Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Innehåll Resultatredovisning Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor i Sverige uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 Barnrättskommitténs rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 17 Barnrättskommitténs rekommendationer 17 Barnombudsmannens analys 17 Prestationer och effekter 18 Kompetensförsörjning23 finansiell redovisning Resultaträkning25 Balansräkning26 Anslagsredovisning28 Noter31 Sammanställning av väsentliga uppgifter 35 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 barnombudsmannen har ordet Barnombudsmannen har ordet MER ÄN VAR TIONDE BARN mellan 10 och 18 år har psykiska besvär. Det visar Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18. Barn och unga med erfarenhet av psykisk ohälsa berättar för oss att vi måste bryta tystnaden, tala mer om situationen för barn som mår dåligt psykiskt. Det har vi gjort under 2014. I vår årsrapport med just namnet Bryt tystnaden berättar barn och unga med egen erfarenhet om sina tankar och sina råd till förändring. Barnen berättade om hur man kan må fruktansvärt dåligt länge utan att veta att det finns hjälp att få. Barn med erfarenhet av psykiatrisk dygnsvård hade åsikter om brist på information och delaktighet. I tvångsvården upplevdes tvångsåtgärder som fastspänning med bälte som skrämmande och barnen saknade information om sina rättigheter och till vem man kan klaga om man upplever att vården gör en illa. I sex landsting och regioner presenterades barnens råd och tankar direkt för de allra högsta beslutsfattarna. Makthavarna tog stort intryck av att möta barnen, av deras mod och klokhet. Det ledde till konkreta insatser som förstärkning av första linjen för barn och unga, inrättande av barnlots för barn med psykisk ohälsa, förstärkta ungdomsmottagningar samt bättre uppföljning av hur barn i tvångsvård uppfattar sin situation, för att nämna några exempel. Fredrik Malmberg, barnombudsman På nationell nivå överlämnades årsrapporten till regeringen som omedelbart tog initiativ till att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att bli tillgängliga för barn i psykiatrisk tvångsvård. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utvärdera skillnaderna i tvångsåtgärder riktade mot flickor och pojkar samt att ta fram information riktad till barn och unga om deras rättigheter när de vårdas i psykiatrisk vård. I det senare uppdraget har Barnombudsmannen bidragit genom att låta barn och unga ge konkreta råd till Socialstyrelsen vad en sådan information bör innehålla och hur den bör utformas. Socialdepartementet föreslog med anledning av bland annat vår årsrapport i en departementspromemoria att lagstiftningen bör ändras i syfte att begränsa tvångsåtgärder riktade mot barn i psykiatriskt tvångsvård. Rapporten Bryt tystnaden var också i fokus för dialogmöten med berörda myndigheter och organisationer. Barnrättsdagarna som vi arrangerar tillsammans med Barnrättsakademin och Allmänna Barnhuset hade psykisk hälsa som tema och lockade över 800 deltagare. Även på Barnrättstorget i Almedalen ägnades flera seminarier åt psykisk ohälsa. Sammanlagt samlade alla seminarier – alla arrangörer inräknat - på Barnrättstorget 1100 deltagare. Många av våra kontakter under året har handlat om barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Det är inte sällan tunga samtal och mejl. Enligt Max18 är ungefär var sjätte elev utsatt för detta i skolan. Under 2014 har vi lyssnat på barn om hur de tycker att det stöd som finns fungerar. Vad tycker barnen måste förbättras? I mars 2015 presenterar vi resultatet i vår årsrapport till regeringen. Situationen för frihetsberövade barn har uppmärksammats både av FN:s barnrättskommitté och FN:s tortyrkommitté under året. Barnombudsmannen fick många frågor av barnrättskommittén på det förberedande mötet i juni 2014 inför utfrågningen av Sverige som äger rum i januari 2015. FN:s tortyrkommitté genomförde sin granskning i november och lyfte då fram Barnombudsmannens årsrapport från 2013 om barn i arrest och häkte. Tortyrkommittén krävde då bland annat att isoleringen av barn på särskilda ungdomshem, i arrest och häkte upphör. Under året har Barnombudsmannen fortsatt våra ansträngningar för att bli mer tillgängliga för barn och unga. Vi har producerat filmer, publicerat digitala berättelser, uppdaterat Barnkonventionen på lättläst svenska och genomfört åtta chattar med barn och unga. Antalet användare av våra barn och unga sidor har ökat från 44 891 år 2013 till 74 595₁ år 2014. På hela barnombudsmannen.se har antalet användare ökat till 178 373. Under året har vi diariefört 1 143 ärenden (1 120 ärenden 2013) och 46 ärenden (13 ärenden 2013) har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi kan se tillbaka på ett år med många fina resultat som gör vårt jobb meningsfullt. Vi är tacksamma för alla de barn och unga som delat med sig av sina tankar till oss. Vi är stolta över att ha kunnat bidra till att deras erfarenheter och råd lett till förändring. Att få vara barnombudsman och arbeta för detta tillsammans med kunniga och engagerade medarbetare är ett privilegium. Fredrik Malmberg, barnombudsman 1) Google Analytics ändrade 2014 begreppet ”Unika besökare” till ”Användare”. Besöksstatistiken som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning 2014 är därför inte jämförbar med den som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning 2013. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 3/36 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättig heter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av lagstiftningen utifrån barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barn och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En barnombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. I vårt uppföljningssystem Max18 beskriver vi och analyserar hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och prioriteringar. Detta ligger i linje med de så kallade Parisprinciperna₂ om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetet till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt₃. Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. En viktig utgångspunkt för dessa prioriteringar är de dialoger barnombudsmannen har med barn och unga samt aktuell statistik om barns levnadsförhållanden hämtat från Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18, men även de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. Arbetet har därför avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns två övergripande visioner: >> Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. >> Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. >> Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna årsvis inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. Barnombudsmannen avslutade 2014 den målplan som antogs 2008 och har under året påbörjat arbetet med att ta fram en ny målplan för perioden 2015 till 2020. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i Lag om Barnombudsman (1993:335) och i Förordning (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet (självständighet från regeringen) är bestämt i lagen, som 2) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 3) 2001/02:SoU17: En förstärkt Barnombudsman 4/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannens årsredovisning 2014 5/36 6/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 ekonomisk översikt 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål under de två verksamhetsområdena, kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas liksom föregående år som en del av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med bidrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. De tidigare utvecklingsmålen redovisas i år liksom föregående år under verksamhetsområdet kunskap om rättigheter. Detta innebär även att jämförelsetalen är omräknade jämfört med tidigare år ₄. Sammantaget gör dessa förändringar förhoppningsvis redovisningen mer överskådlig, relevant och begriplig för läsaren. Under varje verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av Barnrättskommitténs kommentarer och Barnombudsmannens analys för varje verksamhetsområde. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelat på verksamhetområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel som avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit 23 796 tkr i anslag och förbrukat 24 312 tkr. Från 2013 har Barnombudsmannen ett överskott om 499 tkr. Från 2014 bär Barnombudsmannen med ett underskott om 17 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde 2014 2013 2012 Kunskap om rättigheter 11105 8798 11826 Rättigheter tillgodosedda 22118 22593 15941 Totala kostnader 33222 31389 27765 Tyngdpunkten 2014 liksom 2013 ligger även fortsättningsvis inom området rättigheter tillgodosedda. Anledningen är dels att medel även fortsättningsvis tillförts området rättigheter tillgodosedda genom regeringsbidrag med särskilda satsningar på att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och ta fram modell för att lyssna på barn i familjehem. Barnombudsmannen har under året också särskilt prioriterat arbetet med att lyssna på barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Från 2013 till 2014 har Barnombudsmannen omfördelat resurser till kunskap om rättigheter genom bland annat utvecklingsarbete med Max18 och myndighetens webbsidor. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Totala intäkter 2014 2013 2012 10454 7966 9538 651 832 2288 13785 14962 11203 Övriga intäkter 8333 7631 4738 Totala intäkter 33222 31389 27765 Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag 4) Intäkterna från anslag i tabell 3.2 avviker med 104 tkr för år 2012 från motsvarande post i resultaträkningen. Anledningen är att finansiella intäkter från 4§ i avgiftsförordningen, 6 kap 1§ i kapitalförsörjningsförordningen och finansiella intäkter tidigare år inkluderats i Anslag m.m. i tabellen under kapitel 7 Information av väsentlig betydelse. Från och med 2013 och framöver inkluderas dessa intäkter istället under posten Övriga intäkter, Barnombudsmannens årsredovisning 2014 7/36 Barnombudsmannen har fått följande uppdrag från regeringen: 1. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter, beslut S2011/8293/FST samt S2013/1671/FST med 5 200 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 989 818 kr är återbetalat till regeringen. 2. Uppdrag att Inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier, beslut S2013/395/FST (delvis) med 700 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 98 028 kr är återbetalat till regeringen. 3. Uppdrag att ta fram information till barn som brottsoffer, beslut S2013/2348/ FST (delvis) med 400 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 43 769 kr är återbetalat till regeringen. 4. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning, beslut S2013/3876/FST(delvis) med 2 200 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 1 095 612 kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 5. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet, beslut S2013/5139/FST (delvis) med 2 000 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 729 142 kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 6. Uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera barn med funktionsnedsättning, beslut S2012/7813/FST (delvis) och S2013/5140/ FST (delvis) med 400 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 164 398 kr är återbetalat till regeringen. 7. Uppdrag att tillgängliggöra material om barnets rättigheter, beslut S2013/6487/FST (delvis) med 460 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 20 668 kr är återbetalat till regeringen. 8. Uppdrag att ta fram och publicera ytterligare indikatorer till Max18, beslut S2013/6818/FST (delvis) med 165 000 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2014 och 2000 kr är återbetalat till regeringen. 9. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 2014 beslut S2013/3876/FST samt S2013/9047/SAM (delvis) med 1000 000 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 2015 till Socialstyrelsen. 10. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter 2014 beslut S2011/8293/FST samt S2013/9047/SAM (delvis) med 3 600 000 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomisk den 31 mars 2015 till regeringen. 11. Uppdrag att ta fram Information till barn som brottsoffer 2014 enligt beslut S2013/2348/FST samt S2013/9047/ SAM (delvis) med 400 000 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 2015 till Socialstyrelsen. 12. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om Socialtjänsten 2014, beslutS2013/5139/FST (delvis) med 4 000 000 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 2015 till Socialstyrelsen. 13. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2014, beslut U2014/3843/UC med 500 000 kr. Uppdraget ska redovisas ekonomiskt den 31 mars 2015 till regeringen. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 2014 (tkr) Bidrag avseende 8/36 1. Kommunicera strategin 2. Kränkande behandling 3. Barn som brottsoffer 4. Barn i familjehem 5. Sprida info om socialtjänsten 6. Beviljat Årets kostnader Totala kostnader 5 200 0 4210 Återbetalt 990 700 68 602 Återbetalt 98 Återbetalt 44 Kommentar 400 0 356 2200 0 1104 Återbetalt 1096 2 000 0 1270 Återbetalt 730 Inkludera barn med funktionsnedsättning 400 174 235 Återbetalt 165 7. Material om barns rätt 460 360 440 Återbetalt 20 8. Ytterligare indikatorer Max18 165 0 163 Återbetalt 2 9. Barn i familjehem 2014 1000 729 729 Redovisas 31/3 2015 10. Kommunicera strategin 3 600 3430 3430 Redovisas 31/3 2015 11. Barn som brottsoffer 2014 12. Sprida info om socialtjänsten 2014 13. Barnrättsperspektiv 400 286 286 Redovisas 31/3 2015 4 000 3 300 3300 Redovisas 31/3 2015 500 264 264 Redovisas 31/3 2015 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR 4. Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 I Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är det möjligt att se hur många barn som befinner sig i vissa utsatta situationer och vilka grupper av barn som av olika skäl inte får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Statistiken beskriver hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Dock är statistiken begränsad så till vida att det är flera grupper av barn i utsatta situationer som inte redovisas, till exempel barn i asylprocessen. Följande områden i Max18 beskriver barn och unga i olika utsatta situationer och hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Barnrättsperspektiv på stöd till föräldrar En god relation till föräldrarna har visat sig minska risken för en rad hälsoproblem och riskbeteenden₅. Enligt resultat från SCB:s årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) som redovisas i Max18 upplever en tydlig majoritet av barn mellan 10 och 18 år att de kommer överens med sina föräldrar. År 2011/2012 uppgav dock tre procent att de inte kom överens med någon av sina föräldrar eller respektive förälders sambo. Omkring ett barn av fem uppgav att de inte kom överens med sin mammas eller pappas sambo. Trenden har varit den samma åren 2007-2012. Statistik från Barn-ULF 2011/2012 visar att 9 av 10 barn upplever att de har inflytande hemma, vilket motsvarar resultaten från tidigare mätningar. Det är vanligare att äldre barn upplever att de har inflytande hemma än yngre barn. Däremot syns inga tydliga skillnader utifrån barnets kön, utländsk eller svensk bakgrund, antal hemmaboende syskon, familjetyp, föräldrars utbildningsnivå eller hushållets socioekonomiska grupp. Kränkande behandling I den senaste upplagan av Barn-ULF (2011/2012) uppgav 16 procent av barnen att de utsatts för kränkande behandling i skolan någon gång i månaden eller oftare år 2011/2012. Andelen är högre bland de yngre barnen än de äldre. Pojkar och flickor uppgav i lika hög grad att de utsatts för kränkande behandling i skolan. Inte heller syns någon tydlig skillnad mellan barn beroende av vilken typ av familj de lever i, hur många syskon de har, vilken socioekonomisk grupp de tillhör, deras föräldrars utbildningsnivå eller om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan har enligt Barn-ULF legat på en relativt stabil nivå under åren 2007-2012. Rättssäkerhet och delaktighet i den sociala barnavården År 2013 var 23 574 barn och unga 0-17 år placerade i vård utanför det egna hemmet någon gång under året. Det motsvarar dryg en procent av alla barn och unga. Andelen pojkar som var placerade var högre än andel flickor, och tonåringar var i högre utsträckning placerade än yngre barn. Bland pojkar 13-17 år var knappt 4 procent placerade någon gång under 2013. Familjehem är den vanligaste placeringsformen vid heldygnsinsatser. Drygt hälften av alla barn med heldygnsinsats under 2013 var placerade i familjehem. Sett över den senaste femårsperioden har andelen barn som är placerade i heldygnsvård ökat. Ökningen har framförallt skett bland pojkar i åldern 13-17 år i HVB, vilket delvis kan förklaras av ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn₆. Andel barn i vård med placering utanför det egna hemmet Antal per 10 000 160 Flickor 140 Pojkar Riket 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Max18, Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsen Barn i ekonomisk utsatthet I Max18 visas olika indikatorer på ekonomisk utsatthet. Indikatorn låg inkomststandard är ett absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 2012 bodde totalt 10 procent av barnen i familjer med en låg inkomststandard. Andelen varierade dock mellan tre och 26 procent i landets kommuner. Barnombudsmannen har bland annat arbetat med barn som berörs av vräkningar. I Max18 redovisas statistik från Kronofogdemyndigheten som visar att andelen barn som berörs av vräkning minskat mellan åren 2008 och 2013, från 5) Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. 2011 6) Barn och unga – insatser år 2013. Socialstyrelsen, 2014. 7) Socialstyrelsen. Social Rapport, 2010. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 9/36 10/36 10/36 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning 2014 2014 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR 38 till 27 barn per 100 000. Ekonomiskt utsatta familjer är istället ett relativt mått som visar hur stor andel av barnen som lever i de familjer som har de lägsta inkomsterna. Under år 2012 levde 19 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer. Sedan 1990-talet har andelen barn som bor i familjer med låg inkomststandard minskat, för att sedan ligga på en relativt konstant nivå under 2000-talet. Under samma period har andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ökat. Detta beror troligtvis på att inkomsterna har stigit snabbare för de med högre inkomster, vilket innebär att inkomstspridningen har ökat₇. Barn med ensamstående föräldrar, barn vars föräldrar har låg utbildning, barn med utländsk bakgrund och de som har bott mindre än fem år i Sverige har generellt en lägre levnadsstandard i relation till den övriga befolkningen avseende både relativa och absoluta mått i Max18. Vårdkedja för barn och unga I Max18 redovisas statistik från Barn-ULF i indikatorerna Barn med psykosomatiska besvär och Barn med psykiska besvär. Av statistiken framgår att mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år rapporterade psykiska besvär 2011/2012. Samma år rapporterade ett barn av fem att de hade psykosomatiska besvär. För båda indikatorer finns