1. No category

JÄTTELOKA
Heracleum mantegazzianum
JÄTTELOKA
Artinformation
jättelokan är en av de
största örterna i
Europa och blir vanligtvis 2–3 meter hög,
i vissa fall når den upp till 4–5 meter. Bladen kan bli upp till 3 meter långa. Den
formar ett paraplyliknande bladverk och
flockar som är 0,5 m breda med 50–150
strålar. Växten har en grov och något förgrenad pålrot, 30–50 cm lång. Jättelokan
tillhör familjen flockblomstriga växter
(Apiace) och blomställningen (ca 50 cm i
diameter) innehåller vanligen 10 000–
20 000 frön, ibland upp till 50 000.
Taxonomin av Heracleum arterna är
oklar men i Sverige finns åtminstone
två arter Heracleum mantegazzianum
och Heracleum persicum. Jätttelokan
(Heracleum mantegazzianum) finns i
södra och Mellansverige och längs hela
Titel: Jätteloka. Heracleum
mantegazzianum
Författare: Annelie Johansson
Diarienummer: 501-29784-15
ISBN: 978-91-7675-027-8
Rapportnummer: 2015:39
Copyright: Länsstyrelsen Skåne
Layout: Mats Runvall
Omslagsbild: Wikimedia
Commons
2
Östersjökusten. Stora bestånd av jättelokan är vanligt i Skåne och Stockholms
län. Tromsölokan (Heracleum persicum)
finns i Vilhelmina-, Arvidsjaur- och
Umeå-trakterna samt på några lokaler
i Uppland, Blekinge och Västergötland
(Flora Nordica 2008).
Införsel- och spridningsvägar
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum,
är en örtväxt som härstammar från
området kring Kaukasus i Sydosteuropa. Både Jättelokan och Tromsöloka
har avsiktligt introducerats och spritts
i Sverige som trädgårdsväxter sedan
1800-talet. Den har ”rymt” från trädgårdar och spritt sig till naturmiljön.
Tromsölokan kom till Västerbotten från
Tromsö i början på 2000-talet.
Växten sprids endast med frön och de
flesta hamnar inom en radie på fyra
meter runt plantan. Resterade frön förs
till nya områden med hjälp av vind,
vatten, boskap, med jord som flyttas
med trädgårdskompost eller fastnar
på fordons däck. Frön från växten kan
överleva i jorden i åtminstone 5 år och
börjar gro när förutsättningarna är som
bäst.
Habitat
Jättelokan växer på fuktiga områden
och finns längs vattendrag, i kärr, på
gräsmarker, hedar och stränder men
JÄTTELOKA
också vid vägkanter, på ruderatmark,
mildare klimat med somrar som liknar
industriområden och på banvallar. Den
danska förhållanden idag och särskilt
är särskilt påtaglig i miljöer som är
om översvämningstillfällen i vattendrag
påverkad av människor.
kommer att öka, kommer jättelokan att
Ekologiska effekter
kunna sprida sig snabbare och bilda
tätare bestånd. När större delar av Sve-
Jättelokan och Tromsölokan växer i
rige får ett klimat liknande det som är i
stora bestånd, som överskuggar all an-
Skåne idag kan problemet med sprid-
nan vegetation och bildar monokultu-
ning av jättelokan bli mycket större.
rer. Jättelokan är en stark konkurrent för
ljus då den skuggar ut all annan växtlig-
Förändrad markanvändning har kanske
het. Jättelokan utsöndrar ett allopatiskt
på kort sikt en mycket större påverkan
(toxiskt) ämne, vilket även det försvårar
på jättelokans möjligheter att sprida
tillväxt av andra växter i dess närhet.
sig. Erfarenheter i Tjeckien och Baltikum
En mycket stark nedgång i antal arter,
har visat att jättelokan snabbt kolonise-
både växter och djur, är vanligt när
rar övergiven jordbruksmark och bildar
jättelokan invaderar en miljö och kan
ogenomträngliga bestånd som täcker
ersätta nästan alla andra växter förutom
många hektar.
