1. No category

Europeiska
unionens råd
Bryssel den 3 oktober 2016
(OR. en)
12792/16
ENFOPOL 315
SPORT 53
NOT
från:
till:
Rådets generalsekretariat
Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Föreg. dok. nr:
11907/16
Ärende:
Rådets resolution om en handbok med rekommendationer för
förebyggande och hantering av våld och oroligheter i samband med
fotbollsmatcher med en internationell dimension, då minst en medlemsstat
är delaktig, genom antagande av god praxis för polisens kontakter med
supportrar
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets resolution om en handbok med rekommendationer
för förebyggande och hantering av våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en
internationell dimension, då minst en medlemsstat är delaktig, genom antagande av god praxis för
polisens kontakter med supportrar, som godkändes av arbetsgruppen för brottsbekämpning vid
mötet den 29 september 2016.
12792/16
ehe/gw
DGD 1C
1
SV
BILAGA
UTKAST TILL RÅDETS RESOLUTION
av den
…
om en handbok med rekommendationer för förebyggande och hantering av våld och
oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, då minst en
medlemsstat är delaktig, genom antagande av god praxis för polisens kontakter med
supportrar
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
2
SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
beaktar följande:
(1)
Europeiska unionens mål är bland annat att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett
område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bland medlemsstaterna utforma
gemensamma insatser på området internationellt polissamarbete.
(2)
Denna resolution kompletterar rådets resolution om en uppdaterad handbok med
rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och
kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell
dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EU:s fotbollshandbok) 1.
(3)
Med tanke på den senaste tidens erfarenheter från turneringar och andra fotbollsmatcher med
en internationell dimension och experternas bedömning av åtgärder till stöd för det
internationella polissamarbetet i samband med internationella fotbollsturneringar och matcher
samt klubblagsturneringar och klubbmatcher, innehåller den bifogade handboken en rad
exempel på god praxis som har visat sig kunna minska omfattningen och stödja hanteringen
av incidenter med våld och oroligheter.
(4)
Rekommendationerna i den bifogade handboken påverkar inte tillämpningen av befintliga
nationella bestämmelser, särskilt ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna i de
berörda medlemsstaterna, eller kommissionens utövande av sina befogenheter i enlighet med
fördragen.
1
12795/16.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
3
SV
RÅDET
1.
UPPMANAR medlemsstaterna att fortsätta att ytterligare utöka polissamarbetet i samband
med fotbollsmatcher med en internationell dimension genom att anta åtgärder som är avsedda
att förbättra samrådet, kommunikationen och kontakterna med fotbollssupportrar i samband
med fotbollsrelaterade evenemang på privata och allmänna platser,
2.
BEGÄR därför att den bifogade handboken med rekommenderade arbetsmetoder görs
tillgänglig för polisen,
3.
KONSTATERAR att denna resolution kompletterar andra rådsbeslut och rådsresolutioner
som gäller fotbollsevenemang med en internationell dimension,
4.
KONSTATERAR att medlemsstaterna, även om åtgärderna i den bifogade handboken främst
är avsedda för fotbollsevenemang, i förekommande fall kan tillämpa åtgärderna på andra
större internationella idrottsevenemang och på fotbollsmatcher som spelas inom ramen för
nationella tävlingar.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
4
SV
BILAGA TILL BILAGAN
UTKAST TILL handbok med rekommendationer för förebyggande och hantering av våld
och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, då minst en
medlemsstat är delaktig, genom antagande av god praxis för polisens kontakter med
supportrar
KAPITEL:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR HANDBOKEN:
1.
Inledning
2.
Serviceanda
3.
4.
5.
2.1
Konceptutveckling
2.2
Service och säkerhet
Partnerskapssamverkan
3.1
Lokal samordning mellan olika organ
3.2
Samarbete med supportrar
3.3
Samarbete med organisatören för evenemanget
Operativ planering
4.1
Centrala principer
4.2
Att förstå supporterdynamiken och riskerna
4.3
Vägledning om god praxis för gästfrihet
4.4
Riskbaserade förberedelser inför polisinsatser
4.5
Kommunikations- och mediestrategi före evenemanget
Dialog med supportrar
5.1
12792/16
BILAGA
Tillämpningsmodeller
ehe/gw
DGD 1C
5
SV
6.
7.
Dynamisk riskbedömning och hantering av folkmassor
6.1
Centrala principer
6.2
Modeller för god praxis
Medlare
7.1
Behovet av medlare
a)
Särskild personal för dialog mellan polis och supportrar
b)
Besökande polisdelegationer
c)
Besökande publikvärdar
d)
Supportersambandsmän
e)
Medföljande personer
8.
Delaktighet och bekämpning av diskriminering
9.
Supportersambandsmän
9.1
Gällande regler
9.2
Supportersambandsmannens roll
9.3
Samverkan med polis och säkerhetspersonal
9.4
Förtroende och trovärdighet
9.5
Uppfattningar om rollen
10
Supporterambassader
11.
Supportercoachning
12.
Strategi för kommunikation och mediehantering
13.
Informationskällor
TILLÄGG
A
Strategi för gästfrihet vid fotbollsevenemang
B
Strukturerad dialog och samverkan med supportrar
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
6
SV
KAPITEL 1
Inledning
Syftet med detta dokument är att öka tryggheten och säkerheten vid internationella fotbollsmatcher.
Dokumentet innehåller rekommendationer om god praxis för polisens kontakter med supportrar vid
internationella fotbollsevenemang. Detta gäller framför allt polisinsatser på allmänna platser.
Innehållet kan i förekommande fall också tillämpas på andra internationella idrottsevenemang och
andra nationella fotbollsevenemang.
Innehållet är fullständigt förenligt med den rättsliga grunden för och innehållet i Europarådets nya
konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och
andra idrottsevenemang.
Handboken kompletterar också den uppdaterade handboken med rekommendationer för
internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i
samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat
är delaktig ("EU:s fotbollshandbok") 2.
Innehållet påverkar inte tillämpningen av befintliga nationella bestämmelser, särskilt i fråga om
befogenheter och ansvarsområden för de olika organen inom varje medlemsstat.
Innehållet avser att säkerställa att polisbefäl och partnerorgan till fullo kan beakta god praxis när de
utformar och anpassar nationella och lokala strategier för polisinsatser i samband med fotboll,
särskilt när det gäller att
i)
integrera polisinsatserna i en bredare strategi för trygghet, säkerhet och service i
samband med fotbollsmatcher och turneringar, vilken omfattar flera olika organ,
2
12795/16.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
7
SV
ii)
utforma fungerande arrangemang för polisinsatser i syfte att genom samråd,
kommunikation och kontakter med fotbollssupportrar minska risken för våld eller
oroligheter och göra allmänna platser trygga, säkra och välkomnande för supportrar
före, under och efter fotbollsmatcher,
iii)
planera och genomföra proportionerliga polisinsatser på grundval av riskanalyser som
görs före matchen, kontinuerliga dynamiska riskbedömningar och centrala operativa
principer såsom dialog, graderade insatser och tidiga, riktade ingripanden när så är
lämpligt.
Detta dokument fokuserar huvudsakligen på det internationella polissamarbetet och på polisinsatser.
Med tanke på att flera olika organ är inblandade i organisationen av fotbollsevenemang hänvisas
dock i dokumentet till polisens samverkan med andra centrala partner, exempelvis kommunala
myndigheter och evenemangorganisatörer.
Internationellt polissamarbete och polisinsatser i samband med fotboll måste vägledas av
principerna om laglighet och proportionalitet.
Den behöriga myndigheten i värdlandet ansvarar för att säkerställa en trygg och säker miljö i
samband med evenemanget. Myndigheterna i deltagande stater har dock ett ansvar att bistå när så är
lämpligt.
Detta dokument bör ges vid spridning och dess rekommendationer bör tillämpas i varje medlemsstat
liksom i andra länder i och utanför Europa för att minimera riskerna för tryggheten och säkerheten
och säkerställa ett effektivt internationellt polissamarbete.
Det bör betonas att effektiva kontakter med supportrar bara är en, om än viktig, beståndsdel i en
bredare, integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service. Detta bör inte betraktas frikopplat
från andra åtgärder som är avsedda att upprätthålla allmän trygghet och säkerhet och främja fotboll
som en inkluderande verksamhet, eller från effektiva men proportionerliga arrangemang för
utestängning som är avsedda att hindra enskilda personer som uppenbarligen agerar på ett kriminellt
sätt från att delta i fotbollsevenemang, såväl inne på som utanför arenor.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
8
SV
KAPITEL 2
Serviceanda
Avsnitt 1 – Konceptutveckling
Under det senaste decenniet har omfattande europeiska erfarenheter visat vilken positiv inverkan en
servicebaserad strategi kan ha på fotbollsrelaterade evenemang, inte minst när det gäller att minska
trygghets- och säkerhetsriskerna.
Sedan EM 2004 har servicen spelat en viktig roll i ansträngningarna för att minimera
konsekvenserna av trygghets- och säkerhetsincidenter vid ett antal internationella turneringar och
vid högprofilfinalerna i Uefas Champions League och Europa League.
I vilken utsträckning konceptet har utnyttjats vid enskilda internationella och nationella
fotbollsmatcher varierar dock av ett antal olika orsaker, inte minst för att det fortfarande finns en
uppfattning om att serviceanda är ett komplement snarare än en oundgänglig del av planeringen och
genomförandet av insatser för att garantera trygghet och säkerhet i samband med fotboll, i vilka
flera olika organ är inblandade.
Avsnitt 2 – Service och säkerhet
Service är varken ett "mjukt" val eller ett alternativ till att ta itu med olämpligt beteende eller
besluta om utestängning av enskilda personer som ägnar sig åt fotbollsrelaterad brottslighet. Den
ska komplettera en effektiv hantering av folkmassor (på och utanför arenor) och genomförandet av
en effektiv strategi för utestängning.
Europeiska erfarenheter och akademisk forskning visar att enskilda supportrar och supportergrupper
reagerar positivt när de bemöts på ett välkomnande, inkluderande och respektfullt sätt.
Om man får supportrarna att känna sig uppskattade och värdefulla är de mycket mindre benägna att
agera på ett våldsamt eller antisocialt sätt. Detta kan i sin tur bidra till att förhindra att mindre
incidenter eskalerar till allvarliga oroligheter, och bidra till ansträngningarna för att marginalisera,
identifiera och ta itu med alla personer eller grupper som vill skapa problem. Det finns också belägg
för att personer som kategoriseras som risksupportrar inte är immuna mot effekterna av strategier
som är inriktade på gästfrihet.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
9
SV
En serviceinriktad strategi som omfattar effektiv kommunikation och effektiva kontakter kan bidra
till att skapa en hög grad av efterlevnad och uppmuntra till självreglering bland supportrarna.
Supportrar som känner sig respekterade och uppskattade tolererar ofta i mindre grad våldsamt,
diskriminerande eller annat antisocialt beteende. Det kan i sin tur bidra till att marginalisera,
identifiera och utestänga enskilda personer som agerar på ett kriminellt sätt i samband med
evenemanget.
Polis utför dagligen en mängd serviceinriktade uppgifter i samhället, både rutinmässigt och i
nödsituationer. Polisens profil och verksamhet i samband med fotboll uppfattas dock ofta vara
inriktad enbart på den allmänna ordningen och på att förebygga och bekämpa brottslighet. Dessa är
och kommer att förbli centrala polisiära befogenheter, men införandet och tillämpningen av
serviceanda i samband med polisinsatser vid fotbollsevenemang kommer inte bara att välkomnas av
supportrar utan kan också avsevärt bidra till att minska behovet av större insatser för den allmänna
ordningen och minska omfattningen av fotbollsrelaterad brottslighet.
Att införa serviceanda kan innebära en utmaning för såväl polispersonal som supportrar. Detta är
föga förvånande eftersom flera årtiondens erfarenheter av att vara tvungen att ta itu med relativt
omfattande olämpligt beteende hos en liten del av supportrarna har lett till en oriktig uppfattning om
polisens roll i samband med fotbollsmatcher, både hos polispersonal och supportrar.
