2015-05-29 Statusrapport för
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Statusrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa – KUR-projektet 1 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Inledning Denna lägesrapport beskriver hur Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med KUR-projektet1. Uppdrag Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att i nära samråd med Arbetsförmedlingen och SKL samt i samråd med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) genomföra satsningar inom området psykisk ohälsa Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa2. Uppdraget påbörjades 2014 och avslutas i mars 2016. Det bygger vidare på det s.k. KUR-projektet som genomfördes under åren 2009-20133. I aktuell satsning avsatte regeringen 10 mkr för 2014 och lika mycket för 2015. Syfte Genom att utveckla samverkan och gemensamt planera för utbildningar och gemensam kunskapsöverföring kan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting tillsammans öka den gemensamma kunskapsgrunden och förbättra samverkansformerna. Det i sin tur kan bidra till att förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning. Genomförande KUR-projektet handlar om gemensamma kunskapssatsningar för medarbetare hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting. Det handlar också om att organisationerna gemensamt ska ta fram en plan för hur samverkande insatser kan bidra till att personer med psykisk ohälsa får möjlighet till sysselsättning, arbete eller studier. Insatserna ska genomföras på lokal och/eller regional nivå. När projektet startade 2014 fanns över 40 lokala områden och KUR utgår från den organisation som fanns då. Varje område kan ansöka om max 500 000 kr för att genomföra två olika aktiviteter – ”Gemensamma kunskapssatsningar” och/eller ”Plan för samarbete”. Ansökan ska planeras och genomföras gemensamt med de arbetsförmedlingskontor, kommuner och landsting som finns inom Försäkringskassans lokala upptagningsområde. Försäkringskassan och dess samverkansparter inom deras upptagningsområde benämns fortsättningsvis som områden i rapporten. För att understryka den lokala förankringen har samverkansansvariga4 på Försäkringskassan fått en central roll i arbetet. De finns i varje område och fungerar som kontaktpersoner och ansvarar för att hålla ihop aktiviteterna. I de 1 Kunskapsutveckling om rehabilitering om personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. 2 S2013/7759/FS (delvis) 3 S2006/9394/HS (delvis) 4 Yrkesroll på Försäkringskassan som ansvarar för strukturell samverkan. 2 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 områden där det finns samordningsförbund har de ofta ett stort stöd av dem. Kostnader som t.ex. lokaler och förtäring finansieras inte av projektet. Antingen delar organisationerna på kostnaderna eller så finansieras det av samordningsförbundet. Övergripande mål för KUR Få en gemensam kunskapsgrund utifrån bästa tillgängliga kunskap inom området psykisk ohälsa. Förbättra samverkan och gemensamt ta fram en plan för att kunna stötta personer med psykisk ohälsa till sysselsättning, studier och arbete. Genom samverkan kunna erbjuda den enskilde ett heltäckande och sammanhållet stöd. Öka aktiviteter som stödjer patient-/brukar-/anhöriginflytandet på individ- och organisationsnivå genom samverkan med intresse-och brukarorganisationer som ingår i NSPH5:s nätverk. Möta individen på ett mer professionellt sätt. Möjligheter inom KUR Gemensamma kunskapssatsningar Organisationerna har möjlighet att genomföra en gemensam kunskapssatsning för medarbetare inom området psykisk ohälsa. Satsningen utgår från de utvecklingsplaner som togs fram under KUR-projektet 2009-2013. Finns ingen utvecklingsplan, så kan en ny plan tas fram. Plan för samarbete Organisationerna har möjlighet att ta fram en plan för gemensamma samarbetsformer för att öka möjligheten till sysselsättning, studier och arbete för personer med psykisk ohälsa. Aktiviteten ska vara förankrad i de lokala ledningsgrupperna inom respektive organisation. För att få hjälp i arbetet med att ta fram en ”Plan för samarbete” erbjuds en processledare. I kunskapssatsningen erbjuds föreläsare, utbildare och moderator eller processledare. Köp av tjänst görs via Försäkringskassans ramavtal. Områdena kan välja att genomföra en kunskapssatsning och/eller plan för samarbete utifrån vilka behov de har. Beviljade ansökningar 27 områden har beviljats KUR-medel och spridningen är jämnt fördelad i landet – fem i Nord, sex i Syd, fem i Väst, sex i Mitt, och fem i Stockholm. Det är åtta områden som genomför en kunskapssatsning, fyra områden som genomför en plan för samarbete och 15 områden som genomför båda aktiviteterna. Här nedan följer tre exempel på KUR-satsningar; 5 http://www.nsph.se/om-nsph/ 3 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Exempel 1 – kunskapssatsning Aktiviteten är en fortsättning på den gemensamma kunskapsgrund som bildades i samband med KUR 1. Dagarna inleds med en föreläsning och därefter genomförs verksamhetsöverskridande diskussioner och grupparbeten. Området genomför aktiviteter utifrån tre olika teman. 