träd. Jättelokan kan konkurrera ut alla
annan vegetation. När växten vissnat,
Hälsoeffekter
under vinterhalvåret, lämnas marken fri
Heracleum arterna har allvarliga effek-
från vegetation och därmed utsätts ofta
ter för människors hälsa och betraktas
drabbade områden längs vattendrag
som en sanitär olägenhet. Jättelokans
för ökad erosion.
växtsaft innehåller ett ämne vid namn
furokumarin. I kombination med solljus
Klimatförändringens påverkan på arten
bildar furokumariner en kemisk reaktion
Jättelokan är ett svårare och mer utbrett
som gör huden känsligare för solljus.
problem i Danmark än i Sverige. Vid ett
Symptom är enligt Giftinformationscen-
3
JÄTTELOKA
tralen brännskadeliknande symptom
med kraftig hudirritation, rodnad och
blåsor, vilka kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan komma efter 1-2
dagars fördröjning. Ärrbildning och
mörkfärgning av huden kan ske. Då
skadan uppträder först timmar efter
exponering kan man skadas utan att
märka det i tid. Problemen kan kvarstå
Ekonomiska effekter
Jättelokan är värd för morotsflugan och
svampen Sclerotina sclerotiorum men
det finns inga observationer av direkta
effekter på jordbruksgrödor. På grund
av jättelokans täta bestånd och hälsoeffekter minskar den rekreationsvärdet
för miljöer längs vattendrag.
i flera år efter kontakten med
växten.
Trädgårdsarbetare och
barn är riskgrupper för
dessa skador. SkyddsutTrädgårdsarbetare och barn är
riskgrupper för skador.
Foto: WIKIMEDIA COMMONS
rustning för huden och
Enligt beräkning utförd av Gren
34,8
miljoner euro/år kostar
jättelokal Europa i form
av bekämpning och
skador.
ögonen är nödvändigt vid
bekämpning. Om man har fått
växtsaft på huden ska man tvätta det
utsatta området med tvål och vatten. Man ska också skydda huden mot
solljus under en vecka även om lokala
symptom saknas. Vid hudskador på ett
större område ska man kontakta vårdcentralen. Ämnen i Heracleum arternas
saft kan möjliggen också orsaka cancer
och missbildningar i foster (Nielsen m.fl.
2005).
4
m.fl. (2007) kan kostnaden
för att bekämpa jättelokan
längs vägar och järnvägar
hamna mellan 400 000–
500 000 kronor årligen.
Kostnaderna för kommunerna att bekämpa jättelokan
kan vara 16,7–134 miljoner kronor
årligen. Kostnaderna för sjukvård och
sjukskrivning orsakade av brännskador
från jättelokans toxiska växtsaft kan
vara upp till 7 miljoner kronor årligen
(Gren m.fl. 2007). Jättelokans kostnader
för bekämpning och skador på jordbruksproduktion och ekosystemtjänster
i Europa beräknas till 34,8 miljoner Euro
per år (Kettunen m.fl. 2008).
JÄTTELOKA
Författningar
jättelokan är en av få
ningsplanen ska även vara vägledande i
arbetet med bekämpning av jättelokan.
främmande (inva-
siva) arter som har en egen föreskrift
Problemet med dagens regler är att
för bekämpning. Bekämpningen reg-
kommunerna som har lokalkännedom
leras bland annat i Förordningen om
och som ska fatta beslut om bekämp-
växtskydd m.m. (1995:681) och i Sta-
ning inte har den legala möjligheten
tens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
att tvinga alla markägare (som berörs
1998:31) om bekämpning av jättelokan
enligt bekämpningsplanen) att ge-
(Heracleum mantegazzianum).