Att vilja eftersträva insatser för hantering av folkmassor som är underrättelsestyrda, riskbaserade
och serviceinriktade snarare än reaktiva och repressiva insatser för allmän ordning kan därför vara
förknippat med utmaningar.
I rekommendationerna om god praxis i denna handbok betonas vikten av att komma till rätta med
sådana utmaningar, där de föreligger, och anges en rad olika alternativ.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
10
SV
KAPITEL 3
Partnersamverkan
Avsnitt 1 – Lokal samordning mellan olika organ
Polisen kan inte ensam utforma eller tillämpa en serviceanda i samband med fotbollsrelaterade
evenemang. Ett antal partnerorgan, särskilt kommunala myndigheter, har en rad skyldigheter i detta
avseende. Det är viktigt att högre polistjänstemän deltar proaktivt i de lokala arrangemangen för
samordning mellan olika organ och i utarbetandet av en integrerad strategi för trygghet, säkerhet
och service.
Polisen bör vara aktivt involverad i utformningen av och ha möjlighet att påverka en mängd
servicerelaterade arrangemang som sannolikt kommer att påverka ett visst fotbollsevenemang.
Dessa inbegriper kollektivtrafik, verksamhet för gästfrihet, information som görs tillgänglig för
allmänheten och krisplanering för nödsituationer (på och utanför arenor).
Det är särskilt viktigt att alla partnerorgan till fullo beaktar polisens riskbedömningar i
arrangemangen för hemmasupportrar och besökande supportrar vid ett visst evenemang. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt trygghets- och säkerhetsarrangemang i samband med alla föreslagna
offentliga visningar av matcher (public viewing events) eller officiella supporterzoner, och
stadskärnor eller andra platser där hemmasupportrar och besökande supportrar kan förväntas samlas
före, under och efter en fotbollsmatch.
Det övergripande syftet bör vara att göra allmänna platser trygga, säkra och välkomnande för såväl
supportrar som lokalbefolkningen. I praktiken betyder detta att offentliga, privata och andra organ
bör samarbeta för att utforma lämpliga och proportionerliga förebyggande åtgärder som är avsedda
att ge supportrarna en bättre fotbollsupplevelse som helhet. Samtidigt bör störningarna för
lokalsamhällen och företag begränsas till ett minimum.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
11
SV
Avsnitt 2 – Samarbete med supportrar
Det är likaså viktigt att polisen deltar i samråd med berörda parter och att samrådet inbegriper
kontakter med representanter för besökande polisdelegationer, supportergrupper, fackmannaorgan
eller frivilligorgan med sakkunskap om supporterdynamik – särskilt personal från
supporterambassader eller supportercoacher (i tillämpliga fall) och fotbollsklubbens (eller det
nationella förbundets) särskilda supportersambandsman – se kapitel 7.1.d.
Detta samråd är ytterst viktigt eftersom det på ett avgörande sätt kan bidra till att fastställa hur man
bäst kan tillgodose supportrarnas behov och, när så är möjligt eller godtagbart, deras önskemål vad
gäller utformningen och genomförandet av förberedelserna inför evenemanget. Historiska faktorer
och tidigare erfarenheter kan tas i beaktande. Supporterdynamiken utvecklas dock kontinuerligt och
de särskilda omständigheterna vid varje enskilt evenemang kommer att variera i viss grad.
Polisbefälen i värdlandet kommer enkelt att ha tillgång till expertinformation och expertrådgivning
om hemmasupportrarnas beteende och om eventuella risker med anknytning till supportrarna.
Informationen och rådgivningen tillhandahålls av polisens särskilda underrättelsetjänstemän (eller
samordnare) för fotboll och polisens observatörer, lokala supportersambandsmän, lokala
supportergrupper, supportercoacher (i tillämpliga fall) och andra aktörer.
Jämförbar information och rådgivning vad gäller besökande supportrar bör dock erhållas från
polisen i det besökande lagets land via det europeiska nätverket för nationella informationsställen
för fotboll. Denna kommer att inbegripa förväntat antal besökande supportrar, typ av transport som
används, resvägar, vistelsens längd, beteendemässiga egenskaper och eventuella tillhörande risker.
Information som erhållits av fotbollsklubbar och fotbollssupporternätverk kan ge dessa uppgifter ett
mervärde.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
12
SV
Om den besökande polisdelegationen gör ett besök före evenemanget kan de förberedande
arrangemangen undersökas mer ingående. Likaså kan säkerhetsmöten dagen före matchen vara av
avgörande betydelse för att alla berörda parter ska kunna utbyta sent inkommen information och
anpassa sina förberedelser och säkerhetskoncept på ett dynamiskt sätt i linje med potentiellt
förändrade riskbedömningar. Det kan också vara till hjälp för informationsinsamlingen och
evenemangplaneringen om representanter för supporterambassader eller andra
supporterrepresentanter deltar i besök före evenemanget och säkerhetsmöten före matchen.
Tillgång till aktuell information och källor till expertrådgivning är en förutsättning för att man ska
kunna utforma skräddarsydda förberedelser för att minimera trygghets- och säkerhetsriskerna.
Avsnitt 3 – Samarbete med organisatören för evenemanget
Utöver att man bör dela information och riskbedömningar som rör en specifik match med de
säkerhetsansvariga på arenan, är det viktigt att polisen etablerar nära kontakter med organisatören
för att utforma en gemensam strategi som ska få alla supportrar (både hemmasupportrar och
besökande supportrar) att känna sig trygga, säkra och välkomna under hela evenemanget.
Europeiska erfarenheter visar att det sätt på vilket supportrar (särskilt besökande supportrar) bemöts
på allmänna platser kan påverka beteendet på och utanför arenor och vice versa. Det är därför
önskvärt att polisen och de säkerhetsansvariga på arenan utformar och genomför en harmoniserad
strategi för gästfrihet på och utanför arenor. Detta kommer avsevärt att påverka det intryck som
supportrarna får av evenemanget, medföra att de uppskattar det i högre grad, marginalisera effekten
av enskilda personer eller grupper som söker konfrontation samt uppmuntra supportrarna att
självreglera sitt beteende och agera i enlighet med trygghets- och säkerhetsinstruktionerna.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
13
SV
KAPITEL 4
Operativ planering
Avsnitt 1 – Centrala principer
Det är självklart att planeringen inför polisinsatser i samband med fotbollsevenemang inbegriper ett
antal viktiga faktorer, däribland trafikkontroller på vägen till och från stadskärnor, åtgärder för att
lugna lokalbefolkningen, nödsituationer och arrangemang för att hantera oroligheter eller olämpligt
beteende snabbt och på ett proportionerligt sätt.
Europeiska erfarenheter och akademisk forskning om folkmassans dynamik visar att integreringen
av en rad inbördes relaterade centrala faktorer i planeringen av hur folkmassorna ska hanteras är
avgörande för att man ska kunna minska och hantera de supporterrelaterade riskerna. Dessa faktorer
inbegriper insamling och analys av information och underrättelser före evenemanget, kontinuerlig
dynamisk riskbedömning, riskrelaterat graderat insättande, tidiga riktade insatser och, framför allt,
effektiv och kontinuerlig kommunikation med supportrar. Att dessa kontakter är effektiva kan vara
särskilt viktigt när det gäller att förhindra att mindre spänningar och incidenter eskalerar till
allvarliga oroligheter.
Avsnitt 2 – Att förstå supporterdynamiken och riskerna
När man ska utforma och förbättra en effektiv strategi för polisinsatser i samband med fotboll krävs
en klar uppfattning om supporterbeteendet, folkmassans dynamik och vilken typ av hot som
potentiella brottslingar med anknytning till fotboll utgör (även kallade riskgrupper).
Europeiska erfarenheter visar att supportrarnas beteende i allmänhet, och riskgruppernas beteende i
synnerhet, kan variera och påverkas av många externa faktorer, bland annat polisens metoder. I
definitionen av risksupportrar (i "EU:s fotbollshandbok") betonas vikten av att klargöra vilka
faktorer och omständigheter som leder till ett negativt beteende. Man bör inte anta att alla
risksupportrar automatiskt agerar på ett visst sätt eller att de inte kommer att reagera positivt på
polisåtgärder som är proaktivt välkomnande för supportrar. På motsvarande sätt kan supportrar som
inte har samröre med kända riskgrupper agera på ett våldsamt eller annars oacceptabelt sätt, och gör
det också ibland, om de anser sig ha blivit dåligt bemötta av polisen.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
14
SV
Det är därför viktigt att se till att strategierna för polisinsatser alltid är flexibla och inte bygger på
felaktiga antaganden och förväntningar om de risker som supportrarna utgör, där man enbart baserar
sig på historiska trender eller dåligt underbyggda preliminära riskbedömningar.
Dessutom visar erfarenheten att stereotyper om supporterbeteende och oproportionerliga
polisinsatser mot supportrar (inbegripet kända riskgrupper) ibland kan skapa konflikter mellan
supportrar och polis, vilket stärker eventuella våldsamma eller konfrontativa supportrars ställning
och förvärrar den faktiska risknivån genom att provocera andra supportrar.
Erfarenheten visar att risken minskar om man bemöter supportrarna med utgångspunkt i deras
faktiska beteende i stället för deras rykte. Det är bättre att fastställa polisinsatser och taktik på
grundval av en kontinuerlig dynamisk riskbedömning. Tidiga och riktade polisinsatser kan vara ett
mycket effektivt sätt att marginalisera inflytandet från supportrar som söker konfrontation.
Avsnitt 3 – Vägledning om god praxis för gästfrihet
Vägledning om de centrala principerna för service- eller "gästfrihetsstrategin" återfinns i tillägg A
till denna handbok. Denna vägledning bygger på vägledningen från Europarådets kongress för
lokala och regionala myndigheter som utarbetats i samråd med Europarådets ständiga kommitté om
läktarvåld. Den omfattar en rad åtgärder som är avsedda att skapa en välkomnande och gästfri miljö
för såväl hemmasupportrar och besökande supportrar som lokalbefolkningen.
Innehållet riktar sig till polisen, de kommunala myndigheterna och alla offentliga och privata
partnerorgan som medverkar i fotbollsevenemanget utanför arenorna. De strategier som beskrivs
har testats och visat sig fungera effektivt vid ett antal turneringar och högprofilmatcher. Texten är
visserligen främst inriktad på turneringar, men de centrala principerna kan och har också med
framgång anpassats och använts vid nationella fotbollsmatcher liksom vid internationella
fotbollsevenemang.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
15
SV
Avsnitt 4 – Riskbaserade förberedelser inför polisinsatser
För att de principer och den goda praxis som beskrivs i den ovannämnda vägledningen om
gästfrihet ska kunna omvandlas till förberedelser inför ett särskilt evenemang krävs det att
polisbefäl identifierar ett antal risker för den allmänna säkerheten och andra möjliga risker. Såsom
redan nämnts inbegriper denna process trafik- och transportledning, samhällshänsyn samt särskilda
faktorer som rör supporterdynamik. Detta är avgörande för att man ska kunna säkerställa att ett
evenemang sköts på ett tryggt, säkert och välkomnande sätt.
Vad gäller supporterdynamik och supporterrisker bör man i den operativa planeringen utgå från en
välgrundad riskbedömning, som alltid bör utarbetas i samråd med polisen i det land eller den stad
som besökande supportrar kommer att resa ifrån. Fotbollsklubbar, supportersambandsmän,
representanter för supportergrupper och andra supporterexperter bör bidra till denna process.
Syftet med denna riskbedömning före evenemanget eller preliminära riskbedömning bör vara att
identifiera faktorer och omständigheter som kan påverka supporterbeteendet. Här ingår bland annat
•
hur hemmalagets riskgrupper förväntas reagera på det besökande lagets riskgrupper och på
besökande supportrar i allmänhet,
•
de besökande supportrarnas vanor och preferenser före evenemanget (t.ex. huruvida de
kommer att resa på egen hand eller i organiserade grupper eller huruvida de kommer att gå
direkt till arenan eller samlas i staden eller dess centrum före och/eller efter matchen),
•
alkohol- eller narkotikavanor i samband med fotbollsevenemang,
•
användning av pyrotekniska artiklar på allmän plats (och på arenor),
•
reaktionen på polisens olika strategier och metoder (t.ex. huruvida supportrar reagerar positivt
eller negativt på en polisinsats med hög eller låg profil),
•
supportrarnas och lokalbefolkningens eventuella relation och interaktion (negativ eller
positiv) samt potentiella konflikter.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
16
SV
Det kan vara till stor nytta att anlägga både en hemmasupporters perspektiv och en besökande
supporters perspektiv på dessa och andra allmänna samt evenemangsspecifika faktorer. Den
uppenbara viljan att samråda och etablera kontakter med supportrarna i detta tidiga skede kommer
också att leda till en positiv reaktion från inflytelserika supporterrepresentanters sida.
