Anvisning om övervakningen av djurbaserade stöd 2015
44 Dnr 1318/55/2015 Närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY) Statens ämbetsverk på Åland För kännedom: Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter I kraft 1.6.2015 – tills vidare ANVISNINGAR OM ÖVERVAKNINGEN AV DJURBASERADE STÖD 2015 ANVISNINGAR OM ÖVERVAKNINGEN AV DJURBASERADE STÖD 2015 1 Stöd som övervakas ..................................................................................................................................... 5 1.1 2 3 Klasser vid viktat urval .................................................................................................................................... 5 Åtgärder före gårdsbesöket ......................................................................................................................... 7 2.1 Genomgång av handlingar före gårdsbesöket ............................................................................................... 7 2.2 Förhandsanmälan om kontroll........................................................................................................................ 8 2.3 Övervakningsprotokoll och bilagor ................................................................................................................. 9 Allmänt om gårdsbesök ............................................................................................................................... 9 3.1 ÖVERVAKNINGSPROTOKOLL OCH BILAGOR ................................................................................................. 10 3.2 Aktiv jordbrukare .......................................................................................................................................... 11 3.3 Utvidgad kontroll .......................................................................................................................................... 11 3.4 Utvidgad kontroll till föregående år ............................................................................................................. 12 3.5 Allmänt om övervakning av programbaserade stöd .................................................................................... 12 3.5.1 Allmänt om övervakning av ersättning för djurens välbefinnande ..................................................... 13 4 Nötkreatur ..................................................................................................................................................14 4.1 Gängse produktionssätt ................................................................................................................................ 15 4.2 Kontroll av djurantalet .................................................................................................................................. 15 4.2.1 Öronmärken ........................................................................................................................................ 16 4.2.2 Djurregistret ........................................................................................................................................ 16 4.2.3 Djurförteckning ................................................................................................................................... 20 4.2.4 Verifikat ............................................................................................................................................... 21 4.3 Förkastande av djur ...................................................................................................................................... 22 4.3.1 2.3.1 djurgrupper och stödtyper ......................................................................................................... 25 5 4.4 Lantrasavtalens stödvillkor ........................................................................................................................... 28 4.5 Stödvillkor för ersättning för djurens välbefinnande .................................................................................... 28 Får och getter ..............................................................................................................................................43 5.1 Gängse produktionssätt ................................................................................................................................ 43 5.2 Kontroll av djurantalet .................................................................................................................................. 44 5.2.1 Öronmärken ........................................................................................................................................ 44 5.2.2 Djurregistret ........................................................................................................................................ 45 5.2.3 DJURFÖRTECKNING ............................................................................................................................. 48 5.2.4 Verifikat ............................................................................................................................................... 49 5.3 Bokföring över hongetternas mjölkproduktion ............................................................................................. 50 5.4 Förkastande av djur ...................................................................................................................................... 50 5.4.1 djurgrupper och stödtyper .................................................................................................................. 53 6 5.5 Lantrasavtalens stödvillkor ........................................................................................................................... 57 5.6 Stödvillkor för ersättning för djurens välbefinnande .................................................................................... 57 Svin .............................................................................................................................................................65 6.1 Kontroll av djurantalet .................................................................................................................................. 65 6.2 Djurregistret .................................................................................................................................................. 65 2 6.3 Bokföring över djuren ................................................................................................................................... 66 6.4 1.4 Verifikat .................................................................................................................................................. 66 6.5 fastställt djurantal ........................................................................................................................................ 67 6.5.1 Djurgrupper och åtgärder ................................................................................................................... 67 6.6 Kontroll av stödvillkor ................................................................................................................................... 68 6.6.1 Ersättning för djurens välbefinnande (svin) ........................................................................................ 68 7 Hästar .........................................................................................................................................................80 7.1 Kontroll av djurantalet och bokföringEN ...................................................................................................... 80 7.2 Verifikat ........................................................................................................................................................ 80 7.3 Registrering................................................................................................................................................... 81 7.4 Förkastat djurantal ....................................................................................................................................... 81 7.4.1 NATIONELLT stöd för hästar ................................................................................................................ 81 7.4.2 Djurgrupper och stödtyper.................................................................................................................. 81 7.5 Kontroll av stödvillkor ................................................................................................................................... 82 7.5.1 Nationellt husdjursstöd (hästar, C-området) ...................................................................................... 82 7.5.2 Avtal om lantras (hästar) ..................................................................................................................... 83 8 Fjäderfä .......................................................................................................................................................84 8.1 Kontroll av djurantalet .................................................................................................................................. 84 8.2 Bokföring över djuren ................................................................................................................................... 84 8.3 Verifikat ....................................................................................................................................................... 85 8.4 Förkastat djurantal ....................................................................................................................................... 85 8.4.1 Djurgrupper och stödtyper.................................................................................................................. 85 8.5 Kontroll av stödvillkor ................................................................................................................................... 86 8.5.1 Avtal om uppfödning av lantras (fjäderfä) .......................................................................................... 86 8.5.2 Ersättning för djurens välbefinnande (fjäderfä) .................................................................................. 86 Ö VE R VA K N IN GS RES U L T A T ......................................................................................................................95 9 Fastställande av övervakningspåföljder ......................................................................................................96 9.1 Allmänt ......................................................................................................................................................... 96 9.1.1 Ordningsföljd för beräkningen av påföljder ........................................................................................ 96 9.1.2 Kringående av stödvillkor .................................................................................................................... 96 9.1.3 Uppenbart fel, oöverstigligt hinder, exceptionella förhållanden, avlägsnande pga. naturliga omständigheter och ersättande av avtalsdjur................................................................................................... 97 9.1.4 Ändringssökande ................................................................................................................................. 98 10 Påföljder som gäller djurantal .....................................................................................................................98 10.1 EU:s 10.1.1 10.1.2 10.1.3 10.1.4 10.2 11 direkta och programbaserade stöd ................................................................................................. 98 EU:s direkta stöd och ersättning för djurens välbefinnande .......................................................... 98 Avtal om lantraser .......................................................................................................................... 99 Påföljdsprocentens uppkomst ...................................................................................................... 100 Tilläggspåföljd .............................................................................................................................. 101 Nationellahusdjursstöd .......................................................................................................................... 101 Stödvillkorspåföljder .................................................................................................................................103 11.1 påföljder av förseelser mot grunderna för stödberättigande inom programbaserade stöd ................. 104 11.2 Påföljder vid brister gällande stödvillkoren i ersättningen för djurens välbefinnande ......................... 104 3 12 Basnivåer inom ersättningen för djurens välbefinnande ...........................................................................107 12.1 Åtgärder på nötkreatursgårdar ............................................................................................................. 107 12.1.1 Nötkreaturens utfodring och skötsel............................................................................................ 107 12.1.2 Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls I-III ...................................................... 109 12.1.3 Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls .............. 111 12.1.4 Förbättrade förhållanden för nöt av hankön som är minst 12 månader ..................................... 112 12.1.5 Betesgång och rastning för nötkreatur I-II ................................................................................... 112 12.1.6 Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur I-II........................................................... 113 12.2 Åtgärder för svingårdar ......................................................................................................................... 114 12.2.1 Svinens utfodring och skötsel ....................................................................................................... 114 12.2.2 Utevistelse för sinsuggor och gyltor ............................................................................................. 115 12.2.3 Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor ...................................................................... 115 12.2.4 FÖRBÄTTRADE GRISNINGSFÖRHÅLLANDEN ................................................................................. 116 12.2.5 Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar ............................................................. 118 12.2.6 Avlägsnande av smärta vid kastration och alternativ till kirurgisk kastration .............................. 119 12.2.7 Stimulans ...................................................................................................................................... 120 12.2.8 Sjuk- och behandlingsboxar.......................................................................................................... 120 12.3 Åtgärder för får- och getgårdar ............................................................................................................. 123 12.3.1 Utfodring av får och getter ........................................................................................................... 123 12.3.2 Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls.................................................... 124 12.3.3 Skötsel av får och getter ............................................................................................................... 126 12.3.4 Betesgång och rastning för får och getter ................................................................................... 129 12.4 Åtgärder som gäller gårdar med fjäderfä .............................................................................................. 129 12.4.1 Utfodring och skötsel av fjäderfäl ................................................................................................ 129 12.4.2 Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls ........................................ 131 12.4.3 Förbättring av luftkvaliteten i värpstall ........................................................................................ 132 12.4.4 Stimulans ...................................................................................................................................... 132 12.4.5 Plan, ramper och sittpinnar .......................................................................................................... 133 12.4.6 Utevistelse .................................................................................................................................... 134 13 BILAGA ......................................................................................................................................................136 14 Förteckning över författningar ..................................................................................................................140 4 1 STÖD SOM ÖVERVAKAS NTM-centralen övervakar i fråga om den sökande som är föremål för djurövervakningen alla djurbaserade stöd som har sökts under det aktuella året, och som valts ut vid övervakningskörningen. 1 Tvärvillkoren övervakas för de sökande som plockats ut vid urvalet för tvärvillkorskontroll. Det frikopplade stödet för svin- och fjäderfäproduktion övervakas i samband med övervakningen av åker, och anvisningar om det ges i anvisningen om åkerövervakning. Djurstöden har följande stödtypsnummer i stödtillämpningen: 1301 Bidrag för nötkreatur 1302 Bidrag för mjölkkor 1331 Bidrag för tackor 1333 Bidrag för hongetter 1334 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar 2053 Lantrasavtal 1392 Ersättning för djurens välbefinnande 1610 Nordligt husdjursstöd 1611 Nordligt stöd för svin- och fjäderfähushållning 1613 Nordligt husdjursstöd för tackor 1614 Nordligt husdjursstöd för hongetter 1721 Stöd för svin- och fjäderfähushållning i södra Finland 1.1 KLASSER VID VIKTAT URVAL Vid viktat urval som gäller direkta och programbaserade stöd är samplen stödspecifika och det granskas årligen hur de fungerar2. I fråga om nationella stöd finns inga krav gällande användningen av slumpmässigt eller viktat urval3. Vid viktat urval får en sökande riskpoäng för de viktningsklasser som förverkligas för sökanden i fråga. De sökande som får de högsta riskpoängen tas ut för övervakning. Urvalsklasserna för viktat urval för de olika djurstöden är: 1 (EU) nr 809/2014 26 art. (EU) nr 1306/2013 59 art., (EU) nr 809/2014 33 - 34 art. 3 SRf 444/2015 3 § 2 5 - - - 1. 2. 3. 4. - - Nötkreatursbidrag 1. Nötkreatursbidrag har inte övervakats under programperioden 2007-2014. 2. Båda de ersättande öronmärkena har beställts för flera nötkreatur år 2014 3. Djurens kön har bytts oftare än i genomsnitt i nötdjursregistret år 2014 4. För djur som fått bidrag för nötkreatur finns flera fördröjningar i anmälningarna till stödtillämpningen än i genomsnitt år 2014 5. Någon annan än sökanden gör anmälningarna till nötdjursregistret 6. Har ansökt om nationellt djurenhetsbaserat stöd för nötkreatur 7. Produktionsinriktningen är en annan än mjölkgård Bidrag för mjölkkor 1. Bidrag mjölkkor har inte övervakats under programperioden 2007-2014 2. För djur som fått bidrag för mjölkkor finns flera förseningar i fråga om anmälan till stödtillämpningen än i genomsnitt år 2014 3. Inga ersättande öronmärken har beställts år 2014 4. Inga öronmärken har beställts år 2014 5. Gården har en mjölkningsrobot 6. Har ansökt om bidrag för nötkreatur 7. Produktionsinriktningen är en annan än mjölkgård Bidrag för tackor och bidrag för slaktlamm och slaktkillingar 1. Enligt uppgift från Eviras ID-övervakning är förseningen av anmälningar i medeltal över 70 dagar år 2014 2. Bidrag för tackor eller kvalitetsbidrag för slaktlamm har inte övervakats under programperioden 2007-2014 3. Inga ersättande öronmärken har beställts år 2014 4. Produktionsinriktningen är fårgård Avtal om uppfödning av lantraser Har ansökt om bidrag för uppfödning av lantraser för flera än ett djurslag Lantrasavtalet har inte övervakats under programperioden 2007-2014 Sökanden har inte tidigare haft avtal om lantras (fjäderfä) Inga ersättande öronmärken (nötkreatur, får, getter) har beställts år 2014 Ersättning för djurens välbefinnande 1. Har valt åtgärden Nötkreaturens utfodring och skötsel 2. Har valt åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls, inbegripet krav på utrymme 3. Har valt åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls 4. Har valt åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls, utan krav på utrymme 5. Försummelser som gäller Eviras ID-övervakning enligt tvärvillkoren 2012-2014 (nötkreatur) 6. Har ingått förbindelse om tre eller flera åtgärder (får, fjäderfä) 7. Produktionsinriktningen är fårgård 8. Enligt uppgift från Eviras ID-övervakning är förseningarna av anmälningar i medeltal över 70 dagar år 2014 (får) 9. Har ansökt om ersättning för djurens välbefinnande för flera djurslag 10. Stödet för djurens välbefinnande har inte övervakats under programperioden 20072014 (svin) 11. Har valt åtgärden Svinens utfodring och skötsel 12. Har valt åtgärden Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar Bidrag för hongetter och bidrag för slaktlamm och slaktkillingar 1. Enligt uppgift från Eviras ID-övervakning är förseningarna av anmälningar i medeltal över 70 dagar år 2014 (getter) 6 2. Stöd för getter har inte övervakats under programperioden 2007-2014 3. I nga öronmärken har beställts år 2014 4. Har ingått förbindelse om tre eller flera åtgärder inom ersättningen för djurensvälbefinnande 5. Har ansökt om bidrag för uppfödning av lantraser för flera än ett djurslag De sökanden som övervakas har plockats ut vid övervakningskörningen för det aktuella året. 4 Uttagning till övervakning i övervakningsanvisnigens bilaga 1. 2 2.1 ÅTGÄRDER FÖRE GÅRDSBESÖKET GENOMGÅNG AV HANDLINGAR FÖRE GÅRDSBESÖKET Aktiv jordbrukare5 Före gårdsbesöket utreds - Om beloppet av direkta stöd året före är högst 5000 € antecknas i övervakningsprotokollet att sökanden är en aktiv jordbrukare - Om beloppet av direkta stöd året före är över 5000 € och • Sökanden har anmält sig till förbudslistan, inlämnat behövliga intyg till kommunen och kommunen har godkänt sökanden som aktiv jordbrukare, i övervakningsprotokollet antecknas att sökanden är en aktiv jordbrukare • Sökanden har inte anmält sig till förbudslistan, genom gårdsbesök kontrolleras att sökanden uppfyller kraven för aktiva jordbrukare Ansökningar Före besöket ska inspektören kontrollera, att kommunen eller NTM-centralen har registrerat alla pappersansökningar om djurstöd som gäller sökanden och att ansökningarna registrerats korrekt. Vid övervakningen av lantrasavtal granskas före gårdsbesöket de djur som omfattas av avtalet samt intygen över deras renrasighet. Renrasigheten hos djur som omfattas av ett lantrasavtal ska bevisas med ett intyg över djurens härstamning. 6 1. Intyg över renrasigheten hos nötkreatur utfärdas av Faba Avel (stambok eller härstamningsintyg). 2. För får krävs en förteckning över stöd för lantraser eller ett släktintyg som utfärdas av ProAgria Centralerna. När det gäller ålandsfår krävs antingen ett intyg över renrasighet (Besättningsblankett eller Stambokskort) som Föreningen Ålandsfår utfärdat (en förteckning över stöd för lantraser eller ett släktintyg). 3. För getter födda år 2015 eller senare utfärdas renrasighetsintyg av ProAgria Centralerna. För getter som fötts tidigare än så räcker det med sökandens egen anmälan. 4. För finska hästar krävs registerintyg utfärdat av Finlands Hippos eller hästpass för finsk häst. 5. För lantrashöns utfärdas intyget av Naturresurscentralen. 4 (EU) nr 809/2014 33 - 34 art. SRf 502/2015 3 § 6 JSMf 327/2015 31 § 5 7 Registrering som djurhållare7 För att sökanden ska få djurstöd ska hon/han ha registrerat sig som djurhållare av det djurslag för vilket stödet söks. Undantag gäller för stöd för hästar, där det inte krävs att sökanden är registrerad som hållare av hästar. Registreringen som djurhållare granskas i det administrativa ansökningsskedet för alla som ansöker om djurstöd. Sökandens registrering som djurhållare av det djurslag som stödansökan gäller ska kontrolleras före gårdsbesöket. Registreringen kontrolleras i registret över djurhållare. Sökanden anses ha registrerat sig som hållare av ett djurslag när en djurhållningsplats som är i sökandens besittning är registrerad i djurhållarregistret för det djurslag det gäller. I övervakningsprotokollets tilläggsuppgifter antecknas om en sökande inte har registrerat sig som hållare av det djurslag ansökan gäller. Stödansökan för ansökningsåret förkastas. Uppgiften registreras i stödtillämningen med en djurspecifik anmärkningskod. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskingar. 2.2 FÖRHANDSANMÄLAN OM KONTROLL 8 Man på förhand meddela gården om kontrollen kan göras förutsatt att inte kontrollens syfte äventyras. Om sökanden underrättas om kontrollen på förhand ska man sträva efter att göra anmälan så sent som möjligt. Anmälan om kontroll av djurbaserade stöd får ges högst 48 timmar före kontrollen. Om det i samband med kontrollen av djurbaserade stöd samtidigt utförs tvärvillkorskontroller på plats kan gården inte underrrättas om kontrollen på förhand, ifall det i den lagstiftning som tvärvillkoren bygger på förutsätts att kontrollbesöken ska göras utan förhandsanmälan.9 Övervakning som utförts oanmäld är ett kontrollbesök som inte anmälts på förhand. Det är förbjudet att gå in i djurstallet eller andra produktionsbyggnader utan sökanden eller utan dennes tillstånd. Om sökanden har underrättats om inspektionen på förhand, ska man i övervakningsprotokoller anteckna när meddelandet getts och till vem, och orsaken till förhandsanmälan. I stödtillämpningen antecknas datum och tidpunkt för förhandsanmälan om kontrollen. I samband med förhandsanmälan är det bra att nämna vilka dokument sökanden ska ta fram till kontrollen. Om sökanden har underrättats om kontrollen på förhand ska denne sträva efter att själv närvara vid kontrollen eller utse en företrädare. Sökanden eller dennes företrädare ska på myndighetens begäran ge den hjälp som behövs för att utföra kontrollen10. Sökanden kan välja vem han eller hon bemyndigar för kontrollen. Den fullmakt som sökanden ger till sin företrädare kan vara skriftlig eller muntlig. Om det från sökanden sida deltar flera personer i kontrollen måste den egentliga företrädaren klarläggas. Om företrädaren inte under kontrollen kan presentera de nödvändiga dokumenten för kontrollanten, ska kontrollen avbrytas, en frist fastställas inom vilken dokumenten ska lämnas till NTM-centralen. I övervakningsprotokollet antecknas om sökanden eller hans eller hennes företrädare inte har varit närvarande vid kontrollen. Om sökanden har underrättats om kontrollbesöket på förhand, beaktas vid övervakningen inte ansökningar som har återkallats efter anmälan om kontroll, försenade anmälningar om ändring till registret eller andra anmälningar om ändring som påverkar resultatet av kontrollen.11 7 SRf 444/2015 16 §, SRf 502/2015 2 § (EU) Nr 809/2014 25 art. 9 (EU) Nr 809/2014 25 art. 10 L 192/2013 26 § 11 (EU) Nr 640/2014 15 art. 8 8 2.3 ÖVERVAKNINGSPROTOKOLL OCH BILAGOR Protokollet och dess eventuella bilagor (t.ex. djurförteckning över nötkreatur, får och getter, för svin utdrag ur svinregistret) ska helst printas ut från stödtillämpningen samma dag man meddelar gården om kontrollen. Vid kontroller på plats används det övervakningsprotokoll för det ifrågavarnde djurbaserade stödet som Landsbygdsverket senast fastställt. Vid kontroller på plats ska övervakningsprotokollet kompletteras med uppgiften om kontrollen förhandsanmälts och uppgifter om de personer som närvarit vid kontrollen. Övervakningsprotokoller vestår av checklistor över djurantalet och stödvillkoren samt sammandrag och tilläggsuppgifter om övervakningen. Övervaknikngsprotokollen kan skrivas ut från stödtillämpningens rapporter (nötdjursbidrag och -stöd IA_RR568; bidrag och stöd för tackor, kvalitetsbidrag för slaktlamm och -killingar IA_RR562; lantrasavtal IA_RR565; nationella husdjursbidrag IA_RR550 samt ersättning för djurens välbefinnande IA_564). Som bilaga till nötkreaturs-, får- och getbaserade stöd (inkl. ersättning för djurens välbefinnande) utskrivs som bilaga till övervakningsprotokollen från stötillämpningen en djurspecifik förteckning över sökandens djur (nötkreatur IA_RR569, får och getter IA_RR563). I listan anges för respektive djur de observationer om djurens märkning och registrering som gjorts vid övervakningen12. För svingårdar utskrivs som bilaga till övervakningsprotokollet för ersättning för djurens välbefinnande ur svinregistret ett händelseutdrag över förflyttningen av djur för 12 månader före utskriftsdagen. 3 ALLMÄNT OM GÅRDSBESÖK Vid inspektioner på plats kontrolleras alla grunder för stödberättigande för det eller de stöd, förbindelser och andra skyldigheter som ska kontrolleras. Vid kontroll av djurantal ska alla djur inspekteras. I de system med direkta eller programbaserade stöd där de stödberättigande djuren plockas ur djurregistret utan särskild ansökan av jordbrukaren ska också djur som eventuellt blir bidragsberättigande under stödåret inspekteras. Med ett eventuellt bidragsberättigande djur avses ett djur som eventuellt kan uppfylla kraven för bidragsberättigande under det aktuella året.13 Stödet för ett stödberättigande djur avslås, om det konstateras brister i fråga om djurets märkning eller registrering. Varaktigheten för kontroller på plats ska begränsas till vad som är nödvändigt. Kontrollen ska fortsätta genom senare kompletterande besök om vissa grunder för stödberättigande och iakttagandet av förbindelse och andra åligganden kan granskas bara vid vissa tidpunkter. I så fall ska kontrollerna på plats samordnas så att antalet sådana besök och deras varaktighet kan begränsas till det minimiantal som krävs för kontroll av stödmottagaren. Om det behövs kompletterande besök får producenten underrät- 12 13 (EU) Nr 809/2014 43 art. (EU) nr 809/2014 26 art. och 42 art., (EU) nr 640/2014 2 art. 9 tas om det högst 48 timmar före kontrollen.14 Korrigeringar som gjorts efter underrättelse om kontroll beaktas inte vid övervakningen.15 I samband med övervakningen av djurstöd kan inspektören ta foton för myndigheternas bruk. Fotografierna kan t.ex. användas som stöd till motiveringen av övervakningsresultat i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller vid begäran av veterinärutlåtande vid misstanke om försummelser av basnivåns krav. När en övervakning på plats inleds ska den som söker stödet eller dennes företrädare informeras om kontrollens syfte och metoder och ges ett meddelande om kontrollen. Sökanden eller dennes företrädare ska också underrättas om urvalsgrunden (slumpvis/viktat urval) till att gården tagits ut för kontroll. 3.1 ÖVERVAKNINGSPROTOKOLL OCH BILAGOR För varje kontroll på plats ska ett övervakningsprotokoll upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer16 Övervakningsprotokollet och den kontrollista över djuren som eventuellt ingår som bilaga fylls i på gården. I protokollet ska läggas fram alla uppgifter som övervakningsresultatet bygger på. Påföljder som påförs från fall till fall ska motiveras i övervakningsprotokollet. Det är bra att ta foton av missförhållanden som upptäcks vid övervakningen (t.ex. misstänkta djurskyddsförseelser) som bilaga till övervakningsprotokollet. Inspektören ska redogöra för jordbrukaren, vilka observationer som gjorts vid inspektionen, och hur de eventuellt påverkar det stöd som betalas. Man ska också berätta för jordbrukaren att övervakningsresultatet inverkar på de stödbeslut som landsbygdsnäringsmyndigheten fattar, och att jordbrukaren kan söka ändring i beslutet. Till övervakningsprotokollet ska fogas ett protokoll över identitetskontroll av djur i samband med tvärvillkorsövervakning, om man i samband med inspektionen också utfört en ID-kontroll av det ifrågavarande djurslaget.17 En jordbrukare som deltagit i kontrollen eller dennes företrädare ska ges möjlighet att notera och underteckna åsikter om kontrollen. I protokollet ska antecknas om jordbrukaren eller dennes företrädare inte har varit på plats när kontrollen utfördes. Underskrift får inte begäras på ett ofullständigt protokoll. Inspektören antecknar slutresultatet av övervakningen i övervakningsprotokollet och undertecknar det. Övervakningsprotokollet jämte bilagor skickas till jordbrukaren för att undertecknas utan ogrundat dröjsmål enligt förvaltningslagen. De ursprungliga övervakningsprotokollen ska alltid bli kvar vid NTMcentralen och underskriften på kopian av övervakningsprotokollet skaffas per post. Vid rättelser i övervakningsprotokollet ska den som utför rättelsen ange sina initialer och datum för rättelsen vid den rättade punkten. Det protokoll som jordbrukaren har undertecknat får inte ändras utan att man reserverar ett nytt tillfälle att underteckna och godkänna protokollet. Jordbrukarens underskrift i övervakningsprotokollet undanröjer inte jordbrukarens rätt att söka ändring i det slutliga stödbeslutet. Jordbrukaren ska underrättas om att han inte är tvungen att underteckna eller godkänna slutresultatet av kontrollen och att avsaknad av underskrift inte hindrar den fortsatta behandlingen av ärendet. Om jordbrukaren eller dennes företrädare vägrar att underteckna protokollet eller om jordbrukaren inte skickar tillbaka det undertecknade protokollet, ska inspektören göra en anteckning om detta i det originalexemplar av protokollet som blir kvar på NTM-centralen. Det slutresultat som antecknats i övervak- 14 (EU) nr 809/2014 26 art. (EU) nr 640/2014 15 art. 16 (EU) nr 809/2014 43 art. 17 (EU) nr 809/2014 43.3 art. 15 10 ningsprotokollet kan betraktas som ett bindande utlåtande som inte kan överklagas separat, men som är bindande för kommunens landsbygdsnäringsmyndighet då denne fattar ett överklagbart avgörande. Uppgifterna om gårdskontrollen registreras i Stödtillämpningen. I stödtillämpningen registreras delgivningsdatum, med vilket avses antingen det datum då övervakningsprotokollet har skickats till sökanden, eller, om jordbrukaren har undertecknat protokollet redan under gårdsbesöket, datumet för gårdsbesöket. Dessutom ska motiveringarna till övervakningsresultatet registreras i Stödtillämpningen på sidan Övervakningsgång i fältet för Tilläggsuppgifter. Övervakningsresultaten ska registreras före 13.11.2015. I stödtillämpningen registreras det datum då övervakningsprotokollet getts/skickats till jordbrukaren (Delgivningsdatum). 