Gymnasiearbete 2014/2015
1 Gymnasiearbete 2014/2015 Innehållsförteckning När snön töat och gräset vuxit sig grönt är det äntligen dags för fotboll. För de flesta är detta en fest, någonting att se fram emot. Att komma till arenaområdet kan vara som att kliva in i en ny värd. Sång och jubel hörs när förväntansfulla supportrar väntar för att se sitt favoritlag spela fotboll. Så är det för det allra flesta, men inte för alla. Detta arbete handlar om de andra. Den minoritet som gång på gång lyckas förstöra för så många. Den minoritet som inte är intresserade av vad de 22 spelarna på planen sysslar med, utan är där för läktarkulturen. Bengalbränning på läktaren........................................................4 Detta arbete är skrivet av oss; Carl Bravinger, Filip Olsson och Jacob Nilsson, tre fotbollsintresserade mediestudenter på Tibble Gymnasium. Texterna är baserade på intervjuer vi själva gjort med bland annat spelare i Djurgården och AIK, samt Björn Persson hos supporterpolisen, men även pressreleaser och reportage från respekterade sporttidningar. Huliganism känns som ett allt större problem för varje säsong som går, och vi undrar vad det beror på. Hör pyroteknik hemma på fotbollsläktaren, och vad tycker spelarna om svensk supporterkultur? Hur arbetar man mot huliganer hos polisen, och är det tillräckligt? Epilog..................................................................................................27 Möte med huligan..............................................................................5 Allmänna Idrottsklubben............................................................9 Djurgårdens IF...............................................................................15 Supporterpolisen Björn Persson................................................23 Om Oss............................................................................................28 Tack Till...........................................................................................29 Vi förväntar oss inte hitta en självklar lösning, hade det funnits skulle problemet redan varit borta, men vi vill undersöka de alternativ som finns. Hur har man löst detta i England och Tyskland, som för bara ett par årtionden hade liknande problem? Och hur ser det ut på läktaren där idag? Vi presenterar våra tankar om pyroteknik, huliganism och eventuella lösningar i slutet av häftet, för att försöka få klarhet på var svensk fotboll befinner sig. 2 3 Bengalbränning på läktaren De första bengalerna brann redan 1992 på Stockholms Stadion i den allsvenska kvalmatchen mellan Djurgården och Häcken. Trots att det var 22 år sedan är pyroteknik- och huliganismfrågorna mer aktuella och omdiskuterade än någonsin. Om det brann först på Stockholms stadion är omdiskuterat, och Hammarbys supportrar har överklagatdennainformation. De menar istället att de brann av bengaler redan 1985, men vem som var först och när kvittar dock för dagens debatt. Från 2001 – 2014 ökade klubbarnas totala böter med 80 %, och den totala summan för de allsvenska lagens bötesnota gick från 1,9 miljoner till 3,4 miljoner kronor. Dock ska man pointera att böteslappen har höjts över tid och innehåller inte bara pyroteknik utan andra incidenter, t.ex. planstormningar. SVT har gjort en granskning på hur svenska elitklubbar jobbar med att verkligen anmäla sina risksupportrar, och resultatet är häpnadsväckande. Bara 14 av 545 ansökningar kommer från klubbarna själva, ungefär 2 % av anmälning- arna som kommer in. Resten står oftast polisen för själva. För att svenska elitklubbar ska kunna ha säkra arrangemang så förbjuds vissa stökiga supportrar att besöka arenorna genom tillträdesförbudslagen. Ann-Britt Furugård, som arbetat som supporterpolis i Stockholm i elva år, menar att det är viktigt att även ”Bara 14 av 545 anmälningar av risksupportrar kommer från klubbarna” klubbarna ansöker om tillträdesförbud. ”Naturligtvis för deras trovärdighet mot de supportrar som vill sköta sig, så de ser att föreningarna verkligen gör vad de kan för att få bort de dåliga supportrarna från arenan för att öka trivseln. Jag tycker att de kan göra mer, och Svenska fotbollförbundet håller med”, säger Furugård och fortsätter: ”Eftersom vi inom svensk fotboll är överens om att vi ska stävja ordningsstörningar och gå in med ansökan när det finns grund för det, så ger det här ingen bra signal.” Huvudstadens klubbar får flest tillträdesförbud rörande sina risksupportrar, men också i Göteborg är det vanligt. Ett annorlunda exempel är Djurgården som inte ansöker om tillträdesförbud på risksupportrar själva för de har en annan vision och tror på en annan sorts metod, nämligen ”arrangörsavstängning.” Djurgården menar att det inte är samhället som bestämmer reglerna utan klubben