1) Ångest och förstämningssyndrom och dess konsekvenser – hur upptäcks det tidigt? Vad händer när behandling och rehabilitering inte fungerar? Samsjuklighet, sjuklighet hos unga. 2) Vad är brukarinflytande och hur kan organisationerna bli bättre på att identifiera brukarens behov? Vad visar forskning? 3) Var går gränsen för respektive organisations ansvarområde? Hur bemöts brukare i övergångarna mellan organisationerna/verksamheterna? Exempel 2 - kunskapssatsning och plan för samarbete. Området kommer att ta hjälp av en processledare för att arbeta fram en plan för det strukturerade samverkansarbetet. De kommer bl.a. att göra en genomlysning över befintliga samverkansformer, se över de nätverk som finns och se hur man kan använda dem på bästa sätt. De kommer att göra en inventering av lyckade projekt samt skapa stabila strukturer som finns kvar när ”eldsjälar” försvinner. Den processledare som anställs kommer att genomföra arbetet och ska samtidigt identifiera brukarföreningar som kan stärka och komplettera myndigheternas samverkan. Processledaren ska även utifrån ovanstående arbete identifiera kunskapsbehov och utifrån det ta fram en kunskapssatsning för medarbetarna. Exempel 3 – plan för samarbete Som ett resultat av KUR 1 skapades det samverkansgrupper som är bemannade med chefer från resp. organisation i varje kommun. I KUR 2 kommer området att anordna en temadag för medarbetare som inleds med att deltagarna får information om varje organisations uppdrag gentemot personer med psykisk ohälsa. Syftet är att medarbetarna ska få ökad kunskap och få en bättre förståelse för varandras arbete. Därefter genomförs en workshop där deltagarna får möjlighet att diskutera uppdrag, roller och ansvar utifrån olika fallbeskrivningar. Resultatet av diskussionerna kommer sedan att bearbetas av cheferna i samverkansgrupperna i resp. kommun och generera i en plan för samarbete. Samverkansgrupperna får stöd av en processtödjare. Sammanfattningar av samtliga beviljade KUR-satsningar, se bilaga 1. Brukarinflytande I uppdraget är det tydligt att KUR skulle öka aktiviteter som stödjer patientoch brukarinflytandet. I KUR 1 så anlitade så gott som alla områden en föreläsare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa – de så kallade attitydambassadörerna. Det handlade om att få information och insikt, i KUR 2 vässas ambitionerna något mer mot reellt brukarinflytande. I ansökan om medel ska området uppge om de erbjudit samråd med någon brukarorganisation i samband med planeringen av KUR. Av 27 ansökningar är 4 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 det 13 områden som haft med brukarrörelsen i planeringen och 14 som inte haft det. Att 14 områden inte haft med brukarrörelsen i planeringen betyder inte att de inte har arbetat med brukarperspektivet. Det kan ske på andra sätt i satsningen t.ex. genom att anlita attitydambassadörer i kunskapssatsningen eller ta fram rutiner för ökat brukarinflytande i den gemensamma planen för samarbete. Projektet har etablerat ett nära samarbete med NSPH och har regelbundna möten för dialog och samråd. NSPH har också deltagit i nätverk för samverkansansvariga hos Försäkringskassan i syfte att öka kunskapen om brukarinflytande. I december 2014 anordnades en konferens med fokus på brukarinflytande i Göteborg och i Stockholm med ca 200 deltagare på respektive ort. Deltagarna kom från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun, landsting och olika brukarföreningar. Konferensens handlade om hur organisationerna kan ta till vara brukaranas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt i det samordnade rehabiliteringsarbetet. Utvärdering Försäkringskassan har tagit initiativ till att utvärdera KUR. Arbetet är i ett inledningsskede, men det handlar om att titta på om och hur KUR påverkat samverkan, kunskapsnivåer och brukarinflytande. Utvärderingen kommer att genomföras genom kvalitativa telefonintervjuer med representanter från organisationerna. De KUR-projekt som genomfördes 2009-2012 har utvärderats6, så aktuell utvärdering avser aktiviteter under perioden 2014-2015. Medel Försäkringskassan rekvirerade 10 mkr från Kammarkollegiet i januari 2014 för KUR-insatser under 2014. De pengar som inte utnyttjades skulle återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2015. Försäkringskassan återbetalade 7 241 875,95 mkr i februari 2015. Det finns flera anledningar till att pengarna inte användes i större utsträckning under 2014. Dels tar det tid att planera omfattande insatser och dels så kräver insatserna lång framförhållning. Satsningarna är ofta utspridda på flera dagar och omfattar en stor mängd personal. De flesta ansökningarna kom in 2014, en del startade, men de flesta kommer att genomföra sina aktiviteter under 2015. För insatser som ska genomföras under 2015 har Försäkringskassan rekvirerat ytterligare 10 mkr från Kammarkollegiet. Eftersom många av ansökningarna avser insatser under 2015, så är en större del av pengarna redan intecknade. I dagsläget är ca 9 mkr intecknade. Det kan innebära att några områden kommer att få avslag på sin ansökan om KUR-medel. Pengar som inte använts under 2015 ska betalas tillbaka senast den 31 mars 2016. 