och entreprenadmaskiner

MOTORKYLNING OCH
LUFTKONDITIONERING
JORDBRUKS- OCH
ENTREPRENADMASKINER
Vad är Thermo Management?
Modern Thermo Management omfattar områdena motorkylning och luftkonditionering. Utöver de viktiga
uppgifterna förutom säkerställning av optimal motortemperatur i alla driftssituationer, tillhör även uppvärmning
och kylning av kupén.
De båda områdena skall dock inte betraktas som separata. Komponenter i de båda modulerna som påverkar
varandra växelvis, bilar oftast en enhet. Alla använda komponenter måste vara avstämda mot varandra på
bästa sätt för en effektiv Thermo Management.
Denna broschyr skall ge en överblick över våra moderna kylar- och luftkonditioneringssystem med
respektive tekniska bakgrund. Vi presenterar inte bara funktionssätten utan beskriver även ingående
olycksorsaker, diagnosmöjligheter och specialfall.
Ansvarsfrihet/Bildbevis
Informationen i detta dokument är sammanställd av utgivaren, bl.a enligt uppgifter som härstammar från
fordonstillverkare och importörer. Uppgifterna behandlas noga för att garantera att de är korrekta.
Utgivaren ansvarar dock inte för eventuella misstag eller följder därav.
Detta gäller för användning av uppgifter och information som visar sig vara felaktiga eller anges felaktigt
eller fel som uppstått när uppgifterna sammanställdes. Utan begränsning av förutnämnda, ansvarar
utgivaren inte för förluster vad gäller vinst, företagsvärde eller någon form av därur förekommande
ekonomisk förlust. Utgivaren ansvarar inte för skador eller driftsstörningar som kan härleds ur icke
beaktande av utbildningsdokumenten eller speciell säkerhetsanvisningar. Bilderna i denna broschyr
härstammar till större delen från företagen Behr GmbH & Co. KG och Behr Hella Service GmbH.
INNEHÅLL
Luftkonditioneringens grundläggande
principer
Kontroller och service
Luftkonditionerings- och kylarenhet
Kretsloppet
Komponenter i systemet
Reparation och service
Demonterings- och monteringsanvisningar
Feldiagnos
06
07
08
09
15
16
18
Kompressor
Kylarsystem – en blick tillbaka
Tidigare kylarsystem
Nuförtiden
48
49
Kylarsystem
Motorns kylsystem
Kylvätskekylare
Expansionskärl
Kylarlock
Värmeväxlare
Laddluftkylare
Oljekylare
Visco®-koppling
Visco®-fläkt
50
51
52
54
56
57
59
61
63
Demontering/montering och felsökning i
kompressorer
20
Reparation och byte av
kompressorer
22
Kompressorskador
Missljud
26
28
Diagnos, underhåll och
reparation
29
34
Kylvätska, frostskydd och korrosionsskydd
Kylarunderhåll
Spola kylarsystemet
Systemets avluftning vid påfyllning
Kontroll av kylarsystem
med trycktest
64
65
65
66
Typiska skador
Kylare
Värmeväxlare
Kylarsystemtest och diagnos
Motorn överhettas
Motorn blir inte varm
Värmen blir inte tillräckligt varm
Spola kylarsystemet
Rengöring
67
67
67
68
68
69
69
70
70
Underhåll och reparation
Spolning av systemet
Läckagesökningsteknik
Kompressoljor
PAG-OLJA
PAO-OLJA 68 OCH PAO-OLJA 68 PLUS UV
POE-OLJA
Jämförelse mellan oljorna
Produktöversikt
36
38
40
41
42
Moderna kylarsystem
Kylarsystemets effekt
Konstruktion av en modern kylarmodul
Motorkylning med vatten
46
47
47
66
LUFTKONDITIONERING I FÖRARKUPÉN
I JORDBRUKS- OCH ENTREPRENADMASKINER
Förr fanns det enkla skydd för väder och vind, nuförtiden har
man förarkupéer med kompletta luftkonditiongssystem.
Dessa är en bekväm arbetsplats med skyddsfunktioner mot
buller, damm och främmande partiklar som bärs genom luften.
Detta kan dock endast garanteras om kupén är tät och stängd
och om möjligt hålls stängd under arbetet.
Stora kupéer med glasrutor runt om med närliggande
fordonskomponenter, (motor, växel, avgassystem) som avger
värme innebär kupétemperaturer på upp till 60 °C.
Luftkonditioneringens utmaning består i att hålla
väderbelastningen för föraren så låg som möjligt och därmed
undvika hälsovådliga skador och dålig arbetsmiljö. En dålig
arbetsmiljö innebär bristfälligt arbete och olycksrisker,
dessutom kan gällande arbetsskyddsföreskrifter inte följas.
Åtgärder för att reducera påverkan från väder och vind är bl.a
värmeisolerade kupéväggar, tonade rutor, kupépaneler,
tvångsventilation, filter och luftkonditionering i kupén. Detta är
dock en utmaning beroende på det begränsade utrymmet. Den
nödvändiga stora värmeavledningen med luftkonditioneringens
nedkylda luftström genom kupén får inte påverka förarens hälsa
negativt. Denna utmatning framtvingar en del kompromisser
i konstruktionen av luftkonditioneringssystem för kupéer.
Även föraren kan säkerställa en så låg uppvärmning och
snabbast möjliga ventilation av kupén och därmed undvika
hälsovådliga skador:
Parkera fordonet i skugga
Öppna överhettade kupéer innan arbetet börjar
Ställa in luftkonditioneringen på cirkulationsdrift ett tag
Inte rikta luftströmmen direkt mot huvudet
Den svalnade kupétemperaturen bör inte vara mer än
7 °C under utomhustemperatur resp. kylas till max. 22 C°.
Följ underhållsintervallen för kupéfilter och
luftkonditionering
Rengör kondensatorn, kylare och ventilationgaller
regelbundet
5|5
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
KONTROLLER OCH SERVICE
Växelvis kontroll och service
Kontroll och service är ungefär som liten och stor inspektion:
Inforuta
Behr Hella Service rekommenderar följande för jordbruks- och entreprenadmaskiner: Gör en kontroll vardera efter 12 månader resp. 750 driftstimmar
och service vardera efter 2 år resp. 1500 driftstimmar.
Vad gör man när?
Vad?
Kontroll
När?
Efter vardera 12 månader resp. 750 driftstimmar
Varför?
Kupéfiltret filtrerar damm, pollen och smutspartiklar i luften innan den rena och kylda luften strömmar in i
kupén. Varje filter har dock begränsad användningstid. Det finns en förångare i varje luftkonditionering.
Kondensvatten bildas på dess lameller. Med tiden uppstår bakterier, svamp och mikroorganismer. Förångaren
måste desinficeras regelbundet.
Vad händer?
Okulärbesiktning av alla komponenter
Funktions- och prestandakontroll
Byte kupéfilter
Ev. desinficering av förångaren
Vad gör man när?
Vad?
Service
När?
Efter vardera 2 år resp. 1500 driftstimmar
Varför?
Upp till 10% av kylvätska försvinner per år, även i nya luftkonditioneringssystem. Detta är normalt men
kyleffekten försämras och kompressorn riskerar att skadas. Kylvätskan befrias från fukt och föroreningar i
torkfiltret.
Vad händer?
Okulärbesiktning av alla komponenter
Funktions- och prestandakontroll
Byte av torkfilter
Ev. desinficering av förångaren
Byte av kylvätska
Läckagekontroll
Byte kupéfilter
LUFTKONDITIONERINGS- OCH KYLARENHET
Luftkonditionering och kylarsystem som en enhet
Även om luftkonditioneringen och motorkylarsystemet är två
åtskiljda system. påverkar de ändå varandra. Användningen av
luftkonditioneringen belastar dessutom motorkylarsystemet och
kylvätsketemperaturen ökar.
Detta är speciellt viktigt under sommaren när
luftkonditioneringen och kylarsystemet utsätts för hög
belastning av omgivningstemperaturen och långa arbetsdagar.
Kylvätskan bör därför även kontrolleras i samband med
servicen.
Tillsatserna i kylvätskan skyddar inte bara mot frost utan även
för motorns överhettning. Korrekt sammasättning av kylvätskan
ökar kokpunkten till över 120 °C. En enorm prestandareserv.
6|7
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
KRETSLOPPET
Expansionsventil
Kylmedelscirkulation med expansionsventil
Kondensor
Kompressor
Kupéfläkt
Förångare
Kondensorfläkt
Torkfilter
Luftkonditioneringens funktionssätt med
expansionsventil
Både kylmedels- och kylkretsen behövs för
luftkonditioneringens styrning i kupén. En blandning av kall och
varm luft gör att man kan åstadkomma önskade
klimatförhållanden helt oberoende av yttre förhållanden.
Luftkonditioneringen blir därmed en väsentlig faktor för
säkerhet och körkomfort.
De olika komponenterna i kylmedelskretsen är anslutna via
slangar och/eller aluminiumledningar och bildar ett slutet
system. Kylmedlet och kylmedelsoljan cirkulerar
kompressordrivet i systemet. Kretsloppet är uppdelat i två sidor:
Delen mellan kompressor och expansionsventil (gul/röd)
kallas högtryckssida.
Mellan expansionsventil och kompressor befinner sig
lågtryckssidan (blå).
Kompressorn komprimerar det gasformiga kylmedlet (som
värms starkt) och pressar det genom kondensorn med högt
tryck. Här avleds värmen från kylmedlet, det kondenserar och
blir flytande istället för gas.
Torkfiltret, nästa station, skiljer bort föroreningar och luft från
det nu flytande kylmedlet och drar ut fuktigheten. På det viset
säkerställs systemets effektivitet och komponenterna skyddas
mot skador från föroreningar.
Det flytande kylmedlet från torkfiltret når nu expansionsventilen.
Denna är skiljepunkten mellan hög- och lågtrycksområdet i
kylsystemet. Expansionsventilen som är monterad före
förångaren leder det flytande kylmedlet till förångaren. Det
förångar till följd av förändrad volym och blir gas igen.
Fördunstad kyl frisätts och leds till kupén. För att uppnå en
optimal kyleffekt i förångaren sker regleringen av
kylmedelsflödet genom expansionsventilen
temperaturberoende. Detta säkerställer en fullständig
förångning av det flytande kylmedlet, vilket medför att endast
gasformigt kylmedel når kompressorn.
KOMPONENTER I SYSTEMET
Kompressorer
Kylsystemets kompressor drivs som regel av motorn via en kilrem eller V-rem. Kompressorn
komprimerar resp. leder kylmedlet i systemet. Det finns olika konstruktionssätt.
Kylmedlet, som kommer från förångaren, sugs in i gasformigt tillstånd vid lågtryck och låg
temperatur, komprimeras. Sedan leds det i gasform vidare med hög temperatur och högtryck till
kondensorn.
Kompressorns dimension måste anpassas beroende på systemstorlek.
Kompressorn är fylld med specialolja för smörjning. En del av oljan cirkulerar med kylmedlet
genom kylsystemet.
Inforuta
Otillräcklig smörjning,
framkallad av läckage och
kylmedels- och oljeförlust,
samt bristande underhåll kan
medföra kompressoravbrott
(otät axeltätningsring otät
huspackning, lagerskador,
fastsittande kolvar osv.).
Observera att kompressorer beskrivs detaljerat från sidan 18.
Kondensorer
Kondensorn behövs för att kyla det kompressorvärmda komprimerade kylmedlet.
Den heta kylmedelsgasen strömmar i kondensorn och avger värme till omgivningen via
rörledningen och lamellerna. Kylningen ändrar kylmedlets tillstånd från gasformig till flytande.
Funktionssätt
Den heta kylmedelsgasen strömmar uppe i kondensorn och avger värme till omgivningen via
rörledningen och lamellerna. Till följd av kylningen lämnar kylmedlet kondensorn vid den undre
anslutningen i flytande form.
Inforuta
Smuts eller stenskott kan
medföra miljöfarliga avbrott, till
följd av den speciella
monteringsplatsen. Särskilt
vanliga är defekter på grund av
frontalkrockar.
Konsekvenser vid fel
En defekt kondensor uppvisar följande symtomer:
Sämre kyleffekt
Avbrott i luftkonditioneringen
Kondensatorfläkten är ständigt igång
8|9
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
Orsaker för förekommande fel kan vara:
Läckage i anslutningarna eller skador
Bristfällig värmeväxling till följd av smuts
Felsökning
Kontrollsteg för att åtgärda fel:
Kontrollera om kondensorn är smutsig
Kontrollera läckage
Trycktest på hög- och lågtryckssida
Torkfilter
Alltefter anläggningstyp kallas kylsystemets filterelement för torkfilter eller ackumulator.
Torkfiltret har till uppgift för att ta bort främmande partiklar och eliminera fuktighet ur kylvätskan.
Funktionssätt
Det flytande kylmedlet leds till torkfiltret, rinner igenom ett hygroskopiskt torkmedel och leds
sedan ut igen ur torkfiltret i flytande form. Torkfiltrets övre del fungerar samtidigt som
kompenseringsutrymme, den undre delen som kylvätsketank för att utjämna tryckvariationer i
systemet.
Inforuta
Torkfiltret kan endast ta upp en viss mängd fuktighet, sedan är torkmedlet mättat och kan inte
längre ta upp mer fuktighet.
Som regel måste torkfiltret
bytas efter vardera 2 år resp.
när kylmedelskretsen öppnas.
Ett för gammalt torkfilter kan
medföra allvarliga skador i
luftkonditioneringen.
Konsekvenser vid fel
Ett avbrott i torkfiltret uppvisar följande symtomer:
Sämre kyleffekt
Avbrott i luftkonditioneringen
Fel i torkfiltret kan orsakas av:
Föråldring
Defekt inre filterkudde
Läckage i anslutningarna eller skador
Felsökning
Ta hänsyn till följande steg vid felsökning:
Kontrollera underhållsintervallen (efter vardera 2 år res. 1500 driftstimmar)
Kontrollera läckage/anslutningarnas stabilitet/skador
Trycktest på hög- och lågtryckssida
Expansions-/strypventil
Expansionsventilen är skiljepunkten mellan hög- och lågtrycksområdet i kylsystemet. Den sitter
framför förångaren. För att uppnå en optimal kyleffekt i förångaren sker regleringen av
kylmedelsflödet genom expansionsventilen temperaturberoende. Detta säkerställer en fullständig
förångning av det flytande köldmediet, vilket medför att endast gasformigt kylmedel når
kompressorn. Expansionsventilerna kan vara av olika utförande.
Inforuta
Fuktighet och smuts i
kylsystemet kan påverka
funktionen i expansions- resp.
strypventilerna och medföra
funktionsstörningar. Ett
regelbundet underhåll är viktigt!
