöjd införs som planbestämmelse och ersätter byggnadshöjd.
En Va-utredning kommer att tas fram.
I sydväst begränsas byggrätten och dras öster ut. Byggrätt för en villa försvinner.
I väster ökas prickmarken för att förutsättningarna för att berget kan bevaras ska öka.
Bebyggelsen invid skolan minskas ner höjd och byggnadsarea för att tillgodose behovet
av utemiljö i det fall skolbyggnaden också ska användas till förskola.
Kommentar
Planförslaget kommer att justeras så att exploateringen inte blir lika omfattande. Genom
minskningen försvåras möjligheterna för flerbostadshus. Det gynnar bildandet av villatomter
vilket inte kommer att leda till att målet om blandade bostadsformer uppfylls i samma grad.
Tillkommande bebyggelse kommer enklare passa in i omgivningen och den påverkan området
skulle ge på siluetten bli mindre. Även antalet trafikrörelser förväntas bli mindre genom att
inte samma antal bostäder tillkommer.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 4/17
STATLIGA VERK, MYNDIGHETER OCH BOLAG
LÄNSSTYRELSEN
Länsstyrelsens samlade bedömning
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända
förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Kommunen
bör dock observera att eftersom strandskyddet återinträder krävs det särskilda skäl för att upphäva
strandskyddet vid antagande av detaljplanen. Länsstyrelsen bedömer att de skäl kommunen angett
inte är tillämpliga, men det kan finnas andra skäl.
Motiv för bedömningen
Aktuellt planförslag medger mellan 5-25 lägenheter. Planbeskrivningen behöver behandla framtida
trafikalstring som kan genereras av de olika alternativen och redovisa hur förslaget bidrar till att
förverkliga Öckerös trafikstrategi.
Risk för bergras/blocknedfall bör utredas i det fortsatta planarbetet i enlighet med SGIs yttrande.
Eventuella risker med blocknedfall inom tomtmark kan regleras med bestämmelser i detaljplan.
Om det finns risk för blocknedfall utanför tomtmark, bör dessa vara åtgärdade innan detaljplanen
antas.
Under punkterna råd och synpunkter rekommenderar Länsstyrelsen att bebyggelsen bör utgöras
av olika upplåtelseformer, att uppmärksamma att befintlig bebyggelse riskerar att strida mot
planbestämmelserna, att byggnadshöjd ersätts med nockhöjd samt att planhandlingarna
kompletteras med information om vattensalamander.
Kommentar
Skäl för upphävande av strandskydd ska ses över. Skäl som grundar sig i det i miljöbalken
angivet som nummer 2 justeras. Skäl nummer ett bedömer kommunen fortsatt som relevant för
delar av planområdet.
Kommunens trafikstrategi är under framtagande och är inte politiskt beslutad (kan vara så vid
detta tillfälle). Planförslaget bygger på att inga parkeringsplatser tillförs på Framnäs, Björkö.
En beskrivning av hur många trafikrörelser som förväntas ske av framtida boende införs.
Upplåtelseform går inte styra i detaljplan.
Justeringar av bestämmelser kring skolbyggnaden kommer genomföras.
Detaljplanen har utformats för att inte ge någon påverkan på vattensamlingen och den ingår
därför i användningen NATUR, bedömningen är att skälig hänsyn till vattensalamandern har
tagits.
LANTMÄTERIET
Lantmäteriet saknar koordinatkryss i både nordlig och sydlig riktning samt koordinatangivelser.
Ordet fastighetsindelning bör ändras till fastighetsbildning.
Kommentar
Planhandlingarna revideras enligt synpunkterna.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 5/17
SGI
Större delen av planområdet består av berg i dagen. SGI saknar förutsättningar för bristfällig
totalstabilitet. Aktuell frågeställning kan vara bedömning av risk för bergras/blocknedfall vid höga
branta bergspartier, detta bör bedömas av bergtekniskt kunnig. Om det för markens lämplighet
behövs åtgärder eller restriktioner för avsett ändamål ska dessa säkerställas i detaljplanen.
SGI har inga invändningar mot förslaget förutsatt att ovanstående beaktas.
Kommentar
En bergteknisk undersökning har genomförts.
TRAFIKVERKET
Aktuellt planförslag medger mellan 5-25 lägenheter. Planbeskrivningen behöver behandla framtida
trafikalstring som kan genereras av de olika alternativen.
Trafikverket ser mycket positivt på att planförslaget hänvisar till kollektivtrafiken och att inga nya
parkeringsplatser tillskapas. Det saknas dock en beskrivning av hur ett mer hållbart resande och en
överflyttning till kollektivtrafiken ska förverkligas?
Det fortsatta planarbetet bör innehålla förslag till åtgärder som kan förverkliga en bättre utnyttjad
parkering på Framnäs och en beskrivning av hur kommunen kan stödja ett ökat kollektivresande
hela eller stora delar av boendes resande. Hur åtgärderna ska genomföras behöver också beskrivas.
Kommentar
Kommunens trafikstrategi är under framtagande och är inte politiskt beslutad. En beskrivning
av hur många trafikrörelser som förväntas ske av framtida boende kommer att presenteras.
De delar trafikverket efterfrågar för Framnäs och hur kommunen avser att arbeta för att stödja
ett ökat kollektivtrafikresande kommer att behandlas i kommande trafikstrategi och följande
arbete. Bakgrunden till att inte behandla det enskilt i detta arbete är att frågan är större än
detaljplanens inverkan.
SKANOVA
Skanova har inget att invända mot planförslaget.
För diskussion om eventuell undanflyttning av anläggningar inom planområdet kan kontakt tas
med Skanova via e-post.
Kommentar
Noteras.
SVENSKA KRAFTNÄT
Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra
mot upprättat förslag.
Kommentar
Noteras
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 6/17
VÄSTTRAFIK
Västtrafik har inget att erinra mot förslaget.
Kommentar
Noteras
FORTUM
Inom aktuellt område finns befintlig jordkabel- och luftledning för lågspänning. Om befintliga
ledningar måste flyttas eller ändras tillfälligt samt vid schaktarbeten, får exploatören stå för dessa
kostnader.
För att klara området elförsörjning måste nya elledningar anläggas. Fortum önskar att i god tid bli
kontaktade av exploatören för eventuell samordning och samförläggning i området.
Kommentar
Informationen vidarebefordras till exploatören.
KOMMUNALA NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Bygg- och miljönämnden påpekar att om byggrätten för skola nyttjas fullt ut kan det vara svårt att
klara friytor för utevistelse. Byggrätten kan utvidgas alternativt kan naturområdet användas för
utevistelse.
Enskilt huvudmannaskap bör tillämpas för allmänplats för gc-väg och natur. Om byggnad placeras
i egenskapsgräns vid n1 kan prickmarken beröras av sprängning, grundläggning och dränering.
Byggnadshöjd bör ersättas med nockhöjd. Huvudbyggnader ska uppföras med sadeltak, befintlig
byggnad har dock brutet sadeltak. Bygg- och miljönämnden saknar även bestämmelser för
takkupor.
Det är positivt att småvatten inom planområdet lagts inom naturmark. De två skyddsvärda träden i
området bör skyddas, med ett område motsvarande trädets krona, med beteckningarna n1 och n2.
Bygg- och miljönämnden flaggar för länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd.
Dagvattenfrågan en viktig fråga i kommande teknisk utredning för VA och gata. Det är viktigt att
man ser till att fördröja dagvattnet inom gränserna för detaljplanen.
Vid nyproduktion av bostäder mm enligt blivande detaljplan är det viktigt att planera för att
förvaring av hushållsavfall på ett sådant sätt att det inte ger upphov till luktproblem och andra
olägenheter för närboende.
Kommentar
Byggrätten invid det som är betecknat som skola justeras. Byggrätten minskas ner och utrymme
för lek för en förskola med en enhet tillgodoses.
Enskilt huvudmannaskap gäller för gc-väg. Naturmarken bedöms som lämpligast om den får
kommunalt huvudmannaskap.
Nockhöjd införs som planbestämmelse och ersätter byggnadshöjd.
Att byggnad ska ha sadeltak tas bort från ytan med skolbyggnaden.
Bestämmelse om takkupor kommer ej att krävas då byggnaderna kommer regleras med
nockhöjd.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 7/17
Träd mitt på skolgården bedöms inte som lämpligt att skydda. Intresset av en byggrätt för en
villa bedöms väga tyngre än intresset av att bevara trädet.
En VA-utredning kommer att tas fram.
Det bedöms inte som rimligt att reglera var sophanteringen sker inom området. Denna fråga är
av den detaljeringsgrad att den bedöms i kommande bygglov.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot samråd av detaljplan, dock ska naturvärden
enligt naturvårdsinventeringen beaktas och skyddas.
Kommentar
Se kommentar till Bygg- och miljönämndens yttrande.
SOCIALNÄMNDEN
Socialnämnden påtalar att om kommande byggnation av flerbostadshus blir aktuellt är det viktigt
att beakta att utbudet av tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning
ökar.
Kommentar
Noteras, om bostaden är tillgänglig eller ej är inget som regleras i detaljplanen. Dock kan sägas
att läget på ön är relativt otillgängligt då anslutningsvägen är brant. Inom området finns stora
möjligheter att skapa tillgängliga bostäder.
KAS
KAS har i dagsläget och med den knappa information man givit endast kunnat ta ställning till
parkeringsfrågan. Och där kan de inte se att det finns möjlighet att bygga dessa bostäder om man
inte kan tillgodose det parkeringsbehovet som finns, och som kommer att finnas så som i enlighet
med kommunens egna parkeringsnorm.
Därför ser KAS endast att man måste finna en fungerande långsiktig lösning för parkeringen
samband med detta, och för framtiden.
Kommentar
Parkeringsfrågan ska normalt sett lösas inom detaljplanen. I Kalvsunds fall finns ingen biltrafik
på ön utan parkering sker främst vid Framnäs färjeläge. Kommunen arbetar med en
omstrukturering av parkeringen på Framnäs och parkeringsbehovet från den tillkommande
bebyggelsen ska lösas här. Detaljplanen förutsätter däremot inte en utbyggnad vilket kommer att
påverka personer på Kalvsund och Grötö.
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)
Då GR bedömer att remissen inte berör regionala intressen avstår de från att yttra sig i ärendet.
Kommentar
Noteras.
BOHUSLÄNS MUSEUM
Museet har inget att erinra mot förslaget. Håll fast vid intensionerna att den nya bebyggelsen
integrerar med befintlig bebyggelse och behålla öns siluett.
Kommentar
Noteras, bebyggelsen kommer att minskas ner till granskningsförslaget.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 8/17
SDN VÄSTRA HISINGEN
SDN Västra Hisingen avstår från att yttra sig i detta ärende.
Kommentar
Noteras.
NATURVÅRDSVERKET
Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i rubricerat ärende.
Kommentar
Noteras.
SAKÄGARE
KALVEN 1:13
Bengt Holmström
Fastighetsägaren anser att förslaget inte är positivt i egenskap av granne till planområdet.
Naturområdet på plankartan når åt sydväst endast fram till en punkt mellan fastigheten 1:13 och
grannfastigheten 1:88. Det finns ingen rimlig anledning till att området inte ska nå fram till gräns
för fastigheterna 1:106 och 1:65. Fastighetsägaren fäster stort avseende vid att som hittills alltid
kunna nå bergsområdet norr om deras fastighet. Av de planerade två bostadshusen i planens västra
del bör alltså det södra huset revideras bort ur detaljplanen till förmån för bibehållet bergsområde
norr om fastigheten 1:13.
Jan Christian Holström
I yttrandet utrycks förståelse för en viss förtätning av området runt skolan och att ett bättre
utnyttjande av tomten gagnar ön. Viktigt är att integrationen med övrig bebyggelse i ett sådant
öppet kustlandskap som på Kalvsund blir bra. Höjder på de befintliga fastigheterna i närområdet
måste tas hänsyn till, liksom terräng och natur.
Föreslår att naturområdet utökas nordväst så att bergtungan bevaras i sin helhet och att byggrätten
endast medges på den norra delen av området benämnt e1 -240.
Kommentar
Naturmarken utökas i denna del av planområdet och det hus som föreslogs längst söder ut utgår.
KALVEN 1:18
Anna-Lisa Maxén, Marie-Louise Magsnusson och Hans Magnusson
Fastighetsägarna anser att planen saknar redovisning om hur den intilliggande befintliga
bebyggelsen påverkas av en utbyggnad enligt planförslaget. I 3D-bilderna ingår endast
skolbyggnaden som ingår i exploateringsfastigheten.