När riskerna väl har identifierats bör syftet vara att införliva riskreducerande åtgärder och
motåtgärder som är specifika för den aktuella risken. Syftet bör också vara att se till att den
preliminära planeringen av den övergripande polisinsatsen gör det möjligt att skapa positiva och
trygga förhållanden för supportrarna.
Central vid all planering är insikten om att en preliminär riskanalys bara är en början. Riskanalysen
kommer att behöva ses över allteftersom det framkommer ytterligare information och när
supportrarna (både hemmasupportrar och besökande supportrar) börjar komma till staden
(se kapitel 5).
Under hela denna förberedande fas bör man fullt ut beakta att behoven hos kvinnliga supportrar,
barn, andra utsatta supportrar och supportrar med funktionsnedsättning måste tillgodoses. Lämpliga
faciliteter bör identifieras och ordnas före evenemanget.
Avsnitt 5 – Kommunikations- och mediestrategi före evenemanget
När de preliminära förberedelserna är klara är det viktigt att polisen deltar aktivt i utarbetandet och
genomförandet av en effektiv strategi för kommunikation och mediehantering som omfattar flera
olika organ. Genom strategin bör man klargöra vad förberedelserna går ut på och att en positiv och
vänlig serviceanda bör iakttas inom ett bredare samlat grepp från flera olika organ för att minska
trygghets- och säkerhetsriskerna i samband med evenemanget.
Strategin bör syfta till en användning av mediekanaler (bl.a. webbplatser) för att få ut centrala
budskap till största möjliga antal supportrar (både hemmasupportrar och besökande supportrar) och
informera och lugna lokalbefolkningen i de städer där fotbollsmatcher anordnas. I dessa budskap
kan en lång rad viktiga uppgifter ingå om polisens arbete i samband med fotbollsmatcher,
toleranströsklar för beteenden samt relevanta lagar och författningar. De kan och bör också lyfta
fram att polisen (med partnerorgan) prioriterar att skapa en säker, trygg och välkomnande miljö för
alla fotbollssupportrar.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
17
SV
De centrala budskapen måste dock, för att vara verkligt effektiva, vara trovärdiga för
fotbollssupportrarna, den huvudsakliga målgruppen. Vid utarbetandet av polisens strategier bör
proaktiva kontakter ingå med supportersambandsmän, representanter för supportergrupper och
andra specialister, t.ex. supporterambassader och samordnare för supportercoachning. Sådana
personer kan spela en viktig roll vid förmedling av relevant information på ett språk som är anpassat
till deras grupper. Dessa personer kan bidra till att säkerställa att viktig information förmedlas till
alla supportrar (även eventuella risksupportrar). Detta kan ha en positiv inverkan på beteendet, med
tanke på att supportrar ofta kan vara skeptiska mot och misstro officiella informationskällor.
Närmare vägledning om kommunikation med supportrar och mediehantering i allmänhet finns i
kapitel 11.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
18
SV
KAPITEL 5
Dialog med supportrar
Avsnitt 1 – Tillämpningsmodeller
Effektiva kontakter och kommunikation ("dialog") mellan polisen och supportrarna är en central del
i planeringen och genomförandet av proportionerliga, underrättelsestyrda och riskbaserade
polisinsatser vid fotbollsevenemang.
Det finns olika tolkningar av vad dialog innebär i praktiken. Ett antal olika modeller har tillämpats
av polisen runtom i Europa.
En version innehåller en dialogmodell som fokuserar på upprättandet av permanenta strukturer för
kommunikation mellan polisen och representanter för supportergrupper. Detta genomförs ofta
genom särskilda supportersambandsmän (se kapitel 7). Här kan "dialogpersoner" med särskild
utbildning spela en positiv roll, särskilt om deras roll införlivas i polisinsatserna som ett inslag i en
serviceanda i vidare bemärkelse.
Syftet med denna modell är att det ska bli lättare att ta del av olika synsätt inom ramen för en vidare
strategi som är avsedd att främja medling och förhandling med supportrarna. Detta kan bidra till
utarbetandet av operativa arrangemang som är godtagbara för båda sidor och minska riskerna för
konflikter på matchdagar. Denna strukturerade metod innebär också en möjlighet till samråd med
supporterrepresentanter i en hel rad trygghets- och säkerhetsfrågor i samband med evenemang.
I andra länder är dialogkonceptet inriktat på att utbilda särskild personal, eller alla poliser i
frontlinjen, i att kommunicera med supportrarna under en polisinsats. Detta återspeglar
förhållningssättet till dynamiska risker enligt kapitel 6.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
19
SV
På operativ nivå kan dialog vara polisens huvudtaktik, särskilt vid lågriskmatcher. Den kan i regel
tillämpas för att komplettera andra strategiska och taktiska mål. En effektiv dialog med supportrarna
kan bidra till att
•
främja en vänskaplig och välkomnande atmosfär vid idrottsevenemanget,
•
utmana supportrarnas uppfattning om polisinsatser,
•
visa att polisens taktik är utformad för att skapa en trygg och säker miljö för alla supportrar,
•
uppmana supportrarna att förstå och rätta sig efter operativa beslut,
•
uppmana supportrarna att styra sitt eget beteende,
•
isolera påverkan av våldsamma eller konfrontativa individer eller grupper, som kanske inte är
villiga att föra en dialog, och på så sätt minska de därmed sammanhängande hoten, och
•
möjliggöra tidiga, riktade ingripanden utan eskalerande risker.
Europeiska erfarenheter visar att anpassad dialog kan och bör ingå i den anda som präglar varje
polisinsats men att det kan finnas behov av att tillhandahålla utbildning i kommunikation och
konfliktlösning. Denna utbildning bör ges till all polispersonal i frontlinjen, även styrkor för
kontroll av folksamlingar.
Även om strategier för polisinsatser bör innefatta koncepten dialog och gästfrihet kan vissa poliser
känna misstänksamhet och motvilja mot att kommunicera öppet med supportrarna (särskilt om de är
vana vid konfliktscenarier). Därför betonas i denna handbok vikten av att personalen får
specialistutbildning.
När det gäller dialogmetoden är det särskilt viktigt med utbildning eftersom uniformerade poliser är
väl synliga och supportrar som efterfrågar hjälp och information ofta vänder sig till dem. Det är
därför önskvärt att alla poliser är medvetna om vikten av att uppträda vänligt, lugnt och respektfullt.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
20
SV
Polisens kontakter med supportergrupper på nationell och lokal nivå kan vara av avgörande
betydelse för att minimera trygghets- och säkerhetsriskerna vid fotbollsmatcher. Samarbetet kan
dock undermineras om det uppfattas som om supporterrepresentanterna arbetar för polisen eller en
fotbollsklubb.
Den uppfattningen kan påverka den roll och det inflytande som vissa supportersambandsmän
potentiellt kan få (förutsatt att de är anställda av en fotbollsklubb eller ett nationellt
fotbollsförbund). Detta kan förefalla orättvist, men effektiv kommunikation kan äventyras om
supporterkontakterna koncentreras till en enda källa. Därför bör dialogen också omfatta fortlöpande
kontakter med supporterledda/supporterrelaterade initiativ, t.ex. supporterambassader,
supporterprojekt och representanter för supportergrupper.
Dialogen med besökande supportrar under operativa scenarier bör också utnyttja de potentiella
fördelarna av att optimera de kontaktmöjligheter som erbjuds genom besökande polisdelegationer
och, där så är möjligt, besökande publikvärdar, besökande supportersambandsmän och medföljande
personer som känner till de besökande supportrarnas karaktär och kultur.
Mer omfattande vägledning om vikten av strukturerad dialog mellan polisen och supportrarna
återfinns i tillägg B till denna handbok.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
21
SV
KAPITEL 6
Dynamisk riskbedömning och hantering av folkmassor
Anm.: Detta kapitel grundas på EU:s fotbollshandbok.
Avsnitt 1 – Centrala principer
Enligt nuvarande synsätt, som har stöd i omfattande forskning, krävs för att verksamt kunna hantera
folkmassor
•
att en uppfattning om lämpliga polisinsatser upprätthålls bland dem som ingår i folkmassan,
•
att användning av våld mot folkmassor som helhet undviks när bara en minoritet utgör en
risk för den allmänna ordningen,
•
en "låg profil" eller en "graderad" taktisk metod i polisarbetet som ökar polisens förmåga till
kommunikation, dialog och dynamisk riskbedömning.
a)
Underlättande
•
Den strategiska inriktningen bör vara preventiv genom ingripanden med ringa påverkan
snarare än godtyckliga eller urskillningslösa reaktioner.
•
Det är viktigt att polisens strategi och taktik i varje fas av en insats tar hänsyn till och
underlättar supportrarnas legitima avsikter, i den mån de är fredliga (t.ex. hyllande av den
egna identiteten och kulturen, säker resa till och från matchen).
•
Om det blir nödvändigt att sätta en gräns för supportrarnas beteende, är det viktigt att förklara
för dessa supportrar varför polisingripanden har gjorts och vilka alternativa åtgärder polisen
vidtar för att uppnå legitima syften.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
22
SV
b)
Avvägning
•
Under alla massevenemang kan risknivån för den allmänna ordningen snabbt förändras.
•
Det är viktigt med en proportionell avvägning mellan dels polisinsatsens form, dels risknivån
och riskens källor och art i interaktionen mellan polis och folkmassa,
•
Det är viktigt att polisens insats är graderad och kan anpassas som en reaktion på arten och
nivån av en risk som uppstår och avtar.
•
När en balans uppnås kommer majoriteten i folkmassan med större sannolikhet att uppfatta
polisens åtgärder som lämpliga, och det är mindre troligt att de stöder och ansluter sig till dem
som söker konfrontation.
•
För att bidra till att minska sannolikheten för och storleksordningen av incidenter är det därför
avgörande att riskbedömningen är korrekt och vid varje tidpunkt ligger till grund för polisens
taktik.
c)
Differentiering
•
Urskillningslös våldsanvändning kan bidra till att störningar av den allmänna ordningen
kraftigt eskalerar som ett resultat av folkmassans dynamik.
•
Differentiering mellan de enskilda supportrar som faktiskt utgör en fara och de som inte gör
det är därför en avvägning som bör ingå i varje strategiskt och taktiskt beslut om hantering av
folkmassor (dvs. utbildning, planering, förberedande genomgång och operativ praxis).
•
Det är olämpligt, och sannolikt kontraproduktivt, att agera mot en hel folkmassa som råkar
befinna sig på en viss plats, om det inte finns bevis för att de som samlad grupp strävar efter
att skapa oordning.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
23
SV
d)
•
Dialog
Det är viktigt med ett välkomnande och vänskapligt uppträdande och att kommunicera
proaktivt med supportrarna. Detta kan bäst uppnås genom poliser med goda
kommunikationsfärdigheter.
•
Fokus ska vara att skapa en välkomnande atmosfär och undvika potentiella konflikter.
•
Denna strategi kan vara till hjälp vid insamling av högkvalitativ information om supportrars
avsikter, perspektiv, farhågor och känsliga punkter och all annan information om potentiella
risker.
•
Den gör det också möjligt för polisen att framföra sina betänkligheter beträffande
supporterbeteende, risker de kan ställas inför och lösningar på svårigheter som kan uppstå.
Avsnitt 2 – Modeller för god praxis
a)
Före evenemanget
Vid riskbedömningen bör följande beaktas:
•
Kulturen hos den supportergrupp som ska bevakas (t.ex. karakteristiskt beteende, motiv och
avsikter – vad som anses vara typiskt riskbeteende i ett land eller en region behöver inte
nödvändigtvis vara det för supportrar från ett annat land eller en annan region).
