Inkomstliggaren 2004 - Ekonomistyrningsverket
ESV 2004:3 Inkomstliggaren 2004 ISSN 0280-6967 ISBN 91-7249-168-X Inkomstliggaren 2004 På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren. Denna innehåller en beskrivning av statsbudgetens inkomster. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren inleds med en kort beskrivning av skattekontot. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2004 och avser förhållandena per den 1 januari 2004. Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I Hermes under Statsredovisning, Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på inkomsttitel/undertitel löpande. Den nuvarande strukturen på statsbudgetens inkomstsida infördes budgetåret 1980/81. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomstliggaren har givits ut sedan 1948. Årets utgåva har tagits fram av Prognosenheten och Statsredovisningsenheten på Ekonomistyrningsverket under ledning av Tina Hedman. Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster. Underlag till Inkomstliggaren har samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Stockholm den 26 februari 2004 Yvonne Gustafsson Generaldirektör ESV, Inkomstliggaren 2004 Innehåll Skattekonto ............................................................................................................ 8 1000 Skatter m.m. .............................................................................................. 11 1100 Skatt på inkomst ........................................................................................ 11 1110 Fysiska personers inkomstskatt .................................................................................... 16 1111 Fysiska personers inkomstskatt ................................................................. 16 1120 Juridiska personers inkomstskatt ................................................................................ 19 1121 Juridiska personers inkomstskatt ............................................................... 19 1123 Beskattning av tjänstegruppliv ................................................................... 20 1130 Ofördelbara inkomstskatter ........................................................................................ 21 1131 Ofördelbara inkomstskatter ....................................................................... 21 1140 Övriga inkomstskatter ................................................................................................ 22 1141 Kupongskatt ............................................................................................... 22 1144 Lotteriskatt ................................................................................................. 23 1200 Socialavgifter och löneskatter ................................................................... 24 1212 Efterlevandepensionsavgift ......................................................................... 28 1221 Sjukförsäkringsavgift .................................................................................. 28 1222 Föräldraförsäkringsavgift ........................................................................... 29 1251 Ålderspensionsavgift, netto ........................................................................ 29 1253 Arbetsskadeavgift ....................................................................................... 31 1254 Arbetsmarknadsavgift ................................................................................ 31 1262 Allmän pensionsavgift, netto ...................................................................... 32 1281 Allmän löneavgift ........................................................................................ 32 1291 Särskild löneskatt ........................................................................................ 33 1299 Avräkning av socialavgifter ........................................................................ 35 1300 Skatt på egendom ...................................................................................... 36 1310 Skatt på fast egendom ................................................................................................. 36 1312 Fastighetsskatt ............................................................................................ 36 1320 Förmögenhetsskatt ....................................................................................................... 37 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt ........................................................ 37 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt ...................................................... 37 1330 Arvsskatt och gåvoskatt ............................................................................................... 38 1331 Ar vsskatt .................................................................................................... 38 1332 Gåvoskatt ................................................................................................... 39 1340 Övrig skatt på egendom .............................................................................................. 39 1341 Stämpelskatt ............................................................................................... 39 1400 Skatt på varor och tjänster ........................................................................ 41 1410 Allmänna försäljningsskatter ................................................................................... 41 1411 Mervärdesskatt, netto ................................................................................ 41 1420, 1430 1423 1424 1425 1428 1431 1435 1436 1437 Skatt på specifika varor .................................................................................... 44 Försäljningsskatt på motorfordon .............................................................. 44 Tobaksskatt ................................................................................................ 44 Alkoholskatt ............................................................................................... 46 Energiskatt ................................................................................................. 47 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk ..................................... 52 Särskild skatt mot försurning ...................................................................... 53 Skatt på avfall ............................................................................................. 53 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel ................................................... 54 1450 Skatt på tjänster .......................................................................................................... 54 1452 Skatt på annonser och reklam ................................................................... 54 1454 Skatt på spel ............................................................................................... 55 ESV, Inkomstliggaren 2004 1460 Skatt på vägtrafik ....................................................................................................... 56 1461 Fordonsskatt .............................................................................................. 56 1462 Vägavgifter ................................................................................................. 57 1470 Skatt på import m.m. .................................................................................................. 58 1471 Tullmedel .................................................................................................... 58 1472 Övriga skatter m.m. på import ................................................................. 59 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter .............................................. 59 1480 Övriga skatter på varor och tjänster ........................................................................... 60 1481 Övriga skatter på varor och tjänster ........................................................... 60 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt ......................... 61 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting .......................................... 61 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting ................ 61 1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ......................................................... 62 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto ............................................................ 63 1610 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ................................................... 63 1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ...................................... 63 1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring ........................................................... 63 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt ........................ 63 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt ..................... 63 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter ........................................... 63 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt ................................................ 63 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. ..................................................... 64 1630 Betalningsdifferenser, övriga ..................................................................................... 64 1631 Betalningsdifferenser, övriga ...................................................................... 64 1690 Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser ....................... 64 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto ................................... 64 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto ....................................... 64 1700 Nedsättning av skatter ............................................................................... 65 1711 Nedsättning, anställningsstöd .................................................................... 65 1712 Nedsättning, kompetensutveckling ............................................................ 65 1713 Nedsättning, bredbandsinstallation ............................................................ 65 1714 Nedsättning, stöd till sjöfart ....................................................................... 65 1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting ................. 66 1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster ...................................... 66 1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna ............................ 66 1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare ................ 66 2000 Inkomster av statens verksamhet ............................................................... 67 2100 Rörelseöverskott ........................................................................................ 67 2110 Affärsverkens inlevererade överskott .......................................................................... 67 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott ...................................................... 67 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt .................................................. 67 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott ........................................................ 67 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott .............................................................. 68 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ............... 68 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ........................................ 68 2130 Riksbankens inlevererade överskott ........................................................................... 68 2131 Riksbankens inlevererade överskott ........................................................... 68 2150 Överskott från spelverksamhet .................................................................................... 69 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel ................................................ 69 ESV, Inkomstliggaren 2004 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning ................................................ 69 2210 Överskott av fastighetsförvaltning ............................................................................. 69 2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk ....................................... 69 2300 Ränteinkomster .......................................................................................... 70 2310, 2320 2314 2316 2321 2322 2323 2324 Räntor på näringslån ..................................................................................... 70 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ................................................. 70 Ränteinkomster på vattenkraftslån ............................................................. 70 Ränteinkomster på skogsväglån ................................................................. 70 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ......................................... 70 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk ................................. 71 Ränteinkomster på lokaliseringslån ........................................................... 71 2340 Räntor på studielån ................................................................................................... 71 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande ........................................................................... 71 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån ...................................................... 72 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 .................................... 72 2390 Övriga ränteinkomster ............................................................................................... 72 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ................ 72 2392 Räntor på intressemedel ............................................................................ 72 2394 Övriga ränteinkomster ............................................................................... 72 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto ......................................................... 74 2400 Aktieutdelning ........................................................................................... 75 2410 Inkomster av statens aktier ........................................................................................ 75 2411 Inkomster av statens aktier ......................................................................... 75 2500 Offentligrättsliga avgifter .......................................................................... 76 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter ......................................................... 76 2519 Koncessionsavgift på televisionens område ................................................ 78 2521 Avgifter till Granskningsnämnden .............................................................. 78 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram ....................................... 78 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor .............................................. 79 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor ................................................ 79 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning ................................. 79 2528 Avgifter vid Bergsstaten ............................................................................. 80 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ........................................... 81 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ..................................... 81 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ..................................................... 82 2534 Avgifter för körkort och motorfordon ....................................................... 84 2535 Avgifter för statliga garantier ...................................................................... 85 2536 Lotteriavgifter ............................................................................................. 86 2537 Miljöskyddsavgift ........................................................................................ 87 2539 Täktavgift ................................................................................................... 89 2541 Avgifter vid Tullverket ................................................................................ 89 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ................................................... 90 2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen ........................................................... 90 2544 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet ...................................... 91 2546 Lokalradioavgifter ...................................................................................... 91 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet ............................................. 92 2551 Avgifter från kärnkraftverken ..................................................................... 92 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter ................................................................. 93 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden ...................................... 96 2554 Avgifter för telekommunikation ................................................................. 97 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret ................................... 97 2558 Avgifter för årlig revision ............................................................................ 97 2559 Avgifter för etikprövning av forskning ....................................................... 98 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ......................................................... 98 ESV, Inkomstliggaren 2004 2600 Försäljningsinkomster ............................................................................... 99 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter ......................................... 99 2625 Utförsäljning av beredskapslager ............................................................... 99 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ...................................................... 100 2700 Böter m.m ................................................................................................ 100 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter ........................................................... 100 2712 Bötesmedel ............................................................................................... 101 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. .................................................................. 102 2714 Sanktionsavgifter m.m. ............................................................................ 103 2715 Skattetillägg .............................................................................................. 105 2716 Förseningsavgifter .................................................................................... 107 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .................................................. 108 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet ................................................. 108 3000 Inkomster av försåld egendom ................................................................ 109 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner ...................................... 109 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner .................. 109 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter ........................................ 109 3200 Övriga inkomster av markförsäljning ...................................................... 109 3211 Övriga inkomster av markförsäljning ...................................................... 109 3300 Övriga inkomster av försåld egendom .................................................... 109 3311 Inkomster av statens gruvegendom ......................................................... 109 3312 Övriga inkomster av försåld egendom .................................................... 109 4000 Återbetalning av lån ................................................................................ 110 4100 Återbetalning av näringslån ..................................................................... 110 4120 Återbetalning av jordbrukslån ................................................................................ 110 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen ..................................................... 110 4130 Återbetalning av övriga näringslån ....................................................................... 110 4131 Återbetalning av vattenkraftslån ............................................................... 110 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering ........................................ 110 4135 Återbetalning av skogsväglån ................................................................... 111 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet .............................. 111 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ....................... 111 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier .................................. 111 4139 Återbetalning av lokaliseringslån .............................................................. 112 4300 Återbetalning av studielån ...................................................................... 112 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ................................... 112 4312 Återbetalning av allmänna studielån ......................................................... 112 4313 Återbetalning av studiemedel .................................................................... 112 4500 Återbetalning av övriga lån ..................................................................... 113 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag ............................................ 113 4517 Återbetalning från Portugalfonden ........................................................... 113 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ............................................ 113 4526 Återbetalning av övriga lån ....................................................................... 113 5000 Kalkylmässiga inkomster .......................................................................... 115 5100 Avskrivningar och amorteringar .............................................................. 115 5120 Avskrivningar på fastigheter ................................................................................... 115 5121 Amortering på statskapital ........................................................................ 115 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ........................................................ 115 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader .............................. 115 5200 Statliga pensionsavgifter ......................................................................... 116 5211 Statliga pensionsavgifter ........................................................................... 116 ESV, Inkomstliggaren 2004 6000 Bidrag m.m. från EU ............................................................................... 117 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond ............................................................. 117 6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .................................................... 117 6111 Arealbidrag ............................................................................................... 117 6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 ...................................... 117 6113 Övriga interventioner ............................................................................... 117 6114 Exportbidrag ............................................................................................ 118 6115 Djurbidrag ................................................................................................ 118 6116 Offentlig lagring ....................................................................................... 118 6117 Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 ................................................................................ 119 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .......................... 119 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion ............................................... 120 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 ......................................... 120 6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 ......................................... 120 6200 Bidrag från EG:s fiskefond ...................................................................... 121 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 ..................................... 121 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 ..................................... 121 6300 Bidrag från EG:s regionalfond ................................................................ 122 6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 ............................... 122 6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 ............................... 122 6400 Bidrag från EG:s socialfond .................................................................... 123 6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 ................................... 123 6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 ................................... 124 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk .......................................................... 125 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk ........................................................... 125 6900 Övriga bidrag från EG ............................................................................. 125 6911 Övriga bidrag från EG ............................................................................. 125 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 ............................................. 126 Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81 .............................. 136 Register .............................................................................................................. 149 ESV, Inkomstliggaren 2004 Skattekonto Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna. Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Arvs- och gåvoskatt inlemmades i systemet från och med hösten 2001. Punktskatter inlemmades från och med 2003. Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen skall lämnas till Skatteverket och betalningen skall finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning andra månaden efter den månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den 26 avseende föregående månad. ESV, Inkomstliggaren 2004 8 Förfallodagar i skattekontosystemet Underlag mervärdesskatt mindre än 40 miljoner kronor Underlag mervärdesskatt större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden den 12 i månaden Betalning av: Betalning av: – F-skatt – Innehållen A-skatt – Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad – F-skatt – Innehållen A-skatt – Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad – Mervärdesskatt den 26 i månaden avser månaden två månader före Betalning av: – Mervärdesskatt redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med 2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt samt arvs- och gåvoskatt. I det tidigare systemet redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, det vill säga vad som angivits på respektive deklaration för månaden. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället kommer debiterade belopp att redovisas på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt enligt skattedeklarationen. Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas – då man inte kan avgöra vad det avser – preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsttitelgrupp 1600 kallad ”Betalningsdifferenser, skattekonto” och omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa skillnaden mellan debiterade och betalda skatter under året. Från och med taxeringsåret 2004 kommer debiteringen av slutlig skatt att betala att föras upp på skattekontot först den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är ellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före ESV, Inkomstliggaren 2004 9 skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Under inkomsthuvudgruppen 1600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under åtet redovisas differenserna under gruppen 1690 varifrån de sedan i samband med bokslut omfördelas på följande tre rubriker: • Anstånd – gällande anstånd på bokslutsdagen. • Uppbördsförlust – restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skattelag fördelade på följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m. • Övriga betalningsdifferenser – består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år. Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas från och med denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp 1600. Detta innebär att de preliminära skatter och avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998 enligt tidigare regler. Skattekontosystemet visar ackumulerad ställning, medan statsbudgeten visar årets förändring av betalningsdifferensen. Från och med 2003 ingår även punktskatterna i skattekontosystemet. ESV, Inkomstliggaren 2004 10 1000 Skatter m.m. 1100 Skatt på inkomst Skatt på inkomst redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Inom inkomsthuvudgruppen redovisas inkomster av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattebeskeden var för sig, men uppbärs ”preliminärt” gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom skatteuppbörden är preliminär görs utbetalningar eller omföringar när den slutliga taxeringen är klar. Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas således både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva betalningssystemet varför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan. Redovisning och betalning av skatteavdrag på inkomst m.m. A- och F-skatt Enligt skattebetalningslagen (4 kap. 1 § SBL) skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt). F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 procent av det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt (6 kap. 1 § och 7 kap. 1 § SBL). Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten tas F-skatt eller särskild A-skatt ut med 105 procent. F-skatt och särskild A-skatt kan också beräknas med ledning av en preliminär taxering. Den som utger ersättning för utfört arbete till någon som har A-skatt gör skatteavdrag. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Är uppdragstagaren en juridisk person görs avdrag med 30 procent. Avdrag med 30 procent görs även för ersättning till en fysisk person, om ersättningen till denne är att anse som en sidoinkomst. På ersättning till en fysisk person som utgör hans huvudsakliga inkomst av arbete görs skatteavdrag enligt tabell. Allmänna skattetabeller fastställs för varje inkomstår av Skatteverket. Allmänna skattetabeller grundas på följande förutsättningar, nämligen: att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift än statlig inkomstskatt, viss inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift, att den skattskyldige vid taxeringen inte medges annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag, att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på förvärvsinkomster, att kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal, vilka fast-ställs för varje inkomstår. Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst av arbete, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet åter- ESV, Inkomstliggaren 2004 11 kommande tillfällen, skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. I vissa fall, som till exempel vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar och dylikt skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av Skatteverket. Överlämnar arbetstagare inte efter begäran skattsedel på A-skatt till den som utbetalar hans huvudsakliga inkomst av arbete skall denne göra ett förhöjt skatteavdrag (8 kap. 6 § och 5 kap. 16 § SBL). För enskilda fall får skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning (8 kap. 11 § och 8 kap. 13 § SBL). Skyldighet föreligger att göra skatteavdrag på vissa kapitalinkomster. För fysisk person, som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall (5 kap. 8 § SBL) skatteavdrag göras med de undantag som föreskrivs i (5 kap. 9 § SBL), för sådan ränta och utdelning vilken utgår i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas (3 kap. 22 §, 23 eller 27 § lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter). För sådan kapitalinkomst skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Skatteavdrag på ränta och utdelning på utländska värdepapper skall enligt (8 kap. 10 § SBL) utgå med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen. Skattemyndigheten kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under inkomståret ändra den preliminärskatt som skall betalas, om ändrad beräkning kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Avdragen skatt förfaller till betalning senast den 12 (i januari och augusti den 17) i månaden efter den månad då skatteavdraget gjorts. Skatteavdragen varierar mellan olika redovisningsmånader på grund av att inkomstunderlaget ändras under året. F-skatt och särskild A-skatt betalas som regel med en tolftedel av det debiterade årsbeloppet varje förfallodag. I en skattedeklaration skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma med mera. På grund av att uppbörden av skatt numera är samordnad med uppbörden av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) avser lönesumman det lönebelopp som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgift/SLF. Även arbetsgivaravgiften/SLF anges i skattedeklarationen. Kreditering verkställs på grundval av de uppgifter om skatteavdrag som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. Kompletteringsbetalning av preliminär skatt Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra en egen inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta. Kostnadsränta beräknas på underskott på skattekontot. Inbetalning till skattekontot kan ske när som helst. Underskott på skattekontot som är högst 20 000 kronor kan betalas in (vara bokfört) senast den 3 maj på skattemyndighetens post- eller bankgiro. För underskott som är större än 20 000 kronor gäller att för den del av beloppet som överstiger 20 000 kronor skall inbetalningen vara bokförd senast den 12 februari. Underskott / Kostnadsränta och Överskott / Intäktsränta enligt 2003 års taxering Sedan den slutliga skatten bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot (årsavstämning). Belopp som understiger 100 kronor återbetalas inte utan står kvar på kontot. Om skattekontot, vid den årliga avstämningen, visar ett underskott (motsvarar den tidigare kvarstående skatten) skall beloppet betalas senast den förfallodag som infaller ESV, Inkomstliggaren 2004 12 närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. På underskottet skall kostnadsränta betalas och den är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen. På skattekontot beräknas ränta dag för dag. Räntan bokförs på skattekontot en gång i månaden. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. (Basräntan beräknas till genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under tiden från och med den 16 en månad till och med den 15 månaden efter. Basräntan ändras när genomsnittsräntan ändras så att ändringen av basräntan, efter avrundning, blir minst en procentenhet. Riksskatteverket fastställer basräntan). Basräntan var 4 procent i december 2002. Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. Låg ränta som är densamma som basräntan, mellanräntan som är 125 procent av basräntan och hög ränta som är lika med basräntan plus 15 procentenheter. Kostnadsränta vid debitering av slutlig skatt På underskott eller del av underskott som uppgår till högst 20 000 kronor beräknas låg ränta. Räntan beräknas från och med den 4 maj taxeringsåret till och med förfallodagen. På del av underskott som är högre än 20 000 kronor beräknas låg ränta på de första överstigande 10 000 kronor och mellanränta på resten av underskottet. Räntan beräknas från och med den 12 februari till och med förfallodagen. Sker betalning av underskott (del av underskott) blir kostnadsräntan lägre eftersom räntan beräknas dag för dag. Intäktsränta beräknas vid debitering av slutlig skatt på ett överskott som uppkommit vid den årliga avstämningen från och med den 13 februari taxeringsåret. Intäktsräntan är skattefri. Sjömansskatt Lag (1958:295) om sjömansskatt har upphört att gälla vid utgången av 1997. Beskattning av sjömän som är bosatta i Sverige sker enligt reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229 och 1999:1230). För att skatteuttaget vid övergången skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen för sjömännen ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion. Restantier Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser inkomstskatter före 1998. Dessa indrivna medel redovisas under inkomsttitel 1131. Utbetalda kommunalskattemedel Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela skatteuppbörden tillförs under beskattningsåret primärt staten. Utbetalningen av kommunalskattemedel går till på så sätt att kommuner och landsting under visst år (beskattningsåret) erhåller preliminära kommunalskattemedel. Dessa beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatteunderlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantagna motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket till beskattningsårets nivå. Uppräkningsfaktorerna fastställs i september varje år. Den ena faktorn speglar den förändring man kan förvänta i kommunernas skatteunderlag under året före beskattningsåret och den andra faktorn den förändring man kan förvänta under själva beskattningsåret. På så sätt räknas skatteunderlaget upp till en prognostiserad nivå för beskattningsåret. Det är regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, som föreskriver vilka uppräkningsfaktorer som skall användas (SFS 2003:590). ESV, Inkomstliggaren 2004 13 De preliminära kommunalskattemedlen erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med den skattesats som kommunen fastställt för beskattningsåret. Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget följs upp genom att en slutavräkning görs efter två år, när taxeringen för beskattningsåret är klar. Den totala slutavräkningen fördelas med lika andel kronor per innevånare för alla kommuner respektive landsting. Utbetalningen sker efter avräkning av bland annat A-skatt, arbetsgivaravgifter och moms att betala den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden. Utbetald kyrkoavgift och begravningsavgift Från och med år 2000 ersattes församlingsskatten av kyrkoavgift och begravningsavgift. För dem som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Övriga betalar en separat begravningsavgift. Huvudmän för begravningsverksamheten är i de flesta fall församlingarna inom Svenska kyrkan. I två kommuner Stockholm och Tranås, är kommunen huvudman. Förskott på avgiftsmedel, grundat på senast kända taxering och beslutad avgiftssats, betalas ut varje kalenderår till Svenska kyrkan (kyrkoavgift inklusive begravningsavgift) och de kyrkliga begravningshuvudmännen (separat begravningsavgift). När taxeringsresultatet föreligger görs en slutavräkning. Utbetalning av det totala årsbeloppet sker med en tolftedel varje månad, vid samma tidpunkter som utbetalningen av skattemedel till kommuner och landsting. Det som sagts om kommunalskattemedel gäller också för begravningsavgift till kommun som är huvudman för begravningsverksamhet (för närvarande Stockholm och Tranås). Omföringar Vissa skatter och avgifter uppbärs med inkomstskatten och omförs senare till respektive inkomsttitel på statsbudgeten, detta gäller: 1200 1262 1291 1312 1320 1411 Egenavgifter för enskilda näringsidkare (inklusive allmän löneavgift) Allmän pensionsavgift Särskild löneskatt Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Mervärdesskatt (den del som redovisas i självdeklaration) Den allmänna pensionsavgiften och egenavgiften för ålderspension omförs preliminärt under inkomståret med en prognos som underlag. Differensen mellan preliminärt omförda belopp och utfallet enligt den slutliga taxeringen korrigeras i en slutavräkning i januari året efter taxeringsåret. Övriga skatter och egenavgifter omförs endast slutligt, vilket innebär att hela beloppet omförs året efter taxeringsåret enligt den slutliga taxeringen. Egenavgifterna omförs i februari medan särskild löneskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs i juni. Mervärdesskatt omförs från och med 1998 i december året efter inkomståret. Dessa omföringar gör för närvarande av Ekonomistyrningsverket. Övrigt Ålderspensionsavgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden (4 kap. 3 SAL). ESV, Inkomstliggaren 2004 14 Författningar m.m. Förordning (2003:116) med instruktion för Skatteverket. Lag (1997:1147) om ändring i lagen (1996:1330) om upphävande av sjömansskattelagen (1958:295). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Förordning (1994:14; senast ändrad 1998:1425) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 2003:932). Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annans menighets utdebitering av skatt m.m. Förordning (2003:590) om uppräkningsfaktorer vid beräkning av preliminära kommunalskattemedel för 2004. Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748). Taxeringsförordningen (1990:1236; senast ändrad 2003:948). Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter. Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om ändring i förordningen (1994:1966) om omföring av allmänna egenavgifter. Lag (1994:1920; senast ändrad 2003:1197) om allmän löneavgift. Lag (1998:1673) med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen. Lag (2001:1170; senast ändrad 2002:1007) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551). Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för år 2004. Förordning (2002:1066) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Skatteverkets föreskrifter: Skatteverkets författningssamling. Skatteverkets Meddelanden Serie SKV S (tidigare Serie RSV Du). Informationsbroschyrer: Källskatt och arbetsgivaravgift. Så fyller du i ”Skatte- och avgiftsanmälan”. Deklarationsupplysningar löntagare. Skatteupplysningar näringsverksamhet.Skatteupplysningar näringsverksamhet. Skatteuträkningsbroschyren. Skattekontobroschyr för löntagare och pensionärer. Skattekontobroschyr för företagare. ESV, Inkomstliggaren 2004 15 1110 Fysiska personers inkomstskatt 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Omföringarna till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift redovisas av Riksförsäkringsverket (RFV). I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, slutlig skatt, skatt som lämnats för indrivning med mera. Preliminär skatt stäms av mot slutlig skatt och då uppstår ett överskott eller underskott. Överskott innebär att för mycket skatt betalats in preliminärt och därmed måste återbetalas. De återbetalningar som föranleds av taxeringsändringar med mera. redovisas som inkomstminskningar. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Statlig och kommunal inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst. Statlig inkomstskatt tas dessutom ut på kapitalinkomster. Beskattningsbar förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Grundavdraget knyts till prisbasbeloppet och skall uppgå till lägst 0,423 prisbasbelopp. År 2004 är prisbasbeloppet 39 300 kronor. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1,49–2,72 prisbasbelopp trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomsten inom detta skikt. För inkomster över 3,10 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,10 prisbasbelopp tills grundavdraget når nivån 0,293 prisbasbelopp. Den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som anges till ett fast belopp om 200 kronor skall vid 2005 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt. En ny skattereduktion införs från och med inkomståret 2004. Sådan skattereduktion medges med 200 kronor om den beskattningsbara förvärvsinkomsten uppgår till minst 100 kronor. Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till 291 800 kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till 441 300 kronor. Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2003 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,49 procent. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster uppgår till 30 procent och tas ut på inkomster på 100 kronor och däröver. Skatteverket upprättar vidare för varje taxeringsår ett taxeringsregister som innehåller olika uppgifter om beskattningen av de skattskyldiga. Till och med budgetåret 1997 har inbetalda och återbetalda skatter redovisats på inkomsttiteln. Från och med budgetåret 1998 i samband med ikraftträdandet av Skattebetalningslagen ändrades delvis principen för redovisning av de skatter och avgifter som omfattas av skattkontosystemet. I stället för inbetalda/utbetalda belopp redovisas debiterade belopp mot inkomsttitel 1111. Eventuell mellanskillnad mellan debiterat belopp och inbetalt belopp redovisas mot inkomsthuvudgrupp 1600 Betalningsdifferenser skattekonto (se även särskilt kapitel om skattekonto). Inbetalningar/återbetalningar av de gamla inkomstskatterna (avseende perioden före 1998) i övrigt redovisas under inkomsttitel 1131. Därutöver redovisas utbetalningar av kommunalskatt samt omföringar av vissa skatter och avgifter som inbetalas och preliminärt redovisas som inkomstskatt, bland andra fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, mervärdesskatt och allmänna egenavgifter. ESV, Inkomstliggaren 2004 16 För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter: Debiterad skatt enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) 1111 01 11 1111 01 5 1111 01 51 1111 01 52 1111 01 53 1111 01 54 1111 01 55 1111 01 56 1111 01 6 1111 01 61 1111 01 62 1111 01 65 1111 01 66 1111 01 7 1111 04 1111 04 1 1111 05 11 1111 05 12 1111 05 2 1111 05 21 1111 05 22 1111 05 25 1111 05 26 1111 05 3 1111 05 31 1111 05 32 1111 04 4 1111 05 41 1111 05 42 Preliminär A-skatt Debiterad källskatt Debiterad källskatt att betala, aktuellt år Debiterad källskatt att återfå, aktuellt år Debiterad källskatt att betala, föregående år Debiterad källskatt att återfå, föregående år Debiterad källskatt att betala, äldre år Debiterad källskatt att återfå, äldre år Debiterad preliminär skatt Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Återbetalning av särskild inkomstskatt till utlandsbosatta Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut Debiterat slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt Debiterad slutlig skatt, övrigt att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt att återfå Utbetalning av kommunalskattemedel (Skatteverket) 1111 07 12 1111 07 43 1111 07 44 1111 07 45 1111 07 6 1111 07 7 1111 07 8 1111 08 0 1111 08 1 1111 08 2 Kommunal begravningsskatt Kyrkoavgift, Svenska kyrkan Kyrkoavgift, andra samfund Begravningsavgift Utbetalningar till kommuner, förskott Utbetalningar till kommuner, slutreglering Utbetalningar till kommuner, 200-kronan Utbetalningar till landsting, förskott Utbetalningar till landsting, slutreglering Utbetalningar till landsting, 200-kronan Omföringar 1111 81 1 1111 81 2 1111 81 3 1111 81 4 1111 81 5 1111 81 6 1111 81 7 Föräldraförsäkringsavgift (RFV) Ålderspensionsavgift (RFV) Arbetsskadeavgift (RFV) Sjukförsäkringsavgift (RFV) Efterlevandepensionsavgift (RFV) Särskild löneskatt, förvärvsinkomster (ESV) Särskild löneskatt, pensionskostnader (ESV) ESV, Inkomstliggaren 2004 17 1111 81 8 1111 81 9 1111 82 31 1111 82 32 1111 82 33 1111 83 2 1111 83 3 1111 83 4 Arbetsmarknadsavgift (RFV) Allmän löneavgift (RFV) Preliminär månadsvis allmän pensionsavgift (RFV) Delavräkning allmän pensionsavgift (RFV) Slutavräkning allmän pensionsavgift (RFV) Omföring, fastighetsskatt (ESV) Omföring av förmögenhetsskatt (ESV) Omföring, mervärdesskatt (ESV) Författningar m.m. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2003:1214). Förordning (2002:836; senast ändrad 2003:881) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004 års taxering. Förordning (2003:881) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall. Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (1999:265; senast ändrad 2001:1241) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2002–2003 års taxeringar. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2002:976; senast ändrad 2003:742) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m. Lag (2002:1074; senast ändrad 2003:701) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2003:576) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2004. Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för 2004. Statlig förmögenhetsskatt Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt. Lag (1997:324; senast ändrad 2001:1167) om begränsning av skatter. Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2002:835; senast ändrad 2003:519) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2002:827) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2002:1005; senast ändrad 2003:1205) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483). Lag (2001:181; senast ändrad 2003:670) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:483; senast ändrad 2003:1114). Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen. Lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Förordning (2001588; senast ändrad 2003:1023) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. ESV, Inkomstliggaren 2004 18 1120 Juridiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. De som redovisar sin skatt under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska värdepappersfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska dödsbon. Den statliga inkomstskatten utgår för dessa med 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonderna utgör skattesatsen 30 procent. Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande: • All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag – näringsverksamhet. • Nuvarande reserveringsmöjlighet – periodiseringsfond – innebär avdrag med högst 20 procent av inkomsten före avdraget. Avdrag skall återföras till beskattning senast det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde. Beskattning av avkastningen på pensionsmedel. Skattesatsen är för närvarande 15 procent på skatteunderlaget och 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget i fråga om annan personförsäkring än pensionsförsäkring. Skatteunderlaget är ett beräknat kapitalunderlag multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Titeln redovisar debiterad preliminär skatt som största inkomstpost. Juridiska personer debiteras preliminär skatt med ledning av den slutliga skatten året före inkomståret. Preliminär skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering) dels om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret, dels om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, dels om det finns andra särskilda skäl. I annat fall tas preliminär skatt ut schablonmässigt med 110 procent av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten tas dock preliminärskatt ut med 105 procent av den slutliga skatten. Preliminärskatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten. Avkastningsskatt skall betalas på individuellt pensionssparande för person som är bosatt i Sverige. Den som pensionssparar är skattskyldig, men ansvaret för att deklarera och betala in skatten ligger på pensionssparinstituten. Kapitalunderlaget består av värdet av de tillgångar som finns på pensionssparkontot vid kalenderårets början. Skatteunderlaget är kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Skatten är 15 procent av skatteunderlaget. För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter: Debiteringar enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) 1121 01 4 1121 01 5 1121 01 51 1121 01 52 1121 01 55 1121 01 56 1121 04 1121 04 1 1121 05 11 1121 05 12 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande Debiterad preliminär skatt Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå 1121 04 2 Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar ESV, Inkomstliggaren 2004 19 1121 05 21 1121 05 22 1121 05 25 1121 05 26 1121 04 3 1121 05 31 1121 05 32 1121 04 4 1121 05 41 1121 05 42 Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt Debiterad slutlig skatt, övrigt, att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt, att återfå Omföringar (Ekonomistyrningsverket) 1121 8 11 1121 8 32 1121 8 33 1121 8 34 Omföring, särskild löneskatt pensionskostnader Omföring, fastighetsskatt Omföring, förmögenhetsskatt Omföring, mervärdesskatt Omföringarna görs för närvarande av Ekonomistyrningsverket (ESV). Författningar m.m. Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen. Inkomstskattelagen (1999:1229; senast ändrad 2002:1143). Lag (1984:1052; senast ändrad 2001:1219) om statlig fastighetsskatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2002:1144) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (1990:661; senast ändrad 2003:1195) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (1990:655; upphävd genom 1999:1262) om återföring av obeskattade reserver. Lag (1991:687; senast ändrad 2000:993) om särskild löneskatt på pensionskostnad. Lag (1993:1538; upphävd genom 1999:1230) om periodiseringsfonder. Lag (1993:1539; upphävd genom 1999:1230) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Lag (1993:1540; upphävd genom 1999:1281) om återföring av skatteutjämningsreserv. Lag (1996:761; senast ändrad 2003:548) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Lag (1998:1620; senast ändrad 1999:1303) om beskattning av valutakursreserv. Lag (1993:931; senast ändrad 1999:1279) om individuellt pensionssparande. 1123 Beskattning av tjänstegruppliv Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Särskild premieskatt för grupplivförsäkring skall betalas på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring. Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag ifråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare. För försäkringsföretag utgör 95 procent av mottagen premie beskattningsunderlag. Skatt uppgår till 45 procent av underlaget. För staten och annan arbetsgivare är beskattningsunderlaget utbetalt belopp. Skatt uppgår till 81,83 procent av underlaget. För arbetsgivare och näringsidkare är beskattningsunderlaget 95 procent av betald premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt. Skatten uppgår till 81,83 procent av underlaget. Skatten redovisas genom att de skattskyldiga lämnar en deklaration för varje redovisningsperiod. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. ESV, Inkomstliggaren 2004 20 Författningar m.m. Lag (1990:1427; senast ändrad 2002:413) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). 1130 Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara inkomstskatter Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Under denna inkomsttitel redovisas även indrivna inkomstskatter och arbetsgivaravgifter avseende inkomståret 1997. I de fall det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på juridiska respektive fysiska personer redovisas inkomsterna som ofördelbara inkomstskatter. Från den 1 januari 1993 skall utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt skall utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Skatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Redovisning av skatten skall ske senast den 12 (januari den 17) i månaden efter det att den skattepliktiga ersättningen har betalats ut till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget och av utländsk arrangör, senast den 12 (januari den 17) i månaden efter den då tillställningen ägt rum. Betalningen skall vara bokförd på Skatteverkets postgirokonto den 12 (januari den 17). Omföringar och inbetalda skatter (Skatteverket) 1131 01 1 1131 01 3 1131 03 1131 04 1 1131 04 2 1131 04 3 1131 06 1131 07 1131 08 Ofördelbara inkomstskatter Särskild inkomstskatt utländska artister Ofördelbar överskjutande skatt Ofördelbara indrivna skatter Sjömansskatt Skatt på vissa premieinbetalningar Ackord och skuldsanering Fysiska personer, tillkommande skatt Juridiska personer, tillkommande skatt Författningar m.m. Lag (1991:591; senast ändrad 2003:658) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). ESV, Inkomstliggaren 2004 21 1140 Övriga inkomstskatter 1141 Kupongskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. På denna inkomsttitel redovisas kupongskatt och skatt på ränta på skogskontomedel med mera. Kupongskatt Kupongskatt är statlig inkomstskatt för utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30 procent av utdelningen av i utlandet bosatta och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från huvudregeln om 30 procent kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser. Skattskyldighet föreligger inte för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget. Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag med flera under vissa förutsättningar enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den utbetalade utdelningen och innehållna kupongskatten skall redovisas senast fyra månader efter utdelningstillfället (dock senast den 15 januari påföljande år beträffande aktiebolag som inte omfattas av det kontobaserade aktiesystemet genom VPC). Lag om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Från den 1 januari 1991 utgår skatt med 15 procent av räntan på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Vid varje tillfälle då ränta har gottskrivits ett konto skall banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Banken skall inom en månad från räntegottskrivningen inkomma med redovisning till Skatteverket med uppgift om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Banken skall också inom samma tid inbetala skatten på särskilt postgirokonto. Den övervägande delen av inkomsterna beräknas ske efter räntegottskrivning vid årsskifte. Underindelning (Skatteverket) 1141 01 Kupongskatt 1141 02 Skatt på ränta på skogsmedel m.m. Författningar m.m. Kupongskatt Kupongskattelag (1970:624; senast ändrad 2003:1087) m.fl. författningar; se den genom Skatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Kupongskatteförordningen (1971:49; senast ändrad 2003:912). Skatteverkets skrivelser: 1975-01-30 med anvisningar rörande direktnedsättning av kupongskatt med intyg om hemvist (RSV Dt 1975:8) som tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1974). Skatt på ränta på skogskontomedel Lag (1990:676; senast ändrad 2003:656) om skatt på ränta på skogsmedel m.m. ESV, Inkomstliggaren 2004 22 1144 Lotteriskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Underindelning (Skatteverket) 1144 02 Lotteriskatt 1144 03 Skatt på vinstsparande Lotteriskatt Lotteriskatt skall betalas för svenskt lotteri när vinsterna utgörs av pengar. Lotteriskatt skall också betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar, om deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation och det svenska speldeltagandet undantagits från lotteribeskattning i det land där lotteriet anordnats. Lotteriskatt skall inte betalas för sådant lotteri som avses i lag om skatt på spel och skatt på vinstsparande. Skatt skall inte heller betalas för vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer och inte heller för vinster från lotterier och spel enligt kasinolagen. Penningvinst i lotteri, som anordnas av ideell förening är helt skattefri. Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de till vinnarna i lotteriet utbetalade sammanlagda vinsterna avräknats från de sammanlagda insatserna. För vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt tillstånd av regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation, skall inte insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Skatt på vinstsparande Skatt utgår på penningvinst vid vinstdragning i sådant vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa som utgör svenskt lotteri och för penningvinst i sådant lotteri som avses i 18 § lotterilagen. Skatt utgår med 30 procent av vinstens värde. För vinst i lotteri som anordnas med stöd av 18 § lotterilagen skall skatt dock inte betalas med högre belopp än att etthundra kronor återstår av vinsten. Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen. Skatten skall redovisas till Skatteverket senast 25 dagar efter den skattepliktiga händelsen. Författningar m.m. Lag (1991:1482; senast ändrad 2003:350) om lotteriskatt. Lotterilag (1994:1000; senast ändrad 2003:346). Lag (1991:1483; senast ändrad 2002:415) om skatt på vinstsparande m.m. Kasinolag (1999:355). Lotteriförordning (1994:1451; senast ändrad 2003:608). Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). ESV, Inkomstliggaren 2004 23 1200 Socialavgifter och löneskatter Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas avgifter och vissa skatter vilkas storlek anges i procent av utbetald lön med mera. Bestämmelser om avgifter (socialavgifter) för finansiering av systemen för social trygghet finns i socialavgiftslagen (2000:980). Denna lag trädde i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Bestämmelser om fördelningen av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. I denna lag anges bland annat vilka kostnader som respektive socialavgift skall finansiera. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2001 och ersätter de äldre bestämmelserna i 4 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter. Bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem (socialförsäkringen) finns i socialförsäkringslagen (1999:799) som trädde i kraft den 1 januari 2001. Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna. Socialavgifter betalas av arbetsgivare och egna företagare. Egna företagares socialavgifter (egenavgifter) för näringsverksamhet debiteras på slutskattsedeln och uppbärs i samband med inkomstskatten. De omförs från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt till respektive inkomsttitel under denna inkomsthuvudgrupp enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Detta sker, med undantag för ålderspensionsavgiften, först sedan den slutliga avgiften kan fastställas, det vill säga andra året efter inkomståret. Dessa omföringar görs i februari månad. För ålderspensionsavgiften görs varje månad en omföring av ett förskott till inkomsttiteln 1251 Ålderspensionsavgift, netto. Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas även allmän pensionsavgift. Denna betalas av den enskilde inkomsttagaren och fastställs i samband med taxeringen av inkomstskatt. Preliminära avgifter betalas i samband med uppbörden av preliminär inkomstskatt. De omförs månadsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt enligt förordningen (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. ESV, Inkomstliggaren 2004 24 Avgiftssatser för arbetsgivaravgifter, allmän pensionsavgift och särskild löneskatt, procentuellt uttag för inkomståret 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Arbetsgivaravgifter (inklusive allmän löneavgift) Folkpensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift 1 – 1,70 8,43 6,23 5,28 4,04 7,90 7,50 2,20 13,00 0,20 1,38 2,12 0,17 0,20 1,20 – Ålderspensionsavgift Delpensionsavgift Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Arbetarskyddsavgift Lönegarantiavgift Sjömanspensionsavgift Allmän löneavgift Summa arbetsgivaravgifter 5,86 5,86 5,86 5,86 6,83 2 13,00 0,20 1,38 4,32 0,17 0,20 1,20 1,50 13,00 0,20 1,38 5,42 0,17 0,25 1,20 1,50 13,00 0,20 1,38 5,42 0,17 0,25 1,20 2,60 6,40 0,20 1,38 5,42 0,17 0,25 1,20 4,48 – 1,70 – 1,70 – 1,70 8,80 11,08 11,08 2,20 2,20 2,20 31,36 32,86 33,06 32,92 33,03 33,06 32,92 32,82 32,82 32,82 32,70 0,95 2,95 3,95 4,95 – – 1,00 1,00 1,00 6,95 6,95 Allmän avgift för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet 1,00 Summa allmänna egenavgifter I övrigt – 1,70 8,80 2,20 6,40 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 – – – – – – 1,38 1,38 1,38 1,38 0,68 0,68 5,84 5,84 5,84 5,84 3,70 3,70 – – – – – – – – – – – – 1,20 1,20 – – – – 8,04 3,09 2,69 2,69 3,25 3,13 Allmänna egenavgifter Allmän sjukförsäkringsavgift Allmän pensionsavgift Särskild löneskatt Förvärvsinkomster, 65 år och äldre – 1,70 8,50 2,20 – 7,00 – 7,00 7,00 – 7,00 – 7,00 – – – – – – 1,95 3,95 4,95 5,95 6,95 6,95 7,00 7,00 7,00 7,00 7,00 – – – – – 17,89 21,39 21,39 22,42 24,26 18,05 16,16 16,16 16,16 16,16 16,16 17,89 21,39 21,39 22,42 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26 1 Tilläggspensionsavgift till och med 1998. 2 Exklusive sjömanspensionsavgift Den allmänna försäkringen Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring består denna bland annat av: • sjukförsäkring • folkpensionering • försäkring för tilläggspension. I ”Regelbok för socialförsäkringen” finns aktuell författningstext. Den utges årligen av Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet. Avgiftssatser En förteckning över avgiftssatser för arbetsgivaravgifter, allmän pensionsavgift och särskild löneskatt redovisas i ovanstående tabell. Det totala avgiftsuttaget (inklusive allmän löneavgift) för 2004 är 32,70 procent av underlaget. Det totala avgiftsuttaget har sänkts med 0,12 procent i förhållande till 2003. För den särskilda löneskatten gäller två skattesatser. Den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster, för den som är 65 år eller äldre, är 16,16 procent (SFS 1999:967). I övrigt är skatten 24,26 procent. Avgiftssatserna för arbetsgivaravgifterna anges i 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). I 3 kap. 13 § samma lag anges egenavgifterna för egenföretagare. En förteckning över dessa avgiftssatser redovisas i Tabell 2. Det totala uttaget av egenavgifter (inklusive allmän löneavgift) är 30,89 procent för 2004 (SFS 2000:980, 2000:1005). Egenföretagare betalar ESV, Inkomstliggaren 2004 25 högre sjukförsäkringsavgift med en dags karenstid än arbetsgivare. Däremot betalar de lägre arbetsmarknadsavgift. Denna infördes 1996 (SFS 1995:1492). Egenavgift till sjukförsäkringen utgår efter olika procentsatser beroende på karenstid (RFFS 2003:26). På inkomster över 7,5 gånger basbeloppet reduceras inte avgiftsuttaget med hänsyn till karenstiden. Egenavgifterna ingår i debiterad preliminär skatt och den slutliga skatten för ett visst inkomstår. Riksförsäkringsverket omför egenavgifterna från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och löneskatter enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Avgiftssatser för egna företagares egenavgifter, procentuellt uttag för inkomståret 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Egenavgifter (inklusive allmän löneavgift) Folkpensionsavgift 6,03 6,03 6,03 6,03 6,03 Efterlevandepensionsavgift – – – – – – 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkringsavgift 9,12 9,12 5,82 4,72 8,66 8,23 9,23 9,53 9,53 11,81 11,81 – 3 dagars karenstid 8,00 8,00 5,19 4,12 7,48 7,16 7,97 7,97 7,70 9,25 – 30 dagars karenstid 7,00 7,00 4,56 3,58 6,30 6,23 6,72 6,72 6,30 7,42 7,42 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift 1 9,25 13,00 13,00 13,00 13,00 6,40 6,40 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Delpensionsavgift 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 – – – – – – Arbetsskadeavgift 1,40 1,40 1,40 1,40 1,38 1,38 1,38 1,38 1,38 0,68 0,68 Arbetsmarknadsavgift – – 3,30 3,30 3,30 3,30 3,30 3,30 3,30 1,16 1,16 Allmän löneavgift – 1,50 1,50 2,60 4,48 8,04 3,09 2,69 2,69 3,25 3,13 Summa egenavgifter 29,75 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 31,11 31,01 31,01 31,01 30,89 1 Tilläggspensionsavgift till och med 1998. Uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter I det följande beskrivs främst uppbörden av arbetsgivaravgifter. Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (1997:483) för bland andra redovisning och betalning av skatter och avgifter. Redovisningen av preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt görs på en gemensam skattedeklaration. Denna skall vara inne hos skattemyndigheten senast den 12 i varje månad om företagets omsättning är högst 40 miljoner kronor (för januari månad senast den 17). Är omsättningen högre än 40 miljoner kronor skall skattedeklarationen vara inne hos skattemyndigheten senast den 26 i varje månad. Detta framgår av 10 kap. 18–19 §§ i skattebetalningslagen (1997:483). Arbetsgivaravgifterna skall emellertid betalas senast den 12 i varje månad (undantag för januari och augusti) oavsett omsättningens storlek. Varje person har ett skattekonto (3 kap. 5 §). Till detta betalas inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Arbetsgivaravgifterna grundar sig på lön med mera som betalats ut under föregående månad. Skattekonto beskrivs i ett särskilt avsnitt. Skattedeklarationen innehåller uppgift om bruttolön, skattepliktiga förmåner och kostnadsavdrag. Utifrån dessa uppgifter beräknas sammanlagt underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). Därefter beräknas arbetsgivaravgift då full arbetsgivaravgift skall betalas och motsvarande i de fall då nedsatt avgift skall betalas. Den totala avgiftssatsen är 32,70 procent för 2004. Nedsatt avgift betalas i följande fall: • Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall betalas i stället för de vanliga arbetsgivaravgifterna. Detta gäller bland annat för anställda som är äldre än 65 år. • Företagsstöd, avdrag högst 3 550 kronor per månad. ESV, Inkomstliggaren 2004 26 • Regionalt företagsstöd, avdrag högst 10 650 kronor per månad. • Nedsättning för utsänd personal med flera. Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster beskrivs närmare under inkomsttitel 1291 Särskild löneskatt. Nedsättning av socialavgifter i form av företagsstöd infördes den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:21). En arbetsgivare får göra avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor per månad enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980). Vid Riksförsäkringsverkets fördelning av arbetsgivaravgifterna skall nedsättningen belasta arbetsmarknadsavgiften enligt 11 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Från och med den 1 januari 2002 gäller en ny lag (2001:1170) om utvidgning av det särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Utvidgningen innebär att företag i stödområdet får göra avdrag på ytterligare 10 procent av underlaget, dock maximalt 7 100 kronor per månad. Sammantaget innebär detta en nedsättning på maximalt 10 650 kronor per månad. En motsvarande utvidgning av avdraget införs också för den som betalar egenavgifter. Avdragen skall i första hand avse sjukförsäkringsavgiften och därefter föräldraförsäkringsavgiften. Efter dessa nedsättningar och avdrag erhålls de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren skall betala. I skattedeklarationen anges slutligen avdragen skatt på lön och totalsumman för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt som arbetsgivaren skall betala. I skattedeklarationen redovisas även mervärdesskatten. Uppgifter om den månatliga uppbörden av arbetsgivaravgifter (inklusive särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster) redovisas av Riksskatteverket i den så kallade månadsrapporten. Dessa överförs till Riksförsäkringsverket via inkomsttiteln 1299 Avräkning av socialavgifter. Enligt förordningen (1984:1127) skall Riksförsäkringsverket verkställa fördelningen av arbetsgivaravgifterna mellan olika avgiftsändamål (inkomsttitlar, fonder m.m.). Konjunkturinstitutet skall tillhandahålla Riksförsäkringsverket prognoser över avgiftsunderlag för beräkning av de avgiftsmedel som kan väntas bli tillgängliga för fördelning (SFS 1992:103). I samband med förfallodagen den 12 i varje månad gör Riksförsäkringsverket en preliminär fördelning av arbetsgivaravgifterna enligt Konjunkturinstitutets prognos. Riksförsäkringsverket betalar då ut ålderspensionsavgift till AP-fonder och Riksgäldskontoret enligt denna fördelning. Varje månad gör Riksförsäkringsverket också en slutlig fördelning av de arbetsgivaravgifter som betalats in under föregående månad. Detta innebär att Riksförsäkringsverket dagen efter förfallodagen för arbetsgivaravgifterna betalar ut ålderspensionsavgift enligt prognos till AP-fonder och Riksgäldskontoret. Utfallet för till exempel december månad utgörs således av prognos för december och reglering med hänsyn till utfallet i november. Egenavgifter från egna företagare och allmän pensionsavgift från enskilda inkomsttagare debiteras på slutskattsedeln och uppbärs av Skatteverket. Arbetsgivaravgifterna betalas in på arbetsgivarens skattekonto enligt skattebetalningslagen (1997:483). Det är debiterade arbetsgivaravgifter som redovisas på inkomsttitlarna under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift. Skillnaden mellan betalda avgifter och debiterade avgifter redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Arbetsgivaravgifter för sjömän Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar från och med 2001 arbetsgivaravgifter enligt samma regler och procentsatser som övriga arbetsgivare (prop. 2000/01:8, s. 85–88). Tidigare hade de lägre procentsatser för några avgifter men i gengäld betalade de en särskild sjömanspensionsavgift på 1,20 procent. Författningar m.m. Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551). Lag (2000:981; senast ändrad 2003:1216) om fördelning av socialavgifter. ESV, Inkomstliggaren 2004 27 Lag (1962:381; omtryckt 1982:120; senast ändrad 2003:1218) om allmän försäkring. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Förordning (1984:1127; senast ändrad 2003:938) med bemyndigande för Riksförsäkringsverket att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1998:562; senast ändrad 2003:430) med vissa bemyndiganden för Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter. Lag (2001:1170; senast ändrad 2002:1007) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Riksförsäkringsverket. Förlag och distribution Försäkringskasseförbundet. 1212 Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. Den infördes inkomståret 1999 (prop. 1997/98:151, SFS 1998:679). Efterlevandepensionsavgiften skall finansiera folkpension och tilläggspension i form av efterlevandepension samt änkepension och kostnader för administration enligt 8 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Utgifterna för efterlevandepension redovisas under anslagen 11 20 2 Efterlevandepensioner till vuxna och 12 21 5 Barnpension. Efterlevandepensionsavgiften är 1,70 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Inkomster 1212 01 1 1212 01 2 Arbetsgivare Egenföretagare 1221 Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. Utgifterna för sjukförsäkringen redovisas från och med den 1 juli 1995 helt under anslag på statsbudgetens utgiftssida främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (SFS 1995:509). Tidigare redovisades 85 procent av utgifterna på denna inkomsttitel och 15 procent under anslag. Sjukförsäkringsavgiften skall främst finansiera kostnader för sjukpenning, förtidspension, rehabilitering med mera enligt 3 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Före 1999 finansierade sjukförsäkringsavgiften även föräldrapenningsförmåner. En särskild föräldraförsäkringsavgift infördes den 1 januari 1999 (se nedan). Sjukförsäkringsavgiften, som betalas av arbetsgivare, är 11,08 procent 2004 (SFS 2000:980). För egenföretagare gäller olika avgiftssatser. Med 3 dagars karenstid är avgiften 9,25 procent och 7,42 procent med 30 dagars karenstid. Detta gäller för inkomster upp till 7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 7,5 basbelopp är avgiften 11,81 procent (Riksförsäkringsverkets föreskrifter, RFFS 2003:26). Inkomster 1221 01 1 1221 01 3 Sjukförsäkringsavgift, arbetsgivare Sjukförsäkringsavgift, egenföretagare Författningar m.m. Lagen (1991:1047; senast ändrad 2001:1116) om sjuklön. Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2003:26) om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2003. ESV, Inkomstliggaren 2004 28 1222 Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. Den infördes den 1 januari 1999 och skall finansiera föräldraförsäkringsförmåner med mera enligt 5 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. För 2004 är föräldraförsäkringsavgiften 2,20 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Utgifterna för föräldraförsäkringen redovisas under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Inkomster 1222 01 1 1222 01 2 Arbetsgivare Egenföretagare 1251 Ålderspensionsavgift, netto Ålderspensionsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. För 2004 är ålderspensionsavgiften 10,21 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare (SFS 1999: 964). I budgetpropositionen för 2000 föreslog regeringen i enlighet med pensionsöverenskommelsen i juni 1999 att ålderspensionsavgiften höjs från 6,40 till 10,21 procent för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 203). Före 1999 var benämningen på denna inkomsttitel Tilläggspensionsavgift. Avgiften från egenföretagare omförs förskottsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lagen (1998:674) om försäkring för inkomstgrundad ålderspension innehåller bestämmelser om inkomstpension, tilläggspension och premiepension. Enligt 4 kap. 3 § är pensionsrätten för inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätten för premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget. Ålderspensionsförsäkringen finansieras genom ålderspensionsavgift, allmän pensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel (1 kap. 2 §). Influtna avgifter fördelas enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Regeringen har för 2004 fastställt nedanstående andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften (SFS 2003:607): • 70,6 procent till Första–Fjärde AP-fonderna) • 18,4 procent till konto hos Riksgäldskontoret • 11,0 procent till staten (denna inkomsttitel). Den del av ålderspensionsavgiften (70,6 procent), som förs till Första–Fjärde AP-fonderna, skall förvaltas enligt lagen (2000: 192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Den del av ålderspensionsavgiften (18,4 procent), som placeras på konto hos Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning, beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension. När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparande har fastställts skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel från Riksgäldskontoret till förvaltning i de värdepappersfonder som pensionsspararen valt. I tredje avdelningen i lag (1998:674) finns bestämmelser om premiepensionssystemet. Den del av ålderspensionsavgiften (11,0 procent), som avser inkomster över förmånstaket, förs till denna inkomsttitel. Förmånstaket är 8,07 förhöjda prisbasbelopp. Dessa inkomster är inte pensionsgrundande. Motsvarande avgifter skall därför inte föras till pensionssystemet utan stannar kvar på statsbudgeten. Det är debiterade avgifter som redovisas som inkomster från och med 1998 till följd av införandet av skattekonto. Inbetalade avgifter (influtna) är ofta lägre än de debiterade. Det är influtna avgifter som skall föras till Första–Fjärde AP-fonderna och Riksgäldskontoret. Detta medför att skillnaden mellan debiterade avgifter och influtna avgifter redovisas på denna inkomsttitel förutom avgift på inkomster över förmånstaket (11,0 procent). Mot- ESV, Inkomstliggaren 2004 29 svarande belopp (uppbördsförlusten) redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Riksförsäkringsverket rekvirerar varje månad medel från Första–Fjärde AP-fonderna för utbetalning av ålderspension till pensionstagarna enligt 2 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Statlig ålderspensionsavgift För inkomstersättningar till hushållen som finansieras över statsbudgeten och som är förenade med ålderspensionsrätt skall staten betala ålderspensionsavgift från och med 1999 enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Detta gäller till exempel sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning. Avgifterna betalas från motsvarande anslag på statsbudgetens utgiftssida. De redovisas sedan som inkomst på denna inkomsttitel. De flesta pensionsgrundande inkomstersättningar är belagda med allmän pensionsavgift. Den statliga ålderspensionsavgiften på dessa inkomstersättningar är därför 10,21 procent (2 §). För de så kallade pensionsgrundande beloppen (till exempel för värnpliktiga och småbarnsföräldrar) är den statliga ålderspensionsavgiften 18,5 procent (5 §). Den högre avgiftssatsen beror på att de så kallade pensionsgrundande beloppen inte belastas med allmän pensionsavgift. Den del av den statliga pensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (8 §). Återstoden förs till Första–Fjärde AP-fonderna. För 2004 förs 12,6 procent till Riksgäldskontoret och 87,4 procent till Första–Fjärde AP-fonderna (SFS 2003:607). Inkomster 1251 01 1 1251 01 2 1251 01 4 Ålderspensionsavgift, arbetsgivare Ålderspensionsavgift, egenföretagare Ålderspensionsavgift, statlig Utgifter 1251 02 1 1251 02 2 1251 02 3 1251 02 4 Utbetalning till AP-fonder Utbetalning till Riksgäldskontoret Statlig ålderspensionsavgift till AP-fonder Statlig ålderspensionsavgift till Riksgäldskontoret Författningar m.m. Lag (2000:194; senast ändrad 2000:1100) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192; senast ändrad 2002:129) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674; senast ändrad 2003:1069) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675; senast ändrad 2002:1067) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340; senast ändrad 2003:1003) om inkomstgrundad ålderspension. Lagen (1998:676; senast ändrad 2002:979) om statlig ålderspensionsavgift. Förordning (1998:1512; senast ändrad 2001:1123) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. Förordning (2003:607) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år 2004. Lag (1998:710; senast ändrad 2003:512) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. ESV, Inkomstliggaren 2004 30 1253 Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. Arbetsskadeavgiften bruttoredovisas på statsbudgeten från och med budgetåret 1999 (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153, SFS 1998:679). Det innebär att utgifterna för arbetsskador finansieras med anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Avgiftssatsen är 0,68 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Inkomster 1253 01 1 1253 01 2 Arbetsskadeavgift, arbetsgivare Arbetsskadeavgift, egenföretagare Författningar m.m. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357; senast ändrad 2002:1072) om arbetsskadeförsäkring. 1254 Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket. För arbetsgivare är avgiften 3,70 procent för 2004. Från och med inkomståret 1996 skall även egenföretagare betala arbetsmarknadsavgift. Avgiften för 2004 är 1,16 procent. Arbetsmarknadsavgiften används enligt lagen om (2000:981) om fördelning av socialavgifter (9 §) för finansiering av: • arbetslöshetsersättning • tillsyn av arbetslöshetskassorna • aktivitetsstöd (utbildningsbidrag) • lönegaranti • statlig ålderspensionsavgift. Utgifterna för dessa ändamål redovisas från och med den 1 juli 1995 under anslag på statsbudgetens utgiftssida inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Därmed upphörde Arbetsmarknadsfonden (konto hos Riksgäldskontoret). Arbetsmarknadsavgiften skall även finansiera de statliga ålderspensionsavgifter på 10,21 procent som skall betalas på den del av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ger pensionsrätt. Inkomster 1254 01 1 1254 01 2 Arbetsmarknadsavgift, arbetsgivare Arbetsmarknadsavgift, egenföretagare Författningar m.m. Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497; senast ändrad 2003:544). ESV, Inkomstliggaren 2004 31 1262 Allmän pensionsavgift, netto Allmän pensionsavgift redovisas mot denna inkomsttitel av Riksförsäkringsverket. Den infördes den 1 januari 1995 som en finansiell förstärkning av pensionssystemet (prop. 1994/95:41) och uppgick då till 1,00 procent av avgiftsunderlaget. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften har omvandlats till allmän pensionsavgift. Denna uppgår till 7,00 procent för inkomståret 2004 (SFS 1999:965). Avgiften förs till Första– Fjärde AP-fonderna. Inkomster 1262 01 1 1262 01 2 1262 01 3 Preliminär avgift (Förskott från 1111) Delavräkning Slutavräkning Utgifter 1262 02 1 Utgifter till AP-fonder Avgiften beräknas på inkomst enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vid beräkningen av avgiften bortses från inkomst som överstiger 7,5 gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Avgift skall inte betalas om inkomsterna understiger 24 procent av prisbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften betalas tillsammans med den preliminära A-skatten respektive den preliminära F-skatten och fastställs av skattemyndigheten i samband med den slutliga skatten. Avgiften omförs månadsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt enligt förordningen (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Riksförsäkringsverket gör en delavräkning i januari månad, sista månaden av aktuellt inkomstår. I januari månad ett år senare görs en slutavräkning enligt den slutliga taxeringen. Författningar m.m. Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2003:576) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2004. 1281 Allmän löneavgift Allmän löneavgift redovisas av Riksförsäkringsverket. Arbetsgivare och egenföretagare skall betala allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Avgiften infördes den 1 januari 1995. Allmän löneavgift under 2004 tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten. Den allmänna löneavgiften är inte en socialavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980). Den beräknas emellertid på samma underlag som arbetsgivaravgift och egenavgift till efterlevandepensioneringen enligt socialavgiftslagen. Inkomster 1281 01 1 1281 01 3 Allmän löneavgift, arbetsgivare Allmän löneavgift, egenföretagare Författningar m.m. Lag (1994:1920; senast ändrad 2003:1197) om allmän löneavgift. ESV, Inkomstliggaren 2004 32 1291 Särskild löneskatt Särskild löneskatt redovisas av Riksförsäkringsverket. Omföringarna av särskild löneskatt från inkomsttitlarna 1111 Fysiska personers inkomstskatt och 1121 Juridiska personers inkomstskatt görs av Ekonomistyrningsverket. Den särskilda löneskatten utgår dels på vissa förvärvsinkomster, dels på pensionskostnader. Inkomster Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 1291 01 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 1291 01 1 Arbetsgivare, skattekonto 1291 01 2 Egenföretagare, från 1111 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1291 02 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1291 02 1 Statliga myndigheter 1291 02 2 Statliga affärsverk 1291 02 3 Arbetsgivare, från 1121 1291 02 4 Egenföretagare, från 1111 1291 02 5 KÅPAN (FSO) Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Den 1 juli 1990 trädde lagen (1990:659) om särskild löneskatt i kraft. Denna särskilda löneskatt, som skall motsvara skattedelen av socialavgifterna, skall tas ut på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. För inkomståret 2003 är den särskilda löneskatten 16,16 eller 24,26 procent av underlaget (SFS 1999:967). Före 1999 togs inte arbetsgivaravgifter, egenavgifter eller allmän pensionsavgift ut för den som fyllt 65 år. I det reformerade ålderspensionssystemet finns ingen övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt. Därmed skall arbetsgivaravgift respektive egenavgift i form av ålderspensionsavgift samt allmän pensionsavgift betalas för den som fyllt 65 år från och med 1999 (SFS 1998:679, 1998:680). Detta gäller för personer över 65 år som är födda 1938 eller senare. Från och med 2003 kommer således ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift att betalas även för personer över 65 år (SFS 2000:980, 2 kap. 27 §, 5 övergångsbestämmelser). I den nuvarande beräkningsschablonen för skattesatsen för särskild löneskatt (se nedan) är skattedelen för pensionsavgifterna 8,10 procentenheter (hälften av 10,21 procentenheter och hälften av 7–1 procentenheter). Denna skattedel skall således inte betalas av den som fyllt 65 år (prop. 1997/98:151, s. 564). Den särskilda löneskatten för 2003 blir då 16,16 procent av underlaget. Skattesatsen för inkomståret 1998 beräknades utifrån egenföretagarens avgifter och allmänna egenavgifter enligt följande: Avgift Procent Hela folkpensionsavgiften Hälften av sjukförsäkringsavgiften tilläggspensionsavgiften delpensionsavgiften arbetsskadeavgiften arbetsmarknadsavgiften 6,83 -8,66 -6,4 -0,2 -1,38 -3,3 Hela den allmänna löneavgiften Hälften av den allmänna pensionsavgiften minskad med en procentenhet Summa ESV, Inkomstliggaren 2004 9,97 4,48 (6,95–1,00) 2,98 24,26 33 Regeringen kommer att se över denna beräkningsschablon (prop. 1997/98:1, volym 1, s. 169). Underlaget för den särskilda löneskatten är sådan näringsverksamhet där den skattskyldige inte själv är aktiv eller är äldre än 65 år. Även för lön och annan arbetsersättning till personer som är äldre än 65 år samt för vissa försäkringsersättningar utgår särskild löneskatt. Arbetsgivare som avsätter en del av vinsten till de anställda i vinstandelsstiftelser skall betala särskild löneskatt på vinstandelar (prop. 1996/97:21, SFS 1996:1215). Detta gäller från och med den 1 januari 1997. Under åren 1988–1991 betalade arbetsgivarna vanliga arbetsgivaravgifter på bidrag till vinstandelsstiftelser. I lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ingår ett moment om vinstandelsstiftelser. Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Denna särskilda löneskatt överförs av Skatteverket tillsammans med arbetsgivaravgifterna varje månad till inkomsttiteln 1299 Avräkning socialavgifter. Före inkomståret 1998 redovisades denna särskilda löneskatt direkt mot inkomsttiteln 1291 av Skatteverket. För egna företagare redovisas skatten först på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt och omförs sedan till denna inkomsttitel. Särskild löneskatt på pensionskostnader Den som utfäst en tjänstepension skall betala särskild löneskatt med 24,26 procent (SFS 1997:941) på kostnaden för pensionsutfästelsen. Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för särskild löneskatt på pensionskostnader. Detta innebär att skatten uppbärs i samband med uppbörden av inkomstskatt för fysiska personer (egna företagare) och för juridiska personer. Andra året efter inkomståret omförs den särskilda löneskatten från 1111 Fysiska personers inkomstskatt och från 1121 Juridiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel. Särskild löneskatt på statens pensionskostnader Riksförsäkringsverket fastställer den särskilda löneskatt som staten skall betala enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skatten under 2004 är 24,26 procent av de statliga tjänstepensioner som betalas ut av Statens pensionsverk med flera (SFS 1997:941). Skatten fastställs dels som preliminär skatt senast den 25 februari under beskattningsåret, dels som slutlig skatt senast den 30 april året efter beskattningsåret. Den preliminära skatten betalas med en sjättedel av skatten den 18 i månaderna mars, maj, juli, september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter beskattningsåret. Skatten slutregleras i maj månad året efter beskattningsåret. Riksförsäkringsverket fastställer även den särskilda löneskatt som statliga affärsverk skall betala. Denna betalas direkt till Riksförsäkringsverket och redovisas då på denna inkomsttitel. Tidpunkterna för inbetalning av skatten är desamma som för övriga statliga myndigheter. ESV, Inkomstliggaren 2004 34 Särskild löneskatt KÅPAN När det gäller särskild löneskatt på kompletterande ålderspensionsavgifter och individuella ålderspensionsavgifter betalar myndigheterna löneskatten direkt till Riksförsäkringsverket. Uppgiften om vilken skatt som skall betalas redovisas av myndigheten varannan månad genom en särskild skattedeklaration. Skatten betalas den 18 i månaderna mars, maj, juli, september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter beskattningsåret. Författningar m.m. Lag (1990:659; senast ändrad 2002:198) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687; senast ändrad 2000:993) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704; senast ändrad 1993:644) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader. 1299 Avräkning av socialavgifter Inkomsterna redovisas av Riksförsäkringsverket och Skatteverket. Inkomsttiteln 1299 Avräkning av socialavgifter ingår i statsbudgeten från och med budgetåret 1998. Den har tidigare inte ingått i statsbudgeten men har använts för redovisning av skattemyndigheternas uppbörd av arbetsgivaravgifter. Riksförsäkringsverket omför arbetsgivaravgifterna till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och löneskatter enligt 11 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Skatteverket redovisar debiterade arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster under den första inkomstposten. Riksförsäkringsverket (RFV) fördelar sedan detta belopp till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och löneskatter. Inkomster 1299 01 1299 02 1299 03 1299 04 1299 05 1299 06 Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, föregående år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, föregående år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, äldre år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, äldre år (Skatteverket) Utgifter 1299 07 Debiterade arbetsgivaravgifter till RFV (RFV) Författningar m.m. Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Lag (2000:981; senast ändrad 2003:1216) om fördelning av socialavgifter. Förordning (1984:1127; senast ändrad 2003:938) med bemyndigande för Riksförsäkringsverket att verkställa fördelningen av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. ESV, Inkomstliggaren 2004 35 1300 Skatt på egendom 1310 Skatt på fast egendom 1312 Fastighetsskatt Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitlarna 1111 och 1121 till denna inkomsttitel. Fastighetsskatt uppbärs enligt skattebetalningslagens bestämmelser såsom skatt. Skatt utgår om fastigheten vid fastighetstaxeringen fått benämningen småhusenhet, hyreshusenhet, industrienheten inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller mark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig är ägare till fastigheten eller den som skall anses som ägare (1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen). Skatteunderlaget och skattesatsen för inkomståret 2004 är: Slag av fastighet Småhus Hyreshus, bostadsdel Hyreshus, lokaler Industrienhet Skattesats i procent 1,00 0,50 1,00 0,50 För nybyggda småhus och hyreshus utgår ingen fastighetsskatt under de fem första åren. Under de fem därpå följande åren utgår fastighetsskatt med halva den skattesats som anges i tablån ovan. Först tio år efter att huset är byggt beskattas fastigheten med full skattesats. En begränsningsregel för fastighetsskatten har införts från och med inkomståret 2001. Denna regel innebär i huvudsak att ett hushåll, under vissa förutsättningar, skall betala maximalt fem procent av inkomsten i fastighetsskatt. Ett basvärde bestäms så att det motsvarar 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris enheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget två år före senast allmänna fastighetstaxering för fastighetstypen i fråga. Sedan 1996 omfattas alla skattepliktiga taxeringsenheter av det så kallade omräkningsförfarandet. Vid omräkning multipliceras basvärdena för varje värderingsenhet med ett av RSV fastställt omräkningstal. Respektive taxeringsenhets hela värde benämns efter omräkningen taxeringsvärde. I praktiken fick omräkningsförfarandet under perioden 1997–2000 inte något genomslag då taxeringsvärdena på småhus och hyreshus var frysta på 1997 års nivå. Det nuvarande omräkningsförfarandet skall avskaffas och ersättas med regler om en förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Allmän fastighetstaxering skall liksom i nuvarande system äga rum vart sjätte år. Utöver införandet av en förenklad fastighetstaxering har det också föreslagits att endast en tredjedel av höjningen av taxeringsvärdet skall slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de följande två åren. Denna ”dämpningsregel” införs i syfte att mildra effekterna av kraftiga taxeringsvärdesförändringar. Fram till nästa allmänna eller förenklade taxering skall dock omräkningsförfarandet tillämpas. Det nya systemet trädde ikraft 2003 i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av småhus. För budgetåret 2004 utgör inkomsterna på titeln den fastighetsskatt som debiterades inkomståret 2002. Författningar m.m. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152; senast ändrad 2003:1201). ESV, Inkomstliggaren 2004 36 Lag (1984:1052; senast ändrad 2003:1203) om statlig fastighetsskatt. Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748). Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199; senast ändrad 2003:963). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Författningarna finns intagna i de genom Skatteverkets försorg årligen utgivna publikationerna Skatte- och taxeringsförfattningarna respektive Författningar om uppbörd. 1320 Förmögenhetsskatt 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel. Skattskyldighet till förmögenhetsskatt föreligger för fysiska personer som vid årsskiftet var bosatta i Sverige. Denna skattskyldighet omfattar all skattepliktig förmögenhet i Sverige eller utlandet. Fysiska personer bosatta i utlandet samt utländska bolag är skattskyldiga här endast i begränsad omfattning, det vill säga i huvudsak endast för vad som har placerats här i riket. För skattepliktig förmögenhet under 1 500 000 kronor för enskild person och 2 000 000 kronor för sambeskattade utgår ingen förmögenhetsskatt för fysiska personer. Skattesatsen är 1,5 procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger 1 500 000 kronor. Förmögenhet i företag vars aktier är onoterade och som bedriver näringsverksamhet eller fastighetsförvaltning är inte skattepliktig. Även aktier på O- och OTC-listorna är som huvudregel skattefria (hemlandet styr). Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt och omförs till titeln 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt, när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 2004 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 2002. Omföringar görs för närvarande av ESV. Författningar m.m. Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt. 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel. Skattskyldighet åvilar dels svenska föreningar och samfund till den del medlemmarna inte har del i förmögenheten genom sin andel, dels svenska stiftelser. Om sådana juridiska personer är helt eller delvis befriade från statlig inkomstskatt föreligger inte skattskyldighet för förmögenhetsskatt. Skattskyldighet inträder vid en beskattningsbar förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. För familjestiftelser uppgår fribeloppet till 900 000 kronor. Skatten är proportionell och utgår med 1,5 promille för den del som överstiger fribeloppet. Skatteplikt föreligger för i lagtexten uppräknad egendom. Uppräkningen är uttömmande. Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln 1121 Juridiska personers inkomstskatt och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 2004 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades för inkomståret 2002. Omföringar görs för närvarande av ESV. Författningar m.m. Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt. ESV, Inkomstliggaren 2004 37 1330 Arvsskatt och gåvoskatt 1331 Arvsskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt utgår skatt till staten för egendom, som förvärvas genom arv eller testamente. Skattskyldig är den som förvärvar egendomen. Befriade från arvsskatt är bland andra staten och vissa stiftelser. Arvsskatten för makar och sambor avskaffas från och med den 1 januari 2004. Arvsskatt utgår efter värdet av skattskyldigs lott och beräknas efter en progressiv skatteskala, som beror på vilken skatteklass den skattskyldige tillhör. Skatten beräknas enligt tre olika skatteklasser. Arvsskatten redovisas från och med juli 2001 genom skattekontot. Det innebär att debiterad arvsskatt redovisas på denna inkomsttitel. Eventuella uppbördsförluster redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Till klass I hänföres bland andra make, sambo, barn, avkomling till barn, make och sambo till barn och make eller sambo till avlidet barn. Till klass II hänföres annan än sådan som avses i klass I eller klass III som till exempel förälder, syskon, syskonbarn eller någon som inte är besläktad med den avlidne eller givaren. Till klass III hänföres bland annat förvärv genom testamente som tillfaller stiftelse eller sammanslutning som har ett visst allmännyttigt ändamål. Skatten beräknas efter att grundavdrag gjorts. På lott som tillkommer den avlidnes efterlevande make eller sambo tas arvsskatt inte ut. För övriga i klass I utgör grundavdraget 70 000 kronor. För arvs- eller testamentslott som beskattas enligt klass II och klass III är grundavdraget 21 000 kronor. Vid gåvobeskattningen är grundavdraget 10 000 kronor. Vad som återstår, sedan grundavdrag gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal. Skatten beräknas i följande skalor: Klass I Skattepliktig lott, kronor Arvsskatt, kronor – 300 000 10 % 300 000 – 600 000 30 000+20 % –”– 90 000+30 % –”– 600 000 – inom skiktet Klass II Skattepliktig lott, kronor Arvsskatt, kronor – 70 000 10 % 70 000 – 140 000 7 000+20 % –”– 21 000+30 % –”– 140 000 – inom skiktet Klass III Skattepliktig lott, kronor Arvsskatt, kronor – 90 000 10 % 90 000 – 170 000 9 000+20 % –”– 25 000+30 % –”– 170 000 – inom skiktet Författningar m.m. Lag (1941:416; senast ändrad 2003:1199) om arvsskatt och gåvoskatt. Arvs- och gåvoskatteförordningen (1958:563; senast ändrad 2003:904). Förordning (1967:721; senast ändrad 2003:910) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning. ESV, Inkomstliggaren 2004 38 Förordning (1963:588; senast ändrad 2003:678) om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss. Kungörelse (1963:589) med tillämpningsföreskrifter till förordningen (1963:588) om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss. Lag (1963:587; senast ändrad 1999:1237) om inkomstbeskattning av fideikommissbo m.m. Cirkulär (1992:79) med tabeller för uträkning av arvsskatt och gåvoskatt. 1332 Gåvoskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt utgår skatt till staten för egendom, som förvärvas genom gåva. Skattskyldig är den som förvärvar egendomen. Befriade från gåvoskatt är bland andra staten och vissa stiftelser eller sammanslutningar som har ett visst allmännyttigt ändamål. Gåvoskatt utgår efter värdet på gåvan och beräknas efter en progressiv skatteskala, som beror på vilken skatteklass den skattskyldige tillhör (Se inkomsttitel 1331 Arvskatt, skattetabell). Gåvoskatten redovisas från och med december 2001 genom skattekontot. Det innebär att debiterad gåvoskatt redovisas på denna inkomsttitel. Eventuella uppbördsförluster redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Författningar m.m. Lag (1941:416; senast ändrad 2003:1199) om arvsskatt och gåvoskatt. Arvs- och gåvoskatteförordningen (1958:563; senast ändrad 2003:904). Förordning (1967:721; senast ändrad 2003:910) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning. Cirkulär (1992:79) med tabeller för uträkning av arvsskatt och gåvoskatt. Broschyren Gåva- upplysningar för gåvodeklaration (RSV 421), utgåva 6.1340. 1340 Övrig skatt på egendom 1341 Stämpelskatt Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Lantmäteriverket, Patent- och registeringsverket samt Sjöfartsverket. Stämpelskatt utgår enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtter samt beviljande av inteckningar. Vid förvärv är skatten 1,5 procent av egendomens värde. Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten med vissa undantag 3 procent. Vid inteckning är skatten 2 procent av inteckningsbeloppet för fast egendom och tomträtt, 1 procent för luftfartyg och näringsverksamhet samt 0,4 procent för skepp. Inskrivningsmyndigheterna är beskattningsmyndigheter. Stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet Lantmäteriverket Lantmäteriverket uppbär och redovisar stämpelskatt avseende förvärv av samt inteckning i fast egendom och tomträtt för ärenden som handläggs vid inskrivningsmyndighet enligt 19 kap. 3 § jordabalken. Om skatt har betalats in till Lantmäteriverket skall inbetalning av tillkommande skatt enligt 18 § stämpelskatteförordningen göras till Domstolsverket som även gör återbetalningar. Skatten betalas genom faktura, betalningsvillkoren är 30 dagar. Utskrift av bevis sker när betalning skett. Kreditinstitut, fastighetsbolag, mäklare, advokatbyråer med flera har möjlighet att betala med så kallat autogiro i stället för faktura. För stämpelskatt, som avser ESV, Inkomstliggaren 2004 39 inteckning för vilken datapantbrev utfärdats, sker betalning genom autogiro. Betalning sker då tre bankdagar efter det att expeditionen sänts ut. Inbetald skatt överförs automatiskt dagligen till statsverkets checkräkning. Domstolsverket I de fall Domstolsverket redovisar stämpelskatt betalas den in till ett gemensamt postgirokonto för de allmänna domstolarna. Den skattskyldiges inbetalningar sker i regel genom att denne löser postförskott från domstolen. Dessutom förekommer kontanta inbetalningar direkt till domstolen, som sedan sätter in pengarna på det gemensamma postgirokontot. Skatten skall betalas inom en månad från det att expedition i ärendet har färdigställts. Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket uppbär och redovisar stämpelskatt för företagsinteckningar. Stämpelskatten är 1 procent av inteckningsbeloppet och faktureras mot postförskott. Inbetald skatt redovisas in till statsverkets checkräkning inklusive ränta, senast 15 dagar efter kalendermånadsskifte. Sjöfartsverket Sjöfartsverket uppbär och redovisar stämpelskatt avseende inteckningar i skepp. Den skattskyldiges inbetalningar sker i regel genom att denna löser postförskott från Sjöfartsverket. Det kan även förekomma viss kontant betalning. Stämpelskatten betalas in av Sjöfartsverket till statsverkets checkräkning. Författningar m.m. Lag (1984:404; senast ändrad 2003:537) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (1984:406; senast ändrad 2002:1055) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (2000:308; senast ändrad 2003:1014) om fastighetsregister. Förordning (2003:552; senast ändrad 2003:1044) om företagsinteckning. Lag (2003:528) om företagsinteckning. Fartygsregisterförordning (1975:927; senast ändrad 2001:807). ESV, Inkomstliggaren 2004 40 1400 Skatt på varor och tjänster 1410 Allmänna försäljningsskatter 1411 Mervärdesskatt, netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket. Bestämmelser om mervärdesskatt finns främst i mervärdesskattelagen (ML). Mervärdesskatt utgår enligt ML på värdet (beskattningsunderlaget) av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som har att redovisa skatten till staten på grund av skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt den som gör ett gemenskapsinternt förvärv av varor. Skatt tas ut i varje led, varvid den som är skattskyldig eller den som har rätt till återbetalning har avdragsrätt respektive återbetalningsrätt för den skatt som påförts av eller betalats till leverantör. Detta medför att det endast är mervärdet som beskattas i varje produktions- eller distributionsled. Omsättning av alla varor och tjänster är, om inte annat särskilt stadgas, skattepliktig. Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget. Från denna regel gäller följande undantag: • 12 procent livsmedel, hotell och camping, transport i skidliftar, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, • 6 procent allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) och tidskrifter, personbefordran, entréavgifter till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar, djurparker, biblioteks- och museiverksamhet, vissa immateriella rättigheter, idrottslig verksamhet, böcker, broschyrer och liknande samt kartor. Vid beräkning av skatten som en del av totalpriset motsvaras de tre olika skattesatserna av 20 procent, 10,71 procent respektive 5,66 procent. Skattens redovisning Alla som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning skall vara registrerade till mervärdesskatt. Registrering sker i den region där den skattskyldiges eller återbetalningsberättigades hemortskommun finns. Redovisning av skatt kan ske på två sätt: • Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som överstiger en miljon kronor per beskattningsår skall lämna skattedeklaration. • Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som understiger en miljon kronor per beskattningsår och som är skyldiga att lämna självdeklaration skall redovisa skatten i denna. Skattemyndigheten kan dock efter ansökan besluta att de skall redovisa skatten i skattedeklaration. Vissa skattskyldiga skall dock alltid redovisa skatten i skattedeklaration oavsett omsättningens storlek. Detta gäller skattskyldiga som inte lämnar självdeklaration, till exempel handelsbolag. De som redovisar i skattedeklaration skall redovisa skatten varje månad. Handelsbolag och de som inte är skyldiga att lämna självdeklaration får dock efter beslut av skattemyndigheten lämna, skattedeklaration för helt beskattningsår, om beskattningsunderlaget inte överstiger 200 000 kronor. Mervärdesskatt skall redovisas till Skatteverket i en för mervärdesskatt, innehållna källskatter, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt gemensam skattedeklaration (skattekontoredovisning). Inbetalning av samtliga skatter och avgifter som redovisats i skattedeklaration för viss månad skall för flertalet skattskyldiga ske den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. (Den 17 i januari och augusti). Skattskyldiga med en mervärdesskattepliktig årlig omsättning överstigande 40 miljoner kronor skall redovisa mervärdesskatten i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Den 26 (i december månad den 27) i månaden efter redovisningsperioden blir senaste ESV, Inkomstliggaren 2004 41 inbetalningsdag för den mot mervärdesskatten motsvarande delen av totalbeloppet att betala enligt skattedeklarationen. Mervärdesskatt som redovisas i skattedeklarationen redovisas mot inkomsttiteln med debiterade belopp att betala eller återfå. Debiterad mervärdesskatt att betala avser företag som har större utgående än ingående mervärdesskatt. Debiterad mervärdesskatt att återfå avser företag som har lägre utgående än ingående mervärdesskatt. Det senare fallet är aktuellt till exempel vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. Undertitlarna Inbetalning av mervärdesskatt till skattemyndigheterna samt Återbetalning av mervärdesskatt från skattemyndigheterna avser betalningar före skattekontots införande. Mervärdesskatt på elektroniska tjänster redovisas av Skatteverket under inkomsttitel 1141 04. Från och med den 1 juli 2003 gäller en särskild beskattningsordning för företag i tredjeland (det vill säga utanför EU) som säljer elektroniska tjänster till icke skattskyldiga personer inom EU. Den särskilda beskattningsordningen innebär att företaget bara behöver registrera sig i ett EU-land även om beskattningen skall ske i flera av länderna. Om företaget väljer Sverige som registreringsland skall en speciell deklaration, omfattande alla sådana försäljningar, lämnas elektroniskt till Skatteverket. Redovisning och betalning görs i euro. Skatteverket vidarebefordrar deklarationsupplysningar och betalningar till respektive omsättningsland, det vill säga där den elektroniska tjänsten konsumerats. I de fall redovisning och inbetalning av mervärdesskatt som avser omsättning i Sverige skett till annat EU-land kommer redovisning och betalning till Skatteverket månaden efter redovisningsmånaden. Tullverket är beskattningsmyndighet vad avser import av vara från tredje land. Skattesatsen vid import är 25, 12 eller 6 procent. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i regel mervärdesskatt direkt i samband med importen. Kreditinnehavare erlägger skatten senast elva dagar efter det att tullräkning utfärdats. Avräkning av ingående mervärdesskatt för statliga myndigheter görs när en myndighet bokför ingående mervärdesskatt. Myndigheten får då rekvirera motsvarande belopp från Skatteverket som i sin tur sedan avräknar myndighetens ingående mervärdesskatt mot inkomstundertiteln när den betalar ut det rekvirerade beloppet. För skattskyldig som redovisar mervärdesskatten i självdeklaration, det vill säga skattskyldig med ett beskattningsunderlag som understiger 1 miljon kronor, ingår mervärdesskatten i den slutliga skatten. Den preliminära skatten är beräknad med hänsyn till detta. Om redovisningen utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt, gottskrivs denna vid debiteringen av slutlig skatt. Omföringarna i samband med den slutliga skatten görs till inkomsttiteln Mervärdesskatt (1411) från inkomsttitlarna fysiska personers inkomstskatt (1111) och juridiska personers inkomstskatt (1121). Skatteverket är beskattningsmyndighet för all omsättning av varor och tjänster som omsätts inom landet. I vissa fall skall tillhandahållanden av varor och tjänster från utländska näringsidkare beskattas i Sverige. Skattskyldig för sådana tillhandahållanden åvilar antingen köparen eller den utländska näringsidkaren. Den utländska näringsidkaren måste i sådant fall vara registrerad i Sverige. Den mervärdesskatt som härrör från kommuner och landsting och som avser ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet redovisas under respektive inkomstundertitel. Vid sidan av dessa betalningar ersätts kommunerna och landstingen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Ersättningen sker via inkomsttitel 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting. ESV, Inkomstliggaren 2004 42 Mervärdesskatten underindelas och redovisas i följande delposter: Underindelning 1411 01 1 1411 01 2 1411 01 24 1411 01 25 1411 01 3 1411 01 4 1411 01 41 1411 01 42 1411 01 43 1411 02 21 1411 02 23 1411 02 25 1411 02 26 1411 03 1 1411 03 2 1411 03 3 1411 04 1411 06 1 1411 06 2 1411 06 3 1411 31 1411 32 Inbetalning av mervärdesskatt till Tullverket (Tullverket) Inbetalning av mervärdesskatt till Skatteverket1 (Skatteverket) Omförd mervärdesskatt, fysiska personer (ESV) Omförd mervärdesskatt, juridiska personer (ESV) Indriven mervärdesskatt2 (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala, föregående år (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala, äldre år (Skatteverket) Återbetalning av mervärdesskatt från Skatteverket3 (Skatteverket) Mervärdesskatt, reglering med utländska beskickningar m.m. (Skatteverket) Återbetalning av mervärdesskatt till utländska företag (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att återfå (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att återfå, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att återfå, föregående år (Skatteverket Debiterad mervärdesskatt att återfå, äldre år (Skatteverket) Mervärdesskatt på elektroniska tjänster (Skatteverket) Avräkning ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, staten (Skatteverket) Avgift på icke-statlig finansiering (Skatteverket) Avräkning ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet, staten (ESV) Återbetalning av Öresundsbro-moms (Skatteverket) Ersättning från Danmark för dansk del av Öresundsbro-moms (Skatteverket) 1 Moms avseende 1997 och tidigare + moms på privatimport av bilar. 2 Indriven moms avseende 1997 och tidigare. 3 Avseende moms för 1997 och tidigare. Författningar m.m. Mervärdesskattelag (1994:200; senast ändrad 2003:1137). Mervärdesskatteförordningen (1994:223; senast ändrad 2003:1138). Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt. Förordning (1993:529; senast ändrad 2003:831) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt. Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import, m.m. Förordning (1994:224; senast ändrad 2003:1139) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Förordning (2002:831; senast ändrad 2003:1040) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Lag (1995:1518; senast ändrad 2003:715) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Skatteverkets föreskrifter: Författningar om mervärdesskatt m.m. 2000 (Fritzes, Stockholm 2000). Skatteverkets författningssamling Serie S. Informationsbroschyr om mervärdesskatten (Momsbroschyren) utgiven av Skatteverket. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter (TFS 2002:26) om frihet från mervärdesskatt för varor som efter importen skall omsättas till ett annat EG-land. ESV, Inkomstliggaren 2004 43 1420, 1430 Skatt på specifika varor 1423 Försäljningsskatt på motorfordon Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Vägverket. Försäljningsskatt på motorfordon upphörde i september 2000. Ingen ny uppbörd sker, men inleverans kan även komma att ske i begränsad omfattning under 2003 på grund av sena inbetalningar. Författningar m.m. Lag (1978:69; upphävd 2001-01-01) om försäljningsskatt på motorfordon. Förordning (1978:86; upphävd 2001-01-01) om försäljningsskatt på motorfordon. 1424 Tobaksskatt Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket redovisar skatt på tobaksvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare eller registrerad som varumottagare. Tobaksskatt betalas för tobaksvaror som tillverkas i Sverige, som förs in eller tas emot från ett annat EG-land eller som importeras från tredje land. Tobaksskatt utgår för cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och snus. Skattesatser Skattesatser från och med den 1 augusti 1998 är: Cigaretter 20 öre/st + 39,2 procent 1 av detaljhandelspriset Cigarrer/Cigariller 56 öre/st Röktobak 630 kr/kg Snus 123 kr/kg Tuggtobak 201 kr/kg 1 Från och med den 1 mars 2003 skall skatten på cigaretter dock lägst tas ut med 90 procent av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen fastställer senast den 30 november innevarande år den mest efterfrågade priskategorin för cigaretter och det skattebelopp som skall användas nästkommande år. För 2004 skall skatten vara 86 öre per cigarett. Punktskattekontroll Från och med den 1 juli 1998 utförs punktskattekontroller av Skatteverket. Även Tullverket har befogenhet att utföra punktskattekontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser. Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt vad som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan nämnda lagar. Tullmyndigheten får undersöka postförsändelser för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Varorna får tas om hand av tullmyndighet för kontroll om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som är skattskyldig om det finns anledning att anta att ESV, Inkomstliggaren 2004 44 skattskyldighet föreligger enligt lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1563) om tobaksskatt och att skatten inte betalats eller att säkerhet för skattens betalning inte ställts på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet konstaterats skall tullmyndighet besluta om skatt på varorna. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar. Redovisning och betalning För Skattekontorets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Författningar m.m. Lag (1994:1563; senast ändrad 2003:807) om tobaksskatt. Förordning (1994:1613; senast ändrad 2003:973) om tobaksskatt. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m. Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter Lag (1999:445; senast ändrad 2000:490) om exportbutiker. Lag (1999:446; senast ändrad 2002:427) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454; senast ändrad 2003:1006) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (2003:816) om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2004. Skatteverkets föreskrifter: RSFS 1996:10, 1996:18, 1997:5, 1999:13 och 2003:29. Skatteverket informerar: Punktskatter (Skatteverket 496, 505, 531). ESV, Inkomstliggaren 2004 45 1425 Alkoholskatt Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket (TV) redovisar skatt på alkoholvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare eller registrerad som varumottagare. Alkoholskatt skall betalas för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EU-land eller som importerats från tredje land. Skattesatser Nedan anges aktuella skattesatser (gäller från och med den 1 december 2001): Öl Volymprocent Skattesats/liter och volymprocent över 2,8 1,47 kr Vin (gäller från och med den 1 december 2001) Volymprocent Skattesats/liter *över 1,2 högst 2,25 0,00 kr *över 2,25 högst 4,5 7,58 kr *över 4,5 högst 7 11,20 kr *över 7 högst 8,5 15,41 kr *över 8,5 högst 15 22,08 kr över 15 högst 18 45,17 kr *Dessa skatteklasser och skattesatser gäller även för andra jästa drycker än vin och öl. Mellanklassprodukter Volymprocent Skattesats/liter över 1,2 högst 15 27,20 kr över 15 högst 22 45,17 kr Etylalkohol Volymprocent över 1,2 Skattesats 501,41 kr/liter ren alkohol Punktskattekontroll Från och med den 1 juli 1998 utförs punktskattekontroller av Skatteverket. Även Tullverket har befogenhet att utföra punktskattekontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser. Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt vad som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan nämnda lagar. Tullmyndigheten får undersöka postförsändelser för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Varorna får tas om hand av tullmyndighet för kontroll om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som är skattskyldig om det finns anledning att ESV, Inkomstliggaren 2004 46 anta att skattskyldighet föreligger enligt lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1563) om tobaksskatt och att skatten inte betalats eller att säkerhet för skattens betalning inte ställts på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet konstaterats skall tullmyndighet besluta om skatt på varorna. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar. Redovisning och betalning För Skatteverkets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Underindelning 1425 01 1425 02 1425 03 1425 04 Skatt på etylalkohol (Skatteverket, TV) Skatt på vin och andra jästa drycker (Skatteverket, TV) Skatt på mellanklassprodukter (Skatteverket, TV) Skatt på öl (Skatteverket,TV) Författningar m.m. Lag (1994:1564; senast ändrad 2003:808) om alkoholskatt. Förordning (1994:1614; senast ändrad 2003:974) om alkoholskatt. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m. Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Lag (1999:445; senast ändrad 2000:490) om exportbutiker. Lag (1999:446; senast ändrad 2002:427) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454; senast ändrad 2003:1003) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Skatteverkets föreskrifter: RSFS 1997:5, 1996:18, 1999:13 och 2003:29. Skatteförvaltningen informerar: Punktskatter (RSV 505). Nyhetsbrev Punktskatter. 1428 Energiskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. När bränsle importeras av någon som inte är upplagshavare eller godkänd lagerhållare skall skatten betalas till Tullverket (TV). Energiskatt Energiskatt skall erläggas för vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, bensin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, råtallolja, naturgas, metan, gasol och vissa andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, samt för elektrisk kraft. Energiskatten skall i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt används som motorbränsle eller för uppvärmning. Olja som skall användas för drift av motordrivna fordon beskattas högre än olja som skall användas för uppvärmning eller drift av stationära motorer. För att skilja lågbeskattad olja från högbeskattad olja så märks den lågbeskattade oljan med ett gult märkämne och ett blått färgämne, vilket ger en grön färg på oljan. Det är förbjudet att ha märkt olja i tank på båt och i tank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle. Den som använder båt för annat än privat ändamål kan under vissa förutsättningar medges dispens från förbudet mot märkt olja i båt. ESV, Inkomstliggaren 2004 47 Energiskatten på bensin och högbeskattade oljor är differentierad med hänsyn till deras miljöegenskaper. Bensin och oljor är uppdelade i tre olika miljöklasser. Skattesatser från och med den 1 januari 2004: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Bensin (liter) Miljöklass 1 2,68 Akrylatbensin 1,12 Miljöklass 2 2,71 Annan bensin 3,38 3 Lågbeskattad olja (m ) 732 3 Högbeskattad olja (m ) Miljöklass 1 773 Miljöklass 2 975 Miljöklass 3 1 294 Gasol (ton) 143 3 Naturgas och metan (1 000 m ) Kol och petroleumkoks (ton) 3 Råtallolja (m ) 237 312 3 330 För drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg utgår ingen energiskatt på gasol, metan och naturgas. Energiskatten på elektrisk kraft utgör: 1. 0 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, (från och med den 1 juli 2004 0,5 öre per kWh), 2. 18,1 öre per kWh för annan elektrisk kraft som avses under 1 och som förbrukas i nedan uppräknade kommuner, 3. 21,5 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än nedan uppräknade och 4. 24,1 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. Reducerad skattesats enligt punkt 2 tillämpas för samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Malung, Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län och Torsby i Värmlands län. För elektrisk kraft som under tiden den 1 november–31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 MH utgör dock energiskatten 20,5 öre per kWh vid förbrukning i kommuner enligt ovan för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling och 24,1 öre per kWh vid förbrukning för el-, gas- värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de ovan nämnda. För 2005 och efterföljande kalenderår skall energiskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar ovanstående skattesatser multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2003. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. ESV, Inkomstliggaren 2004 48 Energiskattebefrielse Energiskattebefrielse medges för bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för vissa ändamål. Skattebefrielsen kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller genom skattefria inköp direkt hos leverantören. För att någon som inte är upplagshavare eller godkänd lagerhållare skall kunna göra skattefria inköp av bränsle direkt hos leverantören krävs i regel att man är godkänd av Skatteverket som skattebefriad förbrukare av bränsle. Beträffande elektrisk kraft kan förbrukaren köpa kraft utan skatt genom att lämna en försäkran till leverantören om att kraften skall förbrukas för ett skattebefriat ändamål. Då båtar med fartygstillstånd enligt fiskelagen, båtar som meddelats dispens från förbudet mot märkt olja i båt eller skepp används för annat än privat ändamål får skattefria inköp direkt från leverantören ske om bränslet tankas direkt ner i båtens eller skeppets tank. Om sådana skattefria inköp gjorts och båten eller skeppet sedan används för privat ändamål skall skatt erläggas till Skatteverket. Övriga skattefria ändamål är bland annat förbrukning av bränsle för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning, i tåg eller annat spårbundet färdmedel, för produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Skattebefrielse medges inte för bränsle som förbrukas för drift av motordrivna fordon, med undantag för gruvindustriell verksamhet där befrielse medges för andra motordrivna fordon än personbilkar, lastbilar och bussar. Vid förbrukning av råtallolja i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling eller i yrkesmässig jordbruks, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet medges energiskattebefrielse med ett belopp som motsvarar den sammanlagda befrielsen av energi- och koldioxidskatt på lågbeskattad olja som förbrukas på motsvarande sätt. Beträffande elektrisk kraft så medges skattebefrielse bland annat för sådan elektrisk kraft som förbrukas i tåg eller annat spårbundet färdmedel, för produktion av mineraloljeprodukter, vid förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätet som utgörs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion och i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruk- eller vattenbruksverksamhet. Befrielse vid förbrukning av elektrisk kraft i jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet sker genom återbetalningsansökan till Skatteverket avseende en ansökningsperiod om tolv månader (1 juli–30 juni). Skattebefrielse medges även för skatt på bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för att framställa värme som levereras för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Återbetalning av energiskatt medges av Skatteverket efter ansökan av den som framställt värmen. ESV, Inkomstliggaren 2004 49 Koldioxidskatt Koldioxidskatt tas, med undantag för råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt. Skattesatser från och med den 1 januari 2004: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Bensin (liter) 2,11 3 Olja (m ) 2598 Gasol (ton) – drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 1 344 – annat ändamål 2 732 3 Naturgas och metan (1 000 m ) – drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg – annat ändamål Kol och petroleumkoks (ton) 1 105 1 946 2 260 Skattesatserna skall årligen omräknas i förhållande till det allmänna prisläget, på motsvarande sätt som energiskatten enligt föregående avsnitt. Koldioxidskattebefrielse Koldioxidskattebefrielse medges för samma ändamål och genom samma förfarande som energiskattebefrielse enligt föregående avsnitt. Skattebefrielsen för koldioxidskatt begränsas dock i vissa fall, så att endast delvis befrielse medges. Den 1 januari 2003 sänktes koldioxidskattebelastningen för tillverkningsindustri, inklusive gruvindustriell verksamhet och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, inklusive växthusnäringen, från 30 procent till 25 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta gäller även vid förbrukning av bränsle till framställning av värme som levereras till dessa verksamheter. Ytterligare nedsättning av koldioxidskatten kan efter ansökan hos Skatteverket medges om ett företags koldioxidskattebelastning vid skattenivån 25 procent överstiger 0,8 procent av försäljningsvärdet på de framställda produkterna. Den överskjutande skattebelastningen sätts då ned till 24 procent (0,8-procentsregeln). Övergångsvis till och med 2004 får också den tidigare 1,2-procentsregeln tillämpas vid tillverkning av andra mineraliska ämnen än metaller. 0,8-procents och 1,2-procentsnedsättningen sker genom att den nedsättningsberättigade lämnar årsvisa verkliga uppgifter inom ett år efter förbrukningsårets (kalenderår) utgång. Efter ansökan kan Skatteverket medge att en preliminär skattesats får tillämpas under året. Avstämning sker då genom att den som beviljats en preliminär skattesats inkommer med slutliga uppgifter senast den sista mars året efter det år den preliminära skattesatsen avser. Skatteverket fattar då ett slutligt beslut som innebär att ytterligare skatt påförs sökanden eller att skatt återbetalas till sökanden. Om koldioxidskatt har tagits ut för annat bränsle än sådant som beskattas som bensin samtidigt som utsläppet av koldioxid i samband med förbrukningen av bränslet begränsats, medger Skatteverket, efter ansökan av den skattskyldige, återbetalning av koldioxidskatten i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat. ESV, Inkomstliggaren 2004 50 Svavelskatt Skatt skall betalas för svavelinnehållet i: 1. kolbränsle (ur KN-nr 2701, 2702 eller 2704 tulltaxelagen), 2. torvbränsle (ur KN-nr 2703 tulltaxelagen), 3. motorbrännolja och eldningsolja (ur KN-nr 2710 tulltaxelagen) och 4. petroleumkoks (ur KN-nr 2713 tulltaxelagen). För petroleumkoks, kol- och torvbränsle tas skatt ut med 30 kronor per kg svavel i bränslet. För motorbrännolja och eldningsolja tas skatt ut med 27 kronor per kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i sådan olja, varvid avrundning görs uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent skall dock avrundning göras till 0,2 viktprocent. Svavelskattebefrielse Svavelskattebefrielse medges för bränsle som förbrukas för vissa ändamål. Skattebefrielsen kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller genom skattefria inköp direkt hos leverantören. För att någon som inte är upplagshavare eller godkänd lagerhållare skall kunna göra skattefria inköp av bränsle direkt hos leverantören krävs i regel att denne är godkänd av Skatteverket som skattebefriad förbrukare av bränsle. Då båtar med fartygstillstånd enligt fiskelagen, båtar som meddelats dispens från förbudet mot märkt olja i båt eller skepp används för annat än privat ändamål får skattefria inköp direkt från leverantören ske om bränslet tankas direkt ner i båtens eller skeppets tank. Om sådana skattefria inköp gjorts och båten eller skeppet sedan används för privat ändamål skall skatt erläggas. Svavelbefrielse medges även för bland annat förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel, i metallurgiska processer och vid tillverkning av cement, kalk eller tegel. Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet, får avdrag göras i deklarationen med 30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat. Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger Skatteverket efter ansökan av denne kompensation för den svavelskatt som belastar bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har minskat. Punktskattekontroll Från och med den 1 juli 1998 har Tullverket befogenhet att utföra punktskattekontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser. Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt vad som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan nämnda lagar. ESV, Inkomstliggaren 2004 51 Tidpunkt för uppbörd För Skatteverkets uppbörd gäller att redovisningsperioden normalt är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Underindelning 1428 01 1 1428 01 2 1428 01 3 1428 02 1 1428 02 2 1428 02 3 1428 04 1428 05 1428 06 1428 07 Allmän energiskatt, bensin (Skatteverket, TV) Allmän energiskatt, oljeprodukter m.m. (Skatteverket, TV) Allmän energiskatt, övriga bränslen (Skatteverket, TV) Koldioxidskatt, bensin (Skatteverket, TV) Koldioxidskatt, oljeprodukter m.m. (Skatteverket, TV) Koldioxidskatt, övriga bränslen (Skatteverket, TV) Elektrisk kraft (Skatteverket) Svavelskatt (Skatteverket, TV) Råtallolja (Skatteverket) Kompetenssparande, Riksgäldskontoret (Skatteverket) Författningar m.m. Energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt Lag (1994:1776; senast ändrad 2003:810) om skatt på energi. Förordning (1994:1784; senast ändrad 2003:975) om skatt på energi. Förordning (1994:224; senast ändrad 2000:510) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar med flera. Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattkontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattkontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft (RSV Sp 1999:1). Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:18). Riksskatteverkets information om beskattning av bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:10). RSFS (1996:8). RSFS (1996:13). RSFS (1996:14). RSFS (1996:18). RSFS (1997:5). RSFS (1999:13). RSFS (1999:29). 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Från och med den 1 juli 2000 gäller lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Skatten utgör för varje kalendermånad 5 514 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Författningar m.m. Lag (2000:466; senast ändrad 2002:430) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. ESV, Inkomstliggaren 2004 52 1435 Särskild skatt mot försurning Inkomsterna redovisas av Skatteverket. En viss del av inkomsterna av energiskatten förs över till denna inkomsttitel. Överföringen motsvarar 9 kronor per kubikmeter olja. Författningar m.m. Regeringsbeslut 1991-04-25. 1436 Skatt på avfall Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Avsikten är att skatten skall bidra till att minska mängden avfall som deponeras. Den skall även bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder utnyttja avfall. Skatteplikt Skatt (avfallsskatt) skall betalas till staten för: • avfall som förs in till avfallsanläggning, där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år, och • avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning. Skattesats Skatten tas ut med 370 kronor per ton. Förfarande Den som är skattskyldig skall redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att lämna deklaration. Skatteredovisningen i deklarationen skall avse bestämda tidsperioder. Kalenderkvartal är i regel redovisningsperiod för avfallsskatten. Författningar m.m. Lag (1999:673; senast ändrad 2002:998) om skatt på avfall. Förordning (1999:1218) om skatt på avfall. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Nyhetsbrev Punktskatter (2000:1). Nyhetsbrev Punktskatter (2000:5). Nyhetsbrev Punktskatter (2001:6). ESV, Inkomstliggaren 2004 53 1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsterna kommer från inom landet yrkesmässiga tillverkare, importörer med yrkesmässig återförsäljning eller annan yrkesmässig användning inom landet samt återförsäljare som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel. Skatt på gödselmedel utgår i två delar. Skatt på kväve utgår med 1 krona 80 öre för varje helt kilogram kväve i gödselmedlet, om andelen kväve i medlet är minst två procent. Skatt på kadmium utgår med 30 kronor för varje helt gram i gödselmedlet, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor. Skatt på bekämpningsmedel skall erläggas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen och beredningar – med undantag för bland andra färger, fernissor, träskyddsmedel och ättika – som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Skatten är 30 kronor för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Redovisningsperiod för skatt på gödselmedel och bekämpningsmedel är normalt kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Underindelning 1437 01 Skatt på bekämpningsmedel (Skatteverket) 1437 02 Skatt på gödselmedel (Skatteverket) Författningar m.m. Lag (1984:409; senast ändrad 2002:407) om skatt på gödselmedel. Lag (1984:410; senast ändrad 2003:806) om skatt på bekämpningsmedel. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Förordning (1978:407; senast ändrad 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om avgift på bekämpningsmedel (RSFS 1984:34, RSV IP 1984:19). 1450 Skatt på tjänster 1452 Skatt på annonser och reklam Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket. Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall skatt (reklamskatt) erläggas till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Beskattningsmyndighet för reklamskatt är Särskilda skattekontoret eller, vid import från tredje land, Tullverket. Skatten för annons i allmän nyhetstidning är 4 procent av beskattningsvärdet och i övrigt 11 procent av beskattningsvärdet. För självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress och som inte är att anse som annonsblad återbetalar Särskilda skattekontoret till den skattskyldige en viss del av erlagd skatt. Särskilda skattekontoret återbetalar så stor del av erlagd skatt för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning av, såvitt gäller dagspress, högst 12 miljoner kronor och såvitt gäller annan press högst 6 miljoner kronor för helt år. Redovisningsperiodernas längd är i regel en eller två månader beroende på omsättningens storlek. Redovisning och inbetalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Återbetalning för periodiska publikationer sker två gånger per år. För Tullverkets uppbörd gäller att importör som inte har kredit hos Tullverket betalar reklamskatt direkt i samband med importen. Kredithavare erlägger skatten senast 11 dagar efter det att den upptagits på tullräkning. ESV, Inkomstliggaren 2004 54 Författningar m.m. Lag (1972:266; omtryckt 1984:156; senast ändrad 2002:401) om skatt på annonser och reklam. Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om skatt på annonser och reklam (RSFS 1984:35, RSV Ip 1984:20). Riksskatteverkets föreskrifter om skatt på annonser och reklam (RSFS 2002:37). Skatteverkets allmänna råd om skatt på annonser ochreklam (RSV 2002:42). Reklamskatt? Eller inte reklamskatt? (RSV 500). 1454 Skatt på spel Inkomsterna uppbärs och redovisas av Skatteverket. Spelskatt utgår på roulettspel, kortspel och tärningsspel, som kräver tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000). Skatten på roulettspel, kortspel och tärningsspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger. Från den 1 januari 1995 utgår spelskatt för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger med: • 2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord, • 4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord, • 9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord, • 18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord, • 25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord. Föreligger rätt till flera spelbord än fem utgår skatten för vart och ett av dessa bord med 5 000 kronor per månad. Spelskatt skall erläggas av den som har tillstånd. Om spelutrustningen upplåts är det emellertid upplåtaren – om denne har fast driftställe i landet – som är skattskyldig. Redovisningsperioden är en kalendermånad. Författningar m.m. Lag (1972:820; senast ändrad 2002:403) om skatt på spel. Förordning (1984:249; senast ändrad 2003:935) om spelskatt. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Förordning (1978:407; omtryckt 1984:254; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om spelskatt (RSV Sp 1995:1). ESV, Inkomstliggaren 2004 55 1460 Skatt på vägtrafik 1461 Fordonsskatt Inkomsterna redovisas av Vägverket. Under denna titel redovisas, förutom fordonsskatt, skattetillägg enligt fordonsskattelagen (1988:327) och saluvagnsskatt enligt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt. Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om fordonsskatt och saluvagnsskatt. Beskattningsmyndighet för fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro. Fordonsskatt tas ut enligt fordonsskattelagen (1988:327) för motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, trafiktraktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar, om de är eller bör vara upptagna i trafikregistret och inte är avställda (skattepliktiga fordon). Släpvagnar som dras av motorredskap eller av tunga terrängvagnar är skattepliktiga endast i vissa fall. Motorcyklar, personbilar, andra lastbilar är sådana som är vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Bussar är inte skattepliktiga om de enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre. Traktorer som används uteslutande i jordbruket är inte skattepliktiga från och med den 1 januari 2002. Fordonsskatten beräknas efter fordonets skattevikt. Skattevikten är för personbil, motorcykel, traktor och motorredskap lika med tjänstevikten och för buss, lastbil, tung terrängvagn och annan släpvagn än påhängsvagn i princip lika med totalvikten. Särskilda bestämmelser gäller beträffande beräkningen av skattevikten för påhängsvagnar. Fordonsskattens storlek är beroende av bland andra fordonsslag, drivmedelsslag och antal hjulaxlar. Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta i vissa kommuner som anges i bilaga till fordonsskattelagen, nedsatt med 384 kronor per år. Fordonsskatt betalas i princip i förskott för skatteår eller skatteperiod. Skatteår och skatteperioder bestäms efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer. Genom detta så kallade rullande uppbördssystem görs uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod eller skatteår för någon del av fordonsbeståndet under 11 av årets månader. Fordonsskatt tas ut för helt skatteår (12 kalendermånader) om årsskatten för ett fordon inte överstiger 3 600 kronor och i annat fall för skatteperioder om fyra kalendermånader. Föreligger skatteplikt för ett fordon under någon del av en kalendermånad tas skatt ut för hela månaden om skatten för fordonet uppgår till högst 4 800 kronor för helt år. Överstiger skatten 4 800 kronor tas den under vissa förutsättningar ut för dag med 1/360 av skatten för helt år. Under vissa förutsättningar återbetalas fordonsskatt för fordon som använts utomlands. För vägavgiftspliktiga fordon är fordonsskatten reducerad. Se inkomsttitel 2533 Vägavgifter. Saluvagnsskatt tas ut för kalenderår eller den del därav som återstår när ett fordon får användas med stöd av saluvagnslicens. Föreligger skatteplikt under någon del av en kalendermånad utgår saluvagnsskatt för hela månaden. Saluvagnsskatt erläggs före ingången av kalenderåret med 715 kronor för bil, 125 kronor för motorcykel och 200 kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn. Underindelning 1461 01 Fordonsskatt 1461 02 Saluvagnsskatt Författningar m.m. Fordonsskattelag (1988:327; senast ändrad 2003:1196). Fordonsskatteförordning (1993:1028; senast ändrad 2003:961). Lag (1976:339; senast ändrad 2003:686) om saluvagnsskatt. Förordning (1976:767; senast ändrad 2003:919) om uppbörd av saluvagnsskatt m.m. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). ESV, Inkomstliggaren 2004 56 Skatteverkets rekommendationer m.m.: 1996-01-24 rekommendationer m.m. om beskattning av traktorer m m (RSV Sv 1995:1). 1996-01-24 rekommendationer m.m. om befrielse från fordonsskatteplikt för fordon som används vid räddningstjänst (RSV Sv 1995:3). 1996-02-05 rekommendationer m.m. om skattetillägg på fordonsskatt (RSV Sv 1995:4). 1996-02-20 rekommendationer m.m. om dröjsmålsavgift på fordonsskatt, överlastavgift och saluvagnsskatt (RSV Sv 1996:1). 1996-02-20 rekommendationer m.m. om återbetalning och avräkning av fordonsskatt (RSV Sv 1996:2). September 1997 informationsbroschyr till fordonsägare om fordonsskatt på traktorer m.m. (RSV 509 utgåva 4). Januari 1998 Fordonsskattetabeller gällande från och med den 1 februari 1998 (RSV 491, utgåva 12). Januari 2000 Fordonsskattetabeller, särtryck Dieseldrivna bussar gällande från och med den 1 januari 2000. 1462 Vägavgifter Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Vägverket. Vägavgift betalas för motorfordon eller ledad motorfordonskombination med totalvikt på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för transport på väg. Svenskt fordon enligt Vägtrafikregistret, som inte är avställt, betalar för rätten att använda det svenska vägnätet. Även utländska fordon betalar för rätten att använda motorvägar och vissa andra vägar i Sverige. Tullverket säljer på en del tullkontor vägavgiftsbevis för utländska fordon. Tullverket redovisar månadsvis till Skatteverket föregående månads försäljning och betalar in erhållet belopp dit. Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör: • försvarsmakten, • polisväsendet, • civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst, • väghållningen, eller om fordonet är av årsmodell som är 30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig trafik. Avgiftsskyldig är ägaren för svenskt fordon. För svenskt fordon betalas vägavgift för en period om ett år. För utländskt fordon kan vägavgift betalas kalenderdag, vecka, månad eller år. Svenskt fordon Vägavgiften differentieras beroende på motorns avgasutsläpp. Beloppen anges i euro, men omräknas till svenska kronor för varje kalenderår. För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre axlar tas vägavgiften ut med 6 831–8 743 kronor per år och för fordon med fyra eller flera axlar med 11 385–14 117 kronor per år. Vägavgiftsbevis utfärdas när betalning skett. Vägavgiften betalas tillbaka om: • avgiftsplikten upphör, • fordonets beskaffenhet ändras så av vägavgift skall tas ut med annat belopp. En förutsättning för utbetalning är att vägavgiftsbevis lämnas in till Skatteverket. Utländskt fordon Vägavgiften betalas genom köp av vägavgiftsbevis hos vissa tullstationer och bensinstationer. ESV, Inkomstliggaren 2004 57 Brukandeförbud Avgiftspliktigt fordon får inte användas om föreskriven vägavgift inte betalats. Indrivning för svenskt fordon Om vägavgift inte betalas i tid skall avgiften lämnas för indrivning. Författningar m.m. Lag (1997:1137; senast ändrad 2003:721) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (1997:1140; senast ändrad 2003:992) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (2003:880) om fastställande av omräknade belopp för vägavgift för år 2004. Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2003:18) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Riksskatteverkets information (RSV M 2003:4) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Rikskatteverkets allmänna råd (RSV 2003:8) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Riksskatteverkets information (RSV M 2003:5) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Tullverkets författningssamling: Tullverkets tillkännagivande (TFS 2001:10) av platser där Tullverket säljer vägavgiftsbevis för vissa tunga fordon. 1470 Skatt på import m.m. 1471 Tullmedel Inkomsterna redovisas av Tullverket. Tull utgör tillsammans med Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter EU:s traditionella egna medel. Bestämmelser om förfaranden vid import av varor, bland andra tullförfarandet, övergång till fri omsättning samt tulldeklaration, tulltaxering, uppbörd och återbetalning av tull och annan skatt eller avgift finns huvudsakligen i rådets förordning (EEG nr 2913/92 tullkodex), kommissionens förordning (EEG nr 2454/93 tilllämpningsföreskrifter), tulllagen (2000:1281), tullförordningen (2000:1306) samt Generaltullstyrelsens tullordning (TFS 2000:20) och redovisningsordning (TFS 2000:8). För varor som importeras från tredje land skall tull utgå enligt tulltaxa, den så kallade kombinerade nomenklaturen rådsförordning (EEG nr 2658/87). Tull enligt tulltaxan utgår i regel som värdetullar. Endast vissa varor är belagda med så kallade specifika tullar, det vill säga sådana som utgår efter kvantitet. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i allmänhet tull direkt i samband med importen. Författningar m.m. Förordning (1991:1524; senast ändrad 2001:1027) med instruktion för Tullverket. Rådets förordning (EEG nr 2913/92; senast ändrad 2700/2000) om införandet av tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93; senast ändrad 2286/2003) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Rådets förordning (EEG nr 2658/87; senast ändrad 2344/2003) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. ESV, Inkomstliggaren 2004 58 Rådets förordning (EG nr 384/96; senast ändrad 1972/2002) om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. Rådets förordning (EG 2026/97; senast ändrad 1973/2002) om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2003:16). Lag (1994:1547; senast ändrad 2003:454) om tullfrihet m.m. Förordning (1994:1605; senast ändrad 2003:375) om tullfrihet m.m. Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m. Förordning (1985:315) om frihandel i varuutbytet med Grönland. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning). Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1994:57; senast ändrad 2003:15) om tullfrihet m.m. 1472 Övriga skatter m.m. på import Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Tullverket (TV). På inkomsttiteln redovisas vissa skatte- och ränteinkomster samt ränteutgifter. Skatteinkomsterna utgörs av bland annat schablonskatt på privat införsel av vin, sprit och öl enligt lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import med mera. Ränteinkomsterna redovisas enligt tullagen (2000:1281) som föreskriver att ränta skall tas ut vid bland annat försenad eller bristfällig tulldeklaration. Ränteutgifterna redovisas enligt tullagen (2000:1281) som föreskriver att ränta skall utgå på belopp som återbetalas till tullskyldig. Underindelning 1472 02 Övrigt, det vill säga räntor med mera (TV) Författningar m.m. Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2003:26) om beskattning av viss privatinförsel. 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Inkomsterna för sockeravgifter redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna för jordbruksavgifter redovisas av Tullverket avseende jordbruksprodukter som importeras från tredje land. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter utgör tillsammans med tull EU:s traditionella egna medel. Författningar m.m. Rådets förordning (EEG nr 2913/92 av den 12 oktober 1992; senast ändrad 2700/2000) om införandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93; senast ändrad 2286/2003) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EEG nr 1998/78; senast ändrad 1758/93) om tillämpningsföreskrifter för kompensation för lagringskostnader för socker. ESV, Inkomstliggaren 2004 59 Kommissionens förordning (EG nr 1667/2001) om framflyttning av datumet för betalning av lagringsavgiften för socker. 1480 Övriga skatter på varor och tjänster 1481 Övriga skatter på varor och tjänster Under denna inkomsttitel redovisas inkomst av skatt på varor och tjänster som inte redovisas under egen inkomsttitel. Naturgrusskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Naturgrusskatt har införts från den 1 juli 1996. Kalendermånad är i regel redovisningsperiod för naturgrusskatten. Naturgrusskatt skall betalas för brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och: 1. sker med stöd av tillstånd som har lämnats enligt 11 kap. miljöbalken eller vattenlagen (1983:291) eller 2. kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken. Skattskyldig är normalt den som exploaterar en täkt. Skatt tas ut med 10 kronor per ton. Skattskyldigheten inträder när naturgrus levereras till köpare, då naturgrus tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller då den skattepliktiga verksamheten upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det naturgrus som då ingår i den skattskyldiges lager. Underindelning 1481 04 Naturgrusskatt (Skatteverket) 1481 09 Diverse småbelopp, punktskatter (Skatteverket) Författningar m.m. Lag (1995:1667; senast ändrad 2002:999) om skatt på naturgrus. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Förordning (1978:407; omtryckt 1988:1067; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt. ESV, Inkomstliggaren 2004 60 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Statistiska centralbyrån skall varje avgiftsår för varje kommun och landsting beräkna utjämningsavgift enligt 4 och 5 §§ lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt 4 §. Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober varje år lämna uppgifter om preliminära avgifter enligt 4 och 5 §§. Skattemyndigheten fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas storlek och lämnar senast den 20 januari avgiftsåret uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess avgift. Senast den 15 februari kan kommun och landsting inkomma med erinran mot det preliminära beslutet. Senast den 15 april avgiftsåret underrättas kommuner och landsting i slutligt beslut om den av skattemyndigheterna fastställda avgiften. Avgiften skall betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som gäller vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuner och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Författningar m.m. Lag (1965:269; senast ändrad 2003:888) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (1995:1516; senast ändrad 2003:663) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Förordning (1995:1645; senast ändrad 2003:1091) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Förordning (1995:1646; senast ändrad 1999:1029) om skattesatser vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Redovisningen görs av Skatteverket. På denna inkomsttitel redovisas från och med 2003 kompensation till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet: Utgifter 1512 01 1 1512 01 2 1512 02 1 1512 02 2 Kommuner (Skatteverket) Momsbidrag kommuner (Skatteverket) Landsting (Skatteverket) Momsbidrag landsting (Skatteverket) Kommunkontosystemet är ett kompensationssystem för kommuners och landstings ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Den mervärdesskatt som kan komma i fråga i kommunkontosystemet är sådan som är hänförlig till en kommuns eller ett landstings egen verksamhet, till exempel gaturenhållning. Vidare kan mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning och till icke skattepliktig verksamhet såsom skola, vård och omsorg komma i fråga. Kommuner och landsting har även rätt att från systemet få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling av skattefri verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Kommunförbund har efter ansökan rätt till ersättning från kommunkontot och landstingskontot för ingående mervärdesskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kontona görs i förhållande till kommunernas och landstingens deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet. Inkomsttiteln infördes i samband med att finansieringen av ersättningen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet ändrades den 1 januari 2003. Tidigare innebar detta system att kommunkollektivet gjorde inbetalningar till särskilda konton i Riksgäldskontoret. Från och med 2003 kommer detta att göras av staten. Det innebär att uttagen från systemet sker över statsbudgeten. Förändringen av finansieringsformen skall ESV, Inkomstliggaren 2004 61 vara kostnadsneutral. Därför minskas de generella statsbidragen till kommuner och landsting i motsvarande grad. Redovisningen mot statsbudgeten ändras därmed från bruttoredovisning av kommunernas mervärdesskatt och mervärdeskattebidrag (ingick tidigare i mervärdesskatten på inkomstsidan och statsbidragen på utgiftssidan) till nettoredovisning. Efter förändringen redovisas mervärdesskatt i kommunernas och landstingens skattepliktiga verksamhet på inkomsttitel 1411 medan kompensationen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 1512. På utgiftssidan återfinns statsbidragen exklusive ersättningen för kommunal mervärdesskatt och mervärdesskattebidrag. Utgiftstaket har justerats ned med hänsyn till förändringen. Den statliga finansieringen av kommunkontosystemet kommer att ske genom månadsvis överföring från SCR (statsverkets checkräkning) till RCR (Riksgäldskontorets checkräkning). För detta ändamål har Riksgäldskontoret lagt upp två nya räntebärande konton, ett för kommuner och ett för landsting, med en räntesats på 0 procent. Från respektive konto hos Riksgäldskontoret skall Skatteverket ombesörja utbetalningar av ersättning till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. De uppkomna underskotten på ovan angivna konton skall månadsvis täckas med medel från SCR. Vid utbetalningar till kommunerna görs en löpande kassamässig avräkning från inkomstundertitlarna 1512 01 och 1512 02. Författningar m.m. Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Kommuner skall under vissa förutsättningar betala en utjämningsavgift till staten för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Skatteverket fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas storlek och lämnar senast den 20 januari under avgiftsåret uppgift till varje kommun om detta. Senast den 15 februari får kommunerna påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet. Senast den 15 april avgiftsåret fastställer Skatteverket avgifternas storlek och lämnar uppgift till kommunerna om detta. För avgiftsåret 2004 gäller i stället att de preliminära besluten skall fattas senast den 19 mars och de slutliga besluten senast den 10 maj. Avgifterna skall betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt med mera. Författningar m.m. Lag (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1993:387; senast ändrad 2003:885) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1965:269; senast ändrad 2003:888) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. ESV, Inkomstliggaren 2004 62 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto Belopp som inbetalas avseende skatter och avgifter redovisade i en gemensam skattedeklaration kan enligt skattebetalningslagen inte hänföras specifikt till någon av skatterna/avgifterna. Redovisning av skatterna/avgifterna sker därför med ledning av debiterade belopp. Detta gäller skatter och avgifter som hänför sig till inkomståret 1998 eller senare inkomstår. För att tillgodose kravet på kassamässig redovisning har speciella inkomsttitlar i gruppen 1600 tillkommit. Skillnaden mellan betalda belopp och debiterade belopp redovisas på dessa inkomsttitlar. Exempelvis leder utbetalningar i samband med reglering av debiterad mervärdesskatt att återfå eller vid reglering av avräkning av slutlig skatt när taxeringsutfallet är klart till betalningsdifferenser. Mot gruppen 1600 redovisas även indrivna belopp av fordringar som restförts hos kronofogdemyndigheten. Gruppen Betalningsdifferenser indelas i följande titlar: 1610 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto På titeln 1611 redovisas de betalningsförskjutningar som uppkommer i förhållande till debiterade skatter/avgifter i samband med att anstånd ges med betalning av debiterade belopp samt när betalningsanståndet upphör. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 1610 sker i samband med bokslut. 1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. 1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring På inkomsttitlarna under 1620 redovisas de betalningsdifferenser som har samband med att de skattskyldiga inte betalar debiterade skatter utan blir restförda. Dessa differenser redovisas netto för de medel som drivs in av kronofogdemyndigheten. De beräknade uppbördsförlusterna fördelas på inkomsttitlarna i förhållande till debiterade belopp att betala för de skattskyldiga som orsakat förlusterna. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 1620 sker i samband med bokslut. 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. ESV, Inkomstliggaren 2004 63 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. Räntor m.m. omfattar räntor, förseningsavgifter, skattetillägg, arvsskatt, gåvoskatt och från och med 2003 även punktskatter, det vill säga alla skatteslag som inte är fysiska och juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms. 1630 Betalningsdifferenser, övriga På inkomsttiteln 1631 bokförs samtliga övriga differenser, det vill säga de differenser som återstår sedan effekten av anstånden förts om till 1610 och beräknade uppbördsförluster förts om till 1620. Omfördelning till inkomsttiteln 1631 sker i samband med bokslut. 1631 Betalningsdifferenser, övriga Inkomsterna redovisas av Skatteverket. 1690 Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser Inkomsttitlarna i gruppen 1690 är avsedda för löpande redovisning. Omfördelning till inkomsttitlar i grupperna 1610, 1620 och 1630 sker i samband med bokslut. 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Debiteringar, betalningar, omföringar 1691 01 1 1691 01 2 1691 02 1691 03 1691 04 1691 05 1691 09 Debiterat skattekonto, totalt (Skatteverket) Inbetalningar skattekonto, totalt (Skatteverket) Omföringar gamla system, totalt (Skatteverket) Utbetalningar skattekonto, totalt (Skatteverket) Omföringar till andra system, totalt (Skatteverket) Förtida återbetalning av slutlig skatt, totalt (Skatteverket) Omföring till 1611–1631, totalt (Skatteverket) 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Betalningar och omföringar 1692 01 1692 02 1692 03 Indrivna medel kronofogdemyndigheten, netto (Skatteverket) Omföring till 1621–1625, totalt (Skatteverket) Ackord och skuldsanering, totalt (Skatteverket) Författningar m.m. Anslagsförordningen (1996:1189; senast ändrad 2000:609). Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). ESV, Inkomstliggaren 2004 64 1700 Nedsättning av skatter Under huvudgruppen finns följande inkomsttitlar: 1711 Nedsättning, anställningsstöd Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Skatteverket. Anställningsstöd skall underlätta för arbetslösa med långa inskrivningstider att få anställning. Det får lämnas till både privat och offentlig arbetsgivare och anställningen kan vara en tillsvidare-, prov-, eller visstidsanställning. Rättelser i form av återkrav för beslut av anställningsstöd i form av skattekreditering redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Författningar m.m. Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd. 1712 Nedsättning, kompetensutveckling Utgifterna redovisas av Skatteverket. I propositionen 2001/02:175 behandlas riktlinjerna för ett system för individuell kompetensutveckling. Regeringen avser återkomma med en särproposition angående den lagstiftning som behövs. Avsättning har gjorts med 1,35 miljarder kronor år 2000 respektive 1,15 miljarder kronor 2001 och förts till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Medlen skall användas till startpremier för att stimulera igångsättandet av ett system för individuellt kompetenssparande och förvaltas av Riksgäldskontoret till dess att de används för de ändamål som riksdagen fastställer. Författningar m.m. Proposition (2001/02:175), ”Ett system för individuell kompetensutveckling”. 1713 Nedsättning, bredbandsinstallation Utgifterna redovisas av Skatteverket. Reduktionen skall ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare, även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten. Reduktionen föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kronor, eller i hyreshus 8 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Skattereduktionen får vara högst 5 000 kronor. Kommuner kan medges nedsättning för bredbandsinstallation efter beslut av länsstyrelsen. Författningar m.m. Lag (2000:1380; senast ändrad 2003:824) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. Lag (2000:1335; senast ändrad 2002:1127) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Proposition (2000/01:24), ”Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation”. 1714 Nedsättning, stöd till sjöfart Utgifterna redovisas av Skatteverket. Stödet till sjöfarten har tidigare redovisats på anslaget Bidrag till sjöfarten under utgiftsområde 22 på statsbudgetens utgiftssida. Författningar m.m. Förordning (2001:770; senast ändrad 2003:1031) om sjöfartsstöd. ESV, Inkomstliggaren 2004 65 1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Utgifterna redovisas av Skatteverket. Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting är uppdelat på ett generellt stöd och ett nyanställningsstöd. Utgifter 1716 01 1 1716 01 2 1716 02 1 1716 02 2 Nedsättning, generellt sysselsättningsstöd till kommuner (Skatteverket) Nedsättning, generellt sysselsättningsstöd till landsting (Skatterverket) Nedsättning, nyanställningsstöd till kommuner (Skatteverket) Nedsättning, nyanställningsstöd till landsting (Skatteverket) Författningar m.m. Lag (2002:179; senast ändrad 2003:739) om kreditering på skattekonto av tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Förordning (2002:366; senast ändrad 2003:1036) om tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. 1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster Utgifterna redovisas av Skatteverket. Nedsättning av momskostnaden vid byggandet av student- och äldrebostäder. Författningar m.m. Förordning (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. 1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket. Stödet innebär en tidsbegränsad subvention av lönen för långtidssjuka som får en anställning hos en annan arbetsgivare. Stödet avser de långtidssjuka vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har överlämnats till Försäkringskassan. Författningar m.m. Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd. 1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Skatteverket. Stödet syftar till att ge vissa grupper av arbetshandikappade möjlighet till anställning med rehabiliterande inslag. På sikt skall anställningen leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Stöd kan lämnas till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddat arbete. Rättelser i form av återkrav för beslut av anställningsstöd i form av skattekreditering redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsmarknadsverket. Författningar m.m. Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd. Förordning (2000:630; senast ändrad 2003:1015) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. ESV, Inkomstliggaren 2004 66 2000 Inkomster av statens verksamhet Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bland andra rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter samt försäljningsinkomster. 2100 Rörelseöverskott 2110 Affärsverkens inlevererade överskott 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av Luftfartsverket. Luftfartsverket skall enligt statsmakternas allmänna riktlinje för utdelning från affärsdrivande verksamheter, enligt regleringsbrev 2003-12-11 för verksamhetsåret 2004, inleverera utdelning beräknad som en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 22, s. 51). Utdelningen för Luftfartsverket verksamhetsåret 2004 kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkning för detta år. Luftfartsverket skall för verksamhetsåret 2004, utöver utdelning, inleverera ett belopp motsvarande bolagsskatt. Beloppet kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkningar för detta år. Författningar m.m. Luftfartslag (1957:297 omtryckt 1986:166; senast ändrad 2003:782). Förordning (1988:78; omtryckt 1990:955; senast ändrad 2003:290) med instruktion för LFV. Regleringsbrev 2003-12-11, för budgetåret 2004, avseende Luftfartsverket. 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Inkomsterna redovisas av affärsverket Svenska Kraftnät. Inleveranser består av utdelning som är en del av förräntningskravet på Svenska Kraftnät, vilket är uttryckt som räntabilitet på justerat eget kapital. Svenska Kraftnät skall till regeringen: • årligen lämna förslag till verksamhetsplan för de tre följande åren innehållande bland andra resultatbudget samt investerings- och finansieringsplaner. Nästa verksamhetsplan avseende 2004–2006 lämnas till regeringen senast den 1 mars 2003, • före den 1 mars lämna årsredovisning med resultat- och balansräkning, finansieringsanalys samt förvaltningsberättelse för såväl affärsverket som för koncernen. I samband med fastställandet av årsbokslutet beslutar regeringen om vilket utdelningsbelopp som skall inlevereras till statsverket. Utdelningen inbetalas sedan efter det att utdelningsbeloppet fastställts av regeringen. Författningar m.m. Regleringsbrev 2002-12-19, för budgetåret 2003, avseende Affärsverket svenska kraftnät. Instruktion (1991:2013; senast ändrad 2003:291) för Affärsverket svenska kraftnät. 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av affärsverket Sjöfartsverket. Till inkomsttiteln skall Sjöfartsverket inleverera dels ett belopp som motsvarar bolagsskatt, dels en utdelning som skall utgöra en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. I samband med att regeringen fastställer årsbokslutet kommer man även att fastställa årets skattemotsvarighet och utdelning. ESV, Inkomstliggaren 2004 67 Inleverans för perioden 1 januari–31 december 2003 kommer att ske under 2004. Författningar m.m. Förordning (1995:589; senast ändrad 2003:292) med instruktion för Sjöfartsverket. Regleringsbrev 2003-12-11, för budgetåret 2004, avseende Sjöfartsverket. 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret. För Riksgäldskontorets lån med kreditrisker, skall kreditriskavgifter – efter avdrag för administrativa kostnader – föras till denna inkomsttitel. Återvinningar av medel som avser regressfordringar uppkomna i de garantisystem som gällde före 1997 skall föras till denna inkomsttitel. Författningar m.m. Förordning (1996:311; senast ändrad 2002:1100) med instruktion för Riksgäldskontoret. 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och Regeringskansliet. AB Svensk Exportkredit skall genom systemet för statsstödd exportkreditgivning främja svensk export till för staten lägsta möjliga kostnad och risk. AB Svensk Exportkredit skall för varje kvartal redovisa resultat av den statsstödda verksamheten. Om kreditverksamheten lämnar ett överskott skall nettot levereras in på denna inkomsttitel. Författningar m.m. Förordning (1981:665; senast ändrad 2002:675) om exportkreditfinansiering med statligt stöd. 2130 Riksbankens inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1988 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till statsverket skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner (justerat för valutakurseffekter enligt föregående stycke) under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket. Beloppet avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets resultat efter dessa åtgärder avsätts till ett resultatutjämningskonto. Författningar m.m. Lagen (1988:1385; senast ändrad 2003:840) om Sveriges riksbank. ESV, Inkomstliggaren 2004 68 2150 Överskott från spelverksamhet 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret. Det överskott, som AB Svenska Spel betalar in till Finansdepartementet, skall redovisas på denna inkomsttitel. Inkomsterna avser överskott som uppkommer vid anordnandet av vadhållning på idrottstävlingar och hundkapplöpningar, nummerspel, traditionella lotterier och internationella kasinon. För att bestrida kostnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna. Bolagets vinstmedel skall under räkenskapsåret löpande lånas ut till svenska staten (Riksgäldskontoret). Inbetalningarna bör ske kvartalsvis och normalt senast den sista vardagen i månaden efter respektive kvartal. Utdelningsbara vinstmedel skall kvittas mot AB Svenska Spels fordringar på svenska staten (Riksgäldskontoret). Vad som återstår av utdelningsbara vinstmedel efter kvittning av fordringar, lagstadgade fonderingar, av riksdag och regering beslutade dispositioner skall betalas in till svenska staten. Författningar m.m. Lotterilagen (1994:1000; senast ändrad 2003:346). Tillstånd att ordna lotteri 2002-12-19. Regeringsbeslut 71/2003-12-18 regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Riksgäldkontoret. 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 2210 Överskott av fastighetsförvaltning 2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Underindelning 2215 01 Överskott från Statens fastighetsverk 2215 02 Överskott från Fortifikationsverket Fortifikationsverket Fortifikationsverket skall under 2004 uppnå ett resultat efter finansiella poster motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 6,6 procent. Motsvarande för Statens fastighetsverk är 6,7 procent. Den 15 maj, den 15 september respektive den 15 november skall Fortifikationsverket betala in en fjärdedel av det budgeterade resultatet, exklusive försäljningsintäkter till följd av FB 1996 och FB 2000. Den fjärde inbetalningen, vilken skall utgöra skillnaden mellan ett belopp som motsvarar avkastningskravet för året och gjorda inbetalningar, skall betalas i samband med budgetårets slut och senast när årsredovisningen levererats till regeringen. Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk skall i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster på förvaltningen av utrikes och inrikes hyresfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 6,7 procent. Utöver detta får bidragsfastigheterna belasta resultatet med högst 180 miljoner kronor. ESV, Inkomstliggaren 2004 69 Statens fastighetsverk skall den 15 maj, 15 september och den 15 november betala in en fjärdedel av det budgeterade resultatet på denna inkomsttitel. Den fjärde inbetalningen skall göras i samband med budgetårets slut och senast när årsredovisningen levererats till regeringen. Författningar m.m. Förordning (1996:312) med instruktion för Statens fastighetsverk. Regleringsbrev 2002-12-16 för budgetåret 2003 avseende Statens fastighetsverk. 2300 Ränteinkomster Under denna rubrik skall redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens utlåningsränta vid fordran och statens avkastningsränta i övriga fall) på kapitalbehållningen för verksamheten utan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital det vill säga inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet. 2310, 2320 Räntor på näringslån 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen. Kapitalbehållningen var 57 746 066 kronor den 31 december 2003. Fiskberedningslånen är slutbetalda. Se inkomsttitel 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen. 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Kapitalbehållningen var 137 422 kronor den 31 december 2003. Räntesatsen är varierande. Se inkomsttitel 4131 Återbetalning av vattenkraftslån. Författningar m.m. Kungörelse (1919:787; senast ändrad 1982:158) med allmänna bestämmelser för lån från vattenkraftsfonden. 2321 Ränteinkomster på skogsväglån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Kapitalbehållningen var 0 kronor den 31 december 2003. Olika räntesatser är fastställda årsvis. Se inkomsttitel 4135 Återbetalning av skogsvägslån. 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna. För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322 och 4136. Kammarkollegiet Övriga näringslån: I dag finns endast två lånetyper kvar. ESV, Inkomstliggaren 2004 70 Länsstyrelserna Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder. Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger det vid varje tidpunkt gällande referensränta. På investerings- och avskrivningslånen utgår dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån. Författningar m.m. Förordning (2000:283; senast ändrad 2002:854) om landsbygdsstöd. Förordning (1983:737; senast ändrad 1998:433) om avgift för administration av vissa statliga lån. 2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. För följande lån skall räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar under inkomsttitel 4137. Trädgårdslån, lån och uppskjuten ränta. Räntan för trädgårdslån och för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället. 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån Inkomsterna redovisas av Verket för näringslivsutveckling. Återbetalning av räntor för lokaliserings- och regionala utvecklingslån skall tillföras denna inkomsttitel. Räntesatsen är referensränta plus 4,25 procent. Författningar m.m. Förordning (2000:279; senast ändrad 2003:597) om regionalt utvecklingsbidrag. Förordning (2000:281; senast ändrad 2002:736) om regionalt transportbidrag. Förordning (2000:1178; senast ändrad 2003:340) med instruktioner för Verket för näringslivsutveckling. 2340 Räntor på studielån 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av räntor på äldre former av studielån givna ur statens fond för universitetsstudier. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 2,5 procent. Från och med den 1 juli 1987 inbetalas räntor och amorteringar till Centrala studiestödsnämnden på vissa garantilån för studerande enligt förordningen (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. Kapitalbehållningen för båda lånen var 101 097 kronor den 31 december 2003. Lånen löper med en räntesats som överstiger diskontot med 0,5 procentenheter. Se inkomsttitel 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier. Författningar m.m Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. ESV, Inkomstliggaren 2004 71 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av räntor på äldre former av studielån givna ur allmänna studielånefonden samt räntor för återkrav. Kapitalbehållningen var 11 021 131 kronor den 31 december 2003. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 4,97 procent. Räntesatsen för återkrav är 6,97 procent. Se inkomsttitel 4312 Återbetalning av allmänna studielån. 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Från och med 1997 redovisas inbetalda räntor på studielån tagna efter 1988 under denna inkomsttitel i stället för att minska anslaget för räntesubventioner. Räntesatsen är fastställd till 3,1 procent under 2004. Författningar m.m. Förordning (2003:883) om ränta på studielån för år 2004. 2390 Övriga ränteinkomster 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Vid 1940 års riksdag (prop. 130, rskr. 273) beslöts att inrätta jordfonden. Fondens medel skall enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 149, rskr. 233) bland annat användas för att bestrida lantbruksenheternas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område. Till denna titel överförs vid försäljning av jordfondsfastigheter uppkomna räntor. Författningar m.m. Lantbruksstyrelsens föreskrifter 1974-12-16 (dnr 225/75); senast ändrad 1978-06-13 (dnr 424/78); senast ändrad 1980-09-29 (nr 7). 2392 Räntor på intressemedel Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Verket för näringslivsutveckling m.fl. Arbetsmarknadsverket redovisar ränteinkomster på näringshjälpslån. Författningar m.m. Förordning (2000:1178; senast ändrad 2003:340) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling. 2394 Övriga ränteinkomster Inkomsterna redovisas av Boverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Karolinska Institutet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens pensionsverk (SPV), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), m.fl. Underindelning 2394 01 Ränteinkomster från räntekonto m.m. (Kammarkollegiet, Karolinska institutet, Skatteverket, SPV, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mitthögskolan, Stockholms universitet, Umeå universitet och Örebro universitet) 2394 03 Ränteinkomster från kronofogdemyndigheterna (Skatteverket) 2394 04 Ränta Öresundsbro, moms (Skatteverket) ESV, Inkomstliggaren 2004 72 2394 9 Övriga inkomster (Arbetsmarknadsverket, Boverket, Fastighetsmäklarnämnden, Fiskeriverket, Fortifikationsverket, Göteborgs universitet, Kammarkollegiet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Länstyrelsen i Västra Götalands län, Mitthögskolan, Malmö högskola, Operahögskolan, Regeringskansliet, Statens energimyndighet, Sida, Sveriges lantbruksuniversitet, Tullverket och NUTEK. För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och 4526. Fortifikationsverket Lån som finansierats via anslag, som beviljades av FortF och inbalanserades i Fortifikationsverket. Ränta om 6,3 procent utgår på belopp motsvarande av- och nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd som inte levererats till statskassan under budgetåret från och med den 1 januari 2004 till dess betalning sker. Karolinska Institutet I egenskap av koordinator av EG-medel levererar Karolinska Institutet in ränteintäkter från valutakontot. Enligt regeringsbeslut får dessa medel inte disponeras av koordinator utan skall tillföras statsbudgeten. Kammarkollegiet I dag finns endast tre lånetyper kvar. Statens energimyndighet Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion i Östeuropa men även i utvecklingsländer. Villkorslån per den 31 december 2003: • kapitalbehållning: 65 997 485 kronor • kapitaliserad ränta: 33 254 448 kronor • räntesats: från och med den 1 juli 2002 då diskonto avskaffades är räntan bunden mot Riksbankens referensränta. Räntesatsern är 3,75 procent eller 4 procent beroende på lånetyp plus Riksbankens referensränta minus 2 procentenheter. • Baltikumlån per den 31 december 2003 • kapitalbehållning: 105 301 929 kronor • räntesats: STIBOR Beloppen ovan avser behållning före värdereglering per den 31 december 2003. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Biståndskrediter och villkorslån. Övriga ränteinkomster på räntekonto Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) skall medel som deponerats hos en myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret och räntan tillgodoräknas deponenten. Författningar m.m. Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188; senast ändrad 2002:399). ESV, Inkomstliggaren 2004 73 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket (TV). Underindelning 2397 01 2397 02 2397 03 2397 04 Kostnadsränta vid underskott (Skatteverket) Intäktsränta vid överskott (Skatteverket) Kostnadsränta vid kronofogdemyndigheterna (Skatteverket) Dröjsmålsränta vid Tullverket (Skatteverket, TV) På överskott och underskott på skattekontot kommer det löpande att räknas intäktsrespektive kostnadsränta. Överskott kan uppkomma på grund av till exempel inbetalning före förfallodagen, nedsättning av tidigare beslutad skatt genom omprövningsbeslut eller dom, överskjutande ingående moms, överskott som uppstår vid avstämning av slutlig skatt. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget och räknas vanligen från och med dagen efter att ett över-/underskott uppkommit på kontot. Basräntan var 4 procent vid ingången av 2003. Kostnadsräntan påförs dag för dag och har flera olika nivåer bland annat beroende på underskottets storlek. Lägsta nivå är lika med basräntan, mellannivå är lika med 125 procent av basräntan och högsta nivå är lika med basräntan plus 15 procentenheter. Intäktsräntan har en enda nivå, 45 procent av basräntan. Intäkts- och kostnadsränta krediteras respektive debiteras skattekontot en gång i månaden. För fordringar som överlämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning debiterar kronofogdemyndigheten kostnadsränta från och med restföringen. Från och med den 1 januari 2000 skall Tullverket debitera dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull och annan skatt som tas ut enligt tullagstiftningen. Räntan skall beräknas enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen. Före år 2000 debiterades dröjsmålsavgift vid för sen betalning. Författningar m.m. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). ESV, Inkomstliggaren 2004 74 2400 Aktieutdelning 2410 Inkomster av statens aktier 2411 Inkomster av statens aktier Inkomsterna redovisas av Regeringskansliet. På denna inkomsttitel redovisas utdelning på statens aktier. I skrivelsen 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande har regeringen lämnat en redoörelse för förvaltningen av statens företagsägande (Regeringens skrivelse 2002/03:120). Staten äger aktier i följande bolag: Akademiska Hus AB ALMI Företagspartner AB Apoteket AB Bostadsgaranti AB Civitas Holding AB (fastighetssektorn) Dom Shvetsii A/O Förvaltningsaktiebolaget Stattum Green Cargo AB Göta kanalbolag AB IMEGO AB Ireco Holding AB Kasernen Fastighets AB Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB Lernia AB Luossavaara Kiirunavaara AB, LKAB Nordiska investeringsbanken NIB Nordea Norrland Center AB OM Gruppen AB Posten AB Samhall AB SAS Sverige AB SBAB Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SJ AB ESV, Inkomstliggaren 2004 SKD-företagen AB SOS Alarm Sverige AB Specialfastigheter AB Statens Väg- och Baninvest AB Sveaskog Holding AB Svensk Bilprovning AB Svensk Exportkredit AB Svenska Miljöstyrningsrådet AB Svenska Rymdbolaget Svenska Spel AB Svenskhemmet Voxenåsen A/S Sveriges Provnings- och forskningsinstitut Sveriges Rese- och Turistråd AB Swedcarrier AB Swedesurvey AB Swedfund International AB Systembolaget AB TeliaSonera AB Teracom svensk rundradio AB Vasallen AB Vattenfall AB Venantius AB Vin & Sprit AB Zenit Shipping AB 75 2500 Offentligrättsliga avgifter 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Lantmäteriverket, Migrationsverket, Polisväsendet, Regeringskansliet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Statens strålskyddsinstitut, Vägverket samt ett stort antal länsstyrelser. Myndigheter som önskar bli behöriga att rapportera på inkomsttiteln ombeds att kontakta Ekonomistyrningsverket (ESV). I avgiftsförordningen (1992:191), som gäller för statliga myndigheter under regeringen finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden. I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som skall tillämpas för olika slags ärenden bestäms i de materiella författningarna. Avgiften för pass är reglerad i passförordningen (1979:664). Ansökningsavgift skall erläggas när ansökan ges in och betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende ansökan avser eller, om sådan möjlighet inte finns, till Skatteverket. Bestämmelser om avgifter vid allmän domstol och inskrivningsmyndighet, enligt 19 kap. 3 § jordabalken finns i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Förordningen tillämpas också på de expeditioner som utfärdas av Lantmäteriverket. Expeditionsavgift tas i dessa fall ut med hjälp av datorbaserade redovisnings- och uppbördssystem, som också omfattar stämpelskatt. Domstolsverket och Lantmäteriverket är här centrala uppbördsmyndigheter. Uppbörden av expeditionsavgifter hos Lantmäteriverket gäller dels intecknings- och lagfartsärenden i vilka också stämpelskatt tas ut, dels ärenden som enbart är belagda med expeditionsavgift, främst separat expedierade gravationsoch fastighetsbevis. I fråga om de förstnämnda hänvisas till beskrivningen under inkomsttiteln 1341 Stämpelskatt. I fråga om de senare gäller att de även kan beställas från terminaler hos bland andra fastighetsregistermyndigheter och banker. Föreskrifter om uppbörd och redovisning av stämpelskatt, expeditionsavgifter och ansökningsavgifter vid de allmänna domstolarna samt kungörandeavgift i konkurs meddelas av Domstolsverket. Patent- och registreringsverket och Sjöfartsverket får enligt 19 § stämpelskattsförordningen meddela närmare föreskrifter om uppbörd och redovisning av stämpelskatt för sitt verksamhetsområde. Under inkomsttiteln redovisas inkomster via Utrikesdepartementet och indirekt via de svenska utlandsmyndigheterna. Dessa inkomster avser ansökningsavgifter för pass, aviseringar och andra intyg samt andra avgifter, enligt – förutom avgiftsförordningen och passförordningen – förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna samt utlänningsförordningen (1987:547). Verksamheter som kräver tillstånd enligt 20, 21 eller 22 § 2 st strålskyddslagen (1988:220) skall enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut betala avgifter som motsvarar Statens strålskyddsinstituts kostnader för tillståndsprövning, tillsyn och övriga åtgärder med direkt anknytning till den tillståndspliktiga verksamheten. Avgiften betalas som en årlig avgift för kalenderår från och med det år som följer efter det att beslut om tillstånd lämnats. Statens energimyndighet tar ut avgifter för handläggningen av ansökning om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Avgiften redovisas mot denna inkomsttitel. Enligt 3 § förordningen (1978:160) om vissa rörledningar betalas för ansökan om koncession en grundavgift om 42 000 kronor. För varje påbörjad kilometer rörledning som ansökan avser skall dessutom betalas en längdavgift om 3 700 kronor. Migrationsverket redovisar under inkomsttiteln ansökningsavgifter för: • svenskt medborgarskap i enlighet med medborgarskapslagen (2001:218) • främlingspass, uppehålls- och/eller arbetstillstånd och resedokument enligt utlänningsförordningen (1989:547). Ansökningsavgifter erläggs i samband med ansökan och överflyttas till inkomsttitel en gång per månad. ESV, Inkomstliggaren 2004 76 Ansökningsavgifter: Avgift kronor Svenskt medborgarskap Anmälan enligt 5–9 §§ lagen om svenskt medborgarskap 175 Ansökan om naturalisation – för utlänning under 15 år som är adopterad av svensk medborgare – för övriga Anmälan enligt 18 och 19 §§ lagen om svenskt medborgarskap 175 1 500 475 Övrigt Utfärdande av främlingspass 500 Förlängning av giltighetstiden för främlingspass 500 Utfärdande av resedokument 150 Förlängning av giltighetstiden för resedokument 150 Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd för personer som fyllt 18 år 1 000 Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd för personer som inte fyllt 18 år 500 Undantag: se angivna förordningar Tullverket redovisar under inkomsttiteln bland andra ansökningsavgifter för tullkontroll av varumärkesintrång, för trafiktillstånd och för tillstånd att med fartyg föra ut och in spritdrycker. Länsstyrelserna redovisar avgift för prövning av ansökan om auktorisation av bilskrotare enligt 27 a § bilskrotningsförordningen (1975:348). Författningar m.m. Förordning (1987:452; senast ändrad 2003:236) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956). Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen. Passförordning (1979:664; senast ändrad 2003:929). Förordning (1982:29; senast ändrad 2003:561) om avgifter för konsulärt bistånd. Förordning (1976:247; omtryckt 1993:424; senast ändrad 2003:771) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. Förordning (1997:691; senast ändrad 2003:572) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001: 818). Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet. Förordning (1989:810; senast ändrad 1997:14) om avgift för efterforskning av personer bosatta utomlands. Förordning (1992:260) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker. Utlänningsförordningen (1989:547). Lag om svenskt medborgarskap (2001:82). Medborgarskapsförordningen (2001:218). Bilskrotsförordning (1975:348; senast ändrad 2003:917). ESV, Inkomstliggaren 2004 77 Domstolsverkets författningssamling: Domstolsverkets föreskrifter om redovisning av konkurskostnader m.m., DVFS 2003:1. Domstolsverket: Handbok för redovisning, avsnitten om ansökningsavgifter och konkurser. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8; senast ändrad 2000:104). 2519 Koncessionsavgift på televisionens område Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket. Ett programföretag som enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt här i landet. Koncessionsavgiften består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen av avgiften utgår för varje månad sändningsverksamheten bedrivs och justeras varje kalenderår med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 1991. Den rörliga delen av avgiften beräknas för ett kalenderhalvår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder annonser. Till grund för beräkningen ligger beloppsgränser som justeras på motsvarande sätt som den fasta avgiften. För närvarande betalar TV4 AB koncessionsavgift. Den fasta delen av koncessionsavgiften betalas före utgången av den månad som avgiften avser. Den rörliga delen av koncessionsavgiften betalas senast den 31 mars respektive den 30 september kalenderhalvåret närmast efter det halvår avgiften avser. Författningar m.m. Lag (1992:72; senast ändrad 2003:73) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. 2521 Avgifter till Granskningsnämnden Inkomsterna redovisas av Granskningsnämnden för radio och TV. För budgetåret 2004 anvisas Granskningsnämnden en medelstilldelning från rundradiorörelsens resultatkonto på 6 397 000 kronor. Medlen betalas ut från rundradiorörelsens resultatkonto i Riksgäldskontoret efter rekvisition från Granskningsnämnden. Författningar m.m. Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394). Förordning (1994:728; senast ändrad 2002:777) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV. 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram Inkomsterna redovisas av Statens biografbyrå. Enligt lag (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall framställningen i en film eller ett videogram vara granskad och godkänd av statens biografbyrå, innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. I lagen har föreskrifter meddelats om utgående avgifter för byråns granskning av film. Avgiften för granskning enligt lag tas ut med: • grundavgift 200 kronor, • tidavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor, ESV, Inkomstliggaren 2004 78 • avgift för varje tillståndskort utöver det första med 1 100 kronor. Om film/videogram har en speltid under fem minuter vid normal visningshastighet utgår avgiften för varje tillståndskort utöver det första med 82 kronor. Är speltiden under trettio minuter utgår avgiften för varje tillståndskort utöver det första med 500 kronor. Uppbörd och aktiviteter rör sig i allmänhet om en månad. Författningar m.m. Lag (1990:886; senast ändrad 2001:1050) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Förordning (1990:994; senast ändrad 2000:656) med instruktion för Statens biografbyrå. 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Inkomsterna redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Underindelning 2525 01 Finansieringsavgift (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring) 2525 02 Bidrag från Schweiz (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring) Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Avgiftens storlek är beroende av genomsnittligt utbetald dagpenning i kassan. Avgiften faktureras arbetslöshetskassorna månadsvis i efterskott. Författningar m.m. Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor. Förordning (1997:836; senast ändrad 2003:1109) om arbetslöshetskassor. 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Inkomsterna redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag. Avgiftens storlek är beroende av den gällande högsta dagpenningen. Avgiften faktureras arbetslöshetskassorna en gång per år i januari. Författningar m.m. Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor. Förordning (1997:836; senast ändrad 2003:1109) om arbetslöshetskassor. 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Inkomsterna redovisas av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 18 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall tillverkning liksom yrkesmässigt tillhandahållande av krigsmateriel stå under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 15 § lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd skall vidare tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 utövas av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller den som tillverkar produkter som omfattas av inspektionens tillsyn enligt 12 § lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger 2 500 000 kronor. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. Företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel skall enligt 22 § förordningen (1992:1303) om krigsmateriel inom en månad efter varje avslutat kalenderhalvår komma in med deklaration avseende fakturerad och levererad krigsmateriel. På motsvarande sätt ESV, Inkomstliggaren 2004 79 skall de företag som har avgiftspliktigt fakturerat värde av sålda produkter med dubbla användningsområden enligt 13 § förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd komma in med deklaration senast den 31 januari och då avse produkter som fakturerats föregående kalenderår. Inspektionen beräknar därefter under våren avgiften och beslutar sedan om utdebitering av avgift. Dessa beslut sänds till de avgiftspliktiga företagen. Författningar m.m. Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Förordning (2000:1217; senast ändrad 2001:507) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Lag (1992:1300; omtryckt 1997:689; senast ändrad 2000:1248) om krigsmateriel. Förordning (1992:1303; omtryckt 1997:690; senast ändrad 2001:506) om krigsmateriel. Förordning (1995:1680; omtryckt 2002:677; senast ändrad 2003:5) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. 2528 Avgifter vid Bergsstaten Inkomsterna redovisas av Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna. Med stöd av 14 kap. 1 § och 2 § minerallagen samt 2 §, 10 § och 19 § mineralförordningen tas genom Bergsstatens försorg ansöknings- och undersökningsavgifter ut. Ansökningsavgiften för undersökningstillstånd är 500 kronor per påbörjat område på 2 000 hektar. Undersökningsavgiften varierar med slaget av mineral och med undersökningstiden. För de vanligaste koncessionsmineralen, till exempel malmer, betalas 15 kronor per hektar för de första tre åren. För bearbetningskoncession betalas endast ansökningsavgift. Den är 6 000 kronor för varje koncessionsområde. Enligt lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter handlägger länsstyrelserna ärenden om koncession för undersökning och bearbetning av torv samt tillstånd till förberedande undersökning. Avgift för ansökan om koncession är enligt 6 § förordningen om vissa torvfyndigheter (1985:626) 6 000 kronor för varje koncessionsområde och för tillstånd till förberedande undersökning 20 kronor för varje hektar av det sökta området. Avgiften betalas när ansökningen ges in till länsstyrelsen. Med stöd av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 59 § mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av utmål enligt gruvlagen. Avgiften erläggs till bergmästaren (Bergsstaten). Med stöd av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 60 § mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av äldre rättighet avseende stenkol. Avgiften erläggs till bergmästaren. Enligt 5 § kontinentalsockelförordningen meddelar normalt Sveriges geologiska undersökning tillstånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinentalsockeln. För sådant tillstånd skall avgift utgå. Denna beräknas på utvunnen kvantitet. Avgifterna uppbärs av Sveriges geologiska undersökning. Författningar m.m. Förordning (1988:368; senast ändrad 1998:220) med instruktion för Bergsstaten. Förordning (1997:1294; senast ändrad 2001:1102) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning. Lag (1966:314; senast ändrad 2001:438) om kontinentalsockeln. Kontinentalsockelförordning (1966:315; senast ändrad 1998:876). Minerallag (1991:45; senast ändrad 2001:444). Mineralförordning (1992:285; senast ändrad 1998:879). Mätningskungörelse (1974:339; senast ändrad 1998:890). Lag (1985:620; senast ändrad 1998:825) om vissa torvfyndigheter. Förordning (1985:626; senast ändrad 1998:878) om vissa torvfyndigheter. ESV, Inkomstliggaren 2004 80 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Inkomsterna redovisas av Patent- och registreringsverket (PRV). Enligt förordning (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket är verket central förvaltningsmyndighet för ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för aktiebolags- och filialregisterärenden. Verket är också central förvaltningsmyndighet för handels- och föreningsregisterärenden samt för bank- och försäkringsregisterärenden. Verket är även inskrivningsmyndighet enligt lagen (2003:528) om företagsinteckning. Verket handlägger ärenden om registrering av kommunala vapen och om utgivning av periodisk skrift. Verket är internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete. Enligt 7 § lagen (1985:354) skall PRV föra ett register över förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde. En mindre del av avgiftsintäkterna överförs till inkomsttitel på statsbudgeten. Beloppet motsvarar den del av Patentbesvärsrättens kostnader som PRV skall betala. Patentbesvärsrätten är en egen myndighet. På inkomsttiteln redovisas också förseningsavgifter från aktiebolag som inte har lämnat in sina årsredovisningar i tid till PRV. Enligt regleringsbrevet skall influtna medel med avdrag för administrativa utgifter betalas in till statsverkets checkräkning senast 15 dagar efter varje månad. Uppkommet överskott betalas in inklusive ränta. Författningar m.m. Förordning (1995:1386; senast ändrad 2003:557) med instruktion för Patent- och registreringsverket. Patentlag (1967:837; omtryckt 1983:433; senast ändrad 2000:1158). Patentkungörelse (1967:838; omtryckt 1991:1331; senast ändrad 2003:1071). Förordning (1977:1025; senast ändrad 2001:296) om avgifter i vissa tryckfrihetsärenden. 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Inkomsterna redovisas av Lantmäteriverket. I avgiftsförordningen (1992:191), som gäller för statliga myndigheter under regeringen, finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden (§§ 10–14). I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som skall tillämpas för olika slags ärenden bestäms i de materiella författningarna. Avgiften för nyregistrering och stadgeändringar regleras i förordning (1993:1270; ändrad 1995:1456) om förande av samfällighetsföreningsregister med mera. Denna förordning gäller också vid stadgeändring i samband med fusion och för registrering av en samfällighetsförening som bildats enligt 19 § lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) så kallad ombildning. I detta fall avses en förening som förvaltar en anläggning som bildats enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA). Vidare får enligt 20–24 §§ i avgiftsförordningen och 13 § i förordningen om förande av samfällighetsföreningsregister avgift tas ut för registerutdrag utan samband med registrering. Slutligen får avgift tas ut för utskrift ur registret enligt 15–16 §§ avgiftsförordningen och 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen. Ansökningsavgift skall erläggas när ansökan ges in till berörd lantmäterimyndighet och betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Avgiften betalas till Lantmäteriverket som skickar bekräftelse på gjord inbetalning till vederbörande lantmäterimyndighet. Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende ansökan avser. Om sådan möjlighet inte finns, överklagas beslutet hos Riksskatteverket. Avgift tas inte ut för registrering av vissa ändringar (till exempel adressändring) som en föreningsstyrelse anmäler eller efter en anmälan från en myndighet eller ändring som vidtas enligt 17 § firmalagen (1974:156). Avgifter tas heller inte ut vid upplösning av samfällighetsföreningar eller när det gäller begäran om organisationsnummer från en förening som förvaltar en så kallad LGA-samfällighet. ESV, Inkomstliggaren 2004 81 Vägföreningar och vägsamfälligheter, som bildats enligt lag (1939:608) om enskilda vägar (EVL) anses från och med den 1 januari 1998 som samfällighetsföreningar enligt SFL. Avgift för fastställande av stadgar för påbörjad vägföreningsförrättning som avslutas efter utgången av 1997 tas ut enligt lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar (3 § 2 st.) 3 kap. 88 §§ 4 st. EVL och förordning (1992:360) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar. För motsvarande åtgärd beträffande vägsamfällighet tas avgift ut enligt 2 kap. 51 § 3 st. EVL och nyssnämnda förordning (1992:360). I dessa situationer, som är undantag, är länsstyrelsen fastställande myndighet. Författningar m.m. Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956). Förordning (1993:1270; senast ändrad 2003:965) om användning av automatisk databehandling vid förande av samfällighetsregister m.m. Tryckfrihetsförordningen. 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. Avgifternas storlek fastställs i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Avgifter i mål om betalningsföreläggande och handräckning I mål om betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller särskild handräckning som handläggs enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning tas en ansökningsavgift om 300 kronor ut. Utsökningsavgifter I utsökningsmål tas ersättning för förrättningskostnaderna ut i form av grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift (utsökningsavgifter). Grundavgift Grundavgift tas ut i varje mål om inte annat är föreskrivet. Har sökanden i ett enskilt mål yrkat två eller flera verkställighetsåtgärder, tas en grundavgift ut för varje sådan åtgärd. I allmänt mål är grundavgiften 500 kronor. Vid verkställighet för fordran som avser återbetalning av underhållsstöd tas endast en avgift ut för varje gäldenär och år, räknat från februari ett år till januari nästa år. I enskilt mål är grundavgiften 500 kronor i mål om utmätning med begränsad tillgångsundersökning och 1 000 kronor i andra mål. Om begränsad tillgångsundersökning har begärts, och sökanden under den första ettårsperioden utökar ansökan till att avse fullständig tillgångsundersökning, är den sammanlagda avgiften 1 000 kronor. Grundavgiften för förnyelseansökan är 500 kronor. Om förnyelseansökan har gjorts under månad sju till elva från det att målet gavs in och förnyelseansökan endast leder till bevakning under den nya perioden är avgiften 300 kronor. Grundavgiften för kompletterande tillgångsundersökning är 500 kronor för begränsad undersökning och 1 000 kronor för fullständig undersökning. Om kompletterande tillgångsundersökning begärs samtidigt som förnyelseansökan görs, tas inte någon avgift ut för förnyelseansökan. Vid utmätning för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken med mera tas endast en avgift ut för varje gäldenär och kalenderår. Om avgift har tagits ut med 1 000 kronor i ett mål om utmätning, skall avgiften sänkas till 500 kronor, om: • sökanden tar tillbaka sin ansökan inom den tid som anges i underrättelse enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken, • gäldenären, inom den tid som anges i punkt 1, till kronofogdemyndigheten erlägger full betalning eller ställer säkerhet eller deponerar pengar enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken. ESV, Inkomstliggaren 2004 82 Sådan jämkning av förrättningskostnaderna som avses i 17 kap. 4 § andra stycket utsökningsbalken görs genom att kronofogdemyndigheten sänker grundavgiften med högst 25 kronor. Grundavgift för verkställighet av sådan intrångsundersökning som avses i 6a § utsökningsförordningen (1981:981) är 5 000 kronor. Avgifter vid exekutiv försäljning När kungörelse införs i tidning om försäljning på exekutiv auktion av registrerat skepp, registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg, fastighet eller tomträtt tas förberedelseavgift ut. Förberedelseavgift tas också ut när sådan egendom överlämnats för försäljning under hand. Förberedelseavgiften är 1 procent av taxeringsvärde för egendomen som framgår av det taxerings-/fastighetsbevis som kronofogdemyndigheten har skaffat fram i målet och i andra fall 1 procent av ett belopp som motsvarar 75 procent av det värde som fastställts för egendomen vid värderingen. När egendom säljs exekutivt tas försäljningsavgift ut. Försäljningsavgift tas dock inte ut, om: • försäljningen inte blir bestående, • lös egendom säljs genom någon annan än kronofogdemyndigheten, • en fastighet eller tomträtt säljs under hand med anlitande av en fastighetsmäklare eller någon annan som avses i 12 kap. 29 § första meningen utsökningsförordningen (1981: 981). Försäljningsavgiften är 4 procent av varje köpeskilling. Vid försäljning av registrerat skepp, registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg, fastighet eller tomträtt, är försäljningsavgiften i stället 2 rocent av samma värde som förberedelseavgiften räknas på. Om det vid försäljning av gemensamt intecknade fastigheter har upprättats särskild sakägarförteckning för varje fastighet, skall försäljningsavgiften beräknas särskilt för varje fastighet som säljs, även om försäljningen sker vid gemensamt utrop. Motsvarande gäller vid försäljning av två eller flera luftfartyg eller av luftfartyg och inregistrerade reservdelar till luftfartyg. Vid försäljning av egendom där förberedelseavgift tas ut skall förberedelseavgiften eller i förekommande fall summan av förberedelseavgift och försäljningsavgift uppgå till lägst 20 procent och högst 150 procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, som gäller när kungörelsen införs eller ärendet lämnat till mäklare. Särskild avgift Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskild kostnad för staten för en åtgärd i målet. Avgiften motsvarar kostnaden. Den särskilda avgiften får jämkas av kronofogdemyndigheten, om kostnaden är större än som var behövligt. Avgift tas inte ut för en åtgärd som var onödig. Som exempel på särskild avgift vid fastighetsförsäljning kan nämnas kostnad för värdering av egendom. Undantag från sökandens ansvar för kostnader Sökanden skall inte betala grundavgift, värderingsavgift eller försäljningsavgift när det gäller mål om utmätning för vad som tilldömts någon efter talan om enskilt anspråk på grund av brott. Sökanden skall inte betala grundavgift i mål om utmätning eller verkställighet av kvarstad för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken eller annan författning eller ersättning enligt 34 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620). Har någon beviljats allmän rättshjälp i en angelägenhet som har lett till ett avgörande av saken som kan verkställas och har kostnaden för rättshjälpen överstigit maximibeloppet för rättshjälpsavgiften, skall han vid verkställighet av avgörandet inte betala förberedelseavgift eller särskild avgift. ESV, Inkomstliggaren 2004 83 I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser om befrielse från ansvar för grundavgift och försäljningsavgift. Avgifter i andra fall För protest enligt 88 § växellagen (1932:130) eller 66 § checklagen (1932:131) och för registrering enligt 1 § lagen (1845, s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljares vård kvarbliva tas avgift ut enligt 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 2 tillämpas. För bevis som utfärdas av kronofogdemyndigheten på begäran tas avgift ut enligt 20–24 §§ avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass A tillämpas. För handläggning av ärende enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer tas avgift ut med 625 kronor. Ränta på utsökningsavgifter Betalas inte utsökningsavgifter inom den av kronofogdemyndigheten bestämda tiden tas dröjsmålsränta ut enligt räntelagen (1975:635). Dröjsmålsränta tas ut på ansökningsavgiften i mål om betalningsföreläggande samt på förrättningskostnader som skall tas ut av sökanden. Kronofogdemyndigheten får underlåta att ta ut ränta som inte uppgår till 100 kronor. Befrielse från skyldighet att betala förrättningskostnader Kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala förrättningskostnader om det finns särskilda skäl (17 kap. 4 § UB, SFS 1994:1983). Författningar m.m. Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Skatteverkets föreskrifter och meddelanden. Lag (1990:746; senast ändrad 2003:542) om betalningsföreläggande och handräckning. Utsökningsbalk (1981:774; senast ändrad 2003:676). Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 2003:932). Lag (1962:381; senast ändrad 2003:360) om allmän försäkring. Socialtjänstlag (2001:453; senast ändrad 2003:1215). Rättshjälpslag (1996:1619; senast ändrad 2000:273). Växellag (1932:130; senast ändrad 1997:362). Checklag (1932:131; senast ändrad 1997:363). Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2001:868). Lag (1981:131; senast ändrad 2003:381) om kallelse på okända borgenärer. Räntelag (1975:635; senast ändrad 2002:352). 2534 Avgifter för körkort och motorfordon Inkomsterna redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Skatteverket och Vägverket. Inkomsterna avser dispensavgifter enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Dispensavgifter enligt bilavgaslagen Avgiften redovisas av Vägverket. Enligt lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen och förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening skall bilar uppfylla krav på avgasrening för godkännande vid typ- eller registreringsbesiktning. I förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening och i föreskrifter som Naturvårdsverket utfärdar (SNFS 1992:12; senast ändrad 2002:29) anges bland annat ESV, Inkomstliggaren 2004 84 gällande avgaskrav. Naturvårdsverket får medge undantag från kraven i lagen och förordningen. När sådant undantag medges tas avgift ut enligt tre avgiftskategorier 1) 2 000 kronor, 2) 7 000 kronor och 3) 20 000 kronor. Avgiften uppbärs i samband med utnyttjande av undantag. Kontrollavgift enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen Avgiften redovisas av Naturvårdsverket. Enligt lag (2001:1080) och förordning (2001:1085) skall en kontrollavgift med 75 kronor tas ut av tillverkaren för varje nyregistrerad personbil och lastfordon. Avgiften skall tas ut för tillsyn och kontroll enligt lagen och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Med tillsyn och kontroll avses både Naturvårdsverkets och Bilprovningens kostnader för godkännandeprövning samt tillsyn och annan kontroll som utövas enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Övrigt Under denna inkomsttitel faller dispensavgifter som inte avser auktorisation av fordonstillverkare, auktorisation av yrkesförare eller auktorisation av andra förare. Författningar m.m. Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:12) med föreskrifter om bilavgaskontroll. Statens naturvårdsverks kungörelse (SFNS 1992:14) med föreskrifter om kontrollavgift för nyregistrerade bilar. Körkortslag (1998:488; senast ändrad 2003:216). Körkortsförordning (1998:980; senast ändrad 2003:522). Yrkestrafikförordningen (1998:779; senast ändrad 2003:997). Förordning (2001:650; senast ändrad 2003:1028) om vägtrafikregistret. Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet. Lag (2001:558; senast ändrad 2002:807) om vägtrafikregister. Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Förordning (2001:1085; senast ändrad 2003:872) om motorfordons avgasrening. Förordning (2001:17; senast ändrad 2003:872) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. 2535 Avgifter för statliga garantier Inkomsterna redovisas av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Sida skall årligen i förskott inleverera en avgift på en procent av vid betalningstidpunkten utestående belopp för de kreditgarantier Sida lämnar till personal inom biståndsförvaltningen. Enligt regleringsbrev får Sida lämna kreditgarantier för lån till personal inom en ram på 15 miljoner kronor. Utlåning får ske i huvudsaklig överensstämmelse med Sida:s skrivelse den 4 maj 1984. Författningar m.m. Lönegarantilagen (1992:497; senast ändrad 2003:544). Förordning (1983:585; senast ändrad 1992:1125) om avgift på landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionernas grundfonder. Förordning (1992:1124; senast ändrad 2003:851) med reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Förordning (1994:1535; senast ändrad 2002:260) med reglemente för Sveriges allmänna hypoteksbank. Förordning (1978:250; senast ändrad 2001:49) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Rennäringsförordning (1993:384; senast ändrad 2001:975). Förordning (1980:402; senast ändrad 1997:1011) om stöd till offentliga karantäner för djur. Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. ESV, Inkomstliggaren 2004 85 Förordning (1981:717; senast ändrad 1997:1016) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol. Förordning (1995:1122; senast ändrad 1997:1018) om statlig garanti för fartygsfinansiering. Garantiförordning (1997:1006). Riksgäldskontorets föreskrifter (1997:1156) för tillämpningen av Garantiförordningen (1997:1006). Regeringsbeslut 1985-05-15 avseende kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., ändrat 1997-03-01. Regeringsbeslut 1993-06-17 avseende kreditgaranti för banklån till uppsagda anställda inom utrikesförvaltningen. 2536 Lotteriavgifter Inkomsterna redovisas av Lotteriinspektionen och länsstyrelserna. Enligt lotteriförordningen skall Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ta ut avgifter för att pröva ansökningar enligt lotterilagen. Lotteriinspektionen och länsstyrelserna skall också ta ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt lotterilagen. Lotteriinspektionen skall ta ut avgifter för tillsyn som myndigheten utövar enligt kasinolagen. Innan en avgift fastställs skall samråd ske med Ekonomistyrningsverket (ESV). I fråga om avgifter som fastställs av länsstyrelsen skall länsstyrelsen samråda även med Lotteriinspektionen. Avgifterna betalas in direkt till statsbudgeten. Ansökningsavgifter För ansökningsavgiftens storlek med mera tillämpas avgiftsklasserna i avgiftsförordningen. Avgiftsklass för olika typer av ansökningar fastställs i lotteriförordningen. Ansökan kan till exempel avse ansökan om tillstånd att anordna rikslotteri, regionala lotterier, bingo, restaurangkasinospel och automatspel. Ansökan kan också avse typgodkännande enligt lotterilagen. Avgiften betalas innan ansökan behandlas. Redovisning sker kassamässigt mot inkomsttitel. Kontrollavgifter Avgiften för kontroll och tillsyn skall sättas så att full kostnadstäckning nås. Principer fastställs årligen efter samråd med ESV. Kontrollavgifter betalas exempelvis för följande spelformer; restaurangkasinospel, lotterier, bingo samt för spelverksamhet som bedrivs av ATG, Svenska Spel samt Casino Cosmopol. Kontrollavgifter tas också ut för Riksgäldskontorets och Miljonkontos utlottningar. Avgifterna faktureras månadsvis i efterskott. Redovisning sker inkomstmässigt mot inkomsttitel. Författningar m.m. Lotterilag (1994:1000; senast ändrad 2003:346). Lotteriförordning (1994:1451; senast ändrad 2003:608). Förordning (1994:1452; senast ändrad 2001:1030) med instruktion för Lotteriinspektionen. Kasinolag (1999:355). ESV, Inkomstliggaren 2004 86 2537 Miljöskyddsavgift Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall en avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet betalas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas av den som utövar viss miljöfarlig verksamhet. Betalningen sker efter beslut av länsstyrelsen. Avgiften tillfaller staten. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift skall enligt förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter betalas av en näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet bland annat åsidosätter de föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i förordningen. Avgiften beslutas av tillsynsmyndigheten, bland annat länsstyrelsen. Avgiftens storlek framgår av förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Avgiften tillfaller staten. Avgift för tillsyn i ärenden om förorenade områden Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall den som är ansvarig för efterbehandling av förorenade markområden med mera betala länsstyrelsens kostnader för tillsyn över sådana områden. Avgiften är 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Myndigheters arbete i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet miljöbalken Enligt 7 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall sökanden svara för kostnaderna för myndigheternas arbete i ett ärende som tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Ersättningen betalas med 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Ärenden om tillträde Den som ansöker om tillträdesrätt enligt 28 kap. 3 och 4 §§ miljöbalken (1998:808) skall svara för kostnaden för länsstyrelsens prövning. Ersättning skall betalas med 3 000 kronor efter särskilt beslut av länsstyrelsen. Vattenverksamhet Enligt 3 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall en avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken (MB) betalas efter särskilt beslut av länsstyrelsen. Avgiften är 800 kronor för varje hel timmes handläggningstid. Avgifter för miljödomstolars prövning enligt miljöbalken Inkomsterna redovisas av Domstolsverket. Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall avgift betalas för miljödomstolars kostnader för prövning enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken. Avgift betalas för miljödomstols prövning av vattenverksamhet som avses i 11 kap. miljöbalken (MB). Avgiften skall betalas av sökanden efter det att domstolen har fastställt avgiften. Avgiften skall betalas av den som: • ansöker enligt 11 kap. 9 § första stycket MB om tillstånd till annan vattenverksamhet än markavvattning, • ansöker om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 13 § MB, ESV, Inkomstliggaren 2004 87 • ansöker om laglighetsprövning av en vattenverksamhet eller en vattenanläggning enligt 17 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, • ansöker om godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 § eller ansöker om tillstånd enligt 11 kap. 22 § MB att ta ur bruk en anläggning för bortledande av grundvatten, • ansöker om tillstånd till utrivning enligt 11 kap. 19 § MB, • ansöker om förlängning av sådan tid som anges i 24 kap. 2 § MB eller • ansöker enligt 24 kap. 8 § MB om upphävande eller ändring av bestämmelser eller villkor i en tillståndsdom eller i ett tillståndsbeslut. Avgiften för prövningen av ansökan enligt 3 kap. 2 § 1 eller 3 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är uppdelad på grundavgift (3 kap. 4 §) och i förekommande fall tilläggsavgift (3 kap. 5 §). Grundavgiftens storlek bestäms av kostnaden för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet och betalas enligt följande tabell: Avgiftens storlek i kronor Kostnader i kronor mindre än 100 000 1 500 100 000 – 500 000 5 000 500 000 – 1 000 000 10 000 1 000 000 – 5 000 000 15 000 5 000 000 – 10 000 000 30 000 10 000 000 – 50 000 000 70 000 50 000 000 – 75 000 000 140 000 75 000 000 – 100 000 000 240 000 eller högre 400 000 100 000 000 Tilläggsavgift skall betalas om prövningen avser rätt att leda bort grund- eller ytvatten eller ändra grundvattennivån. Tilläggsavgift skall också betalas om ansökan avser rätt till uttag av vattenkraft. Om ansökan avser uttag av vatten eller ändring av grundvattennivån skall tilläggsavgift betalas med 10 öre per kubikmeter vatten beräknat efter det totala uttaget som ansökan avser eller, om ansökan avser ett visst uttag årligen, efter den årliga volym som det begärs tillstånd för. Om ansökan avser rätt till uttag av vattenkraft betalas tilläggsavgift med 0,1 öre per kilowattimme beräknad årlig kraftproduktion under medelår. Tillläggsavgift skall dock endast tas ut om utförandekostnaden (anläggningskostnaden) enligt ovan (3 kap. 4 §) är mindre än 50 000 000 kronor. Tilläggsavgiften skall betalas som en engångsavgift. Om tilläggsavgift skall betalas får grundavgiften och tilläggsavgiften tillsammans uppgå till högst 140 000 kronor. Avgiften för prövning av ansökan om markavvattning är enligt 3 kap. 6 § förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken indelad i avgiftsklasser efter den dikeslängd som prövningen avser. Vid fastställande av avgift tilllämpas bestämmelserna i 10 § avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Dikeslängd prövningen avser kortare än 100 – 1 000 – 10 000 Avgiftsklass 100 meter 3 1 000 meter 4 10 000 meter 6 meter eller längre 7 För prövning av fråga som avses i 3 kap. 2 § 6 eller 7 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och som gäller markavvattning skall avgift betalas enligt avgiftsklass 3. ESV, Inkomstliggaren 2004 88 Vid prövning av mål som avses i 3 kap. 2 § 4 och 5 samt 6 och 7 och som inte gäller markavvattning, skall avgift betalas med 1 500 kronor. Avgiften betalas till ett gemensamt postgirokonto för de allmänna domstolarna. Dessutom förekommer kontanta inbetalningar direkt till domstolen, som sedan sätter in pengarna på det gemensamma postgirokontot. Författningar m.m. Miljöbalk (1998:808; senast ändrad 2003:1187). Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Förordning (1998:899; senast ändrad 2003:1052) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:950; senast ändrad 2002:708) om miljösanktionsavgift. Avgiftsförordningen (1992:191; senast ändrad 2003:956). Avfallsförordningen (2001:1063; senast ändrad 2002:613). Domstolsverket: Handbok för miljödomstolarna, avsnittet avgifter. Naturvårdsverkets författningssamling: Naturvårdsverkets allmänna råd (2000:8) till förordningen (1998:940) om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Naturvårdsverks föreskrifter (NFS 2003:6) om avgifter vid dispenser från förordning (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Naturvårdsverkets allmänna råd (2002:10) till 30 kap. miljöbalken och till förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter. 2539 Täktavgift Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall statens kostnader för prövning och tillsyn täckas genom avgifter. Den täktverksamhet som avses är den för vilken det krävs tillstånd enligt 12 kap. 1 § miljöbalken (1998:808). Avgifterna skall betalas årligen för tillståndsgiven mängd enligt 6 nivåer, förutom för torvtäkt, där avgiften är oberoende av mängd. Författningar m.m. Lag (1966:314; senast ändrad 2001:438) om kontinentalsockeln. Lag (1966:319) om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden. Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Miljöbalk (1998:808; senast ändrad 2003:1187). 2541 Avgifter vid Tullverket Inkomsterna redovisas av Tullverket. På inkomsttiteln redovisas registreringsavgift för kredithavare och förseningsavgift. Både kontant betalning och fakturering av avgifterna kan förekomma. Författningar m.m. Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001:818). Lag (1960:419; senast ändrad 2000:1226) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker. Lag (2001:558; senast ändrad 2002:807) om vägtrafikregister. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning). ESV, Inkomstliggaren 2004 89 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Inkomsterna redovisas av Karolinska institutet och Malmö högskola. Inkomsterna avser patientavgifter för den tandvård som bedrivs i anslutning till tandläkarutbildningen. Debitering sker med utgångspunkt från av regeringen fastställda bestämmelser om tandvårdstaxa. I de fall behandlingen utförs av studerande görs vissa reduktioner av patientavgifterna. Inkomsterna utgår direkt från de behandlade patienterna och från försäkringskassan. Patientavgifterna kommer in fortlöpande och sätts in på respektive högskoleenhets postgiro. Ersättningen från försäkringskassan redovisas månadsvis. Författningar m.m. Brev (Socialdepartementet) 1988-06-22 till Socialstyrelsen angående godkännande av avtal rörande patientförsäkring m.m. Beslut 1979-06-14 angående tandvårdstaxans tillämpning för tandvård som meddelas vid universiteten m.m. Förordning (1998:1337; senast ändrad 2003:877) om tandvårdstaxa. 2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen Inkomsterna redovisas av Kemikalieinspektionen. Avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Kemikalieavgifter tas ut som årsavgift och produktavgift. Avgifterna skall betalas årligen för kalenderår av den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in sammanlagt ett ton eller mer av sådana kemiska produkter som enligt förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer skall vara anmälda till produktregistret. Om Kemikalieinspektionen enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer har medgett att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet, är handelsagenten avgiftsskyldig. Kemikalieavgiften skall betalas preliminärt och slutligt. Den preliminära avgiften beräknas med ledning av uppgifterna i produktregistret föregående år eller en preliminärdeklaration från den avgiftsskyldige. Från den slutliga avgiften skall det belopp som har betalats preliminärt räknas av. Årsavgiften tas ut för den sammanlagda mängden anmälningspliktiga kemiska produkter enligt följande: Årsavgift i kronor Kvantitet i ton 1– 4 5– 9 1 300 4 000 10 – 49 8 000 50 – 99 13 000 100 – 999 20 000 1 000 – 4 999 30 000 5 000 – 9 999 40 000 10 000 – 49 999 50 000 50 000 – 99 999 60 000 100 000 – eller mer 75 000 Produktavgiften skall fastställas till ett genomsnittsvärde som beror på antalet anmälningspliktiga produkter. Avgiften för en produkt beräknas enligt följande formel: ((startvärde – slutvärde) ÷ kn) + slutvärde. Startvärdet är 1 000 kronor och slutvärdet är 350 kronor, n är antalet anmälningspliktiga produkter, varav produkter som har samma funktion och kemiska sammansättning eller anmäls under en gemensam beteckning räknas som en produkt, k är värdet 1,003. ESV, Inkomstliggaren 2004 90 Författningar m.m. Förordning (1998:942; senast ändrad 2001:21) om kemikalieavgifter m.m. Miljöbalken (1998:808; senast ändrad 2003:1187). Förordning (1998:941;senast ändrad 2001:882) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2544 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet Inkomsterna redovisas av Statens folkhälsoinstitut. Avgift tas ut för prövning av ansökan för tillstånd avseende: • tillverkning av alkoholdrycker • tillverkning av sprit samt • inköp av alkoholdrycker som används i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet. En årlig avgift tas ut för tillsyn av tillverkning och inköp enligt ovan samt för tillsyn av de parihandlare, som har tillstånd enligt övergångsbestämmelserna (2003:711) i alkohollagen (1994:1738). Halva avgiften tas ut i januari och resterande del i juli. Redovisning och uppbörd av avgifterna Ansökningsavgifterna skall vara inbetalda till Statens folkhälsoinstitut innan ansökan behandlas. Preliminära tillsynsavgifter faktureras när tillståndet givits och därefter 2 gånger per år. Tillsynsavgifterna är i princip beroende av dryckesslag och volym. Avgifternas storlek framgår av alkoholförordningen (1994:2046). Författningar m.m. Alkohollag (1994:1738; senast ändrad 2003:711). Alkoholförordning (1994:2046; senast ändrad 2003:977). Handbok Alkohollagen, Statens folkhälsoinstitut. 2546 Lokalradioavgifter Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket. Radio- och TV-verket prövar enligt radio- och TV-lagen (1996:844) frågor om tillstånd att sända lokalradio. Regler om avgift för lokalradiosändningar finns i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 1992. Senast den 31 december skall Radio- och TV-verket fastställa det belopp som skall betalas varje förfallodag under följande kalenderår. Avgiften betalas med lika stora delar senast den första dagen i januari, april, juli och oktober månad. Beträffande tillstånd som meddelats efter den 1 juli 2001 betalas avgiften för kalenderår i förskott senast den 31 januari det år avgiften avser. Författningar m.m. Lag (1992:72; senast ändrad 2003:703) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Lokalradioförordning (1993:126; senast ändrad 2002:705). Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394). ESV, Inkomstliggaren 2004 91 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Inkomsterna uppbärs av Finansinspektionen. Finansinspektionen tar ut ansökningsavgifter enligt förordning (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna skall finansiera Finansinspektionens verksamhet, exklusive den verksamhet som finansieras med stöd av förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Avgiften baseras dels på Finansinspektionens nedlagda tid per företagsgrupp, dels den timkostnad som inspektionen har bestämt. Därefter fördelas avgiften på de företag som ingår i gruppen. Avgiften per företag beräknas utifrån företagets balansomslutning för det närmast föregående räkenskapsåret. Balansomslutningen delas upp i intervall som sedan multipliceras med en fastställd procentsats. Finansinspektionen skall senast den 30 november varje år fakturera de avgiftspliktiga företagen. Författningar m.m. Förordning (1996:596; senast ändrad 2002:1068) med instruktion för Finansinspektionen. Förordning (2002:1042; senast ändrad 2003:852) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Förordning (2001:911; senast ändrad 2003:1065) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Insiderstrafflag (2000:1086). 2551 Avgifter från kärnkraftverken Inkomsterna redovisas av Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut. Den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall erlägga avgifter till Statens kärnkraftinspektion för att täcka inspektionens kostnader för: • tillsyn av efterlevanden av lagen om kärnteknisk verksamhet och av villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, • tillsyn som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen, • forskning inom kärnsäkerhetsområdet. Avgifterna täcker samtliga kostnader för Statens kärnkraftinspektions verksamhet och beräknas uppgå till cirka 165 miljoner kronor under budgetåret 2003. Uppbörd sker förskottsvis för kalenderkvartal och inlevereras av Statens kärnkraftinspektion till inkomsttiteln. Den som har tillstånd enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) eller 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor för industriell energiframställning samt tillståndshavare för vissa kärntekniska anläggningar skall till Statens strålskyddsinstitut enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut erlägga avgifter för att finansiera Strålskyddsinstitutets kostnader för: • Strålskyddsinstitutets verksamhet på kärnenergiområdet, • särskilda beredskapsåtgärder mot kärnkraftsolyckor, • strålskyddsforskning med anknytning till kärnkraftsproduktionen. Avgifterna uppgår under budgetåret 2003 till 70,8 miljoner kronor. Hela beloppet inlevereras av Statens strålskyddsinstitut till inkomsttiteln. Uppbörden sker för varje kalenderkvartal. För Statens strålskyddsinstituts tillståndspliktiga verksamhet utanför kärnenergiområdet se inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Författningar m.m. Lag (1984:3; omtryckt 1992:1536; senast ändrad 2001:441) om kärnteknisk verksamhet. Förordning (1991:739; senast ändrad 2003:1083) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. Förordning (1976:247; omtryckt 1993:424; senast ändrad 2003:771) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. Lag (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. ESV, Inkomstliggaren 2004 92 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Inkomsterna redovisas av Elsäkerhetsverket, Insättningsgarantinämnden, Kammarkollegiet, länsstyrelserna (Lst), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens räddningsverk, Statens växtsortnämnd och Svenska kraftnät med flera. Underindelning 2552 01 2552 02 2552 03 2552 04 2552 05 2552 06 2552 07 2552 08 2552 09 2552 10 2552 11 Avgifter enligt stiftelseförordningen, tillsyn och prövning (Lst) Registereringsavgift och registrereringsbevis, stiftelseförordning (Lst) Avgifter enligt avfallsförordningen (Lst) Övriga avgifter vid länsstyrelserna (Lst) Elsäkerhetsavgift m.m. (Elsäkerhetsverket) Insättningsgarantiavgifter m.m. (Insättningsgarantinämnden) Ansökningsavgifter (Socialstyrelsen) Avgift på brandfarliga och explosiva varor (Statens räddningsverk) Växtsortavgifter (Statens växtsortnämnd) Avgifter för in- och utförsel av avfall (Naturvårdsverket) Avgifter (Kammarkollegiet) Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras genom en elsäkerhetsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet skall elabonnenten årligen betala avgiften till nätinnehavaren som i sin tur skall betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den 1 maj. Avgiften är 6 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 500 kronor per år för högspänningsabonnemang. Statens energimyndighet Kvotplikts och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om elcertifikat redovisas mot inkomsttiteln. Den som hanterar kvotplikten skall betala en särskild kvotpliktsavgift om: 1. han i sin deklaration enligt 4 kap. 8 § 2 angivit ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av hand kvotplikt eller 2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 8 § inte kunnat annulleras på hans certifikatkonto. Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på hans certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars följande år. De kvotpliktsavgifter som belöper på åren 2004 och 2005 skall inte överstiga 175 respektive 240 kronor per certifikat. Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 8 § inte lämnar deklaration i rätt tid, skall han betala förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Svenska kraftnät Svenska kraftnäts verksamhet och åtgärder, enligt elberedskapslagen (1997:288), finansieras genom en elberedskapsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet skall nätinnehavaren årligen betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den 1 maj. Avgiften är 45 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 2 477 kronor per år för högspänningsabonnemang. Verksamheten vid nätmyndigheten finansieras genom en nätövervakningsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet skall nätinnehavaren årligen betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den 1 maj. Avgiften är 3 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 600 kronor per år för högspänningsabonnemang. ESV, Inkomstliggaren 2004 93 Insättningsgarantinämnden Insättningsgarantinämnden ansvarar för administrationen av insättningsgarantin och investerarskyddet. Dessa två ersättningssystem finansieras genom avgifter från de institut, banker och värdepappersbolag, som omfattas av systemen. Riksdagen anvisar årligen nämnden ett ramanslag i statsbudgeten för nämndens förvaltningskostnader avseende insättningsgarantin och investerarskyddet. Sedan utgifterna för förvalningen för föregående kalenderår räknats av och redovisats mot inkomsttiteln, skall återstoden av avgifterna placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Sålunda skall förvaltningsutgifterna för 2003 räknas av från avgifterna 2004. För nämnden tilllämpas således så kallad bruttoredovisning över statsbudgeten. Eftersom ett belopp som är lika stort som förvaltningskostnaderna redovisas under inkomsttiteln, belastas inte statsbudgetens saldo av nämndens verksamhet. Enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti skall varje institut som omfattas av garantin betala avgifter för garantin till nämnden. Det sammanlagda avgiftsbeloppet för ett år är givet. Detta belopp uppgick till 0,1 procent av de totala garanterade insättningarna per den 31 december 2002. Om de behållna avgiftsmedlen uppgår till ett mindre belopp än som motsvarar 2,5 procent av insättningarna, skall de sammanlagda avgifterna för ett år tas ut med det belopp som krävs för att uppnå den nivån, dock lägst 0,1 procent och högst 0,3 procent av insättningarna. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till institutens kapitaltäckningsgrad. För det enskilda institutet innebär detta att avgiftens storlek är beroende av hur den egna kapitaltäckningsgraden förhåller sig till de övriga institutens; nämnden skall bestämma att avgiften för ett institut skall uppgå till ett belopp motsvarande 0,06–0,14 procent av de garanterade insättningarna. 2003 års avgifter uppgick till cirka 455 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av 455 295 miljoner kronor (de garanterade insättningarnas värde den 31 december 2002). Investerarskyddet trädde i kraft den 1 maj 1999. Nämnden avser att finansiera utbetalningar av ersättning från skyddet genom att ta ut avgifter från instituten när det kan förutses att ersättningar kommer att behöva betalas ut. Avgifterna kommer att debiteras när nämnden gjort en preliminär bedömning av de ersättningsbelopp som kommer att bli aktuella att betala. Nämnden kommer alltså inte att, som för insättningsgarantin, bygga upp någon fond för att säkerställa denna betalningsberedskap i förväg. Vid beräkningen av ett instituts individuella avgift skall beaktas hur stor andel skyddade tillgångar som finns hos institutet jämfört med samtliga skyddade tillgångar. Nämnden debiterar årligen avgifter för administrationen av investerarskyddet från de institut som omfattas av skyddet. Nämndens förvaltningsutgifter för investerarskyddet för 2001 och följande år fördelas lika mellan samtliga institut som tillhör skyddet (SFS 2000:816). Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet kommer att beslutas och debiteras under mars–maj 2004. Avgifterna skall betalas inom en månad från dagen för beslutet. Avgifterna för insättningsgarantin redovisas i enlighet med ESV:s handledning (1998:7) om redovisning av fonder och avsättningar vid statliga myndigheter. Investerarskyddsavgifter redovisas på vanligt sätt över årets resultat, på posten Årets kapitalförändring. Redovisning i resultaträkningen Från och med årsredovisningen 2002 redovisas de inbetalade avgifterna som skall redovisas mot inkomsttitel under Uppbördsverksamhet, posten Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäker som inte disponeras av myndigheten. Övriga avgifter redovisas under Transfereringar, posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag. Redovisning i balansräkning På tillgångssidan redovisas de medel som placerats på den för räntebärande värdepapper under posten ”Andra långfristiga värdepappersinnehav”. Likvida medel redovisas under rubriken ”Tillgodohavandet hos Riksgäldskontoret”. På skuldsidan redovisas insättnings- ESV, Inkomstliggaren 2004 94 garantin mot posten Fonder under rubriken Fond och det ackumulerade resultatet avseende investerarskyddet under Balanserad kapitalförändring under rubriken Myndighetskapital. De för nämnden tillämpliga författningarna anges på nämndens hemsida: www.ign.se. Där finns ytterligare information om innebörden av insättningsgarantin och investerarskyddet. De avgiftsmedel som nämnden årligen tar in förvaltas av nämnden. Medlen är placerade på den öppna marknaden för räntebärande värdepapper. Placeringar får dock enbart göras i värdepapper som är emitterade av svenska staten. Medlen förvaltas aktivt, det vill säga förvaltas på ett sätt som avser att överträffa ett på förhand uppsatt avkastningsmål (så kallat benchmark). Nämnden har uppdragit åt tre kapitalförvaltare att förvalta medlen. Förvaltningen sker enligt på förhand bestämda begränsningar och uppsatta mål i en placeringspolicy och följer i övrigt det avtal om lån och placeringar som träffats mellan nämnden och Riksgäldskontoret. Marknadsvärdet på nämndens tillgångar uppgick den 31 december 2003 till drygt 13,3 miljarder kronor. Dessa tillgångar ökar successivt med avkastning på kapitalet och med avgifter som debiteras årligen. Den årliga avkastningen på fondens medel under perioden 2 juli 1997–31 december 2003 var 5,75 procent. Index årliga avkastning var under samma period 5,64 procent. Länsstyrelsen Länsstyrelsen redovisar avgifter enligt stiftelseförordningen (1995:1280). I stiftelseförordningen finns bestämmelser om bland annat prövning av och avgifter för vissa ärenden rörande stiftelser samt för tillsyn, registrering och utfärdande av registreringsbevis. Socialstyrelsen Socialstyrelsen redovisar ansökningsavgifter för ansökan om legitimation och specialistkompetens inom hälso- och sjukvården med mera, förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Avgifterna bestäms enligt avgiftsförordningens avgiftsklass 2 och 4. Statens räddningsverk Statens räddningsverk redovisar inkomster som tas ut med stöd av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Avgifterna tas ut halvårsvis, i efterskott, då även inbetalningen till inkomsttiteln görs. Statens växtsortnämnd Statens växtsortnämnd handlägger ärenden eligt växtförädlarrättslagen (1997:306) och enligt utsädesförordningen (2000:1330). Nämnden är även nationellt organ för EG:s växtförädlarrätt och EG:s gemensamma sortlistor för lantbruks- och köksväxter. Statens växtsortnämnd är anslagsfinansierad och intäkterna från avgifter för ansökan om växtförädlarrätt och för intagning i sortlistan samt årsavgifter förs direkt mot denna inkomsttitel. Ansökningsavgift för tillståndsprövning av in- och utförsel av avfall Inkomsterna redovisas av Naturvårdsverket. Avgift tas ut för anmälningsförfarandet enligt EG-förordningen 259/93 för in- och utförsel av avfall enligt förordningen (1995:701) om gränsöverskridande transporter av avfall. Den som avser att föra in eller föra ut avfall betalar 6 200 kronor till Naturvårdsverket enligt avgiftsklass 7 i 10 § avgiftsförordningen (1992:191). ESV, Inkomstliggaren 2004 95 Ansökningsavgifter enligt avfallsförordningen Avgifter enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall betalas enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgifter enligt avfallsförordningen redovisas på inkomstundertitel 03. Inkomstundertitel 04 kan användas för andra offentligrättsliga avgifter som länsstyrelserna skall redovisa på inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Författningar m.m. Förordning (1998:1513; senast ändrad 2002:148) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården. Lag (1988:868; senast ändrad 2003:785) om brandfarliga och explosiva varor. Förordning (1996:595; senast ändrad 2002:136) med instruktion för Insättningsgarantinämnden. Förordning (1995:1296; senast ändrad 2002:1101) om vissa avgifter på elområdet. Lag (2003:113) om elcertifikat. Elberedskapslagen (1997:288; senast ändrad 1998:853). Stiftelseförordning (1995:1280; senast ändrad 2003:75). Förordning (1995:701; senast ändrad 2001:1069) om gränsöverskridande transporter av avfall. Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956). Avfallsförordning (2001:1063; senast ändrad 2002:613). Lag (1995:1571; senast ändrad 2002:358) om insättningsgaranti. Lag (1999:158; senast ändrad 2002:53) om investerarskydd. Växtförädlarrättslagen (1997:306; senast ändrad 2000:1159). Utsädesförordningen (2000:1330; senast ändrad 2003:72). Sprängämnesinspektionens författningssamling: Föreskrift (SÄIFS 1999:4) om avgifter för inspektionens verksamhet. 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Inkomsterna redovisas av Fastighetsmäklarnämnden. Fastighetsmäklarnämnden är en central förvaltningsmyndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarnämnden har de uppgifter som anges i fastighetsmäklarlagen (1995:400) och i fastighetsmäklarförordningen (1995:1028). För prövning av en ansökan om registrering uttas enligt 3 § fastighetsmäklarförordningen en avgift enligt 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 4 tillämpas (för närvarande 1 650 kronor). Enligt 4 § fastighetsmäklarförordningen skall den som är registrerad som fastighetsmäklare från och med kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift med 1 700 kronor. Ansökningsavgiften skall betalas vid ansökan. Ansökningen avvisas om avgiften inte betalas. Årsavgiften fakturerar Fastighetsmäklarnämnden i början av kalenderåret. Nämnden återkallar registreringen för den mäklare som inte betalar avgiften. Avgifterna betalas in till Fastighetsmäklarnämnden. Författningar m.m. Fastighetsmäklarlag (1995:400; senast ändrad 2003:456). Fastighetsmäklarförordningen (1995:1028; senast ändrad 2003:455). Förordning (1998:1808) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden. Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956). Kammarkollegiets författningssamling: Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 1997:1; senast ändrad 2003:3) om registrering av fastighetsmäklare. ESV, Inkomstliggaren 2004 96 2554 Avgifter för telekommunikation Inkomsterna redovisas av Post- och telestyrelsen. Den som äger allmänna kommunikationsnät av betydelse från allmän synpunkt och som bedriver verksamhet som är anmäld enlig 2 kap. 1 § lag (2003:389) om elektronisk kommunikation och vars årsomsättning är lika med eller överstiger 5 000 000 kronor är skyldig att betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Årsavgiften är för helt år 0,087 procent av årsomsättningen i den verksamhet som anmälan avser. Regeringen fastställer senast den 31 december varje år storleken på det samlade avgiftsuttaget för denna finansiering. Årsavgiften debiteras för kalenderår i regel under avgiftsårets sex första månader. Om årsavgiften överstiger hundra basbelopp kan debiteringen uppdelas på högst fyra tillfällen. Avgiften tas ut enligt lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Författningar m.m. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets avgifter i Statens internbank skall föras till denna inkomsttitel. Författningar m.m. Regeringsbeslut 71/2003-12-18 regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Riksgäldkontoret. 2558 Avgifter för årlig revision Inkomsterna redovisas av Riksrevisionen Riksrevisionen är anslagsfinansierad, men skall ta ut avgifter för årlig revision. Inkomsterna från avgifterna tillförs statens checkräkning i Riksbanken och redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten i enlighet med 16 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen skall i enlighet med vad som närmare föreskrivs i 3 § (med hänvisning till 5 §) nämnda lag (2002:1002) granska bland annat årsredovisningen för staten, Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter under regeringen. Följande granskningar är enligt 14 § nämnda lag (2002:1022) avgiftsbelagda: 1. årlig redovision enligt 5 § nämnda lag (2002:1022), 2. revision i de fall som avses i 10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 § fjärde stycket i stiftelselagen (1994:1220). Riskrevisionen fastställer årligen timtaxornas nivå, inom den i lagrummet angivna ramen, så att kravet på full kostnadstäckning kan uppnås. Författningar m.m. Lag (2002:1022; senast ändrad 2003:265) om revision av statlig verksamhet m.m. Aktiebolagslag (1975:1385; senast ändrad 2003:775). Stiftelselag (2002:1033). ESV, Inkomstliggaren 2004 97 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Inkomsterna redovisas av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Avgifter för etikprövning av forskning tas ut enligt bilaga 2 förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Författningar m.m. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Förordning (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder. 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket. Efterbevakningsavgifter i konkurs definieras i 9 kap. 20 § konkurslagen (1987:672). Avgiftens storlek är 3 procent av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och betalning görs i förskott, enligt föreskrifter (DVFS 1996:5) om betalning av avgift, till gemensamma post- och bankgirokonton för konkurskostnader och -avgifter. Tillsynsavgifter fastställs enligt reglerna i förordningen (1979:972) om tillsynsavgift i konkurs. Avgiften som tas ut i utdelningskonkurser är 5 procent av förvaltararvode upp till 200 000 kronor och 2 procent på den del som överstiger 200 000 kronor. Konkursförvaltaren svarar för betalning av tillsynsavgifter till ovannämnda post- och bankgirokonton. Betalning görs så snart förvaltararvodet är fastställt och konkursen är avslutad. Författningar m.m. Konkurslag (1987672). Förordning (1979:972) om tillsynsavgift i konkurs. Domstolsverket: Handbok för redovisning, avsnittet om konkurser. Domstolsverkets författningssamling: Domstolsverkets föreskrifter om betalning av avgift enligt 9 kap. 20 § konkurslagen (DVFS 1996:5) och föreskrifter om redovisning av konkurskostnader m.m. (DVFS 2003:1). ESV, Inkomstliggaren 2004 98 2600 Försäljningsinkomster 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Inkomsterna uppbärs och redovisas av Vägverket. Felparkeringsavgift tas ut då parkeringsanmärkning enligt lag om felparkeringsavgift (1976:206) utfärdats. Avgiftens storlek är 75–700 kronor. Betalas inte felparkeringsavgiften efter erinran åläggs fordonsägaren att betala anmärkningen. Härvid höjs avgiften med 150 kronor. Om inte heller den förhöjda avgiften betalas in överlämnas ärendet för indrivning. Redovisning av influtna medel sker 2 gånger per månad till respektive kommun varvid statsverkets kostnader, 50 kronor per ärende samt tre fjärdedelar av det belopp som svarar mot avgiftshöjningen avdrages. Vägverket får för sina kostnader avräkna 14 kronor per ärende. Titelns netto utgörs således av influtna felparkeringsavgifter från kommuner utan kommunal trafikövervakning, statsverkets kostnader (50 kronor per ärende) minus Vägverkets avräkning från övriga kommuner samt trefjärdedelar av det belopp som svarar mot avgiftshöjningen. Författningar m.m. Lag (1976:206; omtryckt 1987:25; senast ändrad 2001:564) om felparkeringsavgift. Förordning (1976:1128; omtryckt 1981:144; senast ändrad 2003:920) om felparkeringsavgift. Trafiksäkerhetsverkets författningssamling: Trafiksäkerhetsverkets regler (1981:32) regler om betalning av felparkeringsavgift. Rikspolisstyrelsens författningssamling: Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:44, FAP 695-1) om felparkeringsavgift. 2625 Utförsäljning av beredskapslager Inkomsterna redovisas av Kommittén för avveckling av Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Sveriges geologiska undersökning. Statens räddningsverk Statens räddningsverk redovisar inkomster vid försäljning av övertalig materiel från beredskapslager, som inte lånefinansieras, som motsvarar det bokförda värdet av materielen. Inkomsterna redovisas i den takt som betalning från försäljningen inflyter. Förhållandena regleras i regleringsbrev för Statens räddningsverk. Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersöknings inkomster avser försäljningsintäkter som erhållits från utförsäljning av beredskapslager efter avdrag för omkostnader. Författningar m.m. Lag (1984:1049; senast ändrad 2002:573) om beredskapslagring av olja och kol. Förordning (1995:971; senast ändrad 1997:878) om beredskapslagring av olja och kol. ESV, Inkomstliggaren 2004 99 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer jordbruksprodukter såsom spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser intäkter från försäljning av varor som lagrats offentligt. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 2700 Böter m.m 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter Inkomsterna redovisas av Finansinspektionen, Skatteverket, Tullverket och Vägverket. Finansinspektionen beslutar om uttag av särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument vid underlåtelse att göra anmälan inom föreskriven tid enligt nämnda lag. Finansinspektionen kan enligt nämnda lag besluta att särskild avgift skall tas ut. Finansinspektionen fakturerar avgiften efter att beslut har tagits om att avgift skall tas ut och om avgiftens storlek. Dröjsmålsavgift tas ut med: • två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då beloppet skulle ha betalats (förfallomånaden), • fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter förfallomånaden, • sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter förfallomånaden, • sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad ytterligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter förfallomånaden, • två procent på belopp som betalas inom tio dagar från den dag då beloppet skulle betalats. Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut med motsvarande belopp. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Skatteverket får medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl. Dröjsmålsavgiften ersatte i januari 1993 det tidigare systemet med restavgifter. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skatt, avgift eller ränta som förfallit till betalning före den 1 februari 1993. Äldre lydelse av 27 § 3 och 4 mom., 27a § och 69 § 1 mom. gäller fortfarande i fråga om debitering av skatt på grund av 1992 eller tidigare års taxering utom såvitt gäller de nya bestämmelserna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. om vad som skall gottskrivas den skattskyldige vid beräkning av kvarskatteavgift och ränta på överskjutande skatt. Respitränta, anståndsränta och restitutionsränta som belöper på tid före den 1 januari 1993 beräknas enligt äldre föreskrifter utom såvitt gäller den nya bestämmelsen i 69 § 2 mom. andra stycket om underlaget för beräkning av restitutionsränta. Från och med den 1 januari år 2000 debiterar Tullverket dröjsmålsränta enligt skattebetalningslagen vid för sen betalning av tullräkning. Författningar m.m. Lag (1997:484; senast ändrad 1999:1376) om dröjsmålsavgift. Fordonsskattelag (1988:327; senast ändrad 2003:1196). Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. ESV, Inkomstliggaren 2004 100 Arvs- och gåvoskatteförordning (1958:563; senast ändrad 2003:904). Tullagen (2000:1281: senast ändrad 2003:749). Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Lag (1978:880; senast ändrad 2003:649) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Insiderstrafflagen (2000:1086). Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning). Skatteverkets meddelanden: Skatteverkets rekommendationer m.m. om återbetalning och avräkning av fordonsskatt (RSV Sv 1996:2). 2712 Bötesmedel Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Tullverket. Enligt 25 kap. brottsbalken (1962:700) skall böter dömas ut i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst 30 och högst 150, beroende på hur allvarligt brottet anses vara. Är bötesstraffet gemensamt för flera brott kan det högsta antalet dagsböter uppgå till 200. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp där det lägsta beloppet är 30 kronor och högsta belopp är 1 000 kronor. Dagsböternas belopp räknas fram på grundval av den dömdes ekonomiska förhållanden. Penningböter döms ut i bestämt belopp, vilket skall ske till lägst 100 kronor och högst 2 000 kronor. Om penningböter döms ut som gemensam påföljd för flera brott får beloppet bestämmas till högst 5 000 kronor. Normerade böter döms ut i bestämt belopp, som beräknas efter en särskild beräkningsgrund när så är föreskrivet för aktuellt brott. Lägsta bötesbeloppet är 100 kronor. Bestämmelser om böter finns i bötesverkställighetslagen (1979:189) och gäller även viten och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Böter, viten och belopp vid särskild rättsverkan tillfaller statsverket om inte annat är föreskrivet. Böter utdöms av domstol. Vissa mindre allvarliga brott behöver inte behandlas i domstol utan kan behandlas genom förenklat förfarande genom utfärdande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. Strafföreläggande kan utfärdas av allmän åklagare eller tullåklagare och föreläggande av ordningsbot av polisman eller tulltjänsteman. Bestämmelser om strafförelägganden och föreläggande av ordningsbot finns i 48 kap. rättegångsbalken (1942:740) samt i strafföreläggandekungörelsen (1970:60) respektive ordningsbotskungörelsen (1968:199). Riksåklagaren företar, i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) urval, av de brott för vilka ordningsbot skall bestämmas och bestämmer de belopp, som skall tas upp som ordningsbot. Bestämmelser om böter, som föreläggs av Tullverket, återfinns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, i tullagen (2000:1281) samt i tullförordningen (2000:1306). RPS är en uppbördsmyndighet. Uppbörd startar så snart RPS erhållit information om avgjort mål i domstol, utfärdat strafföreläggandet och utfärdat föreläggande av ordningsbot. Inbetalningar av böter överförs löpande till statsverket. I uppbördsprocessen bevakas varje ärende. Sker inte betalning enligt meddelad tidsfrist sänds en betalningsuppmaning till gäldenären. Kvarstår betalningsskyldigheten efter förfallodagen lämnas begäran om indrivning till Skatteverket. Bestämmelser om uppbörd finns i bötesverkställighetslagen (1979:189) och i bötesverkställighetsförordningen (1979:197). Begäran om indrivning regleras i indrivningsförordningen (1993:1229). Redovisning av böter sker detaljerat för olika bötesslag och till aktuella mottagare. Inkomster, utestående fordringar och skulder med mera redovisas periodvis i RPS:s räkenskaper. Utbetalningar av influtna bötesmedel till andra än statsverket sker av RPS. Radio- och TV-verket kommer från och med 2003 att rapportera in avgifter enligt radio- och TV-lagen (1996:844) på statsbudgetens inkomstsida under denna inkomsttitel. ESV, Inkomstliggaren 2004 101 Sedan den 1 februari 2003 gäller två nya bestämmelser i radio- och TV-lagen (1996:844), 10 kap. 6 a och 6 b §§. Enligt 6 a § skall särskild avgift betalas till Radio- och TV-verket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft och enligt 6 b § skall verket lämna obetald avgift för indrivning. Övergångsbestämmelserna till de nya reglerna anger att domar om särskild avgift som har vunnit laga kraft före den 1 februari 2003 skall anses ha vunnit laga kraft, det vill säga den 1 februari 2003. Författningar m.m. Bötesverkställighetslag (1979:189; senast ändrad 2001:356). Bötesverkställighetsförordning (1979:197; omtryckt 1983:358; senast ändrad 2003:926). Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Lag (1994:419; senast ändrad 1999:582) om brottsofferfond. Förordning (1994:426; senast ändrad 1999:1213) om brottsofferfond. Strafföreläggandekungörelse (1970:60; omtryckt 1997:905; senast ändrad 2000:677). Ordningsbotskungörelse (1968:199; senast ändrad 2001:536). Lag (2000:1225; senast ändrad 2003:813) om straff för smuggling. Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956). Lag (1993:891; senast ändrad 2003:706) om indrivning av statliga fordringar m.m. Indrivningsförordning (1993:1229; senast ändrad 2003:964). Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749). Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001:818). Rättegångsbalk (1942:740; senast ändrad 2003:1149). Brottsbalk (1962:700; senast ändrad 2003:408). Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394). Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen. Riksåklagarens föreskrifter (1999:178; senast ändrad 2003:614) om ordningsbot för vissa brott. Skatteverkets föreskrifter och meddelande. 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. Vattenföroreningsavgift Inkomsterna redovisas av Tullverket för Kustbevakningen samt Statens räddningsverk. I syfte att motverka otillåtna utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg finns en ekonomisk sanktion, en vattenföroreningsavgift, som skall tas ut när något av utsläppsförbuden överträds. Avgiftens storlek bestäms av Kustbevakningen med hänsyn till utsläppets omfattning och fartygets storlek enligt särskild tabell (SFS 2001:1294). Vattenföroreningsavgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som är fartygets ägare eller redare. Oljeskadeersättningar Kustbevakningen redovisar inkomster från oljeskadeersättningar enligt 10 kap. sjölagen (1994:1009). Enligt sjölagen svarar en fartygsägare för den oljeskada som utsläpp av så kallad beständig olja åstadkommer. Staten, oftast företrädd av Kustbevakningen, anses i sjölagens mening som skadelidande för de kostnader myndigheten åsamkats vid insats av fartyg, flyg och personal under en miljöräddningsoperation. Kustbevakningen kräver fartygsägaren, eller hans försäkringsgivare, på ersättning. Bestämmelserna bygger på internationella konventioner, som Sverige har anslutit sig till. Statens räddningsverk redovisar inkomster från oljeskadeersättning enligt 10 kap. 3 § sjölagen (1994:1009). Statens räddningsverk ersätter kommunen för deras kostnader för oljesanering. Statens räddningsverk övertar kommunens krav på skadevållaren. Inbetalningen från skadevållaren redovisas/betalas till inkomsttiteln. ESV, Inkomstliggaren 2004 102 Författningar m.m. Lag (1980:424; omtryckt 1983:463; senast ändrad 2003:366) om åtgärder mot förorening från fartyg. Förordning (1980:789; omtryckt 1983:59; senast ändrad 2003:441) om åtgärder mot förorening från fartyg. Sjölagen (1994:1009; senast ändrad 2003:189). Tullverkets författningssamling: Generaltullstyrelsens kungörelse (TFS 1989:15) med föreskrifter om Tullverkets medverkan vid uppbörd av vattenföroreningsavgift. 2714 Sanktionsavgifter m.m. Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna (Lst), Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk och Tullverket. Underindelning 2714 01 2714 02 2714 03 2714 04 2714 05 2714 06 2714 07 2714 08 Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen (Lst, Statens jordbruksverk) Konkurrensskadeavgift (Konkurrensverket) Straffavgifter (Statens energimyndighet) Överlastavgift (Lst) Kreditering av förverkade säkerheter m.m. (Statens jordbruksverk) Transporttillägg (Tullverket) Sanktionsavgifter vid överskridande av förbud mot märkt dieselolja (Skatteverket) Avgift enligt socialtjänstlagen m.m. (Lst) Sanktionsavgifter vid överskridande av förbudet mot märkt dieselolja En särskild avgift tas ut för motordrivet fordon och båt vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) samt för motordrivet fordon vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9a § LSE. Avgiften är 1 000 kronor för personbil och båt. För lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret varierar avgiften normalt mellan 1 000 kronor och 5 000 kronor beroende på fordonets skattevikt, det vill säga den vikt som ligger till grund för beräkning av fordonsskatten. För andra motordrivna fordon är avgiften 1 000 kronor. Avgiften tas ut vid varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukt i strid mot 2 kap. 9 eller 9a §§ LSE. Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som skall påföras. Överlastavgift Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Bestämmelserna om överlastavgift, som trädde i kraft den 1 april 1973 och finns i lagen (1972:435) om överlastavgift, har motiverats med att överbelastning av fordon utgör en fara för trafiksäkerheten, utsätter vägnätet för påfrestningar som det inte är dimensionerat för samt medför en snedvridning av konkurrensförhållandena på transportmarknaden. Överlastavgift tas ut när en lastbil, en buss, en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim, eller en släpvagn, som dras av en sådan tung terrängvagn eller av bil, eller av motorredskap klass I, framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad som är tillåtet. ESV, Inkomstliggaren 2004 103 För avgiftspliktig överlast tas överlastavgift ut med ett grundbelopp på 2 000 kronor samt därutöver med ett belopp beräknat för varje axel, boggi eller trippelaxel enligt följande tabell: Del av överlasten Överlastavgift 100 – 2 000 kg 400 kr per 100 kg 2 100 – 4 000 kg 600 kr per 100 kg 4 100 – 6 000 kg 6 100 och därutöver 800 kr per 100 kg 1 000 kr per 100 kg Kreditering av förverkade säkerheter m.m. Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Säkerheter som förverkas, i enlighet med bestämmelserna i Kommissinens förordning (EEG nr 2220/85) om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter, och inte med automatik skall tillfalla FEOGA, skall inlevereras på inkomsttiteln. Vad gäller återflödet av felaktigt utbetalda stöd m.m. som regleras i Rådets förordning (EEG nr 595/91) skall 20 procent redovisas på inkomsttiteln samt 80 procent redovisas som nettointäkt på berörd anslagspost. Transporttillägg Inkomsterna redovisas av Tullverket. Från och med den 1 juli 1998 har Tullverket befogenhet att utföra punktskattekontroller av transporter med mera av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Transporttillägg skall påföras om det vid dessa punktskattekontroller konstateras att säkerhet inte har ställts på föreskrivet sätt, att ledsagardokument eller bevis på ställd säkerhet inte medföljer transporten på föreskrivet sätt eller att anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet inte iakttagits. Transporttillägget är 20 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna gäller. Konkurrensskadeavgifter Inkomsterna redovisas av Konkurrensverket. Enligt 26 § konkurrenslagen får Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket besluta att ett företag skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden i lagen eller åsidosatt ett villkor som utgjort en förutsättning för ett beslut om undantag. Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte överstigande tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Avgiften tillfaller staten. Enligt 31 a § konkurrenslagen skall konkurrensskadeavgift betalas till Konkurrensverket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i domen. Straffavgifter Inkomsterna redovisas av Statens energimyndighet. Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 12 kap. 2 och 3 §§ ellagen (1997:857), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet, samt enligt 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på denna inkomsttitel. ESV, Inkomstliggaren 2004 104 Avgift enligt socialtjänstlagen m.m. Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. En kommun, som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla bistånd enligt 4 kap. 1 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, skall åläggas att betala en särskild avgift enligt 16 kap. 6 a § socialtjänstlagen. En kommun eller ett landsting skall av samma skäl som ovan betala särskild avgift enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (28 a §). Författningar m.m. Lag (1972:435; senast ändrad 2002:402) om överlastavgift. Lag (1994:1776; senast ändrad 2003:810) om skatt på energi. Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Lag (1994:1563; senast ändrad 2003:807) om tobaksskatt. Lag (1994:1564; senast ändrad 2003:808) om alkoholskatt. Lag (1984:247; upphävd genom 2002:821) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Konkurrenslag (1993:20; senast ändrad 2002:595). Lag (1984:1049; senast ändrad 2002:573) om beredskapslagring av olja och kol. Socialhjälpslagen (2001:453; senast ändrad 2003:1215). Lag (1993:387; senast ändrad 2003:885) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1985:635; senast ändrad 1995:922) om försörjningsberedskap på naturgasområdet. Ellag (1997:857; senast ändrad 2003:117). Lag (2003:113) om elcertifikat. Förordning (EEG) nr 2220/85 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter. Förordning (EEG) nr 595/91 om återflödet av felaktigt utbetalda stöd m.m. Skatteverkets föreskrifter och rekommendationer: 1990-03-30 föreskrifter om inbetalning av överlastavgift (RSFS 1990:7). 1995-01-25 rekommendationer m.m. om överlastavgift (EKV Sv 1994:5). Skatteverkets föreskrifter (RSFS 1996:14) om inbetalning av särskild avgift enligt lagen (1994:1776; senast ändrad 2002:1142) om skatt på energi. 2715 Skattetillägg Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsten avser skattetillägg. Bestämmelser om skattetillägg finns i de lagar som redovisas i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483). Skattetillägg enligt taxeringslagen Taxeringslagen (TL) gäller vid fastställandet av underlaget för att ta ut bland andra statlig och kommunal inkomstskatt och statligt förmögenhetsskatt. I 5 kap. TL finns bestämmelser och skattetillägg. Skattetillägg skall tas ut om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen och uppgiften befinns oriktig. Detsamma gäller om en sådan uppgift lämnats i ett mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Skattetillägg tas ut med 20 procent av den mervärdesskatt och 40 procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket TL som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som samtaxeras med honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller ESV, Inkomstliggaren 2004 105 tjänst, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Avgiftsberäkning skall i stället ske efter 20 procent eller vad gäller mervärdesskatt 10 procent av underlaget när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som varit tillgängligt för Skatteverekt före utgången av november taxeringsåret. Om den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämförlig fråga sker avgiftsberäkning efter 10 procent eller, vad gäller mervärdesskatt 5 procent av underlaget. Om avvikelse skett från en självdeklaration genom sköntaxering påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Om skönstaxeringen medför att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas under taxeringsåret minskat, skall skattetillägget i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medför. Skattetillägg påförs den skattskyldige på den skatt som skulle ha påförts enligt de uppgifter som den skattskyldige på annat sätt än muntligen kan ha lämnat till ledningen för taxeringen. Om skönstaxeringen innefattar att ett vid tidigare taxering fastställt underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet utnyttjas helt eller delvis skall skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medför. Om den skattskyldige på annat sätt än muntligen till ledning för taxeringen redovisat underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret och medför skönstaxeringen att sådant underskott minskar, skall skattetillägget beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Skattetillägg enligt TL påförs med stöd av bestämmelserna i skattebetalningslagen. Skattetillägg enligt skattebetalningslagen Skattebetalningslagen (SBL) gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av bland annat sådan skatt som omfattas av TL och skatt enligt mervärdesskattelagen. I 15 kap. SBL finns bestämmelser om skattetillägg. Skattetillägg tas ut om en skattskyldig på annat sätt än muntligen under förfarandet lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen och uppgiften befinnes vara oriktig. Detsamma gäller, om en sådan uppgift lämnats i ett mål om beskattning och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Skattetillägget är 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften inte hade godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige och 10 procent när skattemyndigheten har rättat eller kunnat rätta den oriktiga uppgiften med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för myndigheten före utgången av året efter taxeringsåret. Skattetillägget är 5 procent när den oriktiga uppgiften avser periodiseringsfel eller en därmed jämställd fråga. Skattetillägg skall vid skönsbeskattning tas ut med 20 procent av den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts enligt de uppgifter som den skattskyldige lämnat på något annat sätt än muntligen eller av den skatt som till följd av skönstaxeringen inte skall tillgodoräknas den skattskyldige. I TL och SBL finns också bestämmelser om när skattetillägg inte skall tas ut eller skall undanröjas samt om befrielse från skattetillägg. Skattetillägg enligt 5 kap. TL och 15 kap. SBL redovisas i enlighet med bestämmelser i SBL. Skattetillägg påförs i allmänhet i samband med beslut om debitering av skatt. Författningar m.m. Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1201). Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg i Skatteverkets meddelanden. ESV, Inkomstliggaren 2004 106 2716 Förseningsavgifter Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsten avser förseningsavgift. Bestämmelser om förseningsavgift finns i de lagar som redovisas under taxeringslagen (1990: 324), skattebetalningslagen (1997:483) och fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Bestämmelserna om förseningsavgift i skattebetalningslagen har ersatt de tidigare bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200). Förseningsavgift enligt taxeringslagen Taxeringslagen (TL) gäller vid fastställandet av underlaget för att ta ut statlig och kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt m.m. I 5 kap. TL finns bestämmelser om förseningsavgifter. Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller om han endast har lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxeringen skall han påföras en förseningsavgift. Förseningsavgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor. Förseningsavgiften bestäms till fyra gånger nämnda belopp om en skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller om han dessförinnan endast har kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxeringen. Förseningsavgift påförs också om en skattskyldig har avgett förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men inte följt ett föreläggande att avge en särskild självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Om den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. Avgiften beräknas i sådant fall till 1 000 kronor vad gäller aktiebolag och till 500 kronor beträffande andra skattskyldiga. Förseningsavgift enligt TL påförs med stöd av bestämmelserna i skattebetalningslagen. Förseningsavgift enligt skattebetalningslagen Skattebetalningslagen (1997:483) SBL gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av bland annat sådan skatt som omfattas TL och skatt enligt mervärdesskattelagen. I 15 kap. SBL finns bestämmelser om förseningsavgift. Förseningsavgift skall som huvudregel tas ut med 1 000 kronor om den som är skyldig att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning inte gjort detta inom föreskriven tid. Förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen Bestämmelser om allmän och särskild fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (FTL). Bestämmelser om förseningsavgift finns i 18 kap. och 24 kap. 4 § FTL. Om en skattskyldig inte har kommit in med allmän fastighetsdeklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering, skall en förseningsavgift på 500 kronor påföras honom. Förseningsavgiften bestäms till 2 000 kronor om en deklarationsskyldig, som utan föreläggande skall lämna allmän fastighetsdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om han dessförinnan har kommit in med en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. Om den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften till 1 000 kronor. Vidare gäller att förseningsavgift på 500 kronor skall påföras, om en deklarationsskyldig som förelagts att lämna särskild självdeklaration inte har kommit in med en deklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den ESV, Inkomstliggaren 2004 107 uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering. Har någon deklaration inte lämnats inom föreskriven tid efter förnyat föreläggande bestäms förseningsavgiften till 2 000 kronor. Om den skattskyldige inom föreskriven tid har lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs. I sådant fall bestäms avgiften till 500 kronor. I fråga om debitering och betalning av förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen gäller bestämmelserna i SBL. I TL, SBL och FTL finns också bestämmelser om befrielse från förseningsavgift. Förseningsavgift enligt TL, SBL och FTL redovisas i enlighet med bestämmelserna i SBL. Förseningsavgift påförs i allmänhet i samband med debitering av skatt. Författningar m.m. Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Fastighetstaxeringslag (1979:1152; senast ändrad 2003:1201). Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg och förseningsavgift i Skatteverkets meddelanden. 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomsterna redovisas av ett femtiotal myndigheter. Underindelning 2811 01 Återbetalning av outnyttjade projektmedel inom Östersjömiljarden (Regeringskansliet) 2811 02 Kammarkollegiet 2811 02 09 Övriga inkomster, fondbyrån (Kammarkollegiet) 2811 02 09 9 Övriga inkomster Kammarkollegiet (Kammarkollegiet) 2811 03 Jordfonden (Länstyrelsen i Dalarnas län) 2811 04 Ludvikafonden (Länsstyrelsen i Dalarnas län) 2811 06 Statens energimyndighet (Statens energimyndighet) 2811 08 Rikspolisstyrelsen (Polisväsendet) 2811 11 Återbetalning av rättshjälpsutgifter m.m. (Domstolsverket, Skatteverket) 2811 20 9 Övriga inkomster av statens verksamhet (Skatteverket) 2811 9 Övriga inkomster (Samtliga myndigheter) På denna inkomsttitel redovisas tillfälliga inkomster samt andra inkomster, som ej är hänförliga till annan inkomsttitel i statsbudgeten. Samtliga myndigheter är behöriga att redovisa på undertitel 9. Om det inte särskilt föreskrivs att en viss undertitel skall användas så redovisas inkomsterna på undertitel 9. ESV, Inkomstliggaren 2004 108 3000 Inkomster av försåld egendom Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation. 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket. Fortifikationsverket skall leverera in återstående överskott av försäljningar med anledning av försvarsbesluten 1996 och 2000. Som sluttidpunkt för avräkningen mot statsverkets inkomsttitel räknas det datum då det sista objektet är avyttrat. 3200 Övriga inkomster av markförsäljning 3211 Övriga inkomster av markförsäljning Inkomsterna redovisas av ett flertal myndigheter. På denna inkomsttitel redovisas, om inte regeringen beslutar annat, amortering av investeringslån i samband med försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar. Om markvärdet inte kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen förs hela amorteringen till inkomsttitel inom inkomsthuvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner med mera. 3300 Övriga inkomster av försåld egendom 3311 Inkomster av statens gruvegendom Inkomsterna består av delinbetalningar från försålda hel- och delägda statliga gruvrättigheter. Inkomsterna redovisades till och med den 30 juni 1993 av Nämnden för statens gruvegendom. Fram till den 1 januari 2001 redovisades inkomsterna av Närings- och teknikutvecklingsverket. Då bildades bland annat Verket för näringslivsutveckling. Enligt överenskommelse med Sveriges geologiska undersökning (SGU) bevakar Verket för näringslivsutveckling sju avtal rörande statens gruvegendom, vilket i huvudsak innebär att Verket för näringslivsutveckling skall uppbära köpeskilling för försålda gruvrättigheter. Köpeskilling skall erläggas när och om gruvdrift påbörjas. Författningar m.m. Förordning (1988:370; upphävd genom SFS 1993:693) med instruktion för Nämnden för statens gruvegendom. 3312 Övriga inkomster av försåld egendom Inkomsterna redovisas av ett flertal myndigheter bland annat Regeringskansliet. På denna inkomsttitel redovisas inkomster vid försäljning av övriga tillgångar, till exempel aktier. ESV, Inkomstliggaren 2004 109 4000 Återbetalning av lån Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan, som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt att ta på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåning. De flesta inkomsttitlar under 4000 återbetalning av lån beskrivs under 2300 Ränteinkomster eftersom såväl ränteinkomsterna som återbetalningarna härrör från samma utlåning. 4100 Återbetalning av näringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen. Kapitalbehållningen var 57 746 066 kronor den 31 december 2003. Fiskberedningslånen är slutbetalda. Se inkomsttitel 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen. 4130 Återbetalning av övriga näringslån 4131 Återbetalning av vattenkraftslån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Kapitalbehållningen var 137 422 kronor den 30 december 2003. Räntesatsen är varierande. Se inkomsttitel 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån. Författningar m.m. Kungörelse (1919:787; senast ändrad 1982:158) med allmänna bestämmelser för lån från vattenkraftsfonden. 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Inkomsterna redovisas av Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). Kapitalbehållningen var 287 529 000 kronor den 31 december 2003. Influtna amorteringar med mera till följd av verksamheten med så kallad såddfinansiering skall redovisas på denna inkomsttitel enligt regeringsbeslut 1999-12-20 för anslag 24 A 2.2. VINNOVA som startade den 1 januari 2001 övertog i samband därmed ett antal så kallade såddlån från NUTEK och tillämpar samma principer för redovisning i enlighet med övergångsbestämmelserna i VINNOVA:s instruktion (2000:1132). För stödreformen gäller förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. Ränteinkomster och återbetalning av lån uppgår till sammanlagt 3,6 miljoner kronor under 2003. Författningar m.m. Förordning (1995:1254; senast ändrad 2002:848) om statligt stöd till teknisk forskning industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. VINNOVA:s instruktion (2000:1132). ESV, Inkomstliggaren 2004 110 4135 Återbetalning av skogsväglån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Kapitalbehållningen var 0 kronor den 31 december 2003. Olika räntesatser, fastställda årsvis. Se inkomsttitel 2321 Ränteinkomster på skogsvägslån. 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna. För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322 och 4136. Kammarkollegiet Övriga näringslån: I dag finns endast två lånetyper kvar. Länsstyrelserna Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder. Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger det vid varje tidpunkt gällande referensränta. På investerings- och avskrivningslånen utgår dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån. Författningar m.m. Förordning (1983:737; ändrad 1998:433) om avgift för administration av vissa statliga lån. Förordning (2000:283; senast ändrad 2002:854) om landsbygdsstöd. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018. 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. För följande lån skall räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar under inkomsttitel 4137. Trädgårdslån, lån och uppskjuten ränta. Räntan för trädgårdslån och för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället. 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Här redovisas återbetalning efter infriande av statliga garantier utfärdade före 1997 som inte förts till annan inkomsttitel. Hit förs också återvinningar efter infriande av garantier som utfärdats vid senare tidpunkt, men som utfärdats inom garantisystem som införts före 1997 och som ej efter särskild prövning flyttats över till det nya garantisystemet och som inte förs till annan inkomsttitel. Författningar m.m. Förordning (1978:250; omtryckt 1988:999; senast ändrad 2001:49) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Förordning (2001:756) om upphävande av vissa förordningar om stöd till jordbruket. Rennäringsförordning (1993:384; senast ändrad 2001:975). Förordning (1980:402; senast ändrad 1997:1011) om stöd till offentliga karantäner för djur. Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Garantiförordning (1997:1006). Riksgäldskontorets föreskrifter (1997:1156) för tillämpningen av garantiförordningen (1997:1006). ESV, Inkomstliggaren 2004 111 Regeringsbeslut 1985-05-15 avseende kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., ändrat 1994-12-15. Regeringsbeslut 1993-06-17 avseende kreditgaranti för banklån till uppsagda anställda inom utrikesförvaltningen. 