som arrangerar eventet. Risksupportrar har fortfarande möjligheten att de kan gå på bortamatcherna, men inte hemmamatcherna. Mats Jonsson, säkerhets- och evenemangsansvarig i Djurgården fotboll säger att Djurgården riktar in sig på arrangörsavstängningar först i de mest lämpliga fallen. Han tillägger att de en avstängd risksupporter har möjlighet att jobba på matcher eller ett arrangemang för att på det sättet ”arbeta av” sitt straff. Djurgården har ett åtgärdsprogram för att ändra på risksupportrarnas inställning och få dem att bli positiva supportrar och bidra istället för att förstöra på läktaren och omkring klubben. ”Vid ett tillträdesförbud kan man inte ta in en supporter på arenan, till exempel för att arbeta med någon form av arbetsuppgift kring arrangemanget, eftersom man inte får beträda fotbollsarenan”, säger Jonsson, ”SVT:s granskning visar att polisen har en betydligt strängare syn på risksupportrar än klubbarna. Sedan 2012 har till exempel Djurgården beslutat om 27 arrangörsavstängningar, medan polisen gjort ett 70-tal ansökningar på Djurgårdssupportrar om tillträdesförbud under samma period.” Ann-Britt Furugård teori om varför inte klubbarna anmäler sina egna supportrar lyder: för de inte vill stöta sig med dem egna supportrarna. Möte med en huligan Vi mötte upp med en av killarna, ”Claes” (som egentligen heter något annat), från Djurgårdens supporterklubb för att höra om varför han gör det han gör, och vi undrar varför han bränner bengaler: – Jag bränner för det hör till Ultraskulturen (ultras betyder samlingsnamn för stora supportergrupperingar runt om i Europa, verksamheten bygger på att alltid stödja sitt lag på läktaren med sång, flaggor och pyroteknik våldet skiljer ul- 4 trasgrupper, vissa är fredliga och andra förespråkar våld) och jag är personligen passionerad för läktarkulturen och inte för sporten. Jag går på fotboll för läktarkulturen, jag bryr mig inte särskilt mycket om själva matchen även fast jag såklart hejar fram mitt lag. Folk tror att det ända vi gör är att bränna pyroteknik och skapar oreda men det är vi som alltid finns där för vårt lag. Det är vi som åker till de tråkiga och meningslösa bortamatcherna runt om i landet året om. – Hur tar ni in pyroteknik och stämmer möten för att slåss med andra lags huliganer? – Dagens visitering är riktigt usel så det är ganska enkelt att bara stoppa en bengal eller två i kalsongerna, visiteringspersonalen känner aldrig där. Annars är arenorna oftast öppna under dagen så där finns det ganska ofta en stor möjlighet att samtidigt som vi förbereder tifot gömma lite ”pyro” på läktaren. Vi har våra knep, så mycket kan jag tillägga kring det. När vi ska ”fighta” t.ex. AIKs supportar kon- taktar vår ledare deras ledare via telefon eller på något forum, plats och tid för att så bra som möjligt undvika folkmassa och polisen. Men polisen har span på oss ofta när det är ett Stockholmsderby och de brukar komma efter ett par minuter då helikoptern upptäckt vart vi lokaliserar oss. Det blir bara svårare och svårare men samtidigt roligare och roligare att slåss. Mer spänning då vi vet att polisen kan dyka upp när som och då måste vi löpa som fan, säger Claes och skrattar. Klubbarna är inget utan supportrarna och supportrarna är inga utan sitt lag, och flera spelare från de stora fotbollsklubbarna har uttryckt att bengalerna är en stämningshöjare under matcherna men att det måste skötas på ett snyggt sätt. – Jag tycker det är häftigt när de är arrangerat och att de är många. Då har jag inge som helst emot det. Men när det är en eller två som drar igång mitt under match så matchen måste avbrytas så är det självklart onödigt. Avbrotten är ”Det är vi som alltid finns där för vårat lag” 5 tråkiga, att man måste gå tillbaka till omklädningsrummet och det tar bort känslan, säger Martin Lorentzson, AIK fotboll. Men alla tycker inte att pyrotekniken hör hemma på fotbollsarenorna, vi har pratat med supporterpolisen Björn Persson om just detta. 6 – Det är ju stämningshöjande kan man säga men sen måste man vara medveten om farorna. Det finns ju folk som blivit skadade och fått tredje gradens brännskador utav bengalerna, de är ju trots allt varma och farliga pjäser. Man har ju faktiskt säkerhetsavstånd på pyroteknik, var ska man kunna va säkert. Man håller ju på med något försök med pyroteknik. Det skulle blivit till matchen idag, men det blev inget tyvärr. Sen ska man vara medveten om att fotbollen ska vara till för alla, och det finns ju folk som kanske får andningsproblem av röken, så det finns många saker att tänka på, men säkerheten är viktigast, så inte någon skadar sig. 7 ”Den moderna huliganismen uppstod under 1970-talet men idrottsrelaterat våld har funnits i alla tider.” - Malmö Högskola 8 Allmänna Idrottsklubben