Faktablad Integrerat Växtskydd
Åkertistel
Åkertistel
Agertidsler
Pelto-ohdake
Þistill
Cirsium arvense
Creeping Thistle
Ruffar med tistlar bredvid fairway på Hornbæk GK. Här är det nästan är omöjligt att hitta bollen. Foto: Jens Peter Nielsen
Tistlar - problem för golfare
Åkertistlar är ett ökande probelm i
ruffarna och på andra extensivt
skötta ytor på golfbanorna.
Tistlar i ruffen är besvärliga för
golfarna - det är svårt att hitta bollen,
nästan omöjligt att slå ur och dessutom
sticks dom när man går igenom.
Åkertisteln är en flerårig växt som
sprider sina frön och gror under sommar och höst. Den övervintrar, blommar och fröar av sig påföljande sommar
och vissnar sedan ned.
Tisteln känns igen på växtformen med
med kraftiga, djupt liggande (15-50 cm)
horisontala underjordiska utlöpare som
på bara några år bildar en stor koloni.
Under en växtsäsong kan de spridas till
en yta på ca. 80 m2. Roten kan gå ner
ända till 2 meters djup.
Plantorna överlever vintern genom att
använda energi som lagrats i den stora
stängeln. Tistelns rotsystem är som svagast precis innan blomman visar färg.
Spridningen sker primärt genom underjordiska rötter eller avskurna rötter.
Kolonier från rotskott kan breda ut sig
flera meter per år under förutsättning
att de slipper konkurrerens. Endast en
liten del av spridningen sker via fröer.
Frön sprids bara ca 20 meter från
moderplantan. De som flyger är oftast
sterila fröer. Livslängden är cirka ett år,
men vissa fröer kan leva så länge som
5 år.
Problemet med tistlar är störst på lerjord. Dessutom trivs de bäst i kompakta
jordar, till exempel där den har blivit
packad när man har kört på blöt jord.
Sammanfattning
Tisteln är ett vanligt ogräs på
golfbanorna och kan vara svårt att
bekämpa.
Vid bekämpning av ogräs utan
kemiska bekämpningsmedel
måste man ha kunskap om sitt
ogräs.
För att mekanisk bekämpning
skall lyckas krävs att man upprepade gånger stör plantan när den
är som svagast. Bekämpning av
tistlar innebär därför att man slår
av just dom eller att man slår hela
ruffen.
Om metoden ska fungera bra
måste det göras korrekt och vid
exakt rätt tidpunkt.
Åkertistel i blom. Foto: Wikipedia
Bekämpning av tistlar
Hur går man till väga i praktiken för
att effektivt komma till rätta med
tistlarna?
Tistlarna smyger sig ofta in i mindre
grupper, blir sedan större och invaderar
stora ytor på golfbanans ruff.
Principen är att störa (klippa/slå) tisteln
när den är som känsligast, och det är
den vid kompensationspunkten.
Kompensationspunkten är det stadium då plantan har använt sin energi
och sina inlagrade näringsreserver för
tillväxt och när den börjar att lagra ny
näring i rotsystemet via fotosyntesen.
Hos tistlarna inträffar kompensationspunkten när plantan har 8 – 10 blad och
den kommer in i knoppstadiet - d v s
just innan den skjuter knopp.
Bäst är att börja bekämpa när tistlarna
bara finns i smågrupper. Det minimerar
arbetsinsatsen och det ökar chansen
att hålla tistlarna borta med mekanisk
bekämpning. Det är alltså möjligt att
reducera tistelmängden utan pesticider
under en relativt kort tidshorisont.
Svenska undersökningar visar att
upprepad avslagning (trimmer, traktorburet slåtteraggregat e d.) vid tistelns
8 – 10 blad stadium minskar produktionen av nya tistelskott radikalt.
Skall man lyckas med ”utsvältningen”
krävs ofta 3-5 avslagningar under en
växtsäsong, för maximal bekämpning av
tistlarnas skottproduktion och överlevnad. Upprepade avslagningar vid
rätt tillfälle i kombination med att den
sargade tistelplantan plantan skall konkurrera med omgivande gräs ger goda
möjligheter att hålla tistlarna tillbaka.