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Inkomsterna redovisas av Verket för näringslivsutveckling. Kapitalbehållningen var 44 460 000 kronor den 31 december 2003. Återbetalning av landsbygdslån, lokaliserings- och regionala utvecklingslån skall tillföras denna inkomsttitel. Referensräntan amorteras fyra gånger per år enligt regeringsbeslut 1997-12-18 för anslag 19 A 2. Författningar m.m. Förordning (2000:279; senast ändrad 2003:597) om regionalt utvecklingsbidrag. 4300 Återbetalning av studielån 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av amorteringar på äldre former av studielån givna ur statens fond för universitetsstudier. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 2,5 procent. Från och med den 1 juli 1987 inbetalas räntor och amorteringar till Centrala studiestödsnämnden på vissa garantilån för studerande enligt förordningen (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. Kapitalbehållningen för båda lånen var 101 097 kronor den 31 december 2003. Lånen löper med en räntesats som överstiger diskontot med 0,5 procentenheter. Se inkomsttitel 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande. Författningar m.m. Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. 4312 Återbetalning av allmänna studielån Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av amorteringar på äldre former av studielån givna ur allmänna studielånefonden. Kapitalbehållningen var 11 021 131 kronor den 31 december 2003. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 4,97 procent. Räntesatsen för återkrav är 6,97 procent. Se inkomsttitel 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån. 4313 Återbetalning av studiemedel Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Under denna titel redovisas inbetalade studiemedelsavgifter. Studiemedelsavgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen (amorteringen) av studiemedlen och en omräkning av denna del genom det så kallade regleringstalet, som följer konsumentindex. Regleringstalets övre gräns, som fastställs av regeringen är 1,057 från och med år 1991 vilket innebär att den årliga avgiften såväl som skulden ökar med högst 5,7 procent per år. Regleringstalet 2003 var 1,0131, vilket innebär att skuld och avgift ökat med 1,31 procent. ESV, Inkomstliggaren 2004 112 Även inkomster av återkrav av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel ingår. Kapitalbehållningen var 19 418 499 672 kronor den 31 december 2003. Från och med 1989 finansieras studielånen utanför statsbudgeten. Inbetalningarna på studielån av upplånat kapital redovisas därför till Riksgäldskontoret i stället för under denna titel. Detsamma gäller de nya studielån som infördes den 1 juli 2001 enligt den nya studiestödslagen (1999:1395). Författningar m.m. Förordning (2002:1109; senast änrad 2003:500) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2003:883) om ränta på studielån för 2004. Lag (2002:1108 senast ändrad 2003:1122) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). 4500 Återbetalning av övriga lån 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket. Då villkoren för erhållande av bidrag ej uppfyllts föreligger återbetalningsskyldighet, såvida ej särskilda omständigheter kan åberopas, bland annat inom de arbetsmarknadspolitiska stödformerna flyttningsbidrag och bidrag till näringshjälp. Återbetalning av lån och bidrag enligt äldre bestämmelser skall även tillgodoföras. Författningar m.m. Förordning (2000:628; senast ändrad 2003:624) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Regleringsbrev för budgetåret 2004 inom Näringsdepartementets verksamhetsområde, Särskilda insatser för arbetshandikappade, villkor, utgiftsområde 13 22:4 punkt 6. 4517 Återbetalning från Portugalfonden Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Inkomsterna redovisas av Utrikesdepartementet. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. FN inbetalar som regel en gång per år ersättning för kostnader. 4526 Återbetalning av övriga lån Inkomsterna redovisas av Boverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Posten AB, Statens energimyndighet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) med flera. För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och 4526. Boverket Återbetalning av lån som drivs in av kronofogdemyndigheten (exekutiva försäljningar). Fortifikationsverket Lån som finansierats via anslag, som beviljades av FortF och inbalanserades i Fortifikationsverket. Kammarkollegiet I dag finns endast tre lånetyper kvar. ESV, Inkomstliggaren 2004 113 Statens energimyndighet Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion i Östeuropa men även i utvecklingsländer. Villkorslån per den 31 december 2003: • kapitalbehållning: 65 997 485 kronor • kapitaliserad ränta: 33 254 448 kronor • räntesats: från och med den 1 juli 2002 då diskonto avskaffades är räntan bunden mot Riksbankens referensränta. Räntesatsern är 3,75 procent eller 4 procent beroende på lånetyp plus Riksbankens referensränta minus 2 procentenheter. • Baltikumlån per den 31 december 2003 • kapitalbehållning: 105 301 929 kronor • räntesats: STIBOR Beloppen ovan avser behållning före värdereglering per den 31 december 2003. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Biståndskrediter och villkorslån. Kapitalbehållningen var 5 062 000 kronor den 31 december 2003. Övriga ränteinkomster på räntekonto Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) skall medel som deponerats hos en myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret och räntan tillgodoräknas deponenten. Författningar m.m. Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188; senast ändrad 2002:399). ESV, Inkomstliggaren 2004 114 5000 Kalkylmässiga inkomster De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter. 5100 Avskrivningar och amorteringar 5120 Avskrivningar på fastigheter 5121 Amortering på statskapital Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Fortifikationsverket Invärderade försvarsfastigheter finansieras med avkastningspliktigt statskapital. Fortifikationsverket skall amortera på statskapitalet med ett belopp som motsvarar av- och nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd. Vid försäljning av invärderade försvarsfastigheter (utöver försvarsbeslut 1996 och 2000) skall belopp motsvarande tillgångens bokförda värde (nedskrivningen) redovisas på denna inkomsttitel. Fortifikationsverket skall skriva ned statskapitalet med samma belopp. Fortifikationsverket skall leverera in eventuellt överskott. Statens fastighetsverk Medel motsvarande Statens fastighetsverks avskrivningar 2003 skall inlevereras till denna inkomsttitel senast när årsredovisningen har levererats till regeringen. Vid försäljning av invärderade fastigheter skall belopp motsvarande tillgångens bokförda värde betalas till statsverkets checkräkning senast när årsredovisningen levereras till regeringen. Statskapitalet skrivs ned med motsvarande belopp. Författningar m.m. Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Fortifikationsverket Fi2003/6567. Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Statens fastighetsverk Fi2003/6567. 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Inkomsterna redovisas av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI skall belasta affärsverksamheten med en avgift för utnyttjandet av data och produkter från infrastrukturen, enligt ECOMET:s, EUMETSAT:s och ECMWF:s regelverk. Syftet är att uppnå konkurrensneutralitet. (Regleringsbrev 2003-12-18, Miljödepartementet M2003/3970/A.) För utnyttjandet av andra länders data och produkter betalas avgifter till varje land via ECOMET. EUMETSAT fakturerar affärsverksamheten för utnyttjandet av organisationens produkter. När det gäller ECMWF:s och svenska data och produkter skall inleverans ske till beräknad kostnad för utnyttjad infrastruktur per den 1 juli 2004 och den 31 december 2004. Författningar m.m. Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Sveriges meteorologiska hydrologiska institut M2003/3970/A. ESV, Inkomstliggaren 2004 115 5200 Statliga pensionsavgifter 5211 Statliga pensionsavgifter Inkomsterna redovisas av Statens pensionsverk (SPV) efter avdrag för administrationskostnad. Från och med 1998 betalas försäkringsmässigt beräknade premier av statliga myndigheter och andra huvudmän vars anställda helt eller delvis omfattas av statens avtalsförsäkringar. Dessa premier har ersatt det tidigare lönekostnadspålägget (LKP). Förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg har upphört och ersatts av förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar. Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) har det övergripande ansvaret för att försäkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för de åtaganden som myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till statens avtalsförsäkringar har gentemot de anställda. SPV ansvarar för att de arbetsgivare som är anslutna till statens avtalsförsäkringar påförs premieavgifter. NSA fastställer premier för respektive arbetsgivare. Premierna är indiviuellt beräknade för de personer som omfattas av respektive förmån och skall även täcka administrationskostnaderna. Till premierna för statlig tjänstepensionering läggs för myndigheter ett belopp motsvarande särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. I premierna för statlig grupplivförsäkring ingår ett belopp motsvarande särskild premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt på grupplivförsäkring. Premierna betalas som preliminära och slutliga premier samt för vissa förmåner som engångspremier. De preliminära premierna för en månad beräknas på det underlag som gäller för beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 2 kapitlet 24 § socialavgiftslagen (2000:980). Premien skall betalas till SPV senast den 12 i månaden efter den period som premien avser. I januari skall betalningen ha inkommit senast den 17. Beslut om slutlig premie skall meddelas arbetsgivarna senast den 30 april året efter det år som premien avser. Skillnaden mellan preliminär och slutlig premie skall regleras senast den 31 maj året efter det år som premien avser. På belopp som regleras debiteras respektive krediteras ränta för 11 månader enligt en räntefot som bestäms med utgångspunkt från Riksgäldskontorets genomsnittliga inlåningsränta. Anslaget tillgodoförs även premier som inte har fastställts av NSA. För vissa grupper fastställs premien i stället av SPV eller regeringen. Underindelning 5211 04 1 5211 04 2 5211 04 3 5211 04 4 5211 04 5 5211 04 6 5211 04 7 Statlig tjänstepensionering (SPV) Särskild löneskatt på pensionskostnader (SPV) Statlig grupplivförsäkring (SPV) Premieskatt, grupplivförsäkring (SPV) Statlig personskadeförsäkring (SPV) Administrationskostnader avseende posterna 1 och 3 (SPV) Administrationskostnader avseende posten 5 (SPV) Författningar m.m. Förordning (1997:908; senast ändrad 2003:61) om premier för statens avtalsförsäkringar. Förordning (1997:131; senast ändrad 1999:1171) med instruktion för Statens pensionsverk. Förordning (1999:1170; senast ändrad 2000:749) med instruktion för Nämnden för statens avtalsförsäkringar. ESV, Inkomstliggaren 2004 116 6000 Bidrag m.m. från EU Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att Sverige mottar vissa stöd och bidrag från EG:s budget. Dessa stöd och bidrag redovisas under denna inkomsttyp. 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6111 Arealbidrag Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för arealersättning (arealersättning och ersättning för uttagen areal) som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Arealersättning lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin. För att få ersättningen krävs i de flesta fall att en del av arealen tas ur livsmedels- och foderproduktion. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket, bidrag till vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark och miljöprogram för jordbruket som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Miljöprogrammet för jordbruket syftar till att stödja produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskrav. Stödet till skogliga åtgärder inom jordbruket samt bidrag till vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark syftar till att öka beskogningen av jordbruksmark genom att kompensera inkomstbortfallet för jordbrukarna under den period som den beskogade jordbruksmarken inte är produktiv. Författningar m.m. Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 6113 Övriga interventioner Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övrig intervention som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. ESV, Inkomstliggaren 2004 117 Interventionsåtgärder syftar till att upprätthålla prisnivån i EU trots låga världsmarknadspriser. Med övrig intervention menas stöd till produktions-, konsumtions- och marknadsföringsåtgärder samt privat lagring för olika produkter. Författningar m.m. Lag (1994:1709; senast ändrad 2000:1254) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2002:707) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 6114 Exportbidrag Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för exportbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalning den tredje vardagen i april. Exportbidrag skall täcka skillnaden mellan gemenskapens pris och världsmarknadspriset och möjliggör därmed export till tredje land. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 6115 Djurbidrag Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för djurbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor och getter. För att erhålla djurbidrag krävs bland annat att djurtätheten inte är för hög. Extra bidrag utgår vid särskilt låg djurtäthet. Bidrag lämnas även för slakt av storboskap och kalvar. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2002:707) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 6116 Offentlig lagring Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer vissa jordbruksprodukter såsom spannmål, skummjölkspulver, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser ersättningar från Jordbruksfonden för kostnader som Statens jordbruksverk har förskotterat åt fonden. Ersättningar avser faktiska fraktkostnader till interventionslager och från sådana lager till exporthamn när sådana frakter är aktuella, schablonersättningar för inlagring, lagring och utlastning samt räntegottgörelse beräknad på varornas bokförda värde. Dessutom återförs till Sverige nedskrivningar av inköpsvärdet/bokförda värdet. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. ESV, Inkomstliggaren 2004 118 6117 Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden enligt LBU-förordningen (EG nr 1257/1999). Då ett program börjar tillämpas betalar kommissionen ett stående förskott enligt förordningen (EG nr 1750/1999). Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Stöd enligt LBU-förordningen ges i form av stöd till jordbruk i mindre gynnade områden samt till produktionsmetoder inom jordbruket, som är utformade för att skydda miljön och bevara landskapet (miljöersättningar). Dessutom ges stöd till stödmottagare utanför de så kallade mål 1-områdena i form av investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling (yrkesutbildning för att förbättra yrkeskunskap och yrkesskicklighet), investeringsstöd för att underlätta en förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till skogsbruket, som skall bidra till att bevara och utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner på landsbygden, stöd till att främja anpassning och utveckling av landsbygden samt till utvärdering med mera. Författningar m.m. Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övriga bidrag som till exempel agromonetärt kompensationsstöd och stöd till biodling som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Även EG-medfinansierade djursjukdomsprogram redovisas på denna inkomsttitel. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalning den tredje vardagen i april. Agromonetärt kompensationsstöd är en kompensation till följd av att valutakursförändringar ger stödmottagaren lägre inkomster från stöd. Stöd till biodlingen skall förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung. Författningar m.m. Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om förordningar om jordbruksprodukter. ESV, Inkomstliggaren 2004 119 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk samt länsstyrelserna i Jämtland, Norrbotten och Västerbotten. Inkomsterna avser ersättning från jordbruksfonden för stöd inom fondens utvecklingssektion. Berörda stöd är kompensationsbidrag för jordbruk i mindre gynnade områden, jordbrukets strukturstöd samt projekt inom strukturfondsområden mål 5b och mål 6. Kommissionen betalar ett förskott och medlemsstaten rekvirerar härutöver, när vissa nivåer på utbetalningarna har uppnåtts. Härutöver avser inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER II i den mån projektet finansieras av jordbruksfonden. Även delar av Interregprogrammen finansieras av jordbruksfonden och rekvisition sker på samma sätt som ovan. Rekvirering sker i euro. Underindelning 6121 01 Interreg: II Nordkalotten (Lst Norrbotten) 6121 02 Interreg: II Kvarken/Mittskandia (Lst Jämstland) 6121 03 Interreg: II Norden/Gröna bältet (Lst Västerbotten) Författningar m.m. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2002:958) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk (SJV) samt länsstyrelserna (Lst) i Jämtland och Norrbotten. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden för stöd enligt LBUförordning (EG nr 1257/1999) inom mål 1-områden. Då ett program börjar att tillämpas betalar kommissionen ett stående förskott (EG nr 1260/1999). Medlemsstaten rekvirerar härutöver tre gånger om året i efterskott medel för de utgifter man haft. Härutöver avser inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER +. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från Jordbruksfonden betalas i euro. Stöd enligt LBU-förordningen i mål 1 ges i form av investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling (yrkesutbildning för att förbättra yrkeskunskap och yrkesskicklighet), investeringsstöd för att underlätta en förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till skogsbruket, som skall bidra till att bevara och utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner på landsbygden, stöd till att främja anpassning och utveckling av landsbygden samt dessutom tekniskt stöd för implementering av stöden. Underindelning 6122 01 6122 02 6122 03 6122 04 6122 05 Utvecklingssektionen, Mål 1 Norra Norrland (SJV) Mål 1 Norra Norrland artikel 33 (Lst Norrbotten) Mål 1 Södra skogslänsregionen (SJV) Mål 1 Södra skogslänssregionen artikel 33 (Lst Jämtland) Leader + (SJV) Författningar m.m. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2002:958) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. ESV, Inkomstliggaren 2004 120 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket. Inkomsterna avser bidrag från Strukturfonden för fiskets utveckling (FFU) inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets område. Belopp i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken. Fonden för fiskets utveckling har till uppgift att bidra till att uppnå en hållbar balans mellan de vattenlevande resurserna och utnyttjandet av dem samt till att modernisera fiskestrukturerna för att säkra sektorns framtid. Fonden skall även bidra till att bevara en dynamisk och konkurrenskraftig sektor och till att ge nytt liv åt områden som är beroende av fisket samt förbättra försörjningen med och värdet på fiskeriprodukterna. Åtgärder som erhåller medfinansiering från FFU är bland annat avveckling av fiskefartyg i syfte att minska fiskeansträngningen samt nybyggnation och modernisering av fiskefartyg för att upprätthålla flottans konkurrenskraft. Stöd från FFU lämnas även till vattenbrukssektorn och för att skydda marina områden. Hamnanläggningar, beredning, saluförande och säljfrämjande åtgärder kan även erhålla finansiering. Författningar m.m. Regleringsbrev 2003-12-18 för budgetåret 2004 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Lag (1994:1709; senast ändrad 2003:252) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket. Inkomsterna avser bidrag från Strukturfonden för fiskets utveckling (FFU) inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets område. Belopp i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken. Fonden för fiskets utveckling har till uppgift att bidra till att uppnå en hållbar balans mellan de vattenlevande resurserna och utnyttjandet av dem samt till att modernisera fiskestrukturerna för att säkra sektorns framtid. Fonden skall även bidra till att bevara en dynamisk och konkurrenskraftig sektor och till att ge nytt liv åt områden som är beroende av fisket samt förbättra försörjningen med och värdet på fiskeriprodukterna. Åtgärder som erhåller medfinansiering från FFU är bland annat avveckling av fiskefartyg i syfte att minska fiskeansträngningen samt nybyggnation och modernisering av fiskefartyg för att upprätthålla flottans konkurrenskraft. Stöd från FFU lämnas även till vattenbrukssektorn och för att skydda marina områden. Hamnanläggningar, beredning, saluförande och säljfrämjande åtgärder kan även erhålla finansiering. Författningar m.m. Regleringsbrev 2003-12-18 för budgetåret 2004 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Lag (1994:1709; senast ändrad 2003:252) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. ESV, Inkomstliggaren 2004 121 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna och Verket för näringslivsutveckling. Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen skall vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden skall bland annat medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Medlen kommer från EG via Deutsche Bank Frankfurt in på ett konto i Riksbanken och vidare till statens checkräkning. Närings- och teknikutvecklingsverket och fem länsstyrelser rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för bidragsutgivande. Författningar m.m. Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21. Förordning (1995:1325; upphävd genom 1999: 1424) med instruktion för beslutsgrupper som genomför samlade programdokument i målområden för EG:s strukturfonder. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder. 6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen skall vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden skall bland annat medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Medlen kommer från EG via Deutsche Bank Frankfurt in på ett konto i Riksbanken och vidare till statens checkräkning. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och sex länsstyrelser (Lst) rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för bidragsutgivande. Underindelning 6312 01 6312 02 6312 03 6312 04 6312 05 6312 06 6312 07 Mål 1 Norra Norrland (Lst Norrbotten) Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Interreg IIIA Norge–Sverige (Lst Jämtland) Interreg IIIA Kvarken/Mittskandia (Lst Västerbotten) Mål 2 Norra (Lst Gävleborg) Mål 2 Västra och Urban (Lst Örebro) Mål 2 Södra och Öarna (Lst Jönköping) Interreg IIIA Öresundsregionen (NUTEK) Författningar m.m. Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1998 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1145/2003 av den 27 juni 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 avseende regler om berättigande till medfinansiering från strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. ESV, Inkomstliggaren 2004 122 Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. 6400 Bidrag från EG:s socialfond 6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och länsstyrelserna (Lst). Inkomsterna avser bidrag som bland annat skall användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden. Underindelning 6411 01 Interreg II Nordkalotten (Lst Norrbotten) 6411 02 Interreg II Kvarken–Mittskandia (Lst Västerbotten) 6411 03 6411 04 6411 05 6411 06 Interreg II Nordens gröna bälte (Lst Jämtland) Interreg II Inre Skandinavia (Lst Värmland) Interreg II Ett gränslöst samarbete (Lst Västra Götaland) Övriga program (Arbetsmarknadsverket) Författningar m.m. Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-12-19, 125 N96/3695. Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet 1996-06-19, A96/4029/RP. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-10-24, I9 N96/3010. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS. Regeringsbeslut 1999-05-27, N1999/7840/A. Regeringsbeslut 1999-12-09, N1999/11927/BS (delvis). Regeringsbeslut 1999-12-16, N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A. Förordning (2000:1212) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Artiklarna 146-148 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 av den 28 juli 2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigade utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 av den 15 oktober 1997 om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 4253/88 i fråga om medlemsstaternas finansiella kontroll av verksamheten som samfinansieras av strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning i strukturfondernas budget. Lag (1994:1708; senast ändrad 1999:1316) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltningen av EG:s strukturfonder. Förordning (2001:623; senast ändrad 2003:1111) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. ESV, Inkomstliggaren 2004 123 6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och länsstyrelserna (Lst). Inkomsterna avser delfinansiering av strukturfondsmålen 1, 2 och 3 samt gemenskapsinitiativet Equal. Inkomsterna skall användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden. Underindelning 6412 01 6412 02 6412 03 6412 04 6412 05 6412 06 Mål 3 och Equal (Arbetsmarknadsverket) Mål 1 Region Norra Norrland (Lst Norrbotten) Mål 1 Region Södra skogslänen (Lst Jämtland) Mål 2 Region Norra (Lst Gävleborg) Mål 2 Region Västra (Lst Örebro) Mål 2 Region Södra och Öarna (Lst Jönköping) Författningar m.m. Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-12-19, 125 N96/3695. Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet 1996-06-19, A96/4029/RP. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-10-24, I9 N96/3010. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS. Regeringsbeslut 1999-05-27, N1999/7840/A. Regeringsbeslut 1999-12-09, N1999/11927/BS (delvis). Regeringsbeslut 1999-12-16, N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A. Förordning (2000:1212) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Artiklarna 146-148 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning i strukturfondernas budget. Kommissionens beslut 00/2069/EG av den 20 september 2000 om godkännande av samlat programdokument för gemenskapens strukturåtgärder i regioner som omfattas av mål 3 i Sverige. Kommissionens beslut 01/37/EG av den 9 mars 2001 om godkännande av gemenskapsinitiativprogrammet mot diskriminering och bristande jämlikhet i samband med arbetsmarknaden (EQUAL) i Sverige. Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/99 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 1145/2003 av den 27 juni 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 avseende regler om berättigande till medfinansiering från strukturfonderna. Lag (1994:1708; senast ändrad 1999:1316) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltningen av EG:s strukturfonder. Förordning (2001:623; senast ändrad 2003:1111) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. ESV, Inkomstliggaren 2004 124 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk Inkomsterna redovisas av Banverket och Vägverket samt affärsverken Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Inkomsterna avser bidrag från EU för utredning och byggande av den svenska delen av det transeuropeiska nätverket. Bidragen betalas till respektive myndighet och affärsverk som därefter redovisar dessa mot inkomsttitel 6511. Motsvarande belopp disponeras på anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (utgiftsområde 22). Författningar m.m. Förordning (1997:686; senast ändrad 1998:431) om ansökan och redovisning av ekonomiskt bidrag från Europeiska gemenskapen till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken. Regleringsbrev 2003-12-11 för budgetåret 2004 avseende anslag 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 6900 Övriga bidrag från EG 6911 Övriga bidrag från EG Inkomsterna redovisas av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk (SJV) med flera myndigheter. Under inkomsttiteln redovisas bland annat medel från EG-budgeten avsedda för olika statistikändamål, medel till projekt för skogsskadeövervakning samt för stöd som inte omfattas av EG:s jordbruksfonds garantisektion. Underindelning 6911 01 6911 02 6911 03 6911 04 Övriga bidrag från EU-medel för skogsskadeövervakning (Skogsstyrelsen) Bidrag från den europeiska flyktingfonden (Migrationsverket) Jordbruks- och livsmedelsstatistik (SJV) Bidrag från EU (Naturvårdsverket) Författningar m.m. Regeringsbeslut från Jordbruksdepartementet 1997-12-18, nr 26. Regeringsbeslut från Näringsdepartementet I 12, 2000-03-09, N2000/2060/ESB. ESV, Inkomstliggaren 2004 125 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 2004 Tusental kronor 1000 Skatter m.m.: 646 746 844 1100 Skatt på inkomst: 54 036 065 1110 -19 339 402 Fysiska personers inkomstskatt: 1111 1120 Fysiska personers inkomstskatt 525 541 218 varav Utgifter 544 880 621 Juridiska personers inkomstskatt: 1121 varav Utgifter 1123 1140 69 649 987 Juridiska personers inkomstskatt varav Inkomster 1130 -19 339 402 varav Inkomster 68 398 794 102 353 303 33 954 509 Beskattning av tjänstegruppliv 1 251 193 Ofördelbara inkomstskatter: 495 217 1131 495 217 Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter: 3 230 263 1141 Kupongskatt 2 009 257 1144 Lotteriskatt 1 221 006 1200 Socialavgifter och löneskatter: 1212 266 774 748 varav Inkomster 434 160 591 varav Utgifter 167 385 843 Efterlevandepensionsavgift 17 700 047 1221 Sjukförsäkringsavgift 1222 Föräldraförsäkringsavgift 22 906 509 1251 Ålderspensionsavgift, netto 11 816 599 varav Inkomster varav Utgifter 1253 Arbetsskadeavgift 1254 Arbetsmarknadsavgift 1262 Allmän pensionsavgift, netto 114 774 121 106 455 840 94 639 241 7 277 211 32 884 263 0 varav Inkomster 72 746 602 varav Utgifter 72 746 602 1281 Allmän löneavgift 32 569 717 1291 Särskild löneskatt 26 846 281 1299 Avräkning av socialavgifter ESV, Inkomstliggaren 2004 0 126 2004 Tusental kronor 1300 Skatt på egendom: 1310 1320 1330 1340 36 418 494 Skatt på fast egendom: 23 456 339 1312 23 456 339 Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt: 4 078 952 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 3 893 296 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 185 656 Arvsskatt och gåvoskatt: 2 754 760 1331 Arvsskatt 2 394 931 1332 Gåvoskatt 359 829 Övrig skatt på egendom: 6 128 443 1341 6 128 443 Stämpelskatt 1400 Skatt på varor och tjänster: 1410 Allmänna försäljningsskatter: 214 163 072 1411 214 163 072 Mervärdesskatt, netto 1420 Skatt på specifika varor: 1430 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1424 Tobaksskatt 1425 1470 0 8 441 362 Alkoholskatt 10 768 935 4 289 241 1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker 3 617 119 1425:04 Skatt på öl 1460 85 732 458 1425:01 Skatt på etylalkohol 1425:03 Skatt på mellanklassprodukter 1450 313 285 028 1428 Energiskatt 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk 1435 Särskild skatt mot försurning 1436 Skatt på avfall 1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel 151 734 2 710 841 63 049 292 1 863 092 60 031 1 137 961 411 785 Skatt på tjänster: 924 987 1452 Skatt på annonser och reklam 886 435 1454 Skatt på spel 38 552 Skatt på vägtrafik: 8 492 945 1461 Fordonsskatt 7 854 291 1462 Vägavgifter 638 654 Skatt på import m.m.: 3 795 234 1471 Tullmedel 3 526 386 1472 Övriga skatter m.m. på import 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter ESV, Inkomstliggaren 2004 4 835 264 013 127 2004 1480 Tusental kronor Övriga skatter på varor och tjänster: 176 332 1481 176 332 Övriga skatter på varor och tjänster 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt: 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting 1513 -6 261 406 26 293 040 -34 154 446 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 1 600 000 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto: -7 243 373 1610 1620 1630 1690 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto: -332 599 1611 -332 599 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser, på grund av restföring: -6 168 521 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt -2 534 778 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt -1 163 712 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. -1 060 961 -576 846 -832 224 Betalningsdifferenser, övriga: -742 253 1631 -742 253 Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade: Månatliga betalningsdifferenser 0 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto 0 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto 0 1700 Nedsättning av skatter: -10 262 712 1711 Nedsättning, anställningsstöd 1712 Nedsättning, kompetensutveckling 0 1713 Nedsättning, bredbandsinstallation -60 000 1714 Nedsättning, stöd till sjöfart -1 511 037 1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting -4 157 000 1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster -1 182 500 1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna -600 000 1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare -785 000 ESV, Inkomstliggaren 2004 -1 967 175 128 2004 Tusental kronor 2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott: 2110 Affärsverkens inlevererade överskott: 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott: 2124 2126 2130 2150 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 9 449 200 254 200 0 234 000 20 200 95 000 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 20 000 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 75 000 Riksbankens inlevererade överskott: 5 900 000 2131 5 900 000 Riksbankens inlevererade överskott Överskott från spelverksamhet: 3 200 000 2153 3 200 000 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning: 2210 29 383 953 479 000 Överskott av fastighetsförvaltning: 479 000 2215 479 000 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk 2300 Ränteinkomster: 5 216 907 2310, Räntor på näringslån: 9 107 2320 2 000 2340 2390 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 7 2321 Ränteinkomster på skogsvägslån 0 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 Övriga ränteinkomster: 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 2392 Räntor på intressemedel 2394 Övriga ränteinkomster 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto ESV, Inkomstliggaren 2004 4 000 100 3 000 3 891 000 0 30 000 3 861 000 1 316 800 300 500 50 000 1 266 000 129 2004 Tusental kronor 2400 Aktieutdelning: 2410 4 900 000 Inkomster av statens aktier: 4 900 000 2411 4 900 000 Inkomster av statens aktier 2500 Offentligrättsliga avgifter: 6 496 146 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 470 000 2519 Koncessionsavgift på televisionens område 435 000 2521 Avgifter till Granskningsnämnden 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 77 281 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 24 046 2528 Avgifter vid bergsstaten 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 2535 Avgifter för statliga garantier 2536 Lotteriavgifter 28 100 2537 Miljöskyddsavgift 90 000 2539 Täktavgift 11 000 2541 Avgifter vid Tullverket 15 000 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen 2544 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet 2546 Lokalradioavgifter 123 000 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 177 000 2551 Avgifter från kärnkraftverken 230 991 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 385 000 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden 2554 Avgifter för telekommunikation 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 2558 Avgifter för årlig revision 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 40 000 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 18 000 2600 Försäljningsinkomster: 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 2625 Utförsäljning av beredskapslager 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ESV, Inkomstliggaren 2004 6 353 9 200 3 124 696 9 000 78 729 1 200 820 000 22 000 1 000 4 000 56 700 2 000 8 329 100 000 20 300 108 221 246 000 46 000 0 200 000 130 2004 Tusental kronor 2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m. 2715 Skattetillägg 2716 Förseningsavgifter 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet: 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet ESV, Inkomstliggaren 2004 2 152 700 94 200 447 000 1 500 20 000 1 350 000 240 000 444 000 444 000 131 2004 Tusental kronor 3000 Inkomster av försåld egendom: 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3120 15 000 000 0 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 3311 Inkomster av statens gruvegendom 3312 Övriga inkomster av försåld egendom ESV, Inkomstliggaren 2004 0 0 0 15 000 000 0 15 000 000 132 2004 Tusental kronor 4000 Återbetalning av lån: 4100 Återbetalning av näringslån: 4120 4130 2 268 900 95 400 Återbetalning av jordbrukslån: 9 000 4123 9 000 Återbetalning av lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 4135 Återbetalning av skogsvägslån 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, länsstyrelsen 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 4300 Återbetalning av studielån: 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313 Återbetalning av studiemedel 4500 Återbetalning av övriga lån: 86 400 0 14 000 0 40 000 0 2 000 30 400 2 113 000 0 1 000 2 112 000 60 500 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 4517 Återbetalning från Portugalfonden 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 30 000 4526 Återbetalning av övriga lån 30 000 ESV, Inkomstliggaren 2004 500 0 133 2004 Tusental kronor 5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar och amorteringar: 8 222 000 542 000 5110 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar: 5120 Avskrivningar på fastigheter: 530 000 5121 530 000 5130 Amortering på statskapital 0 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 12 000 5131 12 000 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 5200 Statliga pensionsavgifter 5211 Statliga pensionsavgifter ESV, Inkomstliggaren 2004 7 680 000 7 680 000 134 2004 Tusental kronor 6000 Bidrag m.m. från EU: 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond: 6110 6120 10 817 500 8 099 500 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion: 7 929 000 6111 4 000 000 Arealbidrag 6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 6113 Övriga interventioner 6114 Exportbidrag 6115 Djurbidrag 6116 Offentlig lagring 6117 Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion: 5 000 265 000 450 000 1 490 000 170 000 1 540 000 9 000 170 500 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 0 6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 170 500 6200 Bidrag från EG:s fiskefond: 135 000 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 0 6213 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 135 000 6300 Bidrag från EG:s regionalfond: 1 300 000 6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 0 6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 1 300 000 6400 Bidrag från EG:s socialfond: 1 080 000 6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 0 6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 1 080 000 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk: 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 6900 Övriga bidrag från EG: 6911 Övriga bidrag från EG SUMMA INKOMSTTITLAR ESV, Inkomstliggaren 2004 196 000 196 000 7 000 7 000 712 439 197 135 Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81 Budgetåret 1980/81 infördes en enhetlig statsbudget. Uppdelningen i en driftbudget och en kapitalbudget upphörde. Även statsbudgetens inkomstsida omstrukturerades. Detta beskrivs i RRV:s inkomstberäkning för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100, bilaga 2.1). Då infördes den nuvarande nomenklaturen. Varje inkomsttitel fick ett nummer med fyra siffror. Nedanstående summeringsnivåer infördes: • Inkomsttyp till exempel 1000 Skatter m.m. • Inkomsthuvudgrupp till exempel 1100 Skatt på inkomst • Inkomsttitelgrupp till exempel 1110 Övriga inkomstskatter • Inkomsttitel till exempel 1111 Fysiska personers inkomstskatt Därefter har nya inkomsttitlar tillkommit och andra upphört. I följande tabell anges datum när inkomsttiteln infördes eller när den upphörde. Om inget datum anges ingick inkomsttiteln i statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Även vid förändring av inkomsttitelns namn anges att den upphörde respektive infördes. Inkomsttitlar Datum 1000 Skatter m.m. 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1100 Skatt på inkomst 1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1110 Fysiska personers inkomstskatt 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1111 Fysiska personers inkomstskatt, netto 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1120 Juridiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1121 Juridiska personers inkomstskatt, netto 1122 Avskattning av företagens reserver 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1130 Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1131 Ofördelbara inkomstskatter 1140 Övriga inkomstskatter 1141 Kupongskatt 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143 Bevillningsavgift 1144 Lotteriskatt 1200 1200 1200 1200 1200 1200 Lagstadgade socialavgifter Socialavgifter och allmänna egenavgifter Socialavgifter och allmänna egenavgifter Socialavgifter och allmän pensionsavgift Socialavgifter och allmän pensionsavgift Socialavgifter och löneskatter 1211 Folkpensionsavgift 1212 Efterlevandepensionsavgift ESV, Inkomstliggaren 2004 Upphörde Infördes 1989-06-30 1989-07-01 Upphörde Infördes 1988-06-30 1988-07-01 Upphörde Infördes 1988-06-30 1988-07-01 Upphörde Infördes 1988-06-30 1988-07-01 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1988-06-30 1988-07-01 1994-06-30 1991-07-01 1988-06-30 1988-07-01 Upphörde Infördes 1988-06-30 1988-07-01 Upphörde Upphörde 1997-12-31 1997-12-31 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1995-06-30 1995-07-01 1998-12-31 1999-01-01 2002-12-31 2003-01-01 2000-12-31 1999-01-01 136 Inkomsttitlar 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1221 Sjukförsäkringsavgift 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Utbildningsavgift 1252 Delpensionsavgift, netto 1256 Lönegarantiavgift 1257 Sjömanspensionsavgift, netto 1257 Sjömanspensionsavgift, netto 1260 Allmänna egenavgifter 1260 Allmänna egenavgifter 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 1262 Allmän pensionsavgift, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till Arbetarskyddsstyrelsens och Yrkesinspektionens verksamhet 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till Arbetarskyddsverkets och Arbetsmiljöinstitutets verksamhet 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt 1299 Avräkning socialavgifter, netto 1300 Skatt på egendom 1310 Skatt på fast egendom 1311 Skogsvårdsavgifter 1312 Hyreshusavgift 1312 Fastighetsskatt 1320 Förmögenhetsskatt 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 1330 Arvsskatt och gåvoskatt 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt 1340 Övrig skatt på egendom 1341 Stämpelskatt 1342 Skatt på värdepapper 1400 Skatt på varor och tjänster 1410 Allmänna försäljningsskatter 1411 Mervärdesskatt 1420, 1430 Skatt på specifika varor 1421 Bensinskatt 1422 Särskilda varuskatter 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1424 Tobaksskatt 1425 Skatt på spritdrycker 1425 Alkoholskatt 1426 Skatt på vin 1427 Skatt på malt- och läskedrycker 1427 Skatt på maltdrycker 1428 Energiskatt 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m. 1431 Särskild skatt för oljeprodukter m.m. 1431 Särskild skatt på kraft från kärnkraftverk 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk 1432 Kassettskatt ESV, Inkomstliggaren 2004 Datum Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Infördes 1995-06-30 1995-07-01 1998-12-31 1998-12-31 2000-12-31 2000-12-31 1995-07-01 2003-12-31 1995-07-01 1999-12-31 1999-12-31 1995-07-01 Upphörde 1989-06-30 Upphörde Infördes Infördes Infördes 1995-06-30 1982-07-01 1990-07-01 1998-01-01 Upphörde Upphörde Infördes 1997-12-31 1986-06-30 1986-07-01 Upphörde 1992-06-30 Upphörde Upphörde 1995-06-30 1995-06-30 Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde 1997-12-31 1998-01-01 1997-12-31 1994-06-30 1997-12-31 Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde 1998-12-31 1982-06-30 1989-06-30 1993-06-30 1994-06-30 1994-07-01 1993-06-30 137 Inkomsttitlar 1440 1440 1450 1460 1470 1470 1480 1500 1500 1500 1500 1433 Skatt på videobandspelare 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1435 Särskild avgift mot försurning 1435 Särskild skatt mot försurning 1436 Skatt på avfall 1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol 1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott Skatt på tjänster 1451 Reseskatt 1451 Reseskatt 1452 Skatt på annonser och reklam 1453 Totalisatormedel 1453 Totalisatorskatt 1454 Skatt på spel Skatt på vägtrafik 1461 Fordonsskatt 1462 Kilometerskatt 1462 Vägavgifter Skatt på import Skatt på import m.m. 1471 Tullmedel 1472 Övriga skatter m.m. på import 1473 Jordbruks- och sockeravgifter 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Övriga skatter på varor och tjänster 1481 Övriga skatter på varor och tjänster 1482 Tillfällig regional investeringsskatt Avräkningsskatt Utjämningsavgift Utjämningsavgift Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt 1511 Avräkningsskatt 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting 1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 1600 1610 1610 1610 Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser, anstånd Betalningsdifferenser, anstånd Betalningsdifferenser på grund av anstånd 1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto 1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto 1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto 1620 Betalningsdifferenser, restföring 1620 Betalningsdifferenser, restföring 1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring 1621 Uppbördsförluster,netto,fysiska personers inkomstskatt 1622 Uppbördsförluster,netto,juridiska personers inkomstskatt 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. ESV, Inkomstliggaren 2004 Datum Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Infördes Infördes 1993-06-30 1997-12-31 1989-06-30 1989-07-01 1998-01-01 2001-01-01 Upphörde Upphörde 2003-12-31 1993-06-30 Upphörde 2003-12-31 Upphörde 1998-12-31 Upphörde 1987-06-30 Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1994-06-30 2001-01-01 1995-06-30 1995-07-01 Infördes Upphörde Infördes 1995-07-01 1997-12-31 1998-01-01 Upphörde 1993-06-30 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1993-06-30 1997-01-01 2002-12-31 2003-01-01 1993-06-30 1997-01-01 Infördes Infördes 2003-01-01 2004-01-01 Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes Infördes Infördes Infördes 1998-01-01 1998-01-01 2001-12-31 2002-01-01 1998-01-01 2001-12-31 2002-01-01 1998-01-01 2001-12-31 2002-01-01 1998-01-01 1998-01-01 1998-01-01 1998-01-01 1998-01-01 138 Inkomsttitlar Datum 1630 Betalningsdifferenser, övriga 1631 Betalningsdifferenser, övriga 1690 Betalningsdifferenser, ofördelade 1690 Betalningsdifferenser, ofördelade 1690 Betalningsdifferenser, ofördelade: Månatliga betalningsdifferenser 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna, netto Infördes Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes 1998-01-01 1998-01-01 1998-01-01 2002-12-31 2003-01-01 1998-01-01 1998-01-01 1700 Nedsättning av skatter 1711 Nedsättning, anställningsstöd 1712 Nedsättning, kompetensutveckling 1713 Nedsättning, bredbandsinstallation 1714 Nedsättning, sjöfart 1714 Nedsättning, sjöfart 1714 Nedsättning, stöd till sjöfart 1715 Nedsättning, vissa pensionärer 1715 Nedsättning, vissa pensionärer 1715 Nedsättning, skattereduktion pensionärer 1715 Nedsättning, skattereduktion pensionärer 1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster 1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna 1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Infördes Infördes Infördes Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Upphörde Infördes Upphörde 2001-01-01 2001-01-01 2001-01-01 2001-01-01 2002-01-01 2002-12-31 2003-01-01 2002-01-01 2002-12-31 2003-01-01 2003-12-31 Infördes Infördes Infördes 2003-01-01 2003-01-01 2004-01-01 Infördes 2004-01-01 Upphörde Upphörde 1994-06-30 1994-06-30 Upphörde 2002-12-31 Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Upphörde 1985-06-30 1993-06-30 1989-06-30 1992-06-30 1994-06-30 Infördes 1994-07-01 Upphörde 2001-12-31 Infördes Upphörde Infördes 2002-01-01 1993-06-30 1988-07-01 Upphörde 1992-06-30 Upphörde 1994-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde 1987-06-30 1992-06-30 1988-06-30 1994-06-30 Infördes 1989-07-01 2000 Inkomster av statens verksamhet 2100 Rörelseöverskott 2110 Affärsverkens inlevererade överskott 2111 Postverkets inlevererade överskott 2112 Televerkets inlevererade överskott 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 2115 Förenade fabriksverkets inlevererade överskott 2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott 2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott 2116 Statens vattenfallsverks inlevererade utdelning 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av utdelning och av motsvarighet till statlig skatt 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av utdelning och av motsvarighet till statlig skatt 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2117 Domänverkets inlevererade överskott 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 2119 Statens vattenfallsverks inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2119 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 2121 Statens vägverks inlevererade överskott 2121 Vägverkets inlevererade överskott 2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ESV, Inkomstliggaren 2004 139 Inkomsttitlar 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 2130 Riksbankens inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2140 Myntverkets inlevererade överskott 2141 Myntverkets inlevererade överskott 2150 Överskott från spelverksamhet 2151 Tipsmedel 2152 Lotterimedel 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning 2210 Överskott av fastighetsförvaltning 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning 2211 Överskott av fastighetsförvaltning 2212 Överskott av Karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning 2213 Överskott av Akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning 2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning 2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet 2215 Överskott av Generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning 2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet 2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet 2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk 2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning 2221 Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 2300 Ränteinkomster 2310, 2320 Räntor på näringslån 2311 Räntor på lokaliseringslån 2311 Räntor på lokaliseringslån 2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån 2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 2314 Ränteinkomster på fiskerilån 2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 2315 Ränteinkomster på fiskeriberedningslån 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten 2319 Ränteinkomster på kraftledningslån 2321 Ränteinkomster på skogsvägslån 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen 2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk 2324 Räntor på Televerkets statslån 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 2325 Räntor på Postverkets statslån 2326 Räntor på affärsverket FFV:s statslån 2327 Räntor på Statens vattenfallsverks statslån ESV, Inkomstliggaren 2004 Datum Upphörde Infördes 1997-12-31 1998-01-01 Upphörde Upphörde 1986-06-30 1986-06-30 Upphörde Upphörde Infördes 1997-12-31 1997-12-31 1998-01-01 Upphörde Infördes 1985-06-30 1985-07-01 Upphörde Upphörde 1993-06-30 1997-12-31 Upphörde 1982-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde 1982-06-30 1987-06-30 1995-06-30 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde 1991-06-30 1998-01-01 2000-12-31 2001-01-01 1982-06-30 Upphörde 1982-06-30 Infördes Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde 1993-06-30 1994-06-30 1984-06-30 1992-06-30 1985-06-30 1986-06-30 1986-07-01 1985-06-30 Upphörde 1993-06-30 Upphörde Upphörde 1997-12-31 1990-06-30 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde 1992-06-30 1992-07-01 1993-06-30 1998-01-01 1994-06-30 1993-06-30 1992-06-30 140 Inkomsttitlar 2330 Räntor på bostadslån 2331 Ränteinkomster på egnahemslån 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2340 2350 2360 2360 2370 2380, 2380, 2390 2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen 2334 Räntor på övriga bostadslån, Boverket Räntor på studielån 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 2343 Ränteinkomster på övriga studielån, Kammarkollegiet 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 Räntor på energisparlån 2351 Räntor på energisparlån Räntor på medel avsatta till pensioner Räntor på medel avsatta till pensioner 2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner 2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner 2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner 2365 Ränteinkomster på medel avsatta till statens pensionsanstalt 2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk Räntor på beredskapslagring 2371 Räntor på beredskapslagring 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 2390 Övriga ränteinkomster 2390 Övriga ränteinkomster Övriga ränteinkomster 2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m. 2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m. 