Vi träffar AIK:s rutinerade backklippor Per Karlsson, 28 och Martin Lorentzson, 30 på Gnagets träningsanläggning vid Karlberg i Stockholm. Karlsson som spelat nästan hela livet för klubben och Lorentzson med över 100 matcher för Solna laget, har båda stor erfarenhet när det kommer till huliganism. Vi stämmer av med dessa spelare för att se vad dom själva tycker och tänker om fotbollshuliganismen i Stockholm. Både Karlsson och Lorentzon är överens om att fansen är underbara och att storstadslagen är förebilder i Sverige. Men tyvärr finns det en mörk baksida som inte har någon egentlig koppling till fotbollen, huliganismen. De är inte så många som gör det men det tar mycket plats. Båda spelarna är positiva till ståplats och en aktiv läktarkultur med tifo, pyroteknik och annat engagemang. Pyrotekniken är i dag ett väldigt debatterat ämne och det vi kan se är att spelarna tycker det är ett stämningshöjande medel medan poliser och åskådare tycker att det är störande. Det är dagsläget olagligt med oarrangerad form av pyroteknik men båda AIK spelarna är för en laglig form av pyroteknik. Det påverkar oss självklart, det är absolut en tändvätska, säger Karlsson. Självklart finns det negativa saker med pyrotekniken för både spelare och publik. Det är naturligtvis tråkigt när en eller två drar igång bengaler på läktaren så måste matchen avbrytas och vi spelare måste gå ut till omklädningsrummet igen. Det tar bort känslan, säger Lorentzon. 9 Bomb smällt av Säkerheten på och utanför planen för spelarnas egen säkerhet är inget som oroar och har aldrig varit något problem. Karlsson nämner någon bomb som smällt av för länge sedan i samband med en match, men aldrig att någon kommit fram till honom civilt och hotat honom. Lorentzon har aldrig känt sig hotad i AIK tröjan men under en kvalmatch 2009 mellan hans dåvarande klubb Assyriska och Djurgården stormade Djurgårdssupportrarna planen i samband med att Djurgården vann matchen. Under stormningen fick Lorentzons lagkamrat en snyting, men personligen har det varit lugnt under alla dessa år. Man hör knapp varandra på planen i med att det är så mycket folk som sjunger högt. Det blir såklart en viss intensitet och man får förlita sig mycket på kroppsspråket och ansiktsuttryck, en sådan sak påverkar när det är stora matcher. Man hör inte på så mycket vad motståndarpubliken skriker och sjunger men det är såklart en tändvätska när man vet att de inte vill ens bästa, säger Karlsson om att spela ett Stockholmsderby. 10 Supportrarnas uppförande leder ibland till dryga böter för klubbarna. Karlsson erkänner snabbt att han inte har så bra koll på just den delen men säger att det är en fråga om personlig integritet med att ha kameror överallt, och att det inte är rätt att klubben ska ta ansvar ”När ett liv har gått åt så sluter man ihop fotbollsfamiljen” för 30 000 personer vid en högriskmatch. Man vet inte alls vilken person det är egentligen. Någon måste ta ansvar för detta men jag har svårt och se att det ska delas ut så stränga straff till fotbollsklubbarna. Det ska inte bero på vilken tröja personen har på sig. Namn: Per Jonas Karlsson Ålder: 29 år gammal (2 januari 1984) Klubb: AIK Matcher: Över 170 Allsvenska matcher Övrigt: Född och uppvuxen i Solna Namn: Martin Olof Lorentzson Ålder: 30 år (21 juli 1984) Klubb: Åtvidaberg FF (då AIK) Matcher: 127 i Allsvenskan för AIK. Övrigt: Värvades från Assyriska föreningen Södertälje 2010. 11 Karlsson tror inte våldet på läktaren och i samband med fotbollsmatcher kommer försvinna, i alla fall inte som det ser ut nu med dagens lagstiftning. Kanske måste det ha och göra med lagstiftning i samhället generellt med att stoppa alla våldsmakare att gå på fotbollsmatcher eller där det flesta våldet sker kring matcherna. Jag vill inte att det ska bli som i England att det införs bara sittplats, det är det som är det svåra med frågan, man vill bevara kulturen men samtidigt ta bort våldet. 12 Under våren 2014 dog en Djurgårdssupporter i samband med den Allsvenska premiären, då Djurgården spelade borta på Olympiastadion mot Helsingborg, Allsvenska mästare 2011. En supporter som inte hade någon koppling till någon ultras eller huliganförening blev mördad på väg till arenan av en Helsingborghuligan. Karlsson tyckte klubbarna slöt ihop bra och att det blev en varmare känsla mellan supportrarna men som allt annat så dör det ut med tiden. – Jag vet inte om det blivit någon skillnad sen tidigare. Det blir varmare mellan klubbarna direkt efter något sådant och man märker det som spelare med banderoller och att det uppmärksammats mycket. När ett liv har gått åt så sluter man ihop med fotbollsfamiljen. Jag vill inte att det ska bli som i England att det införs bara sittplats, det är det som är det svåra med frågan, man vill bevara kulturen men samtidigt ta bort våldet. 