3.2 AKTIV JORDBRUKARE Kravet för aktiv jordbrukare gäller alla direkta och programbaserade stöd.18 Framöver lämnas de som förvaltar flygplatser, järnvägar, vattenverk, fastighetsföretag, permanenta sport- och rekreationsanläggningar utanför jordbruksstöden, såvida aktören inte visar att den bedriver jordbruk enligt vissa krav. Aktörer som förvaltar sådana områden kan beviljas stöd om de visar att beloppet av de årliga direktstöden uppgår till minst fem procent av totalinkomsten, jordbruksverksamheten inte är obetydlig eller jordbruket är huvudsaklig verksamhet. Med permanenta sport- och rekreationsanläggningar avses bland annat fotbollsplaner, golfbanor, travbanor eller andra fasta områden och konstruktioner (t.ex. manege). Kravet på att aktören är aktiv jordbrukare behöver inte uppfyllas om sökanden året innan fått högst 5 000 euro i direktstöd från EU. (Källa: Jordbruksstöden förnyas 2015 – Vad förändras?) Vid övervakningen kontrolleras att jordbrukaren uppfyller kriterierna för aktiva jordbrukare. Sökanden: - Bedriver jordbruk - Förvaltar inga sådana områden som finns på den förbjudna listan Om man vid kontrollen upptäcker att sökanden inte uppfyller kriterierna för aktiva jordbrukare antecknas observationen i övervakningsprotokollet i den punkt som är reserverad för detta, och i stödtillämpningen registreras anmärkningskod. 3.3 UTVIDGAD KONTROLL Kontrollen ska utvidgas till en kontroll av direktstöd, programbaserat stöd eller nationellt husdjursstöd om det i samband med den övriga övervakningen upptäcks eller om ELY-centralen annars får kännedom om att stödvillkoren har försummats.19 Utvidgandet av kontroller ska alltid antecknas i övervakningsprotokollet. Inspektören tar ut sökanden till NTM-centralens egen urvalskörning för stödtypen i fråga år 2015, där de observationer som gjorts vid övervakningen registreras. Förteckning över urvalskörningar i bilaga1. 18 19 (EU) nr 1307/2013 9 art, L 1360/2014: 5§, L 193/2013 2 § L 192/2013 22 § 11 Utvidgning av övervakningen till kontroll av ersättning för djurens välbefinnande kan i vissa fall utföras som partiell övervakning, som endast riktas mot bristerna i märkning eller registrering eller försummelse av ett visst stödvillkor.20Inspektören tar ut sökanden till NTM-centralens egen urvalskörning som gäller partiell övervakning av ersättning för djurens välbefinnande år 2015, och där de observationer som gjorts vid övervakningen registreras. Förteckning över urvalskörningar i bilaga 1. I stödtillämpningens tilläggsuppgifter registreras vilkets stöds övervakning som ligger till grund för att övervakningen utvidgats till att omfatta också det ifrågavarande stödet. 3.4 UTVIDGAD KONTROLL TILL FÖREGÅENDE ÅR Övervakningen av djurbidrag utvidgas retroaktivt till att gälla tidigare stödår om en brist som upptäckts existerade redan åren innan. Övervakningen kan utvidgas högst 4 år bakåt i tiden eller till föregående övervakningsår.21 Utvidgandet av kontroller ska alltid antecknas i övervakningsprotokollet. Undantag - år 2015 utvidgas övervakningen av bidrag för får och getter inte till föregående år. - vid övervakningen av det nationella djurenhetsbaserade stödet för nötkreatur beaktas inte de fel i djurregistret som skett 1.7.–31.12.2014. År 2015 utvidgas övervakningen vid brister som gäller ersättning för djurens välbefinnande också till föregående programperiod (2007-2014). Undantagsvis beaktar man vid övervakningen inte sådana fel i registreringen av djur som skett 2.8.2014–30.4.2015. Vid brister som gäller stödvillkoren utvidgas övervakningen inte till föregående programperiod. Det att ett stödvillkor försummats under föregående programperiod tas ändå i beaktade vid bedömningen av om en brist upprepas.22 År 2016 registreras en retroaktiv påföljd som beror på försummelse att uppfylla stödvillkoren för ersättning för djurens välbefinnande till samma belopp för både åren 2015 och 2016 om det inte skett förändringar i bristens omfattning under åren. I tilläggsuppgifterna i övervakningsprotokollet antecknas orsaken till att övervakningen utvidgas retroaktivt (brist som upptäckts vid övervakning) och de förbindelseår som återkravet omfattar. För återindrivningsåren behöver inte göras ett separat protokoll.23 Inspektören tar ut sökanden till NTM-centralens egen urvalskörning för stödtypen och året i fråga, där de observationer som gjorts vid övervakningen registreras. Förteckning över urvalskörningar i bilaga 1. I stödtillämpningens tilläggsuppgifter registreras vilket stöds och vilket års övervakning som ligger till grund för att övervakningen utvidgats till att omfatta också det ifrågavarande stödet. 3.5 ALLMÄNT OM ÖVERVAKNING AV PROGRAMBASERADE STÖD Allvarliga försummelser mot stödvillkoren, begärda uppgifter har inte lämnats eller uppgifterna har varit oriktiga Det är fråga om en allvarlig försummelse av stödvillkoren när en brist som gäller iakttagande av stödvillkoren vid övervakning av ersättningen för djurens välbefinnande har bedömts vara allvarlig i fråga om allvar, omfattning och varaktighet (i övervakningsprotokollet getts medelvitsordet 5). Vid allvarlig försummelse mot villkoren för programbaserade stöd, vid underlåtenhet att lämna begärda uppgifter eller om oriktiga uppgifter lämnas mister sökanden de stöd som redan betalats under den avtals- eller förbindelseperiod det gäller, och mister också stöden för övervakningsåret och följande år. 20 SRf 502/2015 10 § (EG) nr 2988/95 3 art., L 192/2013: 22 § 22 (EU) nr 640/2014 35 art., (EG) nr 2988/95: 3 art. 23 (EU) nr 640/2014 35 art. 21 12 24 I fråga om ersättning för djurens välbefinnande riktas indragningen av stöd till den åtgärd det gäller, och i fråga om avtal om uppfödning av lantraser indras stödet för det ifrågavarande avtalet. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. 3.5.1 Allmänt om övervakning av ersättning för djurens välbefinnande Iakttagande av stödvillkor Sökanden ska iaktta de åtgärdsspecifika stödvillkoren för ersättning för djurens välbefinnande, inbegripet handlingarna, från och med den första dagen av förbindelseperioden. För förbindelser som ingåtts år 2015 ska stödvillkoren iakttas 1.5.2015–31.12.2016 Inom övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande beaktas när man bedömer den nedskärning av ersättningen som försummelsen av ett stödvillkor orsakat, förutom försummelsens allvar, omfattning och varaktighet också upprepningen av försummelsen. Upprepningen granskas för hela den pågående programperioden och dessutom när programperioden byts för minst fyra år bakåt (år 2015 granskas upprepningen bakåt till år 2011). Överföring av gårdens besittning avbryter granskningen av försummelsens upprepning. Påföljden för upprepade försummelser av en åtgärd är att den nedskärningsprocent som fastställts på basis av försummelsens allvar, omfattning och varaktighet dubbleras. Tidtabellen för gårdsbesök Gårdsbesöken ska utföras vid en sådan tidpunkt att det går att kontrollera iakttagandet av så många stödvillkor som möjligt. För att minimera antalet ombesök har man i övervakningsanvisningen gett en riktgivande tidtabell för granskningen av de olika åtgärderna. Upprepade inspektionsbesök och dokumentkontroll Om det inte vid det första inspektionsbesöket gått att kontrollera iakttagandet av alla stödvillkor ska det göras ett nytt inspektionsbesök på gården senare. 25 Uppgifterna om klippning och spillningsprov av får kan kontrolleras senare på kansliet med hjälp av dokument som sökanden sänder, ifall detta stödvillkor inte ännu iakttagits vid övervakningstillfället. Övervakningsanvisningen innehåller för varje åtgärd en uppskattning av huruvida det krävs ett nytt inspektionsbesök för att granska stödvillkoren. Här har också för varje åtgärd uppräknats de stödvillkor som kan kontrolleras efter gårdsbesöket, på kansliet på basis av dokumenten. Övervakningen kan inte avslutas innan de behövliga ombesöken och dokumentkontrollerna har gjorts. Anmälan om förnyad kontroll får ges högst 48 timmar före inspektionsbesöket. 26 24 (EU) nr 640/2014 35 art. (EU) nr 809/2014 26 art. 26 (EU) nr 809/2014 26 art. 25 13 Kontroll av basnivån Inom övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande ska också basnivån för ersättningen för djurens välbefinnande granskas. De basnivåer föreskrivits i statsrådets förordning räknas upp i början av varje åtgärd. Basnivåns krav består av djurskyddslagstiftningens krav. 27 Iakttagandet av basnivån är fast förknippat med iakttagandet av stödvillkoren. Försummelser av basnivån granskas med hänsyn till vilken inverkan försummelsen av basnivån har med tanke på uppnåendet av åtgärdens mål och genomförandet av åtgärden som helhet. När det är fråga om en tydlig försummelse mot att iaktta basnivån, bestämmer NTM-centralens inspektör påföljdsprocenten för stödet genom att bedöma försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Påföljdsprocenten för det stöd som betalas för en åtgärd kan vara 20–100 %. • Om NTM-centralens inspektör inte själv kan bedöma ifall det är fråga om försummelse av basnivån tar hon/han kontakt med länsveterinären. På basis av dennes svar avgör inspektören huruvida den sökande har uppfyllt basnivån. Ett eventuellt veterinärutlåtande bifogas till övervakningsprotokollet. 4 NÖTKREATUR I denna anvisning menas med stödberättigande djur - sådana djur som vid övervakningstidpunkten är stödberättigande eller eventuellt blir stödberättigande under stödåret enligt de direkta och programbaserade stöden, samt nötkreatur som vid övervakningstillfället är stödberättigande för nationella stöd Ett nötkreatur ska vara märkt och registrerat på föreskrivet sätt för att vara berättigat till stöd. Stödet för ett stödberättigande djur avslås, om det konstateras brister i fråga om djurets märkning eller registrering. 28 De stödberättigande djuren plockas in i stödansökan direkt från djurregistret. För bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och ersättning för djurens välbefinnande ska också djur som eventuellt blir stödberättigande under stödåret (potentiella) förkastas, om man upptäcker brister i fråga om djurets märkning eller registrering. 29 Märkningen och registreringen av alla nötkreatur som sökanden har ska kontrolleras. I ladugårdar som är i gemensam användning kontrolleras också de andra gårdarnas nötkreatur. - Exempel: Som ladugård i gemensam användning betraktas inte en situation, där en avelstjur som sökanden har används för avel i en annan gårds ladugård. I detta fall kontrolleras bara märkningen och registreringen av sökandens avelstjur, som finns i den andra gårdens ladugård. Vid övervakning av ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras dessutom de förhållande där avelstjuren hålls, ifall tjuren är ett stödberättigande djur inom åtgärden stöd för djurens välbefinnande. I kapitel 4.3 i övervakningsanvisningarna anges per djurgrupp och per stöd de stödberättigande djuren . 27 (EU) nr 809/2014 42 art., SRf 121/2015 3 kap (EG) nr 1760/2000, (EU) nr 640/2014 30 art., (EU) nr 639/2014 53 art., (EU) nr 809/2014 42 art., L 238/2010, JSMf 326/2015, SRf 137/2015 4 §, 8 §, SRf 45/2015 3 § 29 (EU) nr 809/2014 42 art., (EU) nr 640/2014 31 art. 28 14 4.1 GÄNGSE PRODUKTIONSSÄTT Med gängse produktionssätt avses bl.a. - Inom bidraget för nötkreatur30 o Dikorna kalvar regelbundet o Djur säljs till livs och till slakt - Inom bidraget för mjölkkor (AB-området) 31 o Mjölkkorna kalvar regelbundet o Man säljer mjölk eller mjölkprodukter - Nationellt husdjursstöd för nötkreatur (C-området)32 o dikor hålls för produktion av kalvar som föds upp för köttproduktion Iakttagande av gängse produktionssätt innebär att sökanden får inkomster från försäljning av sina djur eller djurprodukter. Vid övervakningen kontrolleras iakttagandet av gängse produktionssätt främst genom kontroll av försäljningsverifikaten från de sex senaste månaderna före kontrollen (t.ex. verifikat över försäljning av djur och mjölk). Om det inte finns några verifikat från de föregående sex månaderna kontrolleras verifikaten från de senaste tolv månaderna före kontrollen. Produktionssättet är inte gängse om t.ex. - Gård med mjölkkor: sökanden använder i det egna hushållet all mjölk som hon eller han producerar, eller mjölken leds ut i avloppet och husdjursgården har inte några försäljningsinkomster. - Gård med köttnöt: sökanden använder i sitt eget hushåll allt nötkött som hon/han producerar, djur säljs inte till livs eller slakt och gården har inga försäljningsinkomster. Om gängse produktionssätt inte används betalas inget stöd för övervakningsåret.33 I stödtillämpningen införs en anmärkningskod: 4.2 KONTROLL AV DJURANTALET 34 Vid gårdskontrollerna kontrolleras att det totala antalet djur som finns på jordbruksföretaget motsvarar det sammanlagda antal djur som förts in i djurförteckningen och det sammanlagda antal djur som anmälts till djurregistret. Dessutom ska vid övervakningen kontrolleras att bestämmelserna om märkning och registrering iakttas för varje djurs del. - Alla nötkreatur på gården kan identifieras med hjälp av öronmärken, de är införda i djurförteckningen och anmälda till djurregistret på vederbörligt sätt. I övervakningsprotokollet antecknas det totala djurantal som konstaterats på gården på övervakningsdagen. Försvunna och döda djur och djur som slaktats på gården i kapitel 4.2.2 (registrering på gården). 30 SRf 137/2015 8 § SRf 137/2015 4 § 32 JSMf 348/2015 8§ 33 SRf 502/2015 4 §, SRf 444/2015 22 § 34 (EU) nr 809/2014 42 art. 31 15 4.2.1 Öronmärken35 Nötkreaturen ska öronmärkas inom 20 dagar från födseln. Ett djur ska ändå märkas tidigare än så om det ska förflyttas från den djurhållningsplats där det fötts. Öronmärkningen av varje djur på gården kontrolleras. I övervakningsprotokollens djurförteckningsbilaga antecknas i kolumnen för öronmärken - 1, om djuret har båda öronmärkena kvar eller - 2, om djuret är märkt med bara ett öronmärke och de andra stödvillkoren uppfylls eller - 3, om djuret helt saknar öronmärken. Koden som anger att ett djur helt saknar öronmärken används också när djurets öronmärken annars strider mot bestämmelserna (t.ex. två olika EUsignum eller två av gårdens djur har samma EU-signum på båda sina öronmärken, ett identifieringsmärke som lossnat är återanvänt, ett rött temporärt märke har använts felaktigt osv). Stödberättigande nötkreatur utan öronmärken (kod 3 i kolumnen för öronmärken) - djuret förkastas vid övervakningen med orsakskod 01 - Undantag: Ett stödberättigande nötkratur utan öronmärken förkastas inte, om djuret är sökandens enda nötkreatur som är utan öronmärken och a) djurets öron är så illa rivna/förfrusna att det inte går att fästa ett märke i det (notering i nötkreatursförteckningen) eller b) man har beställt ersättande öronmärken för djuret innan det meddelades om kontrollen, men märkena har inte ännu anlänt till gården. Undantaget ska motiveras med veterinärmedicinska tilläggsuppgifter. Vid övervakningen av EU:s djurbidrag förkastas inte en minst 20 månader gammal tjur som vid övervakningstillfället saknar öronmärken. Observera att ett nötkreatur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av att det saknar öronmärken måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder in ersättning för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där nötkreaturet är ett stödberättigande djur. 4.2.2 Djurregistret36 Anmälningarna till nötdjursregistret ska göras inom 7 dagar från händelsen. 37 Anmälningar till registret som gjorts för sent efter anmälan om kontroll godkänns inte vid övervakningen. 38 I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen djurregister för djuret i fråga siffran 1, om alla registeruppgifter om djuret (datum för ankomst och köp till gården och för avlägsnande från gården, död eller försvinnande) är korrekta. Om det finns ett fel i djurets registeruppgifter antecknas i fältet för tilläggsuppgifter mer detaljerade uppgifter om det observerade felet, och om djuret inte är stödberättigande för något stöd antecknas också det. Förkastande av djur på grund av registreringsfel beskrivs närmare senare i detta avsnitt, vid respektive punkt som ska granskas i registret. 35 (EG) 911/2004 1–5 art., (EU) nr 809/2014 42 art., (EU) nr 640/2014 30 art., JSMf 326/2015 4 §–6 § (EU) nr 809/2014 42 art. SRf 45/2015 3 § 37 JSMf 326/2015 3 § 38 (EU) nr 640/2014 15 art. 36 16 REGISTRERING PÅ GÅRDEN Med registrering på gården menas datum för ett djurs ankomst och avlägsnande. Vid kontrollen registreras för varje djur på gården att det är registrerat under sökandens lägenhetssignum. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister 5, om vid övervakningstillfället - ett djur inte har registrerats inom 7 dygn efter att det anlänt till gården eller om djurets ankomstanmälan har gjorts för sent efter att gården meddelats om kontrollen - anmälan till djurregistret om avlägsnandet av ett djur inte har gjorts inom 7 dygn efter avlägsnandet eller anmälan om avlägsnandet har gjorts för sent efter att gården har meddelats om kontrollen - uppgifterna om ankomst/avlägsnande av ett djur är oklara (t.ex. försvunna, döda, slaktade på gården) Nötkreatur som inte är registrerat på gården - Vid övervakningen granskas när ett djur har anlänt till gården (även födelse). Om det på gården finns ett oregistrerat djur som inte finns upptaget i övervakningsprotokollet, ska djurets uppgifter antecknas i övervakningsprotokollets tilläggsuppgifter. Med uppgifter avses djurets EUsignum, djurslag, kön, ras, födelsetid och tid för ankomst till gården. Nötkreatur som inte avlägsnats från registret - Om det i djurregistret finns ett djur som inte kan hittas på gården vid övervakningstillfället (även försvunna, döda och djur som slaktats på gården), kontrolleras vid inspektionen när djuret har avlägsnats från gården. Sökanden ska gärna lägga fram dokument, t.ex. försäljningsverifikat, bokföring över begravda djur, fotografier el.dyl., på basis av vilka tidpunkten för djurets avlägsnande kan konstateras. I övervakningsprotokollet antecknas i de djurspecifika tilläggsuppgifterna när djuret avlägsnats, och som ytterligare uppgift hur datumet för avlägsnandet konstaterats. Ett stödberättigande nötkreatur förkastas alltid vid övervakningen om ankomstdatum för kreaturet är felaktigt eller saknas eller anmälts för sent (även födelsedatum som saknas) eller om anmälan om avlägsnande från gården saknas med orsakskod 02. - Undantag: Vid övervakning av EU:s bidrag för nötkreatur förkastas inte en tjur som avlägsnats från gården vid minst 20 månaders ålder, och för vilken anmälan om avlägsnande gjorts felaktigt till djurregistret. - Vid övervakningen ska man vara särskilt uppmärksam ifall det finns anmärkningsvärt många försvunna och döda nötkreatur eller många nötkreatur som slaktats på gården. o Om det inte går att utreda datum för ett djurs avlägsnande ska djuret förkastas också retroaktivt för de år då djuret har genererat stöd (högst fyra år bakåt eller till förbindelse-/avtalsperiodens början). Den sökande ansvarar för att djurregistret hålls uppdaterat. Stöd kan inte betalas utan grund. o Vid bedömning av retroaktiviteten beaktas de dokument som sökanden lägger fram, t.ex. öronmärkesbeställningar, anmälningar om kalvningar till nötdjursregistret, verifikat, bokföring över begravda djur, fotografier el.dyl., på basis av vilka tidpunkten för djurets avlägsnande kan konstateras. 17 Observera att ett nötkreatur som vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande förkastas på grund av felaktiga registeruppgifter måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder som sökanden sökt, där nötkreaturet är ett stödberättigande djur. DJURHÅLLNINGSPLATS Vid övervakningen granskas djurhållningsplatsen för varje djur som finns på gården. Djuret ska finnas i den djurhållningsplats som är anmäld i djurregistret. Det att djuret är registrerat på rätt djurhållningsplats kontrolleras i nötdjursregistret eller i den djurförteckning för djurhållningsplatsen som skrivits ut i stödtillämpningens rapporter (IA_RR320). Ett stödberättigande nötkreatur förkastas på grund av felaktiga uppgifter om djurhållningsplats med orsakskod 12. Observera att ett nötkreatur som vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande förkastas på grund av felaktiga registeruppgifter måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder som sökanden sökt, där nötkreaturet är ett stödberättigande djur. RAS Man kontrollerar att rasen på ett djur som finns på gården motsvarar uppgiften om ras i nötdjursregistret. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga antecknas i kolumnen för djurregister 5, om uppgiften om djurets ras är fel i djurregistret. Ett nötkreatur som omfattas av avtal om lantraser ska vara av lantras till 100 %. Ett nötkreatur som omfattas av avtal om lantraser förkastas med orsakskod 05, om djuret inte är av lantras till 100 %. Lantraser: östfinsk boskap, västfinsk boskap och nordfinsk boskap. Inom bidraget för mjölkkor, nötkreatursbidraget, det nationella husdjursstödet och inom ersättningen för djurens välbefinnande, åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka dikors kalvar hålls, granskas uppgiften om ras på nivån mjölkras/köttras. Ett stödberättigande djur förkastas, om - Ett djur av köttras har anmälts som mjölkras i djurregistret eller - Ett djur av mjölkras har anmälts som köttras i djurregistret. Mjölkraser: Ayshire, Jersey, Brown Swiss, Guernsey, Holstein, Montbéliarde, Simmental, östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap. Köttraser: Aberdeen angus, Belgian Blue, Blonde d’Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin, Piemontese, Simmental, Dexter, Galloway och Texas Longhorn. För korsningsraser har rasen anmälts på rätt sätt om ett nötkreatur som anmälts som köttras i djurregistret är av köttras till minst 50 procent. På motsvarande sätt ska ett nötkreatur som anmälts som mjölkras i djurregistret vara av mjölkras till minst 50 procent. I vissa fall måste djurets härstamning utredas på basis av sökandens utredning för att det ska gå att kategorisera det som kött- eller mjölkras.39 Det stödberättigande djuret förkastas med orsakskod 05. Inom det nationella husdjursstödet kan ett nötkreatur förkastas med orsakskod 11, om nötkreaturet inte har fått/inte skulle ha fått stöd på grund av registerfelet. 39 L 192/2013 26 § 18 KÖN Könet hos varje djur på gården kontrolleras. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister 5 om uppgiften om djurets kön är felaktigt i djurregistret. Bidrag för mjölkkor, nötdjursbidrag och nationellt husdjursstöd : det stödberättigande nötkreaturet förkastas alltid på grund av felaktig uppgift om kön. Lantrasavtal: en tjur som omfattas av avtalet förkastas på grund av fel i registret endast om djuret är en stut. Ersättning för djurens välbefinnande: ett nötkreatur förkastas på grund av registerfel endast inom åtgärderna: - Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls - Långvarigare betesgång för nötkreatur under växtperioden - Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor - Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Det stödberättigande djuret förkastas med orsakskod 07. Inom det nationella husdjursstödet förkastas nötkreaturet med orsakskod 11, om nötkreaturet inte har fått/inte skulle ha fått stöd på grund av registerfelet. Observera att ett nötkreatur som vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande förkastas på grund av felaktiga registeruppgifter måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder för ersättning om djurens välbefinnande som sökanden sökt, där nötkreaturet är ett stödberättigande djur. ANVÄNDNINGSSÄTT Uppgiften om användningssätt i registret kontrolleras för varje nötkreatur av honkön som finns på gården. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister 5 om uppgiften om uppgiften om djurets användningssätt i djurregistret inte motsvarar dess faktiska användning. Inom bidrag för mjölkkor ska mjölkkons användningssätt vara mjölkproduktion (orsakskod 1 användning) Nötkreaturet förkastas med orsakskod 13. Inom nötdjursbidraget ska användningssättet för en diko vara diko (orsakskod 2 användning) Nötkreaturet förkastas med orsakskod 13. Inom det nationella husdjursstödet för dikor ska dikons användningssätt vara diko (orsakskod 2 användning) Om användningssättet för en mjölkko av köttras felaktigt uppgetts som diko till registret förkastas djuret med orsakskod 13. Om användningssättet för en diko felaktigt uppgetts som annat än diko till registret förkastas djuret med orsakskod 11. Ett nötkreatur av honkön som inte kalvat förkastas inte på grund av uppgiften om användningssätt i djurregistret. ÅLDER Åldern för varje djur på gården kontrolleras på basis av den födelsetid som anmälts till djurregistret. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister siffran 5 om uppgiften om djurets ålder är felaktig i djurregistret. 19 Ett stödberättigande djur vars födelsetid har uppgetts fel till djurregistret förkastas med orsakskod 06. Ett nötkreatur som omfattas av avtal om lantraser ska vara minst ett år gammalt när avtalsperioden börjar.40 Ett djur som är under 1 år gammalt när avtalet ingås eller vid ersättningstillfället förkastas med orsakskod 06. Observera att ett nötkreatur som vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande förkastas på grund av felaktiga registeruppgifter måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder inom stödet för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där nötkreaturet är ett stödberättigande djur. KALVNING När det finns en oregistrerad kalv på gården kontrolleras när kalven är född. Födelsetiden kan kontrolleras i t.ex. djurförteckningen (kalvens uppgifter och/eller uppgifter om kons kalvning), eftersom uppgifter om födelse/kalvning ska införas i djurförteckningen inom 3 dagar från händelsen. Om uppgifterna om kons kalvning inte har anmälts till djurregistret inom 7 dagar från kalvens födelse, antecknas i övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga 5 i kolumnen för djurregister för kons och kalvens del. Den stödberättigande kalven förkastas med orsakskod 02. Kon förkastas endast om felet inverkar på djurets stödberättigande. Inom bidragen för nötkreatur och mjölkkor, det nationella husdjursstödet samt ersättning för djurens välbefinnande inom åtgärderna Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor och Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur förkastas en stödberättigande ko, om den har en oregistrerad kalv som fötts mer än 7 dagar tidigare och kon inte tidigare har kalvat. Dikon förkastas från bidraget för nötkreatur, om den kalvar första gången när den är över fyra år och kalvningsanmälan inte har gjorts inom sju dagar från kalvningen. En ko som omfattas av Avtal om lantraser förkastas, om den har en oregistrerad kalv som fötts mer än 7 dagar tidigare och det är fråga om kons första eller andra kalvning under avtalsperioden. Kon förkastas med orsakskod 09. 4.2.3 Djurförteckning Händelser ska föras in i djurförteckningen senast inom 3 dygn från händelsen. I stället för att föra en djurförteckning kan händelserna anmälas direkt till djurregistret senast den tredje dagen från datumet för händelsen. 41 Uppgifterna i djurförteckningen om varje djur på gården kontrolleras. De uppgifter som granskas i djurförteckningen motsvarar de uppgifter som granskas i djurregistret (det totala djurantalet och djurens registrering på gården, djurhållningsplats, ras, kön, användningssätt, ålder, kalvning). Djurförteckningen kan också vara i elektronisk form. Om sökanden i stället för att föra djurförteckning anmäler händelser till djurregistret inom 3 dagar, kontrolleras att händelserna har anmälts till registret i tid. I övervakningsprotokollens djurförteckningsbilaga antecknas i kolumnen för djurförteckning - 40 41 1, om uppgifterna om djuret är korrekta i djurförteckningen SRf 235/2015 41 § (EG) 911/2004 8 art., (EU) nr 809/2014 art. 42, JSMf 326/2015 7 §, JSMf 348/2015 11 § 20 - 5, om uppgifterna om ett djur är felaktiga i förteckningen eller om ingen förteckning har förts över djuret. Inom EU:s direkta och programbaserade stöd orsakar ett fel i uppgifterna om ett stödberättigande djur i djurförteckningen första gången ett hot om sanktion i 24 månader, under vilken tid ett fel som vid kontrollen upptäcks i djurförteckningen leder till att djuret/djuren förkastas. Under hotet om sanktion förkastas djuret/djuren på grund av fel i djurförteckningen med orsakskod 03. Uppgiften om hot om sanktion i 24 månader och ett inom 24 månader upprepat konstaterat fel i djurförteckningen registreras i stödtillämpningen med en anmärkningskod som är specifik för stödtypen. Inom det nationella husdjursstödet orsakar fel i djurförteckningen inga påföljder. Om en djurförteckning inte har förts, förkastas stödet, vilket registreras i stödtillämpningens kontrolluppgifter med en anmärkningskod som är specifik för stödtypen och djurslaget. 42 Anmärkningskoder som registreras i stödtillämpningen det finns anvisningar om korsgranskninrar tillägg. 4.2.4 Verifikat43 Genom att granska inköps- och försäljningsverifikat säkerställs att uppgifterna i djurregistret eller djurförteckningen är korrekta och koherenta. Djurregistrets och -förteckningens överensstämmelse med den faktiska situationen kontrolleras främst med hjälp av verifikat över köp och försäljning, men också andra verifikat, såsom slaktintyg och veterinärintyg, kan kontrolleras vid behov. Inköps- och försäljningsverifikaten för stödberättigande djur som finns på gården eller avlägsnats från gården granskas för 6 månader bakåt i tiden. Verifikaten kan granskas genom slumpvis urval. Vid urvalet tar man per djurgrupp ut minst 30 % av de djur som har köpts eller avlägsnats under de senaste sex månaderna före kontrollen. Urvalet kan göras med hjälp av övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga. Från djurförteckningen plockar man i tur och ordning ut de djur som kontrolleras i varje djurgrupp, börjande med det första djuret i varje grupp, (minst 30 %/djurgrupp). Djurgrupperna är: - köpta tjurar och stutar - köpta kor och kvigor av köttras - köpta kor och kvigor av mjölkras - avlägsnade tjurar och stutar - avlägsnade kor och kvigor av köttras - avlägsnade kor och kvigor av mjölkras 42 43 SRf 44/2015 11 § (EU) nr 809/2014 42 art. 21 Verifikaten för alla stödberättigande djur som köpts till gården och avlägsnats från gården tidigare än högst 7 dagar före inspektionsdagen ska kontrolleras, ifall anmälan om ankomst/avlägsnande till djurregistret och/eller djurförteckningen inte gjorts. Verifikaten för alla stödberättigande djur som finns på gården och som avlägsnats från gården ska granskas för 12 månader bakåt, om det i samband med kontrollen av verifikaten för de 6 föregående månaderna upptäcks fel i djurregistrets och/eller djurförteckningens uppgifter. I djurförteckningsbilagans kolumn djurförteckning kryssar man för de djur för vilkas del verifikaten granskats. Om det vid kontrollen konstateras att uppgifter om stödberättigande djur i djurregistret är felaktiga förkastas djuren i enlighet med kapitel 4.2.2. i denna anvisning. Om det vid kontrollen konstateras att uppgifter om stödberättigande djur i djurförteckningen är felaktiga fastställs övervakningsresultatet enligt kapitel 4.2.3. i denna anvisning. 4.3 FÖRKASTANDE AV DJUR Vid övervakningen förkastas bara de djur som i protokollets djurförteckningsbilaga registrerats med en brist (5) gällande någon av de punkter som kontrollerats, och som är stödberättigande för det ifrågavarande stödet. I fråga om ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras djurens stödberättigande per åtgärd. Inom EU:s direkta och programbaserade djurstöd förkastas också djur som är icke stödberättigande vid övervakningstillfället, men som kan uppfylla villkoren för stödberättigande senare under det kalenderår som övervakas. Orsakskoden för förkastandet av djur registreras i protokollets djurförteckning vid det stöd för vilket djuret förkastas. I fråga om ersättning för djurens välbefinnande ska man i tilläggsuppgifterna skriva vilken eller vilka åtgärder djuret förkastas från. I stödtillämpningen registreras djuret enligt stöd och inom ersättningen för djurens välbefinnande registreras det enligt det åtgärd som djuret förkastats från med hjälp av djurets EU-signum och orsakskoden till förkastandet. Orsakskoder för förkastande av nötkreatur: 01 = saknar öronmärke, 02 = fel/brister i nötdjursregistrets uppgifter om ankomst eller avlägsnande, 03 = fel/brister i djurförteckningen, 13 = användningssätt, 05 = ras, 06 = ålder, 07 = kön, 09 annat bidragskrav (inkl. kalvningsdatum), 11 = ett extra djur på gården (endast nationella stöd), 12 = djurhållningsplats Hela landet 1. Nötkreatursbidrag (+eventuellt stödberättigande) Diko bison som har kalvat, en diko av Simmental-ras, som har kalvat eller en diko som är av köttras till minst 50 procent - en eventuellt stödberättigande diko är a) en diko som kalvat, men som inte kalvat innan övervakningen under stödåret eller de två föregående åren b) en över 4 år gammal kviga av köttras som inte kalvat, oavsett användningssätt 22 Dikokviga ett minst åtta månader och högst fyra år gammalt nötkreatur som är av köttras eller som framavlats genom korsning med en sådan ras och som till minst 50 procent är av köttras, som inte har kalvat och vars användningssätt i nötdjursregistret är registrerat som diko - eventuellt stödberättigande dikokviga, oberoende av användningssätt, fyller 8 mån. under året (född sen. 30.4. övervakningsåret) Tjur och stut minst åtta månader och högst 20 år gammal - eventuellt stödberättigande fyller 6 mån. under året (född sen. 30.6. övervakningsåret) 2. Avtal om lantraser Nötkreatur som omfattas av avtalet, identifierat med EU-signum 3. Ersättning för djurens välbefinnande (+eventuellt stödberättigande) ALLA NÖTKREATUR - Nötkreaturens utfodring och skötsel - Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nöt (minst 2 månader gamla nötkreatur, undantaget mjölkkor och dikor som kalvat) • Eventuellt stödberättigande fyller 2 mån under stödåret (född sen. 31.10. stödåret) NÖTKREATUR UNDER 6 MÅN - Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls, inbegripet krav på utrymme - Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls - Främjande av de förhållanden under vilka dikors kalvar hålls (kalvar av köttras) MINST 6 MÅN GAMLA NÖTKREATUR Eventuellt stödberättigande nötkreaturet fyller 6 mån under stödåret (född sen. 30.6. stödåret) - Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls - Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur - Långvarigare betesgång för nötkreatur underbetesperioden (nötkreatur av honkön samt stutar) MINST 12 MÅN GAMLA NÖTKREATUR AV HANKÖN Eventuellt stödberättigande tjuren/stuten fyller 12 mån under stödåret (född sen. 31.12.