Artikel - Växa Sverige
Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 1 av 3 Fruktsamheten är direkt kopplat ll besä ningens produk vitet och lönsamhet, och därför är det högst mo verat a med sensorers hjälp övervaka kornas könsfunkoner på olika sä , dygnet runt. Lönsamheten kan visa sig direkt i förbä rad fruktsamhet, men också i form av sparad d utan sam digt försämrat fruktsamhetsläge. Stora besä ningar är behjälpta av övervakning av förlossningar och av återhämtningsperioden e er kalvning då korna förväntas komma igång med könsfunk onerna inom rimlig d. Hjälpmedel för brunstpassning och val av korrekt dpunkt för insemina on står självklart högt på önskelistan, också de behoven ökar med besä ningsstorlek och avkastning. E er insemina on behöver vi verktyg som snabbt iden fierar omlöpare så a de kan insemineras om, och slutligen vill vi kunna dräk ghetsförklara inseminerade kor på e snabbt, säkert och effek vt sä . Sensorer för fruktsamhet Det finns redan en hel del sensorer i bruk för a övervaka fruktsamhet, men de förfinas ständigt och nya utvecklas. Framför allt förbä ras de beslutsunderlag och standardru ner som finns kopplade ll sensorernas larm, så a föreslagna åtgärder individanpassas e er enskilda kors kroppsfunk oner eller skräddarsys för e specifikt produk onssystem. Några exempel på kroppsfunk oner med mer eller mindre automa serad övervakning och deras llämpning: • Rörelseak vitet, med eller utan mätning av idissling (brunst, insemina ons dpunkt, fruktsamhetsstatus) • Mjölkprogesteron (cyklicitet, fruktsamhetsstörningar, indirekt dräk ghetsdiagnos) • Dräk ghetsspecifika proteiner i mjölk (omlöp, dräk ghet) • Kroppstemperatur (kalvning, hälsa) Det finns idag en rad hjälpmedel som inte kan klassas som sensorer men befinner sig i gråzonen och skulle inom en fram d kunna utvecklas för a ingå i mer automa serad övervakning. Till den gruppen kan man ll och med räkna sta s k! Tillräckligt stora besä ningar skulle kunna dra ny a av idag befintlig sta s k, ll exempel dräk ghetsprocenten, om den kon nuerligt sammanställdes och gjordes llgänglig. Det skulle ge e redskap för a korrigera semineringar och djurflöde för a nå den så ekonomiskt vik ga, jämna beläggningen. Man skulle dessutom kunna upptäcka störningar i besä ningen i digt skede när det for arande finns möjlighet a spåra och korrigera problem. Resultat från en Heatime-utvärdering Ak vitetsmätaren och brunstdetek onshjälpmedlet Hea me utvärderades i e examensarbete vid SLU, i 28 samarbete med Växa Sverige, av veterinärstudent Viktor Almqvist (h p://stud.epsilon.slu.se/7724/). Sex oå a gårdar som installerat Hea me™ fick svara på frågor och deras fruktsamhetssta s k studerades två år före och e er installa onen. Det var generellt se ingen stor skillnad i nyckeltal före och e er installa on, troligen delvis beroende på a många av gårdarna redan hade god fruktsamhet, det vill säga förbä ringspoten alen var inte så stor. Dock såg vi a 18% av gårdarna förbä rade sin brunstkontroll och insemina onsprocent med mer än 25 procentenheter. Så många som 76 % uppgav a de sparade d. Nära häl en av dem sparade mer än 30 min/dag, enligt egen utsago. Tidsbesparingen gjordes utan a fruktsamheten försämrades. De flesta var mycket nöjda med produkten, 94 % angav a de skulle köpa den igen! En reflek on man kan göra i anslutning ll denna studie, och angående tekniska hjälpmedel generellt se , är om användarna verkligen utny jar hjälpmedlets fulla poten al? Här kan rådgivningen träda in och ge stöd. Lönsamhet och nytta Direkt ny a av sensorer, som är enkel a sä a prislapp på, är op mal inkalvningsålder, lägre insemina onskostnad, kortare kalvningsintervall och bä re dräk ghetsprocent. Indirekt ny a kan ll exempel vara dsbesparing, jämnare beläggning och både jämnare och högre avkastning. Objek va registreringar och mätmetoder är säkrare än subjek va bedömningar som varierar inom en personalgrupp. Den subjek va brunstpassningen