13 ”Ordet huligan tros uppkommit från en musikal om den våldsamma familjen Hooligan från Irland år 1890” - Nationalencyklopedin 14 Djurgårdens IF Djurgårdsspelarna Amadou Jawo, 31 och Emil Bergström, 21 är väldigt omtyckta av fansen för sina brinnande Djurgårdshjärtan. Jawo är inne på sin andra säsong i klubben och Bergström har spelat över 100 allsvenska matcher och är dessutom lagkapten trots sin unga ålder. På en av höstens första kalla dagar befinner vi oss på Djurgården IFs träningsanläggning vid Kaknäs ute på Gärdet. Djurgården, som under de senaste åren haft flera incidenter involverade sina supportrar har fått kämpat mycket med konsekvenserna till huliganismen. 2013 avgick dåvarande tränaren Magnus Pehrsson då han känt sig hotad av supportrar som sökt upp honom på just Kaknäs efter uteblivna resultat. Efter dess har incidenter som ”päron-skandalen” varit omtalade i svensk media, men mest uppmärksamhet fick ändå händelsen i Helsinborg under premiärmatchen inför säsongen 2014. En fyrabarnspappa skulle till Olympia för att se Helsingborg ta emot Djurgården. Djurgårdssupportern, som inte hade några kopplingar till ultras- eller supportergrupper, befann 15 tycker jag att de ska ta upp det (i riksdagen) och att det kanske finns något bättre alternativ där gaserna inte är så farliga. När det gäller själva huliganismen så tycker jag att det borde finnas hårdare straff. Kolla på England, där fick de ändå bort jävligt mycket genom maskeringsförbud och när man väl blir identifierad så blir man avstängd. Det skrämmer ju folk från att göra det. Jag tycker ”Det är jävligt tråkigt om det drabbar oss sportsligt” Namn: Amadou Jawo Ålder: 31 år (26 september 1984) Klubb: Djurgårdens IF Matcher: 181 i Allsvenskan (66 för DIF) Övrigt: Gick under sin gymnasietid på Tibble. Namn: Emil Bergström Ålder: 21 år (19 maj 1993) Klubb: Djurgårdens IF Matcher: Över 100 Allsvenska matcher Övrigt: Lagkapten för ”Blåränderna” trots sin unga ålder 16 sig på fel ställe vid fel tidpunkt, och blev misshandlad av Helsingborgsupportrar. Det framkom senare samma dag att supportern avlidit på sjukhuset. Amadou Jawo och Emil Bergström är älskade av Djurgårdens supportrar, och båda två är väldigt positiva till läktarkulturen. I alla fall till majoriteten av alla på läktaren. Men svaret på problemet huruvida man skall minimera skadan den lilla gruppen individer kan åstadkomma är desto klurigare: ”Frågan är jävligt svår faktiskt. Det flesta som står på ståplats är helt vanliga supportrar och det går inte att straffa övriga 95 % med att ta bort ståplats, som det gjorde i England. Jag har själv varit på matcher i England där det varit London derby och den stämningen är inte ens i närheten av ett stockholmsderby. Skulle aktivläktarkultur i Sverige tas bort så är det en ordentlig stämnings dödare, charmen med fotbollen är självklart spelet, men läktarna och engagemanget runt om har också en stor betydning till den totala bilden av att det ska vara fest att gå på fotboll.” säger Jawo. - ”Det enda vi kan göra är att trycka upp skyltar och säga si och så inför matchen, men det har vi gjort och det funkar kanske inte så bra. Jag vet inte om det är någon lagstiftning där klubbarna måste blir hårdare, men det är riktigt svårt att svara på. Sen självklart är det att bara spela bra och roligt.” Bergström är inne på samma spår: ”När det handlar om pyroteknik så ”Skulle aktivläktarkultur i Sverige tas bort är det en ordentlig stämningsdödare” att politikerna ska ta upp det. Det är ju ändå ett stort problem. Fotboll ska vara en familjesport. När barnfamiljer väljer att stanna hemma på grund av huliganismen då har det fan gått för långt.” Och vad som är viktigt att komma ihåg är hur många som påverkas av huliganismen. Spelare, supportrar, samhället och inte minst klubben. År efter år tvingas bland annat Djurgården betala miljonbelopp på grund av ett fåtal idioter. ”Ska jag vara ärlig så är det faktiskt det första man tänker på är just hur stora kommer böterna vara för att den där bengalen har tänts, inte om någon har skadat sig” berättar Jawo, ”Särskilt när vi haft så dålig ekonomi på senare år.” Men ännu värre är poängavdrag, det är Bergström och Jawo överens om. ”Det är självklart tråkigt, det är jävligt tråkigt om det drabbar oss sportsligt med poängavdrag. Som ”päronet” mot Mjällby, där matchen bröts pga. något ett fan gjorde” Angående pyroteknik har spelarna man en något avslappnare attityd, och Bergström säger sig vara för en legalisering för pyroteknik på läktaren, men att man måste respektera de nuvarande reglerna. Jawo fyller i: ”För oss är det under match bara irriterande ifall vi måste lämna plan/…/det påverkar oss väldigt mycket.” Incidenten i Helsingborg våren 2014 