året före övervakningsåret) - Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls MINST 24 MÅN GAMLA NÖTKREATUR AV HONKÖN Eventuellt stödberättigande kon fyller 24 mån under stödåret (född sen. - Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor OMRÅDE AB (se också hela landet) 1. Nötkreatursbidrag (+eventuellt stödberättigande) Slaktad kviga (inte AB-områdets yttre skärgård) är ett högst 4 år gammalt nötkreatur som inte kalvat, vars slaktvikt är minst 170 kg och vars användningssätt i nötdjursregistret är något annat än diko 23 - eventuellt stödberättigande slaktkviga oavsett användning som fyller 12 mån under året (född senast 31.12. året före övervakningen) Skärgårdskviga (AB-områdets yttre skärgård) är ett minst 6 mån. men högst 4 år gammalt nötkreatur som inte kalvat, som är av någon annan ras än köttras och vars användningssätt i nötdjursregistret är mjölkproduktion - eventuellt stödberättigande skärgårdskviga, oberoende av användningssätt, fyller 6 mån. under året (född sen. 30.6. övervakningsåret) 2.Bidrag för mjölkkor (+ eventuellt stödberättigande) Mjölkko ett nötkreatur som har kalvat, och som är av ras Ayrshire, Jersey, Brown Swiss, Guernsey, Holstein, östfinska lantrasen, västfinsk lantras eller nordfinsk lantras, och vars användningssätt i nötdjursregistret är mjölkproduktion - en eventuellt stödberättigande mjölkko är a) en mjölkko som kalvat, vars senaste kalvning skett före övervakningsåret eller de två föregående åren eller b) på en mjölkgård en kviga av mjölkras som inte kalvat, oavsett användningssätt, och som fyller 24 mån under året OMRÅDE C (se också hela landet) 1. Nationellt husdjursstöd för nötkreatur Dikokviga ett nötkreatur som är av rasen Simmental och som har kalvat minst en gång, vars användningssätt är diko, eller som är av köttras eller framavlats genom korsning med en sådan ras och som till minst 50 procent är av köttras, och vars användningssätt i nötdjursregistret är registrerat som diko Dikokviga ett minst åtta månader och högst fyra år gammalt nötkreatur som är av köttras eller som framavlats genom korsning med en sådan ras och som till minst 50 procent är av köttras, som inte har kalvat och vars användningssätt i nötdjursregistret är registrerat som diko Tjur och stut minst 6 mån, åldersgrupperna 6-24 mån, över 24 mån Slaktade kvigor: slaktvikt minst 170 kilogram, har varit i sökandens eller en familjemedlems besittning minst 60 dygn i sträck under de 90 sista dygnen före slakten och användningssättet är inte diko Slaktade tjurar och stutar: slaktvikt minst 220 kilogram, har varit i sökandens eller familjemedlems besittning minst 60 dygn i sträck under de 90 sista dygnen före slakten 24 4.3.1 Tjur/Stut Stödtyp bidrag för nötkreatur Stödområde kön ABC T/S nationellt stöd för nötkreatur nationellt slaktbidrag Lantras EHK: nötkr. utfodring och skötsel EHK: kalvarnas förhållanden I och II EHK: dikokalvars förhållanden EHK: minst 6 mån gamla nötkr. förhållanden EHK: förhållanden för minst 12 mån nöt av hankön 2.3.1 djurgrupper och stödtyper stödber.ålder 6 mån - under 20 mån minst 6 mån slaktats minst 12 mån -under 6 mån under 6 mån minst 6 mån potent.ålder född senast 20.6.2015 ------född senast 30.6.2015 minst 12 mån född senast 31.12.2014 ras -- slaktvikt minst besittn.tid annat krav ---- --ja --ja -- -220 kg ------ --60 av de sista levn.veck. -avel --------- -- -- -- -- C C3, C4 ABC ABC ABC ABC ABC T/S T/S T ----- ABC T/S EHK: nötkreaturs betesgång och rastning ABC T/S minst 6 mån född senast 30.6.2015 -- -- -- -- EHK: sjuk- behandlings och kalvningsboxar -- minst 2 mån född senast 31.10.2015 -- -- -- -- ABC Kviga Stödtyp Stödområde Kön stödber.ålder potent.ålder ras anv.sätt slaktvikt min. besitt.tid annat krav nötkreatursbidrag: bidrag för dikokviga nötkreatursbidrag: diko nötkreatursbidrag: bidrag för slaktkviga ABC K 8 mån - högst 4 år -högst 4 år född senast ja 30.4.2015 -ja född sen.31.12.2014 -- diko -- -- ej kalvat ABC AB (utom ytterskärg.) K K diko annan än diko -170 kg kalvat ej kalvat född sen. 30.6.2015 ja mjölkprod. -- -- ja diko -- -- ej kalvat K 6 mån - högst 4 år 8 mån - högst 4 år -- -60 dg/sista 90 levndg. -- nötkreatursbidrag: skärgårdskviga nat. nötkreatursbidrag AB yttre skärgården C K nat. slaktbidrag C -- ja annan än diko 170 kg AB ABC ABC K K -- -minst 12 mån -- född sen.31.12.2013 ja -ja --- ej kviga --- ---- 60 av de sista 90 lev.dag -kalvning -avel --- bidrag för mjölkkor Lantras EHK: nötkr. utfodring och skötsel EHK: kalvarnas förhållanden I och II EHK: dikokalvars förhållanden EHK: minst 6 mån gamla nötkr. förhållanden EHK: nötkreaturs betesgång och rastning EHK:långvarigare betesgång för nötkreatur EHK: sjuk- och beh. box för mjölk- och dikor EHK: sjuk- behandlings och kalvningsboxar ABC -- under 6 mån -- -- -- -- -- -- ABC -- under 6 mån -- ja -- -- -- -- ABC -- minst 6 mån född sen. 30.6.2015 -- -- -- -- -- ABC -- minst 6 mån född sen.30.6.2015 -- -- -- -- -- ABC K minst 6 mån född sen.31.3.2015 -- -- -- -- -- ABC K -- född sen.31.12.2013 -- -- -- -- kalvning ABC -- minst 2 mån född sen.31.10.2015 -- -- -- -- -- K ej kalvat 26 Ko Stödtyp nötkreatursbiderag: diko bidrag för mjölkkor Lantras EHK: nötkr. utfodring och skötsel EHK: minst 6 mån gamla nötkr. förhållanden EHK: nötkreaturs betesgång och rastning EHK:långvarigar e betesgång för nötkreatur EHK: sjuk- och beh. box för mjölk- och dikor Stödområde ABC kön K stödber.ålder -- potent.ålder -- AB K -- ABC ABC K -- ABC ras ja anv.sätt diko annat krav kalvning född sen.31.12.2013 ja diko kalvning minst 12 mån -- --- ja -- --- avel -- -- minst 6 mån född sen. 30.6.2015 -- -- -- ABC -- minst 6 mån född sen.30.6.2015 -- -- -- ABC K minst 6 mån född sen.31.3.2015 -- -- -- ABC K -- född sen. 31.12.2013 -- -- kalvning 27 4.4 LANTRASAVTALENS STÖDVILLKOR Det granskas i stödtillämpningen att djur som omfattas av avtalet ersatts enligt stödvillkoren: 1. Om ett avtalsdjur har dött eller utmönstrats under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål och innan gården underrättats om kontrollen ha ersatts med ett annat djur av samma ras som uppfyller avtalsvillkoren. 2. Djur som inte förmår producera avkomma ska ersättas. 3. Om djur måste ersättas under avtalsperioden ska det ersättande djuret uppfylla stödvilkoren vid ersättningstidpunkten, och ett härstamningsintyg ska finnas på NTM-centralen inom 15 dagar efter att djuret anlänt till gården.44 Anmärkningskoder som används vid övervakning av lantrasavtal i bilaga. 4.5 STÖDVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Stödvillkoren för de åtgärder som valts ska iakttas också för nötkreatur som sökande äger, som hålls på en annan gårds djurhållningsplats Basnivåer45 och stödvillkor46 som kontrolleras per åtgärd Nötkreaturens utfodring och skötsel • a) Basnivå Närmare om basvillkoren i bilaga 12. Det granskas att Man har omsorg om djurets hälsa och välbefinnande. 47 Djuret får tillräckligt med föda som är lämplig för det. 48 Kalvarna ges dagligen stråfoder från två veckors ålder. Kalven utfodras och ges att dricka minst två gånger om dagen.49 Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen är placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara.50 Vattenbehållare och vattningssystem har hållits rena. Urin och avföring förorenar inte fodret eller dricksvattnet.51 Djuren får tillräckligt mycket vatten av god kvalitet. Förvaringsutrymmet för nötkreatur har tillräckligt många dricksplatser. I lösdriftsstall finns det för varje påbörjat 10-tal mjölkkor minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För andra djur än mjölkkor finns det för varje påbörjat 20-tal nötkreatur minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det finns minst två dricksanordningar i en grupp på över 10 nötkreatur. Om man i ett 44 JSMf 327/2015 31 § SRf 121/2015 9 – 13 § 46 JSMf 117/2015 3 – 12 § 47 L 247/1996 5 § 1 mom., DJSKf 396/1996 8 § 48 L 247/1996 5 § 1 mom. 49 L 247/1996 5 § 1 mom., DJSKf 396/1996 9 § 1 mom., SRf 592/2010 13 § 50 SRf 592/2010 6 § 2 mom. 51 SRf 592/2010 13 § 45 - lösdriftsstall använder sådana vattenbehållare eller vattningssystem från vilket flera nötkreatur kan dricka samtidigt ska antalet dricksplatser motsvara antalet vattenbehållare och vattningssystem ovan. 52 Vattenkärl eller vattningssystem i kalla lösdriftsstall kan uppvärmas. Vattenbehållarna eller vattningssystemen för nötkreatur som föds upp ute ska kunna uppvärmas om man inte på annat sätt kan säkerställa att dricksvattnet inte fryser utan håller en lämplig temperatur. 53 - En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. 54 - Djurens förvaringsutrymme har hållits rent och man har sett till att djuren är rena. 55 - Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. 56 - Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. 57 - Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar58. b. Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla sökandens nötkreatur, också sådana som finns i en annan gårds djurhållningsplats Förhållandena i djurstallet Vid övervakningen kontrolleras: 1. Nötkreaturen har tillräckligt med grovfoder och de ska ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. - Kravet på att djuren har tillräckligt med grovfoder kan bedömas på basis av utfodringsplanen. - För att trygga tillgången på vatten i tillräckliga mängder för alla djur ska basnivåns krav på minimiantal vattningsanordningar uppfyllas. Djuren ska hela tiden ha tillgång till dricksvatten. 52 SRf 592/2010 6 § 2 – 4 mom. SRf 592/2010 6 § 2 – 4 mom. 54 SRf 592/2010 13 § 55 DJSKf 396/1996 4 § 1 mom., 8 § 56 DJSKf 396/1996 4 § 2 mom. 57 SRf 592/2010 5 § 2 mom. 58 SRf 592/2010 5 § 2 mom. 53 29 2. Djur hålls inte ensamma - undantag gäller om det finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det (t.ex. en smittsam djursjukdom). 3. Över åtta månader gamla nötkreatur av olika kön hålls inte i samma box, rasthage eller på samma bete. Stutar och avelstju rar får hållas tillsammans med kor. - Avelstjurar får hållas i samma box som korna. Detta gäller inte enbart under betäckningstiden. 4. Köttnöten är inte uppbundna (tjurar, stutar, kvigor och kor som föds upp för köttproduktion) - undantag gäller om det finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det (t.ex. seminering, vårdåtgärder). 5.Om det inte går att sörja för djurens välbefinnande utan elektricitet har gården beredskap att koppla in reservström vid elavbrott (t.ex. ett gemensamt aggregat tillsammans med grannen) - I t.ex. kalla lösdriftsstall ska det finnas beredskap att koppla in reservström med för uppvärmning av vattenkoppar. Dokument Villkoren ska iakttas från och med 1.5.2015. Handlingarna ska finnas på gården vid kontrolltillfället. De kan inte skickas till NTM-centralen för kontroll efter kontrollbesöket. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Gården har en utfodringsplan för alla över en månad gamla nötkreatur - Skriftlig plan - Bygger på kalkyler - Baserar sig på foderanalys av grovfodret o Foderanalys av grovfodret från den skördesäsong som används Gäller inte betesgräs och halm, inkl. rörflen o - Plan per djurgrupp Djurens tillväxt, avkastningsnivå eller produktionskede beaktas Mjölkkornas mjölkproduktion (på gården utförs regelbundet provmjölkning) o För köttnöt beaktas produktionsperiodens skede och konditionsklassen Planen får ha uppgjorts på egen hand bara villkoren ovan uppfylls o - 2. Gården har en plan med tanke på funktionsstörningar Med tanke på el- och vattenavbrott samt fel i anläggningarna Skriftlig plan Planen är à jour 30 - Den beskriver åtgärder som vidtas vid störningar Exempel 1: Producenten kan själv uppgöra utfodringsplanen och sköta produktionsuppföljningen eller anlita någon utomstående, t.ex. rådgivare eller slakteriet, för det. I en utfodringsplan som baserar sig på foderanalys ska djurens näringsbehov för tillväxten och/eller produktionen samt hela foderstatens näringsinnehåll beaktas. För produktionsuppföljningen kan mjölkgården använda t.ex. uppgifter om djurens individuella avkastning som fås via mjölkningsstationen eller roboten. Köttboskapens produktion kan följas upp genom mätning och uppskattning av levande vikten samt med hjälp av slaktrapporterna. Exempel 2: Utfodringsplanen ska basera sig på foderanalyser av grovfodret (t.ex. ensilage, hö, men inte betesvall) och utfodringsplanen ska vara aktuell. Vid kontrollen behöver man ändå inte utreda analyseringen av fodret på foderbordet. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I och II samt främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls a. Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Vid övervakningen kontrolleras: Djuren får tillräckligt med behövlig skötsel. 59 Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ombesörjs. 60 Djuren får tillräckligt med föda av god kvalitet. 61 Djuren får tillräckligt mycket vatten av god kvalitet. 62 Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem hålls rena. Urin och avföring förorenar inte fodret eller dricksvattnet. 63 Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. 64 Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov har liggområdet för nötkreatur ströats. Under två veckor gamla kalvar har en väl ströad liggplats65 Kalvar hålls inte uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt under högst en timme medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt. 66 Kalvar som är äldre än åtta veckor hålls inte i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. 67 Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, kan den hålla ögonkontakt och direkt beröra de andra nötkreaturen Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Ensamboxen har minst samma bredd som kalvens 59 L 247/1996 5 § 1 mom. ELSUa 396/1996 8 § 61 L 247/1996 5 § 1 mom., ELSUa 396/1996 9 § 1 mom., 62 L 247/1996 5 § 1 mom., ELSUa 396/1996 9 § 1 mom. 63 L 247/1996 5 § 1 mom., DJSKf 396/1996 9 § 1 mom. 64 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom., 4 § 1 mom. och SRf 592/2010 4 § 1 mom., 7 § 65 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom., 4 § 1 mom. ja SRf 592/2010 4 § 1 mom., 7 § 66 SRf 592/2010 12 § 3 mom. 67 SRf 592/2010 7 § 60 31 - - - mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1,1. 68 Gruppboxens golvyta är för varje kalv under 150 kg minst 1,5 m2, för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram minst 1,7 m2 för varje kalv minst 220 kilogram minst 1,8 m2. 69 En kompetent person avhornar en kalv som är yngre än fyra veckor genom kall- eller varmbränning. Det instrument eller den anordning som används vid bränningen har hållits ren och funktionsduglig. 70 Man har fört bok över de läkemedel som getts åt djuren. 71 b. Stödvillkor Stödvillkoren ska iakttas i fråga om stödtagarens alla under 6 månader gamla nötkreatur, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Exempel 1: Om det finns både dikor och mjölkkor på gården, och om åtgärdens villkor inte kan iakttas i fråga om alla under 6 månader gamla kalvar, kan man välja åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls I eller II. Inom åtgärd I ska kalvarna ändå ha det egna minimiutrymme i gruppboxen som krävs. Detta kan ha förverkligats med hjälp av kalvgömmor (t.ex. stängslen/grindar) dit kalvmödrarna inte kan komma in Exempel 2: Gården har kor av östfinsk ras som dikor (2 st). Rasen är avgörande, inte användningssättet. Gården kan välja åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls I eller II, ifall åtgärdsvillkoren inte kan iakttas för alla under 6 månader gamla kalvar. Inom åtgärd I ska kalvarna ha det egna minimiutrymme i gruppboxen som krävs. Ett område som är avsett endast för kalvarna kan ha åstadkommits med hjälp av en kalvgömma. Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls I och II Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, om det finns under 6 månader gamla kalvar på gården vid kontrolltillfället. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Minst en månad gamla kalvar hålls i gruppboxar - En gruppbox är en box där det finns minst två kalvar. Gruppiglor räknas som gruppboxar. Undantag får göras av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. En kalv som separerats från gruppen ska kunna se andra nötkreatur. 68 SRf 592/2010 7 § SRf 592/2010 7 § 70 DJSKf 396/1996 23 § 1.7 mom. och SRf 592/2010 16 § 1 mom. 71 L 247/1996 26a § 1 – 2 mom. och L 387/2014 20 § 69 32 2. I samma box hålls inte djur vilkas ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. - Undantag gäller för kor och dikor som ger di åt sina kalvar 3. En kalv som är äldre än en vecka har hela tiden tillgång till grovfoder. 4. Under mjölkperioden får kalven mjölken eller mjölknäringen genom att suga på en napp - redskap/anordningar som behövs för utfodring med napp eller korna ger di åt kalvarna 5. Kalvarna avhornas med användning av lugnande medel, bedövning och smärtlindring som ges av en veterinär, kontrolleras - med hjälp av veterinärens besöksblankett eller faktura, där åtgärderna specificerats (avhorning), Kontrolleras att gården har läkemedelsbokföring 6. Liggplatsen har helt golv, är välströad och mjuk - Antingen rikligt med strö eller liggområdet är försett med t.ex. en gummimatta och något strö samt att djuren är rena Kalvarna hålls från två veckors till 6 månaders ålder i gruppboxar, där golvet i mitten består av spaltgaller, runt kanterna finns avdelningens liggområde. På liggområdet används torv som strö. Stödvillkoren för boxen uppfylls. 7. I åtgärd I mäts boxen och liggområdet om gruppboxen verkar vara trång. - I övervakningsprotokollet antecknas mätningsresultatet och djurantalet i boxen samt golvytan/kalv (totalytan och liggområdets yta) - Minsta utrymmeskrav per kalv Kalvens ålyta Varav yta med helt golv der (mån) (m2/djur), (m2/djur), 1–3 1,8 0,9 3–6 2,25 1,1 Främjande av de förhållanden under vilka dikors kalvar hålls Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Om det inte finns dikor med kalvar på gården vid kontroltillfället, ska jordbrukaren påvisa hur hon/han iakttar stödvillkoren gällande dikorna och kalvarna. Vid övervakningen kontrolleras: 1. En kalv som är äldre än en vecka har hela tiden tillgång till grovfoder. 2. Dikon och kalven förfogar tillsammans över en golvyta om minst 10 m2 fram till avvänjningen, vari ingår kalvgömma, liggbås för kon och gödselgång. - Den box som verkar vara trängst mäts. I övervakningsprotokollet antecknas djurantalet i boxen (utom kalvarna), mätningsresultatet och samt golvytan/djur (utom kalvarna) 33 3. I ett lösdriftsstall finns det så många liggplatser att kalvarna inte behöver ligga i gödselgångarna eller i samma bås som modern. 4. Liggplatsen (och en eventuell kalvgömma) ska ha helt golv, vara välströade och mjuka. - Antingen rikligt med strö eller - liggområdet är försett med t.ex. en gummimatta och något strö samt att djuren är rena - Under betesperioden gäller inte kraven på liggområde. Exempel 1: Gården har dikor som föds upp utomhus hela året. För kalvarna finns utomhus ett väderskydd som är väl ströat och vars yta är 10 m2/diko. Lösningen uppfyller stödvillkoren. Exempel 2: Kalvgömmor är inte obligatoriska inom åtgärden främjande av förhållandena under vilka dikors kalvar hålls, men om man har en kalvgömma ska den ha helt golv, vara väl ströad och ha mjukt golv. Det behöver inte finnas vattenkoppar i kalvgömman. Exempel 3: En kalvningsbox kan inte ingå i den golvyta om 10 m2 som krävs enligt åtgärden främjande av förhållandena för dikors kalvar, utan kalvningsboxen ska gå att avskilja från den övriga boxen, så att golvytan i den återstående delen fortfarande är minst 10 m2per diko/kalv som är kvar i boxen. Exempel 4: Som gruppbox räknas en box där det finns minst 2 kalvar. Exempel 5: Dikorna + kalvarna vistas ute i en inhägnad där det finns ett väl ströat väderskydd som liggområde. Kravet på golvyta kan inte uppfyllas med den otäckta arealen. Om tänker oss att djuren i en kall lösdrift hela tiden kan gå in och ut och det i samband med byggnaden finns en rastgård/inhägnad, måste området inne i väderskyddet vara 10 m2 . Om gården har 50 dikor med kalvar kan man ute ha t.ex. 150 m2 väl ströade liggplatser i väderskyddet ute och 350 m2 inne. Stödvillkoren ska iakttas endast utanför betesperioden, inte under betesperioden när djuren går på bete och äter betesgräs. Exempel 6: Modern och kalven förfogar sammanlagt över en yta som är minst 10m2. I samma box finns det kvigor. Också kvigorna ska ha minst 10 m2/djur. Exempel 8: Gruppigloor räknas som kalvgömmor, Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls • a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. 72 Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov har liggområdet ströats. 73 Man har sett till att djuren är rena. 74 72 73 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom. DJSKf 396/1996 4 § 1 mom och SRf 592/2010 4 § 1 mom. 34 - Båset är tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur har helt golv. 75 b. Stödvillkor Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Om gården vid inspektionstillfället inte har minst 6 månader gamla nötkreatur ska odlaren påvisa hur hon/han uppfyller stödvillkoren. Stödvillkoren har iakttagits i fråga om stödtagarens alla minst 6 månader gamla nötkreatur, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Varje nötkreatur som är minst 6 månader har en liggplats med helt golv som är välströat och mjukt. - Sandbås godkänns Antingen rikligt med strö eller liggområdet är försett med t.ex. en gummimatta och något strö samt att djuren är rena • En tjock båsmatta som inte fjädrar ovanpå spaltgolvet och ovanpå det strö godkänns som liggområde. 2. Köttnöt hålls inte uppbundna - med undantag om det finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det (t.ex. seminering, vårdåtgärder). • En dräktig kviga på en mjölkgård står uppbunden. Förbudet mot att hålla djur bundna gäller endast köttnöt. Exempel: Det kalla lösdriftsstallet på bilden kan välja åtgärden Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls som de stödvillkor som gäller liggområdet uppfylls. 74 75 DJSKf 396/1996 8 § SRf 592/2010 8 § 35 Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Om gården vid inspektionstillfället inte har minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön ska odlaren påvisa hur hon/han uppfyller stödvillkoren. Stödvillkoren har iakttagits i fråga om stödtagarens alla minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Varje minst 12 månader gammalt nötkreatur av hankön har antingen en liggplats med helt golv a) som är välströat och mjukt eller - Sandbås godkänns - Antingen rikligt med strö eller - liggområdet är försett med t.ex. en gummimatta och något strö samt att djuren är rena En tjock båsmatta som inte fjädrar ovanpå spaltgolvet och ovanpå det i. strö godkänns som liggområde b) bås med spaltgolv har en spaltgolvsmatta, gummibeklädda spalter eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare och som förnyas vid behov. i. Konstruktioner som gör golvet mjukare är t.ex. gummibeklädnad för spaltgolv, gummimattor såsom t.ex. http://www.delaval.fi//Tuotteet/Animal-comfort--care/Tuotteet-hyvinvointiin/Beddingmaterial/Rubber-coverage/DeLaval-slatted-floor-coverage/ 1. I en gruppbox ska varje nötkreatur förfoga över - i ett uppvärmt uppfödningsstall minst 4,5 m2 och 36 - i ett kallt uppfödningsstall minst 6,5 m2. o - I kall lösdrift inräknas in den erfordrade ytan 6.5 m2 den taktäckta yta där djuren kan röra sig fritt. Området kan bestå av t.ex. ett täckt utfodrings- och liggområde. En rastgård utomhus räknas inte Boxar som verkar vara trängre än så mäts. I övervakningsprotokollet antecknas boxens golvyta och djurantalet i boxen samt golvytan/djur. 3.Nötkreatur av hankön hålls inte uppbundna - med undantag om det finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det (t.ex. seminering, vårdåtgärder). - Gården har en avelstjur som står uppbundna i ladugården på vintern. Tjurkalvarna föds upp till slakt och de hålls i förhållanden som motsvarar förhållandena under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls. Enligt stödvillkoren avelstjuren inte hållas uppbunden i ladugården. - Gården har en avelstjur som går bland korna och kvigorna i lösdriftsstallet. För alla djur som vistas i samma box/avdelning som tjuren i ett varmt lösdriftsstall ska det finnas minst 4,5 m2 golvyta per dju Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur a. Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att - Mjölkkor och -kvigor som hålls bundna får komma ut på bete eller vistas i en rastgård under minst 60 dagar mellan perioden 1.5.-30.9. Rastgårdens yta är minst 6 m2/djur. Ytan är ändå minst 50 m2. 76 b. Stödvillkor Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur Riktgivande kontrolltidpunkt: oktober-december Om gårdsbesöket görs i oktober eller senare behöver besöket inte upprepas. Om gårdsbesöket görs före oktober måste ett nytt besök göras för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om stödtagarens alla minst 6 månader gamla nötkreatur, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. 76 SRf 592/2010 17 § 37 Vid kontrollen i OKTOBER-DECEMBER granskas 1. I journalen över betesgången att alla minst sex månader gamla nötkreatur har gått på bete minst 60 dagar under perioden 1.5–30.9. Antalet betesdagar antecknas i övervakningsprotokollet (om saken inte kontrollerats redan tidigare). 2. Befintliga betesstängslen och djurens betesgång granskas i mån av möjlighet (om de inte granskats redan tidigare) 3. I journalen över rastningen kontrolleras att minst sex månader gamla nötkreatur rastas utomhus under perioderna 1.1.–30.4. och 1.10.–31.12. minst två gånger per vecka. o I journalen över djurens rastning kontrolleras rastningen av djur på veckonivå från och med den 1 oktober till övervakningstillfället. 4. Utanför betesperioden förekomsten av rastgårdar och djurens rastning, o Rasthagens yta är minst 6 m2/nötkreatur som hålls där. Ytan ska dock vara minst 50 m2. Rasthagens areal mäts och resultatet antecknas i övervakningsprotokollet. FÖRE 30.9. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Betesstängslens befintlighet och djurens betesgång, 2. I betesbokföringen att alla minst sex månader gamla nötkreatur har gått på bete minst 60 dagar under perioden 1.5–30.9. o Betesgång för tjurar kan ersättas med vistelse i rastgård (areal minst 6 m2/nötkreatur men minst 50 m2, rasthagens areal mäts och resultatet antecknas i övervakningsprotokollet. Om djuren vid övervakningstillfället inte ännu gått på bete de 60 dagar som krävs men det på basis av den återstående betestiden kan antas att kravet på betesgång under 60 dagar uppfylls: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - På gården görs ett nytt inspektionsbesök i oktober-december för att granska att djuren rastats Om gårdskontrollen görs före 30.9. och djuren inte ännu har gått på bete de 60 dagar som krävs, och kravet på 60 dagars betesgång på basis av den återstående betestiden inte kommer att uppfyllas före den 30 september: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - stödet för åtgärden minskas på grund av försummelse av stödvillkoret enligt försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Exempel 1: En tjuruppfödningsstation har tjurar i rastgård (bild) och kan välja rastningsåtgärden Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur. 38 Exempel 2: Nötkreatur som föds upp utomhus året om har ett öppet väderskydd. Exempel 3: Djuren kan fritt gå ut från lösdriftsstallet till betet/rastgården (dörren är öppen) men vid inspektionstillfället är djuren inne av egen vilja. Om djuren är inomhus vid inspektionstillfället kontrollerar man om det på betet/i rastgården ser ut som om djuren vistats där. Antalet betes/rastningsdagar kontrolleras i journalen. Exempel 4: Ett nötkreatur fyller 6 månader i augusti. Nötkreaturet bör kunna komma ut på bete även om de 90 dagarna inte fullgörs och trots att det uppnår 6 månaders ålder först när betesperioden redan håller på att ta slut. Exempel 5: Inom åtgärden betesgång och rastning ska nötkreaturen kunna komma ut och rastas. Rastning av kalvmödrarna i lösdriftsstallet uppfyller inte villkoret, utan korna ska på sommaren kunna komma ut på bete efter betesperioden ska de kunna komma ut på ett områd utan tak. Exempel 6: Gården har en båsladugård för mjölkkorna och sikorna hålls i en kall lösdriftshall med ströbädd. Om åtgärden väljs ska alla över 6 månader gamla nötkreatur kunna gå på bete under växtperioden i minst 60 dagar (för tjurar duger också en rastgård) och under den övriga tiden ska de rastas. Åtgärden kan inte genföras för bara en del av besättningen. Långvarigare betesgång för nötkreatur under betesperioden Riktgivande kontrolltidpunkt: juli-oktober Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om stödtagarens alla minst 6 månader gamla nötkreatur av honkön, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: - Under betesperioden betesstängslens befintlighet och djurens betesgång, - I journalen över betesgången att alla minst sex månader gamla nötkreatur har gått på bete minst 90 dagar under perioden 1.5–30.9. 39 Om gårdsinspektionen görs före den 30 september och djurendå inte ännu gått på bete de 90 dagar som krävs, men man på basis av den återstående betestiden kan utgå från att kravet på betesgång under 90 dagar uppfylls: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. Stödtagaren har iakttagit villkoren enligt åtgärden. Om gårdskontrollen görs före 30.9. och djuren inte ännu har gått på bete de 90 dagar som krävs, och kravet på 90 dagars betesgång på basis av den återstående betestiden inte kommer att uppfyllas före den 30 september: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - stödet för åtgärden minskas på grund av försummelse av stödvillkor enligt försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur a Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Djur som insjuknat får omedelbart ändamålsenlig vård.77 - Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. 78 - Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. 79 - Ett sjukt eller skadat djur hålls vid behov skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så krävt har djuret avlivats eller slaktats. 80 - Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov har liggområdet för nötkreatur ströats. 81 - Under två veckor gamla kalvar har en väl ströad liggplats.82 - Kalvar som är äldre än åtta veckor hålls inte i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. 83 - Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, kan den hålla ögonkontakt och direkt beröra de andra nötkreaturen Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox har minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd är minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1. 84 - Gruppboxens golvyta är för varje kalv under 150 kg minst 1,5 m2, för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram minst 1,7 m2 för varje kalv minst 220 kilogram minst 1,8 m2. 85 77 L 247/1996 5 § 1 mom. DJSKf 396/1996 1 § 4 mom. 79 DJSKf 396/1996 4 § 1 mom. 80 DJSKf 396/1996 11 § 81 SRf 592/2010 4 § 1 mom. 82 SRf 592/2010 7 § 83 SRf 592/2010 7 § 84 SRf 592/2010 7 § 85 SRf 592/2010 7 § 78 40 - Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen har särskild uppmärksamhet fästs vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. 86 b. Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Om det inte finns djur som är sjuka, behandlas eller kalvar vid övervakningstillfället, ska jordbrukaren visa hur hon/han vid behov bygger upp en sjuk-, behandlings och kalvningsbox. En sjuk-, behandlings- och kalvningsbox kan vara en separat box eller motsvarande som är fast eller kan monteras ihop av delar. Allmänna krav på sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar - Ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder - Liggplatsen har helt golv, är välströad och mjuk o Antingen rikligt med strö eller o Liggområdet är försett med t.ex. en gummimatta och något strö samt att djuren är rena - Utrymmet eller djuret kan hållas varma vid behov - Djuret kan se andra nötkreatur från boxen - Djuret som ska behandlas kan fixeras snabbt och behandlas säkert - Djuren kan vid behov separeras från varandra Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla gårdens dikor och mjölkkor som kalvat, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsställe. Vid övervakningen kontrolleras: 1. De ovan nämnda allmänna kraven på sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar 2. Mjölkkorna kan mjölkas maskinellt i boxen. 3. I grupp- och enkelboxar är golvytan minst 11 m2/djur. - Boxens golvyta/djur mäts. Om gården har flera sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar, mäts den box som ser trängst ut och i övervakningsprotokollet antecknas mätningsresultatet och antalet djur i boxen samt golvytan per djur. 4. Minsta antal sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor är 1 box per påbörjat 20-tal kor: Antal mjölk- och dikor, st 1-20 21-40 41-60 61-80 86 Antal sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar minst, st 1 2 3 4 SRf 592/2010 11 § 3 mom. 41 osv. Exempel 1: Det erfordrade antalet boxar beräknas enligt antalet kor som kalvat som finns på gården på övervakningsdagen. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Stödvillkoren ska iakttas i fråga om sökandens alla minst två månader gamla kalvar, tjurar, stutar och nötkreatur av honkön som inte kalvat, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsställe. Vid övervakningen kontrolleras: 1. De ovan nämnda allmänna kraven på sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar 2. Över sex månader gamla nötkreatur kan ha bås med spaltgolv, där det på liggytan finns en spaltgolvsmatta, gummibeklädda spalter eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare och som förnyas vid behov. - Konstruktioner som gör golvet mjukare (ENDAST för nötkreatur över 6 mån.) såsom gummibeklädnad för spaltgolv, gummimattor t.ex. http://www.delaval.fi//Tuotteet/Animal-comfort--care/Tuotteet-hyvinvointiin/Bedding-material/Rubbercoverage/DeLaval-slatted-floor-coverage/ 3. Minsta antal sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur är 1 box per påbörjat 50-tal kor: Antal nötkreatur (st) Antal sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar minst, st 1 2 3 4 1-50 51-100 101-150 151-200 osv. 4. Minimikrav på golvyta i grupp- och enkelboxar under 12 mån 6 m2/djur, över 12 mån 10 m2/djur. - Boxens golvyta/djur mäts. Om gården har flera sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar, mäts den minsta boxen och i övervakningsprotokollet antecknas mätningsresultatet och antalet djur i boxen samt golvytan per djur. 42 Exempel 1: En tjock båsmatta som inte fjädrar ovanpå spaltgolvet och ovanpå det strö godkänns som liggområde. 