Vatten, avlopp, avfall och återvinning i Öckerö kommun
Vatten, avlopp, avfall och återvinning i Öckerö kommun 1 Vatten och återvinning – ett gemensamt ansvar Din soptunna töms, avloppsvattnet renas innan det spolas ut i havet och du har rent vatten i kranen. Det är självklarheter som de flesta inte tänker på förrän detta självklara plötsligt inte fungerar. Men avfallshantering och vattenförsörjning är grundläggande funktioner i ett samhälle. Vi måste ha tillgång till rent vatten och möjlighet att bli av med vårt avfall. I Öckerö kommun är det Kretsloppsenheten och VA-enheten som ser till att allt detta fungerar. Ett 40-tal kommunanställda och våra upphandlade entreprenörer har som uppgift att sköta vattenledningar, avloppshantering, avfallshämtning, maskiner, planering och administration. Avloppsvattnet blir rent och avfallet återvinns eller blir till energi. Vi är ingenjörer, tekniker, assistenter, chaufförer, rörläggare, avfallshanterare, samordnare, ekonomer, administratörer, dykare. Vår organisation vilar aldrig helt. Många av oss har jourberedskap och scheman som täcker in hela dygnet. Öckeröarna är en fantastisk plats att bo och verka på. Havet, klipporna, naturen, Tidningen ges ut av Öckerö kommun på uppdrag av Lisette Larsson, chef för VAenheten, och Thomas Wijk, chef för Kretsloppsenheten. 2 den småskaliga bebyggelsen och de särpräglade öarna ger en livsmiljö som är svårslagen. Men det är också en miljö som ställer krav. Vår lilla kommun har tre egna reningsverk och lika många återvinningscentraler som hela Göteborgs stad – fem stycken. Nordöarnas egna återvinningscentraler är nödvändiga med tanke på hur tidsödande det kan vara att ta sig med en billast från exempelvis Rörö till Kärrsvik på Öckerö, där den största återvinningscentralen finns. Den kuperade terrängen kräver många pumpstationer. Eftersom vi bor på öar går en del av ledningsnätet på havsbotten och vi behöver anlita dykare vid underhåll och reparationer. För att verksamheten ska fungera optimalt har VA-enheten också en egen båt. Men omsorgen om miljön är inget som går att sköta från ett kommunkontor. Det är ett samarbete. Alla som bor i Öckerö kommun är delaktiga medarbetare i kretsloppsoch miljöarbetet. Trenden de senaste åren är att vi blir bättre och bättre på det här jobbet. Vi åter- Produktion: Ingrid Eliasson AB Text: Eva Bergengren Grafisk form: Henrik Westbacke/Ingrid Eliasson Foton från Öckeröarna: Eva Bergengren, utom sid 1, 3, 4, 10 (Rörö): Öckerö kommun. Foto matavfall sid 10 samt traktor på fält sid 11: André de Loisted. Foto rör sid 10: Catharina Eriksen, Svenskt Vatten. Tryck: Norrmalmstryckeriet, 2015. Öckeröarna är en fantastisk plats att bo och verka på. Men det är också en miljö som ställer krav. vinner matavfall, vi har blivit mycket bättre på att källsortera förpackningar och insamlingen av tidningspapper ökar för första gången på flera år. Hushållen på Öckeröarna tar ett stort ansvar och det tycker vi är bra Lisette Larsson, VA-chef med ansvar för vattnets kretslopp i kommunen. gjort! Vi ska göra vårt bästa för att det ska vara lätt att göra rätt även i fortsättningen. Lisette Larsson, VA-chef Thomas Wijk, kretsloppschef Thomas Wijk, kretsloppschef med ansvar för insamling och återvinning. 3 Trots att vi är omgivna av vatten kommer det vatten vi dricker från Göteborgs stad. Rolf Edvardsson, samordnare för kommunens vattenhantering. 