Fastighetsägarna önskar en redovisning av de befintliga byggnadernas höjd och läge i förhållande
till föreslagen bebyggelse enligt planen i det fall planbestämmelserna utnyttjas maximalt. I
redovisningen behöver tillkommande byggnader redovisas i närmaste möjliga läge till den
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 9/17
angränsande befintliga bebyggelsen så att intrånget i miljön för närboende beskrivs på ett korrekt
sätt. Av redovisningen bör också framgå hur omgivningens karaktärsdrag respekteras och
tillvaratas.
Fastighetsägarna motsätter sig inte ytterligare bebyggelse på Kalven 1:138 men anser att den nu
föreslagna detaljplanen medger en för kraftig exploatering och att tillkommande byggnader tillåts
byggas till för hög höjd.
Utmed västra gränsen för Kalven 1:138 Sträcker sig en bergås/häll som bör skyddas. I planförslaget
har en del av denna ”prickats” det skyddar inte åtgärder upp till 0,5 meter höjd som ej kräver
bygglov. Bygglov kan ges med mindre avvikelse vilket kan innebära byggnation på den mark som
prickats.
Fastighetsägarna önskar att ett område utmed västra gränsen anges som natur alternativt en
justering av gränsen och att ett område av bergåsen/häll förs till anslutande fastigheter för att
säkerställa områdets karaktär.
Det normala på Kalvsund är att inte hävda fastighetsgränser med staket på högre belägna
områden. Den kraftiga exploateringen med tätt belägna byggnader som inte utgår från områdets
karaktär innebär troligen att boende känner behov av att hävda sina tomtplatser med hägnader.
Den kraftiga exploateringen kräver en utökning av parkeringsplatserna på Framnäs, Björkö.
Samtliga boende och fastighetsägare på Kalvsund och Grötö berörs av exploateringen eftersom den
innebär att möjligheterna till parkeringsplats minskar. Påverkan beror på graden av exploatering.
En god kollektivtrafik minskar behovet av persontransporter. Även om detta skulle uppnås
kommer det trots detta alltid finnas et behov av transporter till och från öarna och ett behov av
parkering.
Kommentar
Planförslaget justeras i väster genom att en större andel av marken beläggs med prickmark. Det
bedöms inte som lämpligt att lägga in smala remsor med naturmark mellan bostadsfastigheter.
Detaljplanen kommer inte reglera bygglovsbefriade åtgärder d.v.s. det finns inget skäl att
förbjuda staket.
Det negativa värdena som ett hävdande av fastighetsgränser ger bedöms vara mindre än de
positiva värden fler bostäder på Kalvsund ger.
Planförslaget kommer minskas i form av byggrätt vilket leder till färre nya bostäder som i sin tur
ger mindre efterfrågan på parkeringsplatser på Framnäs.
KALVEN 1:56
Anna Johansson
Positivt att det händer ”grejor” på vår ö.
Men parkeringen på Framnäs är ju för oss stor idag, vi blir verkligt oroliga för om fler boende inte
skulle innebära att kommunen även beaktar detta.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 10/17
Kan man se över kollektivtrafiken så att man skulle slippa ha bil? Båt från öar till stan skulle ju
kunna minimera trafikproblemet.
Kommentar
Ingen utvidgning av parkeringen på Framnäs är planerad. Det pågår ett arbete med
framtagande av en trafikstrategi för Öckerö kommun. Denna kommer att peka mot att
biltrafiken ska minska och mer av transportarbetet ska ske kollektivt eller via gång- och cykel. Se
även kommentar till KAS.
KALVEN 1:95
Linda Lorentsson
Fastighetsägaren stödjer förslaget att göra något med den befintliga skolbyggnaden.
Kommentar
Noteras.
KALVEN 1:106
Sune Lundman och Birgitta Lundman
Fastighetsägarna har förståelse för att en viss förtätning av området runt skolan och ett bättre
nyttjande av tomten gagnar ön. Viktigt är att integrationen med övrig bebyggelse i ett sådant öppet
kustlandskap som på Kalvsund blir bra. Höjder på de befintliga fastigheterna i närområdet måste
tas hänsyn till liksom terräng och natur.
De här argumenten fick fastighetsägarna när de byggde på fastigheten 1965. Byggnadsnämnden
hade synpunkter på att byggnaden inte skulle placeras så högt som det nya planförslaget medger. I
förslaget ligger närmaste byggnaden på en nivå på 15m höjd. Önskemål fanns om att förlägga
byggnaden på en höjd av 12m. Vilket inte godkändes, dessutom var det ett enplanshus.
Planförslaget är ett 1 ½ plans fastighet, det medför att förslagna byggrätt kommer att ligga så nära
vår fastighet och så högt upp så insynen mot vår fastighet blir besvärande.
Vår fastighet 1:106 har byggts på traditionellt sätt på berghäll som man ofta gjorde på 60-talet.
Problemet med det här är stor risk för vattengenomträngning och okontrollerat dagvatten. Efter
som vi delar en bergtunga med fastigheten 1:138,1:65 och våran 1:106 är det en synnerligen stor
risk att de här flödena kommer att påverka oss.
Vi har med olika medel försökt begränsa det här genom att ta bort så mycket organiskt material i
grunden och i möjligaste mån dränera och täta. Vi har bilat upp avrinningsrännor och genomfört
avfuktning. Genom åren har vi haft problem med att vatten trängt fram via berget och samlats i vår
grund i rikliga mängder. Vi känner i dagsläget att vi har kontroll över situationen. Det är en
uppenbar risk att sprängningar i intill liggande berg kan påverka situationen. Det är en uppenbar
risk att sprickorna i berget förvärras och att vattenflödena ändras. Detta problem delar vi med
fastigheten Kalven 1:65.
Området ovanför fastigheten har varit en natur och fågelområde med damm och salamandrar.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 11/17
Efter som området har haft en lekplats har det varit naturligt för barnen att leka i terrängen med
små växter och tall. Därför föreslår fastighetsägarna att naturområdet utökas nordväst ut så att
bergtungan bevaras i sin helhet och att byggrätten endast medges på kvarvarande norra del.
Kommentar
Kommunen gör bedömningen att platsen är lämplig för byggnation även om den ligger på en
höjdpunkt i bebyggelsen och hamnar högre än villorna nedanför. Planförslaget har justerats och
byggrätten närmast fastigheten 1:106 har utgått ur planförslaget.
En detaljplan reglerar inte på vilket sätt marken behandlas i samband med byggnation. Det är
byggherren som ansvarar för eventuell påverkan på omkringliggande fastigheter. Det finns t.ex.
sprängningsmetoder som är mer gynnsamma att använda det är ej heller klart att byggherren
kommer välja en grundläggningsmetod som kräver sprängningar.
KALVEN 1:65
Fastighetsägarna inleder med att poängtera att de generellt sett inte är emot att användningsområdet för befintlig skolbyggnad ändras och att viss kompletteringsbyggnation görs. Detta under
förutsättning att det inte innebär betydande olägenhet för deras fastighet, integrerar med övrig
bebyggelse jämte byggsätt på ön och inte övertar siluetten från vare sig havet eller omkringliggande
område. Det är fastighetsägarnas bestämda uppfattning att det med nuvarande planförslag inte
uppfyller ovanstående krav samtidigt som de vill samhället Kalvsund väl.
I yttrandet beskriver fastighetsägarna hur deras hus har påverkats av vatteninträngning och vilka
åtgärder som krävts genom åren. De yttrycker en oro för att föreslagna fastigheter medför
sprängning med risk för ändrade vattenflöden och ytterligare sprickbildning.
Fastighetsägarna upplyser om att servisledning från skolbyggnaden till Hästebrunnsvägen ligger
genom deras fastighet i den nedre delen mot vägen. Något servitut eller ledningsrätt finns inte.
Eftersom förslaget är att koppla nyexploateringen på befintlig servisledning efterfrågas att kontakt
tas med fastighetsägarna för diskussion. Fastighetsägarna påpekar att utökad användning av
ledningarna innebär betydande olägenhet för fastigheten.
Fastighetsägarna beskriver även hur tomten ramas in av en bergtunga. Planförslaget medger
byggrätt uppe på bergtungan. Fastighetsägarna redovisar hur föreslagna hushöjder förhåller sig till
befintlig bebyggelse. Denna del av planområdet är direkt olämplig för byggnation dels i förhållande
till marken och dels i förhållande till befintliga byggnader.
Planförslaget innebär sammantaget och till enskilda delar betydande olägenhet för vår fastighet
och kan inte anses skäligt. Det allmänna värdet av nya bostäder just på denna plats överväger inte
dessa enskilda olägenheter. Alternativa placeringar av byggrätter inom planförslaget finns.
Fastighetsägarna påtalar att planförslaget inte följer gällande översiktsplan.
Fastighetsägarna lämnar ett förslag på hur naturmarken och prickmarken i anslutning till deras
fastighet kan utvidgas.
Kommentar
Byggrätten närmast 1:65 utgår ur planförslaget se även kommentar till yttrande från Kalven
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 12/17
1:106.
En VA-utredning har tagits fram som visar på att anslutning via Kalven 1:65 är den lämpligaste
anslutningen. En kontakt tas med fastighetsägaren gällande detta.
KALVEN 1:15 OCH 1:128
Ulla-Carin Holmström
Fastighetsägaren har full förståelse för att kommunen vill använda den nedlagda skolans mark för
byggändamål och har inga synpunkter på föreslagna hus väster och sydväst om skolbyggnaden.
Fastighetsägaren vill dock kraftigt opponera mot uppförandet av den byggnad som planeras i öster
i direkt anslutning till angränsande tomt.
Synpunkter lämnas gällande det som står i planförslaget ”Den tillkommande bebyggelsen ska
utformas så att den integrerar med övrig bebyggelse på ön” samt ” De tillkommande byggnaderna
ska i skala inte överta siluetten från havet”
Denna målsättning rimmar illa med den föreslagna byggnaden som blir Kalvsunds största hus med
ett ytterst exponerat läge mot sundet. Dessutom formmässigt ej på minsta vis anpassad till
omgivande villabebyggelse. Fastighetsägaren befarar olägenheter i form av insyn och
skuggningseffekter.
I bifogad solvärdesanalys framgår att halva trädgården kommer att ligga i skugga efter kl 15:00.
Två veckor före och efter sommarsolståndet kommer hela trädgården att skuggas av den planerade
byggnaden efter kl 15:00.
Kommentar
Planförslaget justeras så att byggnaden inte kan ligga lika nära bergskanten och byggnads- och
nockhöjd kommer att minska. Byggrätten minskas också för att ge mer plats för utemiljö för en
förskola.
KALVEN 1:105
Bo och Anita Eriksson
I yttrandet utrycks förståelse för en viss förtätning av området runt skolan och att ett bättre
utnyttjande av tomten gagnar ön. Viktigt är att integrationen med övrig bebyggelse i ett sådant
öppet kustlandskap som på Kalvsund blir bra. Höjder på de befintliga fastigheterna i närområdet
måste tas hänsyn till, liksom terräng och natur.
Föreslår att naturområdet utökas nordväst så att bergtungan bevaras i sin helhet och att byggrätten
endast medges på den norra delen av området benämnt e1 -240.
Kommentar
Se kommentar till Kalven 1:106.
FASTIGHETSBETECKNING
Nils Åke Olsson och Ellen Olsson
Det är positivt med utveckling av skoltomten.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 13/17
Synpunkter lämnas gällande det som står i planförslaget ”De tillkommande byggnaderna ska i
skala inte överta siluetten från havet”. 2,5-planshus kommer att bli dominanta, vilket är synd
eftersom skolbyggnaden är vacker. 2-planshus skulle smälta in bättre. Eftersom byggnaderna
kommer att placeras närmre bergskanten än skolhuset bör de inte vara lika höga. Om man utgår
från att Öbo tänker bygga lägenheter och sedan hyra ut dessa är det antagligen slugare att först
bygga om skolan och känna av efterfrågan innan ytterligare lägenheter nybyggs.
Kommentar
Byggrätten invid skolbyggnaden kommer att minskas ner och huset dras in från bergskanten. Se
kommentar till Kalven 1:15 och 1:128. En detaljplan styr inte upplåtelseform utan i området kan
det bli hyres-, bostads- eller äganderätt.
FASTIGHETSBETECKNING
Carina Körner
Med tanke på övrig byggnation är det störande att bygga i jämnhöjd med skolan på Kalvsund.
Byggnationen bör vara ett plan lägre än Kalvsundsskolan, dvs som högst 1,5 plan, med tanke på att
smälta in i övrig miljö. Detta gäller för alla byggnader inom skolans område. Att exploatera
Kalvsund hårt, vilket tydligen är kommunstyrelsens intention, vore att fördärva det i övrigt mycket
lugna intryck man får av bebyggelsen när man kommer hit. Sett från Varholmen kommer en större
byggnad, som redovisats i ritningar, i höjd med skolan att ta över intrycket av att Kalvsunds skola
är högsta punkten på den delen av ön. Tilläggas bör att vägen upp till skolan är brant och besvärlig
att ta sig uppför med kärror samt liknande. Dock viktigast, se till att byggnaderna smälter in med
övrig bebyggelse.