•
Alla faktorer som sannolikt påverkar risken, t.ex. andra gruppers (såsom
motståndarsupportrarnas och/eller lokalbefolkningens) verksamhet, känsliga punkter,
bakgrund och allt annat som är särskilt betydelsefullt (datum, platser, aktionsformer och
symboler).
•
Alla omständigheter som sannolikt påverkar beteendet hos eller den risk som utgörs av
supportrar eller grupper som anses utgöra en risk för den allmänna ordningen.
Toleranströsklar för beteendet bör fastställas och prioritet bör ges åt att informera
supporterorganisationerna om dessa. Man bör överväga att uppmuntra supportrarna att samlas i en
säker/kontrollerad miljö (t.ex. en supporterzon) eller på förhand bestämda områden/barer i stadens
centrum.
På grundval av information och underrättelser som samlats in bör det vara möjligt att förutse och
urskilja matcher som innebär normal risk och matcher med ökad risk för den allmänna ordningen.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
24
SV
b)
Inledande kontakt
Risken för den allmänna ordningen inte är konstant utan högst dynamisk. Den kan öka och minska
snabbt alltefter omständigheterna. Risknivåerna bör därför följas och bedömas noggrant på
kontinuerlig basis.
I detta syfte
•
bör polisen uppmanas att i hög grad medverka till positiva personkontakter med supportrarna
(genom att inta en icke-aggressiv kroppsställning, le, arbeta i par eller i små grupper i
standarduniform, brett utspridda i och bland folkmassorna, och genom att, när så är lämpligt,
tillmötesgå önskemål om fotografering osv.),
•
bör, för internationella matcher där så är möjligt, poliser med relevanta kunskaper i
främmande språk sättas in på viktiga platser (t.ex. i supporterzoner, i stadens centrum, på
viktiga kollektivtrafiksträckor på väg till arenan, vid ingångarna till arenan) för att hjälpa till i
kommunikationen med supportrarna,
•
bör poliser, om det inte finns några språkhinder, försöka ha kontakt med supportrarna för att
inhämta information om deras uppträdande, avsikter, farhågor och känslighet,
•
bör ordningspolisenheter eller kravallpolisstyrkor med skyddsutrustning, fordon osv.
stationeras på diskreta platser om inte situationen kräver ett kraftfullare ingripande.
Detta, och den kontinuerliga riskbedömningen, kommer att hjälpa värdlandets polis att samla
information och ge underlag till ledningsbeslut om den taktiska polisinsatsen.
c)
Ökande risk
Om omständigheter som tyder på risker har kunnat fastställas är det viktigt att
•
informera supportrar som agerar på ett onödigt provokativt, hotande eller annat oacceptabelt
sätt om att deras beteende sannolikt kan ge anledning till ett polisingripande,
•
de bedömningar som gjorts av värdlandets polis bekräftas av den besökande
polisdelegationen, om en incident inbegriper besökande supportrar.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
25
SV
Om man inte med ovannämnda åtgärder lyckas trappa ned spänningarna kan polisen bli tvungen att
använda våld. Syftet med polisinsatsen är i detta skede att minimera ytterligare risker, varför det är
av avgörande betydelse att inga åtgärder ökar spänningarna (t.ex. godtyckligt bruk av våld).
Om en potentiell ökning av risken har kunnat fastställas
•
är det av avgörande betydelse att information om de personer som ger upphov till denna risk
och riskens art klart förmedlas till de insatsstyrkor som sätts in, så att ett eventuellt bruk av
våld kan riktas på lämpligt sätt för att förhindra ett scenario där oskyldiga åskådare blir
inblandade,
•
bör de personer som inte utgör någon risk tillåtas att lämna området och/eller ges viss tid att
införa självreglering inom gruppen, innan det blir nödvändigt med polisingripande.
d)
Nedtrappning
•
När incidenten eller incidenterna är över bör polisinsatsens intensitet återgå till lämplig nivå.
e)
Efter evenemanget
•
Ingående rapportering bör göras och all relevant information (t.ex. om kvaliteten på den
information som erhållits före och under evenemanget, supportrars beteende och hanteringen
av supportrar, polistaktik och iakttagande av toleranströsklar) bör registreras.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
26
SV
KAPITEL 7
Medlare
Avsnitt 1 – Behovet av medlare
Poliskontakt med supportrarna, antingen på ett fortlöpande strukturerat sätt eller som en del av
specifika polisinsatser, eller båda, är absolut nödvändigt för effektiva förbindelser med supportrarna
och för att minimera riskerna för säkerhet och trygghet.
Det kan dock konstateras att det ibland kan vara givande för både polisen och supportrarna om
kontakten inleds med hjälp av en medlare i form av ett person eller ett organ. Detta gäller särskilt
under omständigheter där spänningar håller på att uppstå och det finns ett omedelbart behov av att
dämpa spänningar och/eller lösa konflikter.
Under sådana omständigheter är huvudkraven inriktade på att medlaren är utbildad i att hantera
konfliktscenarier och har prövats i detta, känner till de inblandade supportrarnas beteende, kultur
och uppfattningar, är känd och, åtminstone delvis, åtnjuter polisens och de berörda supportrarnas
förtroende. Ett antal (besökande eller specialiserade) polismän eller annan särskild personal, t.ex.
supportersambandsmän eller medföljande personer, kan åta sig denna medlande roll, beroende på
lokala förhållanden.
Såsom betonats genomgående bör medlare endast sättas in av polisen på grundval av en
riskbedömning.
a)
Särskild personal för dialog mellan polis och supportrar
I vissa länder genomförs kommunikation med supportergrupper, däribland riskgrupper, av särskilda
dialogpoliser som har erfarenhet av interaktion med supportergrupper och av supportergrupperna
uppfattas som skilda från den operativa personalen. Dialogpoliserna kan ofta vinna stort förtroende
hos supportrarna och detta rykte kan användas för att nå goda resultat när det gäller att lösa upp
konfliktsituationer innan de eskalerar till allvarliga oroligheter. För att ge ett mervärde till
polisinsatser i samband med fotboll bör dialogpersonalens främsta uppgift vara att bygga upp
effektiva kommunikationskanaler och en förtroendefull relation till supportrarna.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
27
SV
b)
Besökande polisdelegationer
I enlighet med EU:s fotbollshandbok innefattar vissa besökande polisdelegationer särskild personal
för kontakterna med supportrar. Deras primära uppgift är att fortlöpande sköta kontakterna mellan
värdlandets polismyndigheter och de besökande supportrarna. Därigenom kan de enskilda berörda
polismännen bygga upp goda kunskaper om dynamiken hos besökande supportrar och därmed
sammanhängande risker och erkännas i sin roll och vinna förtroende, särskilt bland supportrar som
regelbundet åker på bortamatcher. Det bör emellertid konstateras att samtliga poliser i en besökande
polisdelegation inte har utbildning, utrustning eller erfarenhet för denna uppgift och att insättandet
av sådana "supporterpoliser" alltid bör grundas på en riskbedömning av den besökande
polisdelegationens chef.
c)
Besökande publikvärdar
I vissa länder är det vanligt förekommande att besökande klubbar använder sig av team med
publikvärdar för att stötta den mottagande klubbens publikvärdar i kontakterna med de besökande
supportrarna. De känner till och har erfarenhet av att hantera sina supportrars beteende och kultur.
Publikvärdarna är också kända för de resande supportrarna och behandlas därmed ofta med större
tolerans och respekt än värdlandets publikvärdar och/eller poliser. De besökande publikvärdarnas
uppgifter bör emellertid fastställas före evenemanget och att använda dem som medlare bör endast
övervägas om det överenskommits på förhand att deras uppgift ska omfatta mer än arenan, så att
även allmänna platser och konfliktlösningsscenarier ingår. Återigen bör en riskbedömning av den
som är ansvarig för delegationen med besökande publikvärdar ligga till grund för insättandet.
d)
Supportersambandsmän
Ett särskilt kapitel om supportersambandsmän ingår i denna handbok. Här ges vägledning om den
potentiella roll som särskilda supportersambandsmän kan spela genom att kommunicera med
supportrar på pubar och mötesplatser för supportrar och genom en medlande roll vid upplösning av
spänningar och konflikter på allmänna platser. Det är viktigt att komma ihåg att
supportersambandsmännen är anställda av klubbar/fotbollsförbund och har varierande kunskaper
och färdigheter i olika delar Europa. Supportersambandsmännen bör vara en viktig och kompetent
kontaktpunkt för alla berörda parter (på matchdagar och i övrigt) vid olika scenarier. De bör dock
inte sättas in som medlare om de inte är utbildade för och villiga att ta på sig den uppgiften. Polisen
bör alltid göra en riskbedömning vid sådant insättande.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
28
SV
e)
Medföljande personer
I vissa europeiska länder är det praxis att särskilda "medföljande personer" åker med de besökande
supportrarna. Dessa personer kommer från supportrarnas hemland/hemstad eller
bostadsland/bostadsort, och känner till de besökande supportrarnas kultur.
De reser tillsammans med sina klubbsupportrar eller landslagssupportrar överallt och är med i den
mottagande staden på matchdagen, dagen före och dagen efter matchen. De reser också till andra
platser om ett stort antal supportrar befinner sig där.
De kan ha sin bas på supporterambassaden och ägna sig åt någon form av uppsökande arbete
gentemot åskådare eller tjänstgöra som publikvärdar och eskortera organiserade grupper från
hemlandet eller hemstaden till arenan och tillbaka hem.
Sådana "medföljande personer" har ingen rättslig ställning utanför sitt eget land, så deras uppgift
bör, per definition, begränsas till kontaktverksamhet.
Deras huvuduppgift är att se efter de besökande supportrarna och tillhandahålla lämpliga tjänster för
att förbättra mottagandet av dem och dra största möjliga nytta av den gästfrihet som de möts av. De
kan ge supportrarna information och hjälpa dem att lösa problem, i nära samråd med
supporterambassaden.
De agerar som en resande supporterambassadör, som bidrar till att bygga upp och stärka en positiv
supporterkultur grundad på respekt och tolerans. Under vissa omständigheter och i vissa länder kan
de också underlätta dialogen mellan polis och supportrar för att lösa upp spänningar och lösa tvister
utan att polisen behöver ingripa.
Teamens storlek och hur de sköter kontakterna med arrangörerna, polisen och de kommunala
myndigheterna kommer att variera beroende på lokala behov och förhållanden. Det är viktigt att se
till att tydliga kommunikationsvägar upprättas och att det inte råder något tvivel om roller och
ansvarsområden.
Det är inte nödvändigt att en medföljande person utför arbetet inom ramen för sin yrkesutövning
eller arbetar inom utbildningsområdet med risksupportrar, eftersom uppgiften främst är inriktad på
primärt förebyggande riktat till alla supportrar. Förmåga att föra en dialog och lösa konflikter kan
därför vara särskilt värdefullt.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
29
SV
KAPITEL 8
Delaktighet och bekämpning av diskriminering
I enlighet med artikel 21 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och med beaktande av
stadgans artikel 11 om yttrandefrihet och informationsfrihet, bör fotbollsevenemang vara till för alla
och inbjudande för alla grupper i samhället. Detta är ett centralt inslag i en effektiv, serviceinriktad
strategi. Därmed bör inte någon form av diskriminerande beteende tolereras. Syftet bör vara att se
till att fotbollsupplevelsen (på och utanför arenan) är välkomnande och angenäm för alla personer,
oberoende av hudfärg, språk, religion eller trosuppfattning, nationalitet, nationellt, etniskt eller
socialt ursprung, funktionshinder, ålder, kön eller sexuell läggning.
Det är därför viktigt att polisen deltar i lokala arrangemang som omfattar flera organ – ett
samordningsorgan – som fastställer omfattande och sofistikerade åtgärder som är avsedda att
förebygga och motverka rasism och andra former av diskriminerande beteende i samband med
fotbollsmatcher. Fotbollsrelaterad verksamhet bör ingå i ett bredare och systematiskt program för
polisens arbete mot diskriminering.