5 FÅR OCH GETTER I denna anvisning menas med stödberättigande djur inom de direkta och programbaserade stöden sådana får och getter som är stödberättigande vid övervakningstidpunkten eller som eventuellt blir stödberättigande under stödåret - samt får och getter som är stödberättigande för nationella stöd vid övervakningstillfället Ett får/en get ska vara märkt och registrerat på föreskrivet sätt för att vara berättigande till stöd. 87 - De stödberättigande djuren plockas in i stödansökan direkt från djurregistret. För bidrag för tackor, bidrag för hongetter, bidrag för slaktlamm och -killingar samt för ersättning för djurens välbefinnande ska förutom stödberättigande djur också djur som eventuellt blir stödberättigande under stödåret förkastas, om man upptäcker brister i fråga om djurets märkning eller registrering. 88 Märkningen och registreringen av alla får/getter som sökanden har ska kontrolleras. I djurstall som är i gemensam användning kontrolleras också de andra gårdarnas får/getter. - Exempel: Som djurstall i gemensam användning betraktas inte en situation, där en avelsbagge eller -bock som sökanden har används för avel i en annan gårds ladugård. I detta fall kontrolleras bara märkningen och registreringen av sökandens avelsdjur, som finns i den andra gårdens ladugård. Vid övervakning av ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras dessutom de förhållande där avelsdjuret hålls, ifall djuret är stödberättigande inom åtgärden stöd för djurens välbefinnande. I kapitel 5.4 i övervakningsanvisningarna anges per djurgrupp och per stöd de djur som är stödberättigande. 5.1 GÄNGSE PRODUKTIONSSÄTT Kravet på gängseproduktionssätt gäller - Bidrag för tackor (stödregion AB) 89 - Bidrag för honget (stödområde AB) 90 - Nationellt husdjursstöd för tackor (C-området) 91 - Nationellt husdjursstöd för hongetter (C-området) 92 87 (EG) nr 21/2004, (EU) nr 640/2014 30 art., (EU) nr 639/2014 53 art., (EU) nr 809/2014 42 art., L 238/2010, JSMf 469/2005, SRf 137/2015 14 §, SRf 45/2015 3 § 88 (EU) nr 640/2014 31 art. SRf 137/2015 15 § 90 SRf 137/2015 16 § 91 JSMf 348/2015 8 § 92 JSMf 348/2015 8 § 89 43 I gängse produktionssätt ingår: - På gårdar med tackor att tackorna lammar regelbundet och får säljs till livs eller slakt - På gårdar med hongetter att hongetterna regelbundet får avkomma och att getmjölk eller getmjölkprodukter säljs. Iakttagande av gängse produktionssätt innebär att sökanden får inkomster från försäljning av sina djur eller djurprodukter. Vid övervakningen kontrolleras iakttagandet av gängse produktionssätt främst genom kontroll av försäljningsverifikaten från de sex senaste månaderna före kontrollen (t.ex. verifikat över försäljning av djur och mjölk). Om det inte finns några verifikat från de föregående sex månaderna kontrolleras verifikaten från de senaste tolv månaderna före kontrollen. Produktionen räknas inte som gängse om t.ex. stödtagaren i sitt eget hushåll använder allt fårkött eller all getmjölk som hon/han producerar och inte har försäljningsinkomster av husdjursproduktionen. Om gängse produktionssätt inte används betalas inget stöd för övervakningsåret. 93 I stödtillämpningen införs en anmärkningskod. 5.2 KONTROLL AV DJURANTALET 94 Vid gårdskontrollerna ska kontrolleras att det totala antalet djur som finns på jordbruksföretaget motsvarar det sammanlagda antal djur som förts in i djurförteckningen och det sammanlagda antal djur som anmälts till djurregistret. Dessutom ska vid övervakningen kontrolleras att bestämmelserna om märkning och registrering iakttas för varje djurs del. - Sökandens alla får och getter på gården ska kunna identifieras med hjälp av öronmärken, de ska vara införda i djurförteckningen och anmälda till djurregistret på vederbörligt sätt. I övervakningsprotokollet antecknas det totala djurantal som konstaterats på gården på övervakningsdagen. Försvunna och döda djur och djur som slaktats på gården i kapitel 5.2.2 (registrering på gården). 5.2.1 Öronmärken95 Får och getter ska märkas senast vid 6 månaders ålder. Ett djur ska ändå märkas tidigare än så om det ska förflyttas från den djurhållningsplats där det fötts. Öronmärkningen av varje djur på gården kontrolleras. I övervakningsprotokollens djurförteckningsbilaga antecknas i kolumnen för öronärken - 1, om djuret har båda öronmärkena kvar 93 VNa 502/2015 4 §, VNa 444/2015 22 § (EU) N:o 809/2014 42 art. 95 (EU) nr 809/2014 42 art., (EU) nr 640/2014 31 art., SRf 45/2015 3 §, JSMf 469/2005 6 §–9 § 94 44 - 2. om djuret är märkt med bara ett öronmärke och de andra stödvillkoren uppfylls 3) om djuret helt saknar öronmärken eller djurets öronmärken annars strider mot bestämmelserna (t.ex. två olika EU-signum eller två av gårdens djur har samma EU-signum på båda sina öronmärken, ett identifieringsmärke som lossnat är återanvänt osv). Ett stödberättigande får/get förkastas alltid på grund av felaktigt öronmärke (kolumnen öronmärken kod 3). Orsakskod för förkastandet är 21. Observera att ett djur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av att det saknar öronmärken måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där fåret/geten är ett stödberättigande djur. 5.2.2 Djurregistret96 Anmälningar om får och getter till djurregistret ska göras senast inom 7 dygn från händelsen, med undantag för lamningsanmälan för tackor och hongetter och födelseanmälan för lamm och killingar som görs inom 6 månader från händelsen97. Anmälningar till registret som gjorts för sent efter anmälan om kontroll godkänns inte vid övervakningen98. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen djurregister siffran 1 för djuret i fråga, om alla registeruppgifter om djuret (datum för ankomst och köp till gården och för avlägsnande från gården, död eller försvinnande) är korrekta. Om det finns ett fel i djurets registeruppgifter antecknas i fältet för tilläggsuppgifter mer detaljerade uppgifter om det observerade felet, och om djuret inte är stödberättigande för något stöd antecknas också det. REGISTRERING PÅ GÅRDEN Med registrering på gården menas datum för ett djurs ankomst och avlägsnande. Vid kontrollen registreras för varje djur på gården att det är registrerat under sökandens lägenhetssignum. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister 5, om vid övervakningstillfället - ett djur inte har registrerats inom 7 dygn efter att det anlänt till gården (undantag för födelse 6 månader) eller djurets ankomstanmälan har gjorts för sent efter att gården meddelats om kontrollen - anmälan till djurregistret om avlägsnandet av ett djur inte har gjorts inom 7 dygn efter avlägsnandet eller anmälan om avlägsnandet har gjorts för sent efter att gården har meddelats om kontrollen - uppgifterna om ankomst/avlägsnande av ett djur är oklara (t.ex. försvunna, döda, slaktade på gården) Gården har ett oregistrerat får/get 96 (EU) nr 809/2014 42 art. SRf 45/2015 3 § JSMf 469/2005 13 § 98 (EU) nr 640/2014 15 art. 97 45 - Vid övervakningen granskas när ett djur har anlänt till gården (även födelse). Om det på gården finns ett oregistrerat djur som inte finns upptaget i övervakningsprotokollet, ska djurets uppgifter antecknas i övervakningsprotokollets tilläggsuppgifter. Med uppgifter avses djurets EUsignum, djurslag, kön, ras, födelsetid och tid för ankomst till gården. Får/get som inte avlägsnats från registret - Om det i djurregistret finns ett djur som inte kan hittas på gården vid övervakningstillfället (även försvunna, döda och djur som slaktats på gården), kontrolleras vid inspektionen när djuret har avlägsnats från gården. Sökanden ska gärna lägga fram dokument, t.ex. försäljningsverifikat, bokföring över begravda djur, fotografier el.dyl., på basis av vilka tidpunkten för djurets avlägsnande kan konstateras. I övervakningsprotokollet antecknas datum för djurets avlägsnande i det djurspecifika tilläggsuppgifterna. Ett stödberättigande får/get förkastas alltid vid övervakningen om ankomstdatum för djuret är felaktigt eller saknas eller anmälts för sent (även födelsedatum som saknas) eller om anmälan om avlägsnande från gården saknas med orsakskod 22. - Vid övervakningen ska man vara särskilt uppmärksam ifall det finns anmärkningsvärt många försvunna och döda djur eller många djur som slaktats på gården. o Om det inte går att utreda datum för djurets avlägsnande ska det förkastas. Den sökande ansvarar för att djurregistret hålls upp daterat. Stöd kan inte betalas utan grund. År 2015 utvidgas övervakningen ändå inte till tidigare år. Observera att ett djur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av att det saknar öronmärken måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder inom ersättning för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där fåret/geten är ett stödberättigande djur. DJURHÅLLNINGSPLATS Vid övervakningen granskas djurhållningsplatsen för varje djur som finns på gården. Djuret ska finnas i den djurhållningsplats som är anmäld i djurregistret. Det att djuret är registrerat på rätt djurhållningsplats kontrolleras i den djurförteckning för djurhållningsplatsen som skrivits ut från djurregistret. Ett stödberättigande får/get förkastas på grund av felaktiga uppgifter om djurhållningsplats med orsakskod 32. Observera att ett djur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av att det saknar öronmärken måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där fåret/geten är ett stödberättigande djur. RAS Man kontrollerar att fårets och getternas ras motsvarar uppgiften om ras i djurregistret. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister siffran 5 om uppgiften om djurets ras är felaktig i djurregistret. Ett får eller en get som omfattas av avtal om lantraser ska vara av lantras till 100 %. Ett djur som omfattas av avtal om lantraser förkastas med orsakskod 25, om djuret inte är av lantras till 100 %. 46 Lantraser: finskt lantrasfår, kajanalands gråfår, ålandsfår och finsk lantrasget. Inom bidraget för getter, nationellt stöd för getter samt bidraget för slaktlamm och -killingar kontrolleras uppgiften om ras på nivån dvärgget/annan ras. Ett djur förkastas om - Ett djur av rasen dvärgget i registret felaktigt har uppgetts tillhöra någon annan getras. Djuret förkastas med orsakskod 25. Eller om - Getens ras i registret felaktigt har anmälts som dvärgget. Djuret förkastas inom bidrag för getter och bidrag för slaktlamm och -killingar med orsakskod 25. Inom det nationella stödet för getter förkastas djuret med orsakskod 31. KÖN Könet hos varje djur på gården kontrolleras. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister 5 om uppgiften om djurets kön är felaktigt i djurregistret. Inom bidraget för tackor, bidraget för getter och nationellt stöd för får och getter: ett störberättigande djur förkastas alltid på grund av felaktig uppgift om kön. - En bagges/bocks kön har felaktigt anmälts till registret som tacka/honget. Djuret förkastas med orsakskod 27. - En tackas/hongets kön har i registret anmälts fel som bagge/bock. Djuret förkastas inom bidraget för tackor/hongetter med orsakskod 27. Inom det nationella husdjursstödet för tackor eller hongetter förkastas djuret med orsakskod 31. ÅLDER Åldern för varje djur på gården kontrolleras på basis av den födelsetid som anmälts till djurregistret.. I övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga anges i kolumnen för djurregister siffran 5 om uppgiften om djurets ålder är felaktig i djurregistret. Ett stödberättigande djur vars födelsetid har uppgetts fel till djurregistret förkastas med orsakskod 06. Ett får/get som omfattas av avtal om lantraser ska vara minst ett år gammalt när avtalsperioden börjar. 99 Ett djur som är under 1 år gammalt när avtalet ingås eller vid ersättningstillfället förkastas med orsakskod 26. Observera att ett djur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av att det saknar öronmärken måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande som sökanden sökt, där fåret/geten är ett stödberättigande djur. LAMNING OCH KILLNING Anmälningar om fårs lamning eller getters killning ska göras inom 6 månader från lamningen/killningen.100 99 SRf 235/2015 41 § JSMf 469/2005 13 § 100 47 När det finns en oregistrerad killing på gården kontrolleras när den är född. Födelsetiden kan kontrolleras i t.ex. djurförteckningen (killingens uppgifter och/eller uppgifter om getens nedkomst), eftersom uppgifter om födelse/nedkomst ska införas i djurförteckningen inom 3 dagar från händelsen. Om uppgifterna om getens nedkomst inte har anmälts till djurregistret inom 6 dagar från killingens födelse, antecknas i övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga 5 i kolumnen för djurregister för hongetens och killingens del. Den stödberättigande killingen förkastas med orsakskod 22. Hongeten förkastas endast om felet inverkar på djurets stödberättigande. Inom bidrag för hongetter och nationellt husdjursstöd för hongetter förkastas hongeten på grund av registergel endast om den har en över 6 månader tidigare oregistrerad killing och hongeten inte har fått avkomma tidigare. Djuret förkastas med orsakskod 29. Avtalsdjur ska producera avkomma minst tre gånger under avtalsperioden. 5.2.3 DJURFÖRTECKNING Händelser ska föras in i djurhållningsplatsens djurförteckning senast inom 3 dygn från händelsen. 101 Följande uppgifter i djurförteckningen är obligatoriska: EU-signum (det gamla EU-signumet) - djurslag - ras - kön - födelsetid - användning - moderns EU-signum - om djuret har köpts eller importerats, inköpsdatum, den föregående ägarens lägenhets-, kundeller djurförmedlarsignum - om djuret har avlägsnats (sålts, dött eller slaktats på gården) datum, för avlägsnandet från gården och nästa ägares lägenhets-, kund- eller djurförmedlarsignum. Uppgifterna i djurförteckningen om varje får eller get på gården kontrolleras. De uppgifter som granskas i djurförteckningen motsvarar de uppgifter som granskas i djurregistret (det totala djurantalet och djurens registrering på gården, djurhållningsplats, ras, kön, användningssätt, ålder, lamning). Djurförteckningen kan också vara i elektronisk form. I övervakningsprotokollens djurförteckningsbilaga antecknas i kolumnen för djurförteckning - 1, om uppgifterna om djuret är korrekta i djurförteckningen - 5, om uppgifterna om ett djur är felaktiga i förteckningen, ett djur fattas i förteckningen eller om ingen förteckning har förts över huvud taget. Inom EU:s direkta och programbaserade stöd förkastas ett stödberättigande djur, om det finns en felaktig uppgift om djuret i djurförteckningen eller om det inte finns upptaget i djurförteckningen. Djuret 101 (EU) nr 809/2014 art. 42, JSMf 348/2015 12 § 48 förkastas med orsakskod 23. Observera att ett djur som förkastas vid granskning av ersättning för djurens välbefinnande på grund av ett fel i djurförteckningen måste registreras separat som förkastat i alla åtgärder som sökanden sökt, där fåret/geten är ett stödberättigande djur. Inom det nationella husdjursstödet orsakar fel i djurförteckningen inga påföljder. Om en djurförteckning inte har förts, förkastas stödet och det registreras i stödtillämpningens kontrolluppgifter med en anmärkningskod som är specifik för stödtypen. 102 Anmärkningskoder som registreras i stödtillämpningen det finns anvisningar om korsgranskninrar tillägg. 5.2.4 Verifikat103 Genom att granska inköps- och försäljningsverifikat kontrolleras att uppgifterna i djurregistret eller djurförteckningen är korrekta och koherenta. Djurregistrets och -förteckningens överensstämmelse med den faktiska situationen kontrolleras främst med hjälp av verifikat över köp och försäljning, men också andra verifikat, såsom slaktintyg och veterinärintyg., kan kontrolleras vid behov. Inköps- och försäljningsverifikaten för stödberättigande djur som finns på gården eller avlägsnats från gården granskas för 6 månader bakåt i tiden. Verifikaten kan granskas genom slumpvis urval. Vid urvalet tar man per djurgrupp ut minst 30 % av de djur som har köpts eller avlägsnats under de senaste sex månaderna före kontrollen. Urvalet görs med hjälp av övervakningsprotokollets djurförteckningsbilaga. Från djurförteckningen plockar man i tur och ordning ut de djur som kontrolleras i varje djurgrupp, börjande med det första djuret i varje grupp, (minst 30 %/djurgrupp). Djurgrupperna är: - köpta baggar - köpta bockar - köpta får av honkön - köpta getter av honkön - avlägsnade baggar - avlägsnade bockar - avlägsnade får av honkön - avlägsnade getter av honkön Verifikaten för alla stödberättigande djur som köpts till gården och avlägsnats från gården tidigare än högst 7 dagar före inspektionsdagen ska kontrolleras, ifall anmälan om ankomst/avlägsnande till djurregistret och/eller djurförteckningen inte gjorts. Verifikaten för alla stödberättigande djur som finns på gården och som avlägsnats från gården ska granskas för 12 månader bakåt, om det i samband med kontrollen av verifikaten för de 6 föregående månaderna upptäcks fel i djurregistrets och/eller djurförteckningens uppgifter. I djurförteckningsbilagans kolumn djurförteckning kryssar man för de djur för vilkas del verifikaten granskats. 102 103 SRf 44/2015 11 § (EU) nr 809/2014 42 art. 49 Om det vid kontrollen konstateras att uppgifter om stödberättigande djur i djurregistret är felaktiga förkastas djuren i enlighet med kapitel 5.2.2 i denna anvisning. Om det vid kontrollen konstateras att uppgifter om stödberättigande djur i djurförteckningen är felaktiga fastställs övervakningsresultatet enligt kapitel 5.2.3i denna anvisning. 5.3 BOKFÖRING ÖVER HONGETTERNAS MJÖLKPRODUKTION 104 Kravet på bokföring gäller bidrag för hongetter (AB-området) och det nationella husdjursstödet för hongetter (C-området). Man kontrollerar att det har förts bok över hongetternas mjölkproduktion och att bokföringen är uppdaterad och riktig. Bokföringens riktighet och aktualitet kontrolleras med hjälp av verifikat. Om jordbrukaren inte har fört bok över mjölkproduktionen eller om bokföringen inte annars motsvarar stödvillkoren betalas inget stöd för övervakningsåret. 105Anmärkningskoder som registreras i stödtilllämpningen det finns anvisningar om korsgranskninrar tillägg. 5.4 FÖRKASTANDE AV DJUR Vid övervakningen förkastas bara de djur som i protokollets djurförteckningsbilaga registrerats med en brist (5) gällande någon av de punkter som kontrollerats, och som är stödberättigande för det ifrågavarande stödet. I fråga om ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras djurens stödberättigande per åtgärd. Inom EU:s direkta och programbaserade djurstöd förkastas också djur som är icke stödberättigande vid övervakningstillfället, men som eventuellt kan uppfylla villkoren för stödberättigande senare under det kalenderår som övervakas. Orsakskoden för förkastandet av djur registreras i protokollets djurförteckning vid det stöd för vilket djuret förkastas. I fråga om ersättning för djurens välbefinnande ska man i tilläggsuppgifterna skriva vilken eller vilka åtgärder djuret förkastas från. I stödtillämpningen registreras djuret enligt stöd och inom ersättningen för djurens välbefinnande registreras den enligt åtgärd som förkastat med hjälp av djurets EU-signum och orsakskoden till förkastandet. Inom avtal om lantraser registrerar man i stödtillämpningen skillnaden mellan det antal djur som omfattas av avtalet och det antal godkänts vid kontrollen (negativt tal) och i övervakningens tilläggsuppgifter antecknas det/de djur (EU-signum) som förkastas samt orsaken till förkastandet. Orsakskoder till förkastande av får och getter: 21 = saknar öronmärke, 22 = fel/brister i nötdjursregistrets uppgifter om ankomst eller avlägsnande, 23 = fel/brister i djurförteckningen, 25 = ras, 26 = ålder, 77 = kön, 29 annat bidragskrav (inkl. lamnings-/killningsdatum), 31 = ett extra djur på gården (endast nationella stöd), 32 = djurhållningsplats 104 105 SRf 137/2015 17 §,J SMf 348/2015 13 § SRf502/2015 6 §, SRf 444/2015 13 § 50 Hela landet 1. Bidrag för slaktlamm och -killingar (+ eventuellt stödberättigande) Slaktlamm ett slaktat, högst 12 månader gammalt lamm, som inte lammat - eventuellt stödberättigande slaktlamm som inte lammat, fyller 6 mån. under året (född sen. 30.6. övervakningsåret) Slaktkilling en slaktad, högst 12 månader gammal get som inte fått avkomma, dock inte dvärgget - eventuellt stödberättigande slaktkilling som inte fått avkomma, fyller 15 mån. under året (född sen. 30.9.året före övervakningsåret) 2. Avtal om lantraser Får, get som omfattas av avtalet, EU-identifierat gruppdjur 3. Ersättning för djurens välbefinnande (+eventuellt stödberättigande) MINST 3 MÅNADER GAMLA FÅR OCH GETTER Det/den eventuellt stödberättigande fåret/geten fyller 3 mån under stödåret (född sen. 30.9. stödåret) - Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för får och getter - Långvarigare betesgång under betesperioden för får och getter Nötkreatur, får och getter: - Utfodring av får och getter - Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls - Skötsel av får och getter OMRÅDE AB (se också hela landet) 1. Bidrag för tackor (+ eventuellt stödberättigande) Tacka över 12 mån gammalt får av honkön - eventuellt stödberättigande tacka som fyller 12 mån.1 dag under året (född sen. 30.12.året före övervakningsåret) 2. Bidrag för hongetter (+eventuellt stödberättigande) honget en över 12 månader gammal get som inte fått avkomma, dock inte dvärgget - eventuellt stödberättigande honget som fyller 12 mån.1 dag under året (född sen. 30.12.året före övervakningsåret) OMRÅDE C (se också hela landet) 51 1. Nationellt husdjursstöd för tackor Tacka över 12 mån gammalt får av honkön 2. Nationellt husdjursstöd för hongetter Honget över 12 mån gammal get som fått avkomma 52 5.4.1 djurgrupper och stödtyper FÅR Tacka Stödtyp Bidrag för tackor Nat. bidrag för tackor Lantras EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång och rastning EHK: får och getter, långvarigare betesgång Komp.ers. och SF-stöd Stödområde kön stödber.ålder AB C ABC T T T över 12 mån över 12 mån minst 12 mån ABC -- ABC ABC potent.ålder född sen.30.12.2014 ras annat krav --- --ja har lammat har lammat anv. för avel -- -- -- -- --- --- --född sen.30.9.2015 --- --- ABC -- minst 3 mån -- -- ABC ABC -T minst 3 mån minst 12 mån -- -- född sen.30.9.2015 Lamm Stödtyp Bidrag för tackor Stödområde AB kön T stödber.ålder över 12 potent. ålder född ras -- slaktvikt min. -- besittn.ålder -- annat krav lammat mån Bidrag för slaktlamm/killing EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång och rastning EHK: får och getter, långvarigare betesgång Komp.ers. och SF-stöd Bagge Stödtyp Bidrag för slaktlamm/killing Lantras EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång och rastning EHK: får och getter, sen.30.12.2014 ABC -- högst 12 mån född sen.30.6.2015 -- 18 kg 30 dgr av de sista 50 levn.dgr. ABC -- -- -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- -- -- -- -- ABC -- -född sen. 30.9.2015 född sen. 30.9.2015 -- ABC -- -- -- -- ABCABC T -minst 3 mån minst 3 mån minst 3 mån -- -- -- -- -- Stödområde kön icke lammat stödber.ålder potent.ålder ras annat krav ABC ABC -b högst 12 mån minst 12 mån född sen.30.6.2015 -- -ja -anv. för avel ABC -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- ABC ABC --- minst 3 mån minst 3 mån född sen.30.9.2015 född sen.30.9.2015 --- --54 långvarigare betesgång - -- -- GETTER Honget Stödtyp Bidrag för honget Nat. stöd för honget Lantras EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång och rastning EHK: får och getter, långvarigare betesgång Stödområde AB C ABC kön H H H stödber. ålder över 12 mån potent. ålder född sen.30.12.2014 -- ras --ja annat krav fått killingar -anv. för avel minst 12 mån ABC -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- ABC -- -- -- -- -- ABC -- minst 3 mån född sen.30.9.2015 -- -- ABC -- minst 3 mån född sen.30.9.2015 -- -- Killing Stödtyp Stödområde kön Bidrag för hongetter AB H Bidrag för slaktlamm o -killingar ABC -EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång stödber.ålder potent. ålder ras över 12 mån född sen.30.12.2014 -högst 18 mån född sen.30.9.2014 -- ABC -- -- -- -- slaktvikt minst. besittn.tid --15 kg 30 dgr/sista 50 levn.dgr --- annat krav fått avkomma har inte fått avkomma -- ABC -- -- -- -- -- -- -- ABC ABC --- -minst 3 mån -född sen.30.9.2015 --- --- --- --55 och rastning EHK: får och getter, långvarigare betesgång ABC -- minst 3 mån -- född sen.30.9.2015 -- -- -- -- -- -- -- -- -- Getabock Stödtyp Stödområde kön stödber.ålder potent. ålder ras slaktvikt minst Bidrag för slaktlamm o -killingar Lantras EHT: utf. o skötsel av får och getter EHT: fårs och getters förhållanden EHT: fårs och getters skötsel EHK: fårs och getters betesgång och rastning EHK: får och getter, långvarigare betesgång ABC ABC -Bock högst 18 mån minst 12 mån född sen.30.9.2014 -- -ja ABC -- -- -- ABC ABC --- --- ABC -- ABC -- 15 kg -- besittn.tid 30 dgr/sista 50 levn.dgr -- annat krav -avel -- -- -- -- --- --- --- --- --- minst 3 mån född sen.30.9.2015 -- -- -- -- minst 3 mån född sen.30.6.2015 -- -- -- -- 56 5.5 LANTRASAVTALENS STÖDVILLKOR Granskas att får/getter som omfattas av avtalet ersatts enligt stödvillkoren: 1. Om ett djur dött eller utmönstrats under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål och innan gården underrättats om kontrollen ha ersatts med ett annat djur av samma ras som uppfyller avtalsvillkoren. 2. Djur som inte förmår producera avkomma ska ersättas. 3. Om djur måste ersättas under avtalsperioden ska det ersättande djuret uppfylla stödvillkoren vid ersättningstidpunkten, och ett härstamningsintyg ska finnas på NTM-centralen inom 15 dagar efter att djuret anlänt till gården. 106 Anmärkningskoder som används vid övervakning av lantrasavta,l det finns anvisningar om korsgranskninrar tillägg. 5.6 STÖDVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Stödvillkoren för de åtgärder som valts ska iakttas också för får och getter som sökande äger, och som hålls på en annan gårds djurhållningsplats Basnivåer107 och stödvillkor 108som kontrolleras per åtgärd Utfodring av får och getter a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Djuren får ändamålsenlig skötsel. 109 Djuren får tillräckligt mycket foder och vatten av god kvalitet. 110 Om foder inte hela tiden finns tillgängligt för fåren, ska alla djur i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden. Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 35 centimeter per får vid användning av en rak foderhäck och minst 20 centimeter vid användning av en cirkulär foderhäck. Vid användning av en rak foderhäck ska kanten på foderhäcken dock vara minst 45 centimeter per dräktig tacka. Vid fri fodertillgång ska kanten på foderhäcken vara minst 17 centimeter per får. 111 106 JSMf 327/2015 31 § SRf 121/2015 22 – 25 § 108 JSMf 117/2015 22 – 26 § 109 L 247/1996 5 § 1 mom. 110 DJSKf 396/1996 9 § 1 mom. 111 SRf 587/2010 12 § 2 mom. 107 - - - - - Förvaringsutrymmet för får har tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får finns det minst en vattenbehållare eller vattennippel. Vattenbehållarna, hoarna och nipplarna är placerade så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara. 112 Lammen ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm har från en veckas ålder tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. 113 Fårens vattningsanordningar och vattenbehållare har hållits rena. Urin och avföring kontaminerar inte fodret eller dricksvattnet, och vattnet fryser inte. 114 Förvaringsutrymmet för getter har tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 15 getter finns det minst en vattenbehållare eller vattennippel. Vattenbehållarna, hoarna och nipplarna är placerade så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara. 115 Killingen ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Killingen har från en veckas ålder tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. Killingen utfodras med mjölk åtminstone de första 8 veckorna av levnaden. 116 Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare hålls rena. Urin och avföring kontaminerar inte fodret eller dricksvattnet, och vattnet fryser inte. 117 Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten. 118 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla sökandens får och getter, också för sådana som finns i en annan gårds djurshållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Djuren har tillräckligt med grovfoder och har ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. - Kravet på att djuren har tillräckligt med grovfoder kan bedömas t.ex. på basis av utfodringsplanen. - För att trygga tillgången på vatten i tillräckliga mängder för alla djur ska basnivåns krav på minimiantal vattningsanordningar och ständig tillgång till vatten för alla uppfyllas. o Vattnet får inte frysa. 2. Utfodringsplan för alla får och getter: - Skriftlig plan Baserar sig på foderanalys av grovfodret 112 SRf 587/2010 6 § 2 mom. SRf 587/2010 12 § 3 mom. 114 SRf 587/2010 12 § 4 mom. 115 SRf 589/2010 6 § 3 mom. 116 SRf 589/2010 11 § 3 mom. 117 SRf 589/2010 11 § 4 mom. 118 SRf 589/2010 11 § 5 mom. 113 58 - o Foderanalys av grovfodret från den skördesäsong som används o För bete krävs inte analys av grovfodret Bygger på kalkyler Plan per djurgrupp Beaktar fårens tillväxtskede, produktionsnivå och produktionsfas Beaktar getternas tillväxtskede, mjölkproduktionsskede och besättningens producerade mjölkmängd och Separat plan för olika utfodringssituationer, t.ex. för stall- och uteperioden Planen får ha uppgjorts på egen hand bara villkoren ovan uppfylls Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. 119 Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. 120 Minimigolvyta per får i en gruppbox, med undantag för foderhäckens yta, är: 121 Fårens genomsnittliga vikt/djur (kg) under 15 30 över 30 55 75 Golv med ströbädd (m2/djur), 0,25 0,50 0,75 1,0 1,4 Gallergolv (m2/djur) 0,25 0,50 0,75 0,8 1,0 Spaltgolv (m2/djur), Lamm Lamm Lamm Får 0,8 Får 1,0 Dräktig 55 1,3 1,1 1,1 tacka Dräktig 75 1,7 1,3 1,3 tacka - Om ett får eller en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. 122 - I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. I en utfodringsplats avsedd enbart för lamm är utfodringsplatsens golvyta per lamm minst 0,2 m2. 123 - Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren och getterna förfogar över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. 124 119 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom. DJSKf 396/1996 4 § 1 mom. 121 SRf 587/2010 4 § och bilaga 122 SRf 587/2010 4 §, SRf 589/2010 4 § 123 SRf 587/2010 4 § 124 SRf 587/2010 5 §, SRf 589/2010 5 § 120 59 - - Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar för får och getter och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm och killingar ska vara försett med en riklig ströbädd. 125 I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. 126 Minimigolvyta per får i en gruppbox, med undantag för foderhäckens yta, är: 127 Åldersklass Killing (under 6 mån) Ungget (över 6 - under 12 mån) Get (över 12 mån) Golv med ströbädd (m2/djur), 0,25 0,5 1,20 Gallergolv (m2/djur) 0,25 0,5 1,0 Spaltgolv (m2/djur), 0,5 1,0 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: Utanför betesperioden Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Om det inte finns lamm på gården vid kontrolltillfället, ska jordbrukaren påvisa hur hon/han iakttar stödvillkoren gällande kalvarnas gruppboxar och lammkamrarna. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla sökandens får och getter, också för sådana som finns i en annan gårds djurshållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Varje djur har en välströad och mjuk liggplats med helt golv. 2. Ständigt tillgång till vatten av god kvalitet. - För att trygga tillgången på vatten i tillräckliga mängder för alla djur ska basnivåns krav på minimiantal vattningsanordningar och ständig tillgång till vatten för alla uppfyllas. 3. Djuren hålls i gruppboxar. Också baggar och getabockar hålls i gruppboxar, vars golvyta är minst 1,7 m2/djur. - undantag vid godtagbar orsak (sjukdom, aggressivitet, endast 1 bagge/getabock på gården) - I en separat box är golvytan minst 2 m2, djuret kan vända sig rung obehindrat och har synkontakt till andra getter. 4. För lammen finns lammkammare från 2 veckas ålder. Lammkamrarna har en yta om minst 0,2 m2/lamm. 5. Avvanda lamm och killingar hålls i gruppbox vars yta är minst: - 0,6 m2/lamm under 4 månader - 1 m2/lamm minst 4 månader - 0,33 m2/killing under 6 månader - 0,6 m2/killing minst 6 månader 125 SRf 587/2010 5 §, SRf 589/2010 5 § SRf 589/2010 4 § 127 SRf 589/2010 4 § och bilaga 126 60 - Ensam- och gruppboxarnas och kalvkamrarnas golvytor mäts och mätningsresultatet, djurantalet och boxens golvyta per djur antecknas i övervakningsprotokollet. Vid övervakningen mäts de ensam- och gruppboxar och lammkamrar som ser minst ut. Skötsel av får och getter a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att - - Djuren får tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat får ändamålsenlig skötsel. 128 Man för bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. 129 Djur som skadats insjuknat får genast ändamålsenlig skötsel. Ett sjukt eller skadat djur hålls vid behov skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Fåret kan om möjligt se andra får från utrymmet. Om sjukdomens eller skadans art så krävt har djuret avlivats eller slaktats. 130 Minimigolvyta per får i en gruppbox, med undantag för foderhäckens yta, är: 131 Fårens genomsnittliga vikt/djur (kg) under 15 30 över 30 55 75 - - Golv med ströbädd (m2/djur), 0,25 0,50 0,75 1,0 1,4 Gallergolv (m2/djur), Lamm 0,25 Lamm 0,50 Lamm 0,75 Får 0,8 Får 1,0 Dräktig 55 1,3 1,1 tacka Dräktig 75 1,7 1,3 tacka Om ett får eller en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. 132 I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm och en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm. 133 Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren och getterna förfogar över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. 