4 Vatten i din kran – ett flödande livsmedel När du öppnade kranen för att fylla på kaffebryggaren i morse fick du på en sekund tillgång till en av de viktigaste tillgångarna för liv och hälsa (och gott morgonkaffe) – färskt vatten. Vattnet i din kaffebryggare hade färdats från Trysils fjäll i Norge via Vänern och Göta älv. Det hade renats i Alelyckans eller Lackarebäcks vattenverk i Göteborg och transporterats i ledningar på havsbotten från Lilla Varholmen eller Hjuvik. Det hade pumpats till något av kommunens nio vattentorn och sedan ut i ledningsnätet under hus och vägar i bostadsområdena. Innan det nådde din kökskran kontrollerades bakteriehalt, tungmetaller, hårdhetsgrad och en mängd andra värden. Så trots att Öckeröarna är omgivna av vatten kommer alltså renvattnet, det vatten som vi dricker och tvättar oss i, från Göteborgs stad. – Det finns inte naturliga förutsättningar här för en egen vattentäkt som hade räckt till en växande befolkning. Så vi måste köpa vatten från Göteborg, förklarar Lisette Larsson, VA-chef på Öckerö kommun. – Det är inte idealiskt, vi blir sårbara genom att behöva lita till en annan aktör, men det är den lösning som står till buds. I framtiden kan man kanske bygga avsaltningsanläggningar för havsvatten, vilket ger oss ett helt annat läge. Vattnet från vattenverken i Göteborg kommer från Göta älv. Blir det problem med vattenkvalitén där finns Delsjöarna som en reservlösning. Vill det sig riktigt illa så att det blir ett totalt stopp i tillflödet från Göteborg finns det reserver. Det finns tillräckligt med vatten i Öckeröarnas vatten torn för att försörja öarna med vatten i ett dygn eller mer. Dessutom finns det grävda nödvattenbrunnar runt om i kommunen. Med tanke på säkerheten leds vattnet mellan öarna i dubbla ledningar på havsbotten. De allra flesta hushåll i kommunen är anslutna till det kommunala vattennätet även om det fortfarande finns de med egen brunn. Rent vatten smakar egentligen ingenting men vattnet på öarna anses vara ”gott”. – Det är vatten av bra kvalitet och dessutom brukar det vara så att vattnet blir godare ju längre ut i systemet det kommer. Öckeröarna är ju den yttersta grenen av vattenledningsnätet från Göteborgs vattenverk, säger Rolf Edvardsson, samordnare för kommunens vattenhantering. När det blir problem med bakterier och föroreningar i renvattnet beror det ofta på felaktig hantering hos någon abonnent som har anslutit sitt spillvatten till nätet. Det kan vara ett riktigt detektivarbete att hitta problemet och åtgärda det, men det är viktigt att det sker snabbt. Smittoutbrott via dricksvattnet är en mardröm för både befolkning och myndigheter. Bland annat därför finns det jourhavande personal och folk som är i tjänst dygnet runt. De får också ta emot samtal från allmänheten som snabbt hör av sig när vattnet inte kommer i kranen som vanligt. 5 Kranvatten Vatten är världens viktigaste livsmedel och Sveriges billigaste dryck. Både du och miljön tjänar på att du väljer kranvatten i stället för att köpa vatten på flaska. mjukt vatten Vårt vatten är mjukt. Det innebär att halten av magnesium och kalcium ligger kring ett värde mellan 3 och 4 dH. Det sparar tvätt- och rengöringsmedel eftersom vattnet rengör även vid låg dosering. PH-värdet ligger mellan 8,1 och 8,2. PH-värdet mäter surhetsgraden. TÄVLA OCH VINN BIOBILJETTER! Öckerö kommun har: • 4 858 hushåll och företag anslutna till vattennätet • 9 vattenreservoarer (vattentorn) • 64 pumpstationer • 10 tryckstationer • 3 reningsverk Men på vilka öar ligger de tre reningsverken? Och på vilka öar finns de nio vattentorn som är i drift? Mejla dina svar senast 23 november 2015 till [email protected]. Rätt svar och vinnare gratuleras på www.ockero.se den 25 november. 160 liter vatten per dygn En svensk privatperson använder i snitt 160 liter vatten per dygn. • 60 liter – dusch, bad, personlig hygien • 30 liter – spolas ut i toaletten • 30 liter – disk • 20 liter – tvätt • 10 liter – till mat och dryck • 10 liter – ”övrig användning” Fast vi på öarna använder bara 111 liter per dygn! bli EN VATTENHJÄLTE Hösten 2015 kan du lära dig mer om vatten via mjölkpaketen. Arlas mjölkpaketbaksidor ”Vattenhjälten” riktar sig till barn i 8–12 års ålder och de är framtagna av Bror Rudi Creative och Käppalaförbundet. Om du inte hittar dem på mjölkpaketet kan du läsa hjälteserierna på www.arla.se/ vattenhjalte vattNETS KRETSLOPP Vattnet, som är förutsättningen