Funktionssätt
Det flytande kylmedlet som kommer från kondensorn via torkfiltret passerar expansionsventilen
och sprutas in i förångaren. Fördunstningskylan frigöras genom att kylmedlet förångas. Detta
medför att temperaturen sjunker. För att erhålla en optimal kyleffekt i förångaren sker regleringen
av kylmedelsflödet genom expansionsventilen temperaturberoende. I slutet av förångaren leds
kylmedlet genom expansionsventilen till kompressorn. Ökar köldmediets temperatur i slutet av
förångaren sker en volymökning i expansionsventilen. Därigenom ökas kylmedelsflödet
(insprutningsmängden) till förångaren. Sjunker kylmedlets temperatur i slutet av förångaren sker
en volymminskning i expansionsventilen. Därefter minskar expansionsventilen kylmedelsflödet till
förångaren.
Konsekvenser vid fel
En defekt expansionsventil kan uppvisa följande symtomer:
Sämre kyleffekt
Avbrott i luftkonditioneringen
Avbrott kan bero på olika orsaker:
Temperaturproblem på grund av överhettning eller nedisning.
Föroreningar i systemet
Läckage vid komponenten eller anslutningsledningarna
Felsökning
Vid en felfunktion finns följande kontrollsteg:
Okulärbesiktning
Akustisk kontroll
Kontrollera att anslutningsledningar sitter fast ordentligt
Kontrollera tätheten i komponenten och vid anslutningarna
Temperaturmätning vid ledningssystemet
Mät trycket med påslagen kompressor och med motorn igång
10 | 11
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
Förångare
Förångaren används för värmeväxling mellan luften runt förångaren och luftkonditioneringens
kylmedel.
Funktionssätt
Det högtryckssatta flytande kylmedlet sprutas in i förångaren via expansions- resp. strypventilen.
Kylmedlet utvidgas. Den uppstående fördunstningskylan avges till omgivningen via den stora
förångarytan och leds med fläktluft till kupén.
Inforuta
På grund av
temperaturproblem,
föroreningar, fukt och bristande
underhåll kan fel på förångaren
uppstå. Luftkonditioneringen
måste servas resp. desinficeras
regelbundet.
Konsekvenser vid fel
En defekt förångare följande symtomer:
Bristfällig kyleffekt
Avbrott i luftkonditioneringen
Sämre fläkteffekt
Orsaker till fel på förångaren kan vara:
Rörledningarna i förångaren är blockerad
Förångaren läcker (vid anslutningar, skador)
Förångaren är smutsig (luftflödet är stört)
Felsökning
Följande kontrollsteg skall användas vid felsökning:
Kontrollera om förångaren är smutsig
Kontrollera om förångaren är skadad
Kontrollera att anslutningsledningar sitter fast ordentligt
Läckagekontroll
Mät trycket med påslagen kompressor och med motorn igång.
Temperaturmätning vid ingående och utgående ledning
Tryckomkopplare och andra omkopplare
Tryckomkopplare har till uppgift att skydda luftkonditioneringen för skador till följd av för höga eller
för låga tryck. Man skiljer på lågstrycksomkopplare, högtrycksomkopplare och trinary-omkopplare.
Trinary-omkopplaren innehåller både högtryck- och lågtrycksomkopplare samt ytterligare en
brytarkontakt för kondensorfläkten.
Funktionssätt
Tryckomkopplaren (tryckvakt) är som regel monterad på luftkonditioneringens högtryckssida. Den
kopplar bort strömförsörjningen till kompressorkopplingen vid högt tryck (ca. 26-33 bar ) och
kopplar till igen när trycket sjunker (ca. 5 bar). Strömförsörjningen kopplas även bort vid lågt tryck
Inforuta
Avbrott i tryckomkopplarna kan
uppstå till följd av
kontaktproblem, kabelbrott
eller smuts. Sådana fel kan
förebyggas genom regelbundet
underhåll av systemet.
(ca. 2 bar) för att undvika kompressorskador till följd av bristfällig smörjning. Den tredje
brytarkontakten i trinary-omkopplaren styr elkondensorfläkten för att garantera kylmedlets
optimala kondensering i kondensorn.
Konsekvenser vid fel
En defekt eller avbruten tryckomkopplare kan uppvisa följande symtomer:
Bristfällig kyleffekt
Luftkonditioneringen fungerar inte
Kompressorkoppling aktiveras/inaktiveras ofta
Luftkonditioneringen fungerar inte. Avbrottet kan bero på olika orsaker:
Kontaktfel i elektriska anslutningar
Föroreningar i systemet
Skador på huset till följd av vibration eller olyckor
Felsökning
Kontrollsteg för feldiagnos:
Okulärbesiktning
Kontrollera att anslutningskontakten sitter korrekt
Kontrollera om komponenten är skadad
Mät trycket med påslagen kompressor och med motorn igång.
Kontrollera den demonterade komponenten med kväveflaska, tryckreducerare och multimeter
Ventilationsfläkt
Ventilationsfläkten används för ventilation. Den ger en klar sikt och angenäm miljö i kupén.
En väsentlig förutsättning för god säkerhet och körkomfort.
Inforuta
Om fläkten slutar att fungera, uppstår ett obehagligt innerklimat och därmed försämras förarens koncentration.
Det leder till minskad säkerhet. Dessutom kan avsaknad av ventilation leda till att vindrutan immar igen.
Begränsad sikt är en stor säkerhetsrisk.
12 | 13
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
Kopplingar och slangar
Kopplingar och slangar förbinder de olika kylmedelförande komponenterna. Kopplingar pressar på
slangarna med ett specialverktyg. Dessa finns i många olika utföranden.
Kondensorfläkt
Kondensorfläkten bidrar till optimal kondensering av kylmedlet i alla fordonets driftstillstånd. Den
fungerar som extra- eller kombifläkt framför eller bakom kondensorn eller motorkylaren.
Inforuta
Avbrott i kondensorfläkten kan uppstå genom elektriska eller mekaniska skador. Därmed försämras kylmedlets
omvandling till flytande form. Effektavbrott kan förekomma i luftkonditioneringen.
REPARATION OCH SERVICE
Säkerhetsanvisningar/hantering av kylmedel
Använd alltid skyddsglasögon och skyddshandskar!
Vid normal atmosfäriskt tryck och omgivningstemperaturer
förångar flytande kylmedel så plötsligt att det kan uppstå
köldskador på huden eller i ögonen (risk för blindhet).
Spola av respektive ställe med mycket kallt vatten om
kontakt ändå uppstår. Gnugga inte. Uppsök omedelbart
läkare!
Arbetsplatsen måste vara väl ventilerad vid arbeten på
kylmedelskretsen. Inandning av högkoncentrerad gasformigt
kylmedel medför yrsel- och kvävningsrisk. Arbeten på
kylmedelskretsen får inte utföras i smörjgropar. Det
gasformiga kylmedlet är tyngre än luft och kan medföra hög
koncentration på lågt liggande platser.
Rökning förbjuden!
Kylmedlet kan omvandlas till giftiga substanser i
kombination med cigarettglöd.
Kylmedlet får inte komma i kontakt med öppen eld eller het
metall. Livsfarliga gaser kan uppstå.
Låt aldrig kylmedel försvinna i atmosfären. Innehållet
tränger ut med högt tryck när kylmedelsbehållare eller ACsystemet öppnas. Tryckhöjden beror på temperaturen. Ju
högre temperatur, desto högre tryck.
Undvik all värmepåverkan på AC-systemets komponenter.
Fordon får inte värmas över 75 °C efter lackeringsarbeten
(torkugn). I annat fall måste kylarsystemet och
luftkonditioneringen tömmas först.
Håll inte serviceslangarna mot kroppen när de demonteras i
fordonet. Kylmedelsrester kan rinna ut.
Ångstrålen får inte riktas direkt mot AC-systemet
komponenter när fordonet rengörs.
Ändra aldrig fabriksinställningen på expansionsventilens
regleringsskruv.
14
| 15
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
DEMONTERINGS- OCH MONTERINGSANVISNINGAR
AC-system
Kontrollera om anslutningar, kopplingar och andra
monteringsviktiga egenskaper är identiska innan en reservdel
demonteras resp. monteras.
Arbeta alltid med två nycklar när anslutningarna lossas och
monteras, så att anslutningsledningarna resp. komponenter inte
skadas.
Använd alltid nya kylmedelskompatibla O-ringar när
komponenter byts.
Se till att slangar och kablar inte kan skadas av vassa kanter i
fordonet eller kommer i kontakt med andra rörliga komponenter.
Kompressoroljan har en stark hygroskopisk verkan, därför
måste systemet hållas stängt resp. oljan fyllas på strax innan
kylmedelskretsen stängs.
Kontrollera korrekt oljemängd i systemet när en komponent byts
ut i systemet. Fyll eventuellt på olja eller töm ut olja.
Fetta in O-ringar och packningar med kylmedelsolja eller
speciella smörjmedel för att underlätta monteringen. Använd
inte andra fetter eller silikonspray, annars kan det nya kylmedlet
omedelbart förorenas.
Systemets täthet måste kontrolleras innan påfyllningen utförs.
Sedan skall systemet evakueras (ca. 30 minuter) för att
säkerställa att all fuktighet försvinner i sytemet.
Torkfiltret måste bytas varje gång kylmedelskretsen öppnas, till
följd av sin hygroskopiska verkan. Om torkfiltret eller
ackumulatorn inte byts regelbundet, kan det hända att
filterkudden upplöser och silikatpartiklar sprids i hela systemet
och förorsakar allvarliga skador.
Systemets anslutningar bör aldrig stå öppna över en längre tid,
förslut med pluggar så snabbt som möjligt. Annars kan fuktighet
tränga in i systemet med luften.
O-ringsats
Torkfilter
Tryckmanometer
Kontrollera systemets funktion och täthet (elektronisk
läckagesökning) efter påfyllning med fordonstillverkarens
angivna kylmedelsmängd. Samtidigt måste hög- och
lågtrycksvärden observeras med manometer och jämföras med
föreskrivna värden. Jämför flödestemperaturen i mittutblåset
med angivna värden från tillverkaren.
Eftersom en och samma kompressor eventuellt kan användas
för olika fordon eller system, är det absolut nödvändigt att
kontrollera/korrigera oljepåfyllningsmängden och viskositeten
innan kompressorn monteras enligt tillverkarens instruktioner.
Då måste all olja tappas ur och samlas upp. Därefter skall
kompressorn fyllas på nytt med hela den oljemängd som
fordonstillverkaren anger (systemoljemängd).
Förslut serviceanslutningarnar med pluggar och markera
tidspunkten för underhållet med en service-etikett på främre
balken.
För att oljan skall fördelas jämnt, måste kompressorn roteras 10
x för hand före monteringen. Se till att drivremmen ligger i linje
när den monteras. Vissa kompressorer är konstruerad för
användning flera gånger. Detta betyder, de kan monteras i olika
fordon. Med undantag av antalet spår i magnetkopplingen,
föreligger 100% överensstämmelse med den äldre delen.
Anvisningar för montering av systemkompressorer
Försäkra dig om att alla föroreningar och främmande partiklar
försvunnit ur kylmedelskretsen.
Spola systemet innan den nya kompressorn monteras. För
spolningen lämpar sig, beroende på nedsmutsningsgrad,
kylmedel R134a eller en särskild spollösning. Kompressorer,
torkare (ackumulatorer) och expansions- resp. gasventiler kan
inte spolas. Eftersom man alltid måste utgå från att systemet
har blivit nedsmutsat om kompressorn slutar fungera (slitage,
spån), och att nedsmutsning inte kan uteslutas, är det absolut
nödvändigt att spola systemet när denna komponent byts ut.
Säkerställ att inga spollösningsrester blir kvar i systemet. Torka
ev. kylmedelskretsen med kväve.
Starta motorn och låt den gå på tomgång ett par minuter när
kompressorn är monterad och kylmedelskretsen är påfylld.
Läs övriga uppgifter noga (bipacksedel, tillverkarens uppgifter,
inkörningsföreskrifter).
Byt torkfiltret eller ackumulatorn och expansionsventilen resp.
strypventilen (slangöppning).
Elektronisk läckagesökare
PAO-Oil 68
16 | 17
LUFTKONDITIONERINGENS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
FELDIAGNOS
Kontroll av kyleffekten
Varje verkstad behöver förutom test- och specialverktyg,
motsvarande fackkunskaper, t.ex. utbildning.
1. Starta motorn. Aktivera alla fläktnivåer efter varandra.
Fungerar fläkten?
Ja
Nej
Detta gäller speciellt för AC-system. Denna instruktion kan
endast anses som guide pga. de olika systemen.
5. Kör systemet vid max. kyleffekt och mellanläge för fläkten
under flera minuter, utgående lufttemperatur vid
mittutblåset 3-8 °C.
Ja
Nej
6.
Vid varm utgångstemperatur:
Värmen har inaktiverats?
Kupéfilter OK?
Kontrollera temperaturbrytare/sensor, termostat (om befintlig)
Kontrollera ventilationsmunstycken,
värmeventiler, kondensorventilation
2.
Kontrollera säkring
Kontrollera relä, brytare, kablar för
alla komponenter
3. Temperatur till max. kylning
Magnetkopplingen aktiverad?
Ja
Nej
4.
Kontrollera kablar/elanslutningar,
strömförsörjning (+/-)
Kontrollera temperaturbrytare-/
sensor, tryckbrytare
Kylmedelsfyllmängden inte korrekt
åter till 5.
7. Kontrollera låg-(NT) och högtryck (HT) vid 2000 – 2500
min-1: NT: 0,5 – 3,0 bar HT: 6,0 – 25,0 bar för effektreglerade
kompressorer: NT: ca. 2 bar, konstant
Ja
Nej
8.