Kommentar
Planförslaget kommer att revideras och exploateringen bli mindre.
FASTIGHETSBETECKNING
Peter Eklund
Bra och trevligt med en detaljplan som kan möjliggöra uppförande av villor och /eller
flerbostadshus på Kalvsund. Dock är det mycket märkligt att planen föreslås utan något förslag till
åtgärd avseende parkeringsfrågan. Efterfrågan på parkeringsplatserna på Framnäs är redan i dag
hög, och med tillkommande boende blir efterfrågan ännu högre. Detta är ett uppenbart faktum,
och att bygga ett förslag som bortser från det är verklighetsfrånvänt.
Att, med anledning av Länsstyrelsens propå och inom ramen för en ’Trafikstrategi’, initiera ett
arbete med att bryta Öckerökommuns innevånares beroende av bilen är i sig en relevant inriktning.
Dock innebär ett bilinnehav inte med nödvändighet att bilen alltid nyttjas och för alla transporter.
Men en bil behöver alltid en parkeringsplats! Och detta gäller oavsett vilken ö inom Öckerö
kommun som bilinnehavaren bor på.
Kommentar
Se kommentar till KAS yttrande.
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 14/17
FASTIGHETSBETECKNING
Hans-Klaus Weiler och Andrea Graf-Weiler
Det är bra att kommunen letar efter möjligheter att skolbyggnaden kan användas igen. Att bygga
om skolan så att huset kan användas för några bostäder eller lägenheter känns som en bra idé som
borde följas upp.
Men om man är på plats och tänka sig hur det blir om planen blir verklighet är resten av planen
tveksam.
Därför lämnas följande synpunkter:
-höjden av tomten är ca. 6m över omgivningen och entréplan av dem nya hus ligger på samma
nivån som taken av fastigheter i närheten.
- bebyggelse direkt på tomtgränsen är därför som att bygga en hög mur precis bredvid befintliga
fastigheter och är totalt oacceptabelt.
- byggs hus på tomten i 15 m höjd med 2 1/2 plan och maxstorlek (10mx15m) kommer siluetten
därför tydligt att förändras.
- kedjehus som inritat på bilden sidan 7 överstiger max byggnadsstorlek tydligt (ca. 10x25m).
- plan avser väldigt tät bebyggelse.
- tät bebyggelse i kombination med läget av nya fastigheter skymma solen för befintliga fastigheter.
- bebyggelse direkt på gränsen minska värdet av befintliga fastigheter.
- på tomten finns lekplats, men den glöms bort i detaljplanen.
Att skaffa mer lägenheter på Kalvsund med åretruntboende (med barn) medföljer att ha behov
minst för dagis i närheten, och möjlighet för barn att leka och röra sig utomhus. Men det glöms
bort i detaljplanen.
Och till sist finns det fortfarande ingen lösning för parkeringsplatsproblemet:
- parkeringsplatsproblem är inte löst (kö 40 platser) - efter bebyggelse ca 70 platser.
- parkeringsproblem motverkar åretruntboende.
- även om man önskar att resa mycket kollektiv har man behov av parkeringsplats.
Kommentar
Siluetten kommer att påverkas men bedömningen är att den ligger i linje med övrig bebyggelse
på ön och kommer att integrera med omgivningen. Byggnadernas storlek och de bestämmelser
som finns i detaljplanen har sitt ursprung i volym och skala i annan bebyggelse på Kalvsund.
Planförslaget kommer i vissa delar justeras och byggrätten har minskats.
De kedjehus som illustreras i förslaget är i linje med detaljplaneförslagets bestämmelser.
En förtätning innebär oftast alltid en viss påverkan för omgivande fastigheter. Påverkan i detta
förslag bedöms som rimlig i förhållanden till de mervärden planen skapar.
Behov av lekplats behandlas i planbeskrivningen.
Detaljplanen möjliggör för en förskola.
Angående parkering, se kommentar till KAS.
……………………………………………………….
Karin Larsson
Planarkitekt, Öckerö kommun
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 15/17
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 16/17
Datum 2015-06-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0087/14
Sida 17/17
Öckerö 2015-06-04
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Lisette Larsson
Granskning avseende kommunens arbete med vatten- och
avloppsförsörjning, Ernst & Young
0258/14
Svar på granskning avseende kommunens arbete med
vatten- och avloppsförsörjningen
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Denna tjänsteskrivelse överlämnas till Kommunrevisionen som svar på de
identifierade förbättringsområden/rekommendationer som framförts i Ernst &
Youngs granskningsrapport.
Sammanfattning
Kommunrevisionen har begärt svar från Kommunstyrelsen med anledning av
revisionsrapporten som syftade till att ge en översiktlig bild av hur
kommunstyrelsen säkerställer drift- och underhåll av kommunens VA-nät samt en
tillfredsställande vatten- och avloppsförsörjning.
Ärende
Revisionen har identifierat vissa förbättringsområden för va-verksamheten som
kommenteras nedan:
Säkerställa att de processbeskrivningar som avser kontroll av vatten och
avloppsledningarna uppdateras och hänvisas till aktuell lagstiftning och
nämndorganisation.
En ny kontrollplan har tagits fram där va-enheten tar hänsyn till aktuell lagstyrning
och nämndsorganisation. Kontrollplanen har varit ute på remiss och godkänts av
Plan-, Bygg- och Miljöenheten.
Tillse att det finns dokumenterade rutiner för budgetarbetet och säkerställa ett
systematiskt arbetssätt avseende prioritering av underhållsobjekt genom en
långsiktig och finansierad underhållsplan.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Va-enheten följer kommunens övergripande styrdokument, ”Ekonomiska
styrprinciper för budget och redovisningsår” och dokument ”Budgetanvisning”.
Dessutom kommer enheten att utarbeta en årsplan för va-verksamheten som
säkerställer budgetarbetet. Denna beräknas vara klar under hösten.
Under året har det tagits fram en saneringsplan och i den ingår förslag till åtgärder
och prioriteringar för långsiktigt underhåll. Planen sträcker sig över en 10-års
period.
En va-utredning har gjorts som skall ligga till grund för den framtida planeringen av
utbyggnad/förstärkning av vattenledningarna.
Denna utredning, som har redovisats för kommunstyrelsen, gäller för Björkö, Hälsö,
Knippla, Hyppeln och Rörö. Utredningen prioriterar omläggning av vattenledningar
där det redan idag råder kapacitetsbrist och ingår också som en del i arbetet med
den nya översiktsplanen.
För övriga öar kommer va-enheten att göra en utredning för anläggningens status
under 2016.
Följa va-enhetens utredning och arbete avseende dagvattenhanteringen, detta för
att säkerställa att åtgärder vidtas för att möta identifierade behov av utbyggnad.
I va-utredningen rekommenderas att en särskild dagvattenutredning skall ingå i
underlaget vid beslut av varje ny detaljplan. Detta för att säkerställa att dagvattnet
blir ordentligt omhändertaget.
Ingvar TH Karlsson
Tf Samhällsbyggnadschef
Lisette Larsson
Va chef
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Socialnämnden
2015-05-06
Sammanträdesdatum
SN § 22
Sida
5
Dnr 68/13
Lokalförsörjning Solhöjden
Socialnämnden har 2013-05-28 (SN § 38/13) beslutat att godkänna ”behovsbeskrivning demensboendeplatser i Öckerö kommun” och överlämnat den till
kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen godkände behovsbeskrivningen som underlag till förstudie. Socialnämnden gavs därefter i uppdrag att lämna en fördjupad behovsbeskrivning avseende kök, samlingslokal och matsal.
I fördjupad behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal redovisas en verksamhetsbeskrivning. Behovsbeskrivningen presenterar även omvärldsanalys med
kommande utvecklingstendenser samt en verksamhetsanalys och lokalbehovsanalys.
Fördjupad behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal visar på ökade behov
både långsiktigt och kortsiktigt. Behovsbeskrivningen tydliggör verksamhetens
behov men tar inte ställning till utformningen av lokalen för verksamheten. En
kommande förstudie ska utreda utformningen av nya lokaler med hänsyn till
behovsbeskrivningarna samt lokaleffektivitet och samordningsvinster utifrån
idag befintliga lokaler.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-04-22
Behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal
Socialnämndens beslut
Den fördjupade behovsbeskrivningen för kök, samlingssal/matsal godkänns
som underlag till förstudie och överlämnas till Kommunstyrelsen
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-04-22
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Dick Andersson
Ärende:
Utveckling av Solhöjden
Diarienummer:
0068/13
LOKALFÖRSÖRJNING – UTVECKLING AV SOLHÖJDEN, FÖRDJUPAD
BEHOVSBESKRIVNING KÖK, SAMLINGSSAL/MATSAL
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Den fördjupade behovsbeskrivningen för kök, samlingssal/matsal godkänns som underlag till
förstudie och överlämnas till Kommunstyrelsen
Bakgrund
Socialnämnden har 2013-05-28, § 38, beslutat godkänna ”behovsbeskrivning demensboendeplatser i Öckerö kommun” och överlämnat den till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen
godkände behovsbeskrivningen som underlag till förstudie. Socialnämnden gavs därefter i
uppdrag att lämna en fördjupad behovsbeskrivning avseende kök, samlingslokal och matsal.
Ärende
I fördjupad behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal redovisas en verksamhetsbeskrivning där
nuläget beskrivs och problem påvisas. Behovsbeskrivningen presenterar även omvärldsanalys
med kommande utvecklingstendenser samt en verksamhetsanalys och lokalbehovsanalys.
Fördjupad behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal visar på ökade behov både långsiktigt och
kortsiktigt. Tydligt är att lokalbehovet överväger lokalbeståndet.
Behovsbeskrivningen är gjord utifrån att visa på verksamhetens behov utan att ta ställning till i
utformningen av lokalen för verksamheten.
Förstudien ska sedan ta ställning till utformningen av nya lokaler med hänsyn till
behovsbeskrivningarna samt lokaleffektivitet och samordningsvinster utifrån idag befintliga
lokaler.
Bilaga
Behovsbeskrivning kök, samlingssal/matsal.
Postadress
Gatuadress
Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
Organisationsnr
212000-1280
E-post
Hemsida
[email protected]
www.ockero.se
Behovsbeskrivning
Kostverksamhet Solhöjdens kök
Öckerö Kommun
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 1
Innehåll
1.
Beskrivning .............................................................................................................. 3
Uppdrag....................................................................................................................... 3
Syfte ............................................................................................................................. 3
Metod .......................................................................................................................... 3
Sammanfattning ......................................................................................................... 3
2.
3.
Verksamhetsbeskrivning Solhöjdens kök ............................................................... 4
2.1.
Fakta om verksamheten .................................................................................... 4
2.2.
Verksamhetsidé, Uppdrag ................................................................................ 4
2.3.
Orsak till problem ............................................................................................. 4
2.4.
Syfte med förändring ........................................................................................ 4
2.5.
Redovisning av behov ....................................................................................... 5
2.6.
Tidsperspektiv ................................................................................................... 5
2.7.
Konsekvenser .................................................................................................... 5
Omvärldsanalys ....................................................................................................... 6
3.1.
Aktuella målbeskrivningar och planer.............................................................. 6
3.2.
Utvecklingstendenser ........................................................................................ 6
3.3.
Demografi .......................................................................................................... 6
Befolkningsstruktur i Öckerö kommun avseende äldreomsorg ............................. 6
4.
5.
Verksamhetsanalys.................................................................................................. 7
4.1.
Mål ..................................................................................................................... 7
4.2.
Organisation/Personal ...................................................................................... 7
4.3.
Volymer/omfattning ......................................................................................... 7
4.4.
Metoder och processer ...................................................................................... 7
4.5.
Övergripandekrav på kringutrymme ................................................................ 7
Lokalbehovsanalys .................................................................................................. 9
5.1.
Lokalbehovsbeskrivning ................................................................................... 9
5.3.
Sambandsanalys ............................................................................................... 11
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 2
1. Beskrivning
Uppdrag
Komplettera ”Behovsbeskrivning Demensboendeplatser Öckerö kommun” med
behovsbeskrivning Kostverksamhet Solhöjdens kök.
Syfte
Syftet med behovsbeskrivningen är att beskriva problemet och sortera det till rätt
process. Det är ett strategiskt arbetssätt där verksamheten får tillfälle att tänka
igenom hur man kommer att arbeta i framtiden och att man tänker igenom vilka
lokalkrav verksamheten har.
Metod
Eftersom Behovsbeskrivningen kostverksamhet Solhöjden kök är en komplettering
till Demensboendeplatser har metodval blivit det samma.
Uppdelning av behovsbeskrivningen har gjorts enligt följande:




Verksamhetsbeskrivning där nuläget beskrivs och problem påvisas.