nomföra bekämpning. Tvång behövs
Bekämpningsplan
Bestämmelsen anger att i områden
där kommunen eller länsstyrelsen i
samråd med kommunen har upprättat en bekämpningsplan för jättelokan
kan länsstyrelsen ålägga en markägare
att bekämpa jättelokan på sin fastighet. Detta får ske för områden som är
värdefullt ur naturvårdshänsyn, i områden som är av allmänt intresse, för att
förhindra spridning till annan fastighet
eller vid förekomst intill vattendrag om
bara om någon markägare vägrar ställa
upp, eftersom detta kan sabotera hela
bekämpningsarbetet inom det aktuella
området. Med dagens lagstiftning (med
stöd av växtskyddslagen) får Jordbruksverket bara delegera beslutsrätten till
länsstyrelsen. Om länsstyrelsen inte
prioriterar sådana ärenden eller saknar
resurser för ändamålet faller bekämpningsprojektet och kommunen kan inget
annat göra är att uppmana till bekämpning. Länsstyrelsen Skåne har tyvärr
tvingats nedprioritera denna uppgift på
det finns risk för spridning.
grund av resursbrist.
Syftet med en bekämpningsplan är att
stoppa spridningen av jättelokan genom
EU-förordning om invasiva
arter
att förhindra fröspridning och att suc-
Den 1:e januari 2015 trädde Europa-
cessivt minska bestånden. Bekämp-
parlamentets och rådets förordning om
5
JÄTTELOKA
invasiva arter i kraft. Den nya förord-
att medlemsländerna vidtar åtgärder för
ningen gäller alla medlemsländer och
att förhindra dess spridning. Föreskrif-
fastställer regler för att förebygga, mini-
ten SJVFS 1998:31 bör därför omformu-
mera och mildra de negativa effekter på
leras så att alla Heracleum-arter omfat-
biologisk mångfald som invasiva arter
tas av föreskriften.
orsakar inom EU.
Handlingsplan för invasiva
arter
Jättelokan klassas som en främmande
(invasiv) art i Sverige. Inför det pågående arbetet med att upprätta en nationell handlingsplan för invasiva arter
har lämnats förslag om att föreskriften (SJVFS 1998:31) bör ändras så att
kommunerna får laglig rätt att ålägga
markägare att genomföra bekämpning.
Tromsöloka, Heracleum persicum
innefattas inte av föreskriften
(SJVFS 1998:31).
Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Tromsöloka, Heracleum persicum
innefattas inte av föreskriften (SJVFS
1998:31) troligen därför att Heracleumarten felaktigt identifierats som Heracleum mantegazzianum under många
år. European and Mediterranean Plant
Protection Organization, EPPO (EPPO
2007) har utfört en PRA (pest risk assement, pest risk analys) om Heracleum
persicum och föreslår regleringar av
handel med arten samt rekommenderar
6
JÄTTELOKA
Bekämpningsmetoder
eppo rekommenderar att
man upprättar be-
att sprida frö i jorden. EPPO har utfärdat
rekommendation att man ska rengöra
maskiner som kan föra med sig frön från
Heracleum arter innan de förflyttas till
redskapsplaner för övervakning, utrot-
nya områden. I områden som riskerar att
ning och kontroll av Heracleum arterna.
invaderas av jättelokan bör man se till
Metoder för utrotning och kontroll in-
att inte inhemska vegetationen skadas
kluderar mekanisk bekämpning, kemisk
och lämnar marken öppet för kolonise-
bekämpning och en kombination av
ring av jättelokan.
både mekanisk och kemisk bekämpning.
Nedan följer en beskrivning av de olika
Utrotning och kontroll
metoderna. Notera att kemisk bekämp-
En integrerad bekämpningsplan och
ning så långt som möjligt ska undvikas
ett brett politisk stöd är nödvändigt för
av natur- och miljöhänsyn.
att upprätta bekämpningsinsatserna.