Se tabell Felsökning
AC-system OK
Korrekt analys av tryckmanometervärdet är mycket viktigt. Ett par exempel:
Kyl/luftkonditioneringsystem med expansionsventil
Lågtryck
Högtryck
Utgångstemperatur
vid mittutblåset
Möjliga orsaker
högt
högt
högre, upp till
omgivningstemperatur
Motorn är överhettad, kondensor
smutsig, kondensorfläkt
defekt/felaktig rotationsriktning,
systemet överfullt
normalt till tidvis lågt
högt, tidvis
högre eventuellt variabelt
Expansionsventilen klämmer, tidvis
stängd
normalt
högt
en aning högre
Föråldrat torkfilter, kondensorn
smutsig
högt
normalt till högt
högre beroende på påverkan
Ledning från kompressor till
expansionsventilen är trång
normalt
normalt
högre
För mycket kylmedelsolja i systemet
normalt men oregelbundet
normalt men oregelbundet
högre
Fuktighet i systemet, defekt
expansionsventil
variabelt
variabelt
variabelt
Expansionsventil eller kompressor
defekt
normalt till lågt
normalt till lågt
högre
Förångare smutsig, kylmedelsbrist
högt
lågt
högre, nästan omgivningstemperatur
Expansionsventilen klämmer öppen,
kompressor defekt
lågt
lågt
högre, upp till omgivningstemperatur
Kylmedelsbrist
Lågtryck och högtryck analogt
Lågtryck och högtryck analogt
Omgivningstemperatur
Kylmedelsbrist, kompressor
defekt, fel i elsystem
AC-system med fast strypning/slangöppning
Lågtryck
Högtryck
Utgångstemperatur
vid mittutblåset
Möjliga orsaker
högt
högt
högre, upp till omgivningstemperatur
Motorn är överhettad, kondensor
smutsig, kondensorfläkt
defekt/felaktig rotationsriktning,
systemet överfullt
normalt till högt
högt
högre
Systemet överfyllt, kondensor
smutsig
normalt
normalt till högt
variabelt
Fuktighet i systemet,
fast strypning tidvis blockerad
högt
normalt
högre
Fast strypning defekt (area)
normalt
normalt
högre
För mycket kylmedelsolja i systemet
normalt till lågt
normalt till lågt
högre
Kylmedelsbrist
Lågtryck och högtryck analogt
Lågtryck och högtryck analogt
Omgivningstemperatur
Kylmedelsbrist, kompressor
defekt, fel i elsystem
18 | 19
KOMPRESSOR
DEMONTERING/MONTERING OCH FELSÖKNING I
KOMPRESSORER
Allmänt
AC-kompressorn drivs av fordonsmotorn via en kilrem eller
V-rem. Den komprimerar resp. matar kylmedlet i systemet.
Det finns olika kompressorkonstruktionssätt.
Skruvanslutningar
Funktionssätt
Kylmedlet, som kommer från förångaren, sugs in i gasformigt
tillstånd vid lågtryck och låg temperatur, komprimeras och
matas vidare med hög temperatur och vid högtryck till
kondensorn.
Kugghjul
Oljelock
Hus
Sugtryckventil
Topplock
Drivaxel
Tätning
Kolvar
Effekter vid avbrott
En kompressor som är defekt eller som har slutat fungera
märks på följande sätt:
Otäthet
Missljud
Bristfällig eller ingen kyleffekt
Registrering av en felkod (systemautomatik)
Svängningsskiva
Obs!
Före montering av en ny kompressor skall oljemängd och viskositet
kontrolleras enligt tillverkarens uppgifter!
Felet kan bero på olika orsaker:
Lagerskador genom defekt spännanordning
eller slitage
Otäthet i kompressoraxeln eller huset
Mekanisk skada på kompressorhuset
Kontakt (elektriska anslutningar)
För lite kylmedelsolja
För lite kylmedel
Fasta partiklar (t.ex. spån)
Fukt (korrosion etc.)
Felsökning
Funktionstest och tryckmätning av systemet:
Kopplas kompressorn på, sitter anslutningskontakten i, finns
det spänning?
Kontrollera att drivremmen sitter rätt, om det finns skador
och spänningen.
Visuell kontroll avseende otäthet.
Kontrollera att kylmedelsledningarna sitter fast.
Jämför trycken på hög- och lågtryckssidan.
Läs felminnet.
Viktigt:
Utbyte av kompressorn kräver en komplett rengöring av hela systemet
och byte av förbrukningsmedel.
20 | 21
KOMPRESSOR
REPARATION OCH BYTE AV
KOMPRESSORER
FELSÖKNING
a) Fel i kylkretsen
b) Elektriskt fel
c) Fel runt
kompressorn
(remdrift,
närliggande
aggregat)
Ej OK
Sug ut
kylmedel
Demontera
kompressorn
Kontrollera smuts/
fasta partiklar/
genomsläpplighet
i systemet
VIKTIGT
Spola systemet
OK
Kontrollera
kompressorn i
monterat
tillstånd
PRAKTISKA TIPS
a) Magnetkoppling
b) Mekaniska
skador
c) Elektrisk
reglerventil
d) Otäthet
Montera ny eller
reparerad
kompressor
Byt expansions-/
strypventil och torkfilter/ackumulator
Med servicestation
1. Generera vakuum
2. Gör en
täthetskontroll
3. Fyll på kylmedel
VIKTIGT
Kontrollera
oljemängden
före montering
→ fyll ev. på
VIKTIGT
Fyll systemet
Inkörningsföreskrift
PRAKTISKA TIPS
Montera ev.
filtersil i sugledningen i kompressorn före
monteringen
PRAKTISKA TIPS
Följ tillverkarens
anvisningar:
a) Vakuumtid
b) Kylmedelsfyllmängd
1. Systemtrycktest
2. Täthetstest
3. Systemkontroll
Applicera
serviceetikett, utför
testkörning
Dokumentera
genomförda arbeten
PRAKTISKA TIPS
Fyll på
läcksökningsmedel
se nästa sida
22 | 23
KOMPRESSOR
Spola konsekvent
Smutspartiklar i AC-kretsloppet kan endast avlägsnas genom en
grundlig spolning av hela systemet. För spolningen lämpar sig,
beroende på nedsmutsningsgrad, kylmedel R134a eller en
särskild spollösning. Kompressorer, torkfilter (ackumulatorer)
och expansions- resp. gasventiler kan inte spolas. Eftersom man
alltid måste utgå från att systemet har blivit nedsmutsat om
kompressorn slutar fungera (slitage, spån), och att
nedsmutsning inte kan uteslutas, är det absolut nödvändigt att
spola systemet när denna komponent byts ut.
Kylmedelsoljor
Beakta tillverkarens uppgifter samt bipacksedel/beakta
viskositeten.
1. Fördelning av oljemängden.
Det finns köldmedelsolja i varje komponent i
luftkonditioneringen. Vid en reparation avlägsnas oljan med den
utbytta komponenten. Därför är det absolut nödvändigt att fylla
på motsvarande oljemängd igen. Grafiken bredvid visar den
genomsnittliga fördelningen av oljemängderna i systemet.
2. Beakta oljemängd och specifikation.
Beakta oljemängd och viskositet enligt fordonstillverkarens
uppgifter innan en ny kompressor monteras eller
köldmedelsolja fylls på.
3. Systemoljemängden skall vara i kompressorn
Eftersom en och samma kompressor eventuellt kan användas
för olika fordon eller system, är det absolut nödvändigt att
kontrollera/korrigera oljepåfyllningsmängden innan
kompressorn monteras. Då måste all olja tappas ur och samlas
upp. Därefter skall kompressorn fyllas på nytt med hela den
oljemängd som fordonstillverkaren anger (systemoljemängd).
För att oljan skall spridas jämnt, måste kompressorn dras
igenom 10 x för hand före monteringen. Detta motsvarar också
uppgifterna från kompressortillverkaren Sanden, varvid
fordonstillverkarens uppgifter skall beaktas särskilt.
Kompressorfiltersilar
Principiellt måste varje AC-system spolas vid kompressorbyte
för att ta bort smuts och främmande partiklar från systemet.
Om smuts skulle bli kvar i systemet trots spolning, går det att
undvika skador genom att använda filtersilar i sugledningar.
Generellt: genomsnittlig fördelning av oljemängden i kylmedelskretsloppet
Kompressor
10%
50%
Ledningar/slangar
Förångare
20%
Kondensor
10%
10%
Torkfilter/ ackumulator
Fylla på köldmedel i AC-systemet
Inkörningsföreskrift för kompressorn:
Köldmedel skall principiellt endast fyllas på via ACservicestationen via serviceanslutningen på högtryckssidan
för att undvika implosionsartad kondensering i kompressorn.
Endast hithörande köldmedel i den mängd/med den
specifikation som fordonstillverkaren anger får användas.
Ställ luftfördelningen i läget mittutblås och öppna alla
mittutblås.
Ställ brytaren för friskluftfläkten på mellanläget.
Ställ temperaturinställningen på maximal kyleffekt.
Starta motorn (utan ha luftkonditioneringen igång) och låt
den gå på tomgång utan avbrott minst 2 minuter.
Koppla på AC:n med motorn på tomgång under ca. 10
sekunder; stäng av AC:n under ca. 10 sekunder. Upprepa den
här proceduren minst 5 gånger.
Genomföra kontroll av systemet.
Läcksökningsmedel
Kompressorskador uppstår även av för lite köldmedel. Av den
anledningen är det lämpligt att med jämna mellanrum göra ett
AC-underhåll och ev. tillsätta kontrastmedel i systemet.
Viktigt!
Byt principiellt ut alla O-ringar och fukta med köldmedelsolja före montering.
24 | 25
KOMPRESSOR
KOMPRESSORSKADOR
Kylar/luftkonditioneringen fungerar inte efter åtgärdande av
läcka eller efter servicegenomgång
Fall:
Efter byte av komponenter och efter normal servicegenomgång
av klimatanläggningen, händer det många gånger att
anläggningen antingen direkt efter arbetets utförande eller
strax efteråt inte längre fungerar som den ska.
Vad brukar kunden klaga på?
Bilen lämnas vanligen in till verkstaden med klagomålet att
”´luftkonditioneringen fungerar inte längre” resp.
”luftkonditioneringen kyler inte ett dugg”.
Vad gör verkstaden?
I denna situation är normalt den första åtgärden att kontrollera
mängden köldmedium i köldmediekretsen. Då kan man ofta
konstatera att mängden köldmedium är för liten. Beroende på
systemtyp, försvinner upp till 10% kylmedel ur systemet inom
ett år. Innan man fyller på systemet måste man dock fastställa
om kylmedlet försvinner på naturlig väg eller om ett läckage
föreligger. Vid förmodat läckage får man inte bara fylla på
systemet med kylmedel igen. En läckagesökning måste
genomföras, t.ex måste systemet fyllas formeringsgas och
kontrolleras med en elektronisk läckagesökare. Beroende på
resultatet av denna kontroll byts en otät komponent i
Bild 1
köldmediekretsloppet ut (bild 1), eller också byts bara torkfiltret.
Därefter evakueras anläggningen enligt föreskrifterna och fylls
sedan med köldmedium och olja enligt tillverkarens anvisningar.
När systemet återigen tas i bruk, kan det hända att kompressorn
fortfarande inte ger någon effekt. Om man då tittar på
servicestationens tryckvärden, kan man konstatera att värdena
på hög- och lågtryckssidan är nära nog identiska (bild 2). I så fall
kan man misstänka att köldmediekretsloppets genomflöde i t.
ex. expansionsventilen är otillräckligt, eller att det är fel på
kompressorn. Det händer att köldmediemängden märkligt nog
är för liten trots att hög- och lågtrycksvärdena vid den inledande
kontrollen håller sig inom de normala områdena och att problem
uppstår först efter det att system har fyllts på igen enligt
föreskrifterna. Den situationen kan inträffa därigenom att
smutspartiklar eller metallspån vid evakueringen och
nypåfyllningen lossnar och fastnar i kompressorns reglerventil
(bild 3) eller i expansionsventilen/strypventilen (bild 4) och på så
sätt ger upphov till störningar. Särskilt stor är risken för detta
om torkfiltret är gammalt eller systemet har innehållit för lite
köldmedium.
Bild 2
Vad behöver göras?
Kompressorn behöver demonteras och oljan tappas ur. Om man
därvid konstaterar en ”grå missfärgning” av oljan (vid användning
av kontrastmedel: grågrön eller grågul), samtidigt som även
små metallpartiklar (bild 5) förekommer, måste
köldmediekretsloppet på grund av förekomsten av främmande
partiklar sköljas igenom, expansionsventilen och torkfiltret bytas
ut och köldmediekretsloppet än en gång evakueras enligt
föreskrifterna samt därefter fyllas med köldmedium och olja.
Därefter bör systemet återigen fungera som den ska.
köldmediet. I och med att kompressorkomponenterna
överansträngs utsätts de för metallisk nötning, som leder till att
metallpartiklar lossnar vilka helt eller delvis sätter igen den
reglerventil som finns inuti kompressorn. Reglerventilens
blockering medför att kompressorn inte längre arbetar som den
skall. Skadorna kan endast åtgärdas genom att byta
kompressorn på korrekt sätt, vilket även omfattar systemets
spolning. För övrigt leder bristfällig smörjning till skada på alla
kompressorer oavsett typ. Effektstyrda kompressorer är särskilt
känsliga för brist på köldmedium resp. olja.
Har kunden fått tillräcklig information?
Eftersom verkstaden i förväg bara har givit kunden ett
kostnadsförslag för läcksökningen och i förekommande fall för
byte av de otäta komponenterna eller själva systemservicen,
hamnar man i argumentationsproblem gentemot kunden. Denne
är då ofta inte beredd att stå för de avsevärda extra kostnaderna
för t.ex. byte av kompressorn och av sköljningen. Därför är det
särskilt viktigt med ett ingående kundsamtal, varvid de tekniska
sakförhållandena och riskerna beskrivs.
Anvisningar för verkstaden och reparationsmedarbetaren
Om kunden lämnar in bilen för reparation och klagar på låg
kyleffekt, bör man uppmärksamma kunden på att kompressorn
eventuellt måste bytas. Argumentet är att en eventuellt för låg
kylmedelsmängd och därmed avsaknad av smörjning, kan ha
förorsakat föregående skador. I osäkra fall bör kompressorn
alltid demonteras, och om oljan visar sig vara förorenad ska
systemet sköljas innan en ny kompressor monteras. Om kunden
har önskemål om annorlunda hantering av problemet, är det
lämpligt att verkstaden noterar detta på fakturan eller låter
kunden bekräfta det skriftligen. Denna tekniska information har
utarbetats i samarbete med kompressortillverkaren SANDEN
och gäller alla kompressortillverkare och typer som för
närvarande finns på marknaden.
Var ligger orsaken till kompressorfelet?
I kompressorn finns köldmediekretsloppets enda rörliga delar,
och därför måste den ständigt vara försedd med olja. Oljan har
ytterligare en uppgift i köldmediekretsloppet, nämligen att kyla
kompressorn för att undvika att den överhettas. Om en
kompressor under en längre tid drivs med för lite köldmedium
(t.ex. på grund av en läcka), leder det till otillräcklig
värmeavledning och smörjning av kompressorkomponenterna,
eftersom oljan transporteras genom systemet tillsammans med
Bild 3
Bild 4
Bild 5
26 | 27
KOMPRESSOR
MISSLJUD
Anvisningar om felsökning vid missljud och kompressorbyte.
Följande anvisningar bör absolut följas vid felsökning efter
missljud och före varje kompressorbyte:
Kontrollera alla byglar och monteringspunkter, om de är
spruckna eller bultar och muttrar saknas. Varje vibration
som förorsakas kan vara orsaken till missljud i
kompressorn. Lyssna om missljuden förändras när du t.ex.
trycker på bygeln eller monteringspunkter med en nyckel
(bild 1). Missljuden kommer förmodligen inte från
kompressorn om de förändras.