för liv på jorden, går runt i ett kretslopp mellan hav, moln, regn, vattendrag, växt- och djurliv och så vidare. Det är samma vatten, det blir aldrig mer, och det förbrukas inte. 6 14 mil med rent vatten På 50-talet fick Öckeröarna ett kommunalt vattenledningsnät och det byggdes ut i rask takt. Under marken där vi bor och färdas, och i havet mellan öarna, går nu sammanlagt 14 mil med vattenledningar. Det finns inte längre så många hushåll här som har egen brunn. De äldsta delarna av ledningsnätet är av gjutjärn, de nyare av plast. De byts ut efter hand. Blir det ofta vattenläckor i ett visst område kan det betyda att någon gammal ledning har gett upp. Men det finns många äldre ledningar som fortfarande är i fin form, så man går inte bara efter systemets ålder. Allmänhetens rapporter när något verkar vara fel är viktig information som kompletterar den överblick som datorsystemen ger. Vattenmätarna i våra hus byts vart tionde år enligt ett rullande schema. Efter så lång tid har de tjänat ut. En ventil lagas vid SMU-gården på Hönö. En ren hälsofråga Utan vatten – inget liv. Och rent vatten är en hälsofråga. Vattnet i det kommunala ledningsnätet kontrolleras för ett 70-tal olika värden. Bland det som kontrolleras är surhetsgrad, grumlighet, salthalt och bakteriemängd. Vatten genom vatten 20 km av kommunens vattenledningar ligger på havsbotten. Det ställer särskilda krav på kompetens och utrustning när de ska bytas och repareras. Kommunen anlitar upphandlade dykarfirmor vid kontroller och reparationer. Som när ledningen från lilla Varholmen till Björkö skulle bytas ut 2010. Ledningen ligger på 35 meters djup och det är mycket strömt. Färg från järn Ibland kan vattnet från din kran bli svagt brunfärgat. Det beror på järnutfällningar från ledningen. Det kan till exempel bli så vid reparationer av äldre ledningar. Det brunaktiga vattnet är inte farligt att dricka och blir ofta klart igen om du låter kranen rinna en stund. Välj den kran som är närmast vattenmätaren i huset och spola kallvatten. Vad är det bästa med ditt jobb? Jimmy Svensson, rörnätstekniker med ansvar för att bland annat underhålla rörsystem och ventiler på alla öar. – Det är roligt att få hjälpa folk, till exempel när de fått en vattenläcka. En gång upptäckte vi att någon försökt gömma granar i en stor, fyrameters brunn. Tydligen hade de inte förstått att det kan orsaka problem i avloppsledningarna. Gunnar Korneliusson, rörnätstekniker som bland annat byter och underhåller alla hushålls vattenmätare. – Det är bra med stor frihet att planera arbetsdagarna, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetskamrater. Och så är det skönt att ha nära från jobbet till hemmet, 300 meter i mitt fall. Gustav Hermansson, rörläggare med uppdrag på kommunens alla öar. – Det är ett så varierat jobb. Ena dagens söker och lagar vi läckor, en annan dag gräver vi och schaktar, till exempel när vi byter ventiler i de stora rörsystemen. Och ibland är det akuta utryckningar där vi får hjälpa människor som fått vattenläckor hemma. 7 Här renas vattnet som släpps ut i havet Reningsverket på Pinan förvandlar äckligt avloppsvatten till vatten som är rent nog, inte att dricka, men att släppa ut i havet. Varje år pumpas cirka två miljoner kubikmeter avloppsvatten genom reningsverket på Pinan. Här blir vattnet tillräckligt rent för att kunna släppas ut i havet utan att bidra till miljöproblem och föroreningar. – Vi renar det däremot inte så att det blir dricksvatten, vilket en del tror, säger Mats Kjellberg, samordnare på reningsverken i Öckerö kommun. Det är han som brukar lotsa studiebesök och skolklasser genom reningsverket och förklara hur det går till när äckligt avloppsvatten blir rent nog för att återbördas till naturen. Det finns mindre reningsverk på Hyppeln och Rörö också. Öckerö kommun har så speciell geografi, så fast det är en liten kommun behövs tre reningsverk. Avloppsvattnet