en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat och skillnaderna är som störst i det äldre åldersspannet. Så många som var tredje flicka i åldern 16-18 år uppger att de upplevt psykosomatiska besvär, vilket kan jämföras med en pojke av tio. Statistiken från Barn-ULF visar att andelen barn med psykosomatiska och psykiska besvär legat på en jämn nivå mellan 2007 och 2012. År 2013 begick sammanlagt 18 barn och unga under 18 år självmord. Det motsvarar knappt ett barn per 100 000. Av de barn och unga som begick självmord var flertalet 15 år eller äldre. Antalet barn som tar sitt liv har varierat från år till år men andelen har legat på en relativt stabil nivå sett över en längre period. Detta ska ses i kontrast till utvecklingen i andra åldersgrupper där andelen självmord minskat⁸. Till skillnad från statistik över psykiska och psykosomatiska besvär är pojkar överrepresenterade i självmordsstatistiken. Våld mot barn Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå), som redovisas på Max18, visar att andelen elever i årskurs nio som uppgett att de minst en gång under de senaste 12 månaderna har utsatts för stöld, våld eller hot har minskat något under den senaste femårsperioden. År 2005 uppgav nästan hälften av eleverna att de utsatts för brott, att jämföra med två elever av fem år 2011. Pojkar är något mer utsatta än flickor och barn som bor med en förälder har i större utsträckning varit utsatta för brott än jämnåriga som lever med båda sina föräldrar. Det finns även en viss skillnad mellan barn med svensk och utländsk bakgrund där utsattheten för brott är något högre bland unga med utländsk bakgrund. Indikatorn lagförda sexualbrott mot barn visar det totala antalet fällande domar i tingsrätt samt fall då en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. En lagföring kan innebära brott mot flera barn, och flera lagföringar kan innebära brott mot ett och samma barn. Statistiken, som hämtats från Brå, visar att antalet lagföringar för de flesta typer av sexualbrott mot barn har legat på en relativt oförändrad nivå under den senaste femårsperioden. Antalet lagföringar för ”sexuellt utnyttjande av barn” har dock ökat något de senaste åren. Skillnader mellan enskilda år kan delvis förklaras av hur lagföringarna rubriceras. Brottsrubriceringen ”Kontakt med barn i sexuellt syfte” infördes i lagstiftningen 2009 och har hittills lett till ett fåtal lagföringar. Barn i rättsprocessen Statistik från Brå visar att niondeklassares delaktighet i brott har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Hälften av niondeklassarna uppgav 2011 att de under det senaste året har begått något brott. De vanligaste brotten är stölder och skadegörelse⁹. Pojkar deltar i brott i något större utsträckning än flickor. Brås statistik visar också att barn som bor med en av sina föräldrar uppger att de deltar i brott i större utsträckning än barn som lever med båda sina föräldrar. Under 2013 lagfördes 25 av 1 000 (2,5 procent) ungdomar i åldern 15–17 år för brott. Andelen ungdomar som lagförts har legat på en relativt stabilt nivå under 2000-talet, men minskade mellan 2011 till 2013. Pojkar lagförs oftare för brott än flickor. Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning eller där föräldrarnas inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten lagförs i större utsträckning. Andel barn med psykiska besvär, 2011/2012 Procent 50 Flickor 45 Pojkar 40 Riket 35 30 25 20 15 10 5 0 10-12 år 13-15 år 16-18 år Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB 8) Jiang, G-X. et al., Självmord I Sverige. Data: 1980-2012. NASP, Karolinska institutet, Stockholm, 2012 9) Brottsförebyggande rådet. Brott bland ungdomar i årskurs nio, Rapport 2013:3. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 11/36 12/36 12/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 kunskap om rättigheter 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde 1 5.1 BARNRÄTTSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER ₁₀ Barnrättskommittén har vid flera tillfällen riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som kommittén har uppmärksammat. Barnrättskommittén har också uttryckt oro över att barn inte får tillräcklig kännedom om sina rättigheter. Sverige har rekommenderats att erbjuda alla personer som arbetar med och för barn fortlöpande utbildning om barnets rättigheter. Barnrättskommittén har också lyft frågan om föräldrars kunskap om barnets rättigheter. 5.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Barnombudsmannen har under de senaste åren med utgångspunkt i en analys av barns levnadsförhållanden utifrån Max18 och de rekommendationer som Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté genomfört en rad granskningar av hur barnkonventionen efterlevs för barn i utsatta situationer. I dessa granskningar har det blivit tydligt att en grundläggande generell förutsättning för att barns mänskliga rättigheter ska kunna efterlevas är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen (och även andra) har gjort visar att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Våra kvantitativa undersökningar inom ramen för Pejling och dialog visar också att andelen vuxna beslutsfattare som anger sig ha kunskap om den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter är för låg. Detta bekräftas av de rekommendationer som Sverige tidigare har fått av FN:s barnrättskommitté om att mer behöver göras för att stärka kunskapen hos professionella om barnkonventionen. Barnombudsmannen vill inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter genomföra insatser riktade mot barn (både generellt och barn i utsatta situationer) för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi ser det också som angeläget att genomföra strategiska insatser som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen (också i praktiskt genomförande) bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. Vi vill också bidra med insatser som syftar till att stärka barnkonventionens rättsliga ställning, i enlighet med den rekommendation som Sverige fått av FN:s barnrättskommitté. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden och initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen har under 2014 utarbetat en til�läggsrapport som överlämnades till FN:s barnrättskommitté i mars 2014. Rapporten tar sin utgångspunkt i de rekommendationer som Sverige fick vid barnrättskommitténs senaste granskning av Sverige 2009 och behandlar de frågor som barn och unga uppmärksammat myndigheten på. I arbetet med att ta fram tilläggsrapporten ingick också att bjuda in enskilda organisationer till möten för att lyssna på deras erfarenheter och synpunkter. Barnombudsmannen presenterade tilläggsrapporten vid barnrättskommitténs förberedande möte som hölls i Geneve i juni 2014. Utifrån barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen och regeringens svar har Barnombudsmannen i december överlämnat sina kommentarer till barnrättskommittén. Barnombudsmannen har under året deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens nätverksmöte. Sammanlagt 43 ombud från 35 europeiska länder möttes i Edinburgh, Skottland på mötet med European Network of Ombudspersons for Children (ENOC). Barnombudsmannen höll presentationer om ekonomisk utsatthet, Unga Direkt på webben samt om årsrapporten 2014 på temat samhällets stöd vid psykisk ohälsa. Deltagarna antog ett gemensamt uttalande om barns ekonomiska utsatthet till följd av den ekonomiska krisen i Europa. Barnombudsmännen från samtliga nordiska länder, samt Grönland, samlades i år på Grönland. Mötets fokus var barn i utsatta situationer. Från Sveriges sida presenterades arbetet med barn med psykisk ohälsa och Unga Direkt på webben. Barnombudsmannen har gemensamt med de övriga nordiska ombudsmännen formulerat ett ställningstagande angående det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Klagomekanismen som trädde i kraft i april 2014 gör det möjligt för barn och deras ombud i de länder som ratificerat protokollet att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Geneve mot enskilda stater. Sverige har ännu inte signerat eller ratificerat protokollet. Barnrättighetsutredningen utreder hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll Sverige tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt. Barn- 10) Barnrättskommittén rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt kapitel 6.1 baseras på kommitténs rekommendationer till Sverige 2009 och tidigare rekommendationer. Barnrättskommittén kommer under våren 2015 att presentera nya rekommendationer till Sverige Barnombudsmannens årsredovisning 2014 13/36 ombudsmannen har deltagit på samtliga sammanträden med utredningen. Vi har även arrangerat möten som gjort det möjligt för barn och unga med experterfarenhet att presentera råd till utredningen. Barnrättskommittén ger ut allmänna kommentarer för att underlätta tolkningen av barnkonventionens artiklar. Barnombudsmannen har under året översatt, kvalitetssäkrat och tillgängliggjort fyra allmänna kommentarerna från barnrättskommittén på webbplatsen. I samband med översättningen av barnrättskommitténs nya allmänna kommentarer har även tidigare översättningar av allmänna kommentarer reviderats. Publiceringen av de uppdaterade texterna har föregåtts av ett expertgruppsmöte med deltagare från enskilda organisationer och experter på området för att diskutera centrala begrepp och formuleringar. Barnombudsmannen har under året svarat på 51 remisser och lämnat in en skrivelse till regeringen. Skrivelsen lämnades in i mars 2014 och handlar om psykisk ohälsa . Under 2014 har Barnombudsmannen deltagit i 13 samråd. Barnkonventionen i kommuner, landsting/ regioner och myndigheter förändring och förverkligar barnets rättigheter i Sverige. Under konferensen