134 - Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar för får och getter och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm är väl ströat.135 128 L 247/1996 5 § 1 mom. L 387/2014 20 §, L 247/1996 26a § 1 och 2 mom. 130 DJSKf 396/1996 11 §, SRf 587/2010 3 § 3 mom., SRf 589/2010 3 § 3 mom. 131 SRf 587/2010 4 § och bilaga 132 SRf 587/2010 4 §, SRf 589/2010 4 § 133 SRf 587/2010 4 § 3 mom., SRf 589/2010 4 § 134 SRf 587/2010 5 §, SRf 589/2010 5 § 129 61 - Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd.136 - Minimigolvyta per får i en gruppbox, med undantag för foderhäckens yta, är: 137 Golv med ströbädd Gallergolv Spaltgolv Åldersklass (m2/djur), (m2/djur) (m2/djur), Killing (under 6 mån) 0,25 0,25 Ungget (över 6 - under 12 mån) 0,5 0,5 0,5 Get (över 12 mån) 1,20 1,0 1,0 - Förvaringsutrymmet för får har tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, hoarna och nipplarna är placerade så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem. 138 - Lammen ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm har från en veckas ålder tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten.139 - Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare hålls rena. Urin och avföring kontaminerar inte fodret eller dricksvattnet, och vattnet fryser inte. Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten. 140 - Får ska klippas minst en gång per år. 141 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: För får utanför betesperioden och för getter hela året År 2015 behöver man inte avlägga ett nytt kontrollbesök för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Bokföringen över klippningen och tagningen av spillningsprov kan kontrolleras senare på kontoret utgående från bokföring som sökanden lämnat in. En parasitbekämpningsplan ska finnas 1.5.2015 och det kontrolleras vid gårdsbesöket att det finns en sådan. Om det inte finns djur som är sjuka eller nyfödda djur vid övervakningstillfället ska jordbrukaren visa hur hon/han vid behov bygger upp en sjuk- och lamningsbox. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla sökandens får och getter, också för sådana som finns i en annan gårds djurshållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 135 SRf 587/2010 5 §, SRf 589/2010 5 § SRf589/2010 5 § 1 och 3 mom. 137 SRf 589/2010 bilaga 138 SRf 587/2010 6 § 2 mom. 139 SRf 587/2010 12 § 3 mom. 140 SRf 589/2010 11 § 4 och 5 mom. 141 SRf 587/2010 15 § 1 mom. 136 62 1. I sökandens bokföring över klippningsdagar kontrolleras att de får som är över 1 år har klippts en gång under kalenderåret 2015. Från år 2016 ska fåren klippas 2 gånger per år. 2. Sökanden har en parasitbekämpningsplan som baserar sig på provtaningen av fårens och getternas spillning, 3. spillningsprov av fåren och getterna har tagits minst en gång under kalenderåret 2015 Från 2016 ska spillningsprov tas minst 2 gånger per år. 4. Gården har fört bok över läkemedelsbehandlingen 5. En tacka och dess nyfödda lamm har en lamningsbox där - Golvytan är minst 2,2 m2. - Lamningsboxen är uppvärmbar eller värmeisolerad. - Ständigt tillgång till vatten av god kvalitet. - För att trygga tillgången på vatten i tillräckliga mängder för alla djur ska basnivåns krav på minimiantal vattningsanordningar och ständig tillgång till vatten för alla uppfyllas. 6. Ett sjukt eller skadat får eller en sjuk eller skadad get flyttas till sjukboxen. Krav på sjukboxen: - Boxen kan byggas runt det skadade djuret - Det kan vara en gruppbox, men djuret kan isoleras vid behov - Synkontakt till de andra djuren - Boxen helt golv, är välströad och mjuk - Det finns möjlighet att värma djuret - Gruppboxens golvyta minst 1,8 m2/djur - Ensamboxens golvyta minst 2 m2/djur - Ständigt tillgång till vatten av god kvalitet. - För att trygga tillgången på vatten i tillräckliga mängder för alla djur ska basnivåns krav på minimiantal vattningsanordningar och ständig tillgång till vatten för alla uppfyllas. Vid kontrollen mäts golvytan på den minsta lamningsboxen och grupp- och singelboxen och mätresultatet, antalet djur i gruppboxen och golvytan per djur antecknas i övervakningsprotokollet. Exempel 1: Veterinären utarbetar en parasitbekämpningsplan för fåren och getterna en gång per år antingen i samband med gårdsbesök eller på sitt kansli. Exempel 2: Parasitbekämpningsplanen upptar tidigare läkemedelsbehandlingar, köp av djur, betesföljd, olika djurgrupper på betet och hur betet genomförs kommande sommar (olika kön/åldersgrupper/för för olika användningsändamål), tillväxt (=vägning och slaktuppgifter/andra uppgifter om tillväxten) och uppgifter om sjukdomar, utförda ingrepp och betesgång samt hur situationen följs upp med provtagning. Betesgång för får och getter a) Basnivå Det finns ingen basnivå för iakttagandet av dessa stödvillkor. 63 b) Stödvillkor Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla över 3 månader gamla får och getter på gården, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för får och getter Riktgivande kontrolltidpunkt: Oktober-december Ett nytt kontrollbesök behöver inte företas för att kontrollera att stödvillkoren iakttagits om övervakningsbesöket görs efter september. Vid kontrollen i OKTOBER-DECEMBER granskas 1. I betesbokföringen att alla minst tre månader gamla får/getter har gått på bete minst 60 dagar under perioden 1.5–30.9. Antalet betesdagar antecknas i övervakningsprotokollet (om saken inte kontrollerats redan tidigare). 2. Befintliga betesstängslen och djurens betesgång granskas i mån av möjlighet (om de inte granskats redan tidigare) 3. I bokföringen över rastningen kontrolleras att minst tre månader gamla får/getter rastas utomhus under perioderna 1.1.–30.4. och 1.10.–31.12. minst två gånger per vecka. - I bokföringen över djurens rastning kontrolleras rastningen av djur på veckonivå från och med den 1 oktober till övervakningstillfället. 4. Utanför betesperioden förekomsten av rastgårdar och djurens rastning, 5. Getterna kan tillgodose sin medfödda lust att klättra. FÖRE 30.9. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Betesstängslens befintlighet och djurens betesgång, 2. Getterna kan tillgodose sin medfödda lust att klättra. I betesbokföringen att alla minst tre månader gamla får/getter har gått på bete minst 60 dagar under perioden 1.5–30.9. Om djuren vid övervakningstillfället inte ännu gått på bete de 60 dagar som krävs men man på basis av den återstående betestiden kan utgå från att kravet på betesgång under 60 dagar uppfylls: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - På gården görs ett nytt inspektionsbesök i oktober-december för att granska att djuren rastats Om gårdskontrollen görs före 30.9. och djuren inte ännu har gått på bete de 60 dagar som krävs, och kravet på 60 dagars betesgång på basis av den återstående betestiden inte kommer att uppfyllas före den 30 september: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - stödet för åtgärden minskas på grund av försummelse av stödvillkor enligt försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Exempel 1: En tacka ska släppas ut på bete med sitt lamm 1 vecka efter lamningen. På vintern kan tackan och lammet släppas ut om vädret medger det. Tackor lammar ibland redan under midvintern och då ska vädret beaktas. Juvren är känsliga för frostskador när det är kallt. 64 Långvarigare betesgång under betesperioden för får och getter Riktgivande kontrolltidpunkt: juli-oktober Vid övervakningen kontrolleras: 1. Under betesperioden betesstängslens befintlighet och djurens betesgång, 2. På betet kan getterna tillgodose sin medfödda lust att klättra och 3. I betesbokföringen att alla minst tre månader gamla får/getter har gått på bete minst 90 dagar under perioden 1.5–30.9. Om gårdsinspektionen görs före den 30 september och djurendå inte ännu gått på bete de 90 dagar som krävs, men man på basis av den återstående betestiden kan utgå från att kravet på betesgång under 90 dagar uppfylls: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. Om gårdskontrollen görs före 30.9. och djuren inte ännu har gått på bete de 90 dagar som krävs, och kravet på 90 dagars betesgång på basis av den återstående betestiden inte kommer att uppfyllas före den 30 september: - I protokollet antecknas antalet betesdagar från den 1 maj 2015 till övervakningstillfället. - stödet för åtgärden minskas på grund av försummelse av stödvillkor enligt försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. 6 SVIN Detta kapitel handlar om övervakning av svingårdar som ingått förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande. Anvisningar om övervakningen av frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållningen och husdjursförhöjning i samband med kompensationsersättning ingår i anvisningen om övervakning av åkerstöd. 6.1 KONTROLL AV DJURANTALET 142 Antalet svin i varje djurgrupp som finns på gården räknas och antecknas i övervakningsprotokollet i den punkt som reserverats för detta. Dessutom antecknas i protokollet antalet djur per djurgrupp enligt djurbokföringen på övervakningsdagen. För svin är djurgrupperna: - Gris (0-3 mån) - Slaktsvin (3–8 mån för köttproduktion) - Ungt avelssvin (3–8 mån för produktion av avkomma) - Sugga (> 8 mån) - Galt (> 8 mån) 6.2 DJURREGISTRET Man kontrollerar anmälningarna till svinregistret om djurantalet den första dagen i månaden från förbindelseårets början (1.1.2015 -) till övervakningstillfället. Anmälningarna till svinregistret om djurantalet den första dagen i månaden ska göras senast: 1. Maj (januari-april) 142 (EU) nr 809/2014 42 art. 65 2. September (maj-augusti) 3. Januari (september-december) Djurgrupper i svinregistret: - Gris (0-3 mån) - Slaktsvin (3–8 mån för köttproduktion) - Ungt avelssvin (3–8 mån för produktion av avkomma) - Sugga (> 8 mån) - Galt (> 8 mån) Den protokollrapport över svinantal som anmälts till svinregistret, och som ingår i övervakningsprotokollet printas ut enligt situationen dagen före körningen (IA-RR564). I övervakningsprotokollet utskrivs som djurantal per djurgrupp 0, om det djurantal som sökanden anmält till svinregistret är 0. Om sökanden inte har gjort anmälan om djurantal per den första dagen varje månad blir denna punkt på övervakningsprotokollet tom. En anmälan om djurantal till svinregistret som gjorts för sent efter att sökanden fått meddelande om kontroll räknas som en ogjord anmälan, varvid djurantalet för den ifrågavarande månaden är 0. Anmälningar till svinregistret för tiden 1.1-1.4.2015 kontrolleras inte. Dessa månader stryks över i övervakningsprotokollet. 6.3 BOKFÖRING ÖVER DJUREN Man ska föra en uppdaterad bokföring över svinen. I djurbokföringen kontrolleras djurantalet i varje djurgrupp per den 1 dagen i varje kalendermånad (se kapitel 1.2) från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället. 143 Vid kontrollen ska per djurgrupp granskas att - antalet svin på gården motsvarar det antal svin som antecknats i svinbokföringen (svinjournalen) - att uppgifterna i djurbokföringen för den 1 dagen i den senaste månaden är korrekta och - enligt djurbokföringen antalet djur per djurgrupp den första dagen i månaden från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället Djurbokföringens riktighet granskas genom att jämföra händelserna om ankomst och avlägsnande av djur per djurgrupp med djurantalet vid övervakningstillfället och med det djurantal enligt djurbokföringen fanns den första dagen i den senaste månaden. - I övervakningsprotokollet antecknas i enlighet med djurbokföringen antalet djur per djurgrupp den första dagen i månaden från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället - Uppgifterna i djurbokföringen från tiden 1.1.-1,4,2015 kontrolleras inte, och dessa månader streckas över i övervakningsprotokollet. 6.4 1.4 VERIFIKAT 144 Genom att granska inköps- och försäljningsverifikat kontrolleras att uppgifterna i djurbokföringen och svinregistret är riktiga. Ur svinregistret utprintas ett utdrag över händelser som tas med på inspektionsbesöket som bilaga till övervakningsprotokollet. Av händelseutdraget ska framgå all förflyttning av djur under 12 månader före utskriftsdagen. I det utskriSRf händelseutdraget antecknar man vilka verifikat som kontrollerats vid granskningen. 143 144 SRf 44/2015 11 §, SRf 45/2015 5§, JSMf 720/2012: 8§, JSMf 248/2014 (EU) nr 809/2014 42 art. 66 Inköps- och försäljningsverifikaten för svin som finns på gården och svin som avlägsnats från gården granskas för 6 månader bakåt räknat från granskningstillfället. Uppgifterna i verifikaten jämförs med anteckningarna om ankomst och avlägsnande i djurbokföringen. Verifikaten kan granskas genom slumpvis urval. Vid urvalet tas från utdraget över händelser i en ordningsföljd ut minst 30 % av inköpsverifikaten för djur och minst 30 % av verifikaten som gäller avlägsnande för de sex senaste månaderna före kontrollen. Om man vid kontrollen upptäcker fel eller brister i djurförteckningens eller svinregistrets uppgifter ska alla verifikat över köp och avlägsnande av svin granskas för 12 månader bakåt räknat från övervakningstillfället. 145 6.5 FASTSTÄLLT DJURANTAL Vid gårdsövervakningen av svingårdar inom ersättningen för djurens välbefinnande registreras i stödtilllämpningen enligt uppgifterna i övervakningsprotokollet det fastställda antalet djur per djurgrupp den första dagen i varje månad, från stödårets början till övervakningstillfället. För att utreda det fastställda antalet svin jämförs anteckningarna i djurbokföringen och anmälningarna till svinregistret för de månader då jordbrukaren gjort eller borde har gjort anmälningar om djurantal till registret. Om det upptäcks skillnader registrerar man i stödtillämpningen som det fastställda antalet det mindre djurantalet för den månad det gäller. För de månader när anmälningar om djurantal till svinregistret inte ännu behövt göras/gjorts, registreras i stödtillämpningen det svinantal som antecknats i svinbokföringen. Exempel 1: Övervakningen görs 23.7.2016. Gården har till svinregistret anmält djurantalet för den första dagen i månaden för tiden 1.1.-1.7. Vid kontrollen jämförs djurantalet enligt djurbokföringen med djurantalet i svinregistret för tiden 1.1.-1.7. I stödtillämpningen registreras de djurantal per den första dagen i varje månad som konstaterats vid kontrollen. Om djurantalet enligt djurbokföringen skiljer sig från svinregistrets djurantal, registreras som konstaterat djurantal per djurgrupp det mindre av de djurantal som uppgetts för den första dagen i den aktuella månaden. Exempel 2: Övervakningen görs 23.7.2016. Gården har till svinregistret anmält djurantalet för den första dagen i månaden för tiden 1.1.-1.4. Vid kontrollen konstateras, att det konstaterade djurantalet för varje djurgrupp är 0 för tiden 1.1.-1.4. För tiden 1.5.-1.6 registreras i stödtillämpningen som fastställt djurantal per djurgrupp de djurantal som enligt djurbokföringen finns på gården på månadernas första dagar. 6.5.1 Djurgrupper och åtgärder Ersättning för djurens välbefinnande Slaktsvin (3 -8 mån) - Svinens utfodring och skötsel - Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar - Immunokastrering av slaktsvin - Stimulansmaterial för svin - Sjuk- och behandlingsboxar för svin Gris (0-3 mån) - Svinens utfodring och skötsel - Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar - Smärtlindring för galtgrisar före och efter kirurgisk kastrering - Stimulansmaterial för svin 145 (EU) Nr 809/2014 42 art. 67 - Sjuk- och behandlingsboxar för svin Sugga (> 8 mån) - Svinens utfodring och skötsel - Utevistelse för sinsuggor och gyltor - Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor - FÖRBÄTTRADE GRISNINGSFÖRHÅLLANDEN - Stimulansmaterial för svin - Sjuk- och behandlingsboxar för svin Galt (> 8 mån) - Svinens utfodring och skötsel - Stimulansmaterial för svin - Sjuk- och behandlingsboxar för svin UNGT AVELSSVIN (3-8 mån) - Svinens utfodring och skötsel - Stimulansmaterial för svin - Sjuk- och behandlingsboxar för svin 6.6 6.6.1 KONTROLL AV STÖDVILLKOR Ersättning för djurens välbefinnande (svin) Stödvillkoren för de åtgärder som valts ska iakttas också för svin som sökanden har, som hålls på en annan gårds djurplats Basnivåer 146och stödvillkor147 som kontrolleras per åtgärd Svinens utfodring och skötsel a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Svinen får behövlig skötsel och tillräckligt med sådan föda som är lämplig för dem. Urin och avföring förorenar inte fodret. 148 Sinsuggor och gyltor ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och tuggbehovet tillgodoses. 149 Förvaringsutrymmet för svin har tillräckligt många dricksplatser. Svin som är äldre än två veckor har ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. 150 Förvaringsutrymmet och anordningarna har hållits rena. 151 146 SRf 121/2015 14 – 21 § JSMf 117/2015 13 – 21 § 148 L 247/1996 5 § 1 mom., SRf 629/2012 15 § 4 mom. 149 SRf 629/2012 15 § 1 mom. 150 SRf 629/2012 7 § 2 mom., 15 § 3–4 mom. 151 SRf 629/2012 4 § 1 mom. 147 68 - - - Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande har rättats till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. 152 Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, är det i djurstallet möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. Det maskinella ventilationssystemet har ett larmsystem som ger larm vid störningar. 153 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: Hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om alla sökandens svin, också sådana som finns i en annan gårds djurhållningsplats Förhållandena i svinstallet Vid övervakningen kontrolleras: 1. Alla svin har ständig tillgång till vatten av god kvalitet - För att trygga en tillräcklig tillgång på vatten har alla djur hela tiden tillgång till vatten, - Dricksvattnet är rent. Urin och avföring förorenar inte dricksvattnet. 2. I alla svinstallsbyggnader på gården i kontinuerlig drift finns ett reservsystem för alstring av elektricitet. Dokument Villkoren ska iakttas från och med 1.5.2015. Utfodrings-, produktions- och beredskapsplan ska finnas på gården vid övervakningstillfället. De kan inte skickas till NTM-centralen för kontroll efter kontrollbesöket. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Utfodringsplan - - Skriftlig plan Plan per djurgrupp Bygger på kalkyler Djurens tillväxt, avkastningsnivå och produktionsskede beaktas o För slaktsvin, avvanda grisar och unga avelssvin beaktas uppfödningsskedet o För suggor beaktas fas i grisningscykeln och konditionsklassen o För galtar beaktas konditionsklassen Planen får ha uppgjorts på egen hand bara villkoren ovan uppfylls 3. Krav på produktionsplan för svinstall med grisproduktion: 152 153 DJSKf 396/1996 4 § 2 mom. SRf 629/2012 6 § 2 mom. 69 - Skriftlig, kan vara i elektronisk form - Planering av produktionsprocessen - Semineringstidtabeller - Avvänjningstidtabeller - Planen får ha uppgjorts på egen hand bara villkoren ovan uppfylls 4. Beredskapsplan - Skriftlig plan Med tanke på el- och vattenavbrott samt fel i anläggningarna Specifik för djurhållningsplatsen Uppdaterad Beskriver åtgärder som vidtas vid störningar Utevistelse för sinsuggor och gyltor a) Basnivå Det finns ingen basnivå för iakttagande av stödvillkoren. b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: juni-december Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla över 8 månader gamla suggor, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Det finns en rastgård och djuren rastas ute. - Utevistelse under tak räcker inte. - Inga krav på rastgårdens botten eller tak. - Det behöver inte finnas dricksplatser i rastgården om svinen fritt kan komma in i svinstallet för att dricka. 2. I rastgården ska svinen ha möjlighet att böka och på sommaren också att vältra sig 3. I rastningsjournalen kontrolleras fram till övervakningsdatum att sinsuggor och gyltor har vistats ute när vädret medgett det - antingen dagligen 1.5.-30.9. eller året om minst 2 gånger i veckan. Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. 70 Det granskas att - - - - - - Förvaringsutrymmet för djur och anordningarna har hållits rena. 154 Svinet hålls inte bundet. 155 Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. Liggplatsen är ren och torr och har lämplig temperatur för svin, och är vid behov lämpligt dränerad. 156 Svinen hålls i grupp, med undantag av veterinärmedicinska skäl eller av skäl med anslutning till aggressivt beteende. Efter att orsaken undanröjts återplaceras svinet i gruppen. 157 I gruppboxar finns totalt minst 2,25 m² fri golvyta per sugga och minst 1,64 m² per gylta. Av denna totala golvyta skall minst 1,3 m² per sugga och minst 0,95 m² per gylta utgöras av ett sammanhängande helt golv eller sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 % av golvytan. 158 Om djuren hålls i en grupp på under sex individer är den fria golvyta som finns till djurens förfogande totalt 10 % större än den yta det är räknat att djuren behöver. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande minskas med 10 %. 159 I den sammanlagda fria golvytan inräknas inte golvytan under foderhäckar eller liggbås. 160 Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor är över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer skall sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa. 161 En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. 162 Ett svin som av veterinärmedicinska skäl eller skäl i anslutning till aggressivt beteende avskilts från gruppen skall obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. 163 Svinen kan se andra svin och har möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. 164 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla över 8 månader gamla suggor, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats. 154 DJSKf 396/1996 4 § 1 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. SRf 629/2012 3 § 5 mom. 156 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. 157 SRf 629/2012 3 § 1 mom. 158 SRf 629/2012 10 § 1 mom. 159 SRf 629/2012 10 § 3 mom. 160 SRf 629/2012 10 § 2 mom. 161 SRf 629/2012 10 § 4 mom. 162 SRf 629/2012 3 § 2 mom. 163 SRf 629/2012 3 § 4 mom. 164 SRf 629/2012 4 § 3 mom. 155 71 Vid kontrollen granskas följande krav som gäller gruppboxar: 1. I gruppboxarna finns utanför häckarna minst 2.5 m2 fri golvyta per djur, 2. Liggområdet för alla suggor och gyltor - har helt golv - är väl ströat - minst 1,3 m2/djur 3. Semineringshäckar får användas på normalt sätt. 4. Den gruppbox som verkar vara trängst mäts. - I övervakningsprotokollet antecknas mätningsresultatet (totala golvytan och liggområdets golvyta), djurantalet i boxen och totala golvytan och liggområdets yta per djur. Förbättrade grisningsförhållanden för sinsuggor och gyltor a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Förvaringsutrymmet och anordningarna för svinen har hållits rena. Svinet hålls inte bundet. 165 Veckan före beräknad tidpunkt för grisning har grisande suggor och gyltor fått tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av. 166 Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. Liggplatsen är ren och torr och har lämplig temperatur för svin, och är vid behov lämpligt dränerad. 167 Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov har liggområdet för svin ströats. 168 Svinen hålls i grupp, med undantag för av veterinärmedicinska skäl eller av skäl med anslutning till aggressivt beteende. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. 169 En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. 170 Ett svin som av veterinärmedicinska skäl eller skäl i anslutning till aggressivt beteende avskilts från gruppen kan obehindrat vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. 171 Svinen kan se andra svin och har möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. 172 I grisningsboxen eller -häcken finns tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan för grisningen. Grisningsboxen eller -häcken är sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. 173 165 SRf 629/2012 3 § 5 mom. SRf 629/2012 16 § 1 mom. 167 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. 168 SRf 629/2012 5 § 1 mom. 169 SRf 629/2012 3 § 1 mom. 170 SRf 629/2012 3 § 2 mom. 171 SRf 629/2012 3 § 4 mom. 172 SRf 629/2012 4 § 3 mom. 173 SRf 629/2012 9 § 1 mom. 166 72 - - Minst hälften av golvytan i grisningsboxen utgörs av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 174 I grisningsboxen har smågrisarna en liggplats med helt och torrt golv där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned. 175 Smågrisarna har behov en ändamålsenlig värmeapparat. 176 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla över 8 månader gamla suggor, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Fri grisning, suggorna eller gyltorna grisar inte i häck - djuret kan undantagsvis hålls i grisningshäck i högst 7 dygn (aggressiv eller nervös, annan godtagbar orsak) - om suggan finns i grisningshäck vid övervakningstillfället kontrolleras orsaken och tiden i bokföringen över häckans användningstid och -orsak 2. I grisningsboxen har suggan och gyltan hela tiden tillgång till löst bomaterial (halm, kutterspån, papper eller liknande material). - Det finns så mycket bomaterial i boxen att suggan kan bygga ett bo av det. - Efter grisningen behöver det inte finnas bomaterial i boxen. 3. Grisningsboxens golvyta är minst 6 m2, varav minst 1 m2 med är avgränsad för grisarna med hjälp av båsinredning. - I grisningsboxens totala golvyta kan gödselgången ingå. - För grisarna finns ett avgränsat och väl ströat liggområde. - Golvytan på den grisningbox som ser minst ut mäts och mätningsresultatet (total golvyta och område som är reserverat för grisarna) antecknas i övervakningsprotokollet. Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att - Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent.177 - Svin hålls inte uppbundna. 178 174 SRf 629/2012 9 § 2 mom. SRf 629/2012 9 § 3 mom. 176 SRf 629/2012 9 § 4 mom. 177 DJSKf 396/1996 4 § 1 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. 175 73 - - - Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. 179 Liggplatsen är ren och torr och har lämplig temperatur för svin, och är vid behov lämpligt dränerad. 180 Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Svinens liggområde ströas vid behov. 181 Svinen hålls i grupp, med undantag för av veterinärmedicinska skäl eller av skäl med anslutning till aggressivt beteende. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. 182 Svinen kan se andra svin och har möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. 183 - - - Ett svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende avskiljts från gruppen skall obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. 184 Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 185 Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin motsvarar kraven enligt punkt 2 i bilagan. 186 Punkt 2 i bilagan Minimikrav på fri golvyta per djur i gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin187: Svinets vikt (kg) högst 30 över 30, men högst 40 över 40, men högst 60 över 60, men högst 110 över 110, men högst 130 över 130 Golvyta (m2/djur) 0,40 0,50 0,60 0,90 1,00 1,20 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. 178 SRf 629/2012 3 § 5 mom. DJSKf 396/1996 1 § 4 mom. 180 SRf 629/2012 4 § 4 mom. 181 SRf 629/2012 5 § 1 mom. 182 SRf 629/2012 3 § 1 mom. 183 SRf 629/2012 4 § 3 mom. 184 SRf 629/2012 3 § 4 mom. 185 SRf 629/2012 bilaga punkt 2 186 SRf 629/2012 5 § 3 mom. 187 SRf629/2012 bilaga punkt 2 179 74 Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla avvanda grisar och slaktsvin, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Alla avvanda grisar och slaktsvin kan ligga ner samtidigt på liggområdet 2. Liggområdet har helt golv och - Ströbädd eller - Väl ströat med to-klima-boxar eller - rikligt ströat och liggområdet har golvvärme, när det är fråga om slaktsvin Kastrering av galtar a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga12. Det granskas att Grisarna kastreras vid högst 7 dagars ålder, vid kirurgisk kastrering. 188 Sökanden för bok över alla läkemedel som getts åt produktionsdjuren. Om en veterinär överlåtit läkemedel åt sökanden har denne fört journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården. 189 b) Stödvillkor - Smärtlindring för galtgrisar före och efter kirurgisk kastrering Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla galtgrisar, även sådana som hålls på en annan gårds djurhållningsplats, utom för avelsgaltar. Vid övervakningen kontrolleras: 1. I läkemedelsbokföringen, att galtgrisarna getts smärtmedicin 2 gånger, före och efter den kirurgiska kastreringen, o Vilket smärtstillande läkemedel som använts vid kastreringen kan utredas t.ex. i sökandens läkemedelsbokföring och med hjälp av recept som veterinären skrivit ut (vanligen nämns läkemedlets användningsändamål, såsom avlägsnande av smärta vid kastration) o I Finland finns inga registrerade långverkande smärtmediciner för svin o Verkningstiden för de meloxikampreparat som med olika handelsnamn och styrka används allmänt är för svin 24 timmar, vilket innebär att preparaten inte räknas som långverkande. En injektion som ges före kastrering ger inte längre tillräcklig smärtlindring då det gått ett dygn efter kastreringen. 188 189 DJSKf 396/1996 23 § 1.5 mom. L 247/1996 26a § 1 och 2 mom., L 387/2014 20 § 75 2. Vid kontrollbesöket granskas hur många gånger smärtstillande medicin getts vid kastreringen av föregående grisparti. Immunokastrering av slaktsvin Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla slaktsvin av hankön, också sådana som är inhysta i en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Slaktsvin av hankön kastreras med vaccin för immunokastrering. - Galtarnas testiklar kan ses. - Den andra vaccineringen som görs 4-10 veckor avslutar tillfälligt testiklarnas hormonproduktion. 2. Gården har fört bok över läkemedelsbehandlingen 3. Immunokastreringen av slaktsvin kan kontrolleras genom slumpmässigt urval av de slaktsvin som finns på gården vid kontrollbesöket. Stimulansmaterial för svin a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Svin har ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material som inte äventyrar djurens hälsa och med vars hjälp svinen kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov, t.ex. böka och undersöka. 190 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. 190 SRf 629/2012 13 § 3 mom. 76 Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla svin, även sådana som hålls på en annan gårds djurhållningsplats, utom för icke avvanda grisar. Vid övervakningen kontrolleras: - - 1. I svinens box finns det fast stimulansmaterial och stimulansmaterial som tillförs dagligen. Också digivande suggor har fast stimulansmaterial och stimulansmaterial som tillförd dagligen, men för diande grisar krävs det inte. - I boxen finns en halmhäck där det hela tiden finns halm/hö till buds. Dessutom behövs det fast stimulansmaterial av naturmaterial, t.ex. trä, snören, säckar el.dyl. Fast stimulansmaterial: - Finns hela tiden i boxen - Av hållbara naturmaterial o Lastlinor duger inte som leksaker eftersom de inte är av naturmaterial utan av syntetiska fibrer. Om sökanden använder lastlinor som leksaker ska det i boxarna dessutom finnas ett minimiantal leksaker av naturmaterial (t.ex. trä eller jutesäckar) och stimulansmaterial som tillsätts dagligen. - Det som är viktigt är att svinen lätt når leksakerna och att de hålls rena. o När det gäller nåbarheten är det viktigt att leksakerna inte placeras högre än i höjd med grisarnas trynen. o Det hur golvet hålls rent påverkas av stimulansmaterialets placering i boxen, är det löst på golvet eller t.ex. fäst i stängslet med en kätting. - Minst 1/6 svin - Antalet fasta leksaker och antalet svin räknas i den box där det ser ut att finnas minst antal leksaker i förhållande till svinantalet. o I övervakningsprotokollet antecknas antalet leksaker, antalet svin och antaler leksaker/svin. Stimulansmaterial som tillsätts dagligen: - Halm, träspån, papper eller motsvarande material. - Det finns så mycket löst material i boxen att alla svin kan använda det samtidigt. Sjuk- och behandlingsboxar för svin a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. 191 Svin hålls inte uppbundna.192 Djuren får tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat får tillräckligt med behövlig skötsel. 193 Förvaringsutrymmet för svin har tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen är inom räckhåll för alla djur. 194 191 DJSKf 396/1996 4 § 1 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. SRf 629/2012 3 § 5 mom. 193 L 247/1996 5 § 1 mom. 194 SRf 629/2012 7 § 2 mom. 192 77 - Svin som är äldre än två veckor har ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. 195 Svinens vattenbehållare och vattningssystem har hållits rena. Urin och avföring förorenar inte fodret eller dricksvattnet. 196 Djuren kan lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. Liggplatsen är ren och torr och har lämplig temperatur för svin, och är vid behov lämpligt dränerad.197. Flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Svinens liggområde ströas vid behov. 198 Svinen hålls i grupp, med undantag för av veterinärmedicinska skäl eller av skäl med anslutning till aggressivt beteende. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. 199 - - - - - Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur hålls vid behov skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver avlivas eller slaktas djuret. 200 Ett svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende avskilts från gruppen skall obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. 201 Svinen kan se andra svin och har möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. 202 I förvaringsutrymmen för svin finns det för sjuka eller skadade svin eller svin som av andra orsaker har avskilts från de övriga svinen ett utrymme som utgör minst 5 procent av ytbehovet för det totala antalet djur i förvaringsutrymmet. 203 I gruppboxar finns totalt minst 2,25 m² fri golvyta per sugga och minst 1,64 m² per gylta.. Av denna totala golvyta utgör minst 1,3 m² per sugga och minst 0,95 m² per gylta ett sammanhängande helt golv eller sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 % av golvytan. 204 I den sammanlagda fria golvytan inräknas inte golvytan under foderhäckar eller liggbås. 205 - Om djuren hålls i en grupp på under sex individer skall den fria golvyta som finns till djurens förfogande totalt vara 10 % större än den yta det är räknat att djuren behöver. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1.206 - Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor är över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer är sidorna på boxen över 2,4 meter långa. 207 I galtens box finns det 6 m2 fri golvyta, av vilket minst 4 m2 är sammanhängande helt golv eller sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 % av golvytan. En galt ska i sitt förvaringsutrymme kunna känna lukten av, - 195 SRf 629/2012 15 § 3 mom. SRf 629/2012 15 § 4 mom. 197 DJSKf 396/1996 1 § 4 mom., SRf 629/2012 4 § 4 mom. 198 SRf 629/2012 5 § 1 mom. 199 SRf 629/2012 3 § 1 mom. 200 DJSKf 396/1996 11 § 201 SRf 629/2012 3 § 4 mom. 202 SRf 629/2012 4 § 3 mom. 203 SRf 629/2012 4 § 5 mom. 204 SRf 629/2012 10 § 1 mom. 205 SRf 629/2012 10 § 2 mom. 206 SRf 629/2012 10 § 3 mom. 207 SRf 629/2012 10 § 4 mom. 196 78 - - höra och se andra svin. Om galtens box också används för betäckning ska det finnas minst 10 kvadratmeter fri golvyta..208 Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 209 Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin motsvarar kraven enligt punkt 2 i bilagan. 210 Punkt 2 i bilagan Minimikrav på fri golvyta per djur i gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin: 211 Svinets vikt (kg) högst 30 över 30, men högst 40 över 40, men högst 60 över 60, men högst 110 över 110, men högst 130 över 130 Golvyta (m2/djur) 0,40 0,50 0,60 0,90 1,00 1,20 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas i fråga om gårdens alla svin, även sådana som hålls på en annan gårds djurhållningsplats, utom för icke avvanda grisar. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Om det vid övervakningstillfället finns ett sjukt eller skadat svin på gården har det flyttats till sjukboxen 2. Om det inte finns djur som är sjuka djur eller djur som behöver vård vid övervakningstillfället ska jordbrukaren visa hur hon/han vid behov bygger upp en sjuk- och behandlingsbox som uppfyller stödvillkoren. 3. Sjuk- och behandlingsboxar - Kan vara en gruppbox, men svinen ska vid behov kunna åtskiljas med ett stängsel. - Ständig tillgång till vatten av god kvalitet - Liggplatsen har helt golv och är välströad - Djuret kan vid behov värmas. - Också i gamla svinstall ska det finnas det antal sjukboxar om 5 % av det totala djurantalets utrymmesbehov i förvaringsstället för svin som föreskrivs i statsrådets förordning om skydd av svin. 208 SRf 629/2012 11 § SRf 629/2012 bilaga pt 2 210 SRf 629/2012 5 § 3mom. 211 SRf 629/2012 bilaga pt 2 209 79 - Om gården har produktionsuppehåll vid inspektionen kan antalet sjuk- och behandlingsboxar som behövs räknas ut på basis av maximiantalet svin som finns i förvaringsutrymmet. 7 HÄSTAR Med häst avses i denna anvisning hästar av finsk ras som omfattas av avtal om lantraser och stödberättigande hästar och ponnyer enligt det nationella husdjursstödet för hästar. 7.1 KONTROLL AV DJURANTALET OCH BOKFÖRINGEN 212 Man ska föra en uppdaterad bokföring över hästarna. Djurbokföringen ska ändå uppta de djurantal per grupp som finns i besättningen den första dagen i kalendermånaden213. Vid övervakningen kontrolleras: - antalet hästar på gården motsvarar det antal hästar som antecknats i djurbokföringen - Ett hästpass ersätter inte djurförteckningen - enligt djurbokföringen antalet djur per djurgrupp den första dagen i månaden från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället Bokföring på individnivå: 1) hästens namn 2) hästens registernummer, UELN eller annan identifikation, kön, ras 3) besittningstid och vistelseplats under besittningstiden, med undantag för kortvarig bortavaro från gården (t.ex. tävlingsresor) 4) datum för djurets födelse eller inköp 5) försäljning av djur till livs och till slakt samt 6) djurs död. Ett djur som omfattas av avtal om lantras förkastas, om det finns en felaktig uppgift om djuret i djurbokföringen. 214 Inom det nationella husdjursstödet orsakar fel i djurbokföringen inga påföljder. Om djurbokföring inte har förts, förkastas stödet och detta registreras i stödtillämpningens kontrolluppgifter med en anmärkningskod215 som är specifik för stödtypen och djurslaget. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. 7.2 VERIFIKAT 216 Genom att granska inköps- och försäljningsverifikat kontrolleras att uppgifterna i djurbokföringen är riktiga. 212 (EU) nr 809/2014 42 art. SRf 44/2015 11 §, SRf 45/2015 5§, JSMf 348/2015 12§ 214 SRf 502/2015 9§ 215 SRf 444/2015 20§ 216 (EU) r 809/2014 art. 42.2a 213 80 Inköps- och försäljningsverifikaten för stödberättigande djur som finns på gården eller avlägsnats från gården granskas för 6 månader bakåt i tiden. Uppgifterna i verifikaten jämförs med anteckningarna om ankomst och avlägsnande i djurbokföringen. Verifikaten kan granskas genom slumpvis urval. Vid urvalet tar man per djurgrupp ut minst 30 % av de djur som har köpts och minst 30 % av de djur som avlägsnats under de senaste sex månaderna före kontrollen. Om det upptäcks fel vid kontrollen ska alla verifikat över alla hästar/ponnyer granskas för 12 månader bakåt räknat från kontrolltidpunkten. 217 Inspektören märker de verifikat hon/han kontrollerat med sina initialer och kontrolldatum. REGISTRERING 7.3 Alla hästar i Finland ska vara identifierade. En jordbrukare kan inte söka stöd för en häst som saknar identifiering. 218 Hästen ska i princip vara registrerad i Hippos rf:s register senast 1.5.2015. Om sökandens häst är registrerad i ett utländskt/annat register, ska som bilaga inlämnas hästens hästpass/registerintyg från detta register. 7.4 7.4.1 FÖRKASTAT DJURANTAL NATIONELLT stöd för hästar En häst/ponny förkastas vid övervakningen och inget stöd betalas, om: - En häst som är införd i Hippos'/ ett annat register enligt registeruppgifterna inte innehas av den som söker stödet, - Hästen finns inte i Hippos' register och som bilaga till stödansökan ingår inte en tillförlitlig utredning över hästens besittning (kopia av registreringsbevis/hästpass) - Hästen är inte längre i sökandens besittning och anmälan om avlägsnande av hästen har inte gjorts till kommunen inom 10 arbetsdagar - Uppgifterna om hästen i Hippos'/ett annat register är inte à jour, - för en häst som samägs av flera finns inte som bilaga till stödansökan fullmakt av alla delägare, - hästen motsvarar inte de identifikationsuppgifter som anmälts om den - hästen finns inte i Finland (med undantag för kortvariga tävlingsresor) - för hästen har sökts stöd för djurgruppen avelsston, men den uppfyller inte stödvillkoren för denna djurgrupp, - för hästen har sökts stöd för djurgruppen häst av finsk ras, men den uppfyller inte stödvillkoren för denna djurgrupp och/eller - för hästen har sökts stöd för djurgruppen 1-3-årig annan häst eller ponny men den uppfyller inte stödvillkoren för denna djurgrupp. 7.4.2 Djurgrupper och stödtyper Nationellt husdjursstöd för hästar (C-området) Med avelssto avses en häst eller ponny som har betäckts eller fölat år 2014 och vars dräktighet har pågått i minst 12 veckor. 217 218 (EU) Nr 809/2014 42 art. (EY) Nr 504/2008,L 238/2010, SRf 45/2015 3 § 81 Med finsk häst avses en minst 12 månader gammal renrasig finsk häst. Med annan häst eller ponny avses en 1–3 år gammal häst eller ponny. Avtal om lantraser Finsk häst ett avelssto eller stambokförd hingst som är införd i Hippos' hästregister Hästar/ponnyer Stödtyp Stödregion Kön nat. hästs- C T töd för avelsston nat. häststöd för finsk häst nat. häststöd (andra hästar och ponnyet) LNTR stödber.ålder Ras - ja C - Minst 12 mån C - Minst 12 mån ABC T/O minst 12 mån 7.5 7.5.1 ja besittn.tid annat krav 1.5.fölat 8.8.15. 2014/betäckts 2104 och dräktigheten varat minst 12 veckor 1.5.8.8.15. 1.5.8.8.15. - - avel KONTROLL AV STÖDVILLKOR Nationellt husdjursstöd (hästar, C-området) 1. för hästar insamlas minst 3,0 djurenheter som berättigar till stöd 2. per i stödansökan angett antal stödberättigande hästar som är i sökandens besittning 1.5. 8.8.2015 3. under besittningstiden: o hästen ska finnas i Finland o kortvarig vistelse utomlands i anslutning till tävlingsresa o tävlingen är allmänt erkänd219 Stödberättigande hästar/ponnyer 4. 4avelsston av höst och ponny 1,0 de 5. häst av finsk ras 1,0 de 6. andra hästar och ponnyer 0,60 de220 Stöd för hästar beviljas för ett högst fem djurenheter större antal än för vilket sökanden betalats stöd år 2014. 221 Den ålder som används vid beräkningen av stöd för hästar fastställs så att hästen år 2015 är 1) ett år gammal om den är född mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2014, de nämnda dagarna inberäknade, 219 SRf 44/2015 SRf 45/2015 4 § 221 SRf 44/2015 13§ 220 82 2) två år gammal om den är född mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2013, de nämnda dagarna inberäknade, och 3) tre år gammal om den är född mellan den 1 januari 2012 och den 31 december 2012, de nämnda dagarna inberäknade. 222 Om ett sto av finsk häst eller ett varmblodssto har betäckts med en egen, icke stambokförd hingst, som är av samma ras som stoet, ska man vid inspektionen kontrollera att sökanden innan stödet betalas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet lämnat in en vidimerad kopia av fölningsintyget och också anmält fölningen till Hippos' register. Avelsreglementet för ridhästar och ponnyer förnyas. De nya bestämmelserna behandlas ännu av jordoch skogsbruksministeriet och har inte godkänts. De nya reglerna kommer att tillämpas på betäckningar som gjorts år 2013 och senare. I praktiken kommer reglementsändringen inte att ha någon inverkan eftersom det i uppgifterna om hingstar som används för avel i Hippos register i punkten "användning i avel" finnas en uppgift om hur länge rätten att använda djuret för avel är i kraft (undantag irländsk cob, där de godkända hingstarna uppräknas i bilaga 1 till denna anvisning, och utländska hingstar som är godkända för avel (=importspermahingst)). Listorna över utländska importspermahingstar som är godkända hittas via en länk som anges senare i denna anvisning. En uppgift om att hingsten är stambokförd och har rätt att användas för avel i Finland syns i Heppasystemet i punkten Hevoset → Hevosen perusXedot (nere på webbsidan). Listorna över utländska varmblodiga travhästhingstar (=importspermahingstar) som är godkända för avel i Finland 2013 finns under länken http://www.hippos.fi/files/6139/Pakaste13hyv.pdf. De hingstar som upptas på listan har kunnat användas för fullblodsston som fölat år 2014. Listorna över utländska varmblodiga travhingstar (importspermahästar) som varit godkända för avel år 2014 finns på Hippos webbsida på adressen http://www.hippos.fi/jalostus_ja_nayttelyt/kasvatus/tuontispermaoriit/lamminveriset_ravihevoset under rubriken tilläggsuppgifter under länken Importspermahingstar 2014 varmblodiga travhästar. De hingstar som upptas på listan har kunnat användas för fullblodsston som betäckts år 2014. Ridhästhingstar - både hingstar i Finland och importspermahingstar - hittar du via länken http://heppa.hippos.fi/heppa/grading/BreedingStallions.html med sökparametrarna: Kön -> Hingst, Sort -> Ridhäst och Typ -> I Finland och Importsperma. Via sökningen får du fram hingstar som är godkända för avel, som har en gällande rätt att användas i avel. Genom att klicka på hingstens namn får du fram närmare uppgifter om den och kan kontrollera, om den har varit godkänd för avel år 2013 eller 2014. Hingstar som har godkänts för avel år 2013 (godkänts före betäckningen) eller tidigare, har kunnat användas för ridhästston som fölat år 2014. Hingstar som har godkänts för avel år 2014 (godkänts före betäckningen) eller tidigare, har kunnat användas för ridhästston som betäckts år 2014. BILAGA 2. Stambok för rasens ursprung godkänd av FINLANDS HIPPOS rf 7.5.2 Avtal om lantras (hästar) Granskas att hästar som omfattas av avtalet ersatts enligt stödvillkoren: - Om ett djur har dött eller utmönstrats under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål och innan gården underrättats om kontrollen ha ersatts med ett annat djur av samma ras som uppfyller avtalsvillkoren. - Djur som inte förmår producera avkomma ska också ha ersatts. - Om djur som omfattas av avtalet har måst ersättas under avtalsperioden ska det ersättande djuret uppfylla stödvillkoren vid ersättningstidpunkten, och ändringen ska anmälas till på NTMcentralen inom 15 dagar efter att djuret anlänt till gården. 222 SRf 44/2015 13§ 83 - En finsk häst kan ersättas också med ett sto som fölat, betäckts eller seminerats under ersättningsåret eller med en stambokförd hingst. 223 Anmärkningskoder som används vid övervakning av lantrasavtal det finns anvisningar om korsgranskninrar tillägg. 8 FJÄDERFÄ Detta avsnitt handlar om övervakning lantrasavtal som ingåtts för hönor och tuppar och fjäderfägårdar som ingått förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande. Anvisningar om övervakningen av frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållningen ingår i anvisningen om övervakning av åkerstöd. 8.1 KONTROLL AV DJURANTALET 224 Antalet fjäderfä i olika djurgrupper som finns på gården vid övervakningen räknas på basis av bokföringen och verifikaten. Resultatet antecknas i övervakningsprotokollet i den punkt som reserverats för det. Dessutom antecknas i protokollet antalet djur per djurgrupp enligt djurbokföringen på övervakningsdagen. Ifråga om fjäderfä är djurgrupperna: 1. Avtal om lantraser - Hönor och tuppar som omfattas av avtal om lantraser 2 .Ersättning för djurens välbefinnande Värphöns - Broilrar - Kalkoner 8.2 BOKFÖRING ÖVER DJUREN Man ska föra en uppdaterad bokföring över fjäderfäna. Djurbokföringen ska uppta de djurantal per grupp som finns i besättningen den första dagen i kalendermånaden. 225 Vid kontrollen ska per djurgrupp granskas att - Antalet fåglar på gården motsvarar det antal fåglar som antecknats i djurbokföringen, - Uppgifterna i djurbokföringen för den 1 dagen i den senaste månaden är riktiga - Enligt djurbokföringen antalet djur per djurgrupp den första dagen i månaden från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället - Uppgifterna i djurbokföringen för tiden 1.1.-1.4.2015 kontrolleras inte, och dessa månader streckas över i övervakningsprotokollet. Uppgifterna om de fåglar som omfattas av avtal om uppfödning av lantraser ska vara riktiga i djurbokföringen. Vid övervakningen förkastas det djurantal i vilkas uppgifter det förekommer fel i djurbokföringen. Inom ersättningen för djurens välbefinnande kontrolleras djurbokföringens riktighet genom att man jämför de djurantal per grupp som finns i besättningen vid kontrolltillfället med antalet djur per djurgrupp den första dagen i den senaste månaden. 223 JSMf 327/2015 31 § (EU) Nr 809/2014 42 art. 225 SRf 44/2015 11 §, SRf 45/2015 5§, JSMf 248/2014, JSMf 867/2010 5§ 224 84 - I övervakningsprotokollet antecknas enligt djurbokföringen antalet djur per djurgrupp den första dagen i månaden från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället. 8.3 VERIFIKAT 226 Genom att granska inköps- och försäljningsverifikat kontrolleras att uppgifterna i djurbokföringen är riktiga. Inköps- och försäljningsverifikaten för fjäderfä som finns på gården och fjäderfä som avlägsnats från gården granskas för 6 månader bakåt räknat från granskningstillfället. Uppgifterna i verifikaten jämförs med anteckningarna om ankomst och avlägsnande i djurbokföringen. Verifikaten kan granskas genom slumpvis urval. Urvalet omfattar minst 30 % av inköpsverifikaten för djur och minst 30 % av verifikaten som gäller avlägsnande för de sex senaste månaderna före kontrollen. Om det upptäcks fel vid kontrollen ska alla verifikat över alla fjäderfä granskas för 12 månader bakåt räknat från kontrolltidpunkten. 227 Inspektören märker de verifikat hon/han kontrollerat med sina initialer och kontrolldatum. 8.4 FÖRKASTAT DJURANTAL Vid gårdsinspektionen av en fjäderfägård som omfattas av ett avtal om stöd för lantraser registreras i stödtillämpningen enligt övervakningsprotokollet det djurantal som konstaterats på gården/ djurantal som omfattas av avtal, samt skillnaden i förhållande till det djurantal som konstaterats vid övervakningen (negativt tal), om det finns färre tuppar och hönor på gården än i avtalet. Vid gårdsövervakningen av fjäderfägårdar inom ersättningen för djurens välbefinnande registreras i stödtillämpningen, från uppgifterna i övervakningsprotokollet, det fastställda antalet djur per djurgrupp (värphöns, broilrar, kalkoner) den första dagen i varje månad, från stödårets början till övervakningstillfället. Det fastställda antalet fjäderfä motsvarar det djurantal som konstaterats enligt djurbokföringen. Tilllämpningen räknar automatiskt ut den eventuella skillnaden mellan det djurantal för vilket stöd sökts och det fastställda djurantalet, och räknar automatiskt ut det påföljd det medför för det stöd som betalas. 8.4.1 Djurgrupper och stödtyper Avtal om lantraser Höna och tupp antal fåglar som omfattas av avtalet Ersättning för djurens välbefinnande Värphöns - Utfodring och skötsel av fjäderfä - Förbättring av luftkvaliteten i värpstall - Stimulerande föremål för fjäderfä - Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä 226 227 (EU) Nr 809/2014 art. 42.2a (EU) Nr 809/2014 42 art. 85 - Utevistelse för höns och kalkoner BROILRAR - Utfodring och skötsel av fjäderfä - Stimulerande föremål för fjäderfä - Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä - Slaktade broilrar och kalkoner: Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls KALKONER - Utfodring och skötsel av fjäderfä - Stimulerande föremål för fjäderfä - Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä - Utevistelse för höns och kalkoner - Slaktade broilrar och kalkoner: Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 8.5 8.5.1 KONTROLL AV STÖDVILLKOR Avtal om uppfödning av lantras (fjäderfä) Man kontrollerar det antal fjäderfä som omfattas av avtalet: - Om ett djur har dött eller utmönstrats under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål och innan gården underrättats om kontrollen ha ersatts med ett annat djur av samma ras som uppfyller avtalsvillkoren. - Djur som inte förmår producera avkomma ska också ha ersatts. - Om djur som omfattas av avtalet har tvingats ersättas under avtalsperioden ska det ersättande djuret uppfylla stödvillkoren vid ersättningstidpunkten, och ändringen ska anmälas till på NTMcentralen inom 15 dagar efter att djuret anlänt till gården228. 8.5.2 Ersättning för djurens välbefinnande (fjäderfä) Stödvillkoren för de åtgärder som valts ska iakttas också för fjäderfä i sökandens besittning, vilka hålls på en annan gårds djurhållningsplats Basnivåer229 och stödvillkor230 som kontrolleras per åtgärd Utfodring och skötsel av fjäderfä a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att 228 JSMf 327/2015 31 § SRf 121/2015 26 – 31 § 230 JSMf 117/2015 27 – 32 § 229 86 - Djuren får tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. 231 Förvaringsutrymmet för höns har tillräckligt många dricksplatser. Vattenkoppar, vattentråg, vattennipplar och andra drickanordningar är placerade så att de är inom räckhåll för alla höns. 232 - - - - Inredda burar: Fodertråget har minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Det finns i buren ett lämpligt vattningssystem som är avpassat till hönsgruppens storlek. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, finns minst två nipplar eller koppar inom räckhåll för varje höna.233 Golvhönserier: Vid utfodrings- och dricksplatser finns det tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om dryck eller foder. Om fodertråg används, finns det minst 10 centimeter per fullvuxet höns vid fodertrågets kant. Om runda fodertråg används, finns det minst 4 centimeter trågkant per höna234. Golvhönserier: Om oavbrutna vattentråg används, finns det minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, finns det minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, finns det minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna. 235 Broilrar har tillgång till en tillräcklig mängd foder. Avföring förorenar inte fodret. 236 Det finns ständig tillgång till dricksvatten. Avföring förorenar inte dricksvattnet. 237 Kalkonerna har tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. 238 Det finns tillräckligt många utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar, vilka är placerade så att alla kalkoner i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder. Förvaringsutrymmet för kalkoner har tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar är placerade så att de är inom räckhåll för alla kalkoner i förvaringsutrymmet. 239 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla värphöns, broilrar och kalkoner, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Förhållandena i förvaringsplatsen Vid övervakningen kontrolleras: 1. Till fåglar som är minst en vecka gamla ges som stimulerande foder hela korn som blandats i fodret. 231 L 247/1996 5 § 1 mom., DJSKf 396/1996 9 § 1 mom. SRf 673/2010 5 § 3 mom. 233 SRf 673/2010 11 § 2 mom. 234 SRf 673/2010 12 § 2 mom. 235 SRf 673/2010 12 § 3 mom. 236 SRf 375/2011 10 § 237 SRf 375/2011 6 § 3 mom. och 10 § 238 SRf 677/2010 10 § 239 SRf 677/2010 6 § 2–3 mom. 232 87 - Kommersiella foderblandningar som innehåller hela korn godkänns. 2. Slaktfjäderfä utfodras under de första uppfödningsdagarna på papper. - Vid utfodringen sprids fodret ut på papper, papp, kartong eller äggfack. - Om det vid övervakningstillfället hos fjäderfäna på gården inte längre finns tecken på utfodring på papper i ströbädden, kontrolleras att utfodringen på papper genomförts antingen t.ex. på basis av förnödenheter som gården har i lager eller med hjälp av inköpsverifikat. Dokument Vid övervakningen kontrolleras: 1. Gården har en utfodringsplan för fjäderfä - Skriftlig plan - Bygger på kalkyler - Om fabrikstillverkat foder samt kompletterande utfodring används i utfodringen, ska proteinet i det kompletterande spannmålet analyseras. - Plan per djurgrupp - Djurens tillväxt, avkastningsnivå och produktionskede beaktas o I värphönshus beaktas t.ex. produktionsfasen och mängden producerade ägg o För fjäderfä som föds upp till slakt beaktas djurens ålder och slaktrapporterna - Planen får ha uppgjorts på egen hand bara villkoren ovan uppfylls Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att - - - 240 241 För broilrar bedöms förhållandena under vilka fåglarna hålls på basis av dödligheten och den bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken som görs vid köttbesiktningen. 240 Förekomsten av hudinflammation på trampdynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av en formel.241 Resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken får inte överstiga 80 poäng eller den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken får inte överstiga det procenttal som fås med hjälp av en formel. Vid bedömningen av broilrars välbefinnande beaktas sådana av broilerägaren el- L 247/1996 41a § 2 mom. SRf 375/2011 15 § 2 mom. 88 - - ler broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker som har lett till att dödligheten bland broilrarna eller mängden hudinflammationer på trampdynorna har ökat under uppfödningstiden. 242 Av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker som påverkar dödligheten kan vara till exempel kvaliteten på de dagsgamla kycklingar som levererats, kvaliteten på det kommersiella foder som använts, förhöjd dödlighet som beror på förädlade broilrar eller en oväntad funktionsstörning i vattnings- eller utfodringsanordningarna eller i ventilationsanordningen. 243 En av broilerägaren och broilerhållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna.244 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla broilrar och kalkoner, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid kontrollen granskas i rapporten över slaktpartier för broilrar och kalkoner från och med 1.5.2015 till övervakningsdagen 1. Slaktdatum för slaktade broiler- och kalkonpartier. - De slaktpartier som härrör från samma kycklingflock räknas samman 2. Antalet slaktade broiler- och kalkonpartier, som a) Har uppfyllt stödvillkoren (de godkända slaktpartier som härrär från samma kycklingflock räknas samman till ett parti) b) Inte har uppfyllt stödvillkoren (de underkända slaktpartier som härrör från samma kycklingflock räknas samman till et tparti) 3. I övervakningsprotokollet antecknas per slaktparti - -datum då fågelpartiet anlänt till gården fågelpartiets slaktdatum djurantalet i det slaktade fågelpartiet i ordning / uppfyller inte stödvillkoren Godkända slaktpartier Uppgifter om de slaktade partiet enligt slaktrapporten: 242 SRf 375/2011 16 § SRf 375/2011 19 § 1 mom. 244 SRf 375/2011 19 § 3 mom. 243 89 Broilrar, bedömning av trampdynorna: - bedömningen av hudinflammation på trampdynorna under 30 poäng eller - resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna under 40 poäng och andelen broilrar som kasserats på grund av ödem under 1 procent Kalkoner, kassering av hela kroppar - i partier som slaktats 1.5.-30.9. under 6,5 % - i partier som slaktats 1.10.-30.4. under 5 % Andelen kroppar som i rapporten specificerats som kasserade på grund av färska krosskador, frakturer eller på grund av något annat än fågeluppfödarens verksamhet beaktas inte Förbättring av luftkvaliteten i värpstall a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att - Förvaringsutrymmet för djur har hållits rent. 245 Djurstallets ventilation: luftens fuktighet, luftens strömningshastighet, dammängden eller halten av skadliga gaser inte är skadligt höga. 246 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla värphöns, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Villkoren ska iakttas från och med 1.5.2015. Handlingarna ska finnas på gården vid kontrolltillfället. De kan inte skickas till NTM-centralen för kontroll efter kontrollbesöket. Vid kontrollen granskas från och med 1.5.2015 till övervakningstillfället: 1. I bokföringen över utgödslingen, att stallgödseln i hönseriet avlägsnats minst 3 gånger i veckan, - 245 246 Vid övervakningen kan antalet utgödslingar/vecka kontrolleras endast för månaden före inspektionen. Om det vid denna inspektion observeras brister i fråga om iakttagandet av stödvillkoret, kontrolleras utgödslingen från övervakningstillfället till stödårets början. DJSKf 396/1996 4 § 1 mom. DJSKa 396/1996 2 § 1 mom., SRf 673/2010 4 § 1 mom. 90 2. I bokföringen över luftens ammoniakhalt, att ammoniakhalten i hönseriet per vecka är - - - I burhönseri under 8 ppm I golvhönseri under 18 ppm - Vid övervakningen kan ammoniakhalten/vecka kontrolleras endast för månaden före inspektionen. Om det vid denna inspektion observeras brister i fråga om iakttagandet av stödvillkoret, kontrolleras luftens ammoniakhalt från övervakningstillfället till stödårets början. Ammoniakhalten har uppmätts varje vecka om mätning har gjorts under varje kalendervecka (må-sö). Mätningen behöver inte ske var sjunde dag. 3. Gården har En dator som reglerar ventilationen och som lämpar sig för mätning av ammoniakhalten eller Utrustning för mätningar av ammoniakhalten (t.ex. Dräger-rör för engångsbruk, med vilka det går att mäta ammoniakhalter upp till 30 ppm och en automatisk pump för rören) 4. Om det upptäcks brister som gäller utgödslingen eller ammoniakhalten antecknas i övervakningsprotokollet det antal veckor, då - Utgödsling inte gjorts tre gånger i veckan och/eller Ammoniakhalten har överskridit det tillåtna värdet Stimulerande föremål för fjäderfä a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Inredda burar: Hönsen har tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna är av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 247 Golvhönserier Hönorna har tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. Hönorna har lämpliga platser där de kan värpa. Minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, finns det en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns. hönseriet finns det lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna är av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 248 Golvhönseri: När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri finns det en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean är täckt med strö. Sittpinnarna är inte placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna är minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. 249 Broilrar: Alla broilrar har ständigt tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. 250 247 SRf 673/2010 11 § 3 mom. SRf 673/2010 12 § 4-6 mom. 249 SRf 673/2010 13 § 1-2 mom. 250 SRf 375/2011 4 § 6 mom. 248 91 - Kalkoner: Förvaringsutrymmet har sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen. 251 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om - Gården har produktionsuppehåll eller - Köttfjäderfäna ska skickas till slakt inom 3 dagar och stimulansmaterialet har tagits bort. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla värphöns, broilrar och kalkoner, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. - Vid övervakningen kontrolleras i varje avdelning: 1. I hallar för värphöns och broilrar finns i varje avdelning fyra stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter och 2. För kalkoner finns det i varje avdelning två stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter 3. Den fria golvyta som fjäderfäna har tillgång till mäts 4. I övervakningsprotokollet antecknas Avdelningens golvyta Antalet stimulerande föremål i avdelningen Antalet stimulerande föremål/påbörjat 100-tal kvadratmeter Som stimulerande föremål kan användas t.ex. träbitar upphängda i kättingar, rep. lösa plastföremål eller bollar. I tabell X anges minimiantalet stimulerande föremål i produktionshallar för olika fjäderfäslag. Tabell 1 Avdelningens storlek, m2 -100 101-200 201-300 301-400 401-500 osv. Värphöns, st Broilrar, st Kalkoner, st 4 8 12 16 20 4 8 12 16 20 2 4 6 8 10 Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä a.Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12 251 SRf 677/2010 4 § 1 mom. 92 Det granskas att Inredda burar: Hönsen har tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna är av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 252 Golvhönserier Hönorna har tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. Hönorna har lämpliga platser där de kan värpa. Minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, finns det en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns. hönseriet finns det lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna är av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 253 Golvhönseri: När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri finns det en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean är täckt med strö. Sittpinnarna är inte placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna är minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. 254 Broilrar: Alla broilrar har ständigt tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. 255 Kalkoner: Förvaringsutrymmet har sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen. 256 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om - gården har produktionsuppehåll eller - Kalkonkycklingarna har kommit till gården högst 7 dagar tidigare och finns i små uppfödningsringar. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla värphöns, broilrar och kalkoner, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Värphöns har nivåer eller ramper som utgör minst 10 procent av avdelningens yta - Om djurtätheten i ett hönshus med flervåningssystem för frigående hönor är högst 9 hönor per kvadratmeter golv som hönorna har till sitt förfogande annanstans än på våningarna, kan våningarna räknas som nivåer. - Kraven på sittpinnar föreskrivs i basnivån - Vid kontrollen mäts den avdelning där rampernas och sittpinnarnas andel av golvytan verkar vara minst - I övervakningsprotokollet antecknas nivåernas och rampernas sammanlagda yta, avdelningens golvyta och nivåernas och rampernas procentuella andel av golvytan. 2. Broilrar 252 SRf 673/2010 11 § 3 mom. SRf 673/2010 12 § 4-6 mom. 254 SRf 673/2010 13 § 1-2 mom. 255 SRf 375/2011 4 § 6 mom. 256 SRf 677/2010 4 § 1 mom. 253 93 - - Minst 10 % av fåglarna har en sittpinne varje broiler har minst 15 centimeter sittpinne eller o Utfodrings- och vattningslinjerna kan räknas som sittpinnar om de vajrar som löper ovanpå rören har tagits bort. Nivåer eller ramper utgör minst 10 procent av avdelningens yta Utfodrings- och vattningslinjer kan ersätta högst 50 % av antalet sittpinnar, nivåer och ramper Vid kontrollen mäts den avdelning där nivåerna, rampernas och sittpinnarnas andel av golvytan verkar vara minst I protokollet antecknas o sittpinnarnas sammanlagda längd, antalet fåglar i avdelningen och sittpinnarnas längd för 10 % av fåglarna i avdelningen o I övervakningsprotokollet antecknas nivåernas och rampernas sammanlagda yta, avdelningens golvyta och nivåernas och rampernas procentuella andel av golvytan 3. Kalkoner - Minst 10 % av fåglarna har en sittpinne. Varje kalkon har minst 20 centimeter sittpinne eller o Utfodrings- och vattningslinjerna kan räknas som sittpinnar om de vajrar som löper ovanpå rören har tagits bort. - Nivåer eller ramper utgör minst 10 procent av avdelningens yta - Utfodrings- och vattningslinjer kan ersätta högst 50 % av antalet sittpinnar, nivåer och ramper - Antalet nivåer, ramper och sittpinnar beräknas enligt slutuppfödningsskedet. Med slutuppfödningsskede menas då kalkonerna indelats i avdelningar enligt kön - Åtgärden behöver inte genomföras vid inledande uppfödning av kalkonkycklingar under de 7 första dygnen om den sker i små uppfödningsringar (kräver förnyat besök) - Vid kontrollen mäts den avdelning där nivåerna, rampernas och sittpinnarnas andel av golvytan verkar vara minst - I övervakningsprotokollet antecknas o sittpinnarnas sammanlagda längd, antalet fåglar i avdelningen och sittpinnarnas längd för 10 % av fåglarna i avdelningen o nivåernas och rampernas sammanlagda yta, avdelningens golvyta och nivåernas och rampernas procentuella andel av golvytan 4. Nivåerna, ramperna och sittpinnarna är hållbara och säkra. 5. I övervakningsprotokollet antecknas för varje avdelning - Avdelningens golvyta - Ytan av nivåer och ramper - Nivåernas och rampernas procentuella andel av avdelningens golvyta - Sittpinnarnas längd - Antalet fåglar - Sittpinnens längd/10 % av fåglarna Uppfödningsring = avdelningen är med stängslen indelad i små områden, där kycklingarna hålls de 7 första dagarna efter ankomsten till gården. 