kommer från kommunens toaletter, kök, badrum och företag. – Reningsprocessen fungerar bara optimalt om vi håller oss till vår del av spelreglerna och inte spolar ner sånt som inte har i avloppet att göra. Ner i toastolen ska bara det som kommer från kroppen samt toapapper! Det är långt ifrån alla som håller på den regeln. I reningsverkets galler fastnar allt ifrån dambindor till nedspolade strumpor, leksaker och räkskal. Föremålen kan fastna i pumpar och maskiner och störa driften. Kemikalier, färg och olja kan störa reningsprocessen. Och matfett kan vara ett stort problem för avloppsnätet. – Det är bra att vi får träffa skolelever som kommer hit på studiebesök, säger Mats Kjellberg. De ställer frågor och inser snabbt sambanden. Och så tar de med sig kunskapen hem. De är vår bästa informationskanal till hushållen. Det känns på lukten att det är avloppsvatten som hanteras, men det är inte så påträngande som man hade kunnat tro. Ventilationen är bra och det är bara när Mats lyfter på luckan till blandslamsilon som man kan prata om stank. Det är en av stationerna för det som blir över när man renar vattnet. Det är gasen svavelväte som gör att det luktar illa kring ett reningsverk. Förr kom klagomålen oftare, slammet låg då på hög utanför och väntade på att transporteras bort. Nu förvaras slammet, restprodukten, i en sluten silo och slambilen hämtar varje vecka. Klagomålen är nu betydligt färre, även om det händer – under varma sommardagar när det bor som mest folk på öarna och belastningen är högre – att det blir dålig lukt som märks i närheten av reningsverken. 8 Vad händer med det vi spolar ut i toan? Mats Kjellberg förklarar gärna för skolelever och andra som kommer på studiebesök till reningsverket. Skoleleverna är vår bästa informationskanal till hushållen. Personalen testar regelbundet vattnet som släpps ut i havet så att inte halterna av miljöfarliga ämnen överstiger gränsvärdena. Via datorn får personalen övergripande information om vad som händer i avloppssystemet, pumpstationerna och reningsverken i kommunen. Avloppsreningsverket vid Pinan byggdes 1978. Slambilen hämtar slam varje vecka från reningsverken på Nordöarna. På sommaren, när det bor mer folk i området, blir turerna tätare. 9 Underhåll på Rörö. Spola inte ner… Fett jobbigt Olivolja och andra fina matoljor har blivit populära i matlagningen. Det märks i avloppsledningsnätet. Oljan bildar proppar och stopp och kan ställa till stora problem. Topz. Den lilla bomullspinnen kan orsaka stopp och elände både i dina egna avloppsrör och i de kommunala ledningarna och Tips: Har du stekt i olja så pumpstationerna. torka ur stekpannan med hushållspapper innan du Kraftigare papper sköljer den. Släng pappret än toalettpapper. i matåtervinningen. Även Våtstarka papper om det bara är en liten mängd i just din som Torky och stekpanna så kan oljan från privata hushåll liknande ska läggas ställa till rätt mycket elände tillsammans. bland brännbart. Någonting annat än ... det som kommer från kroppen och toapapper! Vad är det bästa med ditt jobb? Magnus Knutsson, driftstekniker och en av dem som ser till att allt fungerar som det ska på avloppsreningsverket och i ledningsnätet. – Jag gillar omväxlingen och att få rycka ut till olika ställen. Jobbet består av så många olika sysslor. Pierre Brage, samordnare för avloppshanteringen i hela kommunen. – Det är mångsidigheten. Vi är som schweiziska arméknivar allihop här, med en massa olika kompetenser. Det här jobbet handlar om problemlösning. Jag vet aldrig på morgonen vad som kommer att hända under dagen. Det gillar jag. Marcus Olsson, driftstekniker och reparatör. – Det är ett omväxlande jobb. Det finns en verkstad här på Pinans reningsverk. Vi sköter en hel del reparationer själva och slipper skicka iväg allt för service och underhåll. Det gör jobbet intressant. Det blir en del transporter också. 