har de pejlade kommunerna och regionerna fått dela erfarenheter och även förmedlat dessa vidare till övriga kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen presenterade även delar av de förslag som kommit fram under arbetet. För att möjliggöra spridning för fler att ta del av de erfarenheter som kommit fram under arbetet med Pejling och dialog har vi digitaliserat vår arbetsmetod Unga Direkt och tagit fram en inspirationsbank för webben samt spridit erfarenheterna via fem nyhetsbrev. Det självskattningstest som tagits fram för att inbjuda till reflektion och dialog om barnets rättigheter har utökats med ytterligare frågor. Sammantaget var målsättningen för antalet unika besökare till Pejlingsidorna under perioden november 2012 till december 2014 15 000 unika besökare. I och med att definitionen av ”unika besökare” ändrats kan inte antalet besökare jämföras över tid. Enligt den definition som nu används var antalet ”användare” under perioden 11 392. Antalet användare på Barnombudsmannens Pejling och dialogsidor var år 2014 3 653. År 2013 var antalet användare 4 168. Pejling och dialog Samarbete med SKL Inom ramen för regeringsuppdraget att sprida den nationella strategin har Barnombudsmannen under 2014 genomfört en uppföljning av den numätning som genomfördes i samband med projektets start 2012. Mätning har gjorts på parametrarna attityd, kunskap och beteende hos ledande politiker och tjänstemän inom kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser och vissa utvalda myndigheter. Uppföljningsmätningen visar att kunskapen är högre i de kommuner, landsting/ regioner, länsstyrelser och vissa utvalda myndigheter som har pejlats. På en öppen fråga om vem eller vilka som ansvarar för att barnkonventionen genomförs i Sverige nämner fyra av tio av de som har pejlats den egna organisationen jämfört med tre av tio bland de som inte har pejlats. Det är också en något högre andel bland de som har pejlats som känner till den nationella strategin och vet vad den innehåller (31 procent) än bland de som inte har pejlats (25 procent). Även attityder skiljer sig något åt. Bland de som pejlats är det en högre andel som instämmer helt i att barns röster är en nödvändig kunskapskälla vid utredningar och kartläggningar som rör barn (74 %) jämfört med icke pejlade (66 %). Slutligen finns skillnader i beteenden. Bland de kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter som har pejlats är det en högre andel som vet att de också har planerat att genomföra åtgärder för att stärka barns rättigheter. 73 procent av de pejlade vet att de planerar detta jämfört med 55 procent av de som inte har pejlats. Det är också en högre andel bland de som har pejlats som vet att de har följt upp arbetet med barnkonventionen (52 procent) än bland de som inte har pejlats (42 procent). I juni genomförde Barnombudsmannen en nationell konferens där vi samlade viktiga aktörer inom kommuner, landsting/regioner och myndigheter för att diskutera hur långt vi kommit med den nationella strategin för att förverkliga barnets rättigheter och hur vi möjliggör ytterligare Barnombudsmannen har under året deltagit i SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter och bidragit med information om Barnombudsmannens verksamhet. Lokal stödstruktur för barnets rättigheter Barnombudsmannen har under året samverkat med Länsstyrelsen i Jönköping i deras uppdrag att fram en regional stödstruktur för att bidra till att barnets rättigheter tillgodoses på lokal och regional nivå. Som ett resultat av bland annat Barnombudsmannens rådgivande arbete presenterade Länsstyrelsen i Jönköpings Län under 2014 ett förslag på en regional stödstruktur för barnets rättigheter ₁₁. Barnombudsmannen har tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tagit fram en projektplan inom ramen för uppdraget om barnrätts- och ungdomspolitik. Projektplanen innehåller en beskrivning av projektorganisationen. Uppdraget ska delredovisas 2015 och slutredovisas 2016. Uppdatering av Max18 Banombudsmannen har under året vidareutvecklat Max18 för att underlätta uppföljning och dialog på lokal, regional och nationell nivå. Under året har startsidan och det så kallade statistiklabbet utvecklats för att öka tillgängligheten och användarvänligheten. Barnombudsmannen har under året arbetat med en tematisk analys om genus som ska publiceras på barnombudsmannen.se 2015. Indikatorerna och texterna till analysrapporterna har uppdaterats vid tre tillfällen under året. Möten med myndigheter Myndighetsnätverket för barn- och ungdomsfrågor samlar ca 20 myndigheter som har som syfte att identifiera och samordna insatser som berör barn och unga. Två gånger om året samlas myndigheternas generaldirektörer till ett 11) Barnrättsperspektivet i regional och lokal samhällstyrning. Meddelande nr 2014:3 14/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 kunskap om rättigheter samordningsforum. Höstens möte ägde rum hos Barnombudsmannen och vid det mötet deltog barn-, äldre- och jämställdhetsministern. I arbetet med nätverket har Barnombudsmannen medverkat i beredningsgruppen tillsammans med Skolverket, Konsumentverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Barnombudsmannen tog under hösten 2014 över ordförandeskapet i myndighetsnätverket från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Barnombudsmannen samordnar även nätverkets arbetsgrupp för skolfrågor som rör barn i utsatta situationer. Vi ingår också i nätverkets arbetsgrupp för ekonomisk utsatthet. Barnombudsmannen har även deltagit i Barnsäkerhetsrådets möten. Barnsäkerhetsrådet samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Barnombudsmannen har under året varit samrådande part till Folkhälsomyndigheten och Örebro Universitet i deras regeringsuppdrag kring fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete. Barnrättsdagarna Dialog och kunskapsutbyte är en central del i Barnombudsmannens arbete. Barnrättsdagarna är ett samarbete mellan Barnombudsmannen, Allmänna Barnhuset och Barnrättsakademin. Barnrättsdagarna är i dag en etablerad mötesplats för aktörer som vill utveckla sitt barnrättsarbete. Målet för Barnrättsdagarna 2014 var att ge deltagarna ökad kunskap om barn med psykisk ohälsa. Barnrättsdagarna 2014 samlade 821 deltagare som i huvudsak arbetar i verksamheter som rör barn. Konferensens fokus 2014 var barn och unga med psykisk ohälsa. 84 procent av deltagarna som besvarade enkäten efter barnrättsdagarna 2014 anser att de ökat sin kunskap inom området. 86 procent anger att de kommer att rekommendera andra att anmäla sig till barnrättsdagarna 2015. Barnrättstorget I juli medverkade Barnombudsmannen för femte året i rad som en av initiativtagarna och arrangörerna av Barnrättstorget i Almedalen på Gotland. Övriga medarrangörer är Barnrättsakademin i Örebro samt Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Syftet med Barnrättstorget är att upprätta en träffpunkt för att sprida kunskap och diskutera frågor som rör barnets rättigheter. Under Barnrättstorget 2014 medverkade 19 organisationer och myndigheter. Barnombudsmannen arrangerade tre egna seminarier som handlade om psykisk ohälsa och barn med frihetsberövade föräldrar. Sammanlagt samlade Barnrättstorget 1100 åhörare. Barns egen kunskap Barnombudsmannen har under året strävat efter att öka tillgänglighet och attraktiviteten för våra målgrupper. Under 2014 har vi producerat 15 filmer och klipp i form av nyheter och intervjuer. Vi har också publicerat 12 digitala berättelser på Barnombudsmannens Youtube-kanal där barn som medverkat i Barnombudsmannens arbete med psykisk ohälsa, skyddade personuppgifter och inom andra områden delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Vi har dessutom gjort en ny upplaga av Barnkonventio- Barnombudsmannens årsredovisning 2014 nen på lättläst svenska. Barnombudsmannen följer varje månad upp statistiken över antalet användare av barnombudsmannen.se. Statistiken visar att antalet användare ökat från 2013 till 2014. År 2013 hade barnombudsmannen.se 134 949 användare. År 2014 hade antalet användare ökat till 178 373 Under samma period ökade även antalet användare av barn- och ungasidorna från 44 891 år 2013 till 74 595 användare 2014. Möjlighet att chatta Barnombudsmannen har under barn- och unga-sidorna en chatt där barn och unga har möjlighet att inom olika tematiska områden diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. Under 2014 har barn och unga kunnat chatta vid åtta tillfällen på följande områden: >> Februari: Rätten till fritid >> Mars: Rätten till lika värde >> April: Rätten att må bra >> Maj: Rätten till delaktighet och inflytande >> September: Rätten till utbildning >> Oktober: Rätten till information >> November: Om barnkonventionen >> December: Rätten till familjeliv Under 2014 har vi gjort ett större utvecklingsarbete för att anpassa vår webbplats till barn och ungas behov och önskemål. Vi har förändrat ingångssidorna så att de blir anpassade till målgruppen barn och unga. Fler nyhetstexter skrivs för barn med ett enklare språk och fler filmer kompletterar innehållet. Hela webbplatsen har gjorts responsiv för att designen bättre ska kunna anpassas till mobiler och läsplattor som barn och unga använder i större utsträckning. Barnkonventionen 25 år har uppmärksammats på hela webbplatsen och särskilt på sidorna för barn och unga. Bland annat har en film publicerats där barnombudsmannen pratar om barnkonventionen 25 år. Årsrapport Unga presentatörer med egen erfarenhet av att vårdas för psykisk ohälsa mötte beslutsfattare i fem av sex pejlade landsting. Några unga förmedlade också sina erfarenheter och synpunkter på samhällets stöd till barn med psykisk ohälsa till regeringens psykiatrisamordnare, Barnrättighetsutredningens ordförande samt barn- och äldreministern. Årsrapporten uppmärksammades också på barn och unga-sidorna på webben. I en filmad intervju berättar barnombudsmannen om vad barn och unga förmedlat i arbetet och våra förslag till förändring. Där finns också digitala berättelser som barn och unga skapat utifrån sina erfarenheter, barnens råd till andra barn, och en lista med viktiga aktörer för barn som mår dåligt och behöver hjälp. Vi bjöd även in barn och unga att dela med sig av sina egna tankar om psykisk ohälsa på ett digitalt klotterplank och chattade med barn och unga på temat psykisk ohälsa. 