Förebyggande åtgärder
Bekämpning av jättelokan är mycket
viktigt i områden i närheten av bebyg-
Försäljning av jätteloka och Tromsöloka
gelse och särskilt där barn kan komma
är inte förbjudet och frö finns tillgänglig
i kontakt med växten. Resurser behöver
via Internet. EPPO rekommenderar för-
säkerställas för en flerårig bekämp-
bud mot handel med Tromsöloka men
ningsinsats (3–5 år) för att försäkra att
inte jättelokan. Jättelokan anses vara
bekämpningen lyckas. Tidigare insatser
för utbredd och vanlig i Europa för att
under 1990-talet gav inte bestående
förbud mot handel ska kunna ha någon
resultat därför att långsiktiga insatser
effekt. EPPO arbetar med att utfärda
inte genomfördes. Bekämpningen var
rekommendationer för kontroll system
beroende av insatser av några få perso-
på nationell nivån för Heracleum-arterna
ner med starka drivkrafter (eldsjälar) och
(EPPO 2008). Transport av jord från
när dessa personer försvann, upphörde
områden som är påverkade av jättelokan
också de samlade bekämpningsinsat-
bör inte ske för att minska risken med
serna.
7
JÄTTELOKA
Mekanisk bekämpning
ögonen mot kontakt med växtdelar och
Utrotningsinsatserna bör sättas in så
växtsaft. Bete av kor och får har tidigare
fort nya bestånd har upptäckts. Vid
rekommenderats men visat sig inte vara
både mekanisk och kemisk bekämp-
särskilt effektivt då boskap föredrar an-
ning måste man följa upp bekämp-
nan vegetation. Observera att boskap
ningsinsatserna under minst fem år.
med ljus hudpigmentering kan riskera
Vid mekanisk bekämpning bör be-
att få hudinflammation av växtsaften.
kämpningen börja så tidigt som möjligt
år tills man är säker på att fröbanken i
Uppgrävning och
rotkapning
marken är utarmad och inga nya växter
Uppgrävning av planta och rot är en
växer upp.
metod som är lättast att använda på
under våren och fortsätta under några
små plantor vars pålrot inte hunnit växa
Bekämpning av Tromsöloka Heracleum
sig så kraftig. Växtstammen ska skäras
persicum kräver större insatser över en
av 2–3 gånger under växtsäsongen
och/eller skär man av fröställ-
längre tid än jättelokan
därför att den lever mer
ningarna innan frösättning
än en säsong. Den kan ha
sker. Chansen är stor att
större reserver i rotsys-
plantan dör vid användan-
temet och kan överleva
det av denna metod. Försök
att få med hela roten för att
flera nerklippningar än
jättelokan. Tromsöloka
Markyta
kan även producera frö
10 cm
under flera år.
minska risken att plantan
växer upp igen. Vid rotkapning blir resultatet bättre ju
längre under markytan roten
Personalen som arbetar med
8
kapas. Roten ska skäras av
bekämpningen måste varnas om hälso-
minst 10 cm under markytan under
riskerna samt vidta noggranna åtgär-
våren och upprepas mitt under somma-
der för att skydda huden, ansiktet och
ren. Avskurna växtdelar ska brännas.
JÄTTELOKA
Slåtter
I bilaga 1 ges närmare beskrivning av
En effektiv bekämpningsmetod är att
slå jättelokorna med lie. Plantorna ska
helst slås när de är ca 0,5 meter höga,
men det går även bra att slå stora
plantor. Växten måste slås ett flertal
gånger per år då den sätter nödskott.
Då plantan är på väg att blomma satsar
den all energi på blommor och frösättning. Att slå plantan i detta läge
gör att den förlorar mycket
av sin energi och inte
orkar komma tillbaka
igen. Var dock noga med
att slå plantan innan
blomflocken övergått till
gripa små plantor, medelstora plantor
respektive stora, blommande plantor.