Kontrollera slangarna och ledningarna för att fastställa om
vibrationer från motorn eller pulserande kylmedel når fram
till kupén. Håll i slangarna och ledningarna med handen och
hör om ljudet eventuellt förändras (bild 2).
Kontrollera fläktremmen, spännanordningen, spännrullarna,
generatorns frigång och remskivorna på gång, spel och linje.
För stora toleranser i slitna komponenter kan förorsaka
missljud.
För högt högtryck (bild 3) kan förorsaka onormala
kompressorljud. Om serviceanslutningen för högtrycket
befinner sig bakom en blockering i systemet, kan det händra
att högtrycket är högre än manometern anger. Mät
temperaturerna vid kondensorn för att analysera detta
problem.
För mycket eller förorenat kylmedel förorsakar ökat
högtryck som i sin tur kan förorsaka missljud i
kompressorn. Samma gäller för kylmedel med en för hög
andel gaser som inte kan kondensera (luft).
Även kondensorn kan vara orsaken till ovanliga ljud. Om inte
tillräckligt mycket luft passerar genom kondensorn, kan inte
kylmedlet kondensera korrekt och högtrycket ökar. Därmed
kan onormal missljud uppstå. Kontrollera alltså om fläkten
eller fläktarna ger tillräckligt mycket luft genom kondensorn.
Kontrollera även eventuell smuts i kondensorn och
kyllamellerna (bild 4).
Missljud kan ofta även förorsakas av smutsiga
expansionsventiler (bild 5) eller strypventiler. Detta kan t.ex.
uppstå som metallspån. Kylmedelsflödet förhindras och ett
för högt högtryck uppstår. Defekta expansionsventiler kan
t.ex. uppvisa diverse knarrande, pipande eller mullrande ljud
som också hör i kupén.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
SPOLNING AV SYSTEMET
Spolning är ett måste!
Spolning av AC-systemet är en av de viktigaste arbetena
vid reparationer resp. kompressorskador med vilken
föroreningar och skadliga substanser elimineras ur AC-kretsen.
Spolning krävs för att man skall kunna utföra korrekta
reparationer och undvika dyra efterreparationer. Dessutom
bevakas garantianspråken gentemot leverantörer och
kundnöjdheten säkerställs. Det går dock inte att spola
kompressorer, expansionsventiler, strypventiler och torkfilter,
dessa måste överbryggas med adapter under spolningen. Efter
avslutad spolning måste ventiler och filter bytas ut.
Varför spolning?
1. Föroreningar i form av metallspån måste elimineras vid
kompressorskador.
2. Förekommande syrarester måste elimineras genom att
tillföra fuktighet.
3. Blockeringar förorsakade av elastomer-partiklar måste
spolas ut.
4. Förorenat kylmedel eller kylmedelsolja måste spolas ur
komplett.
Allmänna anvisningar om spolning
Läs respektivt driftsinstruktioner, bipacksedlar, uppgifter från
fordonstillverkaren, säkerhetsdatablad osv.
Följ Teknisk information "Hantering av kylmedel" och
"Demonterings- och monteringsanvisningare när respektive
säkerhetsbestämmelser tillämpas.
Kompressorer, torkfilter/ackumulatorer och expansionsresp. gasventiler kan inte spolas.
Säkerställ att all smuts eller skadade komponenter är
komplett eliminerade i kylmedelskretsen.
Säkerställ att inga spollösningsrester finns kvar i systemet
genom att torka komponenterna med tillräcklig mängd
kväve (använd inte tryckluft).
Fyll kompressorn med korrekt oljemängd/specifikation
(speciellt PAO-olja 68 från Behr Hella Service är lämplig). Ta
hänsyn till mängden för spolade komponenter.
Vrid kompressorn 10 gånger för hand innan den tas i drift.
Byt torkfiltret eller ackumulatorn och expansionsventilen
resp. strypventilen.
Montera eventuellt en filtersil i kompressorns sugledning.
28 | 29
UNDERHÅLL OCH REPARATION
Fyll kylmedelskretsen med föreskriven
mängd kylmedel efter den föreskriftsmässiga evakueringen.
Starta motorn. Vänta tills tomgången stabiliserat sig.
Aktivera och inaktivera AC-systemet flera gånger i 10
sekunder.
Kontrollera systemtryck, funktion och läckage.
Spolning av AC-systemet och komponenter
Spolning av AC-system utförs för att eliminera föroreningar och
skadliga substanser i kylmedelskretsen. Nedanstående
information skall vara till hjälp för användaren vid temat
"Spolning av AC-system" genom att ge svar på viktiga punktern,
som t.ex.:
Varför måste AC-system spolas
Vad man menar med begreppet "spolning" i samband med
luftkonditionering
Vilka typer av föroreningar som kan elimineras genom
"spolning" och vilken verkan dessa föroreningar har
Vilka spolningsmetoder som finns och hur de används.
Varför skall en luftkonditionering egentligen
spolas?
Smutspartiklar från defekta systemkomponenter (föråldrade
filter, torkfilter, se bild, kompressorskador osv) som kylmedlet
för med sig kan fördelas i hela systemet. Om t.ex. bara
kompressorn byts vid kompressorskador, kan smutspartiklar
samlas i den nya kompressorn på kort tid och förstöra de
nymonterade systemkomponenterna samt expansionsventilen/
strypventiler eller Multi-Flow-komponenterna, en dyr
efterreparation är den logiska konsekvensen. För att undvika
detta måste systemet alltid spolas där komponentskador med
smuts i kylmedelskretsen till följd av metallspån, gummispån
osv. kan vara följden. Spolningen krävs t.o.m av många fordonsresp. kompressortillverkare.
Föråldrat torkfilter
Vad man menar med begreppet "spolning" i samband med
luftkonditionering?
Spolning av AC-system betyder att eliminera föroreningar och
skadliga substanser i kylmedelskretsen. Spolning krävs för att
man skall kunna utföra korrekta reparationer och undvika dyra
efterreparationer, kunna göra garantianspråk gentemot
leverantörer och säkerställa nöjda kunder.
För- och nackdelar med de båda spolmetoderna
Spolmedium
Kylmedel
Spolvätska
Spolmetod
Systemkomponenterna spolas med hjälp av servicestationen
och en ytterligare spolanordning med filter och adaptrar (båda
kan levereras separat).
Systemkomponenter spolas med hjälp av en extra
spolanordning och en kemisk lösning.
Rester av spolmedlet måste avlägsnas med kväve och systemet
torkas med kväve.
Fördelar
+
+
+
+
Nackdelar
- Ingen optimal rengöringseffekt vid
fastsittande smuts
- Filterelementet i spolutrustningen måste bytas
ut regelbundet
- Servicestationen är inte tillgänglig
för annat när den används
Inga kostnader för spolmediet
Inga avfallshanteringskostnader för spolmediet
Tar bort lösa smutspartiklar och olja
Metoden är godkänd av olika fordonstillverkare
+ Tar bort lösa och fastsittande partiklar och olja
+ Mycket bra rengöringsresultat
- Kostnader för spolmediet
- Avfallshanteringskostnader för spolmediet
Servicestation
Produkter
Spolapparat
Kondensor
30 | 31
UNDERHÅLL OCH REPARATION
Vilka typer av föroreningar som kan elimineras genom
"spolning" och vilken verkan dessa föroreningar har?
Nötning vid kompressorskador
Materialpartiklarna sätter igen expansionsventiler,
gasventiler (slangöppningar) eller multi-flow-komponenter
(kondensor, förångare).
Fuktighet:
Expansionsventiler och slangöppningar kan isa igen.
På grund av kemiska reaktioner mellan köldmedel och
köldmedelsolja med fukt, kan syror bildas, som gör slangar
och O-ringar porösa. Systemkomponenterna kan ta skada
p.g.a. korrosion.
Elastomerer (gummi):
Elastomerpartiklarna täpper till expansionsventiler,
slangöppningar eller multiflow-komponenter.
Förorenad köldmedelsolja eller köldmedel:
På grund av förorenat köldmedel, eller blandning av olika
kylmedelsoljor, kan syror bildas. Dessa kan göra
slangledningar och O-ringar porösa. Som en följd kan andra
systemkomponenter skadas av korrosion.
1. Kemiska medel (spolvätska)
Anslutningsledningarna eller systemkomponenterna måste
spolas separat. Dessa spolas med ett kemiskt medel
(spolvätska) med hjälp av en universaladapter på spolpistolen.
Spolvätskerester måste elimineras ur kylmedelskretsen efter
avslutad spolning med hjälp av kväve och kylmedelskretsen
måste torkas.
Slitage vid kompressorskada
Spolning med spollösning
Förorenad olja
Rekommendation
Bästa effektivitet uppnås med kombinerad användning av
spolvätska och kväve. Även fastsittande partiklar och härdade
avlagringar spolas bort med spolvätskan. Kylmedelskretsen
resp. komponenterna torkas sedan med kväveblåsning.
Nackdel
Kostnader för kemiska rengöringsmedel och miljö-vänlig
avfallshantering samt extra monteringskostnader för montering
och demontering av ledningar och komponenter.
2. Kylmedel
Vid spolning med kylmedel (R134a) utrustas befintlig
servicestastion med adaptrar och filterkomponenter, för att
spola kylmedel i flytande form genom kylmedelskretsen.
Nackdel
Endast lösa smutspartiklar och olja kan elimineras ur systemet.
Dessutom behöver man adapterplattor för att kunna spola
korrekt. Dessa adapterplattor förorsakar ökade kostnader till
följd av nödvändig installation och demontering. Servicestationen
är inte tillgänglig för andra fordon under detta tid.
Följande uppgifter (% av total oljemängd) används som
riktvärde:
Kondensator: 10%
Torkfilter/ackumulator: 10%
Förångare: 20%
Slangar/rörledningar: 10%
Risk föreligger att garantin går förlorad om ovanstående värden
inte respekteras.
Observera
Tube & Fin och Serpentine-komponenter går oftast att rengöra
utan problem medan det ofta inte är möjligt att rengöra
komponenter i „Multi-Flow“ (parallellflöde)-teknik.
Komponenterna måste bytas om tvivel föreligger att
rengöringen verkligen lyckas. Se alltid till att fylla på tillräcklig
mängd ny olja om kylmedelskretsen spolades.
Tube & Fin
Serpentine
Multi-Flow
32 | 33
UNDERHÅLL OCH REPARATION
LÄCKAGESÖKNINGSTEKNIK
Läckagesökningsteknik
En av de vanligaste orsakerna för funktionsstörningar på
klimatanläggningen är otätheter i köldmediecirkulationen. De
leder utan att det märks till en sjunkande fyllnadsnivå och
härmed till effektförluster eller t.o.m. totalt driftsavbrott. Just när
det gäller köldmedium R134a vet man att detta diffunderar ur
gummislangar och anslutningar. Eftersom det inte omedelbart
är uppenbart för fackmannen om det rör sig om en otäthet eller
den normala köldmedieförlust som uppstår med tiden, är det
nödvändigt att göra en grundlig läcksökning.
Följande kontrolleras:
Alla anslutningar och ledningar
Kompressor
Kondensor och förångare
Torkfilter
Tryckbrytare
Serviceanslutningar
Expansionsventil
3 metoder för läckagesökning rekommenderas:
1. Kontrastmedel och UV-lampa
2. Elektronisk läckagesökning
3. Läckagesökning med skyddsgas
Läcksökning med kontrastmedel
Kontrastmedel
Kontrastmedlet tillförs till köldmediet med olika metoder
(t.ex. kontrastmedlet Spotgun, färgpatroner).
Spotgun/Pro-Shot
Med Spotgun-patronspruta eller Pro-Shot-systemet injiceras
exakt den mängd kontrastmedel som behövs.
Ytterligare fördel: Kontrastmedlet kan injiceras även om
systemet är fylld med köldmedium.
Läckagesökningslampor
Överflödigt kontrastmedel blir synligt med UV-lampan.
Läckagesökning med elektronisk testare / med kväve
med skumbildning
Elektronisk läckagesökning med läckagesökare
Zeigt die Lecks über Signalton an. Der Leckdetektor erkennt
halogene Gase und entdeckt selbst kleinste Lecks an schwer
erreichbaren Stellen (z. B. Verdampferundichtigkeit).
Läckagesökningssats skyddsgas
Kontrastmedel
Läckagesökning med en kväve-sats
Förutom för torkning av systemet kan detta verktyg även
användas för läckagekontroll. För denna användning behövs en
återfyllningsadapter för servicekopplingen och en slangadapter.
Fyll det tomma AC-systemet med kväve (max. 12 bar).
Observera sedan under en tid om trycket håller sig konstant,
(t.ex. 5-10 minuter). Otätheten avslöjas genom ett fräsande ljud.
Det kan också vara bra att tydliggöra läckan med
läckagesökningsmedel. Läckagesökningsmedel sprayas på
utifrån. På otäta platser bildas skum. Denna metod hittar endast
storal läckage på lätt åtkomliga platser.
Läckagesökning med skyddsgas-läckagesökare
För att hitta otäta platser, fylls det tomma AC-systemet med
skyddsgas, en blandning av 95% kväve och 5%väte.
Komponenterna läckagekontrolleras med hjälp av en speciell
elektronisk läckagesökare. Väte är lättare än luft, därdör måste
sensorn långsamt föras ovanför det förmodade läckaget
(ledningsanslutningar/komponenter). Skyddsgasen kan avledas
till omgivningsluften när läckagesökningen är avslutad. Denna
läckagesökningsmetod motsvarar artikel 6, §3 i EU-direktiv
2006/40/EC.
Läckagesökningslampa
34 | 35
KYLKOMPRESSOROLJOR
Kompressoroljor från Behr Hella Service. Här går det som smort.
Olja spelar en viktig roll i kylsystemet: Det spelar ingen roll om det gäller en ny kompressor eller påfyllning under
service: Oljan uppfyller "livsviktiga" uppgifter i kylsystemet, precis som blodet i kroppen. Det är dock avgörande
att använda en högkvalitativ kompressorolja för säker och konstant drift. Användning av sämre eller felaktig olja,
precis som i motorn, medför ökat slitage, tidigare stillestånd i kompressorn och eventuellt ogiltig garanti. Behr
Hella Service erbjuder ett brett program med PAG-, PAO- och POE-oljor som är optimalt anpassade till respektive
användningssyfte och därmed förlänger kylsystemets livstid avsevärt.
Observera:
En felaktig tilldelning kan medföra skador. Beakta särskilt fordons- resp. tillverkarspecifika hänvisningar.
PAG-OLJA
Produktegenskaper
PAG-oljor är helsyntetiska, hygroskopiska oljor med
polyalkylenglykolbas. De används med olika viskositet redan
från fabrik hos många fordons- och kompressortillverkare och
kylsystem med kylmedlet R134a.