10 Skippa avfallskvarn Vårt ledningssystem är inte byggt för avfallskvarnar. Det malda köksavfallet bildar giftiga svavelgaser på vägen till reningsverket, vilket inte är anpassat för den sortens avfall. Även om de ingår i moderna köksinredningar är det förbjudet inom vår kommun att installera avfallskvarn. 17 mil rör Sammanlagt 17 mil avloppsledningar går under Öckerö kommun. 7,3 km av dem går på havsbotten. Det finns 62 pumpstationer som leder vattnet till avloppsreningsverken på Pinan, Hyppeln och Rörö. 1600 ton slam på ett år Allt som rensas bort från avloppsvattnet måste också tas om hand. Det som fastnar i rensgallret vid reningsverkets inlopp tvättas och pressas för att sedan gå till förbränning. Sanden tvättas på miljöfarliga ämnen. Slammet, avfallsprodukten, innehåller mycket vatten. Det blandas med polymer för att det ska bli tjockare och silas bort från vattnet. Ungefär 1600 ton slam hämtas från Pinan under ett år. Vattnet från slammet, rejektvattnet, leds in i reningsverket och renas på nytt. Slammet från både Hyppelns och Rörös reningsverk hamnar också på Pinan. Omkring 35 ton slam i veckan året hämtas härifrån av Ragnsells. Avfallsprodukten blir så småningom jordförbättringsmedel till jordbruket. RENSgaller fångar upp avfall Allt vatten som kommer till reningsverket rinner genom gallret bakom den röda motorn. Och just det: man ser inte gallret för allt som har fastnat. Det är sånt som inte ska spolas ut i avloppsnätet – nylonstrumpor, kraftigt torkpapper, dambindor, blöjor och mycket annat. A- eller K-brunn? Känner du till brunnslockens magi? För många barn är det självklart att inte trampa på A-brunnar medan K-brunnarna enligt denna moderna folktro lär vara gynnsamma för framtida lycka och kärlek. Det finns även vuxna som låter bli att trampa på A-brunnar – för säkerhets skull. Det finns ju inte direkt någon vetenskaplig sanning bakom den föreställningen. Bokstaven säger ingenting. Inte heller om vad som finns under locket. På 30- och 40-talen låg K-brunnarna över avloppsledningar, kloaker, men nu är de bara ett lock och kan ligga över vilken ledning som helst. K-brunnslocken är äldst, de har blivit betrampade sedan 40-talet och är rätt slitna vid det här laget. De byts ut allt eftersom. På de nyare står det A eller ingenting. Ordlista Råvatten = Den råvara som vatten verken tillverkar dricksvattnet av genom olika reningsprocesser. Grundvatten = Vatten som tas från grävda eller borrade brunnar, en underjordisk naturtillgång. Ytvatten = Vatten i sjöar och vatten drag, exempelvis vattnet från Göta älv som blir dricksvatten här. Renvatten = Det vatten som lämnar vattenverket och som går ut i de kommunala ledningarna och vidare till din kökskran. Avloppsvatten = Vatten från toaletter, kök, industrier, företag, dagvattenledningar. Gråvatten = Avloppsvatten från duschar, diskhoar, tvättmaskiner och liknande. Spillvatten = Ett annat ord för gråvatten. Svartvatten = Avloppsvatten som även innehåller avlopp från toaletter. Dräneringsvatten = Grundvatten och dagvatten som avleds, exempelvis från husgrunder, i dräneringsledningar och diken. Dagvatten = Regnvatten och vatten från snösmältning. Dagvattnet leds bort från vägar och trottoarer i avrinningsbrunnar. Därför är det viktigt att tvätta bilar och båtar i tvätthallar och på godkända tvättplattor i stället för ute på vägen. De anläggningarna har rening eller oljeavskiljare som hindrar att kemikalierna följer med dagvattnet ut i havet. 11 Rätt avfall på rätt plats är något av ett mantra när vi tänker framåt. 12 Rätt avfall på rätt plats Vi är bra på att återvinna. 