1. No category

12 NYHETER
RIDSPORT NUMMER 6 2011
NYHETER 13
RIDSPORT NUMMER 6 2011
YVONNE PERKINS
Häst låg död i hagen
När länsstyrelsens djurskyddsinspektör besökte en gård i utkanten av Kristianstad låg en död häst
i hagen och rester av fårkadaver
låg utspridda utanför.
Enligt länsstyrelsen har ägarna,
som var bortresta vid inspektionen,
på ett allvarligt sätt brustit i djurhållningen. Utöver de döda djuren
saknades tillgång till ligghall och
Wisby Ridklubbs
ridhus förfaller
Dubbelmonterade höhäckar ger plats
för hela dygnets grovfodergiva. Sparar tid och gör arbetet säkrare, dessutom blir det mindre stress
för hästarna.
Skrapor i kulvertsystem halverar arbetstiden för mockningen och sparar
personalens ryggar då man ej behöver lyfta gödseln till kärran.
FAKTA Kostnader
QGödselskrapor i kulvertsystem,
nybyggnation för 30 hästar:
300 000 kronor.
QGödselskrapor i kulvertsystem,
ombyggnad för 30 hästar:
550 000 kronor.
QArbetskostnad för mockning,
manuellt: 450 000 kronor/år.
QArbetskostnad för mockning
med skrapor: 210 000 kronor/år.
Vid nybyggnation har systemet
betalat sig inom 1,5 år.
QArbetstiden för en häst är cirka
45 minuter/dag vilket ger en
arbetskostnad på 5 000 kronor/
månad. Grundkostnaden för att
hålla en häst (stallhyra, foder,
hovslagare etc) är 3 000-4 150
kronor/månad.
QGrovfoderautomater/höhäckar
som fylls en gång/dag sparar 75
procent tid mot att portionera i
Ikea-kassar. Kostar cirka
200-800 kronor/häst.
QEldriven gödselkärra. Den som
rymmer 700 liter klarar upp till
11 boxar/tömning (vanlig
skottkärra cirka 1-2 boxar/
tömning). Kostar cirka 35 000
kronor. Sparade i arbetstid
Automatisk utgödsling är en investering som lönar sig snabbt genom halverad arbetstid, enligt rapporten.
35 000 kronor/år i undersökningen.
QSopmaskin halverar soptiden
och samlar upp dammet. Kostar
cirka 66 000 kronor.
QUpprullare för rundbalsensilage
halverar utfodringstiden. Kostar
cirka 25 000 kronor.
QEldriven ensilagevagn med våg
för direktutfodring. Kostar cirka
40 000 kronor.
QFoderbord sparar mycket tid och
foder, gör utfodringen säkrare
och mer hygienisk. Kostar cirka
60 000 kronor i nybyggnation
för 30 x 2 meter.
QAtt införa djupströbädd
halverar nästan mocktiden.
QAlla priser är nypriser. Begagnat
blir priserna mycket lägre, till
exempel fanns en balupprullare
på Blocket för cirka 5 000
kronor. Arbetskostnader är
beräknade på avtalsenlig lön.
QHela rapporten finns på
Jordbruksverkets hemsida. Sök
på »Mekanisering i häststall«.
Eller gå in på www.tmgrandin.
se/sv/hast.
Eldriven palltruck underlättar hanteringen av foder och strö.
RIDSPORT har tidigare lyft fram
frågan om ridlärares arbetsmiljö.
Det är konstaterat att ridlärare och
övriga stallarbetare far illa av omoderna anläggningar och arbetsredskap. Mockning och utfodring är
de tyngsta och vanligast förekommande arbetsuppgifterna. De går
att underlätta avsevärt med mekanisering, utan att stora ekonomiska investeringar krävs. Det visar
slutrapporten för projektet »Mekanisering i häststall, påverkan på
ekonomi, arbetsmiljö och tidsåtgång« av agronomerna Anna Wallertz och Margareta Bendroth.
Katastrofal arbetsmiljö
Projektet är det senaste av tre som
de utfört med stöd av Jordbruks-
verkets satsning »Livskraftigt hästföretagande«, där arbetsmiljö, redskap och mekanisering i häststall
studerats.