De nya speciella PAG-oljorna 46 YF och 100 YF är lämpliga både
för kylmedel R1234yf och R134a.
Användning / verkan
Fler detaljer
PAG-oljor kan blandas med R134a (PAG oljor 46 YF och
100 YF dessutom med R1234yf) och är lämpliga för smörjning av
de flesta systemen i personbilar och nyttofordon.
Nackdelen med PAG-oljor är att de är hygroskopiska, dvs. tar
upp fukt från omgivningsluften. Därför skall öppnade oljeburkar
omedelbart förslutas igen och den resterande oljan kan bara
lagras under en viss tid. Detta gäller speciellt för nya oljeburkar
vid serviceenheten för kylsystemet.
Observera dock att välja korrekt viskositetsklass (PAG 46, PAG
100, PAG 150) vid användning av PAG-oljor. Läs alltid
informationen från fordonstillverkaren.
36 | 37
KOMPRESSOROLJOR OCH VERKTYG
PAO-OLJA 68 OCH PAO-OLJA 68 PLUS UV
Produktegenskaper
PAO-olja 68 är inte hygroskopisk, dvs. den ta inte upp någon
fuktighet från omgivningsluften, i motsats till övriga oljor. Den
kan användas alternativt istället för de olika PAG-oljorna som
erbjuds för R134a*. Därför behöver man i de flesta fallen bara
lagra en olja istället för tre olika PAG-oljor.
PAO-olja 68 är används sedan över 10 år i praktiken och bidrar
till ökad effekt för luftkonditioneringar. Den uppvisar inga som
helst negativa verkningar på luftkonditioneringens komponenter.
Samma gäller för användning inom servicestationer för
luftkonditioneringar (intygat av tillverkaren med Sealed Tube test
enligt norm ASHRAE 97).
Oljan finns utan (PAO-olja 68) tillsats och med tillsats av
kontrastmedel (PAO-olja 68 Plus UV).
Samma garant gäller för användning av PAO-olja 68 och PAOolja 68 Plus UV i kompressorer från Behr Hella Service.
(* utom för elektriska kompressorer.)
Användning / verkan
PAO-olja 68
Molekylerna i PAO-olja 68 fastnar på alla ytor i systemet,
förtränger andra molekyler och bildar en tunn film på
systemkomponenternas inre ytor. Eftersom molekylerna inte
strävar efter att förbindas är denna oljefilm endast en molekyl
"tunn". I motsats till många andra oljor, finns därför ingen risk att
oljeblockering bildas i kompressorn när man använder PAO-olja
68 och följdaktligen ingen minskad kyleffekt. Eftersom PAO-olja
68 endast bildas en låg förbindelse med kylmedlet, cirkulerar
alltid bara en liten del av oljan genom systemet. Restmängden
stannar där den egentligen hör hemma, nämligen i
kompressorn.
Tätningen förbättras med oljefilmen i komponenterna resp.
friktionen mellan de rörliga komponenterna i kompressorn
minskar. Detta betyder sänkt driftstemperatur och mindre
slitage. Detta bidrar i hög grad till driftsäkerhet och lägre ljudnivå
och ger lägre användningstid resp. lägre eneriförbrukning i
kompressorn.
PAO-olja 68 Plus UV
PAO-olja 68 Plus UV har samma positiva egenskaper som PAOolja 68. Dessutom innehåller oljan ett koncentrerat,
högverksamt kontrastmedel som används för UVläckagesökning. Fördelen med den låga vol %-koncentration i
kontrastmedlet innebär att oljans egenskaper förblir desamma i
större omfattning och systemkomponenter eller
serviceinstrument utsätts inte för negativ påverkan.
Redan 10 vol % av systemoljemängden räcker gott och väl för
att uppnå en tillräcklig effekt vid felsökningen. Detta motsvarar
t.ex. endast 18 ml PAO-olja 68 Plus UV vid en totalmängd på 180
ml i systemet.
Naturligtvis kan PAO-olja 68 Plus UV dessutom användas som
ensam olja för att fylla på hela systemet, utan att detta påverkar
negativt.
Fler detaljer
Kan PAO-olja 68 användas vid omställningar?
Är PAO-olja 68 kompatibel med andra oljor?
1
Hur är PAO-olja 68 Plus UV testad?
PAO-Öl 68 Plus UV är testad av tillverkaren och oberoende
institut. Så testades t.ex. den kemiska stabiliteten i samband
med kylmedlet och de olika O-ringmaterialen med hjälp av en
s.k. „sealed tube test“, enligt normen ASHRAE 97.
2
Alla tester visar positiva resultat så att negativ påverkan på
komponenter i luftkonditioneringen eller servicestationen för
kylsystemet är uteslutna. Därmed kan PAO-olja 68 Plus UV fyllas
direkt i en komponent, t.ex. kompressorn eller tillsättas till
kylvätskekretsen via servicestationen för kylsystemet.
PAO-olja 68
Blandad PAG och PAO-olja 68
Skild PAG och PAO-olja 68
PAO-olja 68 angriper inte fluoroelastomera material, t.ex.
slangar eller packningar.
Eftersom PAO-olja 68 är kompatibel med många andra smörjoch kylmedel kan PAO-olja 68 användas för både påfyllning eller
ersättning för den totala systemoljemängden. Till följd av den
egna molekylstrukturen och densiteten blandar sig PAO-olja 68
till en viss grad med andra oljor, men separerar igen "i viloläge"
och ingår därmed ingen varaktig förbindelse.
Därmed garanteras att oljornas viskositet bibehålls och den
totala viskositeten inte förändras (se bild 1 och 2). PAO-olja 68
uppvisar ett stort driftsområde (-68 till 315°C) med sin unika
kombination av högraffinerad syntetisk olja och speciella
tillsatser som ökar kvaliteten.
Kan man använda PAO-olja 68 vid fuktighetsproblem?
PAO-olja 68 är inte hygroskopisk, dvs. den ta inte upp någon
fuktighet från omgivningsluften, i motsats till övriga oljor. Man
kan motverka fuktighetsproblem, t.ex. nedisning av
komponenter eller syraförekomst genom att endast använda
PAO-olja 68. Användningsmöjligheterna och lagringstiden för
PAO-olja 68 är väsentligt högre än för vanliga oljor.
Specialiteter och egenskaper
Ingen risk för oljeblockering i kompressorn och
följdaktligen ingen minskad kyleffekt
Tätningen förbättras med en oljefilm i komponenterna
Lägre friktion mellan komponenterna
Sänkt energiförbrukning i kompressorn
Unik kombination av högraffinerad syntetisk olja och
speciella tillsatser som ökar kvaliteten
Mycket stort driftsområde (-68 till 315°C)
Låg vol %-koncentration för det högaktiva kontrastmedlet PAO-olja 68 Plus UV, därmed skonande och
skyddande för servicekomponenter och serviceutrustning
38 | 39
KOMPRESSOROLJOR OCH VERKTYG
POE-OLJA
Produktegenskaper
Elektriska kylkompressorer i hybridfordon drivs med hjälp av en
invändig elmotor som arbetar i högspänningsområdet.
Kompressoroljan i de här kompressorerna kommer bland annat
även i kontakt med spolen hos den här elmotorn. Därför måste
den uppfylla vissa krav:
Den får inte ha negativ effekt på materialen som finns i
kompressorn.
Den måste ha en viss elektrisk kortslutningshållfasthet.
POE-oljan från Behr Hella Service uppfyller dessa krav.
Användning / verkan
Fler detaljer
Kan användas till alla hybridfordon med elektrisk
kompressor som har fyllts med POE-olja hos tillverkaren.
Fylld i "Spotgun“-patroner och därför optimalt skyddad mot
kontakt med fuktighet (problem: POE-olja är
hygroskopisk)
Med Spotgun-verktyg (patronspruta) kan den antingen
fyllas på direkt i fordonet (med hjälp av adapterslang med
lågtrycksanslutning) eller fyllas över i oljebehållaren på
servicestationen för kylsystemet.
Spotgun-patron med 120 ml innehåll.
Varje enskild patron är insvetsad i en aluminiumpåse.
I aluminiumpåsen finns dessutom en liten påse med
torkmedel (torkgranulat) för att skydda oljan optimalt mot
fuktighet.
JÄMFÖRELSE MELLAN OLJORNA
Oljetyp
Användning
Anmärkning
PAG-oljor
för kylmedel R134a
Det finns olika PAG-oljor för användning med kylmedel R134a med olika
viskositet.
Standard PAG-oljor är inte lämpliga
för kylmedel R1234yf och eldrivna
luftkonditioneringskompressorer
PAG-oljor är hygroskopiska och kan därför inte förvaras länge i öppnade burkar.
PAG-olja YF
för kylmedel R1234yf
Det finns dessutom olika PAG-oljor för användning med kylmedel R134yf med
olika viskositet.
PAG-olja YF är lämplig både för
kylmedel R1234yf och R134a
Det speciella med dessa PAG-oljor från Behr Hella Service är att de inte bara är
lämpliga för användning med kylmedel R1234yf utan även kan användas med
kylmedel R134a.
PAG-oljor är hygroskopiska och kan därför inte förvaras länge i öppnade burkar.
PAO-olja
för kylmedel R134a
och andra kylmedel
Alternativt kan den användas istället för de olika PAG-oljorna som erbjuds för
R134a (med fördelen att den inte är hygroskopsisk, dvs. den tar inte upp någon
fuktighet från omgivningsluften, i motsats till andra oljor).
De 3 olika PAO-oljorna (AA1, AA2 och AA3) som erbjuds av Behr Hella Service
kan användas tillsammans med många olika kylmedel (se produktöversikt).
För tillfället är det dock inte möjligt att använda de erbjudna PAO-oljor från
Behr Hella Service tillsammans med R1234yf och heller inte godkända för
användning i elektriska kompressorer i hybridfordon.
POE-olja
för kylmedel R134a
Kan användas till alla hybridfordon med elektrisk kompressor som har fyllts
med POE-olja hos tillverkaren (det finns även eldrivna kompressorer för
hybridfordon som är fyllda med en speciell PAG-olja från fabrik).
Inte lämplig för kylmedel R1234yf
40 | 41
KOMPRESSOROLJOR OCH VERKTYG
PRODUKTÖVERSIKT
Produkt
Användning
Kompressortyp
Kylmedel
Viskositetsklass
Innehåll
Artikelnummer
PAG-olja
(burk)
Kylsystem*
Kylsystem*
Kylsystem*
alla typer**
alla typer**
alla typer**
R134a
R134a
R134a
PAG I (ISO 46)
PAG II (ISO 100)
PAG III (ISO 150)
240 ml
240 ml
240 ml
8FX 351 213-031
8FX 351 213-051
8FX 351 213-041
PAG-olja
(spotgunpatron)
Kylsystem*
Kylsystem*
Kylsystem*
alla typer**
alla typer**
alla typer**
R134a
R134a
R134a
PAG I (ISO 46)
PAG II (ISO 100)
PAG III (ISO 150)
240 ml
240 ml
240 ml
8FX 351 213-061
8FX 351 213-081
8FX 351 213-071
PAG-olja YF
Kylsystem*
Kylsystem*
alla typer**
alla typer**
R1234yf, R134a
R1234yf, R134a
PAG I (ISO 46)
PAG II (ISO 100)
240 ml
240 ml
8FX 351 213-121
8FX 351 213-131
PAO-olja 68
Kylsystem*
alla typer**
(utom
vingcellkompressorer)
R134a,
R413a,
R22,
R12
AA1 (ISO 68)
AA1 (ISO 68)
AA1 (ISO 68)
500 ml
1,0 l
5,0 l
8FX 351 214-031
8FX 351 214-021
8FX 351 214-101
Kylbilar
(färskvarufordon)
Kolvkompressorer**
R134a,
R507a,
R500,
R12
Kylbilar
(frysbilar)
Kolvkompressorer**
R507a,
R502,
R22
Kylsystem*
alla typer**
(utom
vingcellkompressorer)
R404a,
R407c,
R401b,
R401c,
R409a,
R409b
AA2 (ISO 32)
1,0 l
8FX 351 214-061
Kylbilar
(färskvarufordon)
Kolvkompressorer**
R404a,
R407c,
R409b
Kylbilar
(frysbilar)
Kolvkompressorer**
R404a,
R407c,
R402a,
R403a,
R408a
Kylsystem*
Vingcellkompressorer**
R134a,
R413a
AA3 (ISO 100)
1,0 l
8FX 351 214-081
Produkt
Användning
Kompressortyp
Kylmedel
Viskositetsklass
Innehåll
Artikelnummer
PAO-olja 68
Plus UV
Kylsystem*
alla typer**
(utom
vingcellkompressorer)
R134a,
R413a,
R22,
R12
AA1 (ISO 68)
AA1 (ISO 68)
AA1 (ISO 68)
500 ml
1,0 l
5,0 l
8FX 351 214-201
8FX 351 214-211
8FX 351 214-221
Kylbilar
(färskvarufordon)
Kolvkompressorer**
R134a,
R507a,
R500,
R12
Kylbilar
(frysbilar)
Kolvkompressorer**
R507a,
R502,
R22
Kylsystem*
alla typer**
(utom
vingcellkompressorer)
R404a,
R407c,
R401b,
R401c,
R409a,
R409b
AA2 (ISO 32)
1,0 l
8FX 351 214-261
Kylbilar
(färskvarufordon)
Kolvkompressorer**
R404a,
R407c,
R409b
Kylbilar
(frysbilar)
Kolvkompressorer**
R404a,
R407c,
R402a,
R403a,
R408a
Kylsystem*
Vingcellkompressorer**
R134a,
R413a
AA3 (ISO 100)
1,0 l
8FX 351 214-281
Hybridfordon
Elektriska
kompressorer
R134a
120 ml
8FX 351 213-111
POE-olja
* personbilar, nyttofordon, jordbruksmaskiner och entreprenadmaskiner
** utom för elektriska kompressorer
42 | 43
MOTORKYLNING I
JORDBRUKS- OCH ENTREPRENADMASKINER
Av det ursprungligen enklar kylsystemet finns nuförtiden ett
kompakt termohanteringssystem.
Kylarmodulerna i moderna släpfordon och arbetsmaskiner
innehåller flera komponenter: Förutom motorns kylvätskekylare
finns här även värmeväxlar för AC-systemet, laddluft, växel,
bränslesystem och hydraulik.
Det logiska kravet på större kylare för de starkare motorerna
står dock i motsts till den aktuella kompakta
konstruktionsformen för fordon. Dessa kräver lutande
motorhuvuar för bättre synfält, en större rattinslag för maximal
vändkrets och mera utrymmer för fronthydrauliken. Platsen för
kylarkomponenterna begränsas därmed starkt.