Samordningsorganet bör säkerställa att definitionen av vad som utgör diskriminerande och
intolerant beteende är tydlig och allmänt erkänd samt att den tillämpas. Definitionen bör omfatta
•
offentlig uppvigling till våld, hat eller diskriminering,
•
offentlig förolämpning eller ärekränkning,
•
hot mot en person eller en grupp av personer,
•
offentligt uttryckande av en ideologi som hävdar att en viss grupp är överlägsen, eller som tar
avstånd från eller uttrycker sig nedsättande om en annan grupp av personer på grund av ras,
hudfärg, språk, religion, nationalitet, etniskt ursprung, funktionshinder, kön eller sexuell
läggning,
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
30
SV
•
offentligt förnekande, förringande eller rättfärdigande av eller överseende med diskriminering
eller intolerans,
•
offentlig spridning eller offentlig distribution, eller produktion eller lagring i syfte att till
allmänheten sprida eller distribuera skriftligt material, bildmaterial eller annat material som
innehåller uttryck för diskriminering eller intolerans och som omfattas av lagstiftningen.
Vissa typer av beteenden, däribland sådana beteenden som utgör brott i värdlandet, bör förbjudas,
t.ex. rasistiska förolämpningar och rasistiska skanderingar, att visa upp rasistiska fanor och
symboler samt att bära, distribuera och sälja rasistiska och andra diskriminerande fanor, symboler,
flaggor, broschyrer eller bilder.
Lokala organ bör arbeta tillsammans för att ta fram en tydlig motstrategi och utnyttja tillgängliga
lagbestämmelser för att straffa rasistiskt och annat diskriminerande beteende. Åtgärderna bör vara
proportionerliga men tillräckligt kraftfulla för att hindra och avskräcka potentiella gärningsmän och,
där så är lämpligt, inbegripa en pedagogisk aspekt.
Samordningsorganet bör, utöver att säkerställa att relevanta lagbestämmelser efterlevs, se till att
polisen och arenapersonalen får särskild utbildning om tillämpningen av lagen, fastställande av
brott och bekämpning av mer dolda former av diskriminering och intolerans. Polisen bör ha nära
kontakter med alla lokala organ inom det straffrättsliga systemet, däribland åklagare och domare,
för att öka medvetenheten om att lämpliga straff måste utdömas och verkställas för alla supportrar
eller andra deltagare som förklarats skyldiga till rasistiska brott eller diskrimineringsbrott.
Det är också viktigt att polisen och andra myndigheter har kontakt med supportrarna när det ska
avgöras vilken strategi mot diskriminering och intolerans som fotbollsklubben har och hur
supportrarna kan uppmanas till självreglering samt hur brottsoffer kan uppmuntras att inkomma
med klagomål. Den särskilda supportersambandsmannen kan spela en avgörande roll vid sådana
kontakter. Stöd bör ges till befintliga supporterinitiativ som aktivt fokuserar på att förebygga och
motverka rasism eller andra former av diskriminering. Den särskilda supportersambandsmannen
kan spela en avgörande roll vid sådana kontakter och vid utarbetandet av en hållbar
antidiskrimineringsstrategi som omfattar flera organ.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
31
SV
KAPITEL 9
Supportersambandsmän
Avsnitt 1 – Gällande regler
Sedan början av säsongen 2012/13 är klubbar som ansöker om licens för att spela i någon av de
europeiska serierna (Champions League/Europa League) enligt artikel 35 i Uefas bestämmelser om
klubblicenser och ekonomiskt fair play skyldiga att utse en särskild supportersambandsman som
huvudkontaktpunkt för supportrar.
Detta personalkrav, som Uefas exekutiva kommitté enades om 2010, är ett uttryck för hur viktigt
det styrande organet för europeisk fotboll anser det vara att främja konstruktiva förhållanden mellan
klubbar, supportrar och andra viktiga berörda parter, t.ex. polis och säkerhetspersonal.
Flertalet av de nationella förbunden eller ligorna har antagit en liknande bestämmelse i sina egna
licensregler inom landet, och för över 1 000 klubbar runtom i Europa finns krav på minst en
supportersambandsman.
Avsnitt 2 – Supportersambandsmannens roll
Supportersambandsmannens huvudsakliga roll är att fungera som en länk mellan supportrarna och
klubben/förbundet och underlätta dialogen mellan de båda sidorna. Supportersambandsmän
kommer vanligtvis också att ha denna förmedlande roll gentemot externa aktörer, såsom polisen och
publikvärdar, och framföra behov och önskemål från båda sidor och fungera som "översättare" vid
missförstånd eller felaktiga tolkningar av beteenden.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
32
SV
Uefa har, i partnerskap med Supporters Direct Europe deltagit i bevakningen av genomförandet av
projektet med supportersambandsmän och genomförandet av artikel 35 på nationell förbundsnivå.
Tillsammans har de tagit fram en detaljerad handbok om konceptet med supportersambandsmän. I
Uefas handbok för supportersambandsmän anges en standarddefinition av
supportersambandsmännens roll, uppgifter och de förväntade fördelarna med dem 3.
Det övergripande temat i supportersambandsmännens arbete är dialog och kommunikation, som är
centralt i allt de gör.
Dialog och kommunikation
(informationsutbyte med andra
berörda parter)
3
Service och rådgivning
Förebyggande
(supportrar, klubbavdelningar,
(dialog, nedtrappning och
externa aktörer)
differentiering)
http://www.uefa.org/MultimediaFiles/Download/Tech/uefaorg/General/01/84/35/28/1843528_DOWNLOAD.pdf
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
33
SV
Inom förebyggande arbete kan supportersambandsmännen utföra följande uppgifter:
•
agera som förbindelselänk i kommunikationen mellan supportrar, ordningsvakter,
publikvärdar och polisen m.fl. före, efter och under matcher,
•
tillhandahålla detaljerad information för supportrar vid matcher för att underlätta resor och
logistik på matchdagen samt eliminera möjligheter till missförstånd,
•
bidra med underlag vid säkerhetsmöten före hemmamatcher och före bortamatcher med hög
risk,
•
förklara supportrarnas agerande för polisen och publikvärdar och vice versa för att undanröja
hinder och missuppfattningar,
•
delta i möten (s.k. concourse meetings) på arenan tillsammans med klubbens
säkerhetsansvariga, publikvärdar och polisen ungefär en timme före avspark för att bedöma
situationen,
•
arbeta för att förebygga oroligheter genom att utöva ett lugnande inflytande på supportrar och
andra berörda parter som bidrar till nedtrappning, medla i konfliktsituationer och uppmuntra
en positiv supporterkultur,
•
delta i avrapporteringsmöten efter matcher,
•
bidra till polisutbildning,
•
delta i lokala sport- och säkerhetskommittéer etc.,
•
bygga upp en effektiv struktur för kommunikation med supportrar, klubbar,
säkerhetspersonal, polisen, lokala och nationella myndigheter, andra supportersambandsmän,
transportföretag etc.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
34
SV
Avsnitt 3 – Samverkan med polis och säkerhetspersonal
Supportersambandsmän bör inte ses som klubbens säkerhetsansvarigas eller polisens förlängda arm.
Supportersambandsmän bör inte ha någon säkerhetsroll inom en klubb eller liga eller ett förbund
och bör inte heller arbeta för en organisation som av klubben utsetts att utföra säkerhetsuppgifter.
Med sin förståelse för den rådande stämningen inom supporterbasen kan supportersambandsmännen
agera som ett slags seismograf, identifiera potentiella konfliktsituationer i ett tidigt skede och arbeta
för att förhindra att de trappas upp. Supportersambandsmännen kan ge värdefull återkoppling om
utvecklingen bland supportrarna och positiva och negativa effekter av polisens taktik som kan ligga
till grund för riskbedömningar och dynamiska polisstrategier för matchdagen. De kan också spela
en medlarroll i konfliktsituationer och ingå i en nedtrappningsstrategi.
Statusen för genomförandet av projektet med supportersambandsmän varierar kraftigt från land till
land, och, inom landet, från klubb till klubb. Supportersambandsmän behöver inte heller vara
heltidsanställda utan arbetar ofta deltid eller ideellt. Dessa punkter bör beaktas vid bedömningen av
hur man på bästa sätt utnyttjar deras tjänster.
Avsnitt 4 – Förtroende och trovärdighet
Med tanke på de varierande arbetsuppgifterna är det viktigt att alla har goda kunskaper om
supportersambandsmännens arbete. Det bör framgå tydligt att supportersambandsmännen inte är
supporterrepresentanter. De arbetar för klubben, företrädesvis på samma hierarkiska nivå som den
säkerhetsansvariga. Det är önskvärt att supportersambandsmännen kommer från supporterbasen och
mycket väl känner till dess huvudaktörer och grupper. Förtroende och trovärdighet är centrala inslag
i supportersambandsmännens arbete och de bör därför åtnjuta respekt och acceptans från alla
berörda parter. I samspelet mellan klubbens styrelsemedlemmar, supportrar, polis och publikvärdar
agerar de som "balanserade aktörer" och fungerar som dialog- och kommunikationspartner för att se
till att upplevelsen av matchdagen blir positiv.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
35
SV
Avsnitt 5 – Uppfattningar om rollen
Supportersambandsmännens roll uppfattas på olika sätt av de berörda parterna. För supportrarna är
de kontaktpunkter, medlare och företrädare för deras intressen. För polisen och organisationerna för
kontroll av folksamlingar, eller för publikvärdsorganisationerna, agerar supportersambandsmännen
som samarbetspartner som kan hjälpa dem att se till att matchdagen flyter smidigt och utan
incidenter. Och för klubbarna kan supportersambandsmännen vara en direkt kommunikationslänk
till supporterbasen. Dessa olika uppfattningar gör supportersambandsmännens roll särskilt värdefull
men också synnerligen utmanande. Det är därför mycket viktigt att supportersambandsmännen
stöds av alla berörda parter och får det utrymme och det förtroende som krävs för att de ska kunna
göra sitt arbete.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
36
SV
KAPITEL 10
Supporterambassader
Avsikten med supporterambassader är att ge möjlighet att tillgodose de särskilda behoven för
besökande supportrar i samband med ett fotbollsevenemang. De är ofta knutna till
fotbollsturneringar men kan också användas vid inhemska och internationella matcher där ett stort
antal besökande supportrar är inblandade.
Supporterambassader utgör en kontaktpunkt för besökande supportrar i värdstadens centrum, där de
kan få information och hjälp av många olika slag, t.ex. information om områden för besökande
supportrar där de kan få något att äta och dricka, lokala resor och transporter, tillgången på biljetter,
inkvartering, lokala fritidsaktiviteter, alla planerade visningar av matcher, förlust eller stöld av
handlingar, sjukvård och – nog så viktigt – polisstrategier och toleransnivåer osv.
Supporterambassader utgör också en kommunikationskanal mellan supportrar och den lokala
polisen och andra myndigheter. De kan vara ett effektivt medel för snabb och effektiv förmedling
av uppdaterad information om nya eller förändrade situationer.
Supporterambassader kan också företräda supportrarnas åsikter gentemot myndigheterna om
problem uppstår. De kan ta proaktiva initiativ för att bygga upp goodwill mellan olika
supportergrupper och med lokala etniska minoritetsgrupper.
a)
Organisation
Supporterambassader sätts ibland upp av myndigheterna i värdstaden men även av supportrarna
själva.
Det viktigaste kravet är att organisationen ska kunna hantera supportrarna på ett lämpligt sätt,
särskilt supportrar från det besökande laget.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
37
SV
b)
Bemanning och personal
Självfallet är det önskvärt att de som deltar i tillhandahållandet av en supporterambassad har
tillräckliga resurser och den kompetens som krävs för att kunna bedriva verksamheten på ett
effektivt sätt.
I vissa fall kan det finnas avlönad personal som har avtal med en myndighet eller särskilt utsedd
organisation. I andra fall har det visat sig vara lika effektivt med engagerade frivilliga från
supporterorganisationer.