Kemisk bekämpning
Kemisk bekämpning med glyfosfat
och triclopyr bör så långt som möjligt
undvikas och bör endast användas som
sista utväg när ingen annan metod är
0,5
meter är den höjd
plantorna helst ska ha
när man ska slå dem
med lie.
fröställningar, släng blommor och knoppar i en plastsäck.
Förslut säcken ordenligt och släng som
brännbart avfall.
Jordbearbetning
Plöjning och användning av kultivator eller jordfräs fungerar bra som
bekämpningsmetod. Dock ska denna
metod endast användas på mark som
inte hyser värdefull natur. Jordbearbetning kan vara en bra metod i områden
där jättelokan helt dominerar.
hur och när man på bästa sätt bör an-
möjlig. Många bestånd av jätteloka växer dock i besvärlig
terräng, till exempel på
branta sluttningar ner mot
vattendrag, i stengärdsgårdar, trädridåer eller
skog. I sådana fall kan det
vara svårt att bekämpa växten
med mekaniska metoder och kemisk
bekämpning kan visa sig vara det enda
rimliga alternativet.
Innan man utför kemisk bekämpning är
det viktigt att känna till vilka regler som
gäller. Exempelvis får endast sådana
preparat som är godkända för det speciella syftet användas. För vissa preparat
krävs också särskilt användningstillstånd för spridning. Inom vissa områ-
9
JÄTTELOKA
den är det förbjudet att sprida kemiska
Behandlingen upprepas senare un-
bekämpningsmedel. Det kan också
der våren, eftersom frön gror och ger
finnas krav på att en anmälan eller en
upphov till nya plantor under en längre
ansökan om tillstånd måste lämnas
period. Senare på säsongen kan det
in till miljönämnden innan spridning.
vara lämpligt att kombinera slåtter och
Kontakta kommunens miljöförvaltning
kemisk bekämpning. Först hugger man
om det råder osäkerhet om vilka regler
ner plantan och sedan påför man en
som gäller.
liten mängd bekämpningsmedel på den
kvarvarande stjälken.
För kemisk bekämpning av jätteloka
används stämpling eller avstrykning.
För kemisk bekämpning krävs behörig-
Sprutning bör inte göras eftersom all
het och bekämpningen ska ske i enlig-
växtlighet på platsen då dör. När sedan
het med Naturvårdsverkets föreskrift
fröbanken i marken gror, är det sanno-
(NFS 2015:2) om spridning av kemiska
likt att jättelokan får ett försprång och
bekämpningsmedel.
därmed totalt sett gynnas. Stämpling
respektive avstrykning innebär en individuell bekämpning av varje exemplar
av växten. En fördel är dessutom att
det går åt betydligt mindre mängder
preparat samt att preparatet endast
hamnar där det är avsett att det ska
göra verkan.
Även när det gäller kemisk bekämpning är det en fördel om den utförs på
våren. Det är lättare att behandla varje
enskild planta om inte jättelokorna har
hunnit växa sig högre än 20–30 cm.
10
JÄTTELOKA
Kunskapsläget
kunskapsläget för jättelokan
är bra då
spridning av Heracleum, (t.ex. övergivna gräsmarker, längs vattendrag, skogskanter och längs vägar) samt i områden
nationella och EU finansierade forsk-
där kolonisering är troligt (i närheten
ningsprogram har genomförts, främst
av trädgårdar där den
Giant Alien Programmet (Nielsen m.fl.
odlas, inom avstånd för
2005). Förekomsten av jättelokan har
spridning av frö med
karterats i Skåne år 2006 (Carlsson och
vind från befintliga be-
Persson 2007) och av Vägverket under
stånd, inom översväm-
1987 (Naturvårdsverket 1990). DAISIE
ningszoner för vat-
(DAISIE) har publicerat en karta med
tensystem där växten
förekomsten över hela Europa. Nordiska
växer, samt längs vägar
förekomsten anges från i Figur 1 och 2 i
eller järnvägar inom 2
Nielsen et al. (2005). Lokala floraprojekt
km från bestånd samt
har också karterat förekomsten av jät-
andra högrisk områ-
teloka lokalt, t.ex. över Skåne.
den) (EPPO 2008).