15/36 16/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 rättigheter tillgodosedda 6. Rättigheter är tillgodosedda Verksamhetsområde 2 6.1 BARNRÄTTSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER Barnrättskommittén är bekymrad över att barn i utsatta situationer inte känner att de har inflytande i frågor som rör deras tillvaro. Kommittén rekommenderar Sverige att vidta åtgärder för att säkerställa att principen om barnets bästa utgör grunden i all handläggning och i alla beslut. Kommittén uttrycker också oro över de regionala skillnaderna i Sverige, både i fråga om vilka tjänster som erbjuds samt om och hur de utförs. Det gäller särskilt lokala skillnader i stödet för barn i riskzon. I en rad sakfrågor riktar barnrättskommittén rekommendationer till Sverige. Det handlar bland annat om barn i tvister om vårdnad, boende och umgänge, barn i samhällsvård, barn i ekonomisk utsatthet, barn med psykisk ohälsa, barn med funktionsnedsättning, barn i asylprocessen, barn som utsätts för våld, barn som utsätts för kränkningar och diskriminering i skolan samt barn som berörs av rättsväsendets aktörer, antingen som brottsoffer eller som brottsmisstänkta. Barnrättskommittén välkomnar de ändringar som tidigare har gjorts i föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge, men är bekymrad över att principen om barnets bästa i praktiken inte följs i tillräcklig utsträckning. Kommittén betonar också vikten av barnets rätt att komma till tals. Sverige rekommenderas att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn, i synnerhet barn från socialt missgynnade familjer, inte lever i fattigdom, oavsett var de är bosatta. Den höga frekvensen självmord och självmordsförsök bland tonåringar i Sverige oroar barnrättskommittén, som rekommenderar Sverige att förbättra samarbetet mellan olika tjänstesektorer för att stärka den psykiska hälsovården. Antalet individuella planer för barn med funktionsnedsättning har ökat, men barnrättskommittén påpekar att dessa barn är osynliggjorda och att samhället tenderar att fokusera på funktionsnedsättningen i sig istället för på barnet. Kommittén har tidigare uttryckt sin oro över att det saknas tillgänglig statistik över det totala antalet barn med funktionsnedsättning. Man är också bekymrad över den psykosociala skolmiljön för barn med funktionsnedsättning. Barnrättskommittén har flera synpunkter på Sveriges arbete när det gäller barn i asylprocessen, inte minst ensamkommande barns rättigheter och rätten för barn att få sina egna, specifika asylskäl prövade. FN-studien om våld mot barn lyfts fram, och barnrättskommittén rekommenderar Sverige att särskilt prioritera förebyggande åtgärder. Tillgängliga och barnanpassade tjänster bör inrättas, liksom metoder för rapportering om våld mot barn. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 Sverige rekommenderas att främja respekten för barns åsikter och deltagande i bland annat domstolar. Enligt barnrättskommittén krävs ett åtskilt rättskipningssystem för barn, eftersom dessa skiljer sig från vuxna när det gäller fysisk och psykisk utveckling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov. 6.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Det är i en utsatt situation man är som mest sårbar och mänskliga rättigheter kan ha störst betydelse. Det är också i dessa situationer som de mänskliga rättigheterna ofta sätts på hårdast prov. I förarbetena till lag om Barnombudsman betonas vikten av att Barnombudsmannen särskilt ger röst åt barn i utsatta situationer, eftersom de inte har samma möjlighet som andra barn att få sina rättigheter förverkligade. Det stämmer väl överens med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté som har uttryckt särskild oro över möjligheterna för barn i utsatta situationer att få inflytande över beslut som rör dem. Barnrättskommittén har också markerat att det inte räcker med att ha rättigheter på papperet, det måste också vara möjligt att få dessa rättigheter förverkligade i praktiken. Barnombudsmannens andra verksamhetsområde handlar därför om att barn i utsatta situationer ska få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Barnombudsmannen har gjort bedömningen att för att nå framgång måste vi arbeta med ett tydligt fokus. Ett viktigt verktyg för att kunna analysera vilka områden där vi särskilt behöver fördjupa vår kunskap och våra insatser är Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 som beskriver hur barns levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Inom de områden vi väljer att granska kan vi få mer kunskap med stöd av arbetssättet Unga Direkt som gör det möjligt för barn och unga med egen erfarenhet att komma till tals. Barnen hjälper oss att kvalitativt få syn på viktiga frågeställningar och rättighetsutmaningar som vi därefter kan belysa ytterligare genom enkäter, kartläggningar och riktade dialoger med beslutsfattare och experter. Av den statistik som finns tillgänglig i Max18 kan bland annat utläsas att andelen barn med psykosomatiska och psykiska besvär legat på en jämn och oförändrad nivå mellan 2007 och 2012. I Barn-ULF framgår att mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år rapporterade psykiska besvär 2011/2012. Situationen för barn med psykisk ohälsa är i fokus i vår årsrapport 2014 Bryt tystnaden där barn med erfarenhet av psykisk ohälsa ger råd om hur stödet kan förbättras. En annan slutsats utifrån Max18 är att andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan har varit oförändrad under åren 2007-2012. Det drabbar många barn, cirka var sjätte barn uppger sig vara utsatt. Under 2014 har vi bland annat mot den bakgrunden lyssnat på barns 17/36 erfarenhet av hur stödet ser ut och resultatet av vårt arbete kommer att publiceras i årsrapporten för 2015. I tidigare årsrapporter har Barnombudsmannen granskat rättigheterna för barn i den sociala barnavården. Max18 visar att andelen barn placerade i heldygnsvård har ökat under den senaste femårsperioden. Det finns, både utifrån den information vi får från barn och unga, samt samhällsutvecklingen därför starka skäl att behålla detta som en prioriterad fråga i vårt arbete. Under 2014 granskades Sverige av FN:s tortyrkommitté. I det sammanhanget har det också varit angeläget att följa upp våra tidigare arbeten som rör barn på särskilda ungdomshem och barn i arrest och häkte. Statistiken i Max18 visar att en minskad andel barn upplever sig vara utsatta för stöld, våld och hot samtidigt som andelen barn som uppger sig vara delaktiga i brott också minskar. Annan statistik visar samtidigt på en kraftig ökning av antalet barn som häktats. För barn placerade i polisarrest saknas insamlad statistik med undantag för de siffror som togs fram av polismyndigheterna på Barnombudsmannens begäran. 2011 sattes barn i polisarrest vid 3052 tillfällen. 6.3 PRESTATIONER OCH EFFEKTER Generella insatser för barn i utsatta situationer Barnombudsmannen har i tidigare årsrapporter till regeringen lyft fram behovet av att göra socialtjänsten mer känd och tillgänglig för barn och unga. Barnombudsmannen har i samverkan med Socialstyrelsen arbetat i ett uppdrag som handlar om att utforma och sprida information till barn och unga om SoL, LVU, LSS, socialtjänsten och dess verksamhet. Arbetet inleddes med en förstudie som lämnades till regeringen i februari 2014. Förstudien sammanfattar de råd och erfarenheter som Barnombudsmannen fått genom dialogen med barn och unga om hur de uppfattar socialtjänsten och hur den enligt dem kan bli mer känd och tillgänglig och vilken information de behöver på vilket sätt. Förstudien innefattar också en genomgång av kommunernas webbplatser med information om socialtjänsten riktad till barn och unga. I augusti 2014 överlämnade Barnombudsmannen tillsammans med Socialstyrelsen en redogörelse för vald aktör i målgruppen 13-18 år till regeringen. I redogörelsen rekommenderas UMO.se som den aktör som bäst möter ungas behov av information om socialtjänsten. Barnombudsmannen har arbetat fram anpassat och riktat material om SoL, LVU, LSS och socialtjänsten tillsam- mans med drygt 120 barn och unga, med och utan egen erfarenhet av socialtjänsten. Med målsättningen att nå så många barn och unga som möjligt har Barnombudsmannen arbetat för att ta fram information i text, bild, film och ljud. I november presenterade Barnombudsmannen förslag på informationslösningar för åldersgrupperna 4-7 och 8-12 år för regeringen. I presentationen ingick även förslag på spridningsinsatser och marknadsföring kommande år. Riktade insatser för barn i utsatta situationer Barn med psykisk ohälsa Barnombudsmannen har som en del av uppdraget Pejling och dialog granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som upplever psykisk ohälsa. Barnombudsmannen har mött och lyssnat till 62 barn och unga i åldrarna 8-24 under 2013 för att ta del av deras upplevelser av den hjälp som finns att få när man är ung och mår psykiskt dåligt. Arbetet har även varit fördjupningstema och sammanfattas i Barnombudsmannens årsrapport Bryt tystnaden, som överlämnades till regeringen den 26 mars 2014. Bryt tystnaden distribuerades till cirka 2 700 mottagare: vårdenheter (bup öppen- och dygnsvård), ungdomsmottagningar, beslutsfattare och verksamhetschefer i landsting/ regioner, skolkuratorer, förvaltningsrätterna, myndigheter, frivilligorganisationer, riksdag och regering. Vi skickade också årsrapporten till de barn och unga som deltagit i arbetet. Representanter för berörda aktörer som socialdepartementet, SKL, Socialstyrelsen, IVO och skolmyndigheterna bjöds också in till Barnombudsmannens dialogforum när resultaten av arbetet presenterades och diskuterades. Därutöver genomfördes även ett särskilt möte med IVO:s ledningsgrupp. Barnombudsmannen har under 2014 följt upp barnens möten med makthavarna. Barns möten med makten resulterade i konkreta insatser i flera landsting. I Halland har barnens råd bidragit till att personalen på barn- och ungdomspsykiatrin (bup), främst inom dygnsvården, fått utbildning i bemötande. Uppföljningen av insatser förmedlade via bup-linjer, ett telefonnummer dit medborgare kan ringa för att få stöd i hälsofrågor, har stärkts och utökats. I Dalarna resulterade bland annat mötet med landstingsstyrelsens ordförande i mer pengar till primärvården för att förstärka ”första linjen”, en satsning på ett neuropsykia- vad är digitala berättelser, maktmöte och pejling >> Digitala berättelser är korta filmer gjorda av barn där de beskriver i ord, bild och ljud hur de upplevt en situation där deras rättigheter inte blivit tillgodosedda. >> Maktmöte är när beslutsfattare får möjlighet att möta barn och unga som är experter på sin situation. 