2007 var Öckerö kommun bäst i Sverige på att samla in farligt avfall och 2014 införde vi insamling av matavfall på några månader. Det var under 2014 som den gröna och den bruna tunnan ställdes utanför huset på öarna och insamlingen av matavfall påbörjades. – Det blev en del problem under den första, varma sommaren innan vi hade justerat hämtningsrutinerna, säger Thomas Wijk, som är chef för Kretsloppsenheten i Öckerö kommun. Men nu återvinns omkring 60 procent av allt matavfall. Det är en väldigt bra siffra efter första året med nytt system. Sedan de nya avfallskärlen introducerades har kommuninvånarna också blivit ännu bättre på återvinning av förpackningar och tidningspapper. – Rätt avfall på rätt plats är något av ett mantra när vi tänker framåt. Det ska vara lätt att göra rätt, tycker Thomas Wijk. Planerna på en kretsloppspark vid Pinans färjeläge är en del av ett större grepp kring återvinningstanken i kommunen. – Det blir en lösning för ännu fler material, för återvinning, återanvändning och kretslopp i vidare mening. Jag skulle även vilja samarbeta med arbetsmarknads enheten för att ge möjlighet att renovera och laga trasiga saker, ta till vara sånt som kan säljas eller ges vidare. Så att gamla uttjänta ting får en ny funktion och kan komma till användning i en vända till, säger Thomas Wijk. Det är ännu några år tills återvinningscentralen på Kärrsvik kan ersättas av en ny kretsloppspark vid Pinan. Det finns ett positivt planbesked, men mycket arbete återstår. Bland annat måste trafiklösningarna utredas ordentligt. Detaljplanen för anläggningen kan i bästa fall klubbas under 2016 och om allt går på räls kan den nya anläggningen börja byggas 2017. Eftersom en stor del av jobbet med källsortering och transporter till insamlingen ligger på enskilda hushåll får Thomas Wijk höra många synpunkter från medborgarna. De flesta är engagerade och tycker miljöarbetet är viktigt. Men han möter också en viss skepsis. Till exempel från människor som befarar att allt vi samlar in och sorterar i slutänden ändå hamnar på samma ställe och eldas upp. – Så är det inte! Det kan kanske se ut så eftersom vi ibland hämtar matavfall och hushållsavfall med samma bil. Men vi har en ny tvåfacksbil som kan ta hand om båda tunnorna vid samma hämtning. 13 85% kan återvinnas Bara 15 procent av allt vi slänger hör inte hemma någon återvinningskategori. Om vi verkligen hade återvunnit allt som tekniskt sett kan återvinnas med dagens teknik hade avfallstaxan kunnat vara betydligt lägre. Avfallet i soptunnan blir så småningom värmeenergi men det är mycket mer resurssmart att återvinna. Hälften av det vi gör oss av med består av plast, papper, glas och metall. Alltså förpackningar som kan samlas in och återanvändas. Vi blir allt bättre på att samla in och källsortera förpackningarna. Under 2014 lämnades 176 ton papper, plast och metall i insamlingscontainrarna i vår kommun. Förpackningar, tidningspapper och glas samlas in på uppdrag av FTI, Förpackningsoch tidningsinsamlingen som är en nationell organisation. Kommun har i uppdrag att se till att det finns praktiska möjligheter för insamlingen. Det finns 12 återvinningsstationer i kommunen och man kan också lämna in förpackningar på återvinningscentralerna. Blandas avfallet? Ser det ut som om avfallsbilen blandar de noga sorterade hushållssoporna och matavfallet? Här är förklaringen till synvillan: En avfallsbil med två fack. Glasigloorna kan också hämtas på samma lastbilsflak, men färgat och ofärgat glas hamnar i olika behållare och blandas inte. Energismart En aluminiumburk som samlas in och återvinns blir råvara till en ny alumiumburk. En som bara kostat bråkdelen av den energi som går åt till att nytillverka en burk. Gör dig av med miljöfarorna när du handlar Samlaren finns på Hemköp och Tappen på Hönö samt på Alexius livs, Öckerö. Det är ett skåp med inkast för olika typer av miljö farligt avfall som lampor, lysrör, batterier, småelektronik med mera. Ett exempel på att det kan vara lätt att göra rätt. Mat butiken och Tappen besöker du förmodligen oftare än återvinningscentralen. 