Vid slumpmässig avslagning av tistlar, vid utvecklingsstadier då den har
mycket reservnäring upplagrad i de
underjordiska delarna, kan bekämpningen få motsatt effekt och stimulera
tistelplantan till ökad skottskjutning och
förökning av tistelbeståndet.
Danska försök från ekologiskt jordbruk
bekräftar detta. Här har man visat att
tistelbestånden kan reduceras vid
upprepad avslagning av ovanjordiska
delar, utspridda över växtsäsongen.
När tisteln huggs av hindras den att ta
upp näring. På detta sätt svälter och försvagar man tisteln och vid nästföljande
växtsäsong kan den ha svårt att konkurrera med de andra växterna i ruffen.
Tistlarna växer inte mycket på hösten,
så utsvältningen måste därför ske under
sommaren. Försöken visade att om man
slår av tistlarna var 14:e dag från mitten
av april till mitten på juli så minskas
tistlarnas biomassa med 80% nästkommande år.
Det betyder att man inom loppet
av en 2-års period kan få en betydlig
minskning av antalet tistlar. Hur bra
effekt metoden får beror dock även på
hur mycket ruffens övriga växter konkurrerar med tistlarna.
Faktablad Integrerat Växtskydd
Bred kompetens – behovsanpassad bekämpning
Åkertistel
Åkertistel. (Notera de underjordiska växtdelarna).
Vid bekämpning av tisteln i detta sena utvecklingsstadium är effekten av mekanisk bekämpning
mycket sämre än om man lyckas bekämpa i dess
känsligaste stadium (8-10 blad). Ill. Emil Korsmos
Att slå ruffar med tistlar kräver att klubben godtar att ruffen är nedklippt under
ett par år.
Andra metoder, som testats i lantbruket och i privata trädgårdar, är jorduppluckring, skållning med hett vatten eller
att skära/sticka genom jordlagret. De
här metoderna har visat sig ha en negativ effekt på tistlarna men de kan vara
Åkertistel på hösten. Foto: Jens Peter Nielsen.
svåra att utöva i ruffar på golfbanor.
Vid smärre, lokala förekomster kan de
dock vara ett alternativ.
Har man väldigt kompakt jord bör
man överväga om jordluckring kan
utföras eftersom det på sikt minskar
arbetsinsatsen när det gäller bekämpning av tistlar.
CHECKLISTA - Reducera tistlar
• Gör en ogräskarta för anläggningen där områden med tistlar
markeras. Följ upp detta varje
år med en ny karta för att kunna
dokumentera om den mekaniska
bekämpningen har effekt.
• Bekämpa tistlar tidigt när de
förekommer i mindre grupper.
Då är en röjsåg mest tidseffektiv.
• Slå av första gången redan när
plantan bara har 8 – 10 blad.
Då har den minst reserver i sitt
underjordiska rotsystem.
• Slå tistlarna 4-5 gånger under
växtsäsongen för att stressa
plantan och minska tilväxt samt
skottproduktion.
• Om jorden är kompakt - överväg
uppluckringsåtgärder eftersom
tistlarna är motståndskraftigare
i kompakt jord.
Författare
Anne Mette Dahl Jensen
Skov & Landskab,
Københavns Universitet
Rolighedsvej 23
DK-1958 Frederiksberg C
Telefon +45 35 33 17 06
E-mail [email protected]
Peter Edman
Bankonsulent
Svenska Golfförbundet
Bäckgården
SE-533 91 Götene
Mobil +46 70 266 56 86
E-mail [email protected]
Översättning, redigering &form:
Karin Schmidt
Lästips
E. Graglia 2004. Erfaringer med
tidselbekæmpelse på Flakkebjerg
http://orgprint.org/4588
Faktablad producerat 2011 av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) i samarbete med Jordbruksverket.
Cirsium arvense