18/36 Barnen berättar om hur de upplevt samhällets stöd och ger förslag på hur man istället kunde agera. >> Pejling är när vi träffar barn och unga utifrån hur de upplevt samhällets stöd. Under ett antal träffar får barn och unga berätta om sina erfarenheter för oss och föreslå vad de vill föra fram till beslutsfattare. Barnen tar med stöd av oss fram underlag inför maktmötet – collage, digitala berättelser eller ett talmanus. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 rättigheter tillgodosedda triskt utredningsteam och mer resurser till ungdomsmottagningarna genom en överenskommelse mellan kommuner och landsting. I Blekinge inrättas till följd av mötena mellan barn och den högsta politiska ledningen en barnlots 2015 med uppdrag att vägleda och stötta barn i hälso- och sjukvården. För att fortsätta att inhämta kunskap från barn och unga bildas ett ungdomsråd bestående av barn och ungdomar med erfarenhet av att leva i utsatthet. I Kalmar genomfördes maktmötet utan närvarande ungdomar, men deras röster förmedlades av Barnombudsmannen. Efter mötet beslutades att den grupp som sedan tidigare är etablerad i förvaltningen, och de utsedda barnombuden, ska arbeta med det material som Barnombudsmannen tagit fram för att implementera strategin. Detta sker inom den kommande planperioden 2015-2017. I Stockholm träffade ungdomar ett landstingsråd och samordnaren för barn- och ungdomspsykiatrin. Våren 2014 inleddes som en följd av mötet med barnen en översyn av organisation och rutiner kring patienter som vårdas i dygnsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I det nya avtalet med vårdgivarna som utarbetats 2014 har man infört en mer detaljerad uppföljning av LPT-patienterna (bland annat om tvångsåtgärder) och uppföljning av vårdens innehåll för patienter som vårdas längre tid inom heldygnsvården. Patienter inom klinikvård ska också få möjlighet att lämna synpunkter via en anonym patientenkät. I Västra Götaland tog regionstyrelsens ordförande och vice ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet del av erfarenheter från barn och ungdomar som vårdats i dygnsvården. I Barnombudsmannens senaste årsrapport, Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa, från 2014 framkom att barn ofta saknade information om sina rättigheter och möjligheten att framföra klagomål. Barnombudsmannens arbete har bidragit till att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 2014 fick i uppdrag av regeringen att låta barn komma till tals i tillsyn över psykiatrisk tvångsvård (S2014/2930/FS). Barnombudsmannen har under året varit en samrådande part i IVOs regeringsuppdrag att låta barn komma till tals i psykiatrisk tvångsvård. Barnombudsmannens arbete har även bidragit till att Socialdepartementet i en departementspromemoria föreslagit att lagstiftningen bör ändras i syfte att begränsa tvångsåtgärder riktade mot barn i psykiatrisk tvångsvård (DS 2014:28). Barnombudsmannen har under året varit samrådande part i Socialstyrelsens uppdrag att genomföra vissa insatser kring barn som vårdas i psykiatrisk tvångsvård (S2014/2929/FS). Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag har Barnombudsmannen samtalat med barn och unga med erfarenhet av psykiatrisk dygnsvård för att ta fram ett underlag till Socialstyrelsens informationsmaterial. Barnombudsmannens samtal med barn och unga har skett i två omgångar. I ett första skede har de tillfrågats om vilken information de tycker är viktig att få i samband med psykiatrisk dygnsvård, när de vill ha informationen och i vilken form. Barnens och ungdomarnas tankar och synpunkter har förmedlats till Socialstyrelsen. Barnen och ungdomarna har fått ge sina synpunkter på det framtagna Barnombudsmannens årsredovisning 2014 materialet. Barnens synpunkter har slutligen förmedlats till Socialstyrelsen i en rapport. Kränkningar i skolan Barnombudsmannen har under perioden 2013 till 2014 mött och lyssnat till över 96 barn och unga i åldrarna 3-20 som har erfarenhet av kränkande behandling och/eller trakasserier i skolan. Av dessa träffade Barnombudsmannen 11 barn under 2014. Mötena har skett inom ramen för Pejling och dialog, Barnombudsmannens årstema 2015 samt regeringsuppdraget att inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier. Inom ramen för Pejlingarbetet har det skett möten i 13 kommuner. Vi har genomfört fem möten med beslutsfattare varav två genomfördes med flera kommuner närvarande samtidigt. Tre av mötena genomfördes 2013 medan mötena med flera kommuner genomfördes 2014. Av de möten som genomfördes 2014 deltog sju kommuner på det ena mötet i juni och tre kommuner på det andra i oktober. Under 2014 har Barnombudsmannen följt upp resultaten från det möte som genomfördes i juni 2014. Av de åtta kommuner som träffades i juni har tre kommuner efter förfrågan återkopplat vilka resultat mötena har resulterat i. Gällivare kommun har direkt efter maktmötet fört diskussioner med ansvariga tjänstemän om hur detta skall omsättas i praktiken och kommer sedan att följa upp detta. Simrishamns kommun har efter mötet anställt en person på deltid för att arbeta med kränkningsarbetet centralt i kommunen. Såväl rektorer och politikerna i barn- och utbildningsnämnden har fått vardera en halvdags utbildning i frågan. Haninge kommun har kontaktat alla rektorer i kommunen och ställt frågan om hur de säkerställer att alla elever vet vem de vänder sig till vid kränkningar och trakasserier. Fem kommuner har inte svarat på frågan om återkoppling och andra kommuner kommer först att följas upp under 2015. I april slutredovisades regeringsuppdraget (S2013/395/ FST) att inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier. Av rapporten framgick bland annat att de barn som vi träffat inte känner till vilka rättigheter de har och att vuxna är passiva och osäkra när kränkningar och trakasserier uppstår. Barn i samhällsvård Under perioden 2012 till april 2014 har Barnombudsmannen träffat sammanlagt 39 barn och unga med erfarenhet av Hem för vård eller boende (HVB), ungdomshem, transitboenden, jourhem och familjehem. Under 2014 träffade Barnombudsmannen 3 barn. Vi har sammanlagt förmedlat barnens råd till 7 kommuner och 3 myndigheter. Under 2014 genomfördes fyra möten där barn träffat makthavare från en kommun och två myndigheter. Barnen har själva skapat collage och digitala berättelser där de förmedlar sina erfarenheter och råd. Under 2014 har Barnombudsmannen följt upp barnens möten med makthavarna och frågor har ställts kring vilka resultat mötena har fört med sig. Flera av mötena med makten har lett till insatser för barn i samhällsvård. Representanter från Gotlands kommun berättar att beslut fattats om stärkt stöd till skolan för placerade barn 19/36 och unga på Gotland. I Forshaga berättade kommunalrådet att man efter mötet beslutade att anställa en familjecoach. Kommunalrådet berättar ”Vi öronmärkte ju därför att vi skulle satsa på det förebyggande arbetet och vi har anställt en familjecoach som vi under året implementerat i skolmiljö. Vi kommer att följa detta arbete i kvalitetsuppföljningen varje år.” I Piteå träffade Barnombudsmannen representanter för Piteå kommun för att förmedla barn och ungas upplevelser av samhällsvården. Vid en återkoppling i augusti 2014 berättar verksamhetsområdeschefen för stöd till barn och familjer att man beslutat att anordna en utbildningsdag för samtliga chefer inom socialtjänsten kring barns delaktighet. Andra makthavare beskriver att mötena med barnen bidragit till mer kunskaper om den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Botkyrka, Länsstyrelsen i Stockholm och Inspektionen för vård och omsorg). I en kommun beskrev man mötet som viktigt men kunde inte peka på några direkta effekter (Stockholm) och i två kommuner och en myndighet har återkoppling inte varit möjlig att genomföra (Solna, Örebro och Södertörns överförmyndarnämnd). Under 2013 träffade Barnombudsmannen barn och unga med erfarenhet av familjehemsplacering. Vid träffarna fick barn och unga dela med sig av sina tankar om vad som är viktigt när man är familjehemsplacerad och hur man kan ta reda på hur ett barn har det i sitt familjehem. Arbetet utgör en del av ett gemensamt uppdrag med Socialstyrelsen som syftar till att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem. Resultaten från träffarna med barn