6 S2006/9394/HS (delvis), bilaga slutrapport 2013-05-31 5 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Bemanning Projektet är bemannat med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SKL och NSPH. Kopplingar till andra aktiviteter inom området psykisk ohälsa Överenskommelse mellan staten och SKL7 I december 2014 slöts en ny överenskommelse mellan staten och SKL – stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa under 2015. I prestationsmäl B 3 framkommer det att kommunerna ska göra inventeringar av personer med psykisk funktionsnedsättning och även göra en analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet och syselsättningsområdet. Därefter ska en handlingsplan upprättas – det ska vara en sammanställning av åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en positiv utveckling på de områden, som utifrån analysen bedöms vara mest angelägna. Strategier för hur individen ska få ökad tillgång till arbete och sysselsättning ska utarbetas tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetet som görs inom KUR kan ligga till grund för arbetet inom ramen för överenskommelsen eller vice versa. Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser 8 Projektet har samarbetat med arbetsgruppen för ett regeringsuppdrag som innebär att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt ska pröva hur arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser påverkar möjligheten för unga med aktivitetsersättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Antalet personer med aktivitetsersättning var i december 2014, 35 259 st. Av dessa hade 29 264 personer aktivitetsersättning pga. nedsatt arbetsförmåga och 5 995 personer pga. förlängd skolgång. Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till att personer har aktivitetsersättning, vilket motsvarar ca 75 % av det totala antalet. 9 Inför uppstarten av aktuellt uppdrag erbjöds försöksområdena att ansöka om max 50 000 kr i KUR-medel. Kravet var att alla fyra organisationer – Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting – deltog och att man genomförde kunskapssatsningar inom området psykisk ohälsa. Det var fyra områden som ansökte om medel till en uppstartsdag. 7 S2014/8909/FS S2013/6630/SF (delvis) 9 Statistik från ”10 år med aktivitetsersättning” 8 6 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Sjukskrivningsmiljarden I överenskommelsen gällande den s.k. sjukskrivningsmiljarden10 för åren 20142015 avser villkor fyra området psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär. För att uppfylla villkoret ska landstingen kartlägga och analysera sjukskrivningsmönster vid psykisk ohälsa för kvinnor och män i arbetsför ålder. Landstingen ska vidta åtgärder för att utveckla bedömningar vid diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning för i första hand patienter med lindriga och medelsvåra psykiska besvär. Särskild uppmärksamhet ges utvecklandet av metoder och rutiner för att undvika att medikalisera normala livshändelser. Vidare ska landstingen vidta åtgärder som förbättrar intygsskrivandet så att sjukskrivningar som överstiger rekommenderad tid i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är väl motiverade. Landstingen utarbetar en handlingsplan riktade till primär- och specialistvården för dessa åtgärder. I sju av 21 landstings redovisningar för villkor fyra omnämns åtgärder som har genomförts eller som kommer att genomföras med stöd av KUR-projektet. I tre landsting har man valt att använda en processledare som stödjer landstinget tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner att genomföra en analys av den psykiska ohälsan inom länet. Utifrån analysen ska sedan en plan för samverkan tas fram som beskriver vilka åtgärder och aktiviterer som anses nödvändiga för att förebygga den psykiska ohälsan på olika sätt inom länet. I de övriga landstingen som nämnt KUR-projektet i sina redovisningar så är det gemensamma kunskapssatsningar som lyfts fram, bland annat vikten av ökad kunskap om varandras olika uppdrag, ansvar och roller. Vad händer efter KUR-projektet? KUR-projektet har pågått sedan 2010 och avslutas i mars 2016. Under dessa år har organisationerna genomfört gemensamma kunskapssatsningar och tagit fram planer för samverkan och därmed skaffat sig lärdomar och erfarenheter som lett till olika aktiviteter. Projektgruppen anser att det är viktigt att även fortsättningsvis stödja fortsatt gemensam kunskapsutveckling och insatser för ökad samverkan. Projektgruppen kommer att, tillsammans med Försäkringskassans HR-avdelning, titta på möjliga metoder och tillvägagångssätt för att sprida kunskapen om de utbildningsinsatser som genomförs inom KUR. Styrgruppen kommer också att träffa en representant från Socialdepartementet för att diskutera möjliga vägar för KUR att ”leva vidare” i någon form. Rapportering Representanter från Arbetsförmedlingen, SKL och NSPH har getts möjligheter att lämna synpunkter på aktuell rapport. 10 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssaker och effektiv sjukskrivningsprocess 7 (8) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Diarienummer 2015-05-29 052736-2013 Beslut har fattats av vikarierande generaldirektör Ann Persson Grivas i närvaro av försäkringsdirektörerna Birgitta Målsäter, Laura Hartman, Bengt Stjärnsten, rättschefen Eva Nordqvist samt tf försäkringsdirektör Katarina Sinerius och verksamhetsutvecklare Cindy Marttiin, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Cindy Marttiin 8 (8)
© Copyright 2024