Under tre års tid har agronomerna undersökt vilka förändringar
som kan göras i arbetsmiljön för att
förbättra förhållandena. De har
under sitt arbete besökt alla typer
av hästanläggningar och i rapporten till studien »Mekanisering, förslag på förbättringar« från 2009
konstateras krasst: »Om Arbetsmiljöverket skulle göra inspektioner i
de kommunala ridskolorna och
vara lika hårda när det gäller bra
arbetsmiljö där som på verkstäder,
skulle majoriteten av alla ridskolor
få stängas!«
Ojämn fördelning
Och det är kvinnor och f lickor som
står för det tunga kroppsarbetet.
De män som arbetade i de undersökta stallen satt oftast i traktorn.
– Det gäller att våga öppna ögonen och se vad stallarbetet innebär,
säger Margareta Bendroth. Ska
hästbranschen verka seriös i allmänhetens ögon går det inte att
hålla fast vid ett traditionellt arbetssätt där småtjejer sliter med
skottkärror gratis. Dessutom är
Anna Wallertz
Margareta Bendroth
stalltjejerna på väg bort, så den arbetskraften finns snart inte längre.
– Det är nästan tabu att tala om
hur stallarbetet sliter ut människor, säger Anna Wallertz. De som
jag intervjuat som hade jobbat mer
än 15 år i stall kände sig helt slut i
kroppen. Det finns en tradition att
man ska vara tuff och slita i stallet.
Klarar man inte det blir man utfryst.
Intervjuer och tidsstudier
Den senaste undersökningen bygger på tidsstudier i elva stall, där
varje arbetsmoment mätts för sig
under två olika perioder. Dessutom
intervjuades stallpersonalen om
sina erfarenheter.
Anna Wallertz gjorde en sammanfattning av arbetstiden och
kom med förslag på förbättringar. I
två av stallen gjordes omfattande
mekanisering mellan undersökningsperioderna och en tydlig tidsvinst uppmättes efteråt. Med sopmaskin, automatisk utgödsling och
andra foderrutiner, tog arbetet
hälften så lång tid. Detta sparade
350 000 kronor per år i det ena fallet och 450 000 kronor per år i det
andra. Personalen uppgav också
att de mådde mycket bättre.
– Konstigt nog jämför man inte
med vad arbetstiden kostar, när
man säger att det är för dyrt med
mekanisering. Våra beräkningar
har visat att även dyra investeringar som skrapor i kulvertsystem betalar sig väl inom en avskrivningsperiod på max fem år, beroende på
antalet hästar, säger Margareta
Bendroth.
Rädslan för kostnader är inte
heller särskilt konsekvent.
– I många stall där jag varit har
man en ny lastartraktor som kostar
upp till en miljon, men man vill
ändå inte satsa på automatisk utgödsling, som kostar hälften så
mycket, säger Anna Wallertz.
Åtgärderna behöver heller inte
vara omfattande för att både personalens välmående och ekonomin
ska förbättras. Att införskaffa en
elektrisk gödselkärra och en eldri-
ven vagn med våg till ensilagebalar
för direktutfodring, visade sig vara
prisvärda alternativ som verkligen
underlättade arbetet.
Tidstjuv
Det är mycket arbete som görs av
vana och som inte ifrågasätts. Särskilt när det gäller utfodring.
– Att portionera grovfodret är ett
vedertaget arbetssätt, men är faktiskt konstaterat av forskare som
ett stressmoment för hästarna. Det
sparar både tid och stress att ge allt
grovfoder på en gång i en foderhäck och låta hästen ransonera givan själv under dagen, säger Margareta Bendroth.
– Det är också en säkerhetsrisk
att behöva gå in till hästarna för att
fodra. Ett annat alternativ som är
säkert, arbetsbesparande, hygieniskt och ger bättre foderekonomi
är foderbord.
Dessutom var en av de värsta
tidstjuvarna som upptäcktes i undersökningen, att portionera grovfoder i Ikeakassar. I ett av stallen
tog hanteringen av grovfodret, inklusive utfodringen, över fyra timmar varje dag. Personalen uppgav i
intervjun att de tyckte att packningen var »vidrig«, särskilt vinter-
tid då man skadade händerna på
att slita ut det frusna ensilaget ur
balarna. Med en eldriven vagn
med våg skulle man kunna dra ut
balen i stallet, väga givorna direkt vid utfodringen och slippa
hela det tidsödande packningsmomentet. Arbetstiden skulle mer
än halveras och man skulle därigenom spara 148 000 kronor per
år, enligt beräkning.