satte sina spår i fotbollssverige, och i ett par veckor var supporterklubbarna till Sveriges fotbollsföreningars relation bättre än någonsin. Sällan har ett derby mellan tvillingrivalerna Djurgården och AIK varit så fridfullt som matchen efter händelsen i Helsingborg. Jawo och Bergström ser, precis som alla andra, allvarligt på dådet, och hoppas att det kan få ett slut på huliganismen: ”Det hoppas jag, oavsett om det var en oskyldig supporter eller huligan som dog så är det jävligt illa. Man ska aldrig behöva riskera sitt liv för att titta på fotboll” berättar Jawo. ”Man undrar var gränsen är, var ska det ta slut?” frågar Bergström. Men att våldet kring fotbollen ska ta slut är det ingen av dem som tror på. I alla fall inte inom en snar framtid. Bergström uppmanar politiker att verkligen ta ställning mot huliganismen genom att aktivt kämpa emot de onda krafterna genom att till exempel stänga av bråkmakare. Och när firmorna, som Jawo säger, kan fortsätta rekrytera nya, unga medlemmar är det svårt att se ett slut. Trots att firmorna inte ser ut att försvinna känner man sig inte hotat som spelare, varken på planen eller staden: ”Nej inte som spelare vilket är väldigt skönt, man får stå ut med ord men aldrig att man blir utsatt för kastade föremål. Jag tror det har med bevakningen av matcherna, att säkerheten är så stor att de inte vågar. Även fast ett derby är ett derby så känner jag mig tryggare pga. att det skulle bli så stora konsekvenser för en person som skulle kunna tänka sig att kasta något mot planen. Det enda är lite rasistiska ord som skrikits ord mot mig, jag tror det är mest för fotbollsmatchens skull men de personerna skulle nog aldrig komma fram på staden och 17 säga de orden till mig. Jag har aldrig blivit hotad utanför planen heller” berättar Jawo. Vad kan man då som spelare göra för att påverka supportrarna under matchen? 18 ”Med allt vi säger. Man ska ju tänka på att det fortfarande är en minoritet, de är ju inte alla fans som är huliganer. Vi måste framhäva allt det positiva med fotbollen och att ni är där och hejar på med coola tifon och flaggor, de är ju helt fantastiskt. Vi måste bort med den här skiten. Vi har haft två incidenter här nu. Dels det som hände i Helsingborg och dels Union Berlin matchen hemma. Det var ändå två händelser som var jävligt negativa. Det måste ju bort och jag vet inte riktigt hur man ska göra men hela den här inställningen med att det är coolt att slåss måste bort” berättar Bergström, och vi ber han fortsätta om Union Berlin-matchen, när båda lagets supportrar stormade planen och kastade bengaler på varandra: ”Vi märkte först inte vad som hände runt omkring planen, för vi var ju bara inne i omklädningsrummet, vi fick ju höra i halvtid vad som hände på läktarna. Så egentligen kände vi inte av vad som hände. Men sen märkte ju man ändå att det var hotfullt på läktarna och sen när vi fick höra vad som höll på att hända där ute så förstod vi ju.” 19 “Vi hade ju ett derby kort efter Helsingborg-incidenten där DIF-AIK spelade på TELE2 och det har nog aldrig varit så lugnt i arenaområdet” - Björn Persson, Supporterpolis 20 “När barnfamiljer väljer att stanna hemma på grund av huliganismen då har det fan gått för långt” - Emil Bergström, Djurgårdens IF 21 Totalt finns det cirka 50 supporterpoliser i Sverige. Hälften jobbar i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. - Polisen.se 22 Polisens synvinkel Björn Persson, 54 har varit supporterpolis i över 15 år. Han har tidigare jobbat med lagansvar inom Hammarby, och nu med Djurgården fotboll. Björn arbetade på närpolisen vid Globen och jobbade mycket med matcher, det var där han föll för inramningen runt evenemangen. Det var en av anledningarna till att han så småningom blev supporterpolis. Björn beskriver en vanlig arbetsdag och förberedelserna inför en Allsvensk fotbollsmatch: — Vi kan ta idag som exempel, jag ska jobba ute idag med en fotbollsmatch på TELE2 arena (Djurgården-Örebro). Inför den matchen inhämtar jag information från olika håll. Dels via olika forum, och dels via föreningarnas säkerhetsansvarige om vad vi tror och tänker om matchen. Sen har vi även kontakt med gästande lags supporterpolis, som är Örebro i det här fallet, för att få reda på vad som kommer därifrån, om dem åker direkt till arenan eller vara på någon pub. Telefonnummer till busschaufför så vi kan möta upp bussen och guida dem så allting går lugnt till väga. Sedan ska vi under matchdagen ha en utsättning för poliserna kl. 16.30 där vi kommer tilldela olika arbetsuppgifter till personerna i kommenderingen. Då är insatschefen där, det är supporterpolisen, och den ”vanliga” polisen i uniform. Vi har även evenemangspoliser närvarande också. På matchdagen sker ett matchmöte mellan supporterpolisen, SLO (Supporter Liaison Officer) och arenabefälet där man planerar och diskuterar eventuella scenarion under match. Vid bortamatcher förs dialog med bortalagets supporterpolis för att motverka framtida incidenter, T.ex. När Hammarbys supportrar bröt sig in på GAIS läktare och började kasta föremål mot GAIS supportrarna. Stockholm skiljer sig från övriga landet för i Stockholm är polisen uppdelade i supporter och evenemangspolis. Supporterpolisen jobbar mer repressivt med lagföring, kanske filmning och underrättelse medan evenemangspolisen jobbar mer med de mjuka bitarna och har kanske mer kontakt med SLO än vad vi har. De ska jobba med samverkan och med de stora supporterföreningarna. Man ligger närmare och detta infördes då man ville ha en bättre dialog med supportrarna och föreningarna och man har hämtat det här från det politiska där man har dialogpoliser som pratar med dem här på allmänna sammankomster och demonstrationer osv. Det är motsvarande. Jag tycker det funkar bättre, det är ju ett projekt som pågått ett tag men det har ju inte fullt ut värderats än. Det har gjorts en utvärdering i alla fall och det är ett fortsättande projekt. I arbetet mot huliganism måste man ta ställning till att det flesta supportrarna är goda supportrar som man inte behöver lägga stora resurser på. Det är mer evenemangspolisen som jobbar med de goda krafterna och varför man ska välja den vägen istället för den onda. Det är alltså, förutom att stoppa bråk på arenor, ett förebyggande arbete Björn och hans kollegor jobbar mot. Genom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt med rätt resurser ska det inte bli några problem varken innanför eller utanför arenorna. Man lägger dessutom ytligare be- 23 matcherna. Man ska ha SPT-utbildat personal, en särskild polistaktik som betyder att man har bättre kroppsskydd och bättre utbildning för att kunna tackla de här problemen som kan uppstå. Det behöver vi inte ha på en normal match ute på Tele2 t.ex. Så det är bättre utbildade poliser, fler poliser och mer förberedelse inför. Vi brukar ha förberedelsedagar, åtminstone en dag, där man pratar igenom olika scenarion och sådant, gör planspel för att se hur man ska lösa arbetet under dagen.” Poliser under den allsvenska matchen Aik - Åtvidaberg den 26:e Oktober 2014 vakning på ”risksupportrarna”, de som ställer till med bråk. Med hjälp av bland annat tillträdes- och maskeringsförbud hoppas man minska våldet på läktarna. Förutom de som redan fastnat i huliganismens grepp försöker man även nå ut till de unga. Till dem som är på väg att gå med i firmorna. Med hjälp av socialen försöker man motarbeta rekryteringen och hjälpa de som redan fallit dit. Och det Björn lyfter fram som saker man kan jobba mer med är bland annat just det, arbetet mot nyrekrytering: ”Försöka arbeta aktivt mot narkotika 24 och sådana saker inom de här leden. Jobba mot nyrekrytering som vi var inne på tidigare. Det är sådana saker vi kan bli bättre på, tycker jag. Det är ju inte bara polisen som är aktör i det hela. Föreningarna kan kanske också utveckla sitt arbete, det är ju trots allt de som arrangerar matcherna, inte polisen.” En högriskmatch mellan Djurgården och AIK skiljer sig rätt mycket ifrån en mindre match exempelvis Djurgården mot Falkenberg, inte minst gällande mängden supportrar och rivalitet. Operationen är gigantisk i jämfört med en ”vanlig” allsvensk fotbolls match. – Det är Söderortspolisen som tar hand om dem som spelar på Tele2 och Hovet/Globen. Det som skiljer är att det blir ett större uttag av poliser och det behövs ju många gånger också eftersom det blir mer resa och större ytor att täcka. En normal match på TELE2 är det i stort sätt bara närområdet vi bevakar även om Hammarby har ett par supportrar inne på Södermalm lägger vi inte så stor vikt på dem. Så det skiljer sig. Sen är det också utbildningar till de här högrisk- Startar ändå ett bråk, och det händer ju, gäller det att tänka snabbt. Genom att försöka sära på de inblandade, vilket ofta är två grupper av supportrar, hamnar polisen mittemellan. Men ändå har Björn aldrig känt sig hotad under match, men det har funnits situationer utanför arenorna som varit desto obehagligare, som när han varit ensam mot ett flertal risksupportrar. I sådana situationer finns det inget annat alternativ än att backa ur. Det värsta Björn upplevt i sitt yrke är dock en incident på Råsunda. Ett par personer tände bengaliska eldar under tifot, vilket bidrog till att det började brinna kraftigt på läktaren. Den gången skadade sig som tur är ingen, men en kombination av tifomaterial och pyroteknik kan sluta illa, inte minst om man har dunjacka på sig. När det kommer till pyroteknik är Björn inte helt övertygad; – Det är ju stämningshöjande kan man säga, men sen måste man vara