Personalen vid en supporterambassad bör ha en kollektiv förståelse för supporterkulturen i sina
målgrupper. De bör ha tillgång till detaljerad lokalkännedom och stå i tät kontakt med alla berörda
lokala myndigheter, inklusive polisen.
c)
Öppettider
Supporterambassader bör vara tillgängliga och kunna nås på telefon under hela
evenemangsperioden, och de bör vara öppna så länge som möjligt dagen före varje match,
matchdagen och följande dag. En av fördelarna med supporterambassader är att de är tillgängliga
och flexibla. Därmed kan de anpassa sig till de situationer som uppstår och skräddarsy sina
aktiviteter efter besökande supportrars behov och livsstil.
d)
Plats och tillgänglighet
Valet av plats är en avgörande faktor för supporterambassader. Platsen bör vara tillgänglig och
synlig. Valet av plats bör ske i nära samråd mellan supporterrepresentanter, polisen och de
kommunala myndigheterna. Det är önskvärt att supporterambassaderna ligger i stadens centrum så
att en stor del av arbetet kan göras före en match och så att de är tillgängliga för så många som
möjligt. Detta är särskilt viktigt för supportrar som vanligtvis samlas i centrum och går till arenan
först en eller två timmar före avspark.
Det kan också vara lämpligt att inrätta en supporterambassad nära arenan, så att supportrarna har en
alternativ referenspunkt under tiden omedelbart före och efter varje match.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
38
SV
Vägen till supporterambassaden bör vara utmärkt med tydliga skyltar så att det är lätt för
supportrarna att hitta dit och så att de alltid är tillgängliga. Information som delas ut till besökande
supportrar före evenemanget bör ange var supporterambassaden ligger och andra detaljer. Det är bra
om dessa besökande supportrar kan få stadskartor med supporterambassadens läge och andra
användbara uppgifter om t.ex. busshållplatser, uttagsautomater m.m.
e)
Mottagningsfaciliteter, service och information
Supporterambassadens personal har fortlöpande kontakt med arrangören, lokala och nationella
myndigheter, polisen samt ordnings- och säkerhetspersonal, och kan därmed ge supportrarna
uppdaterad och korrekt information. De bör se till att denna information är tydlig och tillförlitlig
och hela tiden kontrollera dess riktighet, så att inga vilseledande uppgifter ges till supportrarna.
Ett näraliggande syfte är att förekomma ryktesspridning. Många olika, ganska befängda rykten kan
spridas bland supportrar och skapa svårigheter. Supporterambassader kombinerar en officiell
ställning, mitt i nätverket av arrangerande organ, med särskilda och omedelbara förbindelser till
supportrarna på plats, och de kan snabbt och på ett bestämt sätt bidra till att förhindra
ryktesspridning.
En supporterambassad kan använda sociala medier (Twitter, Facebook etc.) för att ge supportrarna
all relevant information.
f)
Arrangemang före matchen
Supporterambassader kan distribuera broschyrer med information om fotbollsarenor, var de ligger,
hur man kommer dit, lokal kollektivtrafik och matchspecifik information. Informationen bör
omfatta vad som gäller enligt värdlandets lagar och författningar om hantering av folkmassor och
regler för tillträde till arenan, bland annat eventuella förbud mot föremål och beteenden som anses
vara antisociala. Reglerna kan variera mellan olika arenor och till och med mellan olika matcher,
när det gäller föremål som fanor, kameror, mobiltelefoner, videokameror och paraplyer.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
39
SV
g)
Biljetter och biljettdistribution
Arrangörer av turneringar bör antingen tillhandahålla korrekt och uppdaterad information till
supporterambassader om pris, försäljningsställen, eventuellt antal kvarvarande biljetter, tidsgränser
och villkor för försäljning eller se till att det finns en kontaktpunkt där supporterambassader kan få
denna information. Det är viktigt att supportrarna i tid får veta när en match är utsåld eller hur
många biljetter som fortfarande finns kvar och till vilka priser, eller när biljettförsäljningen är
avslutad, och att de kan lita på denna information. Supporterambassader bör inte sälja eller
distribuera biljetter.
h)
Logi och bilparkering
I regel utgör supporterambassader ett komplement eller en förstärkning av traditionella turistbyråer,
som ger information om olika typer av logi och tjänster. Det är viktigt att information ges inte bara
om hotell utan även om billigare logi, t.ex. campingplatser eller bed & breakfast. Det behövs också
korrekt information om kollektivtrafik till dessa platser (plats, kostnad och tidtabeller).
När alla rum på orten är uppbokade kan supporterambassader ge information om tillgängliga
logimöjligheter lite längre bort och hur man tar sig dit. Om mer kritiska lägen uppstår kan
supporterambassader, i samråd med lokala myndigheter eller polisen, informera om logi i
nödsituationer och/eller tillfällig logi.
Utöver information om kollektivtrafiktidtabeller (för tåg, bussar, spårvagnar och tunnelbana) kan
supporterambassader också ge supportrar information om allmänna och privatägda
parkeringsplatser i staden eller nära arenan, samt infartsparkeringar och tidtabeller för
transferbussar till arenan (helst med hållplats vid supporterambassaden).
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
40
SV
i)
Förlust eller stöld av handlingar
Officiella handlingar, t.ex. id-kort, pass och socialförsäkringshandlingar samt resehandlingar och
matchbiljetter, kan ofta förkomma eller bli stulna under fotbollsevenemang, vilket leder till oro hos
de berörda supportrarna, som kan känna sig vilsna i en okänd miljö. Vid sådana scenarier kan en
supporterambassad vara till stor hjälp när det gäller att hantera problemet eller kontakta de berörda
myndigheterna.
j)
Hälso- och sjukvård
Supporterambassaderna ska kunna informera om sjukhus, ordinarie eller akut sjukvård,
akuttandläkare och sociala skyddsnät, så att supportrar kan få vägledning om vart de ska vända sig.
k)
Verksamhet
Supporterambassader är en viktig källa till information om transportförbindelser till
fritidsaktiviteter, idrottsverksamhet och kulturella aktiviteter som anordnas för lokalbefolkningen,
eller särskilt för besökande supportrar, i den aktuella staden. Sådana aktiviteter kan ibland till och
med arrangeras av supporterambassaden i partnerskap med klubbens eller landets
supportersambandsmän eller grupper av hemmasupportrar.
l)
Information
Det är viktigt att all information som görs tillgänglig för en supporterambassad är uppdaterad så att
de allra senaste nyheterna kan förmedlas till besökande supportrar. Anledningen är att aktiviteter
kan organiseras utan att det offentliggörs i officiella informationspaket/broschyrer för supportrar.
Andra aktiviteter som supporterambassaden kan informera om är t.ex. oplanerade offentliga
visningar av en fotbollsmatch, vilket ibland kan utgöra en sista minuten-lösning på problemet med
att styra förflyttningar för åskådare som inte kan få biljetter till en utsåld match.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
41
SV
m)
Finansiering
En supporterambassad kommer, om den ska fungera effektivt, att ha betydande kostnader för
logistik och personal. Med tanke på att evenemanget är en engångsföreteelse kan behoven delvis
tillgodoses med utrustning, lokaler och personal som de lokala myndigheterna och organisationerna
ställer till förfogande. Det krävs dock särskild finansiering. Staten, kommunala organ och
matcharrangörerna kan bidra genom att tillhandahålla de medel och det stöd som behövs till
supporterambassader.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
42
SV
KAPITEL 11
Supportercoachning
I vissa europeiska länder samordnar socialarbetare aktiviteter som ska bidra till att förhindra
fotbollsrelaterat våld och diskriminerande eller antisocialt beteende. Här ingår
utbildningsverksamhet, s.k. supportercoachning, med inriktning på supportrar som är utformad för
att komplettera passiva säkerhetsåtgärder och polisinsatser för att hantera evenemang.
Supportercoachning i sig utgör en förebyggande policy på medellång och lång sikt och grundas på
ett fortlöpande arbete på gräsrotsnivå med supportrarna.
Supportercoachningen är också utformad för att främja en positiv supporterkultur och skapa
positiva förhållanden för besökande supportrar när de ska njuta av en fotbollsmatch eller en
turnering.
a)
Principer för supportercoachning
Grundprincipen är en aktiv social och pedagogisk insats ute på fältet av kompetenta yrkespersoner
som arbetar på ett riktat sätt och med fokus på grupper av unga fotbollssupportrar. Det är mycket
viktigt att låta projekten utvecklas kontinuerligt och se till att ny personal ges fortbildning, så att
verksamheten förblir intressant. Supportrarnas värld förändras, så supportercoachningsprojekten bör
per definition också utvecklas.
I praktiken sker supportercoachning på många olika sätt, främst eftersom supportrar har olika
profiler men också på grund av att den fotbollsrelaterad brottsligheten ser olika ut.
Supportercoachning är därför ett flexibelt koncept som anpassas till omständigheterna, lokala behov
och specifika nationella kulturer.
b)
Finansiering av supportercoachning
När det gäller ansvarsområden och finansiering behövs statliga insatser, tillsammans med direkt
stöd från klubbarna och de lokala myndigheterna till organisation och genomförande.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
43
SV
c)
Supportercoacher
Supportercoacher har vanligen ett anställningskontrakt med lokala myndigheter eller andra behöriga
organisationer/organ.
d)
Metoder för supportercoachning
Medan supportercoachningen främst är inriktad på anordnandet av strukturerad
utbildningsverksamhet och social verksamhet kan den också inbegripa uppsökande arbete, såsom
rörlig verksamhet i samband med matcher som i sin tur kan vara till hjälp vid polisinsatser.
Huvudsyftet med supportercoachning på matchdagar är att se till att en kommunikationskanal är
öppen mellan supportrar och organisatörer.
När supportercoachning tillhandahålls av personal som är erkänd av myndigheterna och accepterad
av supportrarna kan personalen betraktas som en länk mellan organisatörer och supportrar. På grund
av sin särställning i händelsernas centrum och den kontinuerliga dialog som etablerats, kan
supportercoacherna ofta lösa upp konflikter och på så sätt bidra till att förhindra incidenter.
e)
Förbindelser mellan systemen för supportercoachning och polisen
Ett positivt samarbete mellan polisen och supportercoacherna är avgörande för en långsiktig och
strukturerad förebyggande strategi. Även om metoderna varierar är målen desamma: att minska
våldet i samband med sport.
Båda parterna måste därför förstå varandras roller och perspektiv och uppskatta varandras bidrag,
men också förstå vilka den andra partens begränsningar är, särskilt när det gäller att lösa upp
spänningar på matchdagar. Supportercoacher kan fungera som viktiga kanaler för kommunikation
mellan polisen, klubbar och supportergrupper.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
44
SV
f)
Samarbete på medellång och lång sikt
I framgångsrika projekt har polisen och supportercoacherna inrättat en formell mekanism för
ömsesidigt samråd och informationsutbyte, vilken samordnats av de kommunala myndigheterna.
Även om det finns stora synergieffekter mellan framgångsrika polisinsatser och det dagliga arbetet
inom strukturer för supportercoachning, anses det inte tillrådligt att inbegripa polisen i dessa
strukturer eftersom detta skulle kunna undergräva det mervärde som supportercoachningen tillför i
arbetet för att förebygga och minska trygghets- och säkerhetsriskerna.
Det gemensamma målet att minska riskerna innebär dock att polisen kan stödja och arbeta med
supportercoacher med mer långsiktiga mål i sikte.
g)
Utbildningsverksamhet
Supportercoachernas utbildningsverksamhet kan erbjuda värdefulla möjligheter till riktat
utbildningsarbete med unga supportrar utanför den specifika matchkontexten.
Idrottsaktiviteter (såsom fotboll på fullstora eller mindre planer) kan ingå i ett utbildningsprojekt
som har som syfte att involvera ungdomar, göra dem mer ansvarsfulla och fokuserade och hindra
dem från att bli sysslolösa. Deltagande i amatörmästerskap ger struktur åt sådana aktiviteter.
Äventyrssporter, såsom forsränning och klättring, är mycket lämpliga. De ger unga supportrar, som
kanske annars skulle tillgripa våld, möjlighet att visa vad de går för i ett positivt sammanhang.
Sådana aktiviteter ger också ungdomar möjlighet att få utlopp för sin uppdämda energi, samtidigt
som de får den spänning de behöver. Att delta i sådana aktiviteter främjar också utvecklingen av
positiva sociala färdigheter.