Hindrar utvecklingen
Margareta Bendroth berättar att
undersökningen inte alltid mottagits med entusiasm.
– Ordet mekanisering har en
negativ klang i hästbranschen,
man tror att man tappar känslan
för hästen. Men som vi ser det,
och som de som vågat prova att
mekanisera arbetet upptäckt, får
man tid och ork till att arbeta mer
med till exempel utbildning av
hästarna. Låt mekaniken göra det
tunga arbetet och använd tiden
till hästarna i stället!
Anna Wallertz tycker att man
ofta tänker bakvänt kring mekanisering.
– Får man pengar över i hästverksamhet investerar man i
skrittmaskin och löpband, me-
Showring de Luxe
den var gammal och att den hårda
vintern gjorde att den frös fast i
hagen.
Länsstyrelsen har gett paret ett
vite på 20 000 kronor med kravet
att djurägarna omedelbart ser till
att djuren har tillgång till stall eller skydd för väder och vind samt
att de får daglig tillsyn, skriver
Norra Skåne.
#&"/$&
Förmodligen det bästa för hästens mage!
Nu i
ny säck
20 KG
Längre tuggtid, gynnar produktionen
av saliv = bättre näringsupptag.
Tänk på miljön och svenskt lantbruk
Köp svenskt – Välj Fibergi!
Telefon 035-21 56 97 • www.fibergi.se
SÄK
Showring
Att mekanisera kan halvera arbetstiden
Hästsektorn är en trögrörlig
bransch när det gäller att
modernisera arbetsmiljön.
Men mekanisering av
arbetet i häststall ger stora
vins-ter både för arbetsmiljön och ekonomin, visar
en ny rapport. I de undersökta stallen kunde
arbetstiden halveras och
därigenom sparades hundratusentals kronor per år.
En opartisk konsult anser att
Wisby Ridklubbs ridhus behöver
renoveras för mångmiljonbelopp
– pengar som inte finns. Wisby
Ridklubb hoppas därför på ett
hästsportcentrum vid Skrubbs
travbana.
– Vi får sätta tidsplanen där
mot hur akut vårt behov är, säger klubbens ordförande Roger
Hammarström till Gotlands Tidningar.
Med stöd av konsultrapporten
har Wisby RK ansökt om över
fyra miljoner kronor i investeringsbidrag från kultur- och fritidsförvaltningen. Vid Rävhagen
ligger även Visby ishall, som kostar kommunen fyra miljoner
kronor – per år. Några miljoner
till ridhuset lär det ändå inte bli,
trots att ridsporten på Gotland
totalt har tre gånger så många
sammankomster som hockeyn.
Därför hoppas ridklubben på ett
kommande hästsportcentrum
men det handlar också om när
detta kan bli verklighet, skriver
tidningen.
stall. Fåren var smutsiga, en häst
hade mycket långa hovar och det
låg ett staket utslängt i hagen som
innebar skaderisk för djuren.
Gårdens och djurens ägare hävdade att de anlitat en person som
skulle fylla på vatten till djuren då
de själva var bortresta. Paret påstod vidare att den döda hästen
dog av naturliga orsaker eftersom
ERHET OCH STIL
HUVUDSAKEN
Evolution
Grand Prix
dan man fortsätter att mocka för
hand. Vilket slöseri med kompetens!
Nya arbetssätt lönsamma
Båda agronomerna tycker att
man måste ifrågasätta att det ska
vara så slitsamt att jobba i stall.
– Fortfarande byggs nya, dyra
anläggningar totalt utan mekanik. Ibland tänker man inte ens
på att gräva ner gödselcontainern
utan bygger en ramp som sedan
stallpersonalen ska skjuta gödselkärrorna uppför, säger Margareta
Bendroth.
– Tekniken finns redan och vi
vill med vår undersökning visa
att det inte behöver vara så tungt.
Två av de stallägare som var med
i undersökningen uppgav att de
skulle ha varit tvungna att sluta
med hästverksamhet om de inte
hade mekaniserat, berättar Anna
Wallertz.
Det tyngsta argumentet för sin
sak får de av deltagarna i undersökningen.
Ingen som provat på att arbeta
med mekaniska lösningar ville gå
tillbaka till ett traditionellt sätt
att arbeta.
YVONNE PERKINS
Ventair
Jockey
S
Ä
K
E
R
H
E
T
S
V
Ä
S
T