medveten om farorna. Det finns folk som blivit skadade och fått tredje gradens brännskador utav bengalerna, de är ju trots allt varma och farliga pjäser. Det finns faktiskt säkerhetsavstånd på pyroteknik, var ska man kunna vara säkert. Man håller ju på med något försök med pyroteknik. Det skulle blivit till matchen idag, men det blev inget tyvärr. Sen ska man vara medveten om att fotbollen ska vara till för alla, och det finns ju folk som kanske får andningsproblem av röken. Det finns många saker att tänka på, men säkerheten är viktigast, så inte någon skadar sig.” Under Djurgårdens försäsong 2014 mötte man Union Berlin på hemmaplan. Matchen som var tänkt att vara en vänskapsmatch, det var även planer på att åka ner till Berlin för att mötas igen, urartade när supportrar från Union Ber- lin stormat plan efter provocerande banderoller på djurgårdsklackens sektion. Björn var där den kyliga januarikvällen, och berättar om sin syn på händelsen: - Det var ett väldigt hat, och det kastades pyroteknik. Det är inte på det sättet det ska användas. Sen säger man att det var provokationer på grund av en banderoll, och visst, men det kändes på nått sätt att det var planerat.” Bråket var ingen beredd på, och därför krävdes det att agera snabbt. ”Det vi får göra då är att försöka hindra supportrarna från att drabba samman, och det gjordes ju ganska snabbt att poliser gick i mellan så det blev inga stora slagsmål på plan, däremot kastades ju bengaler på plan. Problemet är att vi inte var helt förberedda på vad vi skulle träffa på. Här pratar vi alltså om en vanlig vänskapsmatch där man ska träffas, spela fotboll och man såg att man ska ha ett utbyte med de här lagen i framtiden. Det var planer på att åka ner till Berlin och spela match där. I planeringen låter det som att det ska komma supportrar, och att de har ultras visste man, men inte “började brinna kraftigt på läktaren” i den omfattning som det blev av det hela. Så där blev vi lite tagna på sängen. Vi har ju ingen utvecklad historia om att spela mot Berlin, så vi visste ju inte mer än vad vi hämtat från tysk polis. Vi märkte att det blev lite värre hela tiden så vi försökte anpassa organisationen hela tiden. Det är ju även en del för klubben också, de har ju också en liten organisation, de vill inte ha så många publikvärdar och ordningsvakter, det blir inte så mycket besökare då, så de måste ju också öka allt, och det är kostnader som man kanske inte har budgeterat för i början.” Men att ta lärdom av det som skedde är svår, varje match och varje situation är unik. Det polisen kan ta med sig är dock att hämta information från tysk polis tidigare, så man kan bygga upp en bättre bild utav vad som kom att vänta. Men det är ju tre parter som behöver förbättra sig: arenaäga- ren, arrangören (Djurgården) och polisen. Djurgården var ett par månader senare, under premiärmatchen mellan Helsingborg och Djurgåden för den Allsvenska säsongen 2014, ännu en gång iblandade i en händelse som skulle skaka fotbollssverige. En Djurgårdssupporter, som inte hade några kopplingar till ultrasgrupper, blev misshandlad, och dog senare på sjukhuset, av Helsingborgsupportrar. Björn är tveksam till att incidenten kommer att förändra mycket under en längre tid. - Det är ju inte det första dödsfallet, vi hade ju Tony i Högalidsparken år.. 2002? Som var kanske det första dödsfallet och sen finns ju andra fall. Jag tror att det var nere i Göteborg nått år när någon fick ett järnrör i huvudet och svävade mellan liv och död under en ganska lång tid och blev aldrig riktigt återhämtad i huvet, så det finns ju flera sådana här saker som har hänt. De säger ju att de har spelregler, man sparkar eller slår inte på någon som ligger ner och använder inte tillhygge, men det här tummas det ju på. När folk blir rädda så släpper ju spärrarna många gånger, och man gör eventuellt saker man annars inte tänkt göra från början. Så det är ju tråkigt att det ska behöva gå så långt att någon ska behöva dö. Generellt sett blir det ju en kortvarig frid, vi hade ju ett derby kort efter där DIF-AIK spelade på TELE2 och det har nog aldrig varit så lugnt i arenaområdet någon gång egentligen. Då hade man ju lagt ner vapnen, både AIK och DIF. Sen försökte man slåss inne på Södermalm men man lämnade i alla fall arrangemanget fritt från sådant. Sen är man nog tillbaka i det vanliga hjulspåret igen och det som finns är när de båda inblandade lagen spelar igen sitter det kanske kvar i bakhuvudet.” Björn Persson är alltså osäker på att våldet kring fotbollen kommer försvinna helt och hållet, men det betyder inte att arbetet är i onödan. Våldet minskar, och lyckas arbetet mot nyrekrytering kommer vi säkerligen se ytligare en minskning av våldet. Men det gäller samtidigt att komma ihåg att majoriteten är goda supportrar, och man måste kunna stoppa bråket utan att ta bort läktarkulturen på arenorna. 