Omvärldsanalys där kommande utvecklingstendenser presenteras.
Verksamhetsanalys som sätter verksamhetsbeskrivningen i relation till
omvärldsanalys får att få ett tydliggörande av faktorer och processer med
inriktning på förändringar som verksamheten står inför.
Lokalbehovsanalysen där översättningen görs från verksamhet till lokalbehov.
Sammanfattning
Behovsbeskrivningen visar på ökade behov både långsiktigt och kortsiktigt. Tydligt är
att lokalbehovet överväger lokalbeståndet.
Verksamhetsenlig lokal bör framställas i samband med byggandet av äldreboende
och därmed inkluderas i gemensam förstudie.
Fortsatt arbete pågår att genomlysa verksamheternas olika arbetssätt. Det kommer
att arbetas med förslag på effektivisering och verksamhetsutveckling i samband med
de förändrade förutsättningar berörda verksamheter står inför.
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 3
2. Verksamhetsbeskrivning Solhöjdens kök
2.1. Fakta om verksamheten
Tillagningskök vars lokal är beläget på Solhöjdens äldreboende. Organisatoriskt är
köket tillhörande Kommunstyrelsen/Kostenheten. Köket bemannas måndag till
söndag. Målgruppen som dagligen beställer portioner är person med
biståndsbedömd matdistribution via hemtjänst, daglig verksamhet funktionshinder,
Hedens by korttidsboende, Solhöjdens äldreboende och gäster i lunchrestaurang och
cafe på Solhöjden som de under lunchtid även bemannar. Därutöver tillgodoser köket
Solhöjdens äldreboende 88 portioner med lagad frukost och middag samt
dagligvarubeställningar av livsmedel till måltider inkl. kvälls- och mellanmål.
2.2. Verksamhetsidé, Uppdrag
Producera näringsriktig, välsmakande och anpassad mat för målgruppen äldre.
2.3. Orsak till problem




Lokaler för tillagning av lunch portioner har idag nått sin maxkapacitet av att
producera antal portioner kökets utformning är inte anpassad till dagens
verksamhet. Tillagningsyta är ej anpassade för antalet portioner samt två rätter,
saknas även utrymme för portionering av utskick, matdistribution via hemtjänst,
samt kyl-, frys- och förråds utrymme.
De ekonomiska förutsättningarna förändras och är svårreglerade. Nya riktlinjer
och krav så som ekologiskt eller ökad mängd specialkost kräver mer ekonomiskt
utrymme. Utrymmet begränsas av varierande prisbilder, skiftande kundunderlag
och utrymmesbaserad prioritering av inköp, åtgång och planering.
Miljökrav och riktlinjer för sortering kräver förändrade rutiner och bättre
möjligheter att hantera avfall enligt miljörekommendationer. Svårighet finns
även att säkerställa hygienzon mellan verksamheter som blandas i nuvarande
utformning av vagnhall.
Arbetsmiljön är ett förbättringsområde. Golvet upplevs som svårrengjort och för
stumt. Anpassningsbarheten av arbetsplatsen kan bli bättre med möjlighet till att
anpassa arbetshöjd. Det saknas packningsutrymme, förvaringsutrymme och
kyl/frys rum som försvårar hantering av varor vilket resulterar till en högre fysisk
belastning och tuffare arbetsmiljö. Klimatet i köket upplevs som svårreglerat, på
sommaren är svårt att ventilera då det saknas öppningsbara fönster och på
vintern är temperaturen i köket för låg.
2.4.Syfte med förändring
Anpassa kök till verksamhetens krav och behov. Kvalitetssäkra utförandet av
uppdraget, höja kvalitet och effektivitet i nuvarande kostverksamhet. Skapa
förutsättningar för att kunna utvecklas och bemöta framtida behov så som ökad
specialkost, ökad flexibilitet av metod för matdistribution och möjligöra en utökning
av verksamheten.
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 4
2.5.Redovisning av behov









Öka yta på tillagningskök.
Öka antal kyl och frysrum.
Öka packningsutrymme.
Öka varumottagningsmöjligheter.
Avskild specialkost arbetsplats
Skapa en tydlig avdelning av hygienzon mellan verksamheter
Teknik uppdatering med snabbnedkylningsmöjlighet och grovdiskmaskin.
Enhetlig genomgång av kökets lokalplanering
Genomgång av arbetssätt och uppgifter för att hitta samordningsvinster och
arbetsfördelning inom och utom verksamheten.
2.6.Tidsperspektiv
Hittills har behoven tillgodosetts med kortsiktiga lösningar. Fristående frysar och
kylar. Befintliga lokaler har fått utgöra förutsättningarna för en utveckling av
verksamheten som fått anpassa sig.
2.7.Konsekvenser
Konsekvenser att inte påbörja arbetet med att bemöta verksamhetens behov ur ett
långsiktigt perspektiv är avgörande för verksamheten.
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 5
3. Omvärldsanalys
3.1. Aktuella målbeskrivningar och planer


Nybyggnation av särskilt boende för äldre i anslutning till Solhöjdens
äldreboende med 48 st boendeplatser.
Inriktningsbeslut angående varm eller kall mat distribution.
3.2.Utvecklingstendenser
En klar tendens är en ökning av specialkost både i medicinskt syfte och allergier.
Större krav ställs på äldreomsorgen som även innefattar kosten. Brukarnöjdhetsindex
på mat på äldreboende och hemtjänst har tydlig utvecklingspotential.
Generationsskifte är på gång hos målgruppen som kommer med andra krav och
behov på t.ex. valfrihet och flexibilitet.
3.3.Demografi
De demografiska förändringarna är den faktor som styr det framtida vårdbehovet
mer än någonting annat. Trenden för kommunens befolkningsutveckling är tydlig.
Under perioden 2014 – 2030 beräknas personer över 65 år öka med 728 personer.
Det är en ökning med eller 26 %. Öckerö kommun har högre ökningsantal av äldre än
resten av riket.
Det tyder på en utveckling som på ett påtagligt sätt kommer påverka behovet av
stödinsatser till äldre, eftersom vårdbehovet generellt ökar med tilltagande ålder
Öckerö kommun har högre ökningsantal antal av äldre än resten av riket.
Befolkningsstruktur i Öckerö kommun avseende äldreomsorg
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
90-w
85-89
80-84
75-79
70-74
65-69
Källa: näringslivsstatistik
Kostenhetens verksamhet på Solhöjden har sin huvudsakliga målgrupp hos den äldre
befolkningen med stöd eller service från socialförvaltningens äldreomsorg. Den äldre
befolkningen prognoseras öka i Öckerö kommun och med det även personer med
behov av stöd och service. Resultat för kostverksamheten är ett ökat kundunderlag
både från äldreomsorgens hemtjänst och särskilt boende.
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 6
4. Verksamhetsanalys
4.1.Mål
Producera näringsriktig, välsmakande och anpassad mat för målgruppen äldre.
4.2.Organisation/Personal
Bemanningen veckodagar består av 1 kock som tillagar och planerar huvudmål och 3
som delar på kringliggande funktioner det tillkommer även 50 % tid för
arbetsledning, beställningsansvarig och menyplanering. Helgbemanningen är 1 kock
och 2 assisterande.
4.3.Volymer/omfattning
Solhöjdens kök producerar dagligen från 200 lunch portioner bestående av två
valbara lunch alternativ samt specialkost. Vid en utökning med upp till 48
äldreboendeplatser innebär det för Solhöjdens kök en lunchportionsökning på ca
250. Där tillkommer, under förutsättning att solhöjdens arbetssätt bibehålls, frukost
och middag. Förberedelse för framtida ökning av person med biståndsbedömd
matdistribution via hemtjänst måste även göras. Framtida kapacitetstak för tillagning
av lunchportioner bedöms ligga på 500.
4.4. Metoder och processer
Indelning av arbetsmoment är följande.
Varm tillagning, varmberedning, kallberedning, disk, beställning, servering,
uppackning av varor, packning av utskick och vagnhall.
Köksutformning vid kost riktat mot Äldreboende skiljer sig genom att:
 Stekbord används i större utsträckning
 Normalt avses lunch och på äldreboende även kvällsmat och frukost
 På äldreboende ingår även efterrätt
 Äldreboende kan behöva mer konsistensanpassad kost
 Om kvällsmat ska levereras kyld kan utökad nedkylningsmöjlighet behövas.
4.5. Övergripandekrav på kringutrymme




Vagnhantering
Utrymme för mattransportvagnar i anslutning till kök ska finnas.
Omklädning
enskild omklädningsmöjlighet för personal ska alltid finnas
Varmmatsdistribution
Vid distribution av varm mat till annan enhet tillkommer rangeringsyta för
antalet vagnar som ska skickas. Utrustning och förråd dimensioneras efter antal
portioner som tillagas.
Kallmatsdistribution
Vid distribution av kall mat tillkommer yta för snabbnedkylning, kylförvaring,
hantering och paketering av den mat som skickas. Ange hur ofta mat ska
distribueras och vilken typ av vagnar som ska användas för att kunna
dimensionera erforderlig uppställningsyta och den förrådsvolym som behövs. Vid
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 7




transport av mat via hemtjänsten krävs även ett omfattande utrymme med plats
för paketering och paketeringsutrustning.
Personalrum och kontor
Utrymme med datorplats för beställningar och planering och personalrum med
möjlighet till planeringsmöte och rast.
Matsal/restaurang
Matsalen ska ses som en plats där gästerna upplever måltider positivt och
avkopplande. Anpassad matsal med hänsyn till ”kölinjer” servering respektive
diskinlämning. Låsbart pentry ska vara åtkomligt från matsalen vid exempelvis
uthyrning och breddat utnyttjande av matsalen. Wc, kapprum, tvättmöjlighet ska
finnas.
Återvinning
tillgång till ÅV-hus
Lastplats
Följande förutsättningar beaktas: Lastplatsens placering. Dimensionering av
lastplats anpassas för leveransbilars storlek (flexibla lösningar väljs). Beakta och
ange rätt bredd, lutning, höjd samt vindfång för lastplats, undvik upphöj lastplats
om möjligt. Lastplats förses med skärmtak.
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 8
5. Lokalbehovsanalys
Lokalbehovsanalysen är det moment där själva översättningen från verksamhet till
lokalbehov görs. I lokalbehovsanalysen beskrivs även sambandsbehov och en grov
uppskattning av arealbehovet för verksamheten. Har vävt in omvärldsanalysen och
verksamhetsanalysen för en omfattande långsiktigt såväl som kortsiktigt beskrivning
på lokalbehov.
5.1. Lokalbehovsbeskrivning
Lokalbeskrivning nedan är baserad på generella riktlinjer, liknande beskrivningar
och kökspersonalens synpunkter för en vidare bearbetning av kökskonsult.
Process
Beskrivning
Beredning varm
Arbetsyta för beredning
Tillagningskök
med
Varm tillagning
Anpassad arbetsyta med
utrymme för avställning,
Tillagningskök
steamar, ugnar och
stekbord.
Specialkost
beredning
Varm tillagning av
specialkost
Beredning kall
Beredning av grönsaker.
Beredningsrum
kallberedning
Disk
Rengörning av
matlagningskärl och
kantiner
Diskrum
(bullernivå)
Beställning
Kontorsutrymme
Kontorsrum
Uppackning av varor
Anpassat utrymme för
uppackning av varor
Packning av utskick
Anpassat utrymme för
packning av portioner
med anslutning till
varm/kall hållning
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Lokal
Material
Blandningsmaskin
40l
Mikrougn,
Skärmaskin,
Mixer, rullbord med
konservöppnare, våg
Kombiugn 2
2 stekbord
3-4steamar
totalt 300 l
värmeskåp,
mobilt/fast.
blast chiller
Spis 4-platt, ugn,
Kylskåp, frysskåp,
Mikrougn
Grönsaksskärmaskin
potatisskalare (10 kg
maxfyllning)
snabbhacker
Tunneldiskmaskin
och grovdisk
(granulat) och tork
Personal
Area m2
1-2 st
10
2-3 st
50-60
1 st
10-15
1-2 st
10
1-2 st
25
Dator
1-2 st
10
Öppen placering
lyftvagn
1-2 st
10
Öppen placering
Nedkylningsskåp
Paketeringsmaskiner 1-2 st
Våg, varmhållning
15
Avdelning
Tillagningskök
Sida 9
Vagnpackning
Utrymme för
varmhållning av utskick
interna/externa
Vagnhall
Kyl
Kylrum
Frys
Frysrum
Städ och tvätt
Städ och tvätt
Personalrum
Mötes och rastutrymme Personalrum
Förvaring skafferi
Förvaring övrigt
Torrvaror
Förbrukningsmaterial
Av och pålastning av
varor
Förråd
Förråd
Skåp WC dusch
Omklädningsrum
Varumottagning
Omklädning dam &
herr
Uppställningsplats
8-16
för 8-16 vagnar med
vagnar
elanslutning
2 - 4 x kylrum
2 x frysrum med
avställninghyllor
15-20
15-20
5-10
10-12 st
15
10
10
10-15
20
Total tillagningskök
Servering
35
275-310
Lunchservering/
samlingssal
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Restaurant/
samlingssal
Serveringsdisk 4
värmeri. Kyl och
disk. Förvaring.