14 Tre knepiga fall Hur gör man med förpackningar som består av flera material? Exempelvis ett rör som har innehållit chips? – Plastlocket hör hemma i plats återvinningen, metallfolien över öppningen river man av och lägger bland metallavfallet. Själva röret läggs bland pappersförpackningar – fast det innehåller lite annat material också. Vad ska jag göra med utslitna kläder? Finns det möjlighet att återvinna textilfibrer? – Vi har inget system för det ännu. Men det är troligt att den nya kretsloppsparken på Pinan kommer att ha insamling även av textilier som inte kan återanvändas eller lagas. Filmjölk- och yoghurtförpackningar är svåra att få rena och att tömma helt. Ska jag diska dem? – Det är ingen bra idé att diska dem i varmvatten, då blir försvinner miljövinsten med återvinning. Skölj i kallvatten några gånger så blir förpackningen tillräckligt ren. Och ett tips för att kunna äta det sista av yoghurten är att ta skölja loss den med lite mjölk. Mental checklista Kan jag dela saker med andra? Grannar kan exempelvis gå ihop om verktyg, maskiner och annan utrustning som man bara använder sällan. Vad är det bästa med ditt jobb? Andreas Bohlander, samordnare och arbetsledare på Kretsloppsenheten med ansvar för att bland annat planera transporter och hjälper besökare till rätta på återvinningscentralen. – Arbetstiderna. Vi börjar tidigt och slutar tidigt. Jag gillar också att jag möter mycket människor i mitt jobb, både arbetskamrater och allmänhet. Victor Hamnebo, ersättare på Kretsloppsenhetenhämtar avfall och jobbar på de olika återvinningsenheterna. – Kollegorna och arbetsklimatet. Jag trivdes här från första stund. Här hjälps alla åt och drar sitt stå till stacken. Albin Hansson-Levin, samlar in avfall på Hönö och Öckerö. – Det är ett aktivt arbete där jag är i rörelse. Extra glad blir jag när folk har kört fram sina tunnor till vägen. Jag börjar tidigt på morgonen, redan klockan 06 och så slutar jag vid tre på eftermiddagen. Anders Jacobsson, samlar in avfall på Nordöarna och Björkö. – Jag tycker det är bäst på våren när det inte är för varmt eller kallt. Vintern kan vara besvärlig med snö och is. Då blir jag extra glad när folk tänker på att skotta undan snön och köra fram avfallstunnan till vägen. I vissa områden, exempelvis på Hälsö är de väldigt bra på det. HUR FUNKAR SORTERINGEN AV MATAVFALL? Kan jag ge det jag inte längre vill ha till någon annan? Om jag ska slänga – var ska jag slänga just detta avfall? Läs på kommunens hemsida. Där finns bland annat informationsfilmer, svar på vanliga frågor och en sorteringsguide. www.ockero.se/matavfall Ring kommunens kundtjänst: 031-97 62 00 15 Ett besök på återvinningscentralen är lite av ett socialt mingel. Nytta förenat med nöje Vi besökte återvinningscentralen Kärrsvik i början av oktober. Vi var inte ensamma. Hit kommer flera hundra fordon en solig lördag som den här. Det är rörelse och fart när stora och små hjälps åt. Personbilar, skåpbilar och släpvagnar körs upp på rampen där man kan bli av med uttjänta kylskåp, trasiga dammsugare, miljöfarligt avfall, brännbart ”diverseskräp” och mycket annat. Folk rör sig snabbt och hjälps åt att bära det som är tungt. Ibland blir det kö nedanför backen. Återvinningscentralen på Kärrsvik är designad i en annan tid, när det inte alls var frågan om återvinning på det sättet som vi har idag. Många chaufförer har med sig medhjälpare i olika åldrar. Det går snabbt att tömma en ett släp eller en billast när man är en hel familj som hjälps åt. Som mest trafik är det strax före 12.00, sedan mattas det av väsentligt innan anläggningen stänger klockan 13.00. Ett besök på återvinningscentralen är lite av ett socialt mingel. Det hörs många glada hälsningar och igenkännande utrop. Här träffar man släkt och bekanta. Eller som en av besökarna uttrycker det: ”alla som man inte råkat på under resten av veckan”. Det hörs också ett och annat litet tyst ”hejdå”, när någon välanvänd och uttjänt sak åker ner i behållaren för brännbart. 