25 Epilog Bengalerna har nu brunnit i över 23 år i Stockholm. Bengaler och våld kring allsvenska fotbollsmatcher är väldigt förekommande än idag. Våldet har satt sina spår. Förra årets tragiska dödsfall på en Djurgårdssupporter i Helsingborg, en vanlig fyrabarnspappa, satte skräck i svensk fotboll. Nu var det ett faktum att vem som helst, var som helst kring arenaområdet kopplat med en allsvensk fotbollsmatch inte kan garantera sin säkerhet. ”Hur får vi bukt med huliganism kring Stockholmsfotbollen?” Denna svåra fråga vi har med detta reportage försökt att besvara genom att intervjua spelare inom föreningarna och ta del av supporterpolisens expertis. Men det finns inget direkt svar på frågan. Politikerna måste ta mer ansvar för fotbollsrelaterade våldet, lagar måste skärpas, allmänheten måste sluta upp emot de onda krafterna och ta bort ståplatsläktare är några svar vi fått på den frågan som så många runt om i världen frågar sig. 26 Spelarna är ense om att bengaler innan match eller vid ett mål ger en tändvätska och en extra adrenalintändning just för stunden och att höra klackarna sjunga ger dem extra kämpaglöd och presterar bättre. Men desamma gäller inte när spelet stoppas på grund av att flera bengaliska eldar tänds samtidigt och det blir kraftig rökutveckling inne på arenan så spelarna blir tvungna att ledas ned i spelargången i väntan på att spelet skall fortgå. Då tycker bland annat den dåvarande högerbacken i AIK Martin Lorentzon, 30, att det sänker pulsen och adrenalinet så man blir mer irriterad än taggad. Svenskläktarkultur lockar spelarna mer än den engelska. Trots att fotbollskvaliten håller mycket högre klass än den svenska, tycker Djurgårdens anfallsess Amadou Jawo, 30, att den svenska läktaren är mycket bättre än på de brittiska öarna. Jag har själv varit i London och sett ett derby live. Atmosfären är inte alls lika aktiv som hemma i Stockholm. Här finns inga ståplatser och alla sitter ned och småpratar istället för att sjunga. Om den svenska ståplatskulturen tas bort för att minska våldet och bengalbränningar på arenan så är det fortfarande en ordentlig stämningsdödare. Hela charmen med fotbollen är kombinationen mellan spelet och läktaren och engagemanget bakom de fantastiska tifona och sångerna. Kommer Huliganismen försvinna? Vi tror att de kommer ta tid. Lång tid. Dagsläget tyder inte på markanta lösningsåtgärder, trots att diskussionen om bengaler och fotbollsrelaterat våld är hetare än någonsin. Vi har fått uppleva mycket och har fått en väldigt bra inblick i en journalists vardag. Vi har blivit varmt välkomnade av både AIK och Djurgården att intervjua spelare, besöka deras arenor och fotografera nere vid reklamskyltarna på innerplan. Vi Har lärt oss väldigt mycket om hur vardagen ser ut bakom kulisserna inne på arenorna i media rummet där fotografer och reportrar förbereder sig inför matchen och även pratat med Djurgårdens och AIK:s medieansvariga som delat med sig om tips och erfarenhet. Detta arbete har gett oss en bra inblick inom sportjournalistik och hur vardagen för spelare och ledare ser ut vid träningar och matcher. Namn: Carl W. Bravinger Född: 5 Maj 1996 Bor: Lindholmen, Vyschan Klubbhistorik: MOIF (2001-) Favoritklubb: Djurgården Idol: Kanye West Favorit-duo: Erik & Mackan Drömbil: Audi RS7 Favoritdryck: Oboy Bästa minnet: Dembos straff mot Elfsborg 2005 Största kändisen du fått eye contact med: Chris Martin Bästa sedda match live: MOIF U vs Gräsö IF, 12-1 Favoritnummer: 5 Namn: Filip K.M. Olsson Född: 15 November 1995 Bor : Täby Kyrkby Klubbhistorik: IK Frej 2001-2014, Viggbyholms IK (2015-) Favoritklubb: Djurgården Idol: Zlatan Ibrahimovíc Favorit-duo: Erik & Mackan Drömbil: Audi R8, spyder Favoritdryck: Coca Cola Bästa minnet: Agüeros avgörande 3-2 mål mot QPR 2013 Största kändisen du fått eye contact med: Zlatan Ibrahimovíc Bästa sedda match live: DIF vs ÖIS, 3-2 Favorit nummer: 27 Namn: Jacob A. Nilsson Född: 21 April 1996 Bor : Täby samt Södermalm Klubbhistorik: TIS Grizzlys Favoritklubb: Hammarby IF Idol: Kennedy Bakircioglü Favorit-duo: Alex & Sigge Drömbil: Mercedes G-Wagon Favoritdryck: Flat white Bästa minnet: Hammarby går upp till Allsvenskan 2014 Största kändisen du fått eye contact med: Yung Lean Bästa sedda match live: Milan - Lazio 2007 Favorit nummer: 16 27 Ett stort tack till Jonas Riedel – Djurgårdens IF, Medieansvarig Emil Bergström – Djurgårdens IF, Mittback Amadou Jawo – Djurgårdens IF, Anfallare Stefan Mellerborg – Redaktör AIK Fotboll Henrik Jurelius – Koordinator AIK Fotboll Martin Lorentzon – Åtvidaberg (tidigare AIK), Högerback Per Karlsson – AIK, Mittback Björn Persson – Supporterpolis 28
© Copyright 2024