Eftersom lärande, deltagande och utveckling av ansvarskänsla är viktiga aspekter bör man undvika
"konsumtionsinriktad verksamhet" som bara tjänar till att hålla ungdomar sysselsatta.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
45
SV
h)
Socialt stöd
Kopplingen till fotboll kan erbjuda möjlighet att utföra socialt arbete som riktar sig till vissa
missgynnade grupper. Supportercoachning kan sålunda vara till hjälp för personer med sociala
svårigheter som annars inte drar nytta av den hjälp som erbjuds av konventionella institutioner. Om
personens sociala situation förbättras kan detta leda till ett positivt resultat.
i)
Fältarbete
Att upprätthålla ständiga kontakter med supportrarna är viktigt och underlättar det utbildningsarbete
som behöver göras.
Kontakterna kan upprätthållas genom fältarbete i bostadsområden eller i lokaler som besöks av
supportrar, exempelvis barer. Det är lättare att skapa förtroendefulla relationer om man upprätthåller
kontakten med supportrarna mellan matcherna och aktiviteterna.
Fältarbetet kan också ske genom ett supportercentrum eller en utbildningsanläggning som är öppen
under veckan och som tillhandahåller spel och utbildningsmaterial och erbjuder en plats där
supportrar kan träffas fritt i ett utbildningssammanhang. Denna typ av infrastruktur utgör en
permanent förbindelselänk mellan supportercoachning och supportrar.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
46
SV
KAPITEL 12
Strategi för kommunikation och mediehantering
Såsom genomgående betonas i denna handbok visar de europeiska erfarenheterna hur viktigt det är
att polisen aktivt deltar i utformningen av en effektiv strategi för kommunikation och
mediehantering som omfattar flera olika organ och som har som syfte att klargöra vikten av och
innehållet i en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service i samband med fotbollsmatcher,
där flera olika organ är inblandade.
En mediestrategi med flera olika organ inblandade kan vara särskilt viktig för att man ska kunna
förse alla parter, inte minst besökande supportrar, med en mängd viktig information såsom råd inför
resan samt uppgifter om tillfartsvägar till arenan, tillämplig lagstiftning och toleranströsklar för
beteenden.
Det centrala syftet bör vara att främja en positiv bild av evenemanget bland hemmasupportrar,
besökande supportrar och lokalbefolkning, hos allmänheten och bland enskilda som deltar i
insatserna för säkerhet och trygghet. Detta kan bidra till att skapa en välkomnande miljö för alla
inblandade och vara ett viktigt bidrag till att minimera trygghets- och säkerhetsriskerna. Genom att
tillhandahålla information, råd och förklaringar kan man också i avgörande grad uppmuntra
supportrarna till självreglering.
Polisen i synnerhet bör använda mediestrategin med flera olika organ inblandade till att
•
förmedla information på ett proaktivt, öppet och transparent sätt,
•
förmedla information om trygghets- och säkerhetsskapande förberedelser på ett vänligt, lugnt
och positivt sätt,
•
förmedla polisens avsikt att underlätta supportrarnas legitima verksamhet,
•
identifiera vilka typer av beteende som inte kommer att tolereras av polisen.
Polisens talespersoner bör samarbeta nära med statliga och lokala organ,
fotbollsförbund/organisatörer och supportergrupper i förberedandet och genomförandet av en
mediestrategi med flera olika organ inblandade och baserad på gemensamt och uppdaterat
orienteringsmaterial. Detta material bör regelbundet anpassas för att ta hänsyn till återkommande
ämnen eller frågor och nya risker eller händelser.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
47
SV
Om möjligt bör supporterrepresentanter uppmuntras att delta i presskonferenser och förmedla
positiva budskap om evenemanget.
För att kommunikationsstrategin ska vara effektiv bör den dock inte vara begränsad till förmedling
av evenemangsspecifik information. Den bör också inbegripa ett åtagande att samarbeta med
supportergrupper i syfte att sända klara budskap och anlägga ett supporterperspektiv på en mängd
frågor. Supportrarna har som viktiga berörda parter i fotbollssammanhang ett eget intresse av att
samarbeta med polisen och andra myndigheter för att utveckla en meningsfull dialog med
supportergrupper och supportrar i allmänhet.
Dialog är en tvåvägsprocess och det finns ett antal alternativ när det gäller att välja hur man vill
kommunicera för att förmedla information och perspektiv och på annat sätt ha kontakt med
supportrar.
Här ingår bland annat
•
supportermöten,
•
supporterpaneler eller samrådsgrupper för insamling av återkoppling från supportrar,
•
opinionsundersökningar/utvärderingsblanketter för supportrar,
•
supportermottagningar (informella möten mellan klubbpersonal och supportrar),
•
klagomålsförfaranden,
•
samverkan med supportrar på webbplatser,
•
nyhetsbrev och liknande publikationer,
•
sociala mediekanaler (t.ex. Facebook och Twitter),
•
frivilliga som på matchdagen hjälper supportrarna med en mängd olika frågor,
•
supporterzoner,
•
supporterambassader (t.ex. vid matcher på europeisk nivå),
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
48
SV
•
träningar som är öppna för allmänheten,
•
supporterevenemang (t.ex. kring jul eller innan säsongen börjar) med autograftillfällen.
Före matcherna kan polisbefälen lämna information om läget före matchen och gå ut med ett
välkomnande meddelande direkt till supportrarna genom polisens och klubbarnas webbplatser.
Erfarenheten visar att initiativ av detta slag som tas före matchen kan vara mycket effektiva när det
gäller att ange allmänna gränser för beteendet och klargöra att syftet med polisinsatserna är att bidra
till att matchen blir en bra och positiv erfarenhet för supportrarna. Ett sådant tillvägagångssätt kan
bidra till en känsla av trygghet bland supportrar och främja uppfattningen av att interaktionen är
transparent och positiv. Detta i sin tur bidrar till att minska spänningarna redan från början. Det är
dock viktigt att eventuella åtaganden som ingår i sådana initiativ fullgörs som en integrerad del av
polisinsatserna. På så sätt kan man upprätthålla trovärdigheten och minska risken för att människor
misstror offentliga uttalanden.
Erfarenheten efter matchdagar visar att det är viktigt att polisen proaktivt begär oberoende
återkoppling av supportrar som varit närvarande vid matchen och införlivar denna återkoppling i
polisens rapportering/matchutvärdering. I de fall då en intern utvärdering visar att uppenbara fel har
begåtts i en polisinsats kan ett offentligt tillkännagivande bidra till att minska spänningarna och
uppmuntra till skapandet av en respektfull kultur av konstruktiv kritik från både polisens och
supportrarnas sida. På motsvarande sätt kan rapportering i medierna av positivt beteende hos
supportrarna på ett avgörande sätt stärka den ömsesidiga respekten och samarbetet samt bidra till att
sådant positivt beteende blir allt vanligare.
I fall av incidenter bör polisens talespersoner om möjligt samråda med alla relevanta organ, experter
på supporterbeteende och andra medlare innan de gör några uttalanden i ärendet till medierna och
den breda allmänheten. Offentliggörande av oriktiga uppgifter eller en ytlig bedömning av
incidenter kan förvärra spänningarna mellan supportrar och polis och oavsiktligen höja de framtida
risknivåerna.
En effektivare strategi för kommunikation och mediehantering förutsätter ett bättre samarbete med
medierna. Medierna måste förstå risken med att oavsiktligen uppmuntra till våldsamt, olämpligt,
rasistiskt eller annat diskriminerande beteende och undvika att rapportera om incidenter på ett sätt
som kan anses förhärliga eller uppmuntra sådant brottsligt beteende.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
49
SV
KAPITEL 13
Informationskällor
För ett supporterperspektiv på vikten av dialog och andra frågor, se
•
Football Supporters Europe (FSE) (http://fanseurope.org).
För råd om hur fotbollsarenor och deras omgivningar kan göras tillgängliga för supportrar med
funktionsnedsättning, se
•
Centre for Access to Football in Europe (CAFE) (http://www.cafefootball.eu).
För råd om hur man kan bekämpa rasistiskt eller annat diskriminerande beteende, se
•
Europarådet – Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI)
http://www.coe.int/t/dghl/monitoring/ecri/default_en.asp),
•
Football Against Racism in Europe (FARE) (http://www.farenet.org),
•
European Gay & Lesbian Sport Federation (EGLSF) (http://www.eglsf.info/).
För råd om supportersambandsmän och kopior av Uefas/Supporters Directs gemensamma
handbok om supportersambandsmän, se
•
http://www.supporters-direct.coop
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
50
SV
Tillägg A
Strategi för gästfrihet vid fotbollsevenemang
Följande vägledning, som bygger på den vägledning som utfärdades av Europarådets kongress för
lokala och regionala myndigheter 2004, sammanfattar principerna i etablerad europeisk god praxis
när det gäller att minimera riskerna genom införandet av en servicestrategi (eller gästfrihetsstrategi)
i samband med fotbollsevenemang.
Medan tyngdpunkten här främst ligger på behovet av att skapa en integrerad strategi som omfattar
flera olika organ, har polisen en framträdande roll i att säkerställa att polisinsatserna återspeglar det
övergripande behovet av att erbjuda supportrarna en trygg, säker och välkomnande miljö i samband
med fotbollsevenemang som äger rum på deras ort. Följande vägledning har därför utformats med
tanke på de lokala polisorganens roll.
Vägledning
1.
Se till att polisen har ett nära samarbete med de kommunala myndigheterna, evenemangets
organisatör, lokalbefolkningen och lokala företag, de särskilda supportersambandsmännen
och supporterrepresentanterna genom att
a)
erkänna vikten av en kundorienterad strategi som välkomnar supporterkulturernas
mångfald och erkänner de interkulturella och internationella skillnaderna mellan
supporterkulturerna, vad gäller planering och genomförande av polisinsatser i samband
med evenemanget,
b)
erkänna att välinformerade och väl omhändertagna supportrar känner sig tillfreds och
sålunda avslappnade,
c)
sörja för en hög nivå av supportergästfrihet före, under och efter matchen,
d)
se till att besökande supportrar bemöts på samma sätt som hemmasupportrar, och att
samma regler gäller i fråga om användningen av fanor, flaggor m.m.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
51
SV
e)
fullt ut utnyttja åtgärder som har visat sig vara framgångsrika och effektiva vid tidigare
fotbollsevenemang och som ger supportrarna tillräckligt med information som tagits
fram i partnerskap med t.ex. supportersambandsmän, supporterprojekt,
supporterambassader, särskilda områden för besökande supportrar, platser där matchen
visas offentligt (public viewing), på grundval av polisens riskbedömning, och andra
faciliteter som är avsedda att användas av supportrarna,
f)
i detta sammanhang ta full hänsyn till Europarådets rekommendationer för god praxis
vad gäller platser där matcher visas offentligt,
g)
se till att information om supporterkultur och supporterbeteende får stor spridning bland
lokalbefolkningen, företag, turismorganisationer, polis/säkerhetspersonal och medier så
att man undviker att skapa obefogad rädsla för supportrar,
h)
se till att det finns tillräckliga möjligheter för vänliga, avslappnade möten mellan
motståndarlagens supportergrupper, t.ex. genom att erbjuda aktiviteter som de båda kan
delta i (såsom särskilda pubar, allmänna platser, områden för gatufotboll,
väggmålningsevenemang, bordsfotboll och gemensamma fester eller konserter för
supportrar),
i)
undvika könsrelaterade stereotyper i planeringen och genomförandet av evenemanget,
med tanke på att kvinnor i allt högre grad deltar i fotbollsevenemang; kvinnliga
supportrar har i regel samma behov och preferenser som manliga supportrar,
j)
se till att det finns omfattande information och utbildning som kan garantera ett varmt
och diskrimineringsfritt välkomnande och en behaglig och diskrimineringsfri vistelse
för personer som inte har samma kulturella, religiösa och sociala bakgrund eller
sexuella läggning,
k)
arbeta med internationella experter inom supporterkultur, mångfald och ickediskriminering, såsom nätverken Football Supporters Europe (FSE) och Football
Against Racism in Europe (Fare) och liknande institutioner, i syfte att dra nytta av deras
erfarenhet och kunskap,
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
52
SV
l)
se till att lokala (klubbars) supportergrupper och supporterkulturer beaktas i
planeringen. Tidigare kontakter med lokala supportrar kan bidra till att minska
spänningar och motverka konflikter.
2.