är e typexempel på de a. Med objek va registreringar kopplat ll standardru ner kan en arbetsgrupp fungera bä re och lönsamheten ökas. Mervärden för avel och forskning Förutom a ny jas som dri sverktyg skapar sensorer mervärden för avel och forskning. Registreringar av kroppsfunk oner och produk onsegenskaper ger säkrare underlag för avel än nyckeltal som påverkas mycket av mänskliga beslut. Det är än mer vik gt nu när avelsprogrammen baseras på genomisk selek on och gentesterna ska matchas mot fenotypiska egenskaper. Sensorer är också vik ga för samling av objek va uppgi er ll forskning (som ll exempel i det pågående EU-projektet PROLIFIC där Växa Sverige och SLU deltar, och mjölkprogesterondata från Herd Navigator analyseras för a förbä ra beslutsunderlagen). Därmed är också lagringsfunk onerna vik ga – man måste kunna tanka ut data som samlats in och inte bara ha dem som färskvara för beslut här och nu i dri en. Därmed kan cirkeln slutas. Om forskarna får llgång ll besä ningarnas registreringar kan e mätsystem utvärderas och valideras, och vi kan bedöma om det är värt a göra investeringen och om produkten håller vad den lovar. Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 3 Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige: Fruktsamhet RenéeBåge Vad villvihitta? Ͳ Kalvning Ͳ Hälsaochcyklicitet efterkalvning Ͳ Brunst Ͳ Inseminationstidpunkt Ͳ Omlöp/Dräktighet SLUoch VäxaSverige Fruktsamhet = produktivitet och lönsamhet Exempel, kalvning: Hur kanviövervakafruktsamhet? Ͳ Aktivitet(rörelse,idissling) Ͳ Progesteron Ͳ Dräktighetsspecifikaproteiner(PAG) Ͳ Kroppstemperatur Ͳ Flytning Ͳ Färskarestatistik http://www.cowcall.com/ http://moocall.com/ Exempel, aktivitetsmätare – inbyggda eller ”stand-alone” )RWR5%nJH Fruktsamhet = produktivitet och lönsamhet http://www.medria.fr/en_GB/produits/ velͲphone.html Heatime-studie, Växa/SLU http://stud.epsilon.slu.se/7724/ 68besättningar Studie2årföre/efterinstallation $/352 &RZ6FRXW /DFWLYDWRU Ingenstorskillnadinyckeltalföre/efter (ingenstorförbättringspotential– redanbra) 18%avgårdarnaförbättradeins%medmerän25%Ͳenheter 76%uppgavattdesparartid,närahälftenavdessaspararmer än30min/dag Tidsbesparingutanattfruktsamhetenförsämras NöjdaͲ 94%skulleköpadetigen! Kanskeintealltidsystemetspotentialutnyttjastillfullo? +HDW6HHNHU Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 29 Seminarium: Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Fruktsamhet Renée Båge, SLU och Växa Sverige, [email protected] Sida 3 av 3 (8SURMHNW352/,),& ”InseminationWorthPredictor” ”P4BenchmarkingTool” ”ReproductionTime ManagementOptimizer” Förbättringspotential? Cost-benefit?? Exempel, omlöp/dräktighet: DräktighetAnalys Tidiganalys(dag28)=OMLÖPSͲtest Senareanalys(dag100)=dräktighetstest Fåtalfelochproblem,pga mänskligafaktorer Frågorviskastudera: Ͳ Skillnadermellanras,avkastningsnivå? Ͳ Tvillingdräktighet– andranivåer? Ͳ Förutsägaabort/dödfödsel? Ͳ Dräktighetsförlusterolikaperioder– svenskasiffror Ͳ Tidigareläggaandraprovtagningenförfärretomdagar? Ͳ Carry overͲeffekten Ͳ Påverkanpånyckeltal ZZZY[DVH Exempel, cyklicitet och insemination: Progesteron Nya ”sensorer” på G? Bättrefruktsamheteller Bibehållenfruktsamhetmensparadtid Objektivabedömningar ”Standardiserade”standardrutiner ”Ketos analys”?BHB,aceton Färskare statistikàlaKristerGustafsson,storagårdar Glidandemedeltaldr%pertidsperiod Verktygattstyradjurflödet,fåjämnbeläggning Upptäckastörningar,smittortidigt Motiveraåtgärder(texköpafläktarmotvärmestress) Närochhursynsvinsten?? Förutom driftsverktyg mervärde för avel och forskning! Registreringaravkroppsfunktioneroch produktionsegenskaperärsäkrareunderlagföravel ännyckeltalsompåverkasavmänskligabeslut! Sensorerärviktigaförsamlingavobjektivadatatill forskning! Lagringavdata– möjligtatt”tankaner”? Validering,costͲbenefit ! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 30 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige
© Copyright 2024