Osby
Båstad
Örkelljunga
Ängelholm
Östra Göinge
Höganäs
Hässleholm
Perstorp
Bromölla
Åstorp
Klippan
Helsingborg
Bjuv
Kristianstad
Svalöv
Landskrona
Höör
Landskrona
Hörby
Eslöv
Kävlinge
Lomma
Lund
BurlövStaffanstorp
Sjöbo
Tomelilla
Malmö
Simrishamn
Svedala
Övervakning
Information
Det förekommer ingen övervakning av
Jättelokan förekommer
jättelokan. Uppföljning av insatser för
i lokala nyheter nästan
att bekämpa jättelokan bör göras på
varje sommar i samband
ett systematiskt sätt. I Centraleuropa
med när någon fått skador vid kontakt
används flygbilder vid inventering av
med växten. Informationssatsningar
jättelokan då växten är så stor och
utfördes intensivt på 1990-talet då
förekommer i bestånd som är lätt att
Naturvårdsverket och Jordbruksverket
särskilja vid flygbildstolkning. Enligt
körde igång projektet att utrota jät-
EPPO:s rekommendationer bör man
telokan. Naturvårdsverket publicerade
koncentrera övervakningsinsatser till
en informationsbroschyr om bekämp-
områden som är mest mottagliga för
ning av jättelokan (Naturvårdsverket
Vellinge
Skurup
Ystad
Trelleborg
Figur 1. Figur över jättebjörnlokas
utbredning i Skåne utifrån tidigare
års inventeringsmaterial från Skånes flora.
© Länsstyrelsen Skåne
© Lantmäteriet Geodatasamverkan
11
JÄTTELOKA
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum
Aliens projektet finansierad av EU pågick
Webbportal för rapportering
av observationer
2002–2005 och producerade en guide
ArtDatabanken har på uppdrag av
1990) som används fortfarande. Giant
till bekämpning av jättelokan (Nielsen
m.fl. 2005). NOBANIS projektet har publicerat ett faktablad om jättelokan (se
Klingstein 2007). Jättelokan finns också
på SEBI2010 och DAISIE projektens listor
över de värsta invasiva främmande arterna i Europa. DAISIE har också producerat ett faktablad om jättelokan (DAISIE
2008).
12
Foto: MOST PHOTOS
Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on
Invasive Alien Species. Nobanis (https://
www.nobanis.org/) är en webbportal
med information om invasiva främmande arter i norra Europa. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter
för deltagande länder (i Sveriges fall av
personal på Naturvårdsverket).
JÄTTELOKA
Referenser
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5910
(december 2008). Nationell strategi och
handlingsplan för främmande arter och
genotyper.
Carlsson, N. och Persson, H. (2007).
Invasiva kärlväxtarter i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län 2007. www.m.lst.se
(Hämtad 2008-08-31).
DAISIE (2008). Fact sheet Heracleum
mantegazzianum, DAISIE portal.
http://www.europe-aliens.org/speciesFactsheet.do?speciesId=121125#
(Hämtad 2008-09-15)
EPPO (2007). EPPO Draft data sheet on
Invasive Plants. Heracleum mantegazzianum, Heracleum sosnowskyi and
Heracleum persicum. 07-13698 revised.
http://www.eppo.org/QUARANTINE/
Pest_Risk_Analysis/PRAdocs_plants/
draftds/0713698rev%20DS%20Heracleum%20mantegazzianum,%20sosnowskyi,%20persicum%20rev.doc (Hämtad
2008-09-15).
EPPO (2008). National Regulatory Con-
trol Systems. Heracleum spp. Draft 0713679. opublicerad rapport.
Flora Nordica (2008). Heracleum
persicum s.str - geographical information. http://www.floranordica.org/6/geo6/Apiaceae/tillintern/Heracleum/
geo_Hera_persicum-s.str.html . (Hämtad
2008-11-07).