Luftkapaciteten, dvs. luftens strömningshastighet måste ökas
för att generera nödvändig kyleffekt, även vid begränsat
utrymme. På varandra följande värmeväxlare utgör dock ett
stort strömningsmotstånd för kylluften och sänker därmed
luftkapaciteten. Därför måste kylarfläkten generera mer effekt,
vilket kan betyder upp till 10% av fordonets märkeffekt. En
obehindrad luftström genom kylaren och värmeväxlaren är
speciellt viktigt för att generera nödvändig kyleffekt.
Jordbruksarbeten genererar oftast enorma mängder damm och
smuts. Denna smuts sugs in i kylaren eftersom en ökad
vakuumeffekt genereras av kylluftens höga
strömningshastighet. Tilluftsgallret och kylarens yta utsätts för
hög nedsmutning. Om kyleffekten reduceras, ökar istället
driftstemperaturer för motor, växel och hydraulik. Även ACsystemets effekt sjunker. I extrema fall kan det vara risk för
motorskador.
Som regel används kylarsystem med Visco®-fläktar i jordbruksoch entreprenadmaskiner. Dessa har fördelen att de endast
används vid fullt vridmoment resp. fullt varvtal när en hög
kyleffekt krävs. Fläktvarvtalets regleringe styrs via Visco®kopplingen. Effektbehovet för en Visco®-fläkt ökar dock
överproportionellt mot ökat varvtal. Därmed fördubblas
driveffekten redan när fläktvarvtalet ökar med 25%.
Fläktens varvtal ökar även vid nedsmutsning i kylarsystemet,
vilket även leder till ökad bränsleförbrukning.
Luftströmmens omfattning beror inte bara på fläktens varvtal
utan även på läget för fläktbladen. Nuförtiden arbetar även
kylarsystem med fläktar som har variabel fläktbladsinställning.
Ändrad vinkel har ungefär samma effekt som ökad varvtal. Den
ökade driveffekten är dock lägre än vid ett ökat varvtal.
Följdaktligen är regelbunden rengöringar av kylarsystemets
komponenter mycket viktigt. För att kunna utföra denna
rengöring så effektivt och tidsbesparande som möjligt
underlättas tillgängligheten till komponenterna med olika
omvandlingsmekanismer.
Insugningsytorna i kylargrillen har stora dimensioner och förses
med hålplåtar och kylarfilter för att minimera nedsmutsningen
och förbättra rengöringen. Luftströmmen vänds och en
automatiskt rengöring av värmeväxlare och insugningsytor är
möjlig. Fläkten kopplar om för en viss tid, dvs, den suger inte
utan den blåser.
Kylarens, värmeväxlarens och fläktgallrets ytor rengörs genom
att damm och smuts leds ut i omgivningen igen.
MODERNA KYLARSYSTEM
KYLARSYSTEMETS PRESTANDA
All värme som en motor och dess anslutande system
producerar, måste avledas. Motorns drifttemperatur får i dag
bara ha en liten tolerans för att kontrollera drift och omgivande
temperatur (motor och kupé). En förhöjd drifttemperatur kan
försämra avgasvärdena. Detta kan leda till felaktig
motorstyrning.
Dessutom måste ett kylarsystem som producerar lite värme
användas för att värma bilens passagerare på vintern och svalka
av dem på sommaren på motorvarianter som direktinsprutning,
diesel och bensin. Alla dessa faktorer måste tas med i
beräkningen vid utveckling av ett nytt termohanteringssystem.
Till detta kommer också kravet på högre effekt och effektivitet
på mindre utrymme.
KONSTRUKTION PÅ EN MODERN KYLARMODUL
Ett typiskt exempel på dagens kylarmoduler. Dessa består av
kylmedelskylare, motoroljekylare, kondensor,
växellådsoljekylare, servostyrningskylare och kondensorfläkt.
Motoroljekylare
Tryckbox med
elfläkt
Ramlock
Servostyrningskylare
Kondensormodul
Fästram
Kylvätskekylare i
aluminium
Växellådsoljekylare
Sugbox för
motorfläkt
MOTORKYLNING MED VATTEN
Genererade temperaturer (upp till 2.000 °C) som uppstår när vid
bränsleförbränningen är skadliga för motordriften. Därför kyls
den till driftstemperatur. Den första typen av kylning med vatten
var termosifonkylningen. Det lättare uppvärmda vattnet stiger
via ett stigrör till kylarens övre del. Fartvinden kyler vattnet som
sjunker ner igen och rinner till motorn. Detta kretslopp fungerar
så länge motorn är i drift. Kylaren stöds av fläkten och en
reglering är inte möjlig. Senare accelereras vattencirkulationen
med en vattenpump.
Nackdelar:
Lång varmkörningstid
Låga motortemperaturer under den kalla årstiden
I vidareutvecklingen av motorer används en kylvattenreglering =
termostat.
Vattencirkulationen via kylaren regleras beroende på
kylvattentemperaturen. 1922 wird er wie folgt beschrieben:
„Diese Vorrichtungen bezwecken eine schnelle Erwärmung des
Motors und Vermeidung von Erkalten desselben”.
Man talar redan här om en termostatreglerad kylning med
funktioner:
Kort varmkörningstid
Konstant driftstemperatur
46 | 47
KYLARSYSTEM - EN BLICK TILLBAKA
TIDIGARE KYLARSYSTEM
Tidigare kylarsystem
Ca. 1910 med vattenpump
Kylare
Stigrör
Fr.o.m. 1922
Motor
Vattenpump
NUFÖRTIDEN
Kylarsystem idag
Termostaten gav en avgörande förbättring och därmed möjliga
"kortsluten" kylmedelskrets. Så länge motorns driftstemperatur
inte föreligger, rinner vattnet inte via kylaren utan tillbaka till
motorn med kortaste möjliga sträcka. Denna reglering finns idag
i alla system.
Grafiken visar vilken påverkan motortemperaturen har på
effekten och bränsleförbrukningen. Motorns korrekta
driftstemperatur har idag inte bara att göra med effekt och
förbrukning, utan betyder även mycket för utsläppen.
Pe = Effekt
be = Bränsleförbrukning
T = Motortemperatur
Omständigheten att trycksatt vatten inte kokar vid 100 °C utan
först vid 115 °C till 130 °C utnyttjas för motorkylningen.
Kylkretsen är trycksatt med 1,0 - 1,5 bar. Vi talar om slutna
kylarsystem. Systemet har dessutom ett expansionskärl som
endast är fyllt till hälften. Vatten används inte som kylmedel utan
en blandning av vatten och kylmedelstillsats. Vi talar nu om
kylmedel som erbjuder frostskydd, en högre kokpunkt och
korrosionsskyddar motorns lättmetalldelar.
48 | 49
KYLARSYSTEM
MOTORKYLNINGSSYSTEMET
Som alla vet har motorrummet blivit mycket trångt, vilket leder
till att kraftig hetta byggs upp och måste avledas. För att kyla av
motorrummet ställs höga krav på moderna kylsystem. På grund
av detta har stora framsteg gjorts inom kylningsområdet under
den senaste tiden.
Kraven på kylsystemet är:
Förkortad varmkörningsfas.
Snabb uppvärmning av kupén.
Låg bränsleförbrukning
Längre livslängd på komponenterna
Grunden i alla motorkylningssystem består av
följande komponenter:
Kylvätskekylare
Termostat
Kylmedelspump (mekanisk eller elektrisk)
Expansionskärl
Ledningar
Motorfläkt (fläktremsdriven eller Visco®)
Temperatursensor (motorstyrning och indikering)
8
5
9
7
6
1
3
2
4
8
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Kylvätskekylare
Kylvätskepump
Kylarfläkt
Termostat
Värmeväxlare
Värmeväxlarventil (tillval)
Motor
Luftström
Oljekylare
KYLVÄTSKEKYLARE
Allmänt
Kylvätskekylaren monteras i fordonsfrontens luftström och
skiljer sig i sin konstruktion. De har som sin uppgift att
transportera värmen som uppstår vid förbränningen i motorn,
och som tas upp av kylvätskan, till ytterluften. Ytterligare kylare
kan finns i eller vid kylvätskekylaren, t.ex. för automatväxel.
1
Uppbyggnad/funktionssätt
2
Den viktigaste delen i en kylmodul är kylvätskekylaren (KVK).
Den består av kylarcellsystem och vattenbehållare med alla
nödvändiga anslutningar och fästselement.
Själva kylarcellsystemet sätts samman av kylarnätet - ett rör-/
flänssystem - rörgolv samt sidodelarna.
Konventionella kylvätskekylare har ett kylvätsketråg av
glasfiberförstärkt polyamid, som innan den placeras på rörgolvet
får en tätning och flänsas. Aktuellt trendigt är även kylare, helt i
aluminium med lägre vik och lägre monteringsdjup. Dessutom
är de återvinningsbara till 100%.
Kylmedlets kylning sker via kyllameller (nät). Ytterluften som
strömmar genom kylarnätet drar ut värmen ur kylmedlet.
Denna konstruktion skiljer på fallströms- och motströmskylare.
Vattnet rinner in uppifrån i kylaren och rinner ut nertill i
fallströmskylare. I motströmskylare rinner vattnet in i kylarens
sida och ut på den andra sidan. Vattentanken är delad om inlopp
och utlopp ligger på samma sida i motströmskylare. Kylaren
genomströmmas med kylmedel, motströms i övre och undre
delen. Motströmskylare har en låg konstruktion och används
speciellt i personbilar.
5
4
3
4
6
2
5
1
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vattentank
Packningar
Kyllameller (nät)
Sidoplåtar
Golv
Kylrör
50 | 51
KYLARSYSTEM
Konsekvenser vid fel
En defekt kylare kan uppvisa följande symtom:
Bristfällig kyleffekt
Ökad motortemperatur
Kylarfläkten går permanent
Bristfällig effekt i AC-systemet
Orsakerna kan vara följande:
Kylvätskeförlust eller skada på kylaren
(stenskott, olycka)
Kylvätskeförlust på grund av korrosion eller otäta
anslutningar
Bristfällig värmeväxling på grund av yttre eller inre
nedsmutsning (smuts, insekter, kalkavlagring)
Förorenat eller föråldrat kylvatten
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera yttre smuts på kylvätskekylaren, rengör
ev. med reducerad tryckluft eller vattenstråle.
Kom inte för nära kyllamellerna
Kontrollera kylaren vad gäller yttre skaodr och läckage
(slanganslutningar, flänsar, lameller, plasthus)
Kontrollera om kylmedlet är förorenat/missfärgat (t.ex. olja,
defekt packning) och kontrollera dess frostskydd
Kontrollera kylmedelsflödet (blockering av främmande
material, tätningsmedel, kalkavlagringar)
Mät kylmedels ingångs- och utgångstemperatur med hjälp
av IR-termometer
EXPANSIONSKÄRL
Allmänt
Expansionskärlet i kylsystemet består oftast av plast och är till
för att ta upp kylmedlet som expanderar. Som regel är det
inmonterad så att det är den högsta punkten i kylsystemet. För
att kontrollera kylmedelsnivån är det genomskinlig och har
"min"- och "max"-markeringar. Dessutom kan även en
elektronisk nivågivare finnas. Via ventilen i expansionskärlets
kylarlock sker en tryckutjämning i kylsystemet.
Uppbyggnad/funktionssätt
En ökning av kylmedelstemperaturen leder till en tryckökning i
kylsystemet eftersom kylmedlet expanderar. Därigenom stiger
trycket i expansionskärlet, varpå övertrycksventilen i kylarlocket
öppnas och släpper ut luft.
När kylmedelstemperaturen normaliseras uppstår ett
undertryck i kylsystemet. Kylmedel sugs tillbaka från behållaren.
Härigenom skapas även i behållaren ett undertryck. Som följd
öppnas undertrycksutjämningsventilen i behållarens kylarlock.
Luft strömmar in i behållaren tills en tryckutjämning har
uppnåtts.
Konsekvenser vid fel
Ett defekt expansionskärl resp. ett defekt kylarlock kan uppvisa
följande symptom:
Kylmedelsförlust (läckage) på diverse systemkomponenter
eller på själva expansionskärlet
Ökad kylmedels- eller motortemperatur
Expansionskärlet eller andra komponenter har spruckit/
rämnat
Orsakerna kan vara följande:
Övertryck i kylsystemet pga. en defekt
ventil i kylarlock
Materialutmattning
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera kylmedelsnivå och frostskydd
Observera om kylmedlet är missfärgat/förorenat (olja,
tätningsmedel, kalkavlagringar)
Kontrollera termostat, kylare, värmeväxlare, slangledningar
och slanganslutningar vad gäller läckage och funktion
Trycktesta eventuellt kylarsystemet
Observera luftinsläpp i kylarsystemet, lufta ev. kylarsystemet
enligt fordonstillverkarens instruktioner
Expansionskärlets kylarlock bytas om alla ovanstående punkter är OK. Kylarlocket kan inte testas.
52 | 53
KYLARSYSTEM
KYLARLOCK
Allmänt
Det gör kanske inte så mycket väsen av sig, kylarlocket, men det
fyller en viktig funktion.
Förutom att försluta påfyllningsöppningen i kylaren eller
utjämningsbehållaren gastätt skall det se till att inte ett för högt
övertryck och inget undertryck uppstår i kylsystemet. Därför är
påfyllningslocket utrustat med en undertrycks- och
övertrycksventil. Övertrycksventilen syftar till öka trycket med ca
0,3-1,4 bar. På basis av detta ökar kylvätskans koktemperatur till
104 – 110 °C och kylsystemets prestanda förbättras. Under
avkylningen skulle ett undertryck uppstå i hermetiskt slutna
system. Det är undertrycksventilens uppgift att förhindra detta.
Uppbyggnad/funktionssätt
En hög kylmedelstemperatur leder till en tryckökning i
kylsystemet eftersom kylmedlet expanderar. Kylmedlet pressas
in i behållaren. Trycket i behållaren stiger. Därigenom stiger
trycket i expansionskärlet, varpå övertrycksventilen i kylarlocket
öppnas och släpper ut luft.
När kylmedelstemperaturen normaliseras uppstår ett
undertryck i kylsystemet. Kylmedel sugs tillbaka från behållaren.
Härigenom skapas även i behållaren ett undertryck.
Som följd öppnas undertrycksutjämningsventilen i behållarens
kylarlock. Luft strömmar in i behållaren tills en tryckutjämning
har uppnåtts.
Regler vid öppnande av kylarlocket
Låt kylsystemet svalna till en kylmedelstemperatur
under 90°C
När motorn är varm står kylsystemet under tryck
Om kylsystemet öppnas plötsligt föreligger risk för
skållskador!
Vrid upp kylmedelslocket fram till säkerhetsspärren och vid
skruvade utföranden ½ varv, och släpp ut övertrycket
Bär skyddshandskar, skyddsglasögon och skyddsklädsel!