94 Nivå = en nivå är som namnet anger ett brett och jämnt plan, som t.ex. en bred bräda eller hylla, på vilken fåglarna kan stå med raka tår. På en nivå kan fåglarna gå på samma sätt som på marken. Ramp = en ramp är en sluttande gångled från golvet till en sittpinne/ett plan. Sittpinne = En sittpinne är en stång som fågeln får grepp om med tårna. I tvärsnitt kan pinnen vara rund eller kvadratisk med avfasade kanter. Kycklingarnas sittpinnar ska vara så lågt placerade att fåglarna lätt kan ta sig upp på dem. Utevistelse för höns och kalkoner a) Basnivå Närmare om basnivån i bilaga 12. Det granskas att Det är förbjudet att hålla fjäderfä ute under tiden den 1 mars—31 maj. Förbudet gäller också djurhållningsplatser som bedriver ekologisk produktion. Förbudet gäller emellertid inte sådana djurhållningsplatser där det inte samtidigt hålls både hägnade vattenfåglar och annat fjäderfä för kommersiell kött- eller äggproduktion och där utehägn har skyddats med ett tillräckligt finmaskigt nät eller något motsvarande sätt så att vilda vattenfåglar inte kommer i kontakt med fjäderfä som hålls i hägn. 257 b) Stödvillkor Riktgivande kontrolltidpunkt: hela året. Man behöver inte avlägga ett nytt kontrollbesök på gården för att kontrollera att stödvillkoren iakttas, utom om gården har produktionsuppehåll. Stödvillkoren ska iakttas för gårdens alla värphöns och kalkoner, också sådana som finns på en annan gårds djurhållningsplats. Vid övervakningen kontrolleras: 1. Att det finns utomhusinhägnader och att djuren får vistas uta - Om kontrollen görs på sommaren (1.6.-30.9.) ska djuren vistas ute på bete - Om kontrollen görs på sommaren (1.10.-28.2.) ska djuren vistas ute i en täckt rastgård 2. I bokföringen över utevistelsen kontrolleras att djuret när vädret medgett det vistats ute från 1.6.2015 till övervakningstillfället, minst två gånger i veckan, 3. Djurens utfodringsplats är inomhus 4. När djuren vistas ute kan de ta sandbad och sprätta ÖVERVAKNINGS RESU LTAT 257 JSMf 386/2006 4a § 95 TOC 9 FASTSTÄLLANDE AV ÖVERVAKNINGSPÅFÖLJDER 9.1 ALLMÄNT Övervakningspåföljderna fastställs enligt stödtyp på basis av djur som förkastats vid gårdskontrollerna och korsgranskningarna och på basis av försummelser mot stödvillkor som konstaterats vid gårdsövervakningen. Förlust av stöd som orsakats av övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande beräknas per åtgärd och i fråga om lantrasavtal per avtal. Det som i denna anvisning berättas om registrering av övervakningsuppgifter i stödtillämpningen gäller också övervakning som utvidgas retroaktivt till tidigare år. Resultaten av kontroller som utvidgats retroaktivt bakåt i tiden sparas i stödtillämpningen i den övervakningskörning som inrättas för ändamålet. Uttagningen till övervakning ingår i bilaga x till denna anvisning. 9.1.1 Ordningsföljd för beräkningen av påföljder Om minskning, avslag och nedskärning av stödsumman i fråga om EU:s direkta och programpaserade stöc och om tillämpningen av påföljder samt ordningsföljden för nedskärningar föreskrivs i kommissionesn genomförandeförordning. Övervakningspåföljderna kan genomföras utan att det hindrar påföljder på grund av försummelser av tvärvilkoren.258 Tillämpningen av administrativa sanktioner och avslag på eller indragningar av stöd i enlighet med denna förordning ska inte påverka tillämpningen av straffrättsliga påföljder om sådana förskrivs i nationell lagstiftning.259 9.1.2 Kringående av stödvillkor Kringgående av stödvillkor Vid kontrollen ska granskas, att gården inte på konstlad väg har skapat förutsättningar för att få stöd. Gårdsbruksenheten ska uppfylla kriterierna för en funktionellt och ekonomisk självständig gårdsbruksenhet. Om djur har hållits enbart i syfte att erhålla stöd, förlorar jordbrukaren sin rätt till husdjursstöd för det frågavarande djurslaget för övervakningsåret. I fråga om lantrasavtal och ersättning för djurens välbefinnande upphäver kommunen avrtalet/förbindelsen.260 Om de förutsättningar som krävs för att erhålla stöd har skapats på konstlat sätt, antecknas observationen i övervakningsprotokollet i det fält som reserverats för tilläggsuppgifter om kontrollen, och i stödtillämpningen registreras en anmärkningskod för det djurslag det gäller. Om det är fråga om ett lantrasavtal underrättar inspektören NTM-centralens avtalshandläggare om saken. Om det är fråga om ersättning för djurens välbefinnande underrättar inspektören landsbygdsnäringsmyndigheten om saken. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. 258 (EU) Nr 809/2014 5-6 art. (EU) N:o 640/2014 3 art. 260 (EU) nr 1306/2013 60 art., L1559/2001 2 a §, 16 §, L 1360/2014 13 § 259 96 9.1.3 Uppenbart fel, oöverstigligt hinder, exceptionella förhållanden, avlägsnande pga. naturliga omständigheter och ersättande av avtalsdjur Uppenbart fel Tolkningen uppenbart fel kan endast användas av landsbygdsnäringsmyndigheten i samband med granskning av ansökan vid mottagningen. Det är inte fråga omett uppenbart fel om felet upptäcks vid korsgranskning eller gårdskontroll.261 Oöverstigliga hinder Fall av force majeure ska anmälas till landsbygdsnäringsmyndigheten inom femton arbetsdagar från den dag då stödmottagaren eller dennes företrädare har möjlighet att göra det. Anmälan ska göras skriftligt och till den ska bifogas tillfredsställande skriftliga bevis. Landsbygdsnäringsmyndigheten avgör om det har varit fråga om ett oöverstigligt hinder.262 Det är inte fråga om ett oöverstigligt hinder, om anmälan om oöverstigligt hinder inte har lämnats till landsbygdsnäringsmyndigheten inom 15 arbetsdagar, innan gården underrättats om övervakning. I fall av oöverstigliga hinder övervakas sökanden i mån av möjlighet. Uppgiften om oöverstigligt hinder antecknas i övervakningsprotokollets tilläggsuppgifter. Exceptonella förhållanden och avlägsnande pga. naturliga omständigheter Exceptonella förhållanden och avlägsnande pga. naturliga omständigheter gäller endast lantrasavtal och ersättning för djurens välbefinnande för svin och fjäderfä. Landsbygdsnäringsmyndigheten avgör om det är fråga om exceptonella förhållanden och avlägsnande pga. naturliga omständigheter Exceptionella omständigheter ska anmälas till landsbygdsnäringsmyndigheten inom femton arbetsdagar från den dag då stödmottagaren eller dennes företrädare har möjlighet att göra det. Anmälan ska göras skriftligt och till den ska bifogas tillfredsställande skriftliga bevis.263 Stödmottagaren ska skriftligen underrätta landsbygdsnäringsmyndigheten inom tio arbetsdagar från upptäckten av minskningen av antalet djur.264 Det är inte fråga om exceptonella förhållanden eller naturliga omständigheter, om landsbygdsnäringsmyndigheten inte underrättats om de exceptonella förhållandena eller naturliga omständigheterna inom det ovan nämnda tidsfristerna innan gården meddelats om kontroll. Ersättande av ett djur som omfattas av avtal Ersättande av ett djur som omfattas av avtal gäller endast lantrasavtal. NTM-centralens avtalshandläggare avgör det ersättande djurets avtalsduglighet. Meddelande om att ett djur ersätts med ett annat djur som uppfyller avtalsvillkoren ska ges till NTMcentralen inom femton arbetsdagar från att det ersättande djuret har anlänt till gården. Meddelandet ska ges skriftligt och det ska åtföljas av uppgifter om det djur som ersätts och det ersättande djuret och det ersättande djurets rasrenhetsintyg. 265 261 (EU) nr 809/2014 4 art. (EU) nr 640/2014 4 art. 263 (EU) nr 640/2014 4 art. 264 (EU) nr 640/2014 32 art. 265 L 192/2013 16 §, JSMf 3272015 31 § 262 97 Ersättandet av ett djur som omfattas av avtal med ett annat djur som uppfyller avtalsvillkoren godkänns inte, om NTM-centralens avtalshandläggare inte meddelats om ersättandet inom den ovan nämnda tidsfristen innan sökanden meddelats om kontrollen. 266 9.1.4 Ändringssökande Det går inte att söka ändring i övervakningsresultatet. En övervakad gård kan söka ändring i ett stödbeslut genom en skriftlig begäran om omprövning som ska lämnas till den behöriga NTM-centralen inom 30 dagar från delgivningen av beslutet. Gården anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sänts, om inte annat påvisas. Anvisning om rättelseyrkande ingår som bilaga till stödbeslutet. 10 PÅFÖLJDER SOM GÄLLER DJURANTAL Stöd betalas inte för ett större djurantal än som sökts. Summan av det stöd som betalas kan begränsas av stödspecifika restriktioner, varvid stödtillämpningen automatiskt beaktar restriktionerna vid uträkningen av stödet. Begränsande faktorer för antalet stödberättigande djur är för tackor antalet lamm och för hongetter den producerade mjölkmängden.267 Uträkningen av övervakningspåföljder på grund av felaktigt djurantal inom EU:s direkta och programbaserade stöd skiljer sig från uträkningen av övervakningspåföljder inom det nationella djurstödet. Stödtilllämpningens räknefunktion fastställer sanktionerna automatiskt. Påföljdsförfarandet ingår i anvisningen som information. De förkastade och de godkända djuren beaktas vid uträkningen av sanktioner per stöd, och sanktion av ett visst stöd påverkar inte det godkända djurantalet för ett annat stöd. 10.1 EU:S DIREKTA OCH PROGRAMBASERADE STÖD För ett djur som förkastats vid gårdskontroll eller korsgranskning bestäms alltid en påföljd för det stöd det är fråga om.268 Vid övervakningen förkastas inte ett djur som inte under stödåret kan insamla stöd. I detta fall kan ett fel som gäller märkning eller registrering av djur ändå via tvärvillkoren leda till en sanktion som gäller EU:s direkta och programbaserade stöd. Om övervakningspåföljder på grund av felaktigt djurantal i fråga om EU:s direkta och programbaserade stöd föreskrivs i kommissonens förordning.269 10.1.1 EU:s direkta stöd och ersättning för djurens välbefinnande Nötkreatur, får och get Som stödberättigande djur inom övervakningen av EU:s direkta stöd och ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras alla djur, som under bidragsåret insamlar eller eventuellt kan insamla det stöd det gäller.270 266 (EU) nr 640/2014 30 art. (EU) Nr 640/95 2014 art., L 1559/2001 20§, SRf 137/2015 15-16 §, SRf 44/2015 12 § 268 (EU) nr 640/2014 art. 31 269 (EU) Nr 640/2014 30-31 art. 270 (EU) nr 640/2014 31 art. 267 98 Inspektören registrerar i stödtillämpningen de förkastade nötkreaturen, fåren och getterna med djurets EU-signum och orsakskoden till förkastandet. I stödtillämpningen är förväntningsvärdet för den djurspecfika situationskoden för stödberättigande nötkreatur, får och getter 1 (i ordning). Inom EU:s direkta stöd och ersättningen för djurens välbefinnande bestäms situationskoden av stödkalkyleringen eller av stödtillämpningen via den registrerade orsakskoden till förkastandet. Svin och fjäderfä Inom övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande är antalet stödberättigande djur lika med det antal svin eller fjäderfä för vilka jordbrukaren har sökt stöd.271 Inspektören registrerar i stödtillämpningen det djurantal som konstaterats vid den månatliga övervakningen av svin och fjäderfä. Vid övervakningen av svin är det konstaterade månatliga stödberättigande djurantalet det djurantal som har antecknats i djurbokföringen och anmälts till svinregistret i enlighet med bestämmelserna om märkning och registrering av svin. För svin registreras i stödtillämpningen det djurantal per djurgrupp som på basis av svinregistret och djurförteckningen konstaterats den första dagen i varje månad, från förbindelseårets början (1.5.2015) till övervakningsdagen Om uppgifterna i registret skiljer sig från uppgifterna i djurförteckningen registreras det mindre antalet i stödtillämpningen. För de månader när anmälningar om djurantal inte har lämnats til svinregistret, och anmälningstiden inte ännu gått ut, registreras i stödtillämpningen djurantalet per djurgrupp den första dagen i varje månad på basis av djurbokföringen. Inom övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande i fråga om fjäderfä är det konstaterade månatliga stödberättigande djurantalet, det djurantalet för den första dagen i månaden, som antecknats i djurbokföringen inom tre dagar. För fjäderfä registreras i stödtillämpningen det djurantal per djurgrupp som på basis av djurförteckningen fastställts den första dagen i varje månad, från förbindelseårets början (1.5.2015) till övervakningsdagen. Stödtillämpningens påföljdskalkylering fastställer efter stödårets slut på basis av skillnaden mellan det djurantal för vilket stöd sökts och det djurantal som fastställts vid övervakningen, automatiskt den eventuella skillnads- och påföljdsprocenten.272 10.1.2 Avtal om lantraser Vid övervakningen av lantrasavtal är stödberättigande djur de nötkreatur, får, getter och hästar samt det antal hönor och tuppar av lantras, som omfattas av sökandens lantrasavtal. 273 Ersättande av ett djur som omfattas av lantrasavtal Ett djur förkastas vid övervakningen och inget stöd betalas, om: - djuret inte producerar minst så många avkammor under avtalsperioden som det förutsätts enligt avtalet274 - djuret dör eller avlägsnas under avtalsperioden och inte ersätts utan dröjsmål Nötkreatur Inspektören registrerar i stödtillämpningen det förkastade nötkreaturet med djurets EU-signum och orsakskoden till förkastandet. Förutom orsakskoden registreras för det förkastade djuret situationskod 5. 271 (EU) nr 640/2014 31 art. (EU) nr 640/2014 31 art. 273 (EU) nr 640/2014 31 art. 274 JSMf 327/2015 31 § 272 99 Får, getter och hästar Inspektören registrerar skillnaden mellan antalet godkända och förkastade avtalsdjur som ett negativt värde i stödtillämpningen. Hönor och tuppar Inspektören registrerar skillnaden mellan antalet godkända och förkastade avtalsdjur som ett negativt värde i stödtillämpningen. Vid övervakningen påförs sökanden inga sanktioner, om det finns färre tuppar och hönor på gården än i avtalet, men dock minst 20 st. 10.1.3 Påföljdsprocentens uppkomst Påföljdsförfarandet ingår i anvisningen som information. Stödtillämpningens påföljdskalkylering räknar ut den slutliga påföljdsprocenten som orsakas av skillnaden mellan antalet förkastade och godkända bidragsdjur, när kalenderårets samtliga bidragsdjur är kända. Påföljdsberäkningen sker enligt stödtyp, inom ersättningen för djurens välbefinnande beräknas sanktionen enligt åtgärd och inom lantrasavtal beräknas den per avtal. Antalet djur som stödet gäller fastställs inom EU:s direkta stöd och ersättningen för djurens välbefinnande för nötkreatur, får och getter på basis av antalet stödberättigande dagar för djur som uppfyller stödvillkoren och som enligt djurregistret varit i jordbrukarens besittning under kalenderåret. Det ansökta djurantalet erhålls genom att per djurgrupp addera ihop de enskilda djurens stödberättigande dagar och dividera summan med 365. Talet förkortas med en decimals noggrannhet. Detta beräkningssätt används inte för stöd som betalas för slaktade kvigor, lamm och killingar, där det ansökta djurantalet fås från djurregistret på basis av slakteriernas slaktanmälningar där djuren anges som hela djur och inte utfodringsdagar.275 Inom ersättningen för djurens välbefinnande för svinoch fjäderfän har sökanden anmält det ansökta djurantalet med sin stödansökan. Inom övervakningen av lantrasavtal är det ansökta djurantalet det djurantal för vilket sökanden har ett lantrasavtal.276 Godkänt djurantal = ansökt djurantal - djurantal som förkastats vid kontrollen. Den procentuella skillnaden mellan det godkända djurantalet och det djurantal som förkastas vid kontrollen bestämmer den sanktionsprocent med vilket stödet minskas. Den procentuella skillnaden räknas ut med formeln: (förkastade djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 % 277 Sanktionsprocenten fastställs på basis av antalet förkastade djur på följande sätt (utom fjäderfä som omfattas av lantrasavtal): - Högst 3 djur förkastats; påföljdsprocent = procentuell skillnad - Över 3 djur förkastats: o Om skillnaden högst 10 %, sanktionsprocenten = procentuella skillnaden o Om skillnaden över 10 % men under 20 %, sanktionsprocenten = 2 x differensen o Om skillnaden över 20 % Stödet betalas inte o Om skillnaden över 50 % Stödet betalas inte, dessutom tilläggspåföljd 275 SRf 137/2015 5 §, 9 §, 10 § 18 §, 19 §, SRf 45/2015 5 § (EU) nr 640/2014 31 art., L 1360/2014 13 §, SRf 235/2015 41 § 277 (EU) nr 640/2014 31 art. 276 100 Sanktionskalkyleringens princip Exempel 1: På gården finns 12 tjurar som genererar bidrag för nötkreatur. Under året har tjurarna genererat sammanlagt 4 200 stödberättigande dagar. Vid kontrollen förkastas 1 tjur som har genererat 200 stödberättigande dagar. Påföljdsprocenten beräknas på följande sätt: 4200-0 = 4000 (godkända stödberättigande dagar) 1 djur = 365 utfd/2015 4000/365 = 10,9 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna) (1/10,9) x 100 % = 9,17 % (differensprocent) Stödet minskas enligt differensprocenten. Exempel 2: På gården finns 30 kor som genererar bidrag för mjölkkor. Under stödåret genererar korna sammanlagt 10 900 stödberättigande dagar. Vid kontrolltidpunkten finns det på gården även en kviga som inte har kalvat, men som kan kalva före utgången av året. Kvigan är ett eventuellt bidragsberättigande djur. Det finns ett fel i kvigans registeruppgifter och den förkastas vid övervakningen. Gården säljer kvigan innan den blir bidragsberättigande (antalet genererade stödberättigande dagar är 0). Påföljdsprocenten beräknas på följande sätt: 10 900-0 = 10 900 (godkända stödberättigande dagar) 10 900/365 = 29,8 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna) (1/29,8) x 100 % = 3,36 % (differensprocent) Stödet minskas enligt differensprocenten. 10.1.4 Tilläggspåföljd 278 Tilläggspåföljden gäller EU:s direkta och programbaserade stöd. Med tilläggspåföljd menas en ytterligare påföljd på grund av den procentuella differensen mellan förkastade och godkända djur, som motsvarar det stödbelopp som det vid övervakningen förkastade djurantalet hade berättigat till. Sökanden påförs en tilläggspåföljd om skillnaden mellan antalet förkastade och godkända djur är över 50 %. Uppbärandet av tilläggspåföljden avslutas, om det stödbelopp det gäller inte under de tre följande åren efter kalenteråret kan avdras till fullo. Tilläggspåföljden påförs enligt kundsignum. 10.2 NATIONELLAHUSDJURSSTÖD I fråga om nationella djurstöd beräknas de övervakningspåföljderna som fastställs på grund av djurantal enligt förordningen 278 (EU) nr 640/2014 31 art. 101 om övervakning av nationella stöd.279 Stödtillämpningens räknefunktion fastställer stödminskningen och sanktionerna automatiskt. Nötkreatur, får och get Vid övervakningen av nationella husdjursstöd är de djur som kontrolleras som stödberättigande alla djur som är stödberättigande vid övervakningstillfället. Inspektören registrerar i stödtillämpningen de förkastade nötkreaturen, fåren och getterna med djurets EU-signum och orsakskoden till förkastandet. I stödtillämpningen har situationskoden för stödberättigande nötkreatur, får och getter förväntningsvärdet 1 (i ordning). Vid övervakningen av nötkreatur fastställs situationskoden av stödtillämpningen på basis av den orsakskod för förkastande av djuret som registrerats. Häst Det stödberättigande djuren är det djurantal för vilka stöd har sökts. Inspektören registrerar i stödtillämpningen skillnaden mellan det ansökta djurantalet och det djurantal som fastställts vid övervakningen (negativt värde). Djur som förkastats på grund av brister som upptäckts vid övervakningen av nationellt djurstöd registreras enligt djurgrupp (avelssto, finsk häst, 1-3-årig annan häst eller ponny) som en ändring av antalet på skärmen för djurövervakning i stödtillämpningen. Om det på gården konstateras ett mindre antal godkända djur än vad som ansökts om, registreras skillnaden i antal på fliken GrDjurmed minusförtecken. På fliken GrDjur finns också en kolumn Godk.ant.. Här har kommunens handläggare registrerat det djurantal som hon/han fastställt vid den administrativa kontrollen. Vid gårdskontrollen utgår man från det djurantal som jordbrukaren ansökt, och där beaktas inte det djurantal som kommunen godkänt. En påföljd som orsakas på grund av djur som förkastats vid kontrollen beräknas alltid på basis av det djurantal som sökanden uppgett i sin ansökan. Om kommunens handläggare som ansökt djurantal har sparat det djurantal som hon/han fastställt vid den administrativa kontrollen, och som är mindre än det djurantal som sökanden uppgett i sin ansökan, ska man begära korrigering av registreringen. Stödtillämpningens kalkylering räknar ut eventuella påföljder på basis av de registrerade uppgifterna. Beräkning av påföljdsprocenten Påföljdsförfarandet ingår i anvisningen som information. Stödtillämpningens påföljdskalkylering räknar ut den slutliga påföljdsprocenten som orsakas av skillnaden mellan antalet förkastade och godkända bidragsdjur, när kalenderårets samtliga bidragsdjur är kända. Påföljdsprocenten beräknas enligt djurgrupp. Antalet godkända djur bestäms i fråga om nötkreatur, får och getter på basis av antalet stödberättigande dagar för djur som uppfyller stödvillkoren och som enligt djurregistret varit i jordbrukarens besittning under kalenderåret. Det stödberättigande djurantalet fås genom att per djurgrupp räkna ihop de enskilda djurens stödberättigande dagar och dividera summan med 365. Talet förkortas med en decimals noggrannhet.280 Inom det nationella stödet för tackor påverkas det ansökta djurantalet av antalet lamm som fötts året före. Inom det nationella stödet för hongetter begränsas stödet av den mängd mjölk som getterna producerat under stödåret. 279 280 Srf 444/2015 Srf 69/2014 5 § 102 Det djurantal som ligger till grund för stödet påverkas av antalet djur som förkastats vid kontrolleneller av relativitetsprocenten som beräknas utifrån de konstaterade djuren och de djur som förkastats på basis av att stödvillkoren inte har uppfyllts281. De godtagbara djurantal som har beräknats genom två olika metoder jämförs med varandra282. Relativitetsprocenten beräknas per djurgrupp utifrån förhållandet mellan skillnaden mellan det ansökta och det vid kontrollen konstaterade djurantalet och det vid övervakningen konstaterade djurantalet (exkl. stöden för svin- och fjäderfähushållning283): - (Förkastade djur (a)/ Godkända djur (B)) x 100 % a = skillnaden mellan det ansökta och det vid övervakningen konstaterade djurantalet b = det vid övervakningen konstaterade djurantalet Det djurantal som ligger till grund för fastställande av stöd avgörs på följande sätt: 1) högst 5 % eller skillnaden är högst 2 djur: som grund används det faktiska djurantalet 2) över 5 – 20 % eller om skillnaden är fler än 2 djur, men högst 4 djur: som grund används det faktiska djurantalet minskat med skillnaden mellan det anmälda och det faktiska djurantalet 3) över 20 % – 40 %: som grund används det faktiska djurantalet minskat med den dubbla skillnaden mellan det anmälda och det faktiska djurantalet 4) över 40 %: det djurantal som används som grund för fastställande av stöd är noll. Om skillnaden som fastställts på basis av antalet djur eller procent leder till ett annorlunda slutresultat, används vid övervakningen det resultat som är mer fördelaktigt för jordbrukaren284. Om det vid kontrollen konstaterade djurantalet är större än det djurantal för vilket stöd har sökts, betalas stödet för högst det ansökta djurantalet. Om det vid kontrollen upptäcks att gården i fråga om en viss djurgrupp inte alls har fört någon bok eller att det djurantal som ligger till grund för fastställande av stöd inte kan utredas genom bokföring, betalas inget stöd för djurgruppen i fråga under stödåret285. 11 STÖDVILLKORSPÅFÖLJDER 281 L 1559/2001 20 § Srf 444/2015 23 § 283 Srf 444/2015 20 § 284 Srf 444/2015 23 § 285 Srf 444/2015 20 § 282 103 11.1 PÅFÖLJDER AV FÖRSEELSER MOT GRUNDERNA FÖR STÖDBERÄTTIGANDE INOM PROGRAMBASERADE STÖD 286 Grunder för stödberättigande Landsbygdsnäringsmyndigheten bebiljar inget stöd eller återkräver ett stöd om grunderna för stödberättigande (t.ex. minsta djurantal, aktiv jordbrukare, registrering som djurhållare) inte uppfylls. Stödtillämpningens kalkylering kontrollerar att kravet på minsta djurantal uppfylls. Om det konstateras vid kontrollen, att kraven på att vara aktiv jordbrukare och registrerad som djurhållare och som är grunder för stödberättigande inte uppfylls, registreras observationen i stödtillämpningen med en anmärkningskod. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. 11.2 PÅFÖLJDER VID BRISTER GÄLLANDE STÖDVILLKOREN I ERSÄTTNINGEN FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 287 Åtgärdsspecifika stödvillkor och deras basnivåer Det stöd som betalas för en åtgärd minskas (10-100 %), om stödvillkoren inte iakttas. Det stöd som betalas för en åtgärd ska ändå alltid minskas med minst 20 % (20-100 %), om både stödvillkoren och åtgärdens basnivå, som baserar sig på djurskyddslagstiftningen, inte iakttagits. Basnivåerna för åtgärderna uppräknas i avsnitt x i denna anvisning. Procentsatsen för nedskärning av stödet för en åtgärd kan ändå vara högst 100 procent. Nedskärningen av stödet fastställs på åtgärdsnivå. Bedömningen av den nedskärning av stödet som påförs görs som en helhetsbedömning per åtgärd, med beaktande av fösummelserna mot både basnivån och stödvillkoren. Vid bedömningen av stödminskningens storlek beaktas försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Partiell administrativ kontroll av försummelse av basnivån Övervakningen av ersättningen för djurens välbefinnande görs som en partiell administrativ kontroll, när Regionförvaltningsverkets besiktningsveterinär har observerat brister som gäller iakttagandet av de lagstadgade krav på skötseln som ingår i tvärvillkoren om djurens välbefinnande. Den partiella administrativa övervakningen av ersättningen för djurens välbefinnande riktas på basis av veterinärens observationer endast till det stödvillkor, där djurskyddslagstiftningen överträtts. ELY-centralen tar ut gården för en partiell övervakningskörning som gäller ersättningen för djurens välbefinnande.288 Åtgärdsspecifik bedömning Allvar = hur stor är betydelsen av att inte följa bestämmelserna i förhållande till målen för det villkor som ska iakttas Omfattning = hur omfattande är försummelsens verkningar på genomförandet av åtgärden Varaktighet = hur länge har försummelsen mot stödvillkoret pågått och vilka är möjligheterna att avhjälpa dess verkningar 286 (EU) nr 640/2014 35 art. (EU) nr 640/2014 art. 35 288 SRf 502/2015 10 §, SRf 7/2015 2 §, bilaga 3 287 104 Upprepning = försummelsens upprepning i jämförelse med motsvarande försummelser under tidigare år. Upprepningen granskas för hela den pågående programperioden och dessutom när programperioden byts för minst fyra år bakåt (år 2015 granskas upprepningen bakåt till år 2011). Överföring av gårdens besittning avbryter granskningen av försummelsens upprepning. Påföljden för upprepade försummelser av en åtgärd är att den nedskärningsprocent som fastställts på basis av försummelsens allvar, omfattning och varaktighet dubbleras. Åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande, där upprepningen granskas till år 2011: - Nötkreaturens utfodring och skötsel Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls, inbegripet krav på utrymme Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls Betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur Långvarigare betesgång för nötkreatur under betesperioden Svinens utfodring och skötsel Utevistelse för sinsuggor och gyltor Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor Förbättrade grisningsförhållanden för sinsuggor och gyltor Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar Allvarlig försummelse = Försummelsen av stödvillkoret hindrar uppnåendet av de mål gällande förbättrande av djurens välbefinnande som uppställts för åtgärden. Det kan vara fråga om en allvarlig försummelse t.ex. om stödet på grund av försummelsen nedskärd med 100 procent, försummelsen annars kan anses vara allvarlig eller det är fråga om ett djurskyddsbrott eller -förseelse. För åtgärden betalas inget stöd för den aktuella förbindelseperioden. Dessutom utesluts stödtagaren från denna åtgärd för året efter övervakningen. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. Uppgifter som inte lämnats/förfalskade uppgifter = stödtagaren ger inte begärda handlingar eller handlingarna är förfalskade. För åtgärden betalas inget stöd för den aktuella förbindelseperioden. Dessutom utesluts stödtagaren från denna åtgärd för året efter övervakningen. En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. Nedskärning vid brister som gäller basnivån och/eller stödvillkoren Nedskärningen av stöd som betalas för en åtgärd på grund av brister som gäller basnivån och/eller stödvillkoren sker enligt den största uppskattade procentsatsen på grund av en försummelses allvar, omfattning och varaktighet, dock med beaktande av eventuella upprepningar av försummelsen. Nedskärningsprocenten uppskattas med 10 procents noggrannhet. Följande nedskärningsprocenter används: - Brist som endast gäller stödvillkor: 10 %, 20 %, 30 %, 40 %, 50 %, 60 %, 70 %, 80 %, 90 %, 100 % Brist som gäller basnivån: 20 %, 30 %, 40 %, 50 %, 60 %, 70 %, 80 %, 90 %, 100 % Om nedskärningen är 100 procent bör det övervägas omdet eventuellt också är fråga om en allvarlig försummelse, varvid stöd för den valda åtgärden inte betalas under den ifrågavarande förbindelseperioden och inte heller året efter kontrollen. Nedskärningar som orsakas av brister som gäller basnivån inom ersättningen för djurens välbefinnande och/eller stödvillkoren registreras i stödtillämpningen med åtgärdsspecifika anmärkningskoder En förteckning över anmärkningskoder ingår som bilaga till anvisningar av korsgranskningar. 105 Exempel Bristfällig utfodringsplan (nötkreaturens utfodring och skötsel): Det finns ingen skild utfodringsplan för ungdjuren. Djurens konditionsklass är ändå god. Ca 2 procent av besättningen är ungdjur. De andra villkoren för djurens utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Det har inte gjorts någon foderanalys av grovfodret (nötkreaturens utfodring och skötsel): Gården har en utfodringsplan, men det har inte gjorts någon foderanalys av grovfodret. De andra villkoren för djurens utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Gården har varken utfodringsplan eller foderanalys (nötkreaturens utfodring och skötsel): En gård med nötköttsproduktion har varken utfodringsplan eller foderanalys av grovfodret. Djurens konditionsklass är god. De andra villkoren för djurens utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 20 %, omfattning 20 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 20 %. Djuren har inte hela tiden tillgång till rent vatten (nötkreaturens utfodring och skötsel): Kvigorna hålls i kall lösdrift och mjölkkorna i en lösdriftsladugård. Vid inspektionstillfället var vattnet för kvigorna fruset (försummelse av basnivån). Alla nötkreatur har inte hela tiden tillgång till dricksvatten (överträdelse av stödvilkor). Ca 5 procent av besättningen är ungdjur. De andra villkoren för djurens utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 30 %, omfattning 10 % och varaktighet 20 %. Nedskärningen blir 30 %. Nötkreatur som föds upp för köttproduktion hålls bundna (nötkreaturens utfodring och skötsel): En tjur hålls bunden i båsladugård. Gården har inga andra köttnöt. Det är inte fråga om tillfällig uppbindning. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 20 %, omfattning 10 % och varaktighet 20 %. Nedskärningen blir 20 %. Nötkreatur som föds upp för köttproduktion hålls bundna (främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls) En tjur hålls bunden i båsladugård. Det finns inga andra nötkreatur av hankön på gården. Det är inte fråga om tillfällig uppbindning. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 100 %, omfattning 100 % och varaktighet 30 %. Nedskärningen blir 100 %. Det är fråga om en allvarlig försummelse av stödvillkoren. Det har inte förts bok över djurens betesgång (Långvarigare betesgång för nötkreatur under betesperioden): Gården kan inte visa upp någon betesbokföring. Vid inspektionstillfället kan man se att nötkreaturen har gått på bete. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 50 %, omfattning 20 % och varaktighet 50 %. Nedskärningen blir 50 %. Ett svinstall med grisproduktion har ingen produktionsplan (svinens utfodring och skötsel): Svingården har ingen skriftlig beredskapsplan med tanke på funktionsstörningar. De andra villkoren för svinens utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Ingen skriftlig beredskapsplan med tanke på funktionsstörningar (svinens utfodring och skötsel): Svingården har ingen skriftlig beredskapsplan med tanke på funktionsstörningar. Sökanden berättar för inspektören hur man gör på gården om det blir elavbrott. De andra villkoren för djurens utfodring och 106 skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 20 %, omfattning 20 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 20 %. Ingen bokföring över användning av grisningshäck i ett svinstall för grisproduktion (Förbättrade grisningsförhållanden) Vid inspektionstillfället finns det två suggor i grisningshäck före grisningen. Gården kan inte lägga fram någon bokföring över användningen av grisningshäck. De övriga villkoren enligt åtgärden iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 40 %, omfattning 20 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 40 %. Analys av fårens spillning saknas (skötsel av får och getter): Gården har låtit analysera fårens spillning sent efter att förbindelseåret utgått (1.1.2+016-) Gården har ingen spillningsanalys från förbindelseåret 2015. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 20 %, omfattning 10 % och varaktighet 20 %. Nedskärningen blir 20 %. Gården har ingen parasitbekämpningsplan för får (skötsel av får och getter): Gården saknar en plan för parasitbekämpning vid övervakningstillfället. De övriga villkoren enligt åtgärden iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Man har inte fört bok över fårens läkemedelsbehandling (skötsel av får och getter): Gården har inte fört bok över läkemedelsbehandlingarna av fåren (brist enligt basnivån). De övriga villkoren enligt åtgärden iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 20 %, omfattning 20 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 20 %. Gården har ingen bokföring över klippningen (skötsel av får och getter): Vid granskningen konstateras, att fåren har klippts under år 2015. Gården kan visa upp verifikat som visar att man anlitat en utomstående för klippningen. Någon separat bokföring över klippningen har inte förts. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Proteinanalys av spannmål för fjäderfä (fjäderfänas utfodring och skötsel): Gården har en utfodringsplan, men har inte gjort någon proteinanalys av den spannmål som används som tillskottsfoder. De andra villkoren för fjäderfänas utfodring och skötsel iakttas. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 10 %, omfattning 10 % och varaktighet 10 %. Nedskärningen blir 10 %. Bokföring över utgödslingen och ammoniakhalten i ett värphönseri (förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier): Gården har inte fört bok över utgödslingen och ammoniakhalterna per vecka. Nedskärningen bedöms exempelvis enligt försummelsens allvar 100 %, omfattning 100 % och varaktighet 30 %. Nedskärningen blir 100 %. Det är fråga om en allvarlig försummelse av stödvillkoren. 12 BASNIVÅER INOM ERSÄTTNINGEN FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 12.1 ÅTGÄRDER PÅ NÖTKREATURSGÅRDAR 12.1.1 Nötkreaturens utfodring och skötsel 107 Grundläggande lagstiftning Utfodring, vattning och skötsel Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 4 § 1-2 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. Förvaringsutrymmet och sådana anordningar i anslutning till detta som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. 8§ Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. 9 § 1 mom Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Srf 592/2010 6 § 2-4 mom Förvaringsutrymmet för nötkreatur ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem fara. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara lätta att hålla rena. I lösdriftsstall ska det för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller vattningssystem. För andra djur än mjölkkor ska det för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller vattningssystem, dock så att det finns minst två dricksanordningar i en grupp på över 10 nötkreatur. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstall ska vattenbehållarna eller vattningssystemen kunna uppvärmas. Nötkreatur som föds upp utomhus året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare. Vattenbehållarna eller vattningssystemen ska kunna uppvärmas om man inte på annat sätt kan säkerställa att dricksvattnet inte fryser utan håller en lämplig temperatur. 13 § Det foder som ges har en näringssammansättning som är lämplig för nötkreatur. 108 En kalv ska utfodras och ges att dricka minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. I kalvfodret ska finnas tillräckligt med järn så att kalvens blod har en genomsnittlig hemoglobinhalt om minst 4,5 millimol per liter blod. En kalv ska från två veckors ålder dagligen få stråfoder. Mängden stråfoder ska ökas så att till en åtta veckor gammal kalv ges minst 50 gram och till en 20 veckor gammal kalv minst 250 gram stråfoder om dagen. Beredskap för funktionsstörningar Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 4 § 2 mom Förvaringsutrymmet och sådana anordningar i anslutning till detta som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. Srf 592/2010 5 § 2 mom Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, skall det även vid eventuella fel i ventilationssystemet vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet måste prövas regelbundet. 12.1.2 Främjande av de förhållanden under vilka kalvarna hålls I-III Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. 26 a § 1–2 mom. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utö- 109 var tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren. Lag medicinsk behandling av djur 387/2014 20 § Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 8§ Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. 9 § 1 mom Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. 23 § 1 mom 7 punkten Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder som utförs på djur tillåtna: 7) avhorning av nötkreatur, får och getter genom kirurgi när åtgärden vidtas av en veterinär samt förstöring av hornanlaget hos nötkreatur som är yngre än fyra veckor när åtgärden vidtas av en kompetent person, Srf 592/2010 4 § 1 mom Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas. 110 7§ Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats . Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1. För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram. 12 § 3 mom Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt under högst en timme medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt. 16 § 1 mom Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. De instrument eller anordningar som används vid bränningen ska hållas rena och funktionsdugliga. 12.1.3 Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 8§ Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Srf 592/2010 4 § 1 mom 111 Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas. 8§ Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv. 12.1.4 Förbättrade förhållanden för nöt av hankön som är minst 12 månader Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 8§ Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Srf 592/2010 4 § 1 mom Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas. 8§ Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv. 12.1.5 Betesgång och rastning för nötkreatur I-II Grundläggande lagstiftning Srf 592/2010 17 § 112 Mjölkkor samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna, ska under minst 60 dagar släppas på bete eller beredas någon annan ändamålsenlig plats för rastning under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter. Regionförvaltningsverket kan bevilja befrielse från det krav att ordna bete eller en plats för rastning som avses i 1 mom., om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse beviljas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör. 12.1.6 Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur I-II Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 11 § Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. Srf 592/2010 4 § 1 mom Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas. 7§ Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats . 113 Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1. För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram. 11 § 3 mom Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. 12.2 ÅTGÄRDER FÖR SVINGÅRDAR 12.2.1 Svinens utfodring och skötsel Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 4 § 1-2 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. Förvaringsutrymmet och sådana anordningar i anslutning till detta som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. 9 § 1 mom Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. 114 SRf 629/2012 med ändringar 6 § 2 mom Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, skall det även vid eventuella fel i ventilationssystemet vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet måste prövas regelbundet. 7 § 2 mom Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren. 15 § Det foder som ges till svinen ska till näringssammansättningen vara lämpligt för svin och innehålla tillräckligt med energi. Svinen skall utfodras minst en gång per dag. Sinsuggor och gyltor skall dessutom ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och tuggbehovet tillgodoses. De svin som hålls i grupp ska kunna äta samtidigt om inte foder ständigt står till buds eller om inte en automatisk utfodringsanordning som utfodrar ett svin åt gången används vid utfodringen. Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras så att varje djur får tillräckligt med foder även när det finns andra djur som konkurrerar om fodret. Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. Svinens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Det ska ses till att urin och avföring inte förorenar fodret eller dricksvattnet. Fodertråg som används för utfodring av svin ska överensstämma med kraven i punkt 3 i bilagan om inte foder ständigt står till buds. 12.2.2 Utevistelse för sinsuggor och gyltor Författningsgrund: det finns ingen basnivå 12.2.3 Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. 115 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. SRf 629/2012 med ändringar 3 § 1–2 mom., 4–5 mom. Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. --Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen. 4 § 3-4 mom I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. 10 § I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1,64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1. Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa. 12.2.4 FÖRBÄTTRADE GRISNINGSFÖRHÅLLANDEN 116 Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. SRf 629/2012 med ändringar 3 § 1–2 mom., 4–5 mom. Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. --Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen. 4 § 3-4 mom I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. 5 § 1 mom Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas. 9§ I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller -häcken skall vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 117 I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned. Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat. 16 § 1 mom Veckan före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av. 12.2.5 Ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. SRf 629/2012 med ändringar 3 § 1 mom., 4–5 mom. Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. --Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen. 4 § 3-4 mom I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. 5 § 1 mom., 43 mom. 118 Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas. --Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan. Punkt 2 i bilagan 2. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin, per svin (19.6.2013/458) Svinets vikt (kg) Golvyta (m2/djur) högst 30 0,40 över 30, men högst 40 0,50 över 40, men högst 60 0,60 över 60, men högst 110 0,90 över 110, men högst 130 1,00 över 130 1,20 Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 12.2.6 Avlägsnande av smärta vid kastration och alternativ till kirurgisk kastration Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 26 a § 1–2 mom. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren. 119 Lag medicinsk behandling av djur 387/2014 20 § Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 23 § 1 mom 5 punkten Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder på djur tillåtna: --- 5) kastrering av grisar som är högst sju dagar gamla genom en öppen kirurgisk metod, utan att vävnader slits sönder, när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av får som är yngre än sex veckor gamla med Burdizzotång när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av renar med Burdizzotång när åtgärden vidtas av en kompetent person samt kastrering av getter, hästar, nötkreatur, över sju dagar gamla grisar och över sex veckor gamla får när åtgärden vidtas av en veterinär och ingreppet sker under behövlig bedövning och med smärtlindring, (7.11.2002/910) 12.2.7 Stimulans Grundläggande lagstiftning SRf 629/2012 med ändringar 13 § 3 mom Svin ska ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material som inte äventyrar djurens hälsa och med vars hjälp svinen kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov såsom att böka och undersöka. 12.2.8 Sjuk- och behandlingsboxar Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom 120 Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 11 § Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. SRf 629/2012 med ändringar 3 § 1 mom., 4–5 mom. Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. --Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen. 4 § 3-5 mom I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. I förvaringsutrymmen för svin ska det för sjuka eller skadade svin eller svin som av andra orsaker har avskilts från de övriga svinen finnas ett utrymme som utgör minst 5 procent av ytbehovet för det totala antalet djur i förvaringsutrymmet. 5 § 1 mom., 43 mom. Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där 121 är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas. --Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan. 7 § 2 mom Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren. 10 § I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1,64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1. Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa. 11 § I en galtbox ska det finnas minst 6 kvadratmeter fri golvyta, och minst 4 kvadratmeter av denna yta ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. Galten ska dessutom kunna känna lukten av, höra och se andra svin. Om galtens box också används för betäckning ska det finnas minst 10 kvadratmeter fri golvyta. 15 § 3-4 mom Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. Svinens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Det ska ses till att urin och avföring inte förorenar fodret eller dricksvattnet. Fodertråg som används för utfodring av svin ska överensstämma med kraven i punkt 3 i bilagan om inte foder ständigt står till buds. Punkt 2 i bilagan 2. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin, per svin (19.6.2013/458) Svinets vikt (kg) Golvyta (m2/djur) 122 högst 30 0,40 över 30, men högst 40 0,50 över 40, men högst 60 0,60 över 60, men högst 110 0,90 över 110, men högst 130 1,00 över 130 1,20 Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 12.3 ÅTGÄRDER FÖR FÅR- OCH GETGÅRDAR 12.3.1 Utfodring av får och getter Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 9 § 1 mom Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Srf 587/2010 6 § 2 mom Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem. 12 § Foder som ges till får ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. 123 Om foder inte hela tiden finns tillgängligt, ska alla djur i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden. Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 35 centimeter per får vid användning av en rak foderhäck och minst 20 centimeter vid användning av en cirkulär foderhäck. Vid användning av en rak foderhäck ska kanten på foderhäcken dock vara minst 45 centimeter per dräktig tacka. Vid fri fodertillgång ska kanten på foderhäcken vara minst 17 centimeter per får. Ett lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. Fårens vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa. Srf 589/2010 6 § 3 mom Ett förvaringsutrymme för getter ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 15 getter ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och vattennipplarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla getter och inte orsakar dem någon fara. 11 § 1 mom., 3–5 mom. Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. --En killing ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. En killing ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. En killing ska matas med mjölk åtminstone de åtta första levnadsveckorna. Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa. Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten. 12.3.2 Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 1 § 4 mom Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 124 Srf 587/2010 4§ Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan. Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm. Bilaga Minimigolvyta per får i förvaringsutrymmet, med undantag för foderhäckens yta, när får hålls i grupp: Fårens genomsnittliga vikt/djur (kg) Golv med ströyta (m2/djur) Gallergolv (m2/djur) Spaltgolv (m2/djur) Lamm under 15 0,25 0,25 - Lamm under 30 0,50 0,50 - Lamm över 30 0,75 0,75 - Får 55 1,0 0,8 0,8 Får 75 1,4 1,0 1,0 Dräktig tacka 55 1,3 1,1 1,1 Dräktig tacka 75 1,7 1,3 1,3 5§ Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd. Srf 589/2010 4§ 125 Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan. Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. 5§ Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att getternas klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd. 12.3.3 Skötsel av får och getter Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. 26 a § 1–2 mom. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 11 § 126 Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. Lag medicinsk behandling av djur 387/2014 20 § Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras. Srf 587/2010 3 § 3 mom För sjuka eller skadade får och getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra får och getter. 4§ Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan. Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm. Bilaga Minimigolvyta per får i förvaringsutrymmet, med undantag för foderhäckens yta, när får hålls i grupp: Fårens genomsnittliga vikt/djur (kg) Golv med ströyta (m2/djur) Gallergolv (m2/djur) Spaltgolv (m2/djur) Lamm under 15 0,25 0,25 - Lamm under 30 0,50 0,50 - Lamm över 30 0,75 0,75 - Får 55 1,0 0,8 0,8 127 Får 75 1,4 1,0 1,0 Dräktig tacka 55 1,3 1,1 1,1 Dräktig tacka 75 1,7 1,3 1,3 5§ Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd. 6 § 2 mom Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem. 12 § 3 mom Ett lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. 15 § 1 mom Får ska klippas minst en gång per år. Srf 589/2010 3 § 3 mom För sjuka eller skadade getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra getter. 4§ Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan. Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt. I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. 5 § 1 mom., 43 mom. 128 Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd. 12.3.4 Betesgång och rastning för får och getter Författningsgrund: det finns ingen basnivå 12.4 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER GÅRDAR MED FJÄDERFÄ 12.4.1 Utfodring och skötsel av fjäderfäl Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 5 § 1 mom Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 9 § 1 mom Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Srf 673/2010 5 § 3 mom Ett förvaringsutrymme för hönor ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenkoppar, vattentråg, vattennipplar och andra drickanordningar skaplaceras så att de är inom räckhåll för alla höns. 11 § 2 mom Fodertråget ska ha minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Det ska i buren finnas ett lämpligt vattningssystem som är avpassat till hönsgruppens storlek. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna. 129 12 § 2-3 mom Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om dryck eller foder. Om fodertråg används, ska det finnas minst 10 centimeter per fullvuxet höns vid fodertrågets kant. Om runda fodertråg används, ska det finnas minst 4 centimeter trågkant per höna. Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna. Srf 375/2011 6 § 3 mom Uppfödningsavdelningen för broilrar ska ha tillräckligt många dricksplatser, som ska placeras så att de är inom räckhåll för alla broilrar. Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspill minimeras. 10 § Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. Fodret får tas bort från broilrarna tidigast 12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Srf 677/2010 6 § 2-3 mom Det ska finnas tillräckligt många utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar, vilka ska placeras så att alla kalkoner i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder. Förvaringsutrymmet för kalkoner ska ha tillräckligt många drickplatser. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla kalkoner i förvaringsutrymmet. 10 § Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten. Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarna ska justeras allteftersom kalkonerna växer så att alla kalkoner kan äta och dricka utan svårighet. Dricksvattenkonsumtionen och vid behov även foderkonsumtionen ska kunna följas. Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder. 130 Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. 12.4.2 Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Grundläggande lagstiftning Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar 41 a § 12 mom. Vilken inverkan de förhållanden under vilka broilrar hålls och andra motsvarande faktorer har på broilrarnas välbefinnande bedöms utifrån dödligheten inom flocken och den bedömning av hudinflammation på trampdynorna som görs i samband med köttbesiktningen (faktorer som beskriver broilrars välbefinnande). Srf 375/2011 15 § 2 mom Förekomsten av hudinflammation på trampdynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, Klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av formeln i punkt 4 i bilagan. Bilaga 4) Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna J J=100 × (n1×0,5+n2×2)/ntot, där n1 är antalet fötter i klass 1 n2 är antalet fötter i klass 2 ntot är det totala antalet bedömda fötter 16 § Besiktningsveterinären ska göra en anmälan enligt 41 a § 3 mom. i djurskyddslagen, om resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan. 19 § 1 mom., 3 mom. Vid bedömningen av broilrars välbefinnande ska sådana av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker beaktas som har lett till att dödligheten bland broilrarna eller mängden hudinflammationer på trampdynorna har ökat under uppfödningstiden. 131 --En av broilerägaren och broilerhållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna. 12.4.3 Förbättring av luftkvaliteten i värpstall Grundläggande lagstiftning Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar 2 § 1 mom I ett förvaringsutrymme för djur skall tillräcklig ventilation ombesörjas så, att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. I förvaringsutrymmet får inte förekomma oavbrutet buller som stör djuret eller åsamkar det olägenhet. 4 § 1 mom Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. Srf 673/2010 4 § 1 mom Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, strömningshastighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet. 12.4.4 Stimulans Grundläggande lagstiftning Srf 673/2010 11 § 3 mom (Inredda burar) Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 12 § 4-6 mom (Golvhönserier) Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna. 132 Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns. 13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor) När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö. Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. Srf 375/2011 4 § 6 mom Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. Srf 677/2010 4 § 1-2 mom Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen. Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet i förvaringsutrymmet för kalkoner ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp för att avleda stänkvatten samt det galler som finns framför moderdjurens reden för att redena ska kunna hållas rena. På golvet i förvaringsutrymmet ska det finnas tillräckligt med lämpligt strö som ska hållas lagom torrt. 12.4.5 Plan, ramper och sittpinnar Grundläggande lagstiftning Srf 673/2010 11 § 3 mom (Inredda burar) Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. 12 § 4-6 mom (Golvhönserier) Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vatten133 koppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna. Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns. 13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor) När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö. Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. Srf 375/2011 4 § 6 mom Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. Srf 677/2010 4 § 1 mom Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen. 12.4.6 Utevistelse Grundläggande lagstiftning JSMf 386/2006 med ändringar (föreskrift om åtgärder för förebyggande av fågelinfluensa som utfärdats med stöd av 12 § i lagen om djursjukdomar 55/1980) 4a§ Det är förbjudet att hålla fjäderfä ute under tiden den 1 mars—31 maj. Förbudet gäller också djurhållningsplatser som bedriver ekologisk produktion. Förbudet enligt 1 mom. gäller emellertid inte 1) djurparker som avses i 20 § i djurskyddslagen (247/1996), 2) friflygning från duvslag, samt 3) sådana djurhållningsplatser där det inte samtidigt hålls både hägnade vattenfåglar och annat fjäderfä för kommersiell kött- eller äggproduktion och där utehägn har skyddats med ett tillräckligt finmaskigt nät eller något motsvarande sätt så att vilda vattenfåglar inte kommer i kontakt med fjäderfä som hålls i hägn. 134 4b§ Den som håller fjäderfä ute under tiden den 1 mars—31 maj ska underrätta kommunalveterinären om att fjäderfä hålls ute på en sådan djurhållningsplats som avses i 4 a § 2 mom. 3 punkten innan fjäderfäna släpps ut i utehägnet. Anmälan ska lämnas skriftligt och av anmälan ska framgå följande: 1) vilka fågelarter fjäderfähållaren håller utomhus, 2) antalet fåglar, 3) avståndet från hållningsplatsen till närmaste sjöar, träsk och åar, samt 4) en redogörelse för hur fåglarna skyddas i utehänget för vilda vattenfåglar. 135 13 BILAGA BILAGA 1. Övervakningskörningar 2015 Förklaringar i kolumnen ÖVERVAKN.GRUND 01 = centrerat urval, MAVI 03 =rt 06 = NTM:s eget urval ÖVERVAKN.NR ÖVERVAKN.GRUND BETALNINGSFÖRBUD ÖVERVNAMN_FI 5301 01 X BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2015 SLUMP.1 5302 01 X BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2015 RISK1 5303 01 X BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2015 SLUMP.2 5304 01 X BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2015 RISK2 5305 06 X BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2015 NTM 5307 01 X BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 2015 SLUMP1 5308 01 X BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 2015 RISK1 5309 01 X BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 2015 SLUMP2 5310 01 X BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 2015 RISK2 5311 06 X BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 2015 NTM 5312 01 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2015 5313 06 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2015 ntm 5314 06 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2014 RETR. 5315 06 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2013 RETR. 5316 06 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2012 RETR. 5317 06 NAT. HUSDJ.STÖD (NÖTKREATUR) 2011 RETR. 5318 03 X NÖTKREATUR1 RT4000 2015 5319 03 X NÖTKREATUR1 RT4200 2015 5320 03 X NÖTKREATUR1 RT4300 2015 5321 03 X NÖTKREATUR2 RT4000 2015 (körs på vären -16) 5322 03 X NÖTKREATUR2 RT4200 2015 (körs på våren -16) 5323 03 X NÖTKREATUR2 RT4300 2015 (körs på våren -16) 5324 01 X BIDRAG PER TACKA 2015 SLUMP1 5325 01 X BIDRAG FÖR TACKOR 2015 RISK1 5326 01 X BIDRAG PER TACKA 2015 SLUMP2 5327 01 X BIDRAG PER TACKA 2015 RISK2 5328 06 X BIDRAG FÖR TACKOR 2015 NTM 5329 01 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2015 5330 06 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2015 NTM 5331 06 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2014 RETR. 5332 06 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2013 RETR. 5333 06 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2012 RETR. 5334 06 NAT. HUSDJ.STÖD (TACKA) 2011 RETR. 5335 03 X HONGET RT1 2015 (körs på våren -16) 5336 03 X TACKA RT2 2015 (körs på våren -16) 5337 01 X SLAKTLAMM&KILLING 2015 SLUMPM1 5338 01 X SLAKTLAMM&KILLING 2015 RISK1 5339 01 X SLAKTLAMM&KILLING 2015 SLUMP2 5340 01 X SLAKTLAMM&KILLING 2015 RISK2 5341 06 X SLAKTLAMM&KILLING 2015 NTM 5342 01 X BIDRAG FÖR HONGET 2015 SLUMP1 5343 01 X BIDRAG FÖR HONGET 2015 RISK1 5344 01 X BIDRAG FÖR HONGET 2015 SLUMP2 5345 01 X BIDRAG FÖR HONGET 2015 RISK2 5346 06 X BIDRAG FÖR HONGET 2015 NTM 5347 01 NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2015 5348 06 NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2015 NTM 136 5349 5350 5351 5352 5353 5354 5355 5356 5357 5358 5359 5360 5361 5362 5363 5364 5365 5366 5367 5368 5369 5370 5371 5372 5373 5374 5375 5376 5377 5378 5379 5380 5381 5382 5383 06 06 06 06 03 03 01 06 06 06 06 06 01 06 06 06 06 06 01 01 01 01 06 03 03 01 01 01 01 06 06 06 03 03 03 X X X X X X X X X X X X X X X X X X NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2014 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2013 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2012 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (HONGET) 2011 RETR. HONGET RT1 2015 (körs på våren -16) HONGET RT2 2015 (körs på våren -16) NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2015 NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2015 NTM NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2014 RETR NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2013 RETR NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2012 RETR NAT. HUSDJ.STÖD (HÄST) 2011 RETR NAT. STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2015 NAT. STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2015 NTM NAT. HUSDJ.STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2014 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2013 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2012 RETR. NAT. HUSDJ.STÖD (SVIN-FJÄDERFÄ) 2011 RETR. LANTRAS 2015 SATUNN1 LANTRAS 2015 RISK1 LANTRAS 2015 SATUNN2 LANTRAS 2015 RISK2 LANTRAS 2015 NTM APR RT1 2015 APR RT2 2015 DJ. VÄLBEF.ERS. 2015 SLUMP1 DJ. VÄLBEF.ERS. 2015 RISK1 DJ. VÄLBEF.ERS. 2015 SLUMP2 DJ. VÄLBEF.ERS. 2015 RISK2 DJ. VÄLBEF.ERS. 2015 NTM UTVIDG.EHT. 2014 EHK VIKTAD ÖVERV. 2015 NTM EHK RT1 2015 (körs på våren -16) EHK RT2 2015 (körs på våren -16) EHK RT3 2015 (körs på våren -16) 137 BILAGA 2: AV FINLANDS HIPPOS R.F. GODKÄNDA STAMBÖCKER Förteckningen över godkända stamböcker upptar de stamböcker som vid tidpunkten för utarbetandet av förteckningen (1/2004) var godkända för avel av den berörda rasen av den internationella avelsorganisationen för respektive ras och i fråga om finska halvblod godkända av Finlands Hippos. Förteckningen över godkända stamböcker granskas varje år. Den granskade förteckningen följer de ovan nämnda principerna och den uppdaterade förteckningen publiceras på Finlands Hippos webbplats. Ridhästar Angloarabiskt fullblod Av den internationella organisationen godkända stamböcker Arabiskt fullblod Av World Arabian Horse Organization (WAHO) godkända stamböcker Engelskt fullblod Av Weatherbys godkända stamböcker Halvblod Belgien Belgian Warmblood Belgian Sporthorse Zangersheide Holland Koninklijk Warmbloed Paardenstamboek Nederland (KWPN) Irland Irish Sport Horse Italien Unione Nazionale Incremento Razze Equine (UNIRE) Norge Norwegian Warmblood Association (NWB) Tyskland Baden-Württemberg Berlin-Brandenburg Mecklenburg-Vorpommen Zuchtverband für Deutsche Pferde Bayerisches Stutbuch Hannoverscher Stutbuch Hessisches Stambuch Holstein Oldenburg Stutbuch Rheinisches Stutbuch Rheinland-Pfalz-Saar Sachsen-Anhalt Trakehner Stutbuch (OWTA) Westfälisches Pferdestambuch Frankrike Stud Book Francais du Cheval Selle Francais Sverige Riksstambok för varmblod Danmark Dansk Varmblod USA American Warmblood Registry (Obs! Innehåller inte quarters) 95/103 Ponnyer Connemara Connemara Av Pony Breeder’s Society godkända stamböcker från The International Committee For Connemara Pony Societies (ICCPS) medlemsländer. Newforest Belgien Kleine Stud Book Race New Forest England The National Pony Stud Book (and Reg.) Holland Nederlands New Forest Pony Stamboek Österrike Landesverband zu Pferdezuchter Kanada Canadian Livestock Records Frankrike Service des Haras Sverige Riksstambok för New Forest (E) 138 Tyskland Deutsche Reiterliche Vereingung Danmark Stambog over Ponyer af New Forest race Ridponny Belgien England Irland Holland Tyskland Frankrike Sverige Danmark Russ Sverige Riksstambok för Russ Danmark Dansk Gotlands Russ stambok Shetland Renrasiga shetlandsponnyer som förts in från alla EU-medlemsstater och EFTA-länder registreras som shetlandsponnyer i Finlands Hippos ponnyregister. Rätten att använda dem för avel undersöks från fall till fall. Welsh The Welsh Pony and Cob Society godkänner de olika sektionernas ponnyer och cobar vars släkt kan härledas till dess egen (moderlandets) huvudstambok. Islandshäst Av The International Fedaration of Icelandic Horse Association (FEIF) godkända stamböcker Fjordhäst Holland Norge Frankrike Sverige Tyskland Danmark 96/103 GODKÄNDA AV SUOMEN IRLANNINCOBYHDISTYS RY Irländsk cob: Av Suomen Irlannincobyhdistys ry stambokförda avelshingstar och godkända importspermahingstar 139 14 FÖRTECKNING ÖVER FÖRFATTNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 911/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 beträffande öronmärken, pass och register på anläggningarna EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 640/2014 komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur LAG 192/2013 om verkställighet av jordbruksstöd LAG 193/2013 om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket LAG 1360/2014 om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare LAG 238/2010 om ett system för identifiering av djur FÖRVALTNINGSLAG 434/2003 DJURSKYDDSLAG 247/1996 140 LAG 387/2014 om medicinsk behandling av djur DJURSKYDDSFÖRORDNING 396/1996 STATSRÅDETS FÖRORDNING 44/2015 om nordligt stöd som betalas år 2015 STATSRÅDETS FÖRORDNING 45/2015 om djurenheter i vissa stöd till jordbruket STATSRÅDETS FÖRORDNING 502/2015 om övervakning av djurbidrag som finansieras av Europeiska unionen STATSRÅDETS FÖRORDNING 444/2015 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 2015 STATSRÅDETS FÖRORDNING 121/2015 om ersättning för djurens välbefinnande STATSRÅDETS FÖRORDNING 235/2015 om miljöersättning STATSRÅDETS FÖRORDNING 327/2015 om ersättning för ekologisk produktion STATSRÅDETS FÖRORDNING 137/2015 om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 STATSRÅDETS FÖRORDNING 592/2010 om skydd av nötkreatur STATSRÅDETS FÖRORDNING 587/2010 om skydd av får STATSRÅDETS FÖRORDNING 589/2010 om skydd av getter STATSRÅDETS FÖRORDNING 629/2012 om skydd av svin STATSRÅDETS FÖRORDNING 673/2010 om skydd av höns STATSRÅDETS FÖRORDNING 375/2011 om skydd av broilrar STATSRÅDETS FÖRORDNING 677/2010 om skydd av kalkoner JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 469/2005 om märkning och registrering av får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 348/2015 om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2015 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 327/2015 om miljöersättning JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 117/2015 om ersättning för djurens välbefinnande JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 326/2015 om identifiering av nötkreatur JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 720/2012 om identifiering av svindjur JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING 867/2010 om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar 141
© Copyright 2024