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv 2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler 2386 Räntinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet 2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 2392 Räntor på intressemedel 2393 Övriga ränteinkomster, Kammarkollegiet 2394 Övriga ränteinkomster, Riksbanken 2394 Övriga ränteinkomster ESV, Inkomstliggaren 2004 Datum Upphörde Upphörde Upphörde 1997-12-31 1991-06-30 1997-12-31 Upphörde Upphörde Upphörde 1997-12-31 1992-06-30 1997-12-31 Upphörde 1989-06-30 Infördes 1989-07-01 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde 1984-06-30 1997-01-01 2000-12-31 2001-01-01 1997-12-31 1997-12-31 Upphörde Upphörde Infördes Upphörde 2002-12-31 1990-06-30 1990-07-01 2002-12-31 Infördes Upphörde 1984-06-30 1984-06-30 Upphörde 1984-06-30 Upphörde 1984-06-30 Upphörde 1984-06-30 Upphörde Upphörde 1982-06-30 1999-12-31 Upphörde Infördes 2002-12-31 2003-01-01 Upphörde 1992-06-30 Upphörde 1988-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde 2002-12-31 1992-06-30 1999-12-31 1997-12-31 1984-06-30 1984-06-30 Upphörde 1997-12-31 Upphörde Upphörde Infördes 1982-06-30 1982-06-30 1982-07-01 141 Inkomsttitlar 2395 2395 2395 2396 Övriga ränteinkomster, Riksgäldskontoret Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken Ränteinkomster på det av Byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto Datum Upphörde Infördes Upphörde 1982-06-30 1988-07-01 2002-12-31 Upphörde Infördes 1993-06-30 1998-01-01 Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1992-06-30 1992-07-01 1985-06-30 1985-06-30 1988-06-30 1982-06-30 1982-06-30 1982-06-30 1989-06-30 1987-06-30 1987-06-30 1995-07-01 1987-06-30 1995-07-01 1987-06-30 1987-07-01 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1992-06-30 1998-01-01 1999-12-31 2000-01-01 2002-12-31 1986-06-30 1995-06-30 1999-12-31 2000-01-01 2002-01-01 1985-06-30 1995-07-01 1984-06-30 1995-07-01 Upphörde Infördes 2002-12-31 2003-01-01 Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde 1984-06-30 1993-06-30 1993-07-01 1989-06-30 1998-01-01 2000-12-31 Upphörde Infördes 1994-06-30 1994-07-01 2400 Aktieutdelning 2410 Inkomster av statens aktier 2411 Inkomster av statens aktier 2500 Offentligrättsliga avgifter 2511 Expeditionsavgifter 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 2512 Vattendomstolsavgifter 2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst 2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverket 2516 Körkortsavgifter 2517 Avgifter vid registrering av motorfordon 2517 Trafiksäkerhetsavgift 2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter 2519 Skeppsmätningsavgifter 2519 Koncessionsavgift på televisionens område 2521 Fartygsinspektionsavgifter 2521 Avgifter till Granskningsnämnden 2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 2523 Avgift generationsväxling 2523 Avgift generationsväxling 2523 Avgift för generationsväxling 2523 Avgift för generationsväxling 2524 Avgifter vid Statens jordbruksnämnd 2524 Bidrag för ungdomspraktik 2524 Bidrag för arbetsplatsintroduktion 2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik 2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik 2525 Avgifter för växtskyddsinspektion 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 2526 Avgifter vid köttbesiktning 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 2528 Avgifter vid bergsstaten 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2532 Exekutionsavgifter 2532 Utsökningsavgifter 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 2533 Avgifter vid Statens planverk 2533 Vägavgifter 2533 Vägavgifter 2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon 2534 Avgifter för körkort och motorfordon ESV, Inkomstliggaren 2004 142 Inkomsttitlar 2535 2536 2537 2538 2538 2539 2541 2542 2543 2543 2544 2544 2544 2544 2545 2546 2546 2547 2547 2547 2547 2548 2549 2549 2551 2552 2553 2554 2555 2555 2556 2556 2557 2558 2559 2561 Datum Avgifter för statliga garantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Skatteutjämningsavgift Avgifter för Kemikalieinspektionen Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet Avgifter för Staten folkhälsoinstituts verksamhet Närradioavgifter Avgifter vid registrering av fritidsbåtar Lokalradioavgifter Avgifter för Statens telenämnds verksamhet Avgifter för Telestyrelsens verksamhet Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Avgifter för provning vid riksprovplats Avgifter för provning vid riksprovplats Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Avgifter för telekommunikation Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas Djurregisteravgifter Djurregisteravgifter Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Avgifter för årlig revision Avgifter för etikprövning av forskning Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 2600 Försäljningsinkomster 2611 Inkomster vid kriminalvården 2612 Inkomster vid Statens rättskemiska laboratorium 2613 Inkomster vid Karolinska sjukhuset 2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 2615 Inkomster vid Arbetarskyddsstyrelsen 2616 Försäljning av sjökort 2617 Lotsavgifter 2618 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2619 Inkomster vid Riksantikvarieämbetet 2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna 2622 Inkomster vid Statens livsmedelsverk 2623 Inkomster vid Statens veterinärmedicinska anstalt 2624 Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifter 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 2625 Utförsäljning av beredskapslager 2626 Inkomster vid Banverket 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ESV, Inkomstliggaren 2004 Infördes Infördes Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes Infördes Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes Infördes 1983-07-01 1983-07-01 1984-07-01 1984-07-01 2000-12-31 1984-07-01 1984-07-01 1984-07-01 1994-06-30 1997-01-01 1992-06-30 1995-07-01 2003-12-31 2004-01-01 1999-12-31 1993-06-30 1994-07-01 1993-06-30 1994-06-30 1994-07-01 2002-12-31 1992-07-01 1992-07-01 2002-12-31 1992-07-01 1992-07-01 1997-01-01 1997-07-01 1998-01-01 2000-12-31 1998-01-01 2002-01-01 2003-01-01 2004-01-01 2004-01-01 2004-01-01 Upphörde Upphörde Upphörde 1995-06-30 1993-06-30 1982-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde 1984-06-30 1986-06-30 1987-06-30 1987-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Infördes Upphörde Infördes 1982-06-30 1993-06-30 1984-06-30 1985-06-30 1984-06-30 1981-06-30 1981-07-01 1981-07-01 1999-12-31 1997-07-01 143 Inkomsttitlar Datum 2700 Böter m.m. 2711 Restavgifter 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2711 Dröjsmålsavgifter 2711 Dröjsmålsavgifter 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgift 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m. 2715 Skattetillägg 2716 Förseningsavgifter Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1992-06-30 1992-07-01 2000-12-31 2001-01-01 2002-12-31 2003-01-01 Upphörde Infördes Infördes Infördes Infördes 1994-06-30 1994-07-01 1994-07-01 1998-01-01 1998-01-01 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 2812 Återbetalning av lönegarantimedel 2812 Återbetalning av lönegarantimedel Infördes Upphörde 1995-07-01 2002-12-31 Upphörde 1997-12-31 Upphörde 1986-06-30 Upphörde 1997-12-31 Upphörde 1985-06-30 Upphörde 1993-06-30 Upphörde 1988-06-30 Upphörde 1985-06-30 Upphörde 1991-06-30 Upphörde 1989-06-30 Upphörde 1988-06-30 Upphörde 1985-06-30 Infördes 1985-07-01 Upphörde 1993-06-30 Upphörde 1986-06-30 Upphörde 1992-06-30 Upphörde Upphörde 1988-06-30 1997-12-31 Upphörde Upphörde Infördes 1989-06-30 1992-06-30 1995-07-01 Upphörde 1988-06-30 3000 Inkomster av försåld egendom 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3111 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3121 Kriminalvårdsstyrelsens ink. av försålda byggnader och maskiner 3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner ESV, Inkomstliggaren 2004 144 Inkomsttitlar 3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Datum Upphörde 1984-06-30 Upphörde 1984-06-30 Infördes Upphörde 1984-07-01 1985-06-30 Upphörde Upphörde 1993-06-30 1993-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde 1984-06-30 1992-06-30 1985-06-30 1985-07-01 1985-06-30 Upphörde Infördes 1993-06-30 1998-01-01 Upphörde Upphörde 1997-12-31 1990-06-30 Upphörde 1992-06-30 Infördes Infördes Infördes 1992-07-01 1983-07-01 1998-01-01 Upphörde Upphörde Upphörde 1997-12-31 1993-06-30 1997-12-31 Upphörde Upphörde Upphörde 1997-12-31 1992-06-30 1997-12-31 4300 Återbetalning av studielån 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313 Återbetalning av studiemedel 4314 Återbetalning av övriga studielån, Kammarkollegiet Upphörde 1982-06-30 4400 Återbetalning av energisparlån 4411 Återbetalning av energisparlån Upphörde Upphörde 1997-12-31 1997-12-31 3200 Övriga inkomster av markförsäljning 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 3300 Övriga inkomster av försåld egendom 3311 Inkomster av statens gruvegendom 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 3362 Inkomster av försålda lager 4000 Återbetalning av lån 4100 Återbetalning av näringslån 4110 Återbetalning av industrilån 4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån 4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån 4122 Återbetalning av statens avdikningslån 4123 Återbetalning av fiskerilån 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 4124 Återbetalning av fiskeriberedningslån 4130 Återbetalning av övriga näringslån 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4132 Återbetalning av luftfartslån 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 4134 Återbetalning av kraftledningslån 4135 Återbetalning av skogsvägslån 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 4200 Återbetalning av bostadslån m.m. 4211 Återbetalning av lån till egnahem 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 4213 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen 4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Boverket ESV, Inkomstliggaren 2004 145 Inkomsttitlar 4500 Återbetalning av övriga lån 4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m. 4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m. 4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler 4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler 4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 4517 Återbetalning av u-landslån 4517 Återbetalning från Portugalfonden 4518 Återbetalning av krediter till utlandet 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 4522 Återbetalning av övriga lån, Kammarkollegiet 4523 Återbetalning av övriga lån, Riksbanken 4524 Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskontoret 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 4526 Återbetalning av övriga lån Datum Upphörde 1992-06-30 Upphörde Upphörde 1988-06-30 1992-06-30 Upphörde Upphörde 2002-12-31 1997-12-31 Upphörde Infördes Upphörde 1987-06-30 1987-07-01 1984-06-30 Upphörde 2002-12-31 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Infördes 1997-12-31 1982-06-30 1982-06-30 1982-06-30 1981-07-01 1982-07-01 Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Upphörde Upphörde 1989-06-30 1989-07-01 1989-06-30 1989-07-01 2002-12-31 1985-06-30 1984-06-30 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes 2002-12-31 1987-06-30 1985-06-30 1992-06-30 1989-06-30 1992-06-30 1985-06-30 1985-07-01 1985-06-30 1985-07-01 2000-12-31 2001-01-01 Upphörde Infördes 1981-06-30 1981-07-01 Upphörde Upphörde Upphörde Upphörde 1986-06-30 1992-06-30 1987-06-30 1994-06-30 Upphörde 1989-06-30 Upphörde 1999-12-31 5000 Kalkylmässiga inkomster 5100 5100 5110 5110 5110 5120 5120 5130 5140 Avskrivningar Avskrivningar och amorteringar Affärsverkens avskrivningar Affärsverkens avskrivningar och amorteringar Affärsverkens avskrivningar och amorteringar 5111 Postverkets avskrivningar 5112 Televerkets avskrivningar 5113 Statens järnvägars avskrivningar 5113 Statens järnvägars avskrivningar 5114 Luftfartsverkets avskrivningar 5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar 5115 Affärsverket FFV:s amorteringar 5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar 5116 Statens vattenfallsverks amorteringar Avskrivningar på civila fastigheter Avskrivningar på fastigheter 5121 Avskrivningar på civila fastigheter 5121 Avskrivningar på fastigheter 5121 Avskrivningar på fastigheter 5121 Amortering på statskapital Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5131 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Övriga avskrivningar 5141 Statens vägverks avskrivningar 5141 Vägverkets avskrivningar 5142 Sjöfartsverkets avskrivningar 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar ESV, Inkomstliggaren 2004 146 Inkomsttitlar Datum 5200 Statliga pensionsavgifter, netto 5200 Statliga pensionsavgifter 5211 Statliga pensionsavgifter, netto 5211 Statliga pensionsavgifter Upphörde Infördes Upphörde Infördes 1996-12-31 1997-01-01 1996-12-31 1997-01-01 5300 Statliga avgifter 5311 Avgifter för företagshälsovård Upphörde Upphörde 1993-06-30 1993-06-30 6000 Bidrag m.m. från EU Infördes 1995-01-01 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6111 Arealbidrag och trädesersättning 6111 Arealbidrag 6112 Miljöstöd 6112 Kompletterande åtgärder 6112 Kompletterande åtgärder 6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 6113 Interventioner 6113 Övriga interventioner 6114 Exportbidrag 6115 Djurbidrag 6116 Offentlig lagring 6117 Miljö-, struktur och regionala åtgärder perioden 2000–2006 6117 Miljö-, struktur och regionala åtgärder perioden 2000–2006 6117 Miljö-, strukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 Infördes Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Upphörde Infördes Infördes Infördes Infördes 1995-01-01 1995-01-01 1997-12-31 1998-01-01 1997-12-31 1998-01-01 2000-12-31 2001-01-01 1997-12-31 1998-01-01 1995-01-01 1995-01-01 1998-01-01 Infördes 2001-01-01 Upphörde 2003-12-31 Infördes Infördes Infördes 2004-01-01 1995-01-01 1995-01-01 Infördes 1995-01-01 Upphörde 2000-12-31 Infördes 2001-01-01 Infördes 2001-01-01 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 6211 Bidrag från EG:s fiskefond 6211 Bidrag från EG:s fiskefond 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes 1995-01-01 1995-01-01 2000-12-31 2001-01-01 2001-01-01 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes 1995-01-01 1995-01-01 2000-12-31 2001-01-01 2001-01-01 6400 Bidrag från EG:s socialfond 6411 Bidrag från EG:s socialfond 6411 Bidrag från EG:s socialfond 6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 Infördes Infördes Upphörde Infördes Infördes 1995-01-01 1995-01-01 2000-12-31 2001-01-01 2001-01-01 ESV, Inkomstliggaren 2004 147 Inkomsttitlar Datum 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk Infördes Infördes 1997-01-01 1997-01-01 6900 Övriga bidrag från EG 6911 Övriga bidrag från EG Infördes Infördes 1995-01-01 1995-01-01 7000 Extraordinära medel från EU 7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten Infördes 1995-01-01 Upphörde 1999-12-31 ESV, Inkomstliggaren 2004 148 Register Affärsverkens inlevererade överskott .............................................................................. 67 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt ........................................................................................ 67 Aktieutdelning ................................................................................................................. 75 Alkoholskatt .................................................................................................................... 46 Allmän löneavgift ............................................................................................................. 32 Allmän pensionsavgift, netto ........................................................................................... 32 Allmänna försäljningsskatter ........................................................................................... 41 Amortering på statskapital ............................................................................................. 115 Arbetsmarknadsavgift ..................................................................................................... 31 Arbetsskadeavgift ............................................................................................................ 31 Arealbidrag .................................................................................................................... 117 Arvsskatt och gåvoskatt .................................................................................................. 38 Arvsskatt ......................................................................................................................... 38 Avgifter från kärnkraftverken .......................................................................................... 92 Avgifter för etikprövning av forskning ............................................................................. 98 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet .................................................................. 92 Avgifter för granskning av filmer och videogram ............................................................. 78 Avgifter för körkort och motorfordon ............................................................................. 84 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ........................................................... 81 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet ............................................................ 91 Avgifter för statliga garantier ........................................................................................... 85 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning ...................................................... 79 Avgifter för telekommunikation ...................................................................................... 97 Avgifter för årlig revision ................................................................................................. 97 Avgifter till Granskningsnämnden ................................................................................... 78 Avgifter vid Bergsstaten ................................................................................................... 80 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ........................................................................... 82 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ................................................................. 81 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret ......................................................... 97 Avgifter vid Tullverket ..................................................................................................... 89 Avgifter för Kemikalieinspektionen ................................................................................. 90 Avräkning av socialavgifter ............................................................................................. 35 Avskrivningar och amorteringar ................................................................................... 115 Avskrivningar på fastigheter .......................................................................................... 115 Beskattning av tjänstegruppliv ......................................................................................... 20 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ............................................................ 63 Betalningsdifferenser på grund av restföring .................................................................. 63 Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser ................................ 64 Betalningsdifferenser, skattekonto .................................................................................. 63 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto ......................................................... 64 Betalningsdifferenser, övriga ........................................................................................... 64 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 .......................................................... 121 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 .......................................................... 121 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion ..................................................... 120 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 ..................................................... 122 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 ..................................................... 122 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 ......................................................... 123 ESV, Inkomstliggaren 2004 149 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 ......................................................... 124 Bidrag till transeuropeiska nätverk ................................................................................ 125 Bidrag från EG:s fiskefond ........................................................................................... 121 Bidrag från EG:s jordbruksfond ................................................................................... 117 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .......................................................... 117 Bidrag från EG:s regionalfond ...................................................................................... 122 Bidrag från EG:s socialfond .......................................................................................... 123 Bidrag m.m. från EU ................................................................................................... 117 Bidrag till transeuropeiska nätverk ................................................................................ 125 Böter m.m ..................................................................................................................... 100 Bötesmedel .................................................................................................................... 101 Djurbidrag ..................................................................................................................... 118 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ............................................................................... 98 Efterlevandepensionsavgift .............................................................................................. 28 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 ..................................................................................................... 120 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 ..................................................................................................... 120 Energiskatt ...................................................................................................................... 47 Expeditions- och ansökningsavgifter ............................................................................... 76 Exportbidrag ................................................................................................................. 118 Fastighetsskatt ................................................................................................................. 36 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor .................................................................... 79 Fordonsskatt ................................................................................................................... 56 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter .............................................................. 109 Fysiska personers förmögenhetsskatt .............................................................................. 37 Fysiska personers inkomstskatt ....................................................................................... 16 Förmögenhetsskatt .......................................................................................................... 37 Förseningsavgifter ......................................................................................................... 107 Försäljningsinkomster ..................................................................................................... 99 Försäljningsskatt på motorfordon .................................................................................... 44 Föräldraförsäkringsavgift ................................................................................................ 29 Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81 ............................................ 136 Gåvoskatt ........................................................................................................................ 39 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto ............................................................. 64 Inkomster av statens aktier .............................................................................................. 75 Inkomster av försåld egendom ..................................................................................... 109 Inkomster av försålda byggnader och maskiner ........................................................... 109 Inkomster av statens aktier ............................................................................................. 75 Inkomster av statens gruvegendom .............................................................................. 109 Inkomster av statens verksamhet .................................................................................... 67 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter .............................................................. 99 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel ..................................................................... 69 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ..................................... 68 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ............................................................. 68 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk ............................................................. 69 Juridiska personers förmögenhetsskatt ........................................................................... 37 Juridiska personers inkomstskatt .................................................................................... 19 Kalkylmässiga inkomster ............................................................................................... 115 ESV, Inkomstliggaren 2004 150 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting ...................................... 61 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 ............................................................ 117 Koncessionsavgift på televisionens område ...................................................................... 78 Kupongskatt .................................................................................................................... 22 Lokalradioavgifter ........................................................................................................... 91 Lotteriavgifter .................................................................................................................. 86 Lotteriskatt ...................................................................................................................... 23 Luftfartsverkets inlevererade överskott ............................................................................ 67 Mervärdesskatt, netto ..................................................................................................... 41 Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 ..................... 119 Miljöskyddsavgift ............................................................................................................. 87 Nedsättning av skatter .................................................................................................... 65 Nedsättning, anställningsstöd .......................................................................................... 65 Nedsättning, bredbandsinstallation ................................................................................. 65 Nedsättning, kompetensutveckling ................................................................................. 65 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster ............................................................ 66 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna .................................................. 66 Nedsättning, stöd till sjöfart ............................................................................................ 65 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare ...................................... 66 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting ....................................... 66 Offentlig lagring ............................................................................................................ 118 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ............................................................................ 100 Offentligrättsliga avgifter ................................................................................................. 76 Ofördelbara inkomstskatter ............................................................................................ 21 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ......................................................................... 90 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden ............................................................ 96 Restavgifter och dröjsmålsavgifter ................................................................................ 100 Riksbankens inlevererade överskott ................................................................................ 68 Ränteinkomster på allmänna studielån ............................................................................ 72 Ränteinkomster på lokaliseringslån ................................................................................. 71 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ....................................................................... 70 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ...................................... 72 Ränteinkomster på skogsväglån ...................................................................................... 70 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande ....... 71 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 .......................................................... 72 Ränteinkomster på vattenkraftslån .................................................................................. 70 Ränteinkomster ............................................................................................................... 70 Räntor på intressemedel .................................................................................................. 72 Räntor på näringslån ....................................................................................................... 70 Räntor på skattekonton m.m., netto .............................................................................. 74 Räntor på studielån ......................................................................................................... 71 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ............................................................... 70 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk ....................................................... 71 Rörelseöverskott .............................................................................................................. 67 Sanktionsavgifter m.m. ................................................................................................. 103 Sjukförsäkringsavgift ....................................................................................................... 28 Sjöfartsverkets inlevererade överskott .............................................................................. 67 Skatt på annonser och reklam ......................................................................................... 54 Skatt på avfall .................................................................................................................. 53 ESV, Inkomstliggaren 2004 151 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel ......................................................................... 54 Skatt på egendom ........................................................................................................... 36 Skatt på fast egendom ..................................................................................................... 36 Skatt på import m.m. ..................................................................................................... 58 Skatt på inkomst ............................................................................................................. 11 Skatt på specifika varor ................................................................................................... 44 Skatt på spel .................................................................................................................... 55 Skatt på tjänster .............................................................................................................. 54 Skatt på varor och tjänster .............................................................................................. 41 Skatt på vägtrafik ............................................................................................................ 56 Skattekonto ....................................................................................................................... 8 Skatter m.m. ................................................................................................................... 11 Skattetillägg ................................................................................................................... 105 Socialavgifter och löneskatter .......................................................................................... 24 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 ........................................................... 126 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner ........................ 109 Statliga pensionsavgifter ................................................................................................ 116 Stämpelskatt .................................................................................................................... 39 Särskild löneskatt ............................................................................................................. 33 Särskild skatt mot försurning ........................................................................................... 53 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk ........................................................... 52 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter .................................................................... 59 Tobaksskatt ..................................................................................................................... 44 Tullmedel ......................................................................................................................... 58 Täktavgift ........................................................................................................................ 89 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter ................................................................. 63 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt .............................................. 63 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt ........................................... 63 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt ...................................................................... 63 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. ........................................................................... 64 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ............................................................ 115 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader .................................................... 115 Utförsäljning av beredskapslager .................................................................................... 99 Utjämningsavgift för kommuner och landsting ............................................................... 61 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor ...................................................................... 79 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ............................................................................... 62 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt ................................................ 61 Vattenföroreningsavgift m.m. ....................................................................................... 102 Vägavgifter ...................................................................................................................... 57 Ålderspensionsavgift, netto ............................................................................................. 29 Återbetalning av allmänna studielån ............................................................................... 112 Återbetalning av jordbrukslån ....................................................................................... 110 Återbetalning av lokaliseringslån .................................................................................... 112 Återbetalning av lån ...................................................................................................... 110 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering .............................................................. 110 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ................................................................. 113 Återbetalning av lån till fiskerinäringen .......................................................................... 110 Återbetalning av näringslån ........................................................................................... 110 Återbetalning av skogsväglån ......................................................................................... 111 ESV, Inkomstliggaren 2004 152 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ......................................................... 112 Återbetalning av studielån ............................................................................................. 112 Återbetalning av studiemedel ......................................................................................... 112 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier ........................................................ 111 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag .................................................................. 113 Återbetalning av vattenkraftslån .................................................................................... 110 Återbetalning av övriga lån ............................................................................................ 113 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet .................................................... 111 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ............................................ 111 Återbetalning från Portugalfonden ................................................................................ 113 Överskott av fastighetsförvaltning .................................................................................. 69 Överskott av statens fastighetsförvaltning ....................................................................... 69 Överskott från spelverksamhet ....................................................................................... 69 Övrig skatt på egendom ................................................................................................. 39 Övriga bidrag från EG ................................................................................................... 125 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion ................................................ 119 Övriga interventioner .................................................................................................... 117 Övriga offentligrättsliga avgifter ...................................................................................... 93 Övriga skatter på varor och tjänster ................................................................................. 60 Övriga inkomster av försåld egendom .......................................................................... 109 Övriga inkomster av markförsäljning ............................................................................ 109 Övriga inkomster av statens verksamhet ...................................................................... 108 Övriga inkomstskatter ..................................................................................................... 22 Övriga myndigheters inlevererade överskott ................................................................... 68 Övriga ränteinkomster .................................................................................................... 72 Övriga skatter m.m. på import ....................................................................................... 59 Övriga skatter på varor och tjänster ............................................................................... 60 ESV, Inkomstliggaren 2004 153
© Copyright 2024