Kassasystem
1 st
80-100
Sida 10
5.3. Sambandsanalys
Sambandsanalys är en beskrivning av verksamhetsprocessernas samband och
används för att utforma verksamhetens lokal. Efter nedbrytning av verksamheten till
delprocesser beskrivs analysen i en förenklad sambandsfigur nedan.
Sambandsfigur.
Diskrum
Beredning
kall
Specialkost
Beredning
varm
Tillagningskök
Städ och
tvätt
Kyl
Pack
utrymme
Frys
Förråd
skafferi
Uppackning
varor
Vagnhall
Kontor
Restaurant
Förvaring
övrigt
Varumottag
ning
Personalrum
Omklädning
Behovsbeskrivning Solhöjdens kök
Sida 11
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Socialnämnden
2015-05-06
Sammanträdesdatum
SN § 23
Sida
6
Dnr 21/15
Motion om hundar i vården
Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Vänsterpartiet till Socialnämnden med förslag om att arbeta fram en handlingsplan för införande av vårdhundar inom äldrevården i Öckerö Kommun.
I motionen anges att vårdhundar är ett kostnadseffektivt och humant sätt att
utveckla äldrevården och studier har visat att vårdhundar bland annat har bidragit till att minska användandet av mediciner, ökat lusten att vistas utomhus
och lindrat den upplevda ensamheten hos de äldre.
I tjänsteskrivelsen daterad 2015-04-28 står det att de positiva hälsoeffekterna
med vårdhund och även andra husdjur är kända och därför har äldreomsorgen
redan planerat att starta ett pilotprojekt under hösten på Bergmans gruppboende. ”Hunden i Vården” kommer att startas som ett projekt med målsättningen
att skapa välbefinnande och öka hälsoeffekterna för brukare och anhöriga. Projektet ska pågå under ett år och utvärderas kontinuerligt. Visar det sig att effekterna är positiva och kostnaderna rimliga kan arbetssättet med hundar i vården
spridas till hela äldreomsorgen.
Pilotprojektet är samverkat med fackliga organisationer på arbetsplatsträffar
samt på äldreomsorgens LSG. Personal respektive fackliga organisationer ställer
sig positivt att under projekttiden undersöka vilka positiva effekter hundar i
vården kommer att bidra med.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-04-28
Motion om Hundar i vården
Socialnämndens beslut
Socialnämnden föreslår att Kommunfullmäktige anser motionen som besvarad
med hänvisning till pilotprojektet ”Hundar i vården” som kommer att startas i
höst på Bergmans gruppboende
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-04-28
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Arto Niskala
Ärende:
Motion om hundar i vården
Diarienummer:
0021/15
Svar på motion om hundar i vården
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Motionen anses besvarad med hänvisning till pilotprojektet ”Hundar i vården” som kommer att
startas i höst på Bergmans gruppboende.
Bakgrund
Socialnämnden har fått i uppdrag att svara på en motion som Vänsterpartiet lämnat in med förslag
om att arbeta fram en handlingsplan för införande av vårdhundar inom äldrevården i Öckerö
Kommun.
Ärende
De positiva hälsoeffekterna med vårdhund och även andra husdjur är erkända varför
äldreomsorgen har redan planerat att starta ett pilotprojekt under hösten på Bergmans gruppboende.
Hundar i vården är ett både uppskattat och stimulerande inslag för de boende och används i dag i
flertal kommuner. Hunden i Vården startas som ett projekt med målsättningen att skapa
välbefinnande och öka hälsoeffekterna för brukare och anhöriga. Projektet ska pågå under ett år och
utvärderas kontinuerligt. Visar det sig att effekterna är positiva och kostnaderna rimliga kan
arbetssättet med hundar i vården spridas till hela äldreomsorgen.
Äldreomsorgen kommer att använda en metod som används bl.a. i Härryda kommun. Uttagningen
till vårdhund är mycket noggrann och kan jämföras med den som görs av polishundar. Hunden ska
kunna fokusera helt på en person i taget, oberoende av omgivande störningskällor. Den får heller inte
visa vare sig aggressivitet eller ilska oavsett hur den blir behandlad. Personal ägda hundar utbildas att
arbeta inom vård och omsorg tillsammans med sina ägare. Information om gällande riktlinjer och
rutiner sker kontinuerligt. Kontaktperson kommer att finnas mellan Öckerö kommun och
hundkonsult. Utbildningen till en vårdhund är både omfattande i tid och kostar ca 16 000 kr/ekipage.
En annan aspekt att ta hänsyn till är eventuella pälsdjursallergier, som generellt sett är mer vanligt
förekommande hos anställda än hos de boende. Anställda med pälsdjursallergi kommer att behöva
flytta till en annan avdelning på enheten vilket innebär begränsningar för användandet av
hunden/hundar. Hygienrutiner kommer att följas noggrant samt extra noggrann städning kommer
att behöva göras när hunden har tjänstgjort.
Synpunkter
Pilot projektet ”Hundar i vården” är samverkat med fackliga organisationer på arbetsplatsträffar samt
på äldreomsorgen LSG. Personal respektive fackliga organisationer ställer sig positivt att under
projekttiden undersöka vilka positiva effekter hundar i vården kommer att bidra med.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Sammanfattning nyckeltal hälsa ohälsa 2014 Öckerö kommun
För trettonde året i rad har Göteborgsregionens 11 ingående medlemskommuner, i
år exklusive Lerum o Stenungsund, tagit fram gemensamma personalnyckeltal som
bedöms ha ett samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa på arbetsplatsen.
Tidigare rapporter 2003-2014 finns tillgängliga på www.grkom.se/halsa-ohalsa.
Nedan följer en kort sammanfattning från den senaste nyckeltalsmätningen med
fokus på Öckerö kommun.
Sjukfrånvaro samtliga anställda fortsätter att öka
Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för samtliga anställda ökar i 10 av de 11
ingående GR-kommunerna, undantaget är Lilla Edet som minskar med 0,2
procentenheter. Medelvärdet för år 2014 är 7,1 %. Öckerö har 6,7 %. Lägst
sjukfrånvaro i GR har Lilla Edet och Kungsbacka som har 5,7 % respektive 5,9 %.
Enbart sett till tillsvidareanställda är sjukfrånvaron högst i Göteborg, 8,3 %, jämfört
med Öckerö som hamnade på 7,9 % och medelvärdet var 7,8 %. När det gäller övriga
månadsanställda, dvs vikarier, har Öckerö lägst sjukfrånvaro i GR med 3,5 %. Här
toppar Ale med 5,6 % och medelvärdet är 5,1 %.
Total sjukfrånvaron fortsätter att öka i Sverige enligt SKL:s mätning. År
2014 var medelvärdet 6,2 % jämfört med 2013 då medel var 5,9 %.
Könsrelaterade skillnader i sjukmönstren, männens sjukfrånvaro är
lägre och kvinnor över 50 år är mest sjuka
Man kan se två generella tendenser, dels är sjukfrånvaron mer omfattande bland
äldre och dels är kvinnors sjukfrånvaro väsentligt högre än männens. I Öckerö
kommun är fördelningen 7,2 % för kvinnor och 4,5 % för män. Medelvärdet i GR är
7,8 % för kvinnor och 4,5 % för män. Könsskillnaden 2014 är relativt sett minst i
Öckerö och störst i Kungälv.
Högst sjukfrånvaro i Öckerö kommun återfinns bland kvinnor över 50 år.
Dessa kvinnor har en sjukfrånvaro på 8,9 % samtidigt som män under 29
år har en sjukfrånvaro på 2,0 %. I GR totalt återfinns i stort detsamma
mönstret.
Upprepad korttidsfrånvaro har ökat något
Av 10 ingående kommuner - exklusive Lerum, Stenungsund o Göteborg - är den
upprepade korttidsfrånvaron i princip oförändrad jämfört med föregående år.
Andelen tillsvidareanställda med 6 eller fler sjuktillfällen under året har ett
medelvärde på 6,1 % i GR, jämfört med 6,2 % år 2013. Öckerö kommun låg 2013
under medelvärdet och hade då 5,3 %. År 2014 ligger Öckerö fortfarande under medel
men har nu 5,7 %.
Andelen upprepad korttidsfrånvaro är störst i Tjörns kommun med 7,8 %. I övrigt
varierar det från 3,8 %, vilket är Partille kommuns resultat.
Sjukfrånvarons längd
I den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvarons längd brukar denna redovisas
uppdelad på två olika tidsintervall, 1-59 dagar samt 60 dagar eller mer.
Sjukfrånvarons längd redovisad i procent av ordinarie arbetstid visar att den långa
sjukfrånvaron har ökat sin andel av den totala sjukfrånvaron i samtliga kommuner,
utom Öckerö som istället minskat. Öckerös långa sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer,
ligger 2014 under medelvärdet (3,8 %) med 0,6 procentenheter, dvs 3,2 %.
Frånvaron 1-59 dagar ligger 2014 i Öckerö exakt på medelvärdet, 3,4 %, av de 11
ingående kommunerna.
I alla kommuner i GR återfinns samma mönster; den yngre personalen
har högre andel korttidsfrånvaro och den äldre personalen har en högre
andel långtidsfrånvaro.
Sjukfrånvaro uppdelat på verksamhetsområde och yrkesgrupp
Sjukfrånvaron har i genomsnitt ökat från 2013 till 2014 i de flesta, av de utvalda och
särredovisade, verksamheter och yrkesgrupper inom GR. I Öckerö kommun har
en ökning skett både i grupper inom vård och omsorg men framförallt
när det gäller personal inom skola och förskola där en markant ökning
skett jämfört med förra året.
Vård och omsorg ökar i regionen
Den största genomsnittliga ökningen av sjukfrånvaron i GR har skett för personal
inom vård och omsorg som har ett medelvärde på 9,3 %. Öckerö kommun ligger trots
ökning under medel och har 8,6 %, vilket är en ökning från 6,8 % jämfört med 2013.
Undersköterskor
Sjukfrånvaron för undersköterskor har ett medelvärde på 10,5 % i GR jämfört 2013
9,1 %. Öckerö kommun låg 2013 strax under medel med 8,7 % och ligger kvar på
samma nivå (8,8 %) 2014. Lilla Edet som har lägst sjukfrånvaroprocent för
undersköterskor redovisar 5,8 %. Högst ligger Ale med 11,9 %.
Skola och förskola
För personal inom skola och förskola har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procentenheter
jämfört med 2013. Medelvärdet i GR är nu 7,0 %. Öckerö är den kommun som ökat
mest under året och ligger även högst på 8,6 %. Kungsbacka har trots en liten ökning
tillsammans med Lilla Edet den lägsta sjukfrånvaron jämfört med övriga i GR 5,3 %.
Förskollärare
Sjukfrånvaron för förskollärare har ett medelvärde på 8,6 % i GR vilket är en ökning
med 0,8 jämfört med förra året. Öckerö kommun ligger högst med 11,5 %
sjukfrånvaro, en ökning med 4,0 jämfört med förra året. Lägst har Kungsbacka 6,8 %.
Grundskollärare och gymnasielärare
Sjukfrånvaron för grundskollärare i Öckerö har ökat mest medan gymnasielärares
har ökat något, 7,2 % respektive 1,4 % vilket motsvarar en ökning med 2,8 respektive
0,3.
Medelvärde i GR var 201 4 för grundskollärare 4,4 % och för gymnasielärare 3,5 %.
Sjuklönekostnad
Sjuklönekostnaden för de 11 kommunerna i årets rapport visar på ett genomsnitt på
8412 kronor per månadsanställd. Göteborg toppar med 8889 kronor medan Lilla
Edet endast har 6624 kronor per månadsanställd. Öckerös kostnad ligger strax under
medelvärdet per månadsanställd med 7504 kronor.
Sammanfattning
Total sjukfrånvaro i procent av den ordinarie arbetstiden har ökat i GR-kommunerna
med 0,5 jämfört alla Sveriges kommuner som ökat med 0,3 procentenheter. Öckerö
kommun har ökat med 1,0 men ligger trots det 0,4 procentenheter under
medelvärdet i GR.
I samtliga kommuner utom Öckerö har andelen långtidssjukskrivna av den totala
sjukfrånvaron ökat sedan 2013.
Ett fortsatt aktivt arbete för att bibehålla en god arbetsmiljö och lyfta
fram friskfaktorer, dvs sådant som främjar hälsa, är nödvändigt för att
inte sjukfrånvaron ska falla tillbaka till de siffror som gällde i början av
2000-talet.