och unga har sammanställts i en rapport som redovisades för barn- och äldreministern i april 2014. Vid presentationen deltog två ungdomar som medverkat i arbetet. Resultatet har återkopplats till samtliga barn och unga som deltagit. Barnombudsmannens rapport har legat till grund för framtagandet av modeller som ska pilottestas av Socialstyrelsen. Barnombudsmannen har framfört synpunkter till Socialstyrelsen på val av modeller och frågeområden både muntligt och skriftligt. Barnombudsmannen har deltagit med en expert i utredningen om tvångsvård för barn och unga. Vi har tagit emot, analyserat och förmedlat synpunkter till utredningen från barn som har fått eller får vård enligt Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga. Barn i ekonomisk utsatthet Barnombudsmannen har under åren 2013 och 2014 träffat 32 barn och unga i åldrarna 7 till 20 år med erfarenhet av vräkningar, att leva i tillfälliga boendelösningar, barn och unga i överskuldsatta familjer samt barn i familjer där pengarna inte räcker till. Under 2013 träffades sju barn som blivit vräkta och 21 barn som lever i tillfälliga boendelösningar. Under 2014 träffade Barnombudsmannen fyra barn som lever i familjer där pengarna inte räcker till. Träffarna har skett både individuellt och i grupp. Vi har sammanlagt förmedlat barns erfarenheter till makthavare i tio kommuner och till myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avdelning syd, sydväst och öst. Under 2013 har Barnombudsmannen följt upp ett möte och under 2014 har Barnombudsmannen följt upp tio möten med makthavar- 20/36 na och ställt frågan vilka resultat mötena har fört med sig. I Västerås ledde mötet till att Individ och familjenämnden fattade beslut om att nämnden ska förbättra informationen till barn i familjer som hotas av vräkning, genomföra enskilda samtal eller på annat sätt inhämta barnens synpunkter samt i så hög utsträckning som möjligt följa upp situationen för barnen efter en vräkning. I Sigtuna återgav ansvariga att mötet resulterat i mycket dialog om frågan och att rutiner utvecklats efter mötet. Bland annat finns det numera personal på plats med kunskap om barnets perspektiv vid exempelvis en avhysning. I Malmö beskriver makthavarna att de blev tagna av barnens beskrivning hur tillfälliga boendelösningar fungerar i praktiken samt bristen att man inte pratar med barnen. Mötet har resulterat i att en utbildningssatsning om barn som lever i hemlöshet för politiker och tjänstemän genomförts i november 2014. I Gävle berättar en makthavare att mötet med barnen bidragit till att kommunen startat projektet ”Bo kvar” där två socialsekreterare tillsammans med de två största bostadsföretagen arbetar för att minska antalet vräkningar. IVO menar att man som ett resultat av mötet med barnen fått mer kunskaper om den nationella strategin. I Norrköping anger en av de politiker som tagit del av barnens erfarenheter att mötet delvis bidragit till att politikerna i socialnämnden nu har ett ännu starkare barnperspektiv och nu kontrollerar om barnen har fått komma till tals i utredningar. I andra fall har återkopplingen inte varit möjlig då politiker bytts ut (Stockholms stad) eller inte kunnat nås (Skarpnäck, Spånga-Tensta och Linköping). I vissa kommuner har åtgärder inte vidtagits med anledning av vårt möte (Sollentuna). Barn med funktionsnedsättning Barnombudsmannen redovisade i mars 2014 uppdraget att vidareutveckla metoder för att långsiktigt och inom sina prioriterade områden lyssna på barn med olika typer av funktionsnedsättning och specifikt barn med kommunikationssvårigheter. Inom ramen för uppdraget har Barnombudsmannen träffat 13 barn med olika typer av funktionsnedsättning. Resultatet av den undersökning som Barnombudsmannen genomfört visar att Barnombudsmannen kan träffa alla barn men att det kräver anpassning av metoden Unga Direkt. Barnombudsmannen har under året ingått i Tell-us referensgrupp. Projektet bedrivs med medel från Allmänna Arvsfonden och syftar till att ta reda på hur teckenspråkiga gymnasieelever upplever sin utbildning och livssituation. Barnombudsmannen har deltagit i samråd med Myndigheten för delaktighet i deras referensgrupp att inhämta åsikter från barn och unga med funktionsnedsättning. Barnombudsmannen har under året även genomfört kompetenshöjande insatser inom området barn med funktionsnedsättning. Dessa redovisas under kapitel 7, Kompetensförsörjning. Barn i asylprocessen Barnombudsmannen kallade i november 2014 Skolverket, Skolinspektionen och Socialstyrelsen till möte för en dialog om barn till EU-migranter och hur deras rättigheter ska Barnombudsmannens årsredovisning 2014 rättigheter tillgodosedda tillgodoses i Sverige. Mötet resulterade i klargöranden vad gäller barn till EU-migranters rätt enligt skollagen, socialtjänstlagen och lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Barnombudsmannen har samverkat med Migrationsverket, Socialstyrelsen och SKL gällande anvisningsprotokoll i samband med registrering av asylsökande barn utan vårdnadshavare. Barnombudsmannen har under året fört en dialog med och framfört synpunkter till Migrationsverket, Socialstyrelsen, SKL och polisen hur myndigheter konkret kan arbeta med barnpolicy för placerade barn som riskerar att av- eller utvisas. Våldsutsatta barn Barnombudsmannen har under perioden 2013 till 2014 lyssnat till 35 barn och unga med erfarenheter av våld i nära relationer. Därutöver har vi också mött 9 barn och unga som varit med om en tvist om vårdnad, boende eller umgänge där några har erfarenheter av att ha upplevt våld. Vi har sammanlagt förmedlat barnens erfarenheter till sju kommuner och en myndighet Domstolsverket. Under 2014 träffade Barnombudsmannen 21 barn och unga och genomförde fyra maktmöten (Enköping, Nyköping, Eskilstuna och Domstolsverket). Under 2014 har Barnombudsmannen följt upp mötena med makten och ställt frågor om vilka resultat mötena lett fram till. I Uppsala kommun fick politiker och tjänstemän träffa ungdomar med erfarenhet av våld i nära relationer. Som ett resultat av mötet har nämnden för barn och unga tagit beslut om att arbeta aktivt med bemötandefrågor. Efter mötet mellan makthavare och ungdomar som vuxit upp med våld i nära relationer i Skellefteå har kommunens ledningsgrupp diskuterat frågan om hur stödet för barn som är utsatta för våld kan förbättras i kommunen. Det som gjorde störst intryck var frågan om oanmälda besök i familjehem. En fråga man i kommunen just nu ser över. I Jönköping uppskattade man mötet med barnen och menar att det gav fördjupade kunskaper om den nationella strategin och barnrättsperspektivet. Dock har inte de nya idéer som kom upp kunnat fullföljas då ledande personer slutat och den förvaltning som särskilt berördes nu omorganiseras. I Enköping har man som ett resultat av mötet med barnen valt att arbeta vidare med frågor kring samverkan och strategiska rutiner för detta. I Umeå har man som ett resultat av mötet med barn samlat kommunens ledare inom skola och socialtjänst och presenterat den nationella strategin och resultatet från Barnombudsmannens arbete med Pejling och dialog. I mötet med Domstolsverket förmedlade barn sina erfarenheter aven rättsprocess med anledning av en tvist om vårdnad, boende eller umgänge.. Domstolsverket berättade att de på flera sätt kommer att arbeta med att sprida barnens råd och synpunkter som framfördes under mötet. Domstolsakademin har som ett resultat av mötet bjudit in representanter från Barnombudsmannen för att berätta för deltagarna i kursen ”Barnet i rättsprocessen” om resultatet av projektet Pejling och dialog. Eskilstuna och Nyköping har ännu inte återkommit med Barnombudsmannens årsredovisning 2014 återkoppling från maktmötena. Barnombudsmannen har samverkat med Brottsoffermyndigheten i deras uppdrag att ta fram information till barn och unga som brottsoffer. I juni 2014 slutredovisades insatserna i en gemensam rapport till regeringen. En slutsats från Barnombudsmannens erfarenheter av att prata med barn om våld i nära relationer och av att leva med skyddade personuppgifter är att samhällets stöd och skydd behöver förbättras. Barnombudsmannen har samtalat med barn som lever med skyddade personuppgifter för att ta del av deras erfarenheter och råd till andra barn som lever under liknande förhållanden. Barn i rättsprocessen och barn med frihetsberövade föräldrar I juni 2014 överlämnade Barnombudsmannen en rapport till FNs råd för mänskliga rättigheter inför FN:s kommande landgranskning (Universal Period Review, UPR) av Sverige. I rapporten lyftes särskilt situationen för barn som är frihetsberövade. I september överlämnade Barnombudsmannen en rapport till FN:s tortyrkommitté i Genève. I november 2014 mötte Barnombudsmannen FN:s tortyrkommitté i Genève för att presentera rapporten och berätta hur Sverige tillgodoser de mänskliga rättigheterna för barn som är frihetsberövade. Barnombudsmannen lyfte särskilt erfarenheter och råd från möten med barn i arrest och häkte och barn med psykisk ohälsa. De efterföljande rekommendationerna från tortyrkommittén till den svenska regeringen innehöll direkta hänvisningar till Barnombudsmannens rapport. Barnombudsmannen har återkommit till regeringen med en redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper och kommer, efter regeringsbeslut, att lämna en redogörelse för det samlade arbetet under 2015. Barnombudsmannen har under 2014 träffat elva barn och unga i åldrar 4 till 17 för att ta del av deras upplevelse av att besöka en nära anhörig i häkte eller på anstalt. Samtalen genomfördes under perioden februari till mars 2014. Under samma tid träffade vi även två mödrar för att ta del av deras upplevelse av att ha sitt barn med sig under strafftiden. Vi besökte tre anstalter och ett häkte. Tre av de medverkande barnen fick också möjlighet att själva förmedla sina synpunkter och råd i ett möte med ansvariga på regional nivå och nationell nivå. Under 2014 har Barnombudsmannen följt upp mötena med makten och ställt frågor om vilka resultat mötena lett till. Som ett resultat av barnens möten har Kriminalvården kommit in med en skrivelse till Barnombudsmannen där man beskriver att man vid årsskiftet 2014-2015 kommer att publicera en barnrättshandbok som ger stöd i det dagliga arbetet med barnrättsfrågor inom Kriminalvården. I samband med publiceringen av barnrättshandboken kommer även ett nytt uppdragsdirektiv till barnombuden. Målet med barnombuden är att stärka och tydliggöra barnrättsperspektivet i kriminalvården. Man beskriver även att olika enheter under hösten 2014 börjat planera för att ta fram nytt informationsmaterial till barn och föräldrar. 