1. No category

Kvalitetsarbete för förskolan Jaktstigen 21
period 3 (jan – mars), läsåret 2014-2015.
1
Systematiskt kvalitetsarbete
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m
höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och
redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter.
Period 1 (juli-sep)
Trygghetsplan
Lokal arbetsplan
Normer och värden
Period 2 (okt-dec)
Intern kontroll
Övergång och
samverkan
Miljöarbete
Enkät:
personal, nov (ledarskap)
Redovisning till Bn
Enkät: barn dec (inflytande,
likabehandling)
Redovisning till Bn
Period 3 (jan-mars)
Bokslut
Utveckling och
lärande
Barns inflytande
Pedagogiskt
ledarskap
Enkät:
vårdnadshavare, feb (samarbete,
information)
Redovisning till Bn
Period 4 (april-juni)
Budget
Intern kontroll
Uppföljning,
utvärdering och
utveckling
Förskola och hem
Redovisning till Bn
Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och
elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges
möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta
sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola,
grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren.
Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och
inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen.
Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse
Datum för statistik: 2015-03-31
Inskrivna barn, totalt: 22
Antal grupper: 1 åldersblandad grupp
Antal årsarbetare (kvinnor/män): 4 kvinnor
Barn i omsorg på obekväma tider: 0
Antal män i förskolan: 0
Antal barn med annat modersmål, än svenska: 0
Modersmål på enheten: svenska
Ledningsresurs: 1 förskolechef fördelat på 4 förskolor,
Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 1,0 som delas mellan 4 förskolor
Specialpedagogisk kompetens: 1 specialpedagog knuten till alla förskolor i kommunen.
2
Resultat
Utveckling och lärande
Mål




Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom
lek i en stimulerande miljö.
Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt
modersmål och sin kulturella identitet.
Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och
skolans tidiga år.
Läroplansmål
Process
 Vi har arbetat med projektet ”Bilden av Västerby”
 Vi har arbetat i smågrupper.
 Vi har i NTA-arbetet haft tema ”Vatten och Luft”
 Vi har arbetat med pedagogisk dokumentation.
 Vi har arbetat med språkutveckling.
 Vi har prioriterat att diskutera andra frågor på våra personalträffar, då vi för tillfället
inte har några barn med annat modersmål och kulturell identitet, men det är av vikt att
vi diskuterar dessa frågor så att vi har en rutin och kunskap kring detta.
Resultat
 I arbetet med ”Bilden av Västerby” har barnen själva funderat på sin omgivning. Vilka
platser finns i Västerby som är viktiga? Barnen kom fram till att det fanns många
platser så som, det egna huset, Ingemar Brandts potatis, sjö -Kärringtjärnen,
motorcyklar och cyklar, Patriks hus, skolan, däckfirman, byggdegården,
keramikverkstaden, förskolan Smultronstället och skogen. Några av platserna
besöktes.
 I projektet ”det egna huset” fick barnen ta kort på sina hus som de sedan berättade om,
några tog också kort inifrån huset. Detta arbete följdes upp med att barnen målade sina
hus på papper, med pensel och färg.
Efter detta så har de även byggt upp sina hus i små kartonger. Även en karta på
väggen har funnits med bilder av husen på ”rätt” adress för att ge barnen en bild av
vart de bor i förhållande till varandra.
 Pedagogen/erna har delat barnen i mindre grupper. Arbetet i smågrupperna har skett
genom ”valkort”.
 Temat vatten och luft har skett sporadiskt.
 Arbetet i pedagogisk dokumentation har fortsatt och i dagsläget dokumentar samtliga
pedagoger i bild och kort text som kopplas till projekten och läroplanen.
 Arbetet med språket har bl.a. skett i sång samling i både hel och delad barngrupp.
 Diskussioner om vardagsteknik har påbörjats och material som finns på förskolan har
setts över.
Analys
I projektet ”Bilden av Västerby” besöktes Kärringtjärnen där vi samtalade om vem och vilka
som bor i vattnet samt vad man kan göra där. Besöket dokumenterades i bild. Därefter
tappade barnen intresset och vi valde att ta upp ”nästa tråd” som var Ingemar Brands potatis.
Vad fanns i hans odlingar?
3
Barnen kom fram till att det fanns många olika grönsaker och bär som odlades. Nyfikenheten
växte för att besöka gården, som vi besökte på höstens potatis upplockning. Där traktorn var
väldigt spännande. Många bilder togs för att sedan hjälpa barnen till återkoppling.
Nya frågor uppstod b.la hur kommer potatisen till affären? Ett nytt besök gjordes där barnen
fick se hur sorteringen och packeteringen gick till. Det var en stor skramlig maskin som
gjorde jobbet. Även detta besök filmades och fotades.
Nu fanns det mycket material att reflektera över. Barnen fick tillsammans skapa en film där
de berättade om hur potatisen tas upp och sedan vart den tar vägen. Filmen fick de sedan visa
för sina andra kamrater på förskolan.
Vi följde upp arbetet om potatisen med att tillverka egna potatispåsar, barnen har klippt,
klistrat målat, ritat skrivit m.m. och designat sin egen potatispåse.
Barnen fick en påse med potatis som delades och användes som stämplar på två stora ark.
Med potatistrycket fick barnen också uppleva att man kan använda potatisen till annat än
enbart mat. Barnen har blivit väldigt intresserade av potatisodlingen samt de andra grödorna.
Genom detta arbete har barnen erövrat nya kunskaper om sin omgivning, tagit del av
odlingsprocessen och de motoriska maskinerna samt samarbetat.
I temat ”vatten och luft” har verksamheten varit periodisk och efter vad barnen själva har
upptäckt i snö och vattenpölar. Vi arbetar för att återuppta en mer aktiv verksamhet kring
dessa två ämnen.
I arbetet med språkutvecklingen fortsätter vi att dela barnen i mindre grupper, där vi genomför
språklekar, sångsamlingar, rim och ramsor. Vi upplever att våra barn behöver mycket stöd i
sin språkutveckling och vi verkar för att stötta alla barn.
I diskussioner med arbetslaget upptäckte vi att material för vardagteknik saknades. Vi skapade
en inbjudande och tillåtande teknikhörna. Där barnen själva kan plocka fram sitt material och
hitta en plats för att utforska och undersöka hur det funkar.
Vi upplever att barnens samarbete har ökat genom det nya teknik materialet, vi vill fortsätta
att utveckla detta med mer material.
I arbetet med pedagogisk dokumentation är det främst vi vuxna som har dokumenterat. Vi
känner ett behov av mer återkommande reflektionstid för att diskutera och analysera vad?
Varför? och hur vi kommer vidare.
Åtgärd
 Diskutera hur vi kan stötta varandra och hjälpa projektet vidare.
 Sätta potatis och andra grödor till våren. Besöka gården igen för att se hur den ser ut
sommartid.
 I NTA-arbetet utökar vi med ljud och ser om detta leder till en ny start. Vi kommer att
fokusera på ett tema i taget och ha det återkommande varje vecka.
 Stödja barnen i deras språkutveckling med sånger, sagor, rim och ramsor vi kommer
även att föra en mer aktiv dialog med specialpedagogen.
 I arbetet med vardagsteknik fortsätter vi att utforma vår inomhusmiljö för att sedan
även se över utomhusmiljön.
 Den pedagogiska dokumentationen behöver vi diskutera, reflektera och analysera mer
för att kunna utveckla.
 För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålsnätverk
som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose
barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning!
 Skapa gemensamma rutiner för hur mottagande ska ske för våra nyanlända familjer.
4
Barns inflytande
Mål


Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan.
Läroplansmål
Process
 Valkort har använts.
 Vi har strävat efter att mer aktivt lyssna på varandra.
 Vi har strävat efter att barnen utvecklar större självständighet.
Resultat
 Vi har infört valkort där barnen genom valkortet kan välja sin egen verksamhet. På
valkorten finns val för vilket rum de vill vara i samt vilket material de vill arbeta med.
Valkorten ger barnen möjlighet att prova nya saker som de inte gör dagligen.
 Vi arbetar aktivt med att lyssna på barnen om vad de vill och tänker på, hur de vill att
dagen ska se ut för deras del. Vi verkar även för att barnen ska lyssna på varandra och
ta till sig av vad kamrater säger sinns emellan.
 I arbetet med barnens självkänsla är vårt mål att barnen ska känna att de själva kan.
Det är i första hand de mest grundläggande färdigheterna, så som mat, av och
påklädning hämta det de vill ha m.m. och genom det känna en trygghet i sina egna
kunskaper.
Analys
I arbetet med valkorten upplever vi att de barn som får önskat valkort svarar med glädje, men
de barn som inte får plats i önskad aktivitet svarar ibland med ledsamhet och t.o.m. ibland
med osäkerhet. Här blir vårt arbete att stötta de barn som upplever en otrygghet inför nya
aktiviteter och försöka att uppmuntra till de nya utmaningarna som det kan innebära.
Vi pedagoger upplever att barnen vill prata med oss och få påverka sin situation på förskolan,
därför försöker vi att i största möjliga mån också möta det enskilda barnets önskan. Vissa
tillfällen kan detta vara lätt men även svårt. Vi arbetar aktivt för att barnen ska känna att de
själva kan och får bestämma sin vardag på förskolan. Vi har fört aktiva diskussioner om
matsituationen samt hur vi ser på tamburen och barnens möjligheter att klä sig själv.
Åtgärd
 Vi diskuterar i arbetslaget om hur vi undviker att samma barn återkommande blir utan
önskat valkort. Vi uppmärksammar varandra på hur senaste valet gick. Valkorten
måste även uppdateras. Några är inaktuella samt några val saknas.
 Vi vill skapa en större möjlighet till att ha ett aktivt lyssnande på det enskilda barnet.
Ett arbete om turtagning startas upp. Vems tur är det att prata?
 I arbetet med barnets självkänsla fortsätter vi att uppmuntra och i vissa fal visa e.x hur
man kan klä sig för att gå ut på gården en regnig dag alt. en snöig dag. Klädnallen
finns till de mindre barnen.
Pedagogiskt ledarskap
Mål


Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det
gemensamma professionella uppdraget.
Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen.
5

Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet.
Process
 Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna.
 Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts.
 Skapande nätverk pågår.
 Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla
lärplattformen Unikum.
 Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret.
 Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan.
 Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten.
 Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats.
Resultat
 Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen.
 Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet
utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen.
 Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken
Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner – Godée.
 Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt
förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola.
 Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra
tillfällen.
 Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner
finns.
 Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och
sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument.
 Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var.
Analys
Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att
pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten.
Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan
pedagoger från olika förskolor.
Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för
tidigt att analysera något resultat.
Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten.
Period 1 ligger lite ”fel" i tiden (juli – september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i
tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015
Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta
tid innan någon analys kan ske.
Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken
utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten 2014.
Åtgärd
 Bilda ytterligare nätverk.
 Arbeta med handlingsplanerna.
 Implementera de nya kvalitetsperioderna.
 Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration.
6
7