16 ven soptunnor hamnar på ”tippen” till slut. Efter övergången till gröna och bruna plastkärl 2014 har de gamla behållarna nått sin slutstation. Ä Eller början på sitt nya liv. De ska återvinnas, precis som allt annat metallskrot. Göran Jaksch gör sig av med en del av höstbeskärningen i trädgården. Han och hustrun Lena besöker ofta återvinningscentralen. En del besök minns man mer än andra. Som den gången när julklapparna hade råkat följa med i sista städningen inför helgen. – Jag ringde kommunen och fick tag på chefen för återvinningen. Vi åkte hit och minsann, det gick att lokalisera rätt container och rätt NK-kasse med paket. En del av julklapparna det året var alltså lite tillknycklade och medfarna, vilket våra inlånade tomtar hade väldigt roligt åt, berättar han. Ove Granberg är ofta på återvinningscentralen. Just nu tömmer han ett dödsbo och då är det extra viktigt att kunna komma hit och bli av med saker som har blivit över. Men lite byteshandel blir det också. Han hittade en trasig Klippo som kan vara ett bra reservdelslager till den egna maskinen av samma märke. En del saker hamnar ju här fast de är funktionsdugliga, det handlar mest om att någon inte haft plats hemma. Då är det bra om de kan återvinnas hos någon annan. 17 Thomas Wijk och Lisette Larsson är inte de enda som tycker att Öckerö kommun har världens vackrast belägna återvinningscentral. Från den stora röröppningen flödar dagvatten ut i havet. Tobias och Susanne Svenningsson håller på med en takrenovering och är vana besökare på återvinningscentralen. Den här lördagen tar de allt i samma vända och det går undan när de tömmer släpet på överblivet virke i högen för träåtervinning. Träet mals sedan till flis och blir energi. Göran Blomgren från Hönö är ofta på återvinningscentralen. – Det känns bra att rensa undan och bli av med saker, men ofta tänker jag att ”den här grejen hade kanske någon annan velat ha”. Det är lite synd att det bara blir skräp. Som när jag var här i morse och skulle göra mig av med en träbänk. Det kom en dam som fick syn på den redan innan jag burit iväg med den till träåtervinningen. Hon ville ha den och det var ju jättebra. Ibland är det jag själv som får tag i ett fynd på det sättet. 18 Elis Henning hjälper till att slänga de uttjänta julprydnaderna. Eftersom det är glödlampor och sladdar hamnar de bland miljöfarligt avfall. et går snabbt att tömma gallersläpet när D man är tre som hjälps åt. Christian, Elis och Leif-Erik Henning tycker att det är kul att göra något ihop så här en solig lördag. Anders Ringeby och Jakob Savedson behövde båda två göra sig av med varsitt kylskåp och gjorde gemensam sak av tipprundan. Här åker den trasiga leksaksbilen i con tainern för brännbart. Elsa och Noah Norrgård är ofta med och slänger avfall i de olika återvinningsbehållarna. Linda Lasses och Mathias Johnsson gör en av många vändor till ”tippen”. ”Det är inte den första och inte den sista” som de kan konstatera mitt i sitt renoveringsprojekt. Det är många fordon som trängs uppe på huvudrampen. Bland gallersläp, kombibilar och skåpbilar kommer Vincent Abrahamsson på en flakmoppe körd av pappa Martin. Bingen med brännbart kopplas till en container från Renova som rymmer 30 kubikmeter komprimerat avfall. En vanlig lördag fylls containern en och halv gång. Tobias Öjersson, mitt i flyttröran, med en kyllåda som ska hitta till rätt station på återvinningscentralen. Edward Zetterlund hjälper pappa David att bli av med delar av ett plommonträd. 19 Öckeröarna är fantastiska. Havet, klipporna, den småskaliga bebyggelsen och de särpräglade öarna ger en livsmiljö som är svår slagen. Men det är också en miljö som ställer krav. Vi på Öckerö kommun vet att omsorgen om miljön inte går att sköta från ett kommunkontor. Det är ett samarbete. Alla som bor i Öckerö kommun är delaktiga medarbetare i kretslopps- och miljö arbetet. Men vi ska göra vårt bästa för att det ska vara lätt att göra rätt även i fortsättningen. Läs mer på www.ockero.se 20
© Copyright 2024