Öckerö 2015-06-03
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Anna Dannje Brocker, Torleif Thureson
Policy och handlingsprogram för alkohol och andra droger vid
arbetsplatsen
0081/15
Förslag till reviderad policy och
handlingsprogram för alkohol och andra
droger vid arbetsplatsen
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen fastställer upprättat förslag till ny drogpolicy för anställda i
Öckerö kommun och handlingsprogram för alkohol och andra droger vid
arbetsplatsen.
Sammanfattning
Öckerö kommun har i sin arbetsmiljöpolicy fastslagit att kommunen som
arbetsgivare ska erbjuda alla anställda en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, som
bidrar till hälsa och trivsel och som stimulerar till utveckling av den egna
kompetensen. En alkohol- och drogfri arbetsplats är en förutsättning för en god och
säker arbetsmiljö.
Bakgrund
Den hittillsvarande policyn fastställdes 2006. Erfarenheter inom området visar på
behovet av att aktualisera och konkretisera policy och handlingsplan.
Ärende
Kommunens policy och handlingsplan har efter genomgång moderniserats och
kompletterats. Kommunen är sedan årets början medlem i Aleforsrådet. Därigenom
utgör Aleforsstiftelsen en högspecialiserad samarbetspartner i alkohol- och
drogfrågor. De har bidragit med synpunkter och godkänt förslaget till ny policy och
nytt handlingsprogram.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Drogpolicy för anställda i Öckerö kommun
Allmänt
I de övergripande målen för Öckerö kommuns nämnder och styrelser anges att medborgarnas
attityder till alkohol och andra droger skall förändras så att bruk och skadeverkningar minskar. Bruk av alkohol och andra droger bland barn och ungdomar skall upphöra. Vuxnas bruk
av alkohol skall präglas av måttfullhet och värdighet. Bruk av dopingpreparat och narkotika,
som inte förskrivits som läkemedel, skall upphöra.
Kommunen har i sin arbetsmiljöpolicy fastslagit att kommunen som arbetsgivare ska erbjuda
alla anställda en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, som bidrar till hälsa och trivsel och som
stimulerar till utveckling av den egna kompetensen. Arbetsmiljöfrågorna ska ses som en integrerad del av verksamheten och hanteras i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De fackliga organisationerna i Öckerö kommun är en resurs i arbetsmiljöarbetet genom bl.a.
skyddsombudsorganisationen, facklig information och stöd till enskilda anställda.
Syfte
• Verka för en drogfri arbetsplats
•
Förebygga ohälsa, tillbud och olyckor i arbetet
•
Arbeta för en god psykisk och fysisk arbetsmiljö
Arbete, alkohol och droger hör inte ihop
En alkohol- och drogfri arbetsplats är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Ett missbruk
påverkar inte bara missbrukaren själv utan också arbetskamrater och brukare. Kommunen
som arbetsgivare och alla anställda har ett gemensamt ansvar att verka för en effektiv och god
arbetsmiljö utan alkohol eller andra droger.
Om problem med bruk eller missbruk av alkohol, andra droger eller hälsofarliga ämnen uppstår, är det viktigt att dessa problem hanteras snabbt och på ett bra sätt. Kommunens handlingsprogram ”Alkohol och andra droger vid arbetsplatsen” är en hjälp att åstadkomma detta.
1
Riktlinjer
Inom Öckerö kommun ska ingen vara påverkad av alkohol, andra droger eller hälsofarliga
ämnen under arbetstid. Med droger avses här inte av läkare ordinerade läkemedel. Dock måste
givna instruktioner avseende användningen beaktas.
Bruk av alkohol, andra droger eller hälsofarliga ämnen på fritiden får inte påverka säkerhet,
effektivitet och trivsel på arbetsplatsen.
En arbetstagare som är påverkad av alkohol, andra droger eller hälsofarliga ämnen ska inte
vara på arbetsplatsen. Bruk av alkohol, andra droger eller hälsofarliga ämnen på arbetsplatsen
innebär en uppenbar säkerhetsrisk för den enskilde och dennes arbetskamrater och ska åtgärdas enligt AML 3 kap § 2.
Alla chefer och arbetsledare med personalansvar har ett ansvar för att arbetstagare med missbruksproblem identifieras och att åtgärder tidigt vidtas för att undanröja missbruket.
Arbetsledningen bör ha god kännedom om hur man möter människor som befinner sig i
stress- och krissituationer samt kunskap om det arbetsrättsliga regelsystem som rör alkohol
och missbruk.
Om bruk av alkohol, andra droger eller hälsofarliga ämnen konstateras på arbetsplatsen, ska
det utredas och eventuellt missbruk/beroende ska rehabiliteras med målsättningen att medarbetaren återanpassas till arbetet. Den missbrukare som inte accepterar rehabilitering och återanpassning riskerar att förlora sitt arbete.
Alla förvaltningar ska årligen fastställa en handlingsplan för arbetsmiljön där frågor kring
alkohol och andra droger tas upp.
En partsgemensam diskussion har förts angående arbetsgivarens (Öckerö kommun) möjligheter att identifiera missbruksproblem genom drogtester. I dag förekommer ingen lag som reglerar drogtester. Arbetsgivare och fackliga organisationer gör upp om hur eventuella drogtester
får genomföras. Parterna är i samverkan överens om att avvakta centralt regelverk, inom området, innan lokalt beslut tas i frågan.
Denna policy och handlingsprogrammet för ”Alkohol och andra droger vid arbetsplatsen” ska
ses över årligen och vid behov revideras.
2
Alkohol och andra droger vid arbetsplatsen, handlingsprogram
Hur förebygger man?
•
Alla anställda ska få kunskap om alkohol, andra droger och beroendeframkallande läkemedel och dess inverkan på människan i psykiskt, fysiskt och socialt avseende.
•
En god introduktion på den egna arbetsplatsen lägger grunden till en fortsatt bra arbetsinsats. Den ska innehålla information om kommunens regler för alkohol och andra
droger vid arbetsplatsen.
•
Regelbundna arbetsplatsträffar är bra tillfällen för chef och medarbetare att regelbundet diskutera rutiner och regler för samarbetet i arbetsgrupper, mellan anställda och
mellan anställda och brukare/elever.
•
Regelbundna medarbetarsamtal, där arbetsinsatser och frågor kring arbetssituationen
diskuteras, är tillfällen att tidigt fånga upp problem kring alkohol och andra droger.
•
Social gemenskap för att ta tillvara anställdas behov av och förmåga till medmänsklighet, förståelse och ansvar för varandra bör uppmuntras.
Hur gör man vid misstanke om alkohol- eller drogmissbruk hos anställda?
•
Det är allas ansvar att reagera om man vet om eller misstänker att alkohol- eller annat
drogmissbruk förekommer på arbetsplatsen. Chefer och arbetsledare ska underrättas
för att kunna vidta nödvändiga åtgärder.
•
Finns misstanke om missbruk ska chefer och arbetsledare ta initiativ till samtal med
den anställde. Ta reda på orsakerna till ökad frånvaro eller försämrad arbetsprestation.
Ingrip i tid och "lägg dig i". Misstag och felaktigheter i arbetsinsatsen kan ha många
olika orsaker, men gemensamt är att ju tidigare man ingriper, desto större möjlighet
finns till förbättring. Eftersom ett samtal av det här slaget ibland kan upplevas som
obehagligt, är det viktigt att vara väl förberedd och hålla det i en lugn miljö utan tidspress.
•
Då missbruk förekommer, eller vid misstanke om alkohol- eller drogproblem skall ansvarig chef samråda med företagshälsovården och ev. med personalenheten.
1
•
Vidta åtgärder som syftar till att förbättra situationen i samråd med företagshälsovården eller personalenheten. Åtgärderna kan vara behandling, förändring av arbetsuppgifter, översyn och förändring av arbetsorganisationen, kamratstöd eller annat.
Åtgärderna ska dokumenteras. Därefter kan ett behandlingskontrakt bli aktuellt.
•
Rehabiliterande åtgärder förutsätter att den anställde själv aktivt medverkar. Om så
inte är fallet ska samråd ske med personalenheten angående de arbetsrättsliga konsekvenserna. Om den anställde så önskar kan chef eller arbetsledare informera berörd
facklig organisation om ev. behandlingskontrakt.
Glöm inte att ge chef- och kamratstöd även efter det att rehabiliteringen har genomförts.
Provtagning sker vid misstanke om missbruk. Vilken typ av prover och hur ofta de ska
ske avgörs i varje individuellt fall och sker i samråd med företagshälsovård och vårt
expertstöd gällande missbruksproblematik.
•
•
Misstanke om påverkan under arbetstid
Ingrip omedelbart och dokumentera de åtgärder du vidtar och motiven till dessa.
• Om man misstänker att en arbetskamrat är alkohol- eller drogpåverkad ska närmaste
chef eller arbetsledare underrättas och arbetet omedelbart avbrytas. Chefen ska samtala med medarbetaren och medvetandegöra om gällande regler. Det är viktigt att agera
så tidigt som möjligt! Eftersträva att facklig representant deltar vid samtalet.
•
Positivt utslag i alkolås i fordon ska hanteras som misstanke om påverkan.
•
Dokumentera fakta såsom händelseförlopp, tidpunkt och inblandade personer när det
finns misstanke om påverkan.
Alkohol- och drogtest
•
Oavsett hur misstankarna om påverkan av alkohol eller andra droger uppstår, ska de
utredas med hjälp av objektiva mätmetoder. Medarbetare ska alltid ges möjlighet att
fria sig från misstanke genom alkohol- eller drogtest. Alkoholtest kan genomföras antingen via arbetsgivaren eller via företagshälsovården. När det gäller drogtest är det företagshälsovården som tillhandahåller det. Om medarbetaren testas av företagshälsovården ska denna skriftligen medge att arbetsgivaren har rätt att ta del av testresultatet.
Om arbetsgivaren utför alkoholtestet men medarbetaren inte godkänner testresultatet,
ska man ta kontakt med Företagshälsovården för ett blodprov.
Medarbetaren ska aldrig lämnas ensam från tiden för samtalet till alkohol- och drogtestet. Om medarbetaren vägrar alkoholtest eller provtagning betraktas medarbetaren
som påverkad, och ärendet hanteras vidare enligt nedan ”Konstaterad påverkan under
arbetstid”. Om testerna visar att medarbetaren inte är påverkad, ska närmste chef förklara varför testerna gjordes och hänvisa till gällande riktlinjer.
2
Konstaterad påverkan under arbetstid
•
En anställd som är påverkad av alkohol eller droger ska inte vara på arbetsplatsen,
oavsett om hon/han uppträder olämpligt eller inte. Rådgör vid behov med företagshälsovården eller personalenheten om lämplig åtgärd.
•
Om en anställd använder läkemedel som kan påverka säkerheten på arbetet ska företagshälsovården avgöra om ordinarie arbete kan uträttas. Den anställde har informationsskyldighet om sådan medicinering.
•
Chefen ansvarar för att den anställde kommer hem på ett säkert sätt. Kanske bör den
anställde komma under vård. Chefen ansvarar för att någon från arbetsgivarsidan är
närvarande under transporten. Detta för att säkerställa arbetsgivaransvaret för en person i påverkat och känslomässigt upprört tillstånd. Gör frånvaroanmälan! Avvisning
grundad på alkohol- eller drogpåverkan medför alltid löneavdrag.
•
Det är viktigt att säga till den som skickas hem att infinna sig på arbetsplatsen nästa
dag. Meddela den fackliga organisationen att avvisning skett!
•
Samtala med den anställde påföljande dag eller så snart som möjligt. Samtalet ska syfta till att få klarhet i om händelsen varit en engångsföreteelse eller är ett tecken på ett
allvarligare problem. I det senare fallet behöver utredning göras med hjälp av specialistkompetens. Vid samtalet ska det göras tydligt att onykterhet/drogpåverkan i tjänst
är oacceptabelt. Utredningen ska vara ett stöd för att sätta in rätt åtgärder för att undvika att detta upprepas.
•
Kontinuerligt stöd och uppmuntran att själv klara av sitt problem ska ges till den anställde.
•
Rådgör med personalenheten om huruvida arbetsrättsliga åtgärder bör vidtas.
Om arbetsprestationen hos den anställde är kraftigt försämrad och/eller frånvaron är hög på grund av alkohol- eller annat drogmissbruk
Råd till chefer och arbetsledare:
•
Tala med den anställde och gör en arbetsutvärdering tillsammans med honom/henne.
Ta hjälp och stöd av dokumentationen över arbetsprestation och frånvaro.
•
Dokumentera försämrad arbetsprestation och frånvaro.
•
Gör klart för den anställde vilka krav du som chef eller arbetsledare ställer och vad
som förväntas i arbetet. Förklara vilka konsekvenser beteendet kan komma att få om
inte en förbättring sker.