Funktionskontroll
Testa funktionen hos ventilen till kylarlocket med hjälp av
lämplig testutrustning (enligt fordonstillverkarens uppgifter).
1. Definiera öppningstrycket genom tryckökning.
2. Undertrycksventilen måste ligga mot gummipackningen och
kunna lyftas lätt samt fjädra tillbaka när den släpps.
Behr Hella Service rekommenderar utbyte av kylarlocket
vid varje kylarbyte.
54 | 55
KYLARSYSTEM
VÄRMEVÄXLARE
Allmänt
Värmeväxlaren sitter i fordonskupéns värmepaket och
genomströmmas av kylvätska. Kupéluften leds genom
värmeväxlaren och värms upp.
Uppbyggnad/funktionssätt
Värmeväxlaren består, precis som kylvätskekylaren, av ett
mekaniskt rör/lamellsystem. Trenden går dock mot
konstruktioner helt i aluminium. Kylvätska flödar genom
värmeväxlaren. Flödesmängden regleras vanligtvis av
mekaniskt eller elektriskt styrda ventiler. Kupéluftens
uppvärmning sker via värmeväxlarens kyllameller (nät).
Konsekvenser vid fel
En defekt resp. bristfälligt fungerande värmeväxlare kan uppvisa
följande symtom:
Bristfällig uppvärmningseffekt
Kylvätskeförlust
Lukt (söt)
Imma på fönstren
Bristfällig luftgenomströmning
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Observera lukt och immiga rutor
Kontrollera kupéfiltret
Kontrollera läckage i värmeväxlaren (slanganslutningar,
flänsar, nät)
Observera föroreningar/missfärgning av kylvätskan
Kontrollera kylmedelsflödet (blockering av främmande
material, kalkavlagringar, korrosion)
Mät kylmedlets ingångs- och utgångstemperatur
Observera blocering/främmande material i
ventilationssystemet
Kontrollera spjällstyrning (cirkulationsluft/friskluft)
Den luftström som alstras av kupéns fläkt resp. fartvinden leds
genom den av den heta kylvätskan genomströmmade
värmeväxlaren. Den värmda luften leds sedan till kupén.
Orsakerna kan vara följande:
Bristfällig värmeväxling på grund av yttre eller inre
nedsmutsning (korrosion, kylmedelstilsatser, smuts,
kalkavlagring)
Kylvätskeförlust på grund av korrosion
Kylvätskeförlust på grund av otäta anslutningar
Nedsmutsat kupéfilter
Förorening/blockering i ventilationssytemet (löv)
Defekt spjällstyrning
LADDLUFTKYLARE
Allmänt
Effektökning i hela varvtalsområdet, minskad
bränsleförbrukning, förbättrad verkningsgrad för motorn,
sänkning av avgasvärden, termisk avlastning av motorn - det
finns många skäl till att kyla förbränningsluft från laddade
motorer med laddluftkylare.
I princip skiljer man mellan två kylmetoder. Direkt
laddningsluftkylning, då intercoolern sitter i framvagnen och kyls
av den omgivande luften (fartvinden) och indirekt
laddningsluftkylning, då kylvätskan strömmar genom
intercoolern och avleder värmen.
Uppbyggnad/funktionssätt
Beroende på konstruktion motsvarar laddluftkylaren en
kylmedelskylare. Det avkylande mediet är inte kylmedel i
laddluftkylaren (LLK) utan komprimerad, het luft (upp till 150 °C)
från turbokompressorn. I princip leds värme bort från laddluften
genom ytterluften eller motorns kylmedel. Laddluften kommer
in i laddluftkylaren och genomströmmas vid direkt
laddluftkylning av fartvinden, kyls av och fortsätter till motorns
insugsområde. Kylmedelskylda laddluftkylare kan i princip
monteras var som helst, tack vare den mindre konstruktionen.
Till exempel kan den kylmedelskylda laddluftkylaren och
insugsområdet bilda en enhet vid indirekt laddluftkylning.
Utan en extra kylkrets kan laddluften endast sänkas till en
temperatur i närheten av kylmedelstemperaturen.
Med hjälp av en särskild kylmedelskrets till laddluftkylaren som
är oberoende av motorns kylmedelskrets kan motorns effekt
öka ytterligare genom ökad lufttäthet. I detta kretslopp finns en
lågtemperatur-kylmedelskylare och laddluft-kylmedelskylare.
Laddluftens returvärme överförs först till kylmedlet och sedan i
lågtemperaturkylaren till den omgivande luften.
Lågtemperatur-kylaren finns i fordonets frontdel.
Eftersom lågtemperaturkylaren kräver betydligt mindre plats än
vanliga luftkylda laddluftkylare frigörs utrymme i fronten.
Därutöver bortfaller de stora laddluftledningarna.
Illustration
Direkt laddluftkylning
Indirekt laddluftkylning /
insugsrör med integrerad laddluftkylare
56 | 57
KYLARSYSTEM
Direkt laddluftkylning
Laddluftkylare kylvätskepump
Motor kylvätskepump
Lågtemperatur-kylvätskekylare
Motor kylvätskekylare
Konsekvenser vid fel
En defekt laddluftkylare kan uppvisa följande symtom:
Bristfällig motoreffekt.
Kylvätskaförlust (vid kylvätskekyld laddluftkylare)
Ökade utsläpp av miljöfarliga ämnen
Ökad bränsleförbrukning
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera kylmedelsnivån.
Kontrollera om kylmedlet är förorenat/missfärgat och
kontrollera dess frostskydd.
Var uppmärksam på yttre skador och föroreningar
Kontrollera systemkomponenter och anslutningselement
(slanganslutningar) med avseende på läckor.
Kontrollera kylmedelspumpen.
Kontrollera fläkten och extrafläkten.
Kontrollera genomströmningsmängden (blockering pga.
främmande material, korrosion)
Orsakerna kan vara följande:
Skadade eller blockerade slang-/kylmedelsanslutningar.
Kylmedelsförlust eller inträngande luft pga. läckage.
Yttre skador (stenskott, olyckor).
Förminskad luftgenomströmning (smuts)
Bristfällig värmeväxling pga. invändig förorening (korrosion,
tätningsmedel, kalkavlagringar).
Fel på kylmedelspumpen (på lågtemperaturkylmedelskylare).
OLJEKYLARE
Allmänt
Stora fördelar uppnås genom kylning av termiskt högbelastade
oljor (motor, växel, servostyrning) med oljekylare resp. att man
kan säkerställa ett nästan identiskt temperaturspektrum.
Intervall för oljebyten förlängs och olika komponenterns
livslängd ökar. Oljekylaren finns i/vid motorkylaren eller direkt
på motorblocket, beroende på förutsättningar. Man skiljer på
luft- och kylmedelskylda oljekylare.
Uppbyggnad/funktionssätt
En vanlig kylning räcker inte längre för högbelastade
fordonsaggregat. Motoroljans kylning är t.ex. mycket ojämn
eftersom den beror på yttertemperaturen och fartvinden.
Luftkylda oljekylare som ligger inom fordonsfrontens luftström
bidrar till en tillräcklig kylning av oljetemperaturen. Vätskekylda
oljekylare är anslutna till motorns kylmedelskrets och ger en
optimal temperaturreglering. Kylmedel genomströmmar
oljekylaren. Kylmedlet drar ut värme ur oljan när motorn är
varm och kyler oljan. Kylmedlet blir varmt snabbare än oljan när
motorn är kall och tillför därmed värme till oljan.
Oljan uppnår snabbare sin driftstemperatur. Snabbt uppnådd
driftstemperatur resp. konstant driftstemperatur är speciellt
viktigt i automatväxlar och servostyrning. Annars föreligger
risken att t.ex. styrningen blir trög eller för lätt.
Rörkylare ersätts idag allt mer med kylare, helt i aluminium.
Dessa erbjuder en större ytkylning i mindre utrymmet och kan
monteras på olika ställen i motorrummet.
58 | 59
KYLARSYSTEM
Konsekvenser vid fel
En defekt oljekylare kan uppvisa följande symtom:
Bristfällig kyleffekt
Oljeförlust
Ökad oljetemperatur
Förorenat kylmedel
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera olje- och kylmedelsnivån
Kontrollera oljekylaren på yttre smuts, skador (sprickor)
Kontrollera om kylmedlet är förorenat/missfärgat och
kontrollera dess frostskydd.
Kontrollera yttre läckage (anslutningar)
Kontrollera genomströmningsmängden (blockering pga.
främmande material, korrosion, oljeslam)
Orsakerna kan vara följande:
Bristfällig värmeväxling på grund av yttre eller inre
nedsmutsning (insekter, smuts, oljeslam, korrosion)
Oljeförlust pga. skador (olycka)
Inträngande olja i kylarsystemet (inre läckage)
Oljeförlust på grund av otäta anslutningar
VISCO®-KOPPLING
Allmänt
Visco®-kopplingen är en del i Visco®-fläkten. Den har till uppgift
att beroende på temperatur framställa dragkraften mellan
drivningen och fläkthjulet och påverka dess varvtal. På
kopplingen sitter en plastfläkt som alstrar en luftström efter
behov. Visco®-fläktar används övervägande i längsmonterade,
personbilar med högt cylinderantal och lastbilar.
Uppbyggnad/funktionssätt
Visco®-kopplingen drivs oftast direkt av motorn via en axel (bild
1). Om det inte behövs någon kylluft stänger Visco®-kopplingen
av och går med lågt varvtal. När behovet ökar flyter silikonolja
från förrådet in till arbetsutrymmet. Där överförs drivmomentet
slitagefritt genom vätskefriktion till fläkten, vars varvtal ställs in
steglöst efter driftförhållandena.
Inkopplingspunkten ligger på ca 80 °C. På traditionella Visco®kopplingar slår kylarens frånluft mot ett bimetallelement (bild 2),
vars termiska bearbetning påverkar öppning och stängning av
en ventil via ett stift och en ventillyftarm. Beroende på
ventilinställningen och därmed oljemängden i arbetsutrymmet
ställs de överföringsbara vridmomenten och fläktvarvtalen in.
Oljepåfyllningsmängden är 30 – 50 ml (personbil).
Bild 1
Även när arbetsutrymmet är helt fyllt finns en skillnad mellan
driftvarvtal och fläktvarvtal (slirning). Den värme som uppstår
därigenom leds till den omgivande luften genom kylflänsarna.
På en elektriskt styrd Visco-®koppling sker styrningen direkt via
sensorer. En regulator bearbetar värden och en klockad
styrström leder dem till den integrerade elektromagneten. Det
ledningsbundna magnetfältet reglerar ventilen för styrning av
det interna oljeflödet via ett ankare. En extra sensor för
fläktvarvtalet sluter reglerkretsen.
Bild 2
60 | 61
KYLARSYSTEM
Konsekvenser vid fel
Elanslutning
En defekt Visco®-koppling kan uppvisa följande symtom:
Förhöjd motortemperatur och kylmedelstemperatur
Kraftigt missljud
Fläkthjulet går på högsta effekt under alla driftförhållanden
Orsakerna kan vara följande:
Bristfällig dragkraft på grund av olja som läcker ut
Oljeförlust på grund av otäthet
Förorenat kylområde eller bimetallelement
Inre skador (t.ex. regleringsventil)
Lagerskada
Skadat fläkthjul
Permanent maximal dragkraft på grund av defekt koppling
Returhål
Varvtalssensor
Primärskiva
Vipparm
Magnetlager
Ankarplatta
Förråd silikonolja
Hus
Elektromagnet
Elektroniskt reglerad Visco®-koppling
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera kylmedelsnivå och frostskydd
Kontrollera Visco®-fläkten med avseende på yttre
föroreningar och skador
Kontrollera lager med avseende på spel och missljud
Kontrollera om olja läcker ut
Kontrollera Visco®-kopplingen genom att vrida den för hand
med motorn avstängd. Vid kall motor ska fläkthjulet gå lätt
att vrida och vid varm motor ska det gå trögt att vrida
Om det är möjligt, kontrollera kopplingens slirning genom
varvtalsjämförelse mellan fläkt-/drivaxelvarvtal. Vid
maximal dragkraft får skillnaden för direktdriven fläkt uppgå
till max 5 %. Använd en optisk varvtalsmätare med
reflexband (bild 3)
Kontrollera elanslutningen (elektroniskt styrd Visco®koppling)
Kontrollera luftledare/luftledplåtar
Se till så att det finns tillräcklig luftgenomströmning i kylaren
VISCO®-FLÄKT
Allmänt
För värmeavledning i starka motorer behöver man förutom
effektiva kylare, även fläktar och fläktmotorer som effektiv
tillhandahåller kylluften. Visco®-fläktar består av ett fläkthjul och
en Visco®-koppling. De används på längsmonterade motorer
och monteras framför kylaren (i färdriktningen) och drivs via en
fläktrem eller direkt av motorn.
Uppbyggnad/funktionssätt
Fläkthjulet består mestadels av plast och är fastskruvad med
Visco®-kopplingen. Antal och läge på fläktvingarna varierar
beroende på konstruktion. Visko®-kopplingens hus är byggt av
aluminium och har ett stort antal kylflänsar. Regleringen av
Visco®-fläkten kan ske genom en rent temperaturberoende,
självreglerande bimetallkoppling.
Kylvätskekylarens omgivningstemperatur är regleringsenhet. En
annan variant är den elstyrda Visco®-kopplingen. Den regleras
elektroniskt och elektromagnetiskt. För reglering används
ingångsstorlekarna på olika sensorer. Ytterligare information
finns i den tekniska informationen om Visco®-kopplingen.
Konsekvenser vid fel
En defekt Visco®-fläkt kan uppvisa följande symtom:
Kraftigt missljud
Förhöjd motortemperatur och kylmedelstemperatur
Orsakerna kan vara följande:
Skadat fläkthjul
Oljeförlust/otäthet
Förorenat kylområde eller bimetallelement
Lagerskada
Felsökning
Kontrollsteg för felidentifiering:
Kontrollera kylmedelsnivån.
Kontrollera fläkthjulet på skador
Kontrollera om olja läcker ut
Kontrollera lager med avseende på spel och missljud
Kontrollera montering av fläkthjul och Visco®-koppling
Kontrollera stabilitet och befintliga luftledare/luftledplåtar
62 | 63
DIAGNOS, UNDERHÅLL OCH REPARATION
KYLVÄTSKA, FROSTSKYDD OCH KORROSIONSSKYDD
Kylmedel är ett överordnat begrepp för den kylarvätska som
finns i kylarsystemet.
Kylarvätska skyddar mot frost, rost, överhettning, och har en
smörjande effekt. Det har till uppgift att ta upp motorvärmen och
leda bort den via kylaren. Kylarvätskan är en blandning av vatten
och frostskydd (glykol/etanol) som är försett med diverse olika
tillsatser (bitterämnen, silikat, antioxidanter,
antiskumningsmedel) och är färgat.