21/36 22/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 kompetensförsörjning 7. Kompetensförsörjning Under 2014 genomförde Barnombudsmannen flera aktiviteter för att behålla, utveckla och rekrytera personal. I den årliga handlingsplanen för arbetsmiljöfrågor beskriver Barnombudsmannen årets insatser för friskvård och arbetsmiljöfrågor. Under 2014 har medarbetarna bland annat erbjudits motion på arbetstid och ergonomisk genomgång och utbildning. Som en del av handlingsplanen genomfördes i oktober en medarbetarenkät och en tillhörande handlingsplan togs fram tillsammans med personalen. Som en del av det strategiska målplansarbetet för myndigheten har Barnombudsmannens chefer under året genomfört utvecklingssamtal med personalen, personal har vidareutbildats i upphandlingsfrågor, personal har vidarutbildats i att skriva för barn , personal som träffar barn i svåra situationer har fått vidareutbildning i metoden Unga Direkt och brandövningar har genomförts. Barnombudsmannen har under året också arbetat fram en jämställdhetsplan för myndigheten. En särskild satsning har genomförts inom området barn med funktionsnedsättning. Under året har Barnombudsmannen genomfört kompetenshöjande insatser genom workshops och föreläsningar. Utbildningarna har bland annat berört barn med kommunikationssvårigheter, autism och det bemötande och förhållningssätt barn med funktionsnedsättning möts av. Barnombudsmannen har som ett led i att utveckla myndighetens service gjort en undersökning på webben under december 2014. Enkäten kommer att slutredovisas under 2015. Barnombudsmannen bedömer sammantaget att insatserna har bidragit till att säkra myndighetens kompetensförsörjning i relation till verksamhetens mål. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 23/36 24/36 Barnombudsmannens årsredovisning 2014 Finansiell redovisning Barnombudsmannens årsredovisning 2014 25/36 RESULTATRÄKNING 2014 2013 24 239 337 8 610 37 33 222 22 928 21 8 367 73 31 389 -19 880 -2 168 -10 868 -9 -297 -33 222 -20 881 -2 076 -8 096 -9 -327 -31 389 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa 1 2 3 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Barnombudsmannens årsredovisning 2014 4 5 6 26/36 BALANSRÄKNING 2014-12-31 2013-12-31 7 248 248 377 377 8 90 195 285 180 230 411 5 1 193 0 1 197 0 454 3 457 11 732 43 776 637 19 656 13 32 32 -411 -411 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa 6 821 6 821 6 246 6 246 SUMMA TILLGÅNGAR 9 358 7 734 21 0 0 21 0 0 0 0 15 167 167 127 127 16 511 951 4 957 295 6 714 788 947 877 373 2 985 963 1 493 2 456 876 3 746 4 622 9 358 7 734 0 0 (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstil Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 9 10 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Diff Barnombudsmannens årsredovisning 2014 14 17 18 19 20 27/36 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag Ing. överföringsbelopp (tkr) Årets tilldelning enl. regl. brev Totalt Utgifter Utgående disponiöverbelt föringsbelopp belopp Not Uo 9 5:1 Ramanslag ap.1 Barnombudsmannen Summa Barnombudsmannens årsredovisning 2014 21 499 23 796 24 295 -24 312 -17 499 23 796 24 295 -24 312 -17 28/36 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 15 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 15 tkr. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 88 tkr, har år 2014 minskat med 73 tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider 3 år Övriga imateriella tillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Datorer och kringutrustning 5 år Inredningsinventarier Övriga kontorsmaskiner Myndighetsprogram Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 29/36 Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Barnombudsman, Fredrik Malmberg Lön 975 Ledamot i styrelsen för EU:s byrå för mänskliga rättigheter European Union Fundamental Rights Agency Inga förmåner Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro Totalt Andel 60 dagar eller mer Kvinnor Män Anställda - 29 år Anställda 30 år - 49 år Anställda 50 år - 2014 0,7% 29,3% 0,9% 0,8% - 2013 2,2% 61,8% 2,8% 0,6% 2,8% - Sjukfrånvaro för grupperna män samt anställda under 29 och över 50 år lämnas inte eftersom antalet anställda i grupperna är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 30/36 Noter (tkr) Resultaträkning Not 1 2014 2013 24 239 24 239 22 928 22 928 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa Summa "Intäkter av anslag" (24 239tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (24 312 tkr) på anslaget Uo 9 5:1. Skillnaden (73 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen Intäkter av uppdragsverksamhet Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa 41 80 215 337 21 0 0 21 Ökning beror i huvudsak på fakturering av kostnader i samband med Almedalen. Not 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Not 4 5 73 0 73 13 250 6 630 19 880 13 705 7 176 20 881 897 427 1 581 6 148 1 791 24 10 868 913 882 1 532 3 123 1 551 96 8 096 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 34 3 37 Övriga driftkostnader Resor, representation, information Köp av varor Köp av administrativa konsulttjänster Köp av övriga konsulttjänster Köp av övriga tjänster Övrigt Summa Ökningen av konsulttjänster beror i huvudsak på utvecklingsarbete med myndighetens webbplats och statistikinsamling i samband med ett regeringsuppdrag. Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Barnombudsmannens årsredovisning 2014 4 6 9 8 1 9 31/36 Balansräkning Not 7 8 9 10 1 232 -585 646 -725 -129 585 -269 377 485 0 485 -305 -90 -395 90 415 70 485 -215 -90 -305 180 1 025 41 -80 987 -795 -77 80 -792 195 1 105 0 -80 1 025 -767 -107 80 -795 230 1 193 1 193 454 454 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 646 0 646 -269 -129 0 -399 248 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 2013-12-31 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 2014-12-31 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Summa Större ansamling av fakturor i slutet av året som kommenteras i not 5. Not 11 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Barnombudsmannens årsredovisning 2014 458 274 732 468 169 637 32/36 Not 13 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket 14 2013-12-31 -499 24 312 -23 796 17 -261 23 013 -23 250 -499 88 -73 173 -85 14 88 32 -411 Avräkning med Statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde Not 2014-12-31 Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Statskapital Utgående balans 2013 Rättelser Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Årets anskaffning av anläggningstillgångar Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2014 Summa 0 0 0 0 21 0 0 0 0 21 0 21 21 21 21 Förändringen av statskapital avser inlån av konst från Statens konstråd. Not 15 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans Årets förändring Utgående balans Barnombudsmannens årsredovisning 2014 127 40 167 87 40 127 33/36 Not 16 2014-12-31 2013-12-31 788 20 -297 511 703 411 -327 788 1 400 1 400 323 628 951 436 511 947 295 0 295 372 1 373 693 70 200 963 709 0 168 876 Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Summa 1 493 1 493 3 746 3 746 varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk : inom tre månader Summa 1 493 1 493 3 746 3 746 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Not 17 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Summa Not 18 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa Not 19 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 20 Oförbrukade bidrag Anslagsredovisning Not 21 Uo 9 5:1 ap.1 Barnombudsmannen Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten en anslagskredit på 714 tkr. Under 2014 har myndigheten utnyttjat 17 tkr av krediten. Myndigheten får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av föregående års tilldelning 23 250 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande. Barnombudsmannens årsredovisning 2014 34/36 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad 1 400 511 1 400 788 1 400 703 1 400 952 1 400 418 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad 2 000 0 2 000 0 2 100 0 2 000 0 2 000 0 34 0 73 0 51 0 105 0 34 0 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter 0 0 337 0 0 21 0 0 53 800 1 130 129 3 400 3 097 237 Anslagskredit Beviljad Utnyttjad 714 17 698 0 631 0 550 95 547 0 0 499 261 0 114 27 31 29 30 21 23 19 22 19 20 1 219 1 071 1 308 1 351 1 229 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Anslag Ramanslag Anslagssparande Bemyndiganden (Ej tillämpligt) Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets Balanserad Barnombudsmannens årsredovisning 2014 35/36 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2015-02-20 Fredrik Malmberg barnombudsman Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Norr Mälarstrand 6 Telefon: 08–692 29 50 www.barnombudsmannen.se Barnombudsmannens årsredovisning 2014 36/36
© Copyright 2024