•
Informera om olika hjälpinsatser och motivera den anställde till att söka hjälp. Kommunen är ansluten till Aleforsrådet. Genom det har alla anställda tillgång till Aleforslinjen, tel 020-22 12 00. Aleforslinjen är en telefonrådgivning om alkohol och andra
3
droger. Frågorna kan handla om vad man ska göra när man misstänker missbruk av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. Det kan även handla om ens egen konsumtion eller någon anhörig, ex familjemedlem, som man är bekymrad för. Man kan vara
helt anonym när man ringer till Aleforslinjen som är öppen vardagar mellan kl 08:00
och 16:00.
•
Upprätta ett stödprogram tillsammans med den anställde. Stödprogrammet kan utformas som ett behandlingskontrakt. Då gäller att den anställde är helt införstådd med
behovet av vård och rehabilitering. I stödprogrammet/kontraktet kan ingå:
- att utse kontaktperson
- ändrade arbetsuppgifter
- läkarintyg från första dagen
Den anställde ska informeras om möjligheten att ta sin fackliga organisation till hjälp.
Om behandlingskontraktet innehåller arbetsrättsliga åtgärder ska facklig organisation
informeras.
•
Man kan rådfråga företagshälsovården eller personalenheten om lämplig behandlingsform. Genom kommunens anslutning till Aleforsrådet finns tillgång till kostnadsfri
chefshandledning. Personlig handledning kan ges i ett missbruksärende som stöd under hela processen från att ett första samtal initieras med medarbetaren om en misstanke till dess att en eventuell behandling är avslutad. Tel för rådgivning/handledning,
0322-66 56 80.
•
Planera uppföljning av stödprogrammet, där man går igenom t ex arbetsprestation,
frånvaro och andra arbetsrelaterade faktorer. Uppträd lugnt, stödjande och ärligt.
Målet för rehabiliteringen är att missbruket ska upphöra och att den anställde ska ha kvar sin
anställning i kommunen. Det är ett krav att den anställde själv medverkar.
4
Öckerö 2015-06-10
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Ingvar TH Karlsson
Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i social
och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i
Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i
Göteborgsregionen.
0080/15
Yttrande
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Planen återremitteras för omarbetning.
Sammanfattning
Öckerö kommun har fått tillfälle att yttra sig över planen som är framtagen på
uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna
upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EUmedborgare sim vistas tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning.
Bakgrund
Öckerö kommun uttrycker inledningsvis sin tillfredsställelse över att det nu finns en
plan för det fortsatta arbetet. Göteborgsregionens medlemskommuner har ett
gemensamt ansvar att söka lösningar. Målen för integration, alla kategorier, är att
med värdighet och genom inkludering i samhället skapa förutsättningar för arbete
och därmed egen försörjning.
Yttrande
Kommunerna står inför stora utmaningar. För en mindre kommun kan det vara
särskilt svårt att leva upp till de ambitioner och intentioner som formulerats i
planen. Härvid efterlyser vi att handlingsplanen tydligare anger gemensamma
tillvägagångssätt. Vi vill också betona vikten av att GR tar ett större ansvar vad
gäller samordning och gemensamma åtgärder. Socialtjänstlagen ska utgöra grund
för dessa åtgärder.
Barnperspektivet är särskilt viktigt att beakta. Det handlar om att värna och skydda
barn som far illa.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Vidare menar vi att handlingsplanen tydligare borde uttrycka gemensamma
riktlinjer för att förhindra illegala boenden. Detta leder till ohälsa och störningar
som negativt påverkar samhället och dess invånare.
Avslutningsvis vill vi utifrån vad som anförts ovan förorda att ärendet återremitteras
för omarbetning.
FÖRSLAG TILL
Plan fö r kommunala insatser som rö r
EU-medborgare i socialt och
ekonomiskt utsatta situationer som
vistas tillfä lligt i Gö teborg eller i nå gon
av de ö vriga kommunerna i
Gö teborgsregionen
2015-05-15
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................................. - 4 Syfte .................................................................................................................................................... - 6 Arbetsformer....................................................................................................................................... - 6 Begrepp ............................................................................................................................................... - 6 EU-medborgare ............................................................................................................................... - 6 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? ............................................................................... - 7 Länder inom EU/EES ....................................................................................................................... - 7 Tredjelandsmedborgare.................................................................................................................. - 7 ”Papperslös” ................................................................................................................................... - 8 EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer ........................................................ - 8 Situation .......................................................................................................................................... - 8 Regelverk........................................................................................................................................... - 10 Den fria rörligheten och uppehållsrätten ................................................................................. - 10 Kommunallagen 1991:900 ............................................................................................................ - 10 Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 ......................................................................... - 11 Socialförsäkringssystem ................................................................................................................ - 11 Socialtjänstlagen 2001:453 ....................................................................................................... - 11 Rätten till sjukvård .................................................................................................................... - 12 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster .............................................. - 13 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri ......................................................................................... - 13 Miljölagstiftning ............................................................................................................................ - 13 Särskild handräckning ................................................................................................................... - 14 Rätten till skola ............................................................................................................................. - 14 Utlänningslagen 2005:716 ............................................................................................................ - 15 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU.................................................................... - 15 Konventioner om mänskliga rättigheter ....................................................................................... - 15 Konventionen om barnets rättigheter .......................................................................................... - 15 De grundläggande rättigheterna inom EU .................................................................................... - 16 Aktörer .............................................................................................................................................. - 16 Kommunala aktörer ...................................................................................................................... - 16 Övriga offentliga aktörer............................................................................................................... - 16 -2-
Övriga aktörer ............................................................................................................................... - 16 Handlingsplan för prioriterade frågor ............................................................................................... - 18 Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt
och ekonomiskt utsatta situationer? ............................................................................................ - 18 Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? .................................. - 19 Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? .......................... - 20 Hur bör kommunerna bedöma barns situation? .......................................................................... - 21 Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? ......................................................................... - 22 Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin?22 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt............................................................................ - 23 Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna
göra för att motverka det? ........................................................................................................... - 23 Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? ............................................................... - 24 Referenser ......................................................................................................................................... - 25 Trycksaker ................................................................................................................................. - 25 Internet ..................................................................................................................................... - 25 Bilagor ............................................................................................................................................... - 26 -
-3-
Inledning
Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen
i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en
osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas
tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner
sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter
av diskriminering i sina hemländer.
Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna
bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och
handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på
ett likartat sätt.
Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det
finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig
rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till
situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts.
Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund
som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de
konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. 1
I planen har vissa rättigheter för gruppen ”papperslösa” tagits i beaktande. Lagstiftaren har
särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den
aktuella lagstiftningen.
Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har
tagits tillvara.
Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund
och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor.
Planen bör följas upp ett år efter verkställighet.
1
Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad
-4-
DEL 1: BAKGRUND
-5-
Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad samt
förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till
Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda,
Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete
skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell
handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt kommer att göra en genomgång
av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella
samordnare som tillsattes i februari 2015 är framför allt att bidra till förbättrad samverkan
mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige.
Syfte
Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana
frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning.
I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka
risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de
övriga GR-kommunerna.
På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna
emellan och i samspelet med nationella aktörer.
Arbetsformer
Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars 2015. Vissa justeringar
har skett efter inkomna remissyttrande.
Efter presentation i Social resursnämnd samt förbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut
på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer.
Begrepp
I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en
förståelse för området .
EU-medborgare
Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan
handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som
att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör
uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare.
2
3
http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Dina-rattigheter-i-EU/EU-medborgarskap/
Europeiska kommissionen, 2010, sid 4
-6-
Vad innebär det att vara unionsmedborgare?
Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis
•
•
•
•
Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess
territorium
Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val
i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet
Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på
ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är
representerat
Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till
ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4
Länder inom EU/EES
EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med 1995. De
nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som
gick med 2007. Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer.
Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien,
Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan
EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här
ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska
utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of
Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i
Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på
samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till
Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för
personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare
information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk.
Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare
ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna,
Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka
försörjning kommer från dessa länder.
Tredjelandsmedborgare
I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade
tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES
och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett
EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet.
4
Europeiska kommissionen, 2010, sid 4
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/
6
Europeiska kommissionen, 2010, sid 9
5
-7-
Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att
personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. 7
Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s
medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett
medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella
regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8
”Papperslös”
I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns
”papperslösa” eller ”irreguljära migranter”. Begreppet har betydelse exempelvis för
tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen.
Det finns olika skäl till att människor lever ”papperslöst” i Sverige och det finns olika vägar
som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt
visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges
gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av ”papperslösa” föräldrar. 9
EU-medborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den
aktuella lagstiftningen.
EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer
Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan
försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt
vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt
och uppehållstillstånd.
Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte.
Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är
avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att
kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs
ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet.
Situation
Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta
EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första
kartläggningen år 2006. Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i
gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under
åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett
hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö.
Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av
de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är
rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild.
Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera
verksamheter eller tar del av flera av insatserna.
7
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigtbosatt.html
8
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/
9
http://www.redcross.se/papperslosa
-8-
Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den
idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som
befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en
redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det
nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala
bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan 3-120
personer.
Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas
i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna
genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis ”Bedömer ni att det
kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern?” och ”Går det att uppskatta det
ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?”. Kartläggningen visar bland annat
att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett
tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa
akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på
hemresa.
Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är
romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom
EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och
diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi
för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med
implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren 20122032. Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska
ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga
rättigheter i Sverige.
Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även
många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för
diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs
Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren 2012-2015 och tanken är att ta fram goda
exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas
att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bofasta i Sverige och har
uppehållsrätt.
I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala
myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många
hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att
både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för
gruppen, är något som behöver utredas vidare. 16
10
Perioden nov 2013-nov 2014
FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 169
12
FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 170
13
Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032
14
Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012
11
15
16
Regeringskansliet, 2014, sid 24
Regeringskansliet, 2014, sid 25
-9-
Regelverk
Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de
områden som tas upp i handlingsplanen.
Den fria rörligheten och uppehållsrätten
Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip
inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt
tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra
krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling.
För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd,
egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med
heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina
familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha
en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars
försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18
Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter
mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En
person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen
eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör
hemma på arbetsmarknaden. 19
Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla
länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i
särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det
är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20
Kommunallagen 1991:900
I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna
och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21
I 2 kap. 1 § kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana
angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets
område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun,
ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats
i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter
överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående
17
Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005:716
Europeiska kommissionen, 2010, sid 7
19
Socialstyrelsen, 2014, sid 11
20
Kommerskollegium, 2013:8
21
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm
22
Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad 2014-11-28.
23
Förvaltningsrätten i Linköping, dom 140609, mål nr 611-14
18
- 10 -
paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd
kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen.
Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 § förstärker detta utifrån att det
där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp
till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett
underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen.
Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47
Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I
befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder.
Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning,
utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte
får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting
inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det
är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas
situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i
utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala
kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24
Socialförsäkringssystem
Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om
socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som
fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare
som flyttar mellan medlemsstaterna. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att
bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte.
Kortfattat kan man säga att personer som arbetar omfattas normalt sett av
socialförsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av
lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för
socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25
Socialtjänstlagen 2001:453
Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap.
EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha
uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma
villkor som svenska medborgare. 26
Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en
ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av ”barnets
bästa”. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig
om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten
skyldig att agera. 27
24
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf
Kommerskollegium, 2013, sid 9
26
Socialstyrelsen, 2014, sid 7
27
SKL, 2014, sid 4
25
- 11 -
Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de
behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna
vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av
hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för
att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i
kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till
personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så
kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi.
Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd.
Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen
innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan
står det i Utlänningslagen att en person avvisas från landet ” under de tre första månaderna
efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet
enligt socialtjänstlagen”. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett.
En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att
det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett
självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har
uppehållsrätt är det likabehandlig som gäller.
Rätten till sjukvård
Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/2004 30.
Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till
vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet,
även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt
till vård i Sverige.
Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat och ska inte
behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas
även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller,
förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten
kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare
avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31
Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som
personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är
berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det
provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller
mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande
underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33
Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få
nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de
28
Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid 144
Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9§
30
Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala
trygghetssystemen.
31
SKL, 2013, sid 5-6
32
SKL, 2013, sid 7
33
SKL, 2013, sid 8
29
- 12 -
har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i
målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har
då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige.
Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för ”papperslösa” 34. Vuxna
papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som
asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som
andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars
vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i
samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36
I propositionen om sjukvård för ”papperslösa” klargörs dock att det inte är ”uteslutet att
föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd
i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare”. 37 Socialstyrelsen
lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som
vistats i landet mer än tre månader. 38
Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster
För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen
kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala
förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39
Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri
Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer
från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller
otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat
tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under
vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns
för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser.
Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att
förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt
med ordningslagen. 40
Miljölagstiftning
Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar.