Bitterämnena skall förhindra att kylarvätskan dricks av misstag.
Silikaterna bildar ett skyddsskikt på metallytorna och förhindrar
bl.a. kalkavlagringar. Antioxidanterna förhindrar korrosion av
komponenterna. Antiskumningsmedlen förhindrar att
kylarvätskan skummar. Glykolen smörjer komponenterna, håller
slangar och packningar smidiga och ökar kylarvätskans
kokpunkt.
Blandningsförhållandet vatten/frostskydd bör ligga på 60:40 till
50:50. Detta motsvarar som regel ett frostskydd på -25 °C till -40
°C. Det minimala blandningsförhållandet bör vara 70:30 och det
maximala blandningsförhållandet 40:60. Genom att ytterligare
öka frostskyddandelen (t.ex. 30:70) uppnås ingen sänkning av
fryspunkten längre. I motsats, ett frostskyddsmedel som
används outspätt fryser redan vid ca. -13 °C och avleder inte
tillräckligt med motorvärme vid temperaturer över 0 °C. Motorn
skulle överhettas.
Eftersom glykol har en mycket hög kokpunkt, kan kylarvätskans
kokpunkt ökas upp till 135 °C genom rätt blandningsförhållande
och motsvarande övertryck i kylarsystemet. Därför är det viktigt
med en tillräcklig andel frostskydd också i varma länder.
Tillverkarens rekommendationer ska alltid följas. En vanlig
blandning kan vara 40/60 % eller 50/50 % när rent vatten
används (dricksvattenkvalitet).
Kylarvätskan eller tillsatserna i den utsätts för ett visst slitage,
dvs. en del av tillsatserna förbrukas under årens gång. Om t.ex.
korrosionsskyddstillsatserna är förbrukade, brunfärgas
kylmedlet.
John Deere, Massey Ferguson och Valtra anger t.ex. ett
bytesintervall på 2000 timmer resp. 2 år. Hos John Deere kan
t.ex. bytesintervallet förlängas till 6 år resp. 6000 timmar med en
speciell kylvätska (Cool-Gard II och Premix).
Generellt bör kylarvätska bytas ut om det finns föroreningar
(olja, korrosion) och vid fordon som inte är fyllda med long lifekylarvätska.
Följ ovillkorligen tillverkarens instruktioner vad gäller
specifikationer, bytesintervall, blandningsförhållande och
blandningsmöjligheter för frostskyddsmedel.
Kylarvätska är hälsofarligt och får inte komma ut i grundvattnet
eller tappas ut via oljeavskiljare. Den skall samlas upp och
avfallshanteras på korrekt sätt.
KYLARUNDERHÅLL
Kylaren behöver inget underhåll eftersom ett skydd redan har
lagts på inuti och utanpå vid tillverkningen (speciellt för Behr).
Rengöring med ångstråle med lågt tryck (inifrån och ut) är
möjlig, som på kondensorer.
Rengöringen kan även göras med reducerad tryckluft från
utsidan.
SPOLA KYLARSYSTEMET
Vid föroreningar i kylarvätskan måste kylarvätskan tömmas ut
och kylsystemet spolas.
Föroreningar kan vara:
Olja (defekt topplockspackning)
Rost (inre korrosion motor)
Aluminium (inre korrosion kylare)
Främmande material (tillsatser/tätningsmedel)
Främmande partiklar (defekt kylmedelspump)
Beroende på nedsmutsning skall kylarsystemet rengöras med
varmt vatten eller även med speciell spolvätska.
Det finns olika spolningsätt, beroende på fordonstillverkare och
symptom.
Nedsmutsningens omfattning och tillverkarens uppgifter anger
metoden och använd spolvätska. Man bör dock observera att
inte alla komponenter kan spolas till följd av konstruktionen (t.
ex. plattrör) och att komponenterna måste bytas.
Detta gäller speciellt för följande komponenter:
Termostat
Kylare
Elektriska ventiler
Kylarlock
Värmeväxlare
Om det inte längre är möjlig att kontrollera kylmedelsnivån i
expansionskärlet pga. smuts (olja, rost) måste kärlet bytas.
Termostaten och kylarlocket bör alltid bytas.
Vid användning av speciella kylarsystemrengörare bör man vara
uppmärksam på att dessa inte angriper tätningsmaterial och
inte hamnar i grundvattnet resp. inte avleds via oljeavskiljare.
Rengöringsmedel måste samlas upp tillsammans med
kylmedlet och avfallshanteras separat.
Fyll på systemet med kylmedel efter spolningen enligt
fordonstillverkarens uppgifter (specifikation,
blandningsförhållande), avlufta och kontrollera funktion och
läckage i systemet.
64 | 65
DIAGNOS, UNDERHÅLL OCH REPARATION
SYSTEMETS AVLUFTNING VID PÅFYLLNING
Luftintrång i kylarsystem i fordon är ett globalt problem.
Dessa luftblåsor förorsakas av kylarens positionering resp.
expansionskärlets placering i nivå med motorn eller t.o.m under
denna. Komplett avluftning av kylarsystemet efter en reparation
eller byte av kylvätska blir ett allvarligt problem. Luft i
kylarsystemet sänker kylmedelscirkulationen betydligt och kan
medföra överhettad motor och därmed dyra skador. Ett
vakuumpåfyllningsinstrument är lösningen
Med detta kan man:
Eliminera luftblåsor
Söka läckagepunkter
Göra en snabb påfyllning av kylarsystemet
Kontroll av kylarsystemet med tryckoch tryckfallstest
Det rekommenderas att använda ett trycktestinstrument för att
kontrollera kylarsystemet på läckage. Kylarsystemet trycksätts
med en handpump. Observera tryckmanometern, ett tryckfall
tyder på läckage i kylarsystemet. Pumpen kan anslutas till
nästan alla vanliga lastbilar, personbilar, jordbruks- och
entreprenadmaskiner med en universal- eller fordonsspecifik
adapter.
Kylarsystemet kan fyllas med kontrastmedel först för att
lokalisera knepiga läckage.
Airlift ansluts till kylaren eller till expansionskärlet med bifogad
adapter. Därefter ansluts en tryckluftsslang som normalt
används för tryckluftsverktyg. Kylarsystemet evakueras via en
specialventil och ett högt undertryck genereras. Sedan ansluts
bifogad sugslang och den nya vatten-frostskyddsblandningen
fyllas på via en ren kylmedelsbehållare (hink, kanna). Samtidigt
kan man kontrollera tätheten i hela systemet med hjälp av
manometern som mäter undertrycket i Airlift.
TYPISKA SKADOR
Bilderna visar typiska skador som uppstår pga. olika orsaker.
Kylare
Alla fel leder till minskad effekt i kylaren. Reparationer är inte
brukliga på moderna kylmedelskylare eftersom svetsning av
aluminium är svårt och eventuellt kan leda till blockering av de
trånga kanalerna. Tätningsmedel får inte användas eftersom det
leder till blockering och minskad effekt.
Avlagringar av motorolja kommer
från motorolja som har trängt in i
kylmedelskretsloppet genom skador på
topplockspackningen.
Kalkavlagringar på grund av att rent
vatten har använts (utan kylvätska).
Värmeväxlare
Kalkavlagringar och användning av tätningsmedel kan medföra
blockeringar i värmeväxlare, precis som i kylarsystem. Dessa
kan delvis elimineras genom spolning med bestämda
rengöringsmedel. Följ anvisningarna från fordonstillverkaren.
66 | 67
DIAGNOS, UNDERHÅLL OCH REPARATION
KYLARSYSTEMTEST OCH DIAGNOS
Vid störningar i kylarsystemet, som t.ex. otillräcklig värmeeffekt,
motorn når inte driftstemperatur eller överhettning, är det
möjligt att fastställa felorsaken med enkla medel. Till att börja
med bör kylarsystemet undersökas vad gäller tillräcklig
kylmedelsnivå, föroreningar, frostskydd och läckage. Kontrollera
även fläktremmens resp. kilremmens spänning.
Därefter kan felsökningen fortsätta enligt följande, beroende på
symptom genom att obsevera komponenter resp. temperaturer:
Överhettad motor:
Är föreliggande temperatur realistisk?
(kontrollera ev. kylvattnets temperatursensor och
avläsningsinstrument)
Är kylarsystemet resp. förkopplade komponenter
(kondensor) fria från föroreningar för att garantera en
obegränsad luftgenomströmning?
(rengör ev. komponenter)
Går kylarfläkten resp. extrafläkten?
(aktiveringspunkt, säkring, termobrytare, kontrollera
fläktens styrning, kontrollera mekaniska skador)
Öppnar termostaten?
(kontrollera temperaturen före och efter termostaten,
demontera ev. termostaten och kontrollera i vattenbad)
Är kylaren blockerad?
(kontrollera temperaturen vid kylarens in- och utgång,
kontrollera flödesmängd)
Går kylmedelspumpen?
(kontrollera om pumphjulet sitter löst på axeln)
Fungerar över- resp. undertrycksventil på kylarlocket
resp. expansionskärlet?
(använd ev. testpump, kontrollera om kylarlocket packning
är skadad resp. befintlig)
Motorn blir inte varm:
Är föreliggande temperatur realistisk?
(kontrollera ev. kylvattnets temperatursensor och
avläsningsinstrument)
Är termostaten konstant öppen?
(kontrollera temperaturen före och efter termostaten,
demontera ev. termostaten och kontrollera i vattenbad)
Går kylarfläkten resp. extrafläkten permanent?
(aktiveringspunkt, säkring, termobrytare, kontrollera
fläktens styrning)
Värmen blir inte tillräckligt varm:
Når motorn driftstemperatur resp. blir kylvattnet varmt?
(utför ev. först kontrollstegen under "motorn blir inte varm")
Öppnar värmeventilen?
(elektrisk aktivering resp. kontrollera bowden och ventil)
Är värmeväxlaren blockerad?
(kontrollera temperaturen vid värmeväxlarens in- och
utgång, kontrollera flödesmängd)
Fungerar spjällstyrningen?
(kontrollera spjällens lägen och anslag, friskluft- och
cirkulationsluftsfunktion, kontrollera luftutblås)
Går kupéfläkten?
(missljud, fläktnivå)
Är kupéfläkten smutsig resp. luftgenomströmningen
säkrad?
(kontrollera kupéfiltret, kontrollera felluft i
ventilationskanalerna)
68 | 69
DIAGNOS, UNDERHÅLL OCH REPARATION
Spola kylarsystemet
Vid föroreningar i kylsystemet måste
kylarvätskan tömmas ut och kylsystemet spolas.
Föroreningar kan vara:
Olja (defekt topplockspackning)
Rost (inre korrosion motor)
Aluminium (inre korrosion kylare)
Främmande material (tillsatser/tätningsmedel)
Främmande partiklar (defekt kylmedelspump)
Undersökningar på defekta kylare har visat att den mest
förekommande nedsmutsningen är rostslam.
Orsakerna för dess förekomst är ingen eller otillräcklig
rengöring under en reparation i kylarsystemet eller påfyllning av
felaktigt frostskyddsmedel samt återanvändning av det urtömda
kylmedlet. Rostslam kan avlagras och blockera trånga kanaler
och verkar som påskyndande faktor för korrosion när blanka
metallytor beläggs (anodisk verkan med frätning) och verkar
dessutom som slipmedel i kylmedelskretsen, speciellt i punkter
där flödesriktningen ändras.
Rengöring
Beroende på nedsmutsning skall kylarsystemet rengöras med
varmt vatten eller även med speciell spolvätska. Det finns olika
tillvägagångssätt, beroende på fordonstillverkare och symptom.
Som regel måste kylarsystemet spolas i samband med byte av
kylmedel och termostaten och avluftningslocket måste bytas.
Tillvägagångssättet hos t.ex. John Deere är enligt följande:
Låt kylmedlet svalna
Ställ in tändningsnyckeln i läge Run
Vrid temperaturbrytaren till "varmt"
Töm kylarsystemet via tömningsventilerna
Demontera termostaten
Fyll kylarsystemet med speciell rengöringslösning enligt
tillverkarens anvisningar
Låt motorn gå i 15 minuter och töm sedan det avsvalnade
kylarsystemet
Fyll på kylarsystemet med rent vatten, låt motorn gå i 15
minuter och töm sedan det avsvalnade kylarsystemet igen.
Byt termostat och kylarlock
Fyll kylarsystemet med frostskydd-vattenblandning
enligt tillverkarens anvisningar
Lufta systemet, kontrollera läckage och kontrollera
kylvattennivån
Tändningen måste vara påslagen och temperaturegleringen
inställd på högsta nivå under hela processen för tömning,
spolning och påfyllning. Detta garanterar en komplett tömning
av systemet. Kontrollera kylvattennivån igen efter ett par
driftstimmar
De flesta rengöringsmedlen baserar på beståndsdelar av myr-,
oxal-, eller saltsyra som aldrig får stanna kvar i kylarsystemet.
Efterspola grundligt!
Ibland uppstår otätheter och läckage som inte syntes tidigare,
efter rengöringen. Detta beror oftast på rengöringsmedlets
aggressivitet. Den egentliga orsaken är dock en redan befintlig
defekt som endast var tät beroende på smutsavlagringar. Behr
Hella Service rekommenderar att genomföra en rengöring varje
gång innan en ny komponent monteras i kylkretsen.
Vid användning av speciella kylarsystemrengörare bör man vara
uppmärksam på att dessa inte angriper tätningsmaterial och
inte hamnar i grundvattnet resp. inte avleds via oljeavskiljare.
Rengöringsmedel måste samlas upp tillsammans med
kylmedlet och avfallshanteras separat. Fyll på systemet med
kylmedel efter spolningen enligt fordonstillverkarens uppgifter
(specifikation, blandningsförhållande), avlufta och kontrollera
funktion och läckage i systemet.
Frostskyddsmedel = Rostskyddsmedel!
Nedsmutsningens omfattning och tillverkarens uppgifter
anger metoden och använd spolvätska.
Man bör dock observera att inte alla komponenter kan spolas till
följd av konstruktionen (t.ex. plattrör) och att komponenterna
måste bytas.
Detta gäller speciellt för följande komponenter:
Termostat
Kylare
Elektriska ventiler
Kylarlock
Värmeväxlare
Om det inte längre är möjlig att kontrollera kylmedelsnivån i
expansionskärlet pga. smuts (olja, rost) måste kärlet bytas.
Termostaten och kylarlocket bör alltid bytas.
70 | 71
För försäljning och ytterligare information:
KG Knutsson AB
19181 Sollentuna
Tel. 08-923000
Fax 08-923032
Internet: www.kgk.se
© BEHR HELLA SERVICE GmbH, Schwäbisch Hall
J00886/04.15/
Der tages forbehold for saglige og prismæssige ændringer