Polisen bör uppmuntra fotbollsförbund, fotbollsklubbar och andra relevanta organ, oavsett om
de är privata eller offentliga, att när de organiserar fotbollsevenemang erkänna principerna om
att
a)
erkänna fotbollsevenemangens sociala och festliga karaktär,
b)
erkänna att de allra flesta supportrarna vill ta del av fotbollsevenemanget i frihet och på
ett välvilligt och fredligt sätt,
c)
erkänna att åskådare som bemöts och tas om hand på ett vänligt sätt är mindre benägna
att orsaka problem,
d)
erkänna att supportrar förväntar sig inte bara ett intressant och angenämt evenemang
utan också lämpliga tjänster, anständiga hygienanläggningar, hygieniska cateringtjänster
och tydlig information,
e)
sörja för en tillräcklig mängd mat och alkoholfria drycker av god kvalitet,
f)
erkänna att distribution och prissättning av matchbiljetter är ett känsligt tema och att
man måste distribuera biljetterna på ett så korrekt, rättvist och öppet sätt som möjligt,
inom de begränsningar som skapas av säkerhets- och trygghetskraven,
g)
använda alla lämpliga medel för att informera åskådarna om trygghets- och
säkerhetskraven i samband med matchen, vilket inbegriper tillhandahållande av
information om hur man tar sig till arenan, vägledning inne på arenan och de regler som
gäller där,
h)
12792/16
BILAGA
välkomna besökande supportrar på ett vänligt sätt och ta hand om dem,
ehe/gw
DGD 1C
53
SV
i)
vid planeringen av fotbollsevenemang ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de särskilda
behov som familjer, kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning har, se
till att supportrar med funktionsnedsättning har tillgång till alla områden och att
lämpliga faciliteter tillhandahålls,
j)
ta hänsyn till det ökande antalet supportrar från alla delar av samhället (t.ex. kvinnor,
etniska minoriteter och supportrar med funktionsnedsättning) bland annat vid
utarbetandet av reklammaterial och vid planeringen av arrangemangen för
säkerhetspersonal, hygienanläggningar osv.
3.
Uppmuntra kommunerna att aktivt delta i förberedelserna och förvaltningen av
fotbollsevenemang, i syfte att
a)
se till att polisen deltar i den samordnade planeringen och samarbetet mellan olika organ
med ansvar för olika aspekter av organisationen av ett fotbollsevenemang,
b)
se till att samråd sker med lokala invånare och befolkningsgrupper och att dessa får
lugnande besked angående evenemanget,
c)
involvera supportersambandsmän, supportergrupper, supporterprojekt och andra
relevanta initiativ i förberedelserna,
d)
förse besökande supportrar med tillräcklig information, etablera kontakter med
turistbyråer och supporterexperter, såsom supportersambandsmän, supporterprojekt,
lokala supportergrupper och andra parter, när så är lämpligt,
e)
uppmuntra lokala företag att delta i evenemanget, samtidigt som man ser till att dessa
följer den lokala alkoholpolicyn och bidrar till den övergripande gästfrihetsstrategin
genom att erbjuda evenemangsinriktade tjänster och produkter.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
54
SV
Informationskampanjer
Polisen bör uppmuntra till och delta i relaterad verksamhet som är avsedd att öka medvetenheten
lokalbefolkningen och uppmuntra den att delta i tillhandahållandet av tjänster som är inriktade på
gästfrihet.
I förebyggande kampanjer bör man betona evenemangets festliga sida. Det är särskilt viktigt att
man i kampanjerna, i syfte att minska spänningen hos lokalbefolkningen, bemöter och
avdramatiserar eventuell negativ publicitet om supporterbeteende i medierna under den
förberedande fasen.
Personer som driver pubar och barer kan spela en viktig roll när det gäller att förhindra överdriven
alkoholkonsumtion. Både personalen och ledningen vid alkoholförsäljningsställen måste göras
medvetna om sitt ansvar. Informationen måste vara riktad till dem för att man ska kunna minska
sannolikheten för oönskade incidenter.
Riktade förebyggande åtgärder
En ansträngning bör göras för att undvika att socialt utsatta grupper känner sig uteslutna från
fotbollsevenemanget.
Idrottsevenemang bör syfta till att integrera dessa grupper i samhället som helhet och bör
organiseras i samarbete med föreningar och liknande organ som har erfarenhet av sådant arbete.
Alternativa aktiviteter kan anordnas så att människor inte känner sig sysslolösa eller uttråkade. Till
sådana aktiviteter hör bland annat turneringar, temakvällar, konserter och utbildningsverksamhet.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
55
SV
Tillägg B
Strukturerad dialog och samverkan med supportrar
1.
Vägledning
Polisen bör ha ett nära samarbete med partnerorgan och i synnerhet supportersambandsmän i
utvecklingen av en öppen och transparent dialog med supportrarna, på kort sikt (förberedelser inför
matchen) och på lång sikt (problemlösning), genom att
a)
inrätta en sådan permanent dialog på internationell, nationell och lokal nivå,
b)
undvika stereotyper och negativ stämpling mellan supportrar och polis; partnerskap och
dialog kräver engagemang och en vilja att lyssna till alla parter, där man tar hänsyn till och
försöker förstå varandras behov,
c)
se till att en dialog förs med regelbundna mellanrum och att den i tillämpliga fall omfattar
följande partner:
•
Klubbens supportersambandsmän.
•
Supportrar och supporterinriktade initiativ.
•
Professionella supporterprojekt.
•
Kommunala myndigheter.
•
Transportorganisationer.
•
Klubbar och nationella fotbollsförbund.
•
Säkerhetspersonalen vid arenor.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
56
SV
d)
främja plattformar och supporterdialog samt förstärka den ömsesidiga respekten mellan alla
partner på ett klart och tydligt sätt,
e)
uppmuntra offentliga och andra partnerorgan att inrätta en internetplattform för supportrar.
Den bör innehålla turistinformation och administrativ information och bör vara utformad för
att underlätta kommunikationen med supportrarna.
2.
Skapa möjligheter till diskussion genom att
a)
inrätta kontinuerliga och flexibla kommunikationsstrukturer med lokala supportergrupper,
supportersambandsmän och andra yrkesverksamma och ideella experter på supporterbeteende
och folkmassans dynamik,
b)
använda medling och förhandling med supportrar som ett första steg i konfliktsituationer,
c)
ta hänsyn till supportrarnas farhågor och intressen,
d)
skapa möjligheter för polispersonal i frontlinjen som deltar i insatser under matchdagen att ta
kontakt med supportrarna,
e)
öka medvetenheten om supporterkultur och bästa praxis för polisinsatser som rör supportrar,
f)
ta hänsyn till supportrarnas synpunkter vid utvärderingen av evenemanget,
g)
låta främmande språk ingå i utbildningen av särskild personal som deltar i polisinsatser i
samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension.
3.
Etablera nära kontakter med supportrarna genom att
a)
tillsammans med supportersambandsmän och partnerorgan delta i skapandet, på nationell och
lokal nivå, av ett nätverk som omfattar flera olika organ och som kan etablera sig som en
kontaktpunkt för samverkan med supportrarna,
b)
skapa ökad tolerans från båda sidor genom ett förbättrat ömsesidigt förtroende. Hinder kan
övervinnas genom att man lär känna varandra,
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
57
SV
c)
skapa de rätta förutsättningarna för förebyggande socialt arbete med supportrar som bidrar till
att stärka acceptansen och det ömsesidiga förtroendet hos supportrar och organ som är
inblandade i förvaltningen av fotbollsevenemanget,
d)
tillsammans med supportersambandsmän fastställa det bästa sättet att uppmuntra klubbar att
på ett strukturerat sätt ta hänsyn till supportrarnas synpunkter i alla frågor som direkt påverkar
dem (t.ex. genom supporterkontrakt); frågorna kan bland annat gälla biljettpriser, faciliteter på
arenorna, förseningar och tidpunkten för avspark,
e)
se till att klubbar ger sina supportrar information på klubbens hemsida och via alla relevanta
kommunikationskanaler, exempelvis sociala medier (Facebook, Twitter osv.),
f)
uppmuntra fotbollsförbund, klubbar och kommuner att tillsammans med
supportersambandsmän, representanter för supportergrupper och supporterinriktade initiativ
utarbeta program som syftar till att utnyttja idrottens potential att främja social och kulturell
integration,
g)
uppmuntra de ovannämnda enheterna att upprätta en dialog och arbeta i partnerskap med
organisationer som ägnar sig åt att främja sportsmanship och tolerans, och åt att bekämpa
rasism och främlingsfientlighet inom idrotten; partnerskapen måste arbeta för att säkerställa
att åtgärder vidtas för förhindrande av rasism på idrottsplatser och på lokal nivå,
h)
inse att många supportrar vill ta ansvar för atmosfären och förhållandena på sina läktare och
för att hantera problem som de upplever; supportrarna har goda förutsättningar att finna
lösningar på problem,
i)
arbeta med supportrarna för att skapa förhållanden som gör det möjligt för dem att på egen
hand reglera sitt beteende. Självreglering är ett mycket kraftfullt verktyg,
j)
uppmuntra och stödja supportrarnas formella eller informella självorganisering samt
uppmuntra till regelbundna diskussioner mellan de olika supportergrupperna för att få ta del
av representativa supportrars synpunkter i viktiga frågor,
k)
uppmuntra organiserade supportergrupper att rådfråga Football Supporters Europe (FSE), som
är en transnationell organisation av supporterexperter och supporterrepresentanter,
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
58
SV
l)
uppmuntra alla klubbar, och inte bara dem som deltar på europeiska nivå, att använda sig av
en supportersambandsman som har i uppgift att etablera kontakter med supportrarna,
m)
uppmuntra alla nationella organ med ansvar för utfärdande av fotbollslicenser (nationella
förbund eller ligor, i förekommande fall) att rådfråga Supporters Direct Europe (SD Europe) i
frågor som rör utbildning och utveckling inom projektet med supportersambandsmän.
4.
Främja ett gott beteende genom att
a)
ta hänsyn till att passion kan skapa såväl positivt som negativt beteende, t.ex. i ett dynamiskt
samspel med insatser som ska garantera trygghet och säkerhet,
b)
betona mervärdet av ett gott beteende vid fotbollsevenemang och utbyta positiva erfarenheter
från olika sporter med annan supporterkultur,
c)
bemöta supportrar på ett balanserat sätt utgående från deras faktiska beteende i stället för
tidigare erfarenheter eller uppfattningar, med beaktande av den nationella rättsliga ramen och
utestängning av supportrar som agerar på ett kriminellt eller antisocialt sätt,
d)
sätta in utbildade observatörer som är experter på supporterbeteende vid bortamatcher,
e)
ge tydliga instruktioner och tydlig information om vad supportrarna kan förvänta sig på
matchdagen,
f)
informera supportrar om trygghets- och säkerhetsåtgärder eller rättsliga åtgärder,
g)
utbyta god praxis angående en lämplig balans mellan godtagbar supporterkultur och
trygghets- och säkerhetsåtgärder.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
59
SV
5.
Säkerställ rättvisa och respekt i bemötandet av supportrar genom att
a)
i lämpliga fall beakta supportrarnas synpunkter vid förberedandet av rättsliga åtgärder eller av
trygghets- och säkerhetsstrategin för evenemanget,
b)
uppmuntra supportrarna att samarbeta med polisen för att ifrågasätta "förutfattade meningar
om fienden",
c)
skapa en atmosfär av ömsesidig respekt, diskussion, kamratligt umgänge och respekt för lagar
och förordningar,
d)
fokusera på utmaningar som kan sammanföra partnerna i framtiden i stället för på problem
som tidigare har skiljt dem åt,
e)
visa större öppenhet vid polisens och publikvärdarnas insatser,
f)
erkänna supportrarnas behov i stället för att fördöma en hel supporterkultur på grund av vissa
personers negativa beteende; supportrar som handlar förnuftigt och på ett ansvarsfullt sätt bör
uppmuntras att bli mer delaktiga.
Användningen av internet (t.ex. en internetplattform för supportrar med bland annat
turistinformation och administrativ information) för att välkomna och underlätta kommunikationen
med supportrar bör också främjas.
12792/16
BILAGA
ehe/gw
DGD 1C
60
SV