I 15 kap. 20 § miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som
allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i
34
Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan
nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407)
35
http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/
36
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
37
Regeringen, prop 2012/13:109, sid 41
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
39
https:www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordiskkonv_sfs-2013-134/?bet=2013:134
40
Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26.
38
- 13 -
första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan
miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna
accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms
orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 § i lagen (1998:814)
med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i
sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och
omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det
gäller städning efter att en boplats har lämnats.
När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att
fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till
säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande
olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41
Särskild handräckning
Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom
verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att
Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra handräckningen krävs att en identitetskontroll
av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från
markägaren.
Rätten till skola
Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och
deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång.
Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet
utan tillstånd, så kallade ”papperslösa” barn. Det kan vara:
•
•
•
Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna
Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd
prövas men där den rätten har upphört
Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars
tillstånd har upphört. 42
Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt.
Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som
reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den
grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång.
Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara
bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 § skolförordningen en
möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin
grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år.
41
Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221
43
SKL, 2014, sid 7
44
Svensk författningssamling, skolförordning 2011:185
42
- 14 -
Utlänningslagen 2005:716
I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna
bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få
resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och
utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer
än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46
En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av
skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får
ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria
rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den
berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att
vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt
hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte
automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har
möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett
sådant beslut. 47
Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU
Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är
konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s
grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för
unionsmedborgare.
Konventioner om mänskliga rättigheter
Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom
de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk
för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att
erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga
rättigheter.
De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i
värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot
varandra i en anda av gemenskap. 49
Konventionen om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga
rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda.
Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och
att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka
Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716
45
46
Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716
http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l331
52_sv.htm
48
Regeringskansliet, 2011, sid 1
49
Regeringskansliet, 2011, sid 3
47
- 15 -
förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen
erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50
De grundläggande rättigheterna inom EU
De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem
synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna
principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner.
Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och
Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de
principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att
all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51
Aktörer
Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen
och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att
olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i
samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker.
Kommunala aktörer
Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera
aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst,
grundskola och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför
viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda
perspektivet.
Övriga offentliga aktörer
Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel:
Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan,
Polismyndigheten samt Skatteverket.
Övriga aktörer
Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller
till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas
ett engagemang bland medborgare i civilsamhället.
50
51
Regeringskansliet, 2014, sid 38
Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid 56
- 16 -
DEL 2: HANDLINGSPLAN
- 17 -
Handlingsplan för prioriterade frågor
Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs
Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade
frågorna bedöms vara följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som
befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer?
Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar?
Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende?
Hur bör kommunerna bedöma barns situation?
Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola?
Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och
medicin?
Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad
bör kommunerna göra för att motverka det?
Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang?
Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån
frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med
gruppen ”papperslösa” förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och
förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika
förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall.
Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare
som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer?
Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring
målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är
komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av
erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både
sporadiskt och mer regelbundet.
I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för
att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande
samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i
kommunen.
Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare
får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har
situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs
universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras,
exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52
Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här
handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det
gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder för
människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss.
52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants”
- 18 -
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
•
•
•
Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det
aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare.
Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få
mer kunskap.
Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen
sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell
omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning.
Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den
berörda målgruppen kommer.
Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel
kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom
kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande.
Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar?
Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever
utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera
lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska
kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be
markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för
människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren.
Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära
möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som
kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på
platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta.
Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis
på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt
att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen.
I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller
utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53
Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje
kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att
enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att
socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att
kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en
skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig
var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och
kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning.
53
http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:20130416162050&dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfat
tn.nsf/0/BD32B23C92DFDB4CC1257B100045469B?OpenDocument
54
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm
55
SKL, 2015, sid 1
- 19 -
•
•
•
•
•
•
•
Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos
av kommunens medlemmar eller av andra personer.
Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer
inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och
där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer.
Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv.
Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är
belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av
socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild
uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan
riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid.
Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta
elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med
brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även
innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även
förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna,
exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av
räddningstjänst.
Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om
insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer
förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är
analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av
insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text .
Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta
nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda
dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om
legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna
eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser.
En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs
Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner
föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till
förhållanden i respektive kommun
Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan
kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att
fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som
kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje
individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer
med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation.
Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och
boende?
Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till
uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om
ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste
bedömas individuellt.
56
Bilaga 1
- 20 -
EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har
uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare.
Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har
samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut
nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga
tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation.
Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till
stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de
flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för
stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja.
Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, för att kunna erbjuda att under en
begränsad period få övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning. Dessa
övernattningsmöjligheter är inte öppna för familjer med barn.
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
•
•
Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör
kommunens verksamhetsområde.
Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och
leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan
om bistånd.
Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter
(nattplatser) utan biståndsbedömning.
Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och
innebära ett skäligt boende för barnet.
Hur bör kommunerna bedöma barns situation?
Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen
Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen gäller
oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa
särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och
social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta
EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i
Sverige.
Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en
anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från
socialnämndens sida. 58
Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns
behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland
finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning.
En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan
57
58
Regeringskansliet, 2014, sid 32
http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar
- 21 -
upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en
ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter.
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
• Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt
•
•
•
•
uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas.
Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande.
Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets
boende och övriga behov tillgodoses.
Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i
första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje
tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende.
En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det
språk som vårdnadshavare förstår.
Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som
orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av
om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a § socialtjänstlagen).
Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges
inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn.
Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola?
Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola,
ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång.
Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter
tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan
innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i
Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår
från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare
jämställs med barn som hör till gruppen ”papperslösa”.
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha
möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna.
Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i
dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan
uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara
fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från
sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar.
Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård,
tandvård och medicin?
Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser
Socialstyrelsen över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar
sjukförsäkringskortet. Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma
regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd (”papperslösa”).
Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk
nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan
59
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx
- 22 -
tillstånd, till dess att annat beslut fattas. 60 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för
patientavgifter och förskrivna mediciner.
Det är rimligt att anta att den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den
kommunala hälso- och sjukvården i förhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och
sjukvård till EU-medborgare som saknar socialförsäkringskort bör finna sin lösning på
nationell och regional nivå.
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader
för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är
nödvändig.
Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och
vad bör kommunerna göra för att motverka det?
Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation
innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande.
I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan
människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar
att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det
finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar
att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga
miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad
människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja
människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell
verksamhet. 61
Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är
utsatta för människohandel. De har under 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett
samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten.
Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015
fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel.
Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet.
Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för
människohandel. 62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s
rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 63
Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man
lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt
situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra
miljöer.
60
Västra Götalandsregionen, 2014, sid 37
Socialstyrelsen, 2013, sid 42
62
Regeringen, 2004, sid 17
63
Regeringen, 2004, sid 21
61
- 23 -
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
•
Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla
dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta
situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell
bedömning.
Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten
behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs
polisanmäla.
Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för
människohandel, utnyttjande eller våld förekommer.
Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang?
Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt
civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen.
Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan
ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar,
erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället
innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna
och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 64
I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra
den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med
stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm.
Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd
ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser.
Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, genom föreningsbidrag, upphandling eller
genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap).
Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen
sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till
finansieringen av insatser för målgruppen.
I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett
uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen.
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
64
Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens
angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen.
Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av
kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan
formaliseras i exempelvis partnerskap.
SKL, 2009, sid 9
- 24 -
Referenser
Trycksaker
Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012
Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina
rättigheter som unionsmedborgare, 2010
Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens
publikationsbyrå, Luxemburg, 2010
FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in 2013. Annual report
2013, Vienna, 2014
Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
och Feministiskt initiativ)
Förvaltningsrätten i Linköping, dom 2014-06-09, mål nr 611-14
Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013
Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26, Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala
ordningsföreskrifter, Dnr 213-1208-11
Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants”
Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013
Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032, Skr. 2011/12:56
Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004
Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011
Regeringskansliet, S2014.019, Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014
Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014
SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009
SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014
SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr 146850, 2015
Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013
Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014
Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014
Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård 2015. Närhälsan Västra Götaland, 2014
Internet
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/ (141204)
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigt-bosatt.html (141204)
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm (150127)
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/
- 25 -
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221 (150205)
http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l33152_sv.htm
(150205)
http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:2013-04-16–162050 &
dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfattn.nsf/0/BD32B23C92D
FDB4CC1257B100045469B? OpenDocument (150302)
http://www.redcross.se/papperslosa (150211)
Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211)
Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211)
Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211)
http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar (150223)
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf (150227)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm (150304)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm#R74 (150504)
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordisk-konv_sfs-2013134/?bet=2013:134 (150227)
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
(150227)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013407-om-halso--och-s_sfs-2013407/ (150303)
http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/ (150211)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/
(150303)
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx (150303)
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
(150504)
Bilagor
Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning
- 26 -
2014-11-11
Rutin för hantering av illegala bosättningar
i Göteborg
Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer
från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de
sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än
hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker.
Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan
att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste
man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen.
Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna
uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om
bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning.
På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På
efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen.
Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation.
BILAGOR
Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks
Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg
- 27 -
Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg
Varför finns det illegala boplatser i Göteborg?
Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt 2000tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk
problematik, slagit sig ner.
Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma
till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter
att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig 2007. Som EU-medborgare har man rätt
att söka arbete i andra EU-länder.
Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga
markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller
bor i husvagnar och bilar.
Vilka är det som bor på illegala boplatser?
De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från
Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden
här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma.
Vilka lagar gäller för illegala bosättningar?
Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren
eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen
får inte ligga nära boningshus.
- 28 -
Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för
markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en
husvagn ska man kontakta markägaren.
De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt
förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § brottsbalken. Påföljden är böter
eller fängelse i högst två år.
Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare?
EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att
personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera
sitt boende, arbetssituation eller hemresa.
Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om
man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor
inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut
mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk
och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut.
Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar?
Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera
snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också
platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat
samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen,
Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att
göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen.
Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg?
Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa.
Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats?
Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och
hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner
mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i
förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället.
Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna?
EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte
kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till
hemlandet.
Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för
målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande.
Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?
- 29 -
•
•
•
•
•
•
•
Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när
stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet.
Människorna reser dit de tror att det finns arbete.
EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta
behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet.
Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många
miljoner människor.
De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda.
De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta
en plats att bo på.
På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att
tillmötesgå detta boendebehov.
De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell,
vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart.
Hur många är romer?
Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp
människor tillhör.
Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa?
De flesta har någon form av bostad i sina hemländer.
Varför tar det så lång tid med en avhysning?
Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att
fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska
de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem.
Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser?
Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala
boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem,
brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera.
Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser
i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och
andra som kommer i kontakt med dem.
Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan
markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller
hemresa.
Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare?
Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot
en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i
Europa.
Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor?
Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon:
031-365 00 00. E-post: [email protected]
- 30 -
Öckerö 2015-06- 10
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Bodil Everlund
Ansvar för säkerhetsskyddslagen och delegation
0095/15
Delegation av uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Att kommunstyrelsen fastslår att kommunchefen är tillika säkerhetsskyddschef
samt ger endelegation till tjänsteinnehavaren att genomföra uppgifterna enligt
säkerhetsskyddslagen.
Sammanfattning
Enligt säkerhetsskyddslagen måste en kommun ha en säkerhetsskyddschef.
Kommunstyrelsen bär ansvaret för lagen och en delegation behövs till en utförare så
att uppgifterna genomförs enligt lagkraven.
Bakgrund
Säkerhetssamordnaren har funnit att kommunen saknat en säkerhetsskyddschef
sedan 2013, då föregående befattningsinnehavare gick i pension. Det har även
identifierats att vissa uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen inte har genomförts på
de senare åren. Kommunens senaste säkerhetsanalys är genomförd 1997 och av de
tjänsteinnehavare som 2004 säkerhetsklassades kvarstår endast en person i
organisationen. Dessutom saknats en delegation från kommunstyrelsen till en
utsedd säkerhetsskyddschef.
Ärende
Säkerhetsskyddslagen (1996:627) gäller för verksamhet hos stat, kommun och
landsting och omfattar brott som kan hota rikets säkerhet så som spioneri, sabotage
och terrorism. Lagen gäller även terroristbrott som inte hotar rikets säkerhet. Hos
myndighet som lagen gäller ska det finnas en säkerhetsskyddschef samt en ersättare
för denne, som utövar kontrollen över säkerhetsskyddet.
Kommunen har en skyldighet att genomföra en säkerhetssanlys över uppgifter och
anläggningar som ska skyddas samt säkerhetklassa personal. Kontrollmyndighet
över kommunens efterlevnad av lagen är Säkerhetspolisen.
För närvarande uppfyller kommunen inte kraven enligt säkerhetsskyddslagen.
Postadress
Gatuadress
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Telefon
031-97 62 00
Organisationsnr
212000-1280
E-post
[email protected]
Hemsida
www.ockero.se