Gren, I.-M., Isacs, L. och Carlsson, M.
(2007). Calculation of costs of alien invasive species in Sweden – technical report.
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi.
Kettunen, M., Genovesi, P., Gollasch, S.,
Pagad, S., Starfinger, U. ten Brink, P. och
Shine, C. (2008). Technical support to EU
strategy on invasive species (IAS) -Assessment of the impacts of IAS in Europe
and the EU (Final module report for the
European Commission). Institute for
European Environmental Policy (IEEP),
Brussels, Belgium. 40 pp. + Annexes.
Klingenstein, F. (2007). NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet Heracleum
mantegazzianum. From: Online data-
13
JÄTTELOKA
base of the North European and Baltic
Network on Invasive Alien Species
– NOBANIS www.nobanis.org. Date of
access: 20 Sept. 2008.
Naturvårdsverket (1990). Bekämpning
av jättelokan. Naturvårdsverket informerar.
Nielsen, C., Ravn, H.P, Nentwig, W.
och Wade, M. (red) (2005). The Giant
Hogweed Best Practice Manual. Guidelines for the management and control
of an invasive weed in Europe. Forest &
Landscape Denmark, Hoersholm, 44.
14
Bilaga 1
Bekämpning av små plantor
Fördelar med att bekämpa jättelokan när den dyker
upp på våren (i mars/april) är att den är lätt att känna
igen och att den är mer lätthanterlig.
Föreslagna metoder: Uppgrävning och rotkapning.
Att tänka på:
• Lämna inte kvar uppgrävda/avhuggna plantor på
marken då de kan rota sig igen. Lägg plantorna i en
plastsäck som försluts ordentligt och slängs som
brännbart avfall.
• Nya plantor kommer förmodligen att dyka upp inom
kort på grund av alla frön i marken som väntar på att
gro. Var därför beredd på att ytterligare bekämpning
kommer att behövas. Bevaka växtplatsen ofta.
Bekämpning av medelstora plantor
När jättelokan börjar bli större (i maj) har stamdelarna
och pålroten har vuxit sig kraftigare.
Föreslagna metoder: Uppgrävning och rotkapning,
slåtter, jordbearbetning, kemisk bekämpning.
Att tänka på:
• Om du slår av stjälken kommer växten att skjuta nya
skott som behöver slås igen, flera gånger på en säsong.
Om möjligt, kapa roten i efterhand.
• Nedhuggna jättelokor har mycket växtsaft i stjälkarna,
Bekämpning av stora, blommande plantor
I mitten till slutet av juni är jättelokan fullvuxen och
vissa individer börjar blomma. Blomman är stor (ca 50
cm i diameter) och vit. Vid bekämpning i detta stadie
ska de blommande individerna prioriteras, för att förhindra att blomställningen utvecklas till fröställningar
och börjar sprida växten vidare.
Föreslagna metoder: rotkapning, slåtter, jordbearbetning, kemisk bekämpning.
Att tänka på:
• Prioritera de plantor som har knoppar eller blomställningar.
• Vid blommande jätteloka, trä en plastsäck över blomflocken. Efter detta kan stammen
kapas. Det är viktigt att inte lämna kvar blomflocken
på marken då den kan utvecklas och senare sätta frö.
Tag även bort knoppar och släng dessa i plastsäcken.
Förslut säcken ordentligt och släng som
brännbart avfall.
• Släng aldrig blommor eller knoppar i komposten då
de lätt kan spridas vidare.
• Om möjligt, kapa roten i efterhand.
• Om en blommande/knoppbärande jätteloka glöms
bort har den större delen av bekämpningsinsatsen varit
förgäves.
• Nedhuggna jättelokor har mycket växtsaft i stjälkarna,